Podcasts about akademikerf

Lisa Pelling by Akademikerförbundet SSR

Att använda sig av AI-verktyg inom offentlig sektor blir allt vanligare. Med hjälp av algoritmer kan myndigheterna effektivisera sitt beslutsfattande, men är verktyget helt riskfritt? Gäster är Simon Vinge som är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR och Charlotta Kronblad som är jurist och doktor i digital transformation.

I somras lyste rubrikerna tydliga ”Lägg ner Arbetsförmedlingen”. Det var med anledning av att en av socialdemokraternas framtidsarbetsgrupper la förslag om hur arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen borde göras om. Samhällsvetarpodden ber Björn Wiechel som är riksdagsledamot och leder den arbetsgruppen att förklara hur den tänker. Ursula Berge ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR

Daniel Lind by Akademikerförbundet SSR

Kjell Rautio - Vi är inte maskiner by Akademikerförbundet SSR

Vem har ansvaret för att man ska må bra på jobbet? Vad gör företagshälsovården? Och hur fungerar egentligen en hälsoförsäkring? I det här avsnittet pratar vi om psykisk ohälsa och har bjudit in Cecilia Fochsen från Akademikerförsäkring för att berätta om den nya hälsoförsäkringen som ingår i ditt medlemskap, och hur den kan användas. Vi guidas genom ämnet av förbundsjurist Jenny Rosenbaum och ombudsman Martin Riis. Varmt välkomna in i samtalet! I avsnittet refereras till en föreskrift från Arbetsmiljöverket, AFS 2015:4. I den står vad man som arbetstagare kan ställa för krav på sin arbetsgivare när det gäller till exempel arbetsbelastning, prioritering av arbetsuppgifter, mobbning och kränkande särbehandling.

Sampodden20230515 by Akademikerförbundet SSR

Nyrekrytering och avhopparverksamhet inom gängen – hur arbetar man på ett bättre sätt by Akademikerförbundet SSR

Kriser är en del av livet, och hur väl förberedda vi är inför en kris kan göra stor skillnad för hur utfallet och efterskalvet blir. I det här avsnittet möter vi beteendevetaren, författaren och krisexperten Sara Johansson som arbetat i stora katastrofer och med krisstöd i olika organisationer. Och ett av hennes många tips är att öva inför att det otänkbara kanske händer, för det kan rädda liv. Vill du veta mer om Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening? Besök akademssr.se och läs mer om oss och medlemskapets alla fördelar. Programledare: Hanna Broberg och Maria Fladvad. Producent: Sanna Rundqvist.

Hur ser en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik ut, utan jobbiga kompromisser? Den frågan ställde Samhällsvetarpodden till Teresa Carvalho, som är riksdagsledamot (s) och vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet. Ursula Berge ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR.

”Jag får rysningar när jag läser uttryck som att missakta befolkningen. Det är naturligtvis väldigt viktigt att beakta grundlagsskyddade fri- och rättigheter, som åsiktsfrihet, yttrandefrihet mm. Om man ger sig in i lagstiftningen för att formulera sig rörande missaktning av den svenska nationaliteten är man ute på jättedjupt vatten”. Samhällsvetarpodden pratar med juristen och arbetsrättsexperten Tommy Iseskog om hur man ska förstå begreppet vandel såväl kopplat till offentliga tjänstemän som bristande vandel som orsak till tex utvisning. Ursula Berge och Monica Engström ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR.

Många som examineras från socionomutbildningen och kommer ut i arbetslivet har inte den kunskap som krävs för att klara av arbetet. Anledningen är att det finns kunskapsluckor som beror på att utbildningen brister, bland annat då socionomutbildningen är en generalistutbildning och att det förväntas att arbetsgivaren ska fortbilda de som kommer ut. Det menar Michael Tärnfalk, forskare i socialt arbete vid Uppsala universitet. Och ett område där det tydligt saknas kunskap är om hur man arbetar med unga kriminella – ett område som blir allt viktigare att bygga kompetens inom.  Hur borde socionomutbildningen se ut? Vad bör förändras? Hör om det och mer i det här avsnittet av Socialtjänstpodden som görs av Akademikerförbundet SSR. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

De stora förändringarna i arbetsrätten och anställningsskydd som riksdagen beslutat om är tänkt att ge en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Som en följd av detta beslutar man nu också om helt nya möjligheter till omställning och kompetensutveckling genom ett nytt omställningsstudiestöd. Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, har varit involverad i arbetet. I Chefspodden berättar hon hur detta kommer fungera och vad det innebär för dig som vill stärka din ställning på svensk arbetsmarknad – oavsett om du är chef, arbetsgivare eller anställd. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist.

Kan vi få till ett bra samarbete och förebygga misstro? Hur jobbar man som chef med det? Rollfördelningen mellan profession och politiker är viktig i många olika sammanhang, men inte minst inom socialtjänsten. I det här avsnittet pratar förbundets chefsstrateg Hanna Broberg med Monica Engström, socialpolitisk strateg på Akademikerförbundet SSR, om rollfördelning, lagstiftning och ett rättssäkert socialt arbete. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist.

Hur har HR-rollen och synen på HR förändrats under pandemin? Och hur mår professionen? I en undersökning som Akademikerförbundet SSR gjort säger åtta av tio inom professionen att de ser sig som en strategisk partner och anser att de kan påverka sitt arbete. Men två av tre anger också att de har för hög arbetsbelastning och hälften har sömnproblem. I Chefspodden får du höra mer om undersökningen samt möta HR-experterna Maria Stein Ymén, Peo Sundberg och Anders Callermo som berättar om deras spaning kring professionen och dess betydelse framåt. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist.

”Det Ljusnar Men Vi Måste Göra Mer” Eva Nordmark, Arbetsmarknadsminister by Akademikerförbundet SSR

Vad har utlåtanden om utrikes födda akademikers utbildning för effekt på arbetsmarknadsintegrationen? Och hur värderar arbetsgivare statliga utlåtanden vid rekrytering av nya medarbetare? Dessa frågor kommer att diskuteras vid lanseringen av Andrey Tibajevs nya SNS-rapport om bedömningar av utländsk utbildning och dess effekter på sysselsättning och lön. Medverkande Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR Pontus Berger, Talent Management Specialist, Volvo Cars Cecilia Christersson, vicerektor för globalt engagemang och utmaningsbaserat lärande vid Malmö universitet Gabriella Fredriksson, Equality, Diversity and Inclusion Leader, Ikea Andrey Tibajev, forskarstuderande i etnicitet och migration vid Linköpings universitet Samtalet leds av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

Verksamheten på de särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens institutionsstyrelse har uppmärksammats mycket under de senaste månaderna. Uppdrag granskning har gjort ett reportage, regeringen har lämnat uppdrag till både SiS, Statskontoret och IVO, och frågan om hot, våld och säkerhet på institutionerna har debatterats flitigt i olika media. Hur ser Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på SiS, på myndighetens uppdrag? Och hur vill hon förändra verksamheten? Socialtjänstpodden görs av Akademikerförbundet SSR, Sveriges ledande fackförbund för samhällsvetare. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist. Foto: Statens institutionsstyrelse.

JanJönsson by Akademikerförbundet SSR

”Nu måste politiken leverera” Mattias Dahl, vice VD Svenskt Näringsliv by Akademikerförbundet SSR

I mitten av december 2020 presenterade Coronakommissionen sin första delrapport med fokus på hur äldreomsorgen har fungerat under pandemin. Vilka brister har kommissionen kunnat identifiera och hur ser chefernas situation ut i denna ansträngda verksamhet? I årets sista avsnitt av Chefspodden samtalar Hanna Broberg med Vesna Jovic, utvecklingschef på Akademikerförbundet SSR och en av ledamöterna i Coronakommissionen.  Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist.

Ingen fråga har följt Socialtjänstpodden på samma sätt som översynen av Socialtjänstlagen, SoL. I veckans avsnitt presenterar Monica Engström, huvudsekreteraren för Framtidens socialtjänst, utredningens viktigaste förslag. Akademikerförbundet SSR:s nya socialpolitiska chef Fredrik Hjulström berättar om förbundets syn på dem. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Det har varit en tuff vår för alla, både för chefer och för medarbetare. Olika verksamheter har påverkats olika mycket av Coronapandemin, och medan vissa har fått ställa om har andra fått avveckla sin verksamhet. I det här avsnittet av Chefspodden medverkar Helena Niklasson, chefsförhandlare, och Vesna Jovic, vikarierande socialpolitisk chef, båda anställda hos Akademikerförbundet SSR, för att prata om hur vi kan bli bättre på att hantera kriser och vikten av återhämtning. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist.

Åtgärderna för att minska smittspridning av Covid-19 har lett till att våld i nära relationer ökat. Det säger polis, Akademikerförbundet SSR:s medlemmar och WHO. 150 000 barn beräknas leva i en familj där någon blir utsatt för våld. I vårens sista avsnitt av Socialtjänstpodden, berättar Toktam Janhangiry och Marie Persson från Kompetenscentrum mot våld i nära relationer i Malmö, hur kommunerna i Skåne ställt om sin verksamhet för att möta det ökade behovet av stöd och hjälp. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Spridningen av Coronaviruset inom äldreomsorgen är ett omdiskuterat ämne. Hur kommer det sig att viruset fått sådan spridning bland våra mest sköra äldre? Det handlar månadens socialtjänstpodd om, som gästas av professor emeritus i socialt arbete Marta Szebehely och Akademikerförbundet SSR:s chefsekonom Simon Vinge. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

I tider av social distansering och fokus på minskad smittspridning av Covid-19, påverkas så klart även socialtjänsten. Akademikerförbundet SSR får många frågor om vad som gäller och vad arbetsgivare får göra. Kan du till exempel kräva att få arbeta hemifrån om du är orolig för att smittas, och kan arbetsgivaren dra tillbaka redan beviljad semester av bemanningsskäl? I månadens avsnitt av Socialtjänstpodden svarar förbundsjurist Mikael Smeds och utvecklingsstrateg Daniel Hjalmarsson på de vanligaste frågorna. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Sanna Rundqvist.

Johan Berg by Akademikerförbundet SSR

I takt med att samhället digitaliseras allt snabbare utsätts också svenska kommuner och regioner för helt nya utmaningar. Går det att leva upp till lagens krav på beslutsfattande och transparens när det är datakod som står för besluten? Hur mycket av välfärden kan automatiseras? Ska medborgarna kunna välja mellan att möta människa eller maskin? Det snackar Dagens Arenas reporter Elsa Persson om med Patrik Sundström från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Simon Vinge från Akademikerförbundet SSR. Patrik Sundström passar också på att berätta om resultatet av en färsk undersökning kring upplevelser av digitaliseringen inom olika verksamheter. Det visar sig skilja en hel del mellan olja yrkesgrupper.

Höga krav, få resurser. Att vara chef i dag har sina utmaningar. I årets första avsnitt av Chefspodden möter vi Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledarförbund, och Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, för att prata ledarskap och chefers förutsättningar. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist.

”Om arbetstagares rättigheter drastiskt försämras tvekar inte vi...” by Akademikerförbundet SSR

Vad händer inom samhällsekonomin? Det vill förbundets nya podcast Samhällsekonomiska podden få svar på. I premiäravsnittet tar Simon Vinge, chefsekonom, pulsen på Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson – och därmed partiets finansministerkandidat – för att ta redo på några av de centrala, samhällsekonomiska frågor som vi står inför just nu. Givetvis pratar vi länge om kommunernas och regionernas finansiering och statsbidrag. I förlängningen är det en av de viktigaste frågorna för många av Akademikerförbundet SSR:s medlemmars villkor och extra relevant inför den avtalsrörelse vi går in i. Kommunernas belåning ökar och har gjort under många år, samtidigt som statens belåning minskar. Kommunerna och regionerna har det tufft, men staten går med överskott. Hur ska ekvationen gå ihop framöver? – Staten bör gå in och ta ett större resursmässigt ansvar för att välfärden ska kunna upprätthållas i hela Sverige – så jag är inte oroad över kommunernas ökade belåning, den är väntad. Högre statsbidrag bör också till för att inte kommunerna ska behöva höja skatten, det vore olyckligt i det läge vi befinner oss. Kommunerna har i grunden bara sina inkomstskatter och statsbidragen från staten att laborera med – eller bör de få åtkomst till andra skattebaser själva? – Det skulle vara ett väldigt säkert sätt att skapa större ojämlikhet och jag skulle inte rekommendera att kommunerna får andra skattebaser – staten bör ta det ansvaret. Däremot behövs det mer ekonomiska incitament för kommunerna att driva en god kommunpolitik. Men ökad kommunal försörjningsbörda i kombination med detta, är det inte då läge att se över överskottmålet och satsa på välfärden i Sverige? – Den låga skuldsättningen gör att vi kan bedriva en mer aktiv finanspolitik om det blir lågkonjunktur. Det är extra viktigt nu när penningpolitiken är svagare med minusränta – därför kommer finanspolitiken att vara väldigt betydelsefull. Vi har givetvis hunnit med betydligt fler kommunalekonomiska frågor. Går det att göra statsbidrag mer förutsägbara? Och varför kallar Svantesson riktade statsbidrag för ”presskonferenspengar”? Och borde statsbidragen till kommunerna indexeras? Allt finns i podden. Vi går vidare till den kommunala fastighetsavgiften – ”fastighetsskatt” – och ränteavdrag. Där finns i grunden inga förslag till förändringar, vilket är mer upp till politikern Elisabeth Svantesson att motivera än ekonomen. Vi hinner med en hel del annat men vad är mer lämpligt att runda av med än frågan om huruvida robotarna tar våra jobb och insyn i automatiserat beslutsfattande? – På kort sikt kan automatiseringen vara ganska dyr för offentlig sektor – men på längre sikt kan det nog finnas en del pengar att spara om man gör på rätt sätt. Men man får inte heller köpa bilden att digitaliseringen gör att det alltid blir mer effektivt och skapar bättre resultat. Och transparensen? – Det måste vara lika transparent om algoritmer styr som om människor – man måste kunna beskriva vad som ligger bakom algoritmerna. Det är väldigt viktigt. Som medborgare måste man kunna förstå ett beslut. Missa inte premiäravsnittet av samhällsekonomiska podden!

Vad händer när socialtjänsten automatiseras? Det har forskaren Lupita Svenssons frågat sig i studien Tekniken är den enkla biten som veckans socialtjänstpodd handlar om. I veckans avsnitt deltar också Akademikerförbundet SSR:s chefsekonom Simon Vinge som ansvarar för förbundets algoritmpolitik.

TEMA: UPPÅTGÅENDE MOBBNING Du behöver aldrig stå ensam i tuffa situationer. Följ med när jag gästas av klippan Helena Nicklasson från Akademikerförbundet SSR - Svensk chefsförening. Tillsammans klargör vi fackets roll gällande kränkande särbehandling. Som förebyggande, som stöd för den utsatte, som stöd för arbetsgivaren. Som ett Kinderägg helt enkelt! // Jan B

Hur många medarbetare kan en chef ha? Hur ser chefers avtal ut? Och vad innebär det när chefer jobbar 1-2 timmar övertid varje dag? I veckans avsnitt samtalar Akademikerförbundet SSR:s chefsstrateg Hanna Broberg med kollegorna Arvid Vikman, enhetschef och ansvarig för förbundets chefsverksamhet, och chefsförhandlaren Helena Nicklasson om den årliga chefsundersökningen. Totalt har 1139 chefer i alla delar av landet, från olika verksamheter och olika samhällssektorer svarat på frågor om sin vardag. Hälften av cheferna arbetar inom socialt arbete, hälften arbetar i kommun. Drygt 70 procent är kvinnor. Den stora gruppen, över 60 procent, är första linjens chefer. 90 procent av cheferna är nöjda med sitt chefsuppdrag och skulle rekommendera andra att bli chef, men många arbetar övertid, har osäkra anställningar och har blivit utsatta för hot, våld och trakasserier. I podden diskuteras vad som händer när en chef drabbas och vilket stöd som chefer behöver. Se fyra filmer om hot och våld och ta del av material i hur denna typ av problem kan hanteras här: https://akademssr.se/hotochvald. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Sanna Rundqvist.

Januaripartierna har presenterar sin första budget, och finansministern har fått skäll från de egna leden. Kan S se sig själva i ögonen med en skattesänkarbudget? Borde överskottsmålen slopas och "reformutrymmet" avslöjas? Och vad händer med skattereformen, jobb-åtgärderna och klimatet? Gäster: Ursula Berge, Akademikerförbundet SSR och Andreas Bergström, tankesmedjan Fores.

Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025 och del i detta är utvecklandet av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Denna veckan är det Peter Larsson, regeringens utredare av välfärdsteknik i äldreomsorgen som gästar Socialtjänstpodden. Hur ser behovet ut inom äldreomsorgen om 15 år? Hur ser de tekniska möjligheterna ut? Vad gör vi de kommande åren för att förbereda oss för detta? Klarar vi av att se mer integrerat mellan vård och omsorg? Detta är frågorna som vi måste ha med oss, menar Peter. Trenden är att vi lever längre även med kroniska sjukdomar och vi vårdas längre hemma. Målet måste vara att ta fram teknik som stödjer vårt oberoende som individer precis som det står i Socialtjänstlagens portalparagraf. Förväntningarna på välfärdstekniken är höga från så väl regeringen som andra intressenter, anhöriga och äldre vill ha en högre kvalitet, anställda vill ha en bättre arbetsmiljö och arbetsgivare ser en möjlighet att inte behöva rekrytera lika mycket personal. Peter efterlyser ett helhetstänk när det gäller införandet av välfärdsteknik i så väl äldreomsorgen som hälso- och sjukvården där frågan inte bollas mellan olika huvudmän. Det är inte tekniken i sig som är det viktiga utan att vi klarlagt hur spelreglerna ser ut. Där kommer utredningen komma med förslag om hur lagstiftningen behöver förändras. Peter berättar tex att för personer som har kognitiv svikt och som inte kan ge sitt samtycke till kameror eller sensorer så ska det kunna göras ändå om ett team med olika professioner bedömer att individen har behov av det. Teamtanken ska vara grunden för all vård och omsorg där den Samordnade Individuella Planen – SIP styr vem som gör vad och hur det följs upp. För att välfärdstekniken ska kunna uppfylla många av de förväntningarna som finns så krävs det en nationell strategi för hur infrastrukturen ska se ut för omsorg, hälso- och sjukvård och kanske fler områden. Det kommer kräva investeringar men om vi inte gör dem nu så kommer vi få höga driftskostnader i framtiden. Peter jämför med andra nationella strategiska planer som den för transporter. Där finns ett tio-årsperspektiv, nya beslut fattas var fjärde år och det finns ett samarbete mellan stat och kommuner. För medborgarna spelar det ingen roll vems ansvar det är att det fungerar bara det gör det. Akademikerförbundet SSR har gjort en undersökning med medlemmar som arbetar som arbetar som biståndshandläggare som visar på att det finns en stor frustration i att tekniken inte fungerar och inte stödjer det arbete som ska göras. Resultaten har också bekräftats i de kommunbesök som utredningen gjort. Så vad är välfärdsteknik? Peter föredrar att kalla det teknik för välfärd och säger att vi vet inte hur tekniken kommer att utvecklas de närmaste 15 åren. Om det juridiska, det institutionella och det ekonomiska är löst så kommer utvecklandet av tekniken. För att det ska bli bra krävs också delaktigheten från dem som arbetar i äldreomsorgen. Det ger både ömsesidigt lärande och utveckling i verksamheten. Peter avslutar med att säga att utvecklingen av välfärdsteknik i äldreomsorgen kan verka som en stor utmaning men någonstans måste man börja och då gäller det att börja på rätt sätt.

Dolores Kandelin Mogard är projektledare för det av EFS finansierade projektet Universell Utformning av Arbetsplatser, UUA, och är även anställd hos Akademikerförbundet SSR som är projektägare till UUA-projektet. Dolores intervjuas av Åsa Bjerkesjö, OFR, om vad UUA innebär och varför det är så viktigt att arbeta för att det uppnås på våra arbetsplatser.

Attention by Akademikerförbundet SSR

Vad vill unga se för ledarskap, och vilka prioriteringar är viktiga för unga ledare, chefer och medarbetare? I årets första avsnitt av Chefspodden diskuterar vi ungt ledarskap och unga chefer. Vi samtalar om ett tydligt, visionärt och värdestyrt ledarskap, och reder ut de behov som behöver tillgodoses för att framtidens unga ledare ska komma till sin rätt. Podden gästas av Felicia Malmqvist, studentombudsman på Akademikerförbundet SSR och Rebecca Sundberg, verksamhetsledare, Kungens Stiftelse Ungt Ledarskap. Programledare: Hanna Broberg Producent: Ylva Mossing

Tycker du att pensionssystemet verkar krångligt? Lugn. Chefspodden rätar ut dina frågetecken och ger tips på vad man behöver kolla upp och tänka på. I den här podden möter vi en riktig expert på pensioner. Louisa Hegardt är ombudsman på Akademikerförbundet SSR och ansvarig för pensionsfrågor och pensionsavtalen. Hon beskriver pensionssystemet, vilka delar som gäller i de olika arbetsmarknadssektorerna och beroende på ålder vilken tjänstepension man har rätt till. Vi hjälper dig förstå pensionspyramiden och möjligheterna att påverka vad du får ut när du lämnar yrkeslivet och blir pensionär. Vi tittar också närmare på pensionens chefsperspektiv som hänger samman med chefers lite högre lönenivåer. Som till exempel tiotaggare – inte bara en jaktterm, utan också en pensionslösning som var populär på 90-talet. Hur funkar den, och vad ska du se upp med? Vi betar också av ämnet löneväxling och vad du ska kolla att du får med vid en sådan överenskommelse. Och kanske viktigast idag när många byter mellan statlig, privat och kommunal sektor så måste man ha koll på vad det innebär när det gäller pensionen. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Ylva Mossing.

Romska rättigheter (MR-dagarna) by Akademikerförbundet SSR

Kommer riksdagen få mer makt och är det bra? Det diskuteras i veckans avsnitt av Arena Tyckonomi. Och nu är det dags för politikerna att släppa rinken - särskilt Annie Lööf - och göra »extremt svidande kompromisser«. Gäster: Mattias Croneborg, chefredaktör från riksdagens »egna« tidning Altinget, och Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Michel Normark, AFA Försäkring, och Louisa Hegardt, Akademikerförbundet SSR, intervjuas av Åsa Bjerkesjö, OFR, om den kollektivavtalade sjukförsäkringen och varför den är underutnyttjad.

Lag och ordning, strängare straff och hårdare tag var en stor del av valdebatten i år. Samtidigt har bla Akademikerförbundet SSR tillsammans med Polisförbundet lyft att det snarare behöver satsas mer på att förebygga brott. Den myndighet som är experter på det är Brå – brottsförebyggande rådet. Där arbetar Karin Svanberg och Linda Lindblom som är veckans gäster i Socialtjänstpodden. Brå är en myndighet som verkar för att minska brottslighet och öka tryggheten i samhället. De gör det genom att ta fram fakta och kunskap om brottslighet i Sverige och brottsförebyggande arbete. Brå gör numera varje år en årsrapport om det brottsförebyggande arbetet som inkluderar alla nivåer i samhället, även kommunerna som inte har något uttalat brottsförebyggande uppdrag. I podden pratar vi bland annat om polisens uppdrag och kommunernas arbete med förebyggande av brott – och inte minst vikten av samverkan. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing. Läs mer om socialt arbete, hitta fler poddar och inte minst – bli medlem på: www.akademssr.se

Här lyssnar du på talare, vinnare och gäster som vi fångar upp direkt på plats under HR-dagaran 9-10:e oktober 2018. Ett samarbete mellan Sverige HR-förening och Proleadpodden. Korta avsnitt som fångar upp temat på deras pass och hur det bidrar till att ta HR-branschen mot sin framtida roll. Som vanligt är det affärspsykolog Jan Blomström som möter gästerna, men har här förstärkning av Richard Mårtensson från Human&Heart HR. Välkommen till ett riktigt inspirerande avsnitt!

Behöver anställda inom socialtjänsten kunna mer om mänskliga rättigheter? Räcker det inte med goda kunskaper i svensk lagstiftning? Nej menar veckans gäst Elis Envall, socionom och konsult inom mänskliga rättigheter. I år är det 70 år sedan undertecknandet av FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De är grundläggande individuella rättigheter som gäller alla människor överallt som erkänner att alla människor är lika värda. Stater som undertecknat konventionen har en skyldighet att respektera, skydda och uppfylla mänskliga rättigheterna men även vi som bor i de staterna omfattas av samma skyldigheter. Elis Envall har en lång erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter på Akademikerförbundet SSR och Socialstyrelsen men även internationellt inom International Federation of Social Workers. Han menar att det finns många myter om vad mänskliga rättigheter är och förtydligar att de inte är samma sak som demokrati eller svensk lagstiftning. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Hur mår chefer egentligen? I en ny undersökning från Svenck Chefsförening och Akademikerförbundet SSR berättar chefer hur de har det på jobbet. Många jobbar övertid och får ingen särskild ersättning för det. Åtta av tio gör arbete som någon annan skulle kunna göra istället. Som vanligt pekar många chefer på för mycket administration och för lite stöd. Hanna Broberg pratar med Arvid Vikman, som är ansvarig för professionsarbetet med chefer inom Akademikerförbundet SSR och även chef för förbundets assistenter och studentverksamhet. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Ylva Mossing

Veckans avsnitt är inspelat i Almedalen och vi diskuterar hur vi kan vi skapa flexibla arbetsplatser som redan från start utformas för att vara tillgängliga och passa alla i största möjliga utsträckning utan behov av individanpassningar och specialutformning? Universell design av verksamheter blir allt viktigare för att öka möjligheterna till innovativt arbete, inkludering och lärande mellan olika kompetenser. Medverkande: Malin Ekman Aldén, GD, Myndigheten för delaktighet. Jonas Frycklund, ekonom Svenskt Näringsliv. Dolores Kandelin Mogard, Akademikerförbundet SSR. Per Iversen & Annika Bergman, Hudiksvalls kommun. Leif Klingensjö, SKL. Kerstin Nilsson (S), Socialförsäkringsutskottet. Lars Lööw, GD Svenska ESF-rådet. Programledare: Anna Olin Kardell

Hot och våld mot medarbetare ökar inom många olika verksamheter – inte bara mot blåljuspersonal. Vad vet du som chef om hot och våld? Har ni kartlagt riskerna och förberett er på din arbetsplats? Hot och våld är tyvärr vanligt i arbetslivet och därför gäller det att vi har kunskap. Det gäller att förbereda organisationen och titta på vilka risker som finns. I den senaste Chefspodden möter du Sara Strandberg på Arbetsmiljöverket och Anders Callermo som är chefsförhandlare på Svensk Chefsförening och Akademikerförbundet SSR. Vi gör en djupdykning i ämnet hot och våld: vad händer om chefer drabbas själva och vilket är chefens ansvar om det drabbar andra?

Det finns mycket som facket och chefen har gemensamt och där man kan dra åt samma håll. I det senaste avsnittet av chefspodden möter du Markus Furuberg som är förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Han pratar om förhandlingar, utvecklingsarbete och löneprocessen där det finns möjligheter att samarbeta mer. Ofta sägs facket och chefen vara en motsättning, men ofta inte alls är så. Tvärtom finns det mycket att samarbeta om och ett gemensamt synsätt. Kompetensförsörjning, förändringar av organisationen, synen på profession och exempelvis digitalisering är några av de områden där en bra dialog ger bra lösningar. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Ylva Mossing.

Hur kan parterna göra mer för att stoppa sexuella trakasserier på arbetsplatserna? I veckans samhällsvetarpodd väcker vi frågan om att det kanske är dags att skriva in det i kollektivavtalen för att få mer att hända. Trots den lagstiftning som finns har sexuella trakasserier ändå kunnat ske på våra arbetsplatser. En förklaring är en bristande tillämpning av de lagar vi har. Så hur kan man då se till att lagen faktiskt stoppar sexuella trakasserier på våra arbetsplatser i framtiden? Ett svar på problemet kan istället vara att skriva in hur en bra uppföljning ska ske i våra kollektivavtal. Låt parterna ta ansvar för att minska de sexuella trakasserierna på våra arbetplatser! Det och mycket mer diskuterarSimon Vinge och Ursula Berge med Lena Svenaeus, disputerad rättssociolog, tidigare JämO och före detta förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR.

I den allra första socialtjänstpodden ställde vi frågan: ”Vad hände med översynen av socialtjänstlagen?” Nu är arbetet igång och Camilla Sköld, som vanligtvis är socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, arbetar nu som utredningssekreterare i översynen som tagit namnet Framtidens socialtjänst. I årets första avsnitt av Socialtjänstpodden berättar Camilla Sköld om hur långt de har kommit i arbetet. Lagens konstruktion och förbyggande arbete är några av de ämnen vi diskuterar. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing

Som ny chef så brottas du med olika frågor, din nya roll och du kanske känner dig ensam och saknar någon att fråga och dela ett dilemma med. Nu startar Svensk Chefsförening och Akademikerförbundet SSR ett mentorprogram för nya chefer. Chefsstrateg Hanna Broberg gästas av Johan Welander, konsult och expert på mentorskap, samt författare till boken Idéburen chef. Möjligheten att få någon som lyssnar, som man kan bolla dilemman och tankar med, någon med mer erfarenhet – det är nog många chefer som önskar sig. Mentorskap handlar om att någon mer erfaren person ställer upp och ger sin tid för att samtala med adepten, kanske en ny chef, på dennes villkor och efter dennes önskan om att utvecklas. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Ylva Mossing

Vi kommer att ha ett före och ett efter #metoo. Makt, strukturer, dåliga värderingar är något vi måste jobba aktivt med hela tiden. Som chef behöver man ta upp detta till diskussion, göra tydligt vilka värderingar som gäller på arbetsplatsen och ha rutiner på plats. I den här podden förbereder vi dig på det ansvaret. Denna vecka gästas vi av chefs- och ledarskapskonsulten Ulrika Sedell och Ullika Dalén, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR. Vi pratar om vad vittnesmålen i de många metoo-uppropen kommer att betyda, och hur organisationer kommer att förändra och ta tag i trakasserier och osunda kulturer. Programledare: Hanna Broberg. Producent: Ylva Mossing.

Hur kan man förebygga hot och våldssituationer? Vad gör man när man blir hotad och vad är definitionen av hot och våld? Det är några av de frågor socialtjänstpodden tar upp i veckans avsnitt. Gäst är Daniel Hjalmarsson, ansvarig för arbetsmiljö och likabehandlingsfrågor på Akademikerförbundet SSR. I undersökningar anger både socialsekreterare och chefer att hot och våld riktat mot anställda är allt för vanligt. Speciellt utsatta känner sig de som är unga och nya i arbetet. Daniel beskriver hur viktigt det är att regelbundet arbeta med rutinerna runt hot och våldssituationer på varje arbetsplats. Både hur man gör riskbedömningar, hur man på andra sätt kan förebygga att hot och våld uppstår men också vad man gör om något händer. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Att kunna prata om brister i verksamheten är avgörande för hur socialtjänstens personal mår och för om de vill söka nytt jobb. Det visar en enkätundersökning där förbundets medlemmar deltagit. Den här veckan gästas Socialtjänstpodden av arbetslivsforskaren Wanja Astvik som har gjort två enkätundersökningar med medlemmar i Akademikerförbundet SSR och Vision 2015 och 2016. Bristen på öppenhet och dialog menar hon hänger ihop med styrning via New Public Management som fokuserar på ekonomi istället för hur verksamheten fungerar. Genom att mäta det som går att mäta i socialtjänstens verksamhet läggs fokus på fel saker och det leder i sin tur till att kommunpolitikerna inte får rätt underlag för att kunna fatta beslut. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing.

Akademikerförbundet SSR och Susanna Alakoski har inlett ett samarbete! I höst kommer hon att göra egna program i Socialtjänstpodden varannan vecka. I podden pratar vi om det goda sociala arbetet, nyttan med socialt arbete, hur ett socialt hållbart samhälle kan byggas, och stoltheten i att jobba med detta viktiga område. Vi får också höra Susanna Alakoski läsa utdrag ur sina böcker ”April i Anhörigsverige” och ”Oktober i Fattigsverige” – texter som kan hjälpa oss att förstå utsatthet och fattigdom och nyttan med sociala investeringar. Programledare: Camilla Sköld. Producent: Ylva Mossing.

De papperslösa i Sverige lever under slavliknande förhållanden. I deras svaga position blir de enkelt utnyttjade av arbetsgivarna. Vi vill veta mer om hur situationen för de papperslösa är i Sverige och vad fackföreningarna gör för att förbättra situationen. I veckans podd pratar vi därför med Maria Östberg Svanelind, internationell sekreterare på Akademikerförbundet SSR, och Bengt Sandberg, ordförande för Facklig center för papperslösa. Programledare: Johan Kovaniemi. Producent: Ylva Mossing

Du har säkert hört om märket, sifferlösa avtal och reallöneökningar. Men vet du vad de betyder? Det råder en hel del begreppsförvirring om löneavtal och hur den svenska modellen fungerar. Vi gör ett djupdyk i allt du inte visste om löneavtal. Tillsammans med förbundets chefsekonom och förhandlingschef reder vi ut allt du inte visste om löneavtalen i veckans Samhällsvetarpodden. Medverkar gör Markus Furuberg, förhandlingschef Akademikerförbundet SSR och Katarina Lundahl, chefsekonom Akademikerförbundet SSR. Programledare: Johan Kovaniemi. Producent: Ylva Mossing.

Att flyktingmottagande ställs mot välfärd är inget nytt, men vad säger de som jobbar inom välfärdssystemet? Det här avsnittet av Människor & Migration handlar om de människor som jobbar med flyktingmottagande och deras arbetssituation. Podden gästas av socionomen Jenny Sepulveda Westman, läraren och Vi står inte ut-engagerade Charlotte Lilja Pittuco, samt Akademikerförbundet SSRs samhällspolitiska chef Ursula Berge. Tillsammans med Arena Idés utredningschef Lisa Pelling och kommunikationsansvarige Maja Dahl pratar de om hur det är att jobba med flyktingmottagande, vilka konsekvenser de politiska förslagen får i deras vardag och vilken roll facket kan spela när politikerna använder medlemmarna som slagträ i debatten.

Vem kan bäst bedöma om ett barn ska skiljas från sina föräldrar eller inte? Är det folkvalda politiker eller utbildade socialarbetare? Är det rimligt att Sverige är det enda land i världen som har en konstruktion där utbildade socialsekreterare och deras chefer arbetar på delegation av en politisk nämnd? I denna veckas podd inspireras Camilla Sköld och Josefine Johansson av det nordiska frukostseminarium om politikerinflytande i individärenden som Akademikerförbundet SSR var medarrangör till, där representanter från våra grannländer presenterade hur beslutsfattande vid omhändertagande av barn går till. Hur påverkar det socionomer och socialchefers profession att bli överprövade av outbildade lekmän?

Hur sjuka är vi? Och vems fel är sjuktalen? I fjol kom nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som ska minska sjuktalen på svensk arbetsmarknad. Så frågan är hur har det gått? Sjukskrivningar kostar det offentliga enormt mycket och ytterst drabbar det de som blir sjuka hårt. Vi vill förstå vad det är som händer med sjukskrivningarna i Sverige. Hur kan vi komma tillrätta med sjuktalen och bli världens friskaste land och bäst arbetsmiljö? Programledare är Johan Kovaniemi och medverkar gör Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Producent: Ylva Mossing

Är det alltid etiskt försvarbart att följa lagstiftningen och politiska direktiv? Denna vecka gästas podden av Kerstin Wigzell vår gäst, ordförande i Akademikerförbundet SSR:s Etikråd. Vi tar oss an frågan om etik i socialt arbete och hur socialsekreterare kan tänka när de ställs inför krav som går mot den egna yrkesetiken. Programledare: Camilla Sköld. Producent: Ylva Mossing

Följ med och inspireras av Hanna Broberg. Jobbar som chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening, författare av boken Samarbetskontraktet mm. Här får du bl.a. ta del av kloka insikter kring chefsrollen inom offentlig verksamhet och gränssnittet mellan politik och tjänstemän. Det får du inte missa. Välkomna!

Folk mot folk eller folk mot eliten? ”Make America Great Again” vad är det tecken på? Begreppet trumpism är något vi försöker förstå efter Donald Trumps valseger denna vecka. I svåra tider ser vi om vårt eget och smalnar av vilka som får vara en del av folket i nationen. Är trumpismen nationalism, konservatism eller något nytt? Vilka får plats i Donald Trumps USA och finns trumpismen i Sverige och Europa? Denna vecka intervjuar vi Anders Hellström, statsvetare och docent vid MIM. Medverkar gör Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Programledare är Johan Kovaniemi.

Samhällsvetarpodden den 13 November by Akademikerförbundet SSR

Samhällsvetarpodden 23 Oktober by Akademikerförbundet SSR

Jag kunde inte hjälpa som jag ville. Arbetstrycket var inte av denna värld. Hela tiden en känsla av att aldrig hinna jobba igenom någonting. Konstant dåligt samvete för att man bryter mot lagen. När Kaliber skildrat socialtjänstens kris har reaktionerna inte låtit vänta på sig, i det tredje och avslutande programmet i serien summerar vi och blickar framåt. Hur ska krisen lösas? ”På Socialkontor barn och ungdom har vi haft flera utredningar och anmälningar som inte kunnat handläggas för att det varit kort om folk, vilket så klart drabbar de utsatta barn och ungdomar som det handlar om.”  ”Vissa morgnar har vi både dubbelt och tredubbelt mot vad vi haft föregående år.” "Framtidsmässigt är det oro, det är det.”    Det här är tredje delen i Kalibers granskning av socialtjänsten. I fotspåren av vad vi beskrivit i de två tidigare programmen har en stor debatt väckts. Många runt om i Sverige har vittnat om hur arbetet med att stödja utsatta barn och unga inte fungerar. Philip är en av dem som upplevt brister i de socialtjänstkontakter som han har haft. Han har berättat om hur han som barn placerades på familjehem på grund av att hans mamma i perioder var inne i svårt missbruk. Han säger att han saknade det stöd och den kontinuitet som han hade behövt. - Det som hände, de flesta av de gånger som jag var i kontakt med socialtjänsten, var att jag fick träffa nya handläggare hela tiden och nya personer som skulle sätta sig in i min historia och i mitt liv och i min framtid, säger Philip. - Det var väldigt jobbigt att varje gång behöva återberätta det som hänt, dels det som hade hänt innan och sen den situationen som var där. Hade det kommit mer frågor så hade jag öppnat mig mer. Jag tror att jag hade berättat mer i vad jag kanske hade velat ha i form av stöd och hjälp och på det sättet kanske sluppit många av de minnen som jag har och de situationer jag har behövt uppleva. Vår undersökning visar att personalbristen är akut. Erfarna socialsekreterare flyr yrket och det är vanligt att helt nyutexaminerade socionomer arbetar på socialtjänstens barn- och ungdomsvårdsenheter och där måste ta tag i riktigt tunga ärenden.   Elin Franzén, socialsekreterare i Hultsfreds kommun, berättar hur svårt det kan vara att som ny hantera sådana. – Det kan ju vara barn som vill ta livet av sig eller utsatts för sexuella övergrepp. Hur bemöter man det? Jag har ingen aning. Jag har inte fått någon utbildning i hur man i ett samtal kan svara på det. Efter bara tre år i yrket började Elin att jobba med barnutredningar inom socialtjänsten i Hultsfreds kommun. - Det är en väldigt stor utmaning att sitta i ett rum med en familj och ha svåra samtal med barn, det har vi ju ingen förberedelse alls för. Vi ska, lite senare, återvända till Elin och det där om hur de nya, ”framtidens socialsekreterare”, rustas för sitt uppdrag. Personalbristen är stor över hela landet Att läget för utsatta barn och unga i Sverige är allvarligt, det visar Kalibers undersökning.  Vi skickade ut en enkät till landets kommuner i höstas. Frågorna handlade om hur personalsituationen ser ut när det gäller socialsekreterare på kommunernas barn- och ungdomsvårdsenheter. 222 kommuner svarade på enkäten. Hälften av dem saknade tillräckligt med personal, de hade vakanta tjänster och obesatta vikariat. Och så många som 70 procent av kommunerna rapporterade att de har svårigheter att rekrytera socialsekreterare med rätt kompetens. – Det har varit svårt, vi har haft annonser ute sen i somras men det är svårt att hitta erfaren personal, det är många nyutexaminerade som söker, men vi kan inte bara anställa nyutexaminerade utan vi måste också ha erfaren personal, säger Ann Törnqvist, chef för ungdomsenheten i Kungsbacka. – Framtidsmässigt är det oro. Det är klart att man är orolig också för att den erfarna och kompetenta personalen, som vi har idag, försvinner till andra jobb för att de inte orkar med det här trycket, säger Eva-Lena Odeling, ansvarig för kommunens individ- och familjeomsorg i Surahammar. Men det är inte bara tomma stolar som är bekymmersamt för socialkontoren runt om i landet. Bland de 85 Lex Sarah-anmälningar, som vi begärt ut från Inspektionen för vård och omsorg, hittade vi tolv fall där socialtjänsten helt missat en eller flera orosanmälningar om barn som riskerar att fara illa. Att situationen är så här kritisk har uppmärksammats även tidigare i år. När nyheten om Yara nådde oss, då blev det tydligt vad socialtjänstens – som många kallar det – orimliga arbetsförhållanden kan leda till. Denna 8-åriga flicka hittades död i sitt hem, utsatt för kraftigt våld. Socialkontoret hade fått in flera orosanmälningar om henne, så hur kunde det ske? Larmet om att den nu misstänkt mördade åttaåriga flickan i Karlskrona for illa blev liggande i ett postfack hos socialförvaltningen i över en vecka. Men att handläggare på socialförvaltningen inte hinner med är ingen hemlighet. I Socialförvaltningens bokslut för 2013 står det klart och tydligt att förhandsbedömningar och utredningar inte hinner göras inom de lagstadgade tiderna – Nej, det hinner vi inte med, säger Annette Hansson, 1:e socialsekreterare för utredningsgruppen vid familje- och ungdomssektionen i Karlskrona kommun. I den efterföljande externa utredningen, av hur kommunen agerat i samband med att Yara misshandlats till döds, konstaterades att 11 olika handläggare på socialförvaltningen hade varit inblandade i ärenden som rörde henne, under tiden före hennes död. Kalibers granskning har rivit upp många känslor Flera av de fall som vi skildrat här i Kaliber har också rört upp starka känslor. Vi har berättat om ett socialkontor i landet som inte fick sin post levererad på minst fyra dagar på grund av att en postbox fått nytt lås, om mejllådan på Västerås barn- och ungdomsvårdskontor som inte öppnats på nästan ett år.  I den fanns flera orosanmälningar om barn som misstänkts bli misshandlade. Och vi har hört en polis i Sundsvall tala om hur han letade stöldgods i en lägenhet och istället fann han en smutsig, hungrig, apatisk ettåring övergiven i en spjälsäng, med surrande spyflugor som enda sällskap. Efter programmen har vi nåtts av många lyssnarmejl och i den stora högen av e-post från människor, som på olika vis arbetat i eller haft kontakt med socialtjänsten, har vi plockat ut några. Flera av dem från numer före detta socialsekreterare. Vi citerar några av dem här. ”Det är skört – det räcker med att några slutar så gungar det till. Det finns inga marginaler. Kan räcka med att någon blir sjuk. En kille som vi hade hand om – om vi haft mer tid och ork hade vi kunnat hjälpa bättre. Han dog.” ”Många familjer har ett superlågt förtroende för socialtjänsten och då blir det svårt att hjälpa. Så det blir också en ond cirkel.”  ”Äntligen! Det betyder så oerhört mycket att ni tar upp krisen i socialtjänsten. Programmen har för mig blivit ett sorts vittne för den verklighet jag jobbar i. I och med ert program får jag och många av mina kollegor en upprättelse.”  ”Helt sant hela programmet. Jag har själv varit involverad i socialtjänsten med min dotter för 6 år sedan och precis så här som ni beskriver var det! Nya unga nyutexaminerade handläggare som slutade och nya tog över. Jättedåligt!”  ”Det var helt insane. Trycket som var där var inte av denna värld. Tunga ärenden och hela tiden en känsla av att man aldrig hann jobba igenom någonting. En kollegas ord har etsat sig fast; 'Jag gör såhär, sa han, jag väljer ett eller två fall där jag jobbar på hela vägen igenom. Resten försöker jag mest hantera. Det är en strategi för att klara jobbet.”   ”Om jag hade känt att det var möjligt att stanna, då hade jag säkert kunnat bli en jättebra socialsekreterare.”  Självfallet fungerar många socialförvaltningar runt om i landet väl men flertalet har stora problem, visar Kalibers undersökning. Och det är inte bara ett ständigt underskott på personal som många menar försvårar arbetet. Även skärpta lagar och skärpta krav på dokumentation nämns ofta som en orsak till att jobbet blir tyngre. För att förbättra skyddet för utsatta barn har ytterligare skärpningar av socialtjänstlagen gjorts. Bland andra att de som på olika sätt jobbar med barn och unga är skyldiga att lämna in en orosanmälan till socialnämnden om de får minsta lilla misstanke om att ett barn kan fara illa. Paradoxalt nog kan de här nya lagarna bidra till att många barn som är i behov av hjälp och skydd inte får det stödet. Det säger flera av de socialsekreterare som vi pratat med under arbetet med programmen. För i och med det har mängden ärenden som socialtjänsten måste hantera tilltagit rejält. Dessutom måste fallen dokumenteras på ett betydligt mer detaljrikt sätt nu jämfört med tidigare. Och det är en tidskrävande uppgift.  Pia Tham är filosofie doktor i socialt arbete och forskare vid högskolan i Gävle och hon har gjort två stora enkätundersökningar bland socialsekreterare som gör utredningar och tar emot anmälningar som gäller barn och ungdomar. Den ena genomfördes alldeles nyss och den andra för 11 år sedan. 349 socialsekreterare i Stockholms län deltog. - Enkäten innehåller drygt 180 olika frågor, de handlar om arbetsmängd, om vilket stöd man får från chefer och kollegor och om vilken andel utredningar som man är ansvarig för, säger hon. På de dryga tio år som gått mellan de bägge studierna, har socialsekreterarna fått se sitt yrke förändras. Inte minst när det handlar om hur många och långa stunder som de får sitta ner och prata med sina klienter, öga mot öga. Pia har i enkäten ställt en fråga som handlar om hur stor del av arbetstiden, på ett ungefär, som socialsekreterarna i studien använder till direktkontakt med sina klienter. - Nu har jag tyvärr inte siffrorna med mig, men det hade minskat väldigt mycket sen den förra undersökningen. Man har inte tid att ägna den tid man vill till klientsamtal. Och att dokumentationskraven ökat väldigt mycket, det berättar även cheferna. Och att det ibland kan bli absurt att man idag får ägna tid åt att skriva sådant som egentligen är ganska onödigt att skriva ner. Som bara tar extra tid. - Och det är ju egentligen det som man vill göra när man arbetar som socialsekreterare. Man vill ju ha tid för klientkontakter och tid att hjälpa människor vidare i sina liv.  Nyutexaminerade får ofta de tyngsta jobben  Pia Tham har även tittat på ålderssammansättningen bland dem som arbetade med barn- och ungdomsärenden. En tredjedel av enkätens 349 socialsekreterare var mellan 20 och 30 år, dvs relativt nybakade. - Jag har en fråga om hur länge man har jobbat på arbetsplatsen och hur länge man har jobbat i yrket sedan man examinerades och då såg jag att det var väldigt många som var nyexaminerade och som arbetade med den här typen av frågor – som ju är bland det svåraste man kan göra inom socialtjänsten. Pia berättar att de nyutexaminerade ofta jobbade på arbetsplatser med många obemannade tjänster och inte sällan saknade de någon att fråga om. - Det kan ju vara väldigt allvarliga problem som anmäls, där man behöver gå in och fatta beslut, till exempel om omhändertaganden, säger hon. Ibland kan det vara akuta omhändertaganden. Det krävs ganska mycket kunskap, livserfarenhet och erfarenhet av yrket för att fatta de besluten. Det är verkligen inte lätt och det kan få stora konsekvenser för en familj eller för ett barn eller för en ungdom. Vi lämnar Pia Tham i Gävle och återvänder till Elin Franzén i Hultsfred. Hon tog sin socionomexamen för tre år sedan och har erfarenhet av att - som nyutexaminerad - redan tidigt få ta sig an även svåra ärenden, där barn och unga hamnat i allvarliga missförhållanden och har ett stort behov av hjälp. -När jag var klar med min utbildning kände jag mig inte förberedd för att börja jobba med socialtjänsten för att utbildningen inte är inriktad på det, säger Elin. Och de flesta som är nyutbildade hamnar ju faktiskt inom socialtjänsten. - Jag skulle önska att utbildningen var mer inriktad dels på själva samtalsmetodiken såklart, att lagarna får mer utrymme. Men det vore bra om den även tog upp det här med handläggning och dokumentation lite mer. Som det är nu, så är det ett väldigt stort fokus på det vetenskapliga och akademiska på utbildningen.  Blivande socionomer känner oro inför framtiden Vi rör oss vidare, till Socialhögskolan i Stockholm, och där hittar vi tre blivande socionomer - Saara Fahmy är 28 år och går termin tre av sju på socionomprogrammet. 23-åriga Ida Söderin är inne på termin fem och Lena Johansson på termin sex. De berättar att de redan under utbildningen får höra att det är en bister verklighet som de utbildar sig för.  - Det är inte kul att tänka att okej, jag tar examen och sen kanske jag inte pallar att jobba. Kommer jag att gå i väggen inom ett år? Å ena sidan känns det mörkt, å andra sidan tänker jag att det självklart finns ljusglimtar, ställen som fungerar bra. Alla som går programmet gör det för att de tror att det måste gå att göra skillnad, annars skulle man inte gå här. - I stunder av negativ inställning på utbildningen, funderar man över om det är någon som vill jobba med det här, men samtidigt är inte allt hopp släckt. Det finns en bild av att det går att få till en förändring och – helt ärligt – så tänker jag att jag kan jobba på andra platser än socialtjänsten. - Precis! Jag tror att det är många som tänker så, att finns så mycket annat som man kan arbeta med om man är socionom. Jag tror att många tänker att man jobbar ett tag inom socialtjänsten, bara för att lära sig systemet, men det är ingen plats där man tänker sig att man stannar. Det tror jag är ganska vanligt bland studenterna.  Socionomstudenter av idag får inte längre lika lång praktik som tidigare, men Saara, Ida och Lena menar att de – under utbildningen – ändå får en inblick i vilka villkor som socialsekreterare ofta arbetar under. Till exempel att de måste ägna mycket mer tid åt att dokumentera vad de gjort i varje enskilt fall. - Många av våra lärare pratar väldigt mycket om att allt utvärderas och att det tar väldigt mycket tid av arbetet, man får mycket mindre tid för utredning, man anställer allt färre, det blir allt fler ärenden. - Det här är något som vi fått höra genomgående under hela utbildningen, man läser det i forskningsrapporter och tidigare verksamma lärare berättar att det kan se ut så här. Det är helt sjukt att inget satsas på välfärden.  Ida Söderin, som för tillfället är ute på praktik på ett boende för ensamkommande barn, berättar att de där jobbar på uppdrag av socialtjänsten. Och de som arbetar där för kontinuerliga samtal med dem. Så i det arbetet finns inga direkta problem, men när hon gjort studiebesök på andra platser så har hon fått höra sådant som att socialtjänstemän ofta byts ut och hon menar att där stämmer bilden väldigt bra med den som Kaliber skildrar. - Men det är en blandad bild. Ibland fungerar det, ibland fungerar det inte, men det ska ju fungera jämt! I Sundsvall blir man av med underskott, lönerna höjs och ny personal anställs Att det inte jämt fungerar har Kalibers granskning tydliggjort. Men det finns också exempel på att man från politiskt håll nu försöker – och vill – göra något åt detta. Vi ska strax möta Cecilia Grefve, som för inte fullt en månad sedan tillträdde en helt nyinrättad post. Hon har fått regeringsuppdraget att arbeta som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Men först återvänder vi till Sundsvall där de haft stora problem inom socialtjänsten. Sedan dessa uppmärksammats nu under hösten har saker börjat hända i kommunen.  - Jag vill börja med att säga att det här barnet som hittades övergivet i en lägenhet, nu – tillsammans med sitt syskon – sen den dagen är i tryggt förvar i ett lugnt och fint familjehem. Det Torbjörn Stark, socialdirektör i Sundsvall, refererar till är ett litet barn som en polis fann – helt ensamt i en spjälsäng i en lägenhet. Vi berättade om det här i Kaliber, i det första programmet i serien. Efter den händelsen har kommunen nu vidtaget en rad åtgärder - Exempel på några åtgärder som redan är genomförda nu, för att förbättra situationen, det är att vi rekryterat en till enhetschef som börjar vid årsskiftet och som kan lasta av nuvarande enhetschefer och stötta medarbetarna på ett annat sätt, mer än vad de kan idag, säger Torbjörn Stark. Sedan detta meddelades på en presskonferens i förra veckan har Sundsvalls kommun även ”nollat” socialnämndens stora underskott så att de går in i 2015 helt skuldfria - och därmed slipper att strama åt budgeten för nästa års arbete inom socialtjänsten.  Vi lämnar Sundsvall och tar oss till Stockholm. På Socialdepartementet tar Cecilia Grefve emot i Socialdepartementets, för tillfället, ekande ödsliga entré. Cecilia är nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården och helt ny på en också helt ny post.  Den nya nationella samordnaren har fått bråttom Socialdepartementet ligger i centrala Stockholm, ett stenkast från regeringshuset Rosenbad. Där har statsminister Stefan Löfven just utlyst extraval. Cecilia Grefve berättar att regeringskrisen och nyvalet inte kommer att påverka hennes arbete. - Nej, mitt uppdrag är konfirmerat av både den dåvarande och den nuvarande regeringen, säger hon. Så det är dubbel säkerhet i det uppdraget, vilket jag är väldigt glad för. Och alla utsatta barn. Det är regeringen som beslutat sig för att tillsätta en nationell samordnare inom det här området för att på så vis ”stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården”, som det står på regeringskansliets hemsida. Cecilia Grefve har jobbat med hälso- och sjukvård, familjeomsorg, äldreomsorg med mera i trettio år, de senaste som socialdirektör i Jönköpings kommun, med ansvar för bland annat socialtjänsten. Cecila säger att det som Kaliber berättat om - hur situationen inom socialtjänsten ser ut - är igenkännbar. - Tyvärr, så är det, säger hon. Jag kan bara bejaka att det stämmer och att det är alldeles precis därför som vi måste göra en kraftsamling kring den sociala barn- och ungdomsvården och lyfta upp den på olika sätt. Och jag måste säga att jag känner att det är det vi gör, socialdepartementet gör det och SKL gör det och fackföreningarna kraftsamlar också och ställer krav på åtgärder. Det känns som att det här är en väg för oss att gå framåt gemensamt. Kraftsamla för de barn vi är till för. I sitt regeringsuppdrag kommer Cecilia Grefve att besöka femtio av landets kommuner, vid två tillfällen. Där ska hon prata med socialsekreterare, chefer, politiker, barn med flera, för att samla in erfarenheter och ta reda på vilka svårigheter som socialtjänsten har att tampas med i respektive kommun. - Det är ett rätt omfattande besöksarbete, säger hon.        Cecilia Grefve kommer till det nya jobbet direkt från den sociala barn- och ungdomsvården i Jönköpings kommun och därifrån har hon konkreta upplevelser av krisen inom socialtjänsten. - Jag har direkt erfarenhet av personalrörligheten och att man söker sig ifrån den direkta myndighetsutövningen, till andra uppdrag i socialtjänsten. Jag har precis också fått anlita bemanningsföretag för att lösa situationerna. Det som Cecila Grefve talar om nu – att hyra in personal från bemanningsföretag för att försöka få socialtjänsten för barn och unga fungera – har blivit allt vanligare.  ”Stafettsocionomer” kallas de ibland. Akademikerförbundet SSR är oroade över utvecklingen. De har gjort en enkät bland landets kommuner. Alla deltog inte men utifrån resultatet gör SSR själva bedömningen att sju av tio kommuner i landet har använt sig av bemanningsföretag för barn- och ungdomsvård. Åsikterna om lösningen med inhyrd personal tycks gå isär. En del ser det som positivt, att det avlastar den ordinarie personalen. Andra menar att det är dyrt och tär på kommunernas ofta redan strama budgetar. Akademikerförbundet varnar för bristande kontinuitet. Att ärenden inte följs upp som de ska när de hela tiden överlämnas till nya personer. Det för oss tillbaka till det här med dokumentation – det som många inom socialtjänsten ofta återkommer till. De upplever pappersarbetet som ett stort hinder för att kunna ge utsatta barn och unga den tid och hjälp som de behöver. - När gäller administration då är det så att det administreras och dokumenteras jättemycket, berättar Cecilia Grefve. Det florerar siffror om att mellan 75-80 procent av socialsekreterarnas arbetstid går åt till dokumentation. - Det är också spännande att se om man inom ramen för det här uppdraget kan göra en mätning av dokumentationen. Men också se när är det gott nog med dokumentation. Om siffrorna stämmer, att 75-80 procent av socialsekreterarnas tid går åt till att dokumentera, då är frågan om Cecilia Grefves arbete - som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården - faktiskt skulle kunna leda till att man omformulerar socialtjänstens uppdrag så att socialsekreterarna inte behöver dokumentera lika mycket som nu. - Ibland sätter man detta mot det sociala arbetet, alltså hantverket, säger hon. Att mötet med de som vi är till för får stå tillbaka. Jag tänker att vi måste att lyfta upp den här frågeställningen inom ramen för det här uppdraget. - Men det finns också en rädsla, man vill ha ryggen fri och dokumenterar därför mer. Även det vill vi lyfta upp, den här rädslan för att göra fel. Telefonen ringer hos Cecilia Grefve. Det är dags att återgå till arbetet och ta tag i alla högar av handlingar som hon raskt behöver sätta sig in i nu, i och med jobbet som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Hon har fått lite mer bråttom nämligen. På grund av att krisen i socialtjänsten uppmärksammats och väckt så starka känslor, har även det politiska trycket ökat och hennes uppdragsgivare vill nu få en tätare inblick i vad kommunerna i landet berättar om. - Detta uppdrag ska redovisas i sin slutform i april 2017. Men eftersom läget är som det är, har ansvarig minister bett att få återkoppling var tredje månad. Just med tanke på om det finns något som man kan göra omgående från nationellt håll och på så sätt stödja kommunerna. Det är en hög ambition och stort intresse av att kunna ge stöd. Inte bara granska, utan ge stöd. Producent: Helene Almqvist Exekutiv producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

  En podcast om retorik och påverkan, politisk kommunikation och retoriskt entreprenörskap. Välkommen till andra säsongen av Retorikpodden med Fredrik och Johan. Lyssna i spelaren ovan eller via Podcaster. Välkomna till nystart och säsongspremiär för Retorikpodden. Denna andra säsong går Johan Kovaniemi in som programledare och samarbetspartner. Han är retorikutbildare på Akademikerförbundet, medgrundare till […] Inlägget Retorikexperterna 1 dök först upp på Retorikpodden.

Okunskapens triumf är en podcast som vill berätta mer om civilsamhällets relation till experter. Hur vi som företrädare för civilsamhället förhåller oss till experter. Och hur ett system kan smitta av sig på civilsamhället. Podcasten är en del av konferensen Okunskapens triumf och bildning i tolkningens tid. Vill du veta mer ses vi den 28 november. I studion Anna Magnusson, ordförande i KFUM som är partner till IDEELL ARENA och Hanna Broberg, tidigare kanslichef på Vårdförbundet och ny chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.