Podcasts about enkla

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Avsnitt 144 med Mikael Johansson, mannen bakom virala succéer som Khaleds Kaviar, Ballerina Footlong, Max Skurhink-shake och Foodora Goes Further. Vi pratar om allt från vad viral marknadsföring egentligen innebär och varför Mikael tycker att varumärken borde göra ”aprilskämt året runt”. Till hur han tänker kring formeln bakom viralitet, att lyckas i sociala medier och hur företag bör göra för att skapa virala kampanjer. Du får dessutom höra om: Storyn bakom miljonvisningarna Varför han blev bannad från TikTok Hur kontroverser kan vara bra PR Varför det är så viktigt att underhålla Och vikten av att A/B-testa videos Samt varför han anser att varumärken bör tänka på viralitet redan i produktutvecklingen. Om gästen Mikael Johansson driver byrån Swinton International och har gjort sig känd genom en rad virala kampanjer som har fått miljontals visningar på TikTok och Instagram, samt fått stor spridning i media. Idag hjälper Mikael företag att skapa viral kampanjer och videos som vågar bryta mot traditionella regler och nå bred organisk spridning i sociala medier. Han föreläser också kring viral marknadsföring och har blivit utsedd till en av Sveriges Superkommunikatörer. Tidsstämplar 00:00 Introduktion 02:28 Från fejkade valaffischer till Khaleds Kaviar 05:15 Reaktioner på videos och miljonvisningar 09:52 Varför Mikael blev bannad från TikTok 14:48 Från att låna varumärken till stora kampanjer 17:40 Om att göra aprilskämt året om 21:36 Enkla förklaringen av viral marknadsföring 25:23 Formeln och ingredienserna för viralitet 31:46 Trender, distribution och kreatörer 38:06 Lärdomar om att lyckas i sociala medier Länkar Mikael Johansson på LinkedIn Mikael Johansson på Instagram Mikael Johansson på TikTok Swinton International (webbsida) Mikael ligger bakom de fejkade valaffischerna: "Vänligt pikande" - Nyheter24 (artikel) Aprilskämt med ny smak från Redhead 2025 - Mauri Hermundsson (TikTok) Hackar Willys kassor – med en usb-sticka - Expressen (video) Mikael om sina fejkade produkter på Tiktok: ”Behöver utbilda om desinformation” - SVT Nyheter (artikel) Max ♡ Tesla (aprilskämt 2025) av Fabian Svorono - SVT Nyheter (artikel) Confetti (samarbete) Digitalenta (samarbete)

Välkommen till dagens avsnitt, i en orolig tid. Det händer så mycket elände i omvärlden just nu. Kan du ibland känna att du vaknar med den där subtila – eller ibland väldigt påtagliga – känslan av vad händer egentligen i världen? Ska det vara så här och hur ska det gå? Och hur ska vi orka ta in allt det där, utan att må dåligt? Just det vill jag prata om i dagens avsnitt. För det finns sätt att hantera det. Inte genom att blunda – utan genom att förstå vad som faktiskt händer i oss människor när vi utsätts för oro, hot och osäkerhet. Samt vad vi faktiskt kan göra för att ta hand om oss själva i den här oroliga tiden Jag ger dig idag 6 enkla strategier för hur du kan ta hand om dig själv och därmed må bättre. Det skapar en inre trygghet som inte bygger på vad som händer i världen – utan som bygger på att du vet hur du kan ta hand om dig själv, ett litet steg i taget, varje dag. Att ta hand om dig själv för att må bra är inte egoistiskt. Det är ett sätt att visa att du har kraften inom dig Att du blir din egen inre ledare och leder dig själv medvetet i en orolig tid. Att fortsätta känna, fortsätta bry sig – och fortsätta leva. Med värme. Med medkänsla. Med mod. Välkommen till dagens viktiga avsnitt. Vill du möta mig och dig själv och landa i nuet, lugna ner systemet och lyssna inåt? Var med på min kostnadsfria Live sändning på instagram. På tisdag den 8 april kl 19.00. Här kommer jag leda en guidad meditation och du får komma ner i varv och landa med dig själv en stund. Tag med papper, kritor och penna och rita och skriv efter meditationen. Kom gärna och var med och prova på. Ingen föranmälan, det är bara att klicka på Live länken på mitt instagram konto, när det är dags. På en Live sänding, är det bara jag som syns och du kan bara lyssna och följa med och skriva i kommentarerna om du vill. Vill du följa mig på Instagram: klicka på länken här: ingrid_thorngrenVarmt välkommen, jag ser fram emot att mötas, Så tills vi hörs igen, tag hand om dig och din bästa vän – dig ❤️!Hej så länge, /Ingrid

I veckans avsnitt pratar vi om self-care, alltså hur du genom snälla vanor i vardagen kan stärka ditt välmående. Helt enkelt lite pusselbitar till ditt lyckopussel!Den här veckan händer dessutom något mer, podden gör nämligen premiär på Youtube!! Så från och med nu finns Lyckopusslet även där, för dig som vill se oss i rörligt format. Följ länken här om du vill titta: https://m.youtube.com/watch?v=0HsDJ0jIRk8Följ oss gärna på Instagram, där heter vi @deplaapsykologi och @delbypsykologi. För att läsa mer om de Plaa psykologi: deplaapsykologi.com För att kontakta Tina: info@deplaapsykologi.com För att läsa mer om Delby Psykologi: delbypsykologi.com För att kontakta Hanna: hanna@delbypsykologi.com För önskemål kring ämnen eller förfrågningar kring samarbete: lyckopusslet@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det handlar om din självkänsla. Hur du ser på dig själv och ditt eget värde är avgörande för hur du mår och fungerar i livet. Och vet du vad det bästa är? jo, att självkänslan inte är statisk, den går att påverka även i vuxen ålder. Vi lär dig fyra enkla knep som du kan ta till redan imorgon för att bättra på självkänslan. Och hur är det egentligen med Åsas och Helenas självkänsla..? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Billgren Wood pratar vi om små saker som gör stor skillnad för hemmet! Budgetidéer, pynt, smarta lösningar och DIY för våren. Vi djupdyker i stora fat med chiafrön och påskliljor från mataffären, udda loppisfynd man kan göra och den nya blå färgen i Sofias hall. Inspiration finns överallt, tex på Pepstop med sallad i enkla glasvaser. Våren är på ingång och vi skapar maximalt mys med minimal ansträngning och budget, och så pratar vi självklart om vår nya bok Sommarhemmet, som är en handbok i just det!

Josefin Dahlberg, wellness-entreprenör och grundare av den populära hälsoappen @bodysoulcare, gästar idag Lyckopodden för att förklara hur du manifesterar ditt drömliv med hjälp av fyra enkla steg. Med en bakgrund kantad av barndomstrauman och alkoholmissbruk delar Josefin öppet med sig av verktygen som hjälpt henne att skapa balans och glädje i livet, där manifestation är ett av dem. I avsnittet går vi igenom Josefins fyrastegsmetod för manifestation, vikten av att omprogrammera gamla tankemönster, och hur små steg kan leda till stora livsförändrande skiften. Missa inte detta inspirerande samtal om att skapa sitt bästa liv! Varsågoda! Väntelistan till mitt nya Onlineprogram: https://lyckoverkstan.se/onlineprogram ♥ Kika in Burtons nyheter här: https://www.burton.com/se/sv/home?utm_source=youtube&utm_medium=referral&utm_campaign=eu_se_awareness_c25q3_brand_burton_general&utm_term=lyckopodden ♥ Besök Burtons butik i Stockholm ♥: https://maps.app.goo.gl/dTZp6c8bk8gWjCoc9?g_st=ic Meditera gratis hos Mindfully i 30 dagar: https://www.mindfully.nu/lyckopodden/ ♥ Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du diggade avsnittet. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Spotify: https://open.spotify.com/show/3hW1wP9v6JjXhLymoXPECh?si=8b9031e788414956 ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Vi berättar hur du gör ett omedelbart attraktivt intryck på andra människor i 5 enkla steg. Attraktivitet har väldigt lite med utseendet att göra, det gäller att bete sig på rätt sätt! Och i detta avsnitt får du veta exakt HUR. Som till exempel vilken doft du ska bära för att göra ett bra första intryck, VAD du ska säga och HUR du ska säga det, och mycket mer… För visst vill du göra ett gott intryck när du träffar en person första gången. Varesig det handlar om en ny bekantskap, en potentiell kärlekspartner eller på jobbet. Dessutom har vi läst på om flirtandets ädla konst, och bjussar på Peppcast flirtskola. Hur bra är förresten Åsa och Helena på att flirta? Det och mycket mer får du reda på i detta fullspäckade avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enkla, billiga och farligt goda. Snabbnudlar må vara ultraprocessad skräpmat men FAN vad gott det är ibland. Denna vecka pratar vi om våra favoritsorter och våra bästa ”hacks” för hur man får dem att smaka som en hemlagad måltid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Superstjärnan Seinabo Sey besöker oss denna morgon, vi pratar om hennes medverkan i programmet "Så mycket bättre" och självklart leker vi leken "Gör Seinabo-sey eller gör Seinabo-Så?". Roger har också med sig en ny hund-undersökning som visar vad hundar drömmer om!

Idag berättar Frida om Första Hjälpen vid Underlivssmärta som är en gratis onlinekurs där du under 5 dagar får 5 kraftfulla övningar för att lindra din underlivssmärta och slappna av i bäckenbotten - utan knip eller dilatorer. Kursen är för dig som: Upplever smärta vid samlag. Känner smärta eller stelhet i underliv, bäckenbotten, ljumskar, ländrygg eller svanskota.  Drabbas av obehag när du sitter Har svårt att använda tampong/menskopp utan besvär. Ofta är kissnödig, förstoppad eller har svårt att kissa. Inte blivit hjälpt av traditionell knipträning, smörjövningar, stretch eller inre massage och letar efter en långvarig lösning. Du kommer att lära dig: De fem mest kraftfulla övningarna för omedelbar lindring av underlivssmärta och spändhet i din bäckenbotten. Effektiva verktyg som lugnar nervsystemet och skapar en känsla av trygghet i kroppen, vilket ger avslappning i bäckenbotten. Enkla tekniker som du tryggt och snabbt kan utföra på egen hand, när som helst och var som helst, för omedelbar lindring utan att du behöver vara beroende av någon annan. Kursens upplägg:

På gammalt klassiskt ekiv-vis pratar Johan och Thomas om hur det är att gå till banken nuförtiden. Enkla ärenden görs svåra. Omständliga lösningar blandas med gammal teknik. Varför?

Enkla frågor, enkla svar?Vilka showcases var intressanta?Vilka spel stod ut?Vad tror vi om resten av 2024 efter dessa event?Detta bonusavsnitt handlar helt enkelt om vad tusan vi tyckte om showcasen vi såg!Vad tyckte ni?

I del två av Wowpodden med Amer Mohammed, så djupdyker vi i när och hur företag bör implementera AI, vilket ansvar och mandat de anställda bör ha och hur begreppet innovation kommer förändras.Någonting som stämmer redan idag, och som kommer bli ännu mer väsentligt är att ha tydlig ledstjärna i organisationen. Med en klar och tydlig vision kan man alltid återvända till kärnan och syftet med varje arbetsuppgift som utförs och varje investering som görs.Amer pratar dessutom mer om kundvärdeledjan och vi går tillbaka till den enkla sanningen att oavsett vilka tekniska förutsättningarna som finns, handlar kundvärdekedjan alltid om att skapa en enkel och smidig upplevelse för kunden. Teknisk utveckling ska inte implementeras för sakens skull. Fundera istället på vad du kan ta in och hur det kan förbättra era interna processer eller era kunders problem. Inspireras av andra bolag och framförallt, om du har gett ett ansvar så behöver du även ge mandat.I detta avsnitt går vi även igenom:När passar det inte med AI?Hur kan man med hjälp av AI driva innovation på en strategisk nivå?Vad som menas med ett innovations mindset och varför det kommer vara så viktigt.Lyssna på avsnittet för att ta en titt i spåkulan och utforska framtiden med AI!Du kan kontakta Amer här:https://www.linkedin.com/in/iamer/Titta på avsnittet på YouTube här: https://youtu.be/xqeE59dxKxEWowpodden i samarbete med Connectel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi kommer i 9 avsnitt prata om olika aspekter inom vad vi kallar grundförutsättningar för god hemberedskap. Där grundbehoven riktar in sig på överlevnad handlar grundförutsättningar om att också leva ett bra och tryggt liv där vi dessutom förebygger många kriser som kan drabba oss. Den första och kanske viktigaste förutsättningen för detta är vår hälsa och fysiska motståndskraft. Du hittar eftersnack på detta avsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap Shownotes och länkar till medverkande ljudklipp på https://www.hemberedskap.se/avsnitt314

Att fortsätta göra samma sak och förvänta sig nya resultat är ingen bra strategi. Testa något nytt, en ny väg till jobbet, en ny maträtt, träningsform, sammanhang eller vad som helst som får din hjärna att testa en ny stig. I podden hjälper vi dig med strategier.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Annika Kvist, författare, föreläsare och coach. I grund och botten civilekonom men också utbildad Brain Based Coach vid NeuroLeadership Institute i London. Annika har en stor passion för att vägleda människor och företag mot att uppnå sina mål på ett hållbart sätt. Genom att fokusera på att lyssna på sig själva och lära känna sig själva menar Annika, att man enklare kan leda både sig själv och andra framåt. Annika har över 25 års erfarenhet från näringslivet, med roller som affärs- och marknadschef inom olika branscher, bland annat inom IT-branschen. Sedan en månad tillbaka arbetar hon som Utbildningschef på Chefakademin - Med fokus på att stötta individer, ledare och företag med sin kunskap grundad i den senaste hjärnforskningen och beprövade metoder inom ledarskap. Hennes senaste och tredje bok heter "Hjärnsmart - enkla verktyg för en starkare hjärna" i samband med den startades också podden "Den hållbara hjärnan". Så vi ska såklart prata om vad ”Hjärnsmartmetoden” innebär. Jag är också nyfiken på hennes tankar om själen. Hur man hittar en balans och en helhet i allt vad det innebär att vara människa. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Annika Kvist hemsida: www.annikakvist.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yngve Stenfelt i Radio Maranata. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simon Reinius, expert på att sätta samman fondportföljer, gästar podden för att berätta om hur man ska tänka när det kommer till sammansättning av en portfölj av fonder. Simon berättar också om vilket som, givet historisk börsutveckling, verkar vara det enklaste sättet att dubbla sitt sparkapital på tio år. Podden leds av Daniel Ljungström. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.  Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Simon Reinius, expert på att sätta samman fondportföljer, gästar podden för att berätta om hur man ska tänka när det kommer till sammansättning av en portfölj av fonder. Simon berättar också om vilket som, givet historisk börsutveckling, verkar vara det enklaste sättet att dubbla sitt sparkapital på tio år. Podden leds av Daniel Ljungström. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.  Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Henrik Wiman är psykolog, föreläsare, författare och driver ett populärt instagram kontot @psykologenhenrikHenrik berättar om hans liv, då han som ung fick ett cancerbesked. Vilket bidrog såklart till stress och många lärdomar. Nu är han aktuell med boken: Det ska inte vara krångligt att må bättre. Lyssna till en klok och ödmjuk person.Följ Henrik på @psykologenhenrikVill du komma i kontakt med mig Caroline: carolinenorbelie.comJag blir så glad om du lämnar en recension i appen du lyssna ifrån. Då sprids podden! Tack Caroline Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varmt välkommen till dagens avsnitt av Balans i live podden. Idag pratar jag om personlig utveckling och vad du kan göra för att åstadkomma en förändring i ditt liv. Du ska veta att en förändring alltid är möjlig för dig att åstadkomma, även om du har varit med om jobbiga saker eller misslyckats tidigare när du har försökt. Så finns det sätt att lyckas. Jag berättar om 4 steg till förändring, om hur du kan ta dina steg från ditt nuläge mot din vision. Jag pratar vad det enklaste sättet är, för att åstadkomma en förändring. Samt om vad personlig utveckling egentligen är. Att det handlar om att fördjupa kunskapen om dig själv och din potential, samt hur du kan öka din medvetenhet om dig själv och därmed fatta mer kloka och medvetna beslut i ditt liv. Så varmt välkommen till en spännande resa i personlig utveckling och kom ihåg att en förändring alltid är möjlig. Är du nyfiken på hur du kan komma vidare i din personliga utveckling? Då vill jag berätta att min hemsida nu är uppdaterad med vårens alla kursdatum. Det är begränsat antal platser till varje kurs så anmäl dig i god tid om du vill vara med. Klicka här och kom direkt till alla kurser: https://www.ingridthorngren.se/utbildningar Är du nyfiken på min Signaturkurs online, 10 steg till mer Självmedkänsla och balans?En kurs i personlig utveckling och mindfunless. Ställ dig redan nu på Väntelistan, så får du mer information när kursen öppnar för anmälan och en fin bonus till dig som står på väntelistan om du vill vara med. Klicka på länken här så kommer du direkt dit: https://www.ingridthorngren.se/onlinekurs-vantelista

Den här veckan är temat för andakten "Livets källa" och bibeltexten är hämtad från Johannesevangeliet 2:1-11. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Ibland så krävs det inte så mycket för förändring. Genom att införa några små, positiva beteenden i ditt liv kommer du att upptäcka hur ditt välbefinnande ökar. Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet kommer jag att ge dig några korta och enkla övningar som du kan börja med nu direkt om du vill och som kommer att göra skillnad för din upplevda livskvalitet. En stor del av mental träning är de här ljudfilerna som jag har pratat om i tidigare avsnitt. Att du lyssnar på ljudfiler där du först lär sig att slappna av, det är ungefär som en guidad meditation, och sedan så arbetar du vidare med andra saker som till exempel självkänsla och mål. En annan sak vi jobbar med inom mental träning är små övningar. De här övningarna försöker man oftast att stoppa in i sitt vardagsliv, vi kallar dem därför ibland för vardagsövningar och de syftar till att göra dig medveten om hur du fungerar i ditt vanliga liv. Vilka tendenser du har, eller vanor som du gör, som kanske du inte ens tänker på men som ändå styr hur du fungerar och mår. Att bli medveten är en nyckel till att kunna förändras. Det är så otroligt lätt att falla in i gamla vanor och tankemönster, speciellt om du har mycket annat att tänka på. Då ställer gärna kropp och sinne om sig till autopilot och gör som det alltid gjort De här vardagsövningarna fungerar som komplement till den andra träningen och jag vill berätta om några övningar och ge förslag på hur du skulle kunna införa dem i din vardag. De är väldigt enkla, nästan simpla men om du gör dem kontinuerligt så tror jag att du kommer att märka skillnad. Bland det viktigaste att förstå när det kommer till förändring är att det oftast inte räcker med kunskap. Att lyssna på en podd eller att läsa en bok. Om vi vill ha resultat, om vi vill att jag i morgon ska vara lite annorlunda än vad jag i går var, annorlunda på ett sätt som jag medvetet valt, så behöver jag agera, jag behöver göra någonting för att den förändring jag vill ha ska kunna ske. Så här kommer några sådana praktiska övningar: Den första handlar om att börja att identifiera hur din grundspänning är i vardagen. Grundspänningen är ju den spänning som vi har när ingenting händer. Om du står i kön till Ica och känner irritationen bygga upp eftersom det är kö, till exempel. Du har egentligen inte bråttom någonstans men du blir otålig och irriterad på dem framför dig. Det beror nästan säkert på en hög mental grundspänning. Du kan inte slappna av ens när du gör ingenting. Eller om du märker att dina axlar eller din nacke blir spända. Inte av att du tränar eller gör någonting som kräver extra jobb av axlarna och nacken, utan bara genom att du lever som vanligt. Då finns risken att du har en hög fysisk grundspänning. Vissa muskler spänns när det egentligen borde kunna vila. Se om du från och med nu kan börja bli mer medveten om de här spänningarna. Både de mentala och de fysiska. Försök att identifiera när det händer. Just då i stunden. Säg till dig själv "Oj, nu har jag en hög grundspänning" och så tar du ett par djupa andetag och sänker axlarna eller någonting sådant. Sedan skriver du upp de här händelserna på en lista eller i din kalender. Just att skriva upp är mycket viktigt, det är en del av det här "att göra det" som skapar resultat. Det är, i alla fall enligt min erfarenhet, oändligt mycket mer effektivt än att bara göra en mental notering. Efter ett tag kommer du att märka hur den här kontrollmekanismen i din kropp nu har slagits på. I början behöver du göra det här medvetet. Identifiera stunder varje dag, men efter några veckor så kommer den här frågan att ställas automatiskt till kroppen och sinnet, utan att du behöver ödsla någon energi på det. Och eftersom träningen med ljudfilerna, själva avslappningsövningarna ger dig de verktyg du behöver för att kunna spänna av så kommer den här övningen att hjälpa till så att din grundspänning sjunker ännu mer och ännu oftare. Den här vardagsövningen kompletterar den andra träningen. Nästa övning handlar en hel del om attityd. Och i det här exemplet din attityd i mötet med andra människor. Försök att identifiera en situation varje dag där du lär dig någonting av en annan människa. Se om du kan lära dig någonting av en annan människa varje dag. Och så klart, du skriver ner vad du lär dig och av vem. Precis som den första övningen syftar övningen till att skapa medvetande. Men inte bara det. För att kunna lära dig något behöver du också lyssna på andra människor. Kanske ställa frågor till och med. Det gör att dina relationer möjligen kommer att förändras. Du blir en mer lyssnande person och dina medmänniskor kommer troligen uppfatta dig som nyfiken och lyssnande. Egenskaper som är bra att ha om man vill få andra människor att tycka om en. Nästa övning är väldigt lik den förra men med en liten tvist. Försök att lära dig någonting av någon som du absolut inte trodde att du skulle kunna lära dig någonting av. Eller någon som du absolut inte skulle vilja lära dig någonting av. Precis som i den första övningen, där du ska identifiera spänningar, som kommer den här övningen sakta att förändra ditt sätt att tänka. Till slut kommer din hjärna att leta efter saker att lära sig, utan att du medvetet säger till den. Och som jag sa så handlar det här ju mycket om attityd. Att förändra din attityd till i det här fallet andra människor. Det går att se samma verklighet från olika perspektiv. Om du hamnar i konversation med en annan människa så kan du tänka på annat, vad du ska göra sedan, kanske försöka avsluta samtalet och försöka komma därifrån eller vilja få fram din egen åsikt. Eller så kan du lyssna. Ställa frågor och försöka lära dig något. Exakt samma situation, men genom att har en mer öppen och nyfiken attityd så blir livet roligare att leva helt enkelt. Både för dig och för dem du möter. Det var det. Tre enkla övningar. Pröva dom gärna. Om du gör dem under ett par veckor så kommer du med stor sannolikhet märka skillnad i ditt liv. Tack för att du har lyssnat, lycka till och ta hand om dig.

Ibland så krävs det inte så mycket för förändring. Genom att införa några små, positiva beteenden i ditt liv kommer du att upptäcka hur ditt välbefinnande ökar. Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet kommer jag att ge dig några korta och enkla övningar som du kan börja med nu direkt om du vill och som kommer att göra skillnad för din upplevda livskvalitet. En stor del av mental träning är de här ljudfilerna som jag har pratat om i tidigare avsnitt. Att du lyssnar på ljudfiler där du först lär sig att slappna av, det är ungefär som en guidad meditation, och sedan så arbetar du vidare med andra saker som till exempel självkänsla och mål. En annan sak vi jobbar med inom mental träning är små övningar. De här övningarna försöker man oftast att stoppa in i sitt vardagsliv, vi kallar dem därför ibland för vardagsövningar och de syftar till att göra dig medveten om hur du fungerar i ditt vanliga liv. Vilka tendenser du har, eller vanor som du gör, som kanske du inte ens tänker på men som ändå styr hur du fungerar och mår. Att bli medveten är en nyckel till att kunna förändras. Det är så otroligt lätt att falla in i gamla vanor och tankemönster, speciellt om du har mycket annat att tänka på. Då ställer gärna kropp och sinne om sig till autopilot och gör som det alltid gjort De här vardagsövningarna fungerar som komplement till den andra träningen och jag vill berätta om några övningar och ge förslag på hur du skulle kunna införa dem i din vardag. De är väldigt enkla, nästan simpla men om du gör dem kontinuerligt så tror jag att du kommer att märka skillnad. Bland det viktigaste att förstå när det kommer till förändring är att det oftast inte räcker med kunskap. Att lyssna på en podd eller att läsa en bok. Om vi vill ha resultat, om vi vill att jag i morgon ska vara lite annorlunda än vad jag i går var, annorlunda på ett sätt som jag medvetet valt, så behöver jag agera, jag behöver göra någonting för att den förändring jag vill ha ska kunna ske. Så här kommer några sådana praktiska övningar: Den första handlar om att börja att identifiera hur din grundspänning är i vardagen. Grundspänningen är ju den spänning som vi har när ingenting händer. Om du står i kön till Ica och känner irritationen bygga upp eftersom det är kö, till exempel. Du har egentligen inte bråttom någonstans men du blir otålig och irriterad på dem framför dig. Det beror nästan säkert på en hög mental grundspänning. Du kan inte slappna av ens när du gör ingenting. Eller om du märker att dina axlar eller din nacke blir spända. Inte av att du tränar eller gör någonting som kräver extra jobb av axlarna och nacken, utan bara genom att du lever som vanligt. Då finns risken att du har en hög fysisk grundspänning. Vissa muskler spänns när det egentligen borde kunna vila. Se om du från och med nu kan börja bli mer medveten om de här spänningarna. Både de mentala och de fysiska. Försök att identifiera när det händer. Just då i stunden. Säg till dig själv "Oj, nu har jag en hög grundspänning" och så tar du ett par djupa andetag och sänker axlarna eller någonting sådant. Sedan skriver du upp de här händelserna på en lista eller i din kalender. Just att skriva upp är mycket viktigt, det är en del av det här "att göra det" som skapar resultat. Det är, i alla fall enligt min erfarenhet, oändligt mycket mer effektivt än att bara göra en mental notering. Efter ett tag kommer du att märka hur den här kontrollmekanismen i din kropp nu har slagits på. I början behöver du göra det här medvetet. Identifiera stunder varje dag, men efter några veckor så kommer den här frågan att ställas automatiskt till kroppen och sinnet, utan att du behöver ödsla någon energi på det. Och eftersom träningen med ljudfilerna, själva avslappningsövningarna ger dig de verktyg du behöver för att kunna spänna av så kommer den här övningen att hjälpa till så att din grundspänning sjunker ännu mer och ännu oftare. Den här vardagsövningen kompletterar den andra träningen. Nästa övning handlar en hel del om attityd. Och i det här exemplet din attityd i mötet med andra människor. Försök att identifiera en situation varje dag där du lär dig någonting av en annan människa. Se om du kan lära dig någonting av en annan människa varje dag. Och så klart, du skriver ner vad du lär dig och av vem. Precis som den första övningen syftar övningen till att skapa medvetande. Men inte bara det. För att kunna lära dig något behöver du också lyssna på andra människor. Kanske ställa frågor till och med. Det gör att dina relationer möjligen kommer att förändras. Du blir en mer lyssnande person och dina medmänniskor kommer troligen uppfatta dig som nyfiken och lyssnande. Egenskaper som är bra att ha om man vill få andra människor att tycka om en. Nästa övning är väldigt lik den förra men med en liten tvist. Försök att lära dig någonting av någon som du absolut inte trodde att du skulle kunna lära dig någonting av. Eller någon som du absolut inte skulle vilja lära dig någonting av. Precis som i den första övningen, där du ska identifiera spänningar, som kommer den här övningen sakta att förändra ditt sätt att tänka. Till slut kommer din hjärna att leta efter saker att lära sig, utan att du medvetet säger till den. Och som jag sa så handlar det här ju mycket om attityd. Att förändra din attityd till i det här fallet andra människor. Det går att se samma verklighet från olika perspektiv. Om du hamnar i konversation med en annan människa så kan du tänka på annat, vad du ska göra sedan, kanske försöka avsluta samtalet och försöka komma därifrån eller vilja få fram din egen åsikt. Eller så kan du lyssna. Ställa frågor och försöka lära dig något. Exakt samma situation, men genom att har en mer öppen och nyfiken attityd så blir livet roligare att leva helt enkelt. Både för dig och för dem du möter. Det var det. Tre enkla övningar. Pröva dom gärna. Om du gör dem under ett par veckor så kommer du med stor sannolikhet märka skillnad i ditt liv. Tack för att du har lyssnat, lycka till och ta hand om dig.

Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Noah föll länge mellan stolarna eftersom hennes pappa inte ville att hon skulle få en diagnosstämpel. Först som 17-åring kom hon till ett jourhem som ovanligt nog sedan blev hennes familjehem. Där fick hon stöd och kunde börja utvecklas och hitta strategier för att kunna kommunicera med omgivningen, och inte längre bara använda sin standardmening "jag vet inte".Attention med konstruktiva förslagRiksförbundet Attention har gjort en enkät med ett 80-tal ungdomar med adhd och autism som fått samhällsvård, och djupintervjuer med 13 personer där de berättar om sina erfarenheter och kommer med konstruktiva förslag till förbättringar av insatserna med samhällsvård.Knappt med forskningVäldigt lite forskning finns kring hur tjejer med adhd och autism upplever placeringarna i familjehem, HVB- hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS.Sofia Enell som följt 11 ungdomar i nästan tio år visar att ungdomarna sällan förstår varför de har blivit placerade, och att det är en chockartad upplevelser att helt byta omgivning.Positiva erfarenheter från SIP-mötenNoah har ändå positiva erfarenheter av välplanerade möten för samordnad individuell plan, SIP-möte, där en psykolog och hon kom överens om att alla frågor skulle ställas till honom. Han omformulerade sedan frågorna till ja- och nej-frågor som Noah - om hon ville - kunde svara på.Medverkar gör 23-åriga Noah med autism, 21-åriga Olivia med bland annat adhd, Lotta Borg Skoglund, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri, samt forskaren i socialtarbete Sofia Enell vid Linneuniversitet i Växjö.Programmet sändes första gången 24 maj.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Den här mörka årstiden kan man ibland behöva påminna sig om alla glädjeämnen och fantastiska männskor som man har runt sig. Lycka kan ju också handla om att befinna sig i en skog eller en sommarstuga ensam på landet. Vem och vad gör dig lycklig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blir du lycklig av att ha tillgång till mycket pengar, medmänsklighet, ett husdjur, barn, partner, arbete eller en fritid där du fyller på dina depåer med inre själslig lycka. På måndag kan du dela med dig av dina bästa lyckorecept. Kan man skaffa sig lycka och om man har fått tag på lyckan går den att spara och hushålla med så att den lever kvar länge? Hur länge har du erfarenhet av att äga lycka och om du misst den vart hittade du den igen? Dras du till inre lycka eller en yttre? Vad är skillnanden för dig?Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.Programmet startar kl 21:40. Telefonslussen öppnar kl 21:00.

I dagens avsnitt kommer vi djupdyka i barns inre värld. Vi pratar om att bygga en trygg självbild och vilken avgörande faktor det kan vara som vuxen. Vi dyker in i självkänsla och hur vi på ett lekfullt sätt kan boosta den hos våra barn. Hur skapar vi egentligen en fin grund för våra barn att stå på? Fille berättar om en studie som gjorts kopplat till barns prestation och Nathalies berättar om hennes barns egna verktyg. Du behöver inte vara coach för att ge dina barn coachande förutsättningar med magiska verktyg - du kan göra det helt själv! Här i avsnittet får du som förälder enkla verktyg som du kan implementera direkt. Tack för att du lyssnar!Producerat av Self Mastery Club AB.Onlineprogrammet ‘Boosta Ditt Barns Självkänsla' hittar du i Self Mastery Club, bli medlem här:https://www.expandlimitless.com/selfmasteryclubLänk till studie: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9686450/Följ oss på instagram: Nathalie: https://www.instagram.com/nathaliesteffner/Filip: https://www.instagram.com/filipwennesjo/För kontakt eller samarbeten: Hello@expandlimitless.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sjukvårdspersonal kämpar med vård i krigets Gaza. De har brist på sömn, för lite smärtstillande läkemedel och har svårt att rena vatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan von Screeb, professor i katastrofmedicin vid Karolinska institutet beskriver vad som är möjligt att göra när bara paracetamol och alvedon finns som smärtstillande. Sara Heyman, Sverigesradios globala hälsokorrepsondent, har varit i kontakt med Mohammad Abu Mughaiseb som är biträdande medicinsk koordinator för Läkare utan Gränser i Gaza. Han berättar om sömnbrist, brist på smärtstillande läkemedel och situationen för gravida och nyfödda. Det finns även tecken på utbrott av kolera i Gaza.

Är inte killar lite som små hundvalpar ändå? Enkla och förutsägbara? Frida har gått genom småbarnsvardagens skärseld och Klara försöker uppmana samtiden att sluta vara så sekundärkränkta hela tiden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förklaringen till kronförsvagningen är enklare än vad de flesta tror, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många kan uppleva att huden påverkas av hur klimatet förändras och speciellt just nu så kan det kännas som att hyn blir lite känsligare. Kanske det börjar dyka upp plitor, ojämnheter eller yttorrhet. I det här avsnittet får du veta hur du på bästa sätt håller din hy återfuktad, stabil och redo för ännu kallare temperaturer. I veckans Beauty och Bubblor så kommer Frida och Emma fokusera på hur du på bästa sätt ser till att huden hänger med i den här mellanperioden då det varken är riktig sommar, höst eller vinter. Emma och Frida tipsar om produkterna som gör vad de ska och som gör det bra, bland annat blir det en genomgång av essencevatten, dagkrämer och fuktmasker.En podd från Aller Media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det handlar om det japanska Locomo-testet. Och, bara att nämna Japan i sammanhanget,så förstår man tyngden i testet, för japanerna är nämligen de äldsta på jordklotet. Nästan en tredjedel är över 65 år. Och allt fler passerar 100-strecket. Vi i Studio 64 har blivit 10 år äldre sen vi startade podden. Har vi gått från 3:e till 4:e åldern, det är frågan. Nja…..vi är inte vårdberoende, men heller inte utan krämpor - var befinner du dig? Dags att göra testet! Lyssna och stäm av. Själva testet hittar du på vår FB-sida (studio 64). Lycka till! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lugna och reglera nervsystemet 25 enkla verktyg. Välj de som passar dig, för att kunna reglera ditt nervsystem Dämpar och reglerar stress och oro mm. Saker som kroppen behöver – även den som inte känner sig stressad  Hitta din av-knapp mot stress Att träna upp parasympatikus (lugn-och-ro) kan leda till bättre sömn, matsmältning, lymfsystem och mycket annat. För stress är verkligen grunden till ohälsa. Kanske till och med viktigare än … läs mer Inlägget 336: Lugna nervsystemet. 25 enkla verktyg för att minska stress och reglera nervsystemet publicerades först på 4Health.se by Anna Sparre. Inlägget 336: Lugna nervsystemet. 25 enkla verktyg för att minska stress och reglera nervsystemet dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha. Noah föll länge mellan stolarna eftersom hennes pappa inte ville att hon skulle få en diagnosstämpel. Först som 17-åring kom hon till ett jourhem som ovanligt nog sedan blev hennes familjehem. Där fick hon stöd och kunde börja utvecklas och hitta strategier för att kunna kommunicera med omgivningen, och inte längre bara använda sin standardmening "jag vet inte".Attention med konstruktiva förslagRiksförbundet Attention har gjort en enkät med ett 80-tal ungdomar med adhd och autism som fått samhällsvård, och djupintervjuer med 13 personer där de berättar om sina erfarenheter och kommer med konstruktiva förslag till förbättringar av insatserna med samhällsvård.Knappt med forskningVäldigt lite forskning finns kring hur tjejer med adhd och autism upplever placeringarna i familjehem, HVB- hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS.Sofia Enell som följt 11 ungdomar i nästan tio år visar att ungdomarna sällan förstår varför de har blivit placerade, och att det är en chockartad upplevelser att helt byta omgivning.Positiva erfarenheter från SIP-mötenNoah har ändå positiva erfarenheter av välplanerade möten för samordnad individuell plan, SIP-möte, där en psykolog och hon kom överens om att alla frågor skulle ställas till honom. Han omformulerade sedan frågorna till ja- och nej-frågor som Noah - om hon ville - kunde svara på.Medverkar gör 23-åriga Noah med autism, 21-åriga Olivia med bland annat adhd, Lotta Borg Skoglund, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri, samt forskaren i socialtarbete Sofia Enell vid Linneuniversitet i Växjö.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

I dagens avsnitt kommer vi in på graviditet och våra tankar kring mat, träning och hudvård. Vi får ofta frågor kring dessa ämnen, som vad för typ av mat vi undviker samt fokuserar på under våra graviditeter, hur våra tankar går när det kommer till träning och rörelse under graviditet och hur vår hudvårdsrutin ser ut, så vi har samlat våra tankar och must haves i det här avsnittet.I avsnittet kommer vi bland annat in på följande:– Must haves i graviditet när det kommer till kost och hudvård – Bästa tipsen mot förstoppning – Vilken typ av rörelse och träning som har passat oss– Hur huden har förändrats under graviditet och hur vi anpassat vår hudvård utifrån det– Enkla swaps i vardagen för att undvika hormonstörande ämnen I dagens avsnitt vill vi tacka vår fantastiska sponsor, Pureness, som är ett hälsoföretag som skapar produkter med fokus på hälsa och kroppens bästa. Nu under vår- och sommarhalvåret intar vi elektrolyter och använder alltid Pureness elektrolyter. Uppge koden Womensync20 för 20 % rabatt på deras hemsida, koden gäller under hela maj. Läs mer om Pureness och deras produkter på www.pureness.se Poddavsnittet är även sponsrat av magiska Inika Superfoods som är ett svenskt holistiskt brand som skapar produkter gjorda på naturliga ingredienser och är helt fria från tillsatser. Med koden WOMENSYNC20 så får du 20 % rabatt på ett helt köp på www.inikasuperfoods.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi återigen av Axel Bohlin som är redaktör på Fasciaguiden. Forskningen inom fascia har tvingat oss att se på kroppen ur ett helt nytt perspektiv. Att se kroppen som en helhet är vi inte vana med här i väst, men det har öppnat upp en helt ny värld av möjligheter för att förstå den fantastiska varelse som vi faktiskt är. Men hur ska man vetenskapligt förklara varför vi mår bra av en kärleksfull kram eller av att gå barfota i naturen? Måste det finnas forskning som bekräftar det som vi egentligen alltid vetat om och gjort helt naturligt, men som vi helt tappat bort i vår moderna civilisation? I det här avsnittet dyker vi ner i “rabbitholes” som jordning, EZ-vatten och energi, och landar i att det kanske inte spelar roll om vetenskapen har bevisat hur det fungerar, utan det som är viktigt är hur det får oss att känna oss. Men den stora filosofiska frågan vi fastnar vid, är om det verkligen är meningen att man ska gå i en rulltrappa eller är det bara (hälso-)stressade stockholmare som inte kan stå still..? Läs mer om Fasciaguiden här: https://fasciaguide.com/se/Filmen Strolling under the Skin: https://www.youtube.com/watch?v=eW0lvOVKDxE Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så möter ni åter igen John Andreas, även känd som ”Gentlemenscoach” Förra gången vi träffades, i avsnitt 92, så handlad vårt samtal mycket om Johns egen resa fram till idag. John drivs av att inspirera och hjälpa människor att må bättre inifrån och ut. Att alla ska hitta kärleken till sig själva och livet. Det ser han som sitt högre syfte och livsuppgift. John har sitt alldeles egna unika sätt att nå ut och fram till dem som kanske inte annars skulle lyssna på det örat. Hans sätt att göra det på är rakt, tydligt och direkt. Även om han lindar in det med mycket humor, värme och självdistans. John känns helt orädd och äkta. Och det, orädd och äkta, är två mycket bra ingredienser i livet. Den här gången samtalar vi mycket om vilka verktyg vi alla har inom oss, som vi alla kan använda för att nå utveckling och välmående. Det är upp till oss själva om tar steget. Med den enkla frågan Varför? Kan man komma långt. Eller frågor som: Vad är viktigt? Vad är sant? Varmt välkomna till ett samtal i ”Så in i Själen”.Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka avslöjar Paolo hur man enkelt går ner i vikt med den nya snabba metoden.Den här podden produceras av Non Grata Media AB och ges ut av tidningen Nongrata. Ansvarig utgivare är Jannik Svensson.http://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt har vi med oss Disa Mineur som är utbildad Holistic Reproductive Health Practitioner och en av grundarna till Nordic Union for Fertility Awareness. I avsnittet djupdyker vi i en dimension kopplat till kvinnohälsa som vi inte pratat om tidigare, nämligen konceptet jordning som handlar om hudkontakt med naturens element. Vi kommer in på: – Vad innebär jordning och vad har det med kroppens elektroner att göra?– Vad finns det för koppling mellan jordning, hormoner och fertilitet? – Vad innebär kopplingen mellan kortisol och progesteron och hur kan jordning spela in här? – Enkla tips på hur man kan jorda sig i vardagen – Tips för att stärka sin fertilitet (och därmed sin hälsa)Samlad forskning på jordning: https://earthinginstitute.net/research/. Produkterna Disa nämnde i podden hittar ni på nedan länk. Använd rabattkoden “LILIAN10” för 10% rabatt. https://www.earthingrevolution.co.uk/LILIAN. Dagens podcastavsnitt är i samarbete med SYD som producerar ekologiska mensskydd. Uppge koden WOMENSYNC för att få två produkter gratis när du handlar hos dem. www.talkaboutsyd.com. Veckans andra sponsor är Källa som gör svenska, veganska och probiotiska kosttillskott. Sara har använt Relief för sin IBS och Susanna har använt Repair för stress. Uppge koden WOMENSYNC för 100 kr rabatt på www.kalla.com.Avsnittet är även i samarbete med @inikasuperfoods . Med koden “WOMENSYNC20” får du 20 % på www.inikasuperfoods.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi om hur vi själva börjat applicera en ny approach för att minimera eventuella gifter och hälsofarliga kemikalier i vår vardag. Vi tar ett helhetsgrepp och pratar om olika delar i vår vardag som påverkar oss på olika sätt som inte har att göra med det vi äter, hur vi tränar eller återhämtar oss. Utan det handlar om vår vardagsmiljö och produkterna vi använder i vår livsstil. Vi kommer in på: – Vilka produkter i vår livsstil försöker vi omvärdera och byta ut? – Vad innebär ett minimalistiskt förhållningssätt till hudvård och kosmetiska produkter? – Hur kommer det sig att kvinnor i många fall riskerar att utsättas för mer gifter i sin vardag än män? – Hur har vi ändrat vårt förhållningssätt till dofter och parfymerade produkter? – Hur ser det ut med hälsofarliga ämnen när det kommer till möbler och inredning?– Vikten av att öka sin medvetenhet för att kunna ta informerade val Avsnittet är i stolt samarbete med @inikasuperfoods . Med koden “WOMENSYNC20” får du 20 % på www.inikasuperfoods.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin Järnland är Master transformative coach, utbildare och författare. Martin är en internationellt certifierad och diplomerad coach, i en nära 6 år lång utbildning i människans sinne och psykologi som till slut ledde till en masterexamina. Martin har varit lärare och mentor på internationella coachutbildningar, skapat skolprogram för barn och unga. Att höja välmående, prestation och resultat för människor har varit den röda tråden i det Martin gjort sedan tonåren. Han har också levt ett mycket “rikt” liv där många toppar och dalar gett honom en mycket stor livserfarenhet där han kan sätta sig in i många livssituationer. Martin är författare till boken ”Svart bälte i att leva”. Han har även översatt följande böcker från engelska till svenska. ”Den osynliga kraften – Människans dolda potential” av Ken Manning, Robin Charbit & Sandra Krot ”Hitta din inre kraft – en bok till tonåringar” av Amy Chen Milles-Naim ”Sinnets Kraft – Vår medfödda förmåga att växa och läka” av Terry Rubenstein Du hittar böckerna samt kontaktuppgifter till Martin Järnland på https://strengthinside.com Länkar Intresserad av boka in en kostnadsfri coaching session med mig? Du gör det enkelt via följande länk: https://calendly.com/coachmagnusson/game-changer-session-pro-bono-75 Kursen Nyckeln till Stressfrihet: https://stressfrihet.thinkific.com/courses/Nyckeln-till-Stressfrihet Spela in ett röstmeddelande med en fråga som du vill att jag lyfter i podcasten: https://anchor.fm/humanchange Hemsida: https://www.humanchange.se Instagram: https://www.instagram.com/coachmagnusson/ LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/coachmagnusson/ Music: https://www.purple-planet.com Introduktion av podcasten är gjord av min vän: Joakim Rasmussen --- Send in a voice message: https://anchor.fm/humanchange/message

Efter lång frånvara så kommer vi igen med glada miner efter. en. härlig. derbyserger på Olympia. Håll till godo vi lär komma med mer godis. snart. Framåt Malmö --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daniel-ekberg/message

Under sommaren låter vi några välkända röster ställa fredagsfrågorna och idag är det programledare Helle Schunnesson som undrar varför hon skjuter upp tråkiga saker som snabbt och enkelt skulle kunna fixas. Dessutom undrar hon vad hon kan göra för att sluta med det. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Stötta oss och lyssna reklamfritt via https://plus.acast.com/s/dummamanniskor.

Vill du sälja mer i ditt företag kan du dra nytta av de här strategierna. Vi diskuterar både "här och nu"-strategier för att generera sälj snabbt, men även mer långsiktiga insatser som ger en mer stabil grund och stadig ström av nya leads och kunder.  Är du redo att boosta ditt företag online? Gå vår gratis utmaning: https://hillmanpodden.se/boost

Det händer att jag fylls av en diffus tacksamhet som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av. För hur ska jag tacka för smaken av morgonens första klunk kaffe? Om Henrik Nilsson:Henrik Nilsson är författare och essäist, född och bosatt i Malmö. Han ägnar sig också åt att introducera och översätta utländsk litteratur, särskilt från den spansk- och portugisiskspråkiga världen.Producent: Mette Göthberg

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Christer Olsson - fiskarsonen som gjort sunt förnuft till sin affärsidé. Med över 30 års erfarenhet är Christer Olsson en av Nordens mest bokade föreläsare och är coach till några av de mest erfarna ledarna. Han har en unik förmåga att sätta fingret på det vardagliga samspelet mellan människor och inspirerar till handling. Med hjälp av enkla övningar och konkreta verktyg får du möjlighet att skapa förändring i vardagen, på jobbet och i relationer. Så står det på Christer hemsida, och jag tänker att det enkla är ju ofta det rätta. När man känner att flödet finns där. Jag är övertygad att vi kan känna i hela vårt väsen när något är rätt eller fel. Det är en medfödd förmåga som alla har. Tricket därefter är att lära sig att lita på sig själv. Att öva upp det där finstämda instrumentet som är du! För min övertygelse är att vi alla har den förmågan. Jag ska prata med Christer om de här sakerna. Om att vara äkta och att våga lita och tro på sig själv. Varmt välkomna till ett samtal i ”Så in i Själen”.Producerat av Silverdrake FörlagProducent: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I själva verket påminner det korta och enstaviga ordet tack om en liten gåtfull sten som skimrar i ständigt nya nyanser beroende på vilket håll vi betraktar den ifrån. Det här avsnittet av Tankar för dagen utgick p g a situationen i Ukraina.Om Henrik Nilsson:Henrik Nilsson är författare och essäist, född och bosatt i Malmö. Han ägnar sig också åt att introducera och översätta utländsk litteratur, särskilt från den spansk- och portugisiskspråkiga världen.Producent: Mette Göthberg