Podcasts about if metall

Här kan du lyssna på avsnittet Danskt byggföretag ratar Teslabilar: ”Vi har full sympati med IF Metall”.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av våra nyheter från vecka 24, 2025.Avsnittet finns även tillgängligt i DA:s Spotifyflöde.1: Polskt hissbolag stämmer IF Metall – hävdar utpressning2: Caroline, 35, lägger ett parkettgolv var 53:e minut – i höghusfabriken: ”Stressigt” 3: MP kräver stopp för Seniors användning av metylenklorid4: Processoperatören Saed, 28, flippar burgare efter Northvolts konkurs: ”Trodde jag aldrig”5: Vägrar sälja såg­verket – nu går bygdens sista industri i graven: ”Orättvist”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Polskt bolag söker Laval-avgörande med IF Metall – nu svarar facket: ”Inte aktuellt”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av våra nyheter från vecka 21, 2025.1: Facket stämmer LKAB – ändrade drogpolicy bakom ryggen på skydds­ombuden2: IF Metall har skänkt 100 000 till israelisk fredsrörelse – nu är en av ledarna gripen3: Stöd från SSAB räddade Christoffers liv: ”Hade annars inte stått här i dag”4: Volvo stoppar Martin, 61 – får inte ha uniform på jobbet: ”Tror jag inte på”5: Igentejpade grindar vid tysk bilstrejk – svenska strejkvakten: ”Behöver vi också göra”6: Northvolts fabrik i Skellefteå skalar ner produktionen –stannar helt till sommaren7: Victoria, 40, om nedläggnings­beskedet från Northvolt: ”Bryr mig mest om de andra”8: Larmrapporten: Arbetsmiljön på Pappers förbundskontor är ”riktigt illa”9: Mekanikern Jimi, 25, bröt nacken i badolycka – längtar tillbaka till verkstaden10: Tanvir ger upp om Sverige efter Northvolt – sökt hundratals jobb: ”I'm not angry, I'm pissed”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: IF Metall har skänkt 100 000 till israelisk fredsrörelse – nu är en av ledarna gripenFoto: TT

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av våra nyheter från vecka 19, 2025:1: IF Metall samlas till kongress – det här behöver du veta2: Marschmusik och nazireferenser3: Därför får du mer pengar när du har semester4: Polskt bolag stämmer IF Metall5: Stor lättnad i Pajala6: Öppet brev från palestinska fack till IF Metall7: DA på plats i Örebro – kollar läget med fem ombud8: Fackets uppmaning till SCA och Holmen – lämna inte miljöcertifieringen9: Marie Nilsson återvald till ordförande10: Nyvalda Sofia Sandin: ”Gillar inte uttrycket skinn på näsan”11: AMF säljer innehav i Tesla12: Elin är yngsta ombudet på kongressen13: Kongressens beslut: Ha kvar Dagens Arbete14: GDPR-tolkning ska anpassas efter andra förbund15: ”Mensskydd ska vara en självklarhet”16: Magdalena Andersson: ”Glad att IF Metall vill fördjupa samarbetet med S”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Magdalena Andersson: Glad att If Metall vill fördjupa samarbetet med S

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Polskt bolag stämmer IF Metall – vägrar betala svenska pensioner: ”Likheter med Laval-målet”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: IF Metall samlas till kongress – det här behöver du vetaFoto: TT

Vad har eldrift, vävning, IF Metall och Goilarn gemensamt? Jo, alla dessa plus ett gäng till är ämnen i veckans avsnitt av Lastbilspodden!

Här hittar du våra AI-genererade uppläsningar av Dagens Arbetes nyhetsartiklar från vecka 14, 2025.Artiklarna som förekommer i uppläsningen är:1: Beskedet: Hälften av Northvolts personal måste gå⁠2: Massuppsägningar på Northvolt – endast 1 700 jobb blir kvar⁠3: IF Metall efter massuppsägningarna på Northvolt: ”Finns en rädsla att man frångår principen om las”4: Uppgifter: Personal flyttas runt när Northvolt prioriterar Scania-linjen: ”Hela havet stormar”⁠⁠5: Avtal klart: 6,4 procent på två år⁠⁠6: Fackens förhandlare om avtalet: ”Leverans på alla frågor – enorm facklig styrka”⁠⁠7: Arbetsgivarna bekymrade: ”Kan äventyra konkurrenskraften”⁠⁠8: Lön, arbetstid, övertid – här är nyheterna i nya avtalet⁠⁠9: Röster om det nya avtalet: ”Ganska bra ändå”⁠⁠10: Interna siffror – exakt så många får lämna Northvolts olika bolag: ”Kommer bli tufft”⁠⁠11: IF Metall: Northvolt gör sig av med fackliga företrädare: ”Nu upphör det fackliga arbetet”⁠⁠12: Harald Gatu: Tiden för frihandel är förbi – nu gäller den starkes rätt⁠⁠13:⁠⁠14: Så reagerar parterna på Trumps tullar: ”Stå upp för människors lika värde i detta kaos”⁠⁠15: Så vill ministern skydda svensk industri i handelskriget: ”Undanta viktiga insatsvaror”16: Facket överraskat av Volvos besked: ”Förväntar mig information”17: Folksam säljer Teslaaktier – LO-ägda AMF behåller: ”Är nära gränsen”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: IF Metall efter massuppsägningarna på Northvolt: ”Finns en rädsla att man frångår principen om las”

fWotD Episode 2848: Tesla and unions Welcome to Featured Wiki of the Day, your daily dose of knowledge from Wikipedia’s finest articles.The featured article for Thursday, 20 February 2025 is Tesla and unions.Tesla, Inc., an American electric car manufacturer, as of January 2024 employs more than 140,000 workers across its global operations, almost none of whom are unionized. Despite allegations of high injury rates, long hours, and below-industry pay, efforts to unionize the workforce have been largely unsuccessful. Elon Musk, Tesla's CEO, has commented negatively on trade unions in relation to the company. Tesla has been involved in labor disputes in the United States, Germany and Sweden, including an ongoing strike in Sweden.Tesla is the only major American automaker whose workforce is not represented by a union in the United States. None of the union drives in Tesla Fremont Factory and Gigafactory New York have been successful. In late 2023, United Auto Workers announced renewed unionization efforts. In Germany, Gigafactory Berlin-Brandenburg's non-union status and lower wages compared to industry standards has weakened the structural power of the automotive union IG Metall. Gigafactory Berlin-Brandenburg and Tesla Automation have works councils, without union collective agreement coverage. Tesla Automation signed a remuneration-related works agreement with its works council, while refusing to sign a comparable collective agreement with IG Metall. In Sweden, TM Sweden mechanics affiliated with IF Metall have been on strike since October 2023, which expanded when other Swedish, Danish and Norwegian unions joined by initiating their own solidarity strikes. This is the longest strike in Sweden since the 1938 Saltsjöbaden Agreement and still ongoing as of January 2025.This recording reflects the Wikipedia text as of 01:10 UTC on Thursday, 20 February 2025.For the full current version of the article, see Tesla and unions on Wikipedia.This podcast uses content from Wikipedia under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License.Visit our archives at wikioftheday.com and subscribe to stay updated on new episodes.Follow us on Mastodon at @wikioftheday@masto.ai.Also check out Curmudgeon's Corner, a current events podcast.Until next time, I'm generative Stephen.

I mer än ett år har IF Metalls strejk mot Teslas verkstäder i Sverige pågått. Kommer Tesla inordnas i den svenska kollektivavtalsmodellen eller kommer Elon Musk och Tesla betvinga facket? Om detta handlar veckans avsnitt av Starta pressarna. Vi gästas av Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall, ekonomhistorikern Maths Isacson och German Bender från Arena idé.

Description:In this episode of Kilowatt, We talk about Rivian's new Georgia plant for their R2 and R3 models, expected by 2028. I highlight a 30.5% rise in global EV sales for September, driven by strong demand in China, and discuss a Nissan LEAF recall. We also cover attractive leasing options for the Fiat 500E and Subaru Solterra, and IOANNA's initiative to create a modern charging station in North Carolina. Additionally, I address labor relations at Tesla in Sweden and share my excitement for upcoming CES coverage.Support the Show:PatreonAcast+Other Podcasts:Beyond the Post YouTubeBeyond the Post PodcastShuffle PlaylistNews:Rivian R2 and R3 will be built in Normal, IL (For Now)Rivian closer to restarting Georgia plantFiat and Subaru leasesLucid Air Pure leaseIONNA Rechargery 1IONNA Rechargery 2Nissan Leaf recallSeptembers Global EV SalesTesla can't force PostNord to deliver license platesIF Metall sues TeslaTesla labor issues in SwedenSwedish strike didn't impact Tesla's salesSupport this show http://supporter.acast.com/kilowatt. Support the show at https://plus.acast.com/s/kilowatt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Hören I ej hur mäktigt de skalla, ut över världen befrielsens ord?” undrar Henrik Menander i ”Arbetets söner” – arbetarrörelsens första stora kampsång, och den största jämte ”Internationalen”. Men många fler sånger har sjungits genom åren, i demonstrationer och på möten, i kampen för demokratin, socialismen och framtiden. Det här är berättelsen om ”befrielsens ord”, och en unik historisk musikresa.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Kjersti Bosdotter, tidigare kulturombudsman vid IF Metall, sångboksredaktör och numera ordförande i Arbetarnas kulturhistoriska sällskap. Hennes och Rune Nordins ”Så stiger en sång – kamp- och frihetssånger under hundra år” har varit ett viktigt referensverk. Andra böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Henrik Menander – arbetets son: skalden, korkskäraren, tidningsmannen, organisatören” av Jan Svärd, utgiven av Björklund & Tönnheim; och ”Arbetarkultur och kultiverade arbetare : en studie av arbetarrörelsens musik” av Stefan Bohman, Nordiska museets handlingar. Musiken är i huvudsak hämtad från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Den inledande rekonstruktionen är hämtad från skivan ”Folkrörelsernas musik”, utgiven av statliga ”Caprice Records” 1987. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När IF Metall varslar om strejk mot Tesla, riktas hela världens blickar riktas mot Sverige. Men hur ska man förstå den här strejken? Som lilla Sveriges arbetarrörelse mot världens rikaste man? Som de mäktiga fackförbunden mot ett nytänkande bolag som vill göra saker annorlunda? Eller ska man se det som en del i en kedja av händelser som började redan vid industrialiseringen? Jesper Hamark placerar in Teslastrejken i ett historiskt perspektiv.

I kampen mot If Metall och den svenska modellen får Tesla hjälp av Timbro som lanserar ett förslag till "syssta spelregler". Är sympatiåtgärder maffiametoder? Det menade Ulf Kristersson en gång i tiden, och Timbro tar upp facklan i ny rapport, som i övrigt saknar gammal hederlig respekt för fakta. Sandro och Jenny hejar på de fackliga stridsåtgärderna med stöd av både fakta och sunt förnuft.

Nu kommer första budget-el-bilarna från de gamla drakarna. IF Metall går Tesla-ägarna till mötes i Tesla-strejken, men har istället laddat upp med nya konfliktåtgärder. Äntligen gör EU lite nytta i laddjungeln och så hör vi det senaste i Easee-gate-härvan.Länk till Morgan Grips filmer om Tesla-Amazonen som det talas om i avsnittet: https://www.youtube.com/watch?v=awneFHo3tf4 Stöd podden genom att bli plusprenumerant. För 29 kronor i månaden får du senaste avsnittet i förväg, slipper reklam och tillgång till alla avsnitt. Klicka på prenumereraknappen i Apple podcaster, sök upp Bilar med sladd+ på Spotify eller följ denna länk om du använder någon annan poddspelare: https://plus.acast.com/s/bilarmedsladd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är en tankesmedja egentligen? Varför är det viktigt att kunna vidta sympatiåtgärder? I det här avsnittet gästar German Bender, utredningschef på Arena Idé, för att prata om tankesmedjornas roll och konflikten mellan IF Metall och Tesla.  Vi tar även en närmare titt på Timbros numera ganska utskällda rapport ”Efter Tesla”. Rapporten presenterar 7 långtgående förslag på en försvagad konlifkträtt. Spoiler alert: Vi håller inte med.

Det ekar tomt på besökarstolen denna vecka vilket betyder att Peter och Christoffer får styra skutan själva. Peter har försökt förstå Volvos hemsida men det fortsätter snurra och IF Metall har gjort det enklare att reparera sin Tesla... om man dansar regndansen samtidigt som Jupiter och Venus linjerar med varandra. Det finns alltså krav till detta som reds ut i podden. Dessutom är en gammal goding tillbaka, Easee vs Elsäkerhetsverket - Det går sådär! Sist men inte minst så pratas det lite om ljud i bilarna, både pip pip men även vroom vroom. Prova på reklamfri version av Elbilsveckan: https://plus.acast.com/s/teknikveckan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna står som spön i backen i det nya näringslivet! I det senaste avsnittet av Breakit Podcast ger reporter-duon Emil Widhagen och Åsa Johansson er allt ni behöver veta. I avsnittet diskuteras: 1:54 Entreprenören tvingas lägga ned – och öppnar upp på sociala medier: “Behöver inte vara något dåligt att försöka uppnå sin dröm och inte nå hela vägen fram”5:36 Emil snackar med techinvesteraren som rasar mot Stockholmsfixering: ”Rättmätig kritik”9:54 Fem snabba nyheter från veckan:# IF Metall lättar på blockaden mot Tesla – “Tillfällig dispens”# Skönhetsimperiet Lyko spränger drömgränsen# Klassiska e-handelsbolagen skär ner – mängder av anställda påverkas# Tungviktarna satsar på nya AI-uppstickaren – med Izettle-veteraner i spetsen# Konkursvågen fortsätter – techbolag tvingas kasta in handduken 13:39 Åsa ger sig in i impact-diskussionen – och blir förvirrad efter mötet med tungviktarna Jane Walerud och Marta Sjögren25:08 Klarnas väg mot börsen – så kan betalbolaget värderasOch du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Industriarbetarnas fackförbundstidning, Dagens Arbete har granskat chefsjuristen hos en av DAs ägare, fackförbundet IF Metall. Reportrarna Rasmus Lygner och Mikael Färnbo kunde avslöja att IF Metalls förbundsjurist haft en rad sidouppdrag som kan strida mot IF Metalls interna riktlinjer. De visar också att han varit ledig med lön från IF Metall för att utbilda sig till jurist – utan att ta några högskolepoäng.  Per Kudo och Gustav Elfving på Ekot tittade närmare på romansbedrägerier, det som ibland kallas ”sol-och-vår”. Och kom en omfattande handel med skrotade bilar på spåren. Bilar köps upp billigt i Sverige, ägarna tror att de ska skrotas, men i stället säljs de mycket dyrt i Nigeria, där de bidrar till den höga trafikdödligheten. Och många journalister studsade nog till när Svenska Dagbladet lanserade sin senaste poddserie, Lyxvillans hemlighet, en dokumentär i fyra avsnitt. Reportern Lars Berge lyckas nämligen få en intervju med den medieskygga svenska affärsmannen Johan Lundberg, som 2019 förtalsstämde Dagens Nyheter efter en granskning DN gjort. Lars Berge redogör för hur han och producenten Adam Svanell gjorde för att få Lundberg att ställa upp på intervju – och vilka svar de egentligen fick.

➤ Tesla reduces EPA range estimates due to new interpretations guidance ➤ Argus selects TSLA stock amongst top picks for 2024 ➤ Tesla changes Model Y paint options in North America ➤ Samsung announces Tesla API integration ➤ IF Metall suggests strike resolution ➤ Pharrell Williams spotted in Cybertruck ➤ Autopilot update rolls out in China ➤ Musk teases new products ➤ Calendar X: https://www.twitter.com/teslapodcast Shareloft: https://www.shareloft.com Patreon: https://www.patreon.com/tesladailypodcast Tesla Referral: https://ts.la/robert47283 Executive producer Jeremy Cooke Executive producer Troy Cherasaro Executive producer Andre/Maria Kent Executive producer Jessie Chimni Executive producer Michael Pastrone Executive producer Richard Del Maestro Executive producer John Beans Disclosure: Rob Maurer is long TSLA stock & derivatives

I dagens avsnitt möter ni Benjamin Dousa, VD på Företagarna, tidigare VD på Timbro och fd framgångsrik ordförande för MUF. Vi diskuterar IF Metalls strejk mot Tesla, strejkens påverkan på privatpersoner, framtiden för den svenska modellen och mycket mer. Lyssna in för att på 20 minuter lära dig allt du behöver veta om konflikten mellan IF Metall och Tesla, för detta är ett avsnitt du inte vill missa. Trevlig lyssning! Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram & Facebook.  Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se.   Ämne: Politik, Stockholm, IF Metall, strejk, kollektivavtal, facket, Tesla, konflikt, framtid, Elon Musk

Konflikten på Tesla är den största strejken i Sverige på länge. Vi reder ut varför arbetarna strejkar, varför fler fackförbund och fler länder ansluter till strejken och varför ett av vår tids mest hajpade företag vägrar att teckna kollektivavtal.Vad innebär egentligen den svenska modellen, och vad tycker världen om att svenska IF Metall utmanar världens rikaste man? Kan man prata om hållbarhet om man inte är beredd att garantera sina anställda anständiga arbetsvillkor?Lyssna på första säsongens och 2023 års sista avsnitt!Musik: Pixabay Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige har arbeiderne i Tesla gått til streik. Streiken har fått global oppmerksomhet, og det står mye på spill for begge parter. Tesla-eier Elon Musk fører en ideologisk kamp mot fagforeninger, mens den svenske fagforeningen IF Metall mener den nordiske arbeidslivsmodellen slår sprekker om Tesla får viljen sin. Vi snakker med German Bender, som er utredningssjef i den svenske tankesmien Arena.

Teslastrejken är inne på vecka sex. Och nu ger sig danska fackförbund in i striden. Sprider sig strejken utanför Sverige? Och vilket stöd kan IF Metall räkna med från omvärlden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde, och Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

Teslastrejken är inne på vecka sex. Och nu ger sig danska fackförbund in i striden. Sprider sig strejken utanför Sverige? Och vilket stöd kan IF Metall räkna med från omvärlden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde, och Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter

Teslastrejken har pågått i över en månad. I konflikten mellan IF Metall och Tesla råder dödläge och insatserna är nu skyhöga. På en kvart får du höra om kampen mellan en av världens mäktigaste tech-entreprenörer Elon Musk och ett svenskt fackförbund. Med Joel Dahlberg och Klara Matsdotter, reportrar på SvD Näringsliv. Programledare: Erica Treijs Producent: Daniel Säfström Redaktör: Stina Fischer Klipp från: SVT, SR, France 24 och Youtubekanalen “Matt Pocius on Tesla Stock and Money” Artiklar: Medlaren: Det är Elon Musk de bråkar med , Åtta fack har infört åtgärder: ”Läget är låst” Vi vill ha feedback och önskemål! Skriv till oss på: dagensstory@svd.se

Den 27 oktober tog IF Metall ut 130 bilmekaniker i strejk vid elbilstillverkaren Teslas verkstäder runt om i Sverige. Därefter har konflikten utvidgats i flera steg. En rad andra fackförbund har utlyst sympatiåtgärder. Bakgrunden är Teslas vägran att teckna kollektivavtal. Strejken på Tesla måste ses och förstås i ett större sammanhang. Det handlar för det första om en strid mot en aggressiv och antifacklig företagskultur från USA som börjat slå rot även i Europa och Sverige. Tesla är aggressivt antifackliga i alla länder som de bedriver verksamhet. En seger för de svenska facken kommer att få en viktig internationell betydelse. För det andra handlar strejken om framtiden för det som kallas ”den svenska modellen” på arbetsmarknaden. Slutligen har strejken visat att arbetsgivarna återigen är beredda att använda sig av organiserat strejkbryteri i sina försök att besegra fackföreningarna. Stöd podden - swisha en slant till 123 504 71 05!

Konflikten på Tesla fortsätter. Strejken bröt ut i slutet av oktober, efter att fackklubben IF Metall krävt kollektivavtal på elbiltillverkarens verkstäder och serviceställen i Sverige. Flera andra fackförbund står bakom Metall, vilket har lett till att post som ska till Tesla har stoppats - därför har nu företaget stämt både svenska staten och Postnord. Vad handlar hela konflikten om? Varför stämmer Tesla staten och hur länge kan den här strejken pågå? Gäst: Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Yahoo! Finance, Dagens industri. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

In today's episode, we're examining a significant labor dispute involving Tesla in Sweden. This situation has seen Tesla's workshops in Sweden struck by a wave of strikes led by the powerful trade union IF Metall. This strike, spanning five weeks, marks the first time Tesla workers in Sweden have taken such action. Elon Musk, Tesla's CEO, has publicly denounced these strikes as "insane," particularly criticising secondary strikes that have exacerbated the situation. The strikes by IF Metall, a union with over 300,000 members in Swedish industry, began after Tesla refused to sign a collective agreement with the union. This refusal has sparked a broader labor dispute, drawing in support from other unions and potentially threatening to extend to neighboring Norway. The unfolding situation raises significant concerns about the future of Sweden's labor model and the global labor practices of companies like Tesla.

FOLLOW UP: BRITISHVOLT OWNER SERVED NOTICE ON UNPAID WAGESAn ex employee has served a legal notice on Recharge Industries, the “owner” of the failed battery manufacturer Britishvolt, for unpaid wages. If the money is not forthcoming, the firm could be pursued further with bankruptcy proceedings being an option. Click this link to read more from The Guardian. FOLLOW UP: CRUISE HALTS ALL OPERATIONS AND CEO RESIGNSCruise has now halted all ride-hailing operations, even those with human safety drivers. On top of that Kyle Vogt has resigned as CEO of the company. Also departing is fellow co-founder Daniel Kan. You can see more by clicking this link to an article from The Register, which shows a timeline of recent events including the astonishing creation of a chief safety officer ten years after the company was formed. TESLA HITTING A UNION WALL IN SWEDENTesla is refusing to allow a Swedish union to use a ‘collective bargaining agreement', with the members of the IF Metall union in their repair centres. They have been trying to get the company to do this for five years. They are now on strike and as is the way in Sweden, other unions are showing their support by refusing to do work with or for Tesla. You can find out more, by clicking this link to an Associated Press article. UK GOVERNMENT PLEDGES CASH TO FIX SOME POTHOLESThe UK Government has made a big announcement at how they are allocating some of the money that would have been spent on HS2 to fixing some of the potholes on our roads, over the next eleven years. Unfortunately, as Paul Lomax makes clear, it is a drop in an ocean of underfunding, which you can read more by clicking this Twitter thread here, for context. To find out more on this story, click this Autocar link here. UK GOVERNMENT INVESTS IN EV AUTO INDUSTRY The UK Government also announced that it is assigning £2 billion to help the automotive industry transition to the new zero emission market. However, as the chaps and the Business and Trade Select Committee in Parliament point out, this is welcome but where is the strategy or this is just throwing money without a plan. If you wish to learn more, click this link from Autocar Professional. AMAZON US TO SELL CARS FOR HYUNDAI ONLINEAmazon and Hyundai announced that they will team up to sell cars online in the United States, from late 2024. Full details have yet to emerge, including how will full prices be declared. On top of that, Hyundai will be adding Alexa to their new cars from 2025. Click this BBC News article link for more. MERSEYSIDE POLICE USE CAMERAS TO CATCH TRAFFIC OFFENCE VIOLATIONSMerseyside police are using a camera system that spots if drivers are using a mobile phone with their hands or occupants do not have their seatbelts on. To clarify, it is not “AI” it is image recognition. More can be learned

En Suède, les ateliers Tesla sont en grève depuis trois semaines, car le géant américain de la voiture électrique refuse de signer une convention collective. Une grève qui s'étend à d'autres secteurs qui bloquent les activités de Tesla en signe de solidarité : à partir du 24 novembre, les voitures Tesla ne seront plus déchargées dans les ports suédois. Cela fait 30 ans qu'on n'a pas vu un conflit social dans ce pays nordique où le marché du travail n'est pas encadré par la loi, mais réglé par ces accords de branche. C'est donc au fondement même du modèle social suédois que s'attaque Tesla. De notre correspondante à Stockholm,Chaussures rembourrées, vêtements chauds, des brioches à la cannelle et beaucoup de café. C'est vital pour tenir le piquet de grève alors que les températures frisent zéro degré. Dans son gilet jaune, posté devant cet entrepôt de Tesla, où arrivent par camion les voitures destinées à la vente, Elvis constate que le géant américain parvient à contourner les blocages : « Trois camions sont arrivés avec des voitures neuves aujourd'hui, ce sont des transporteurs étrangers, ils arrivent d'autres pays maintenant. Tesla a visiblement embauché ses propres conducteurs : ils portaient un tee-shirt avec le logo de Tesla. Ça, c'est nouveau. »En Suède, les transporteurs, les dockers, les garagistes affiliés, les électriciens refusent d'acheminer ou de réparer des Tesla, et les postiers vont désormais arrêter de livrer le courrier. Si la grève s'étend à toujours plus de secteurs, c'est qu'elle a du mal à prendre à l'intérieur même des ateliers. « Il y a beaucoup de jeunes, non-syndiqués, souvent, c'est leur premier emploi, ils n'ont pas de famille, ils ne comprennent pas l'importance d'avoir une convention collective qui garantit une retraite, des assurances, des bénéfices », explique Arturo Vasquez, porte-parole du syndicat IF Metall. « Cette lutte avec Tesla est très importante. Ça va envoyer un signal non seulement en Suède, mais partout en Europe sur l'importance des syndicats et des conventions collectives. En Allemagne aussi, il y a un conflit avec Tesla. Donc, il faut qu'on s'entraide maintenant. Sinon, on va se retrouver comme aux États-Unis, en Amérique du Sud, en Inde, en Chine, sans droits. Notre syndicat a les moyens, nous sommes l'un des plus riches de Suède, peut-être même en Europe, donc on va se battre. »À lire aussiSuède: le mouvement de grève des travailleurs de Tesla prend de l'ampleurSoutien des patronsEmmitouflé jusqu'au nez, Joël est ouvrier à Scania, le grand constructeur suédois de poids lourds. Il a obtenu la permission de son employeur, de rejoindre le piquet de grève sur son temps dédié aux activités syndicales. Un signe, concret, du soutien des patrons : « La confédération patronale nous a apporté publiquement son soutien sur les réseaux sociaux. Ce n'est pas seulement pour les droits des salariés qu'on se bat, pour les entreprises aussi, contre la concurrence déloyale. »Pour inciter le personnel de Tesla à rejoindre la grève, les syndicats compensent désormais les salaires à hauteur de 130%. Faire plier Tesla, à tout prix, pour garantir l'avenir du modèle social suédois. Le conflit pourrait durer des mois.

I början av november gick IF Metall ut i strejk mot Tesla. Anledningen var att elbilsjätten inte ville träffa kollektivavtal med fackförbundet och utöver strejkande anställda har stödåtgärder tagits till som att Teslabilar varken lastas av i svenska hamnar, köps in av Taxi Stockholm eller kan erbjuda sina passagerare ledmotivet till Historien om Sverige. Men vad menas egentligen med kollektivavtal och varför är det så centralt för den svenska modellen? Det har Emma frågat Petra Herzfeld Olsson som är professor i arbetsrätt på Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet medan Clara har läst på om skotten i Ådalen och en salladsbar i Göteborg.Klipp och musik:TV4 Nyheter, Därför strejkar fackförbundet mot Tesla- ”Vi har inget val”SVT Nyheter, Tobias strejkar från Tesla- ”Jag tror de kommer ge med sig”SVT Nyheter, Nu utvidgas strejken mot TeslaP1 Ekots lördagsintervju, Sven Otto Littorin blockad av salladsbarP1 Ekots lördagsintervju Urban Bäckström riktar kritik mot LittorinVår tenta i svenska modellen hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En Suède, les ateliers Tesla sont en grève depuis trois semaines, car le géant américain de la voiture électrique refuse de signer une convention collective. Une grève qui s'étend à d'autres secteurs qui bloquent les activités de Tesla en signe de solidarité : à partir du 24 novembre, les voitures Tesla ne seront plus déchargées dans les ports suédois. Cela fait 30 ans qu'on n'a pas vu un conflit social dans ce pays nordique où le marché du travail n'est pas encadré par la loi, mais réglé par ces accords de branche. C'est donc au fondement même du modèle social suédois que s'attaque Tesla. De notre correspondante à Stockholm,Chaussures rembourrées, vêtements chauds, des brioches à la cannelle et beaucoup de café. C'est vital pour tenir le piquet de grève alors que les températures frisent zéro degré. Dans son gilet jaune, posté devant cet entrepôt de Tesla, où arrivent par camion les voitures destinées à la vente, Elvis constate que le géant américain parvient à contourner les blocages : « Trois camions sont arrivés avec des voitures neuves aujourd'hui, ce sont des transporteurs étrangers, ils arrivent d'autres pays maintenant. Tesla a visiblement embauché ses propres conducteurs : ils portaient un tee-shirt avec le logo de Tesla. Ça, c'est nouveau. »En Suède, les transporteurs, les dockers, les garagistes affiliés, les électriciens refusent d'acheminer ou de réparer des Tesla, et les postiers vont désormais arrêter de livrer le courrier. Si la grève s'étend à toujours plus de secteurs, c'est qu'elle a du mal à prendre à l'intérieur même des ateliers. « Il y a beaucoup de jeunes, non-syndiqués, souvent, c'est leur premier emploi, ils n'ont pas de famille, ils ne comprennent pas l'importance d'avoir une convention collective qui garantit une retraite, des assurances, des bénéfices », explique Arturo Vasquez, porte-parole du syndicat IF Metall. « Cette lutte avec Tesla est très importante. Ça va envoyer un signal non seulement en Suède, mais partout en Europe sur l'importance des syndicats et des conventions collectives. En Allemagne aussi, il y a un conflit avec Tesla. Donc, il faut qu'on s'entraide maintenant. Sinon, on va se retrouver comme aux États-Unis, en Amérique du Sud, en Inde, en Chine, sans droits. Notre syndicat a les moyens, nous sommes l'un des plus riches de Suède, peut-être même en Europe, donc on va se battre. »À lire aussiSuède: le mouvement de grève des travailleurs de Tesla prend de l'ampleurSoutien des patronsEmmitouflé jusqu'au nez, Joël est ouvrier à Scania, le grand constructeur suédois de poids lourds. Il a obtenu la permission de son employeur, de rejoindre le piquet de grève sur son temps dédié aux activités syndicales. Un signe, concret, du soutien des patrons : « La confédération patronale nous a apporté publiquement son soutien sur les réseaux sociaux. Ce n'est pas seulement pour les droits des salariés qu'on se bat, pour les entreprises aussi, contre la concurrence déloyale. »Pour inciter le personnel de Tesla à rejoindre la grève, les syndicats compensent désormais les salaires à hauteur de 130%. Faire plier Tesla, à tout prix, pour garantir l'avenir du modèle social suédois. Le conflit pourrait durer des mois.

Starta pressarna med Daniel Suhonen, Max Jerneck och Enna Gerin. Dagens gäst: Marie Nilsson, ordförande i IF Metall

Elbilsföretaget Tesla vill inte skriva kollektivavtal och därför har IF Metall tagit ut sina anställda i strejk. Vad gäller egentligen konflikten och varför är den viktig? Benjamin Dousa, vd på Timbro, och German Bender, utredningschef på Arena Idé, diskuterar med Andreas Ericson.

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen samtalar Erik Hörstadius, Sanna Rayman och Stefan Stern om det ökande våldet och hatet mot judar i spåren av terrorattacken mot Israel, hotet från den organiserade brottsligheten mot svenska kommuner samt konflikten mellan Tesla och IF Metall. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler 8/11 2023.

Det pågår en strejk. På ena sidan står den världskända entreprenören Elon Musk och hans företag Tesla. På andra sidan det svenska fackförbundet IF Metall – som i flera år försökt få till ett kollektivavtal med elbilsjätten. Kommer den svenska modellen göra att Elon Musk viker sig? Eller betyder strejken tack och hej för Tesla i Sverige? Programledare: Evelyn Jones. Med DN:s techredaktör Linus Larsson och DN:s ekonomireporter Fredrik Thambert. Producent: Linnéa Hjortstam

IF Metall och Unionen vill tvinga fram kollektivavtal på Tesla och Klarna. Är det oskälig utpressning, eller ett styrkebesked från den svenska modellen och i förlängningen en garant för ekonomisk stabilitet och tillväxt? Dessutom: blev det här veckan då räntorna äntligen vände ned? I studion: - Jenny Welander Wadström, advokat och arbetsrättsexpert på Roschier. - Mikael Hansson – docent i juridik vid Uppsala Universitet - Robert Bertqvist – seniorekonom på SEB.

I dag tisdag kom beskedet om att IF Metall varslar om strejk mot elbilsföretaget Tesla. Varslet gäller från och med nästa fredag och innebär att det blir en total arbetsnedläggelse på alla Teslas sju verkstäder i Sverige om man inte lyckas komma överens om ett avtal innan dess. Hur stora är chanserna att fackförbundet lyckas få till ett kollektivavtal hos elbilsjätten? Gäst: German Bender, doktorand vid Handelshögskolan och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé Programledare: Jon Andersson

De behandlas som "andra klassens medborgare"; det säger Ann-Sofie Hermansson i podden. Hennes arbetsliv började på fabriksgolvet hos Volvo i Torslanda. Sedan följde en lång rad uppdrag för Socialdemokraterna och facket IF Metall. Nu är hon tillbaka på arbetsgolvet och kör sopbil på Renova i Göteborg. Och hon är samtidigt en av de mest angelägna och viktiga människorna i politiken. 

Vad säger nya LAS? I avsnitt 76 kunde ni höra Darko Davidovic förbundsjurist på IF Metall prata om förändringarna, huvudavtalet och förhandlingarna. Nu startar 3 avsnitt där vi går igenom HELA LAS fram till SFS 2022:836. Vi startar med § 1 till och med § 6 i.   I detta avsnitt bland annat: För vem gäller lagen? Dispositiv Anställningsavtalet  Huvudprincip Sjuk på heltid Tidsbegränsad anställning Särskild visstid Vikariat Provanställning Säsongsarbete Övergång till tillsvidareanställning Övergång av verksamhet Ändring av information Lediga tjänster Annan anställning Konkurrerande verksamhet Lagen finner ni här: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-198280-om-anstallningsskydd_sfs-1982-80   Propositionen finner ni här: https://data.riksdagen.se/fil/2A980D10-B929-421C-B6D8-2530A78A027F   Nu kan även ni bli medlemmar i Fack You Podcast Arbetarkulturella Förening! Medlemskapet gäller i 1 år och du kan själv välja din medlemsavgift (ex: 500, 100, 200 eller helt valfri summa). Swisha ditt namn och e-postadress till nummer 123 09 084 26   https://www.facebook.com/fackyoupodcast http://instagram.com/fackyoupodcast https://www.tiktok.com/@fackyoupodcast   Ljud och musik: Introlåt: The WTF Singalong - Melody Sheep Divideoguy_Folk-guitar-music-track (Freesound.org)  

Andra veckan med krig i Europa. Flyktingvågen från Ukraina har tagit fart, statsministern har hållit tal till nationen och svenska pansarskott är på väg till den ukrainska försvarsmakten. EU öppnar famnen för flyktingar från det attackerade Ukraina, ryska stridsflygplan har kränkt svenskt luftrum och Vänsterpartiet plågas av inre motsättningar om vapenexport till Ukraina. Veckopanelen med Stefan Stern, knuten till Nordstjernan och Wallenberg Foundations, Anders Ferbe, fd förbundsordförande IF Metall och Alice Teodorescu Måwe, chef för samhällskontakter på Academedia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Andra veckan med krig i Europa. Flyktingvågen från Ukraina har tagit fart, statsministern har hållit tal till nationen och svenska pansarskott är på väg till den ukrainska försvarsmakten. EU öppnar famnen för flyktingar från det attackerade Ukraina, ryska stridsflygplan har kränkt svenskt luftrum och Vänsterpartiet plågas av inre motsättningar om vapenexport till Ukraina. Veckopanelen med Stefan Stern, knuten till Nordstjernan och Wallenberg Foundations, Anders Ferbe, fd förbundsordförande IF Metall och Alice Teodorescu Måwe, chef för samhällskontakter på Academedia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Annika Strandhäll presenterade stolt regeringens beslut att godkänna slutförvaret i Forsmark, men hade det gått med Miljöpartiet kvar i regeringen? Sverige spänner de militära musklerna, men statsministern tvekar om att kalla in försvarsberedningen. Sverigedemokraterna strider mot LO och IF Metall, och historikern Tony Gustafsson tar ”kamikazeuppdraget” att skriva SD:s vitbok. Friskolan IES regler om minsta kjollängd hinner vi också med.Veckopanelen med Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete och fröken i podden Söndagsskolan, Torbjörn Hållö, ekonom på LO och kolumnist i Göteborgs-Posten och Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tidigare MP-politiker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Annika Strandhäll presenterade stolt regeringens beslut att godkänna slutförvaret i Forsmark, men hade det gått med Miljöpartiet kvar i regeringen? Sverige spänner de militära musklerna, men statsministern tvekar om att kalla in försvarsberedningen. Sverigedemokraterna strider mot LO och IF Metall, och historikern Tony Gustafsson tar ”kamikazeuppdraget” att skriva SD:s vitbok. Friskolan IES regler om minsta kjollängd hinner vi också med.Veckopanelen med Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete och fröken i podden Söndagsskolan, Torbjörn Hållö, ekonom på LO och kolumnist i Göteborgs-Posten och Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tidigare MP-politiker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Byggmarknadskommissionen, vår korrespondent på plats i Ukraina, flygkraschen i Kopparberg, ambulanser används som taxi, intervju med Stoltenberg, IF Metall och Sverigedemokraterna, läraren som tog strid och Neil Young vs Spotify

Coronan kan ha funnits i Norge redan 2019, byggmarknadskommissionen, vår korrespondent på plats i Ukraina, flygkraschen i Kopparberg, ambulanser används som taxi, IF Metall och Sverigedemokraterna.

Marie Nilsson är ordförande i IF Metall och hon vill sätta industrin på kartan. Det är en växande bransch och du har garanterat jobb efter utbildning. Det är ett positivt läge för Sveriges industrier. ”Prova gärna ett industrijobb. Där ligger framtiden och du blir en del av att förändra planeten.”, säger Marie. Lyssna på ett inspirerande avsnitt om industrins möjligheter.

Marie Nilsson är ordförande i IF Metall och hon vill sätta industrin på kartan. Det är en växande bransch och du har garanterat jobb efter utbildning. Det är ett positivt läge för Sveriges industrier. ”Prova gärna ett industrijobb. Där ligger framtiden och du blir en del av att förändra planeten.”, säger Marie. Lyssna på ett inspirerande avsnitt om industrins möjligheter. Vad vill du att vi ska prata om i Arbetsförmedlingens jobbpodd? Tipsa oss på podcast@arbetsformedlingen.se. Här är en textversion av avsnittet.

Regionalisering, hårdare konkurrens och ökad protektionism – men också ett starkare fokus på hållbarhet. Är det så världen kommer att se ut efter pandemin? Och vad händer med jobben?  I Global Podd 75 spanar vi mot framtiden tillsammmans med Lena Sellgren på Business Sweden och Aleksandar Zuza på IF Metall. Många spådde att pandemin skulle leda till ett totalt kaos i världsekonomin, men så tycks inte ha skett. Även om pandemin lett till ökad fattigdom i många delar av världen så har återhämtningen gått snabbare än vad många förväntat sig. Och för svensk industri går det fantastiskt bra – inte minst tack vare den fortsatta digitaliseringen och satsningar på ny, miljövänlig teknik. Samtidigt ökar klyftorna också i skatteparadiset Sverige. Det var länge sedan som det lönade sig att arbeta. Den globala trenden mot ökad regionalisering fortsätter och mycket talar för att protektionismen kommer att växa sig än starkare de närmaste åren i takt med att konflikten mellan USA och Kina växer. Vad innebär den ökade polariseringen för världsekonomin? Vilken roll spelar EU? Vem får behålla arbetet – och var finns de framtida jobben? Medverkande: Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden. Aleksandar Zuza, utredare på IF Metall. Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson.

Mens har varit, och är fortfarande på många platser i världen, en känslig fråga förknippad med skam trots att runt 800 miljoner kvinnor har mens varje dag, enligt FN. I Karlavagnen på söndag vill vi veta hur ditt liv påverkas av mensen? Har du ett arbete där det är svårt att få möjlighet och tid till att byta mensskydd? Möts du av en tråkig jargong där kollegorna hånfullt frågar har du mens eller när du ryter ifrån? I samband med kvinnodagen 8 mars genomför IF Metall kampanjen Ett MENSkligare arbetsliv. Förbundet vill bryta tystnaden om mens i industrin, och menar att mens är en arbetsmiljöfråga. Ring in och berätta om hur ditt arbetsliv eller privatliv påverkas eller har påverkats av denna hormonella berg och dalbana som många känner av, månad ut och månad in. Har du så kraftig mensvärk att det hindrar dig i din vardag? Svullnar magen upp eller får du springa på toan stup i kvarten för att förhindra genomblödning? Det sägs att en kvinna i genomsnitt har mens hela 3 500 dagar under en livstid, och att det vid varje omgång kommer knappt en deciliter som mest.  Har allt blödande gjort att du fått järnbrist eller blir du ruinerad av att springa och köpa mensskydd? Kanske tillhör du skaran som knappt märker av när mensen kommer, och inte alls förstår när dina vänner beskriver sina problem? Försöker du och din partner bli gravida och gråter varje gång ni ser blodet på pappret? Tycker du att det är en välsignelse när mensen kommer, för då vet du att du i alla fall slipper ha PMS? I Karlavagnen på söndag med Kim Kärnfalk är det fritt fram att ringa och gnälla eller hylla vår månatliga menscykel. Har mensen börjat klinga av och klämtar klimakteriet för dörren? Då kanske du sörjer att inte längre få din mens varje månad och att inte längre kunna bli gravid. Har du blött igenom och ångrat att du hade vita byxor på dig på den där festen, eller gråter du pms-tårar flera dagar i månaden? Har du och din dotter en synkad menscykel, eller trodde du att du var gravid och grät glädjetårar när mensen till slut kom? Hur det än är så är menstruationen också ett tecken på att kroppen fungerar som den ska, men det är lätt att glömma när smärta och PMS dimper ner varje månad. Ring in till Kim Kärnfalk och berätta, låt oss prata mens! Karlavagnen hör du som vanligt 21.40-00.00 och slussen öppnar klockan 21.00. Ring in på 020-22 10 30 eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se.

Den 20 oktober sa alla 14 fackförbund som ingår i LO ett enat nej till överenskommelsen om arbetsrätten mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Men i början av december bröt IF Metall och Kommunal mot LO:s beslut att säga nej. Detta har öppnat en djup spricka inom LO - som även kan få politiska konsekvenser för Socialdemokraterna i valet 2022. Mer detaljer om överenskommelsen: https://arbetartidningen.se/2020/12/17/lo-forbunden-splittrade-i-forsvaret-av-anstallningstryggheten/ Swisha ett bidrag till podden på 123 504 71 05!

LO har splittrats efter att facken IF Metall och Kommunal anslutit sig till las-överenskommelsen med tjänstemannafacken och arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv. Har relationen mellan fack och arbetsgivare nu förändrats på svensk arbetsmarknad? Programledare: Anders Jelmin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Susanna Gideonsson, ordförande LO Magnus Pettersson, ordförande Fastighets Valle Karlsson , ordförande Seko Anders Kjellberg, sociologiprofessor Lunds universitet Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv Tekniker: Stina Fagerberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I veckans avsnitt hör du bland annat om hur en majoritet inom LO ratar det las-avtal som IF Metall och Kommunal skrivit under och om hur den Belarusiska oppositionen öppnar "folkambassad" i Sverige.

Sverige förbereder sig på att börja vaccinera människor mot covid-19 i januari. Vaccinet mot kommer att vara gratis för alla. | Två stora fackförbund, Kommunal och IF Metall, har kommit överens med arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv om nya regler för arbete. | Nu är det klart vilka artister som ska tävla i Melodifestivalen nästa år. | Läs texterna till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg & Jenny Hallberg.

Tesla och kinesiska uppstickare rusar på börsen, men vilka vinner kampen om bilkundernas och investerarnas pengar i det långa loppet? Sverige bommade chansen att bli världsledande för 120 år sen missar vi även denna? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Jens Hagman, doktor i maskinkonstruktion Victor Jensen, reporter Ekot Marie Baumgarts, hållbarhetschef SEB Thomas Östros, vice ordf EIB, europeiska investeringsbanken Christian Danielsson, chef svenska EU-representationen Mattias Bergman, vd Bil Sweden  Anders Houltz, forskningschef Centrum för näringslivshistoria Marko Borg Peltonen, IF Metall-klubben Volvo Cars fabrik i Skövde Johan Prane, programledare Ekonomiekot Tekniker: Victor Ubeira ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Under coronakrisen har a-kassan gjorts mer generös, men vad händer sedan? Ska inkomsten avgöra hur länge man kan få a-kassa och ska försäkringen tas över från staten av fack och arbetsgivare? Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör IFAU, statens a-kasseutredare Anders Ferbe, tidigare ordförande IF Metall, parternas a-kasseutredare Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Susanna Gideonsson, ordförande LO Magdalena Andersson, finansminister Tekniker: Matilda Eriksson ekonomiekotextra@sverigesradio.se 

Pandemin har slagit hårt mot den svenska idrotten. Vad händer nu när restriktionerna lättar? Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Bengt Skött, Radiosporten. Därefter om LAS-utredningen som vållar stor debatt. Hur stora är förändringarna som föreslås och hur tas de emot? Hör reportage med Anne Pihlo, Lärarnas Riksförbund i Borås, Hans Andersson, IF-Metall i Umeå, Jonas Grenfeldt, företagare i Falun och engagerad i Företagarna och Maria Henriksson, kommundirektör Kalix. Kommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på Ekot. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jari Hänninen

Oljepriset har rasat under coronakrisen och analytiker spår ännu lägre nivåer. En katastrof för oljeindustrin. Vad betyder det för oljeberoende länder? Och under coronakrisen blir tusentals svenskar permitterade. Men hur mycket ska svenska staten egentligen satsa för att rädda företagen och jobben? Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Marie Nilsson, ordförande IF Metall  Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv Tim Brooks, avdelningschef Tillväxtverket Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Jens Möller, Sveriges Radios Norgekorrespondent Markus Eriksson, anställd Hedlunda industri Tekniker: Heinz Wennin Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Fackförbunden är splittrade i avtalsrörelsen, hur besvärligt är det? Och var drar LO och IF Metall gränsen för C och L:s inflytande över regeringens politik? Marie Nilsson, ordförande för IF Metall och ledamot av Socialdemokraternas partistyrelse är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter som svensk narkotikapolitik och frågan om 1988 års kriminalisering av narkotikabruk. Hur motverkar man narkotikans skadliga effekter på bästa sätt? Hör reportage med socialminister Lena Hallengren (S), Karin Rågsjö hälsopolitisk talesperson (V) och Sara Lötbom, verksamhetsledare för KRIS i Stockholm. Kommentar: Therese Bergstedt, vetenskapsjournalist på SVT Nyheter. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jari Hänninen

"För att man väljer att lägga sin röst på Sverigedemokraterna är inte lika med att man är rasist" Det säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

"För att man väljer att lägga sin röst på Sverigedemokraterna är inte lika med att man är rasist" Det säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2005 ansöker ett företag om få bryta kalk på Gotland, men platsen är känd för sin unika natur. Jobb och skatteintäkter ställs mot skyddet av sällsynta arter. Plötsligt står hela miljöbalken på spel. Demonstrationer bryter ut och Ojnareskogen blir en konflikt på riksnivå. På Gotland slutar folk att hälsa på varandra, och det blir den största miljöstriden i Sverige på 30 år. Medverkande: Ditte Green-Petersen, fältbiolog och miljöaktivist. Olof Söderdahl och Kristina Bohman Söderdahl, grundare av föreningen Bevara Ojnareskogen. Lars Brane, fd anställd på företaget Nordkalk och klubbordförande IF Metall. Fredrik Johnsson, dialogpolis. Lisa Wanneby, miljöaktivist, miljöpartist och ordförande i Urbergsgruppen. Åsa Romson (MP), fd miljöminister. Simon Haikola, forskare vid Linköpings universitet. En dokumentär av: Daniel Värjö. Producent: Ida Lundqvist. Ansvarig utgivare: Hanna Toll. Programmet är gjort 2019.

Ett minimikrav från IF Metall är höjda reallöner, men avtalsrörelsen stökas till av den pågående las-utredningen. Marie Nilsson säger att hon skulle tacka nej till att bli arbetsmarknadsminister om frågan kom ifall, som DN skriver, Ylva Johansson är favorit till EU-kommissionärsposten. Hon pekar dock på LO:s vice ordförande Therese Guovelin som en kunnig kandidat till arbetsmarknadsministerposten. Och vi får en inblick i hur det går till i de rum där förhandlingarna äger rum.

Med mystik i luften träffade vi för ett tag sedan Ensam mamma söker-deltagaren och Gällivarebon, Elin Näslund. Vi pratar såklart om hur det var att dejta åtta killar samtidigt på bästa sändningstid och hur det är att hitta kärleken medan hela Sverige ser på. Men vi pratar också om Elins engagemang i IF Metall, om normer som är bundna till kön och hur viktigt det är att alla får vara som dom vill - oavsett kön. När den här intervjun släpps har inte det sista avsnittet av Ensam mamma söker gått än, så det är lite hemligt när vi pratar om Elins nya sambo, mannen som hon ska få barn med. Vi pratar också om det svåra i att måsta hålla sin relation hemlig. Följ oss på sociala medier - @Levpodcast.     

Ryktet om den svenska industrins död är betydligt överdriven. Den är fortfarande stark och viktig för vår konkurrenskraft och vår ekonomiska tillväxt. Tillverkningsindustrin i Sverige idag står för ca 20% av vår BNP och 77% av landets export. Att vi hänger med i den tekniska utvecklingstakten är därför oerhört viktigt. Ändå är det svårt för industrin att hålla sig i fas. Så hur gör man för att kompetensutveckla en bransch i ständig förändring? Detta pratar vi om tillsammans med Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall och Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid KTH och BTH samt forskningsledare på Entreprenörskapsforum. Programledare: Anna Olin Kardell

Samhällsvetarpodden fortsätter ta tempen och pulsen på svenska partsmodellen – denna vecka tillsammans med Anders Ferbe, tidigare förbundsordförande på IF Metall. Anders har grävt djupare i frågan åt oss – och är överens med Ursula Berge och Simon Vinge att den fackliga organisationsgraden är en av arbetsmarknadens största utmaningar idag. Men var befinner sig politikerna idag? Är medlemsrekrytering ett hantverk eller är det strukturerna som avgör? Hur mår svenska modellen egentligen och går det ”åt helvete”? Vilka vill egentligen in och styra och ställa i lönebildningen? Är några av de frågor som poddarna är överens – eller oense – kring. Programledare: Ursula Berge och Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing.

Metoden normkritik synliggör makt i olika sammanhang. Men hur går det till i praktiken? Vi träffar två personer som på olika sätt jobbar med att introducera andra för begreppet normkritik. Gunilla Edemo är frilansande organisationskonsult. Normkritik är ett av de perspektiv hon har med sig till sina kunder, som vill genomföra olika typer av förändringar. Vi följer även med Charlotte Signahl när hon introducerar normkritik för ett hundratal fackombud från IF Metall.

Ekonomiekot lördag utvärderar avtalsrörelsen ur LO-fackens perspektiv. Vad betydde det att fackförbunden inte kunde komma överens om gemensamma krav? Johan Lindholm ordförande för Byggnads, Anders Ferbe ordförande för IF Metall och Lenita Granlund avtalssekreterare för Kommunal diskuterar möjligheterna till LO-samordning framöver efter konflikterna i årets avtalsrörelse. Programledare: Anders Jelmin

ORDFÖRANDE LO. Han berättar om sitt beslut att sluta dricka alkohol. Efter att under 25 år försökt hitta en balans i drickandet valde han att sluta helt när han inte längre stod med sig själv när han var full. Det är också berättelsen om hans hårt arbetande föräldrar i småländska glasbruksorten Kosta. Om deras stolthet över att alltid sätta arbetet i första rummet, att vägra sjukskriven men också om pappans överhängande pessimism och mammans hemlighet man inte fick prata om. Hon hade som fyraåring blivit bortlämnad, något som satt så djupa spår och var så skambelagt att det kom att prägla hela familjen. Programmet handlar också om Karl-Petters resa från Kosta till storstan, från ”högstadiets sämsta raggfaktor” till trygg feministisk LO-ordförande och om fascister klädda i kostym. Om Karl-Petter Thorwaldsson Ordförande LO, 50 år. Född och uppvuxen i Kosta, bosatt i Stockholm. Ordförande för Landsorganisationens 14 fackförbund med 1,5 miljon medlemmar. Tidigare ordförande i bildningsförbundet ABF och ombudsman på IF Metall. Blev ordförande för SSU 1990 och tidigt utpekad som en av landets viktigaste opinionsbildare. Började som metallarbetare med att tillverka växelspakar direkt efter gymnasiet. Var i tonåren Sveriges yngsta biodlare. Producent: Lena Tideström-Sagström

Ett samtal mellan Anders Ferbe, ordförande för fackförbundet IF Metall, och Christer Isaksson, journalist och bokredaktör, om hur vi lyfter gymnasieskolans yrkesutbildningar och arbetsmarknadens behov i framtiden. Anders Ferbe säger att vi har fem år på oss att lyfta yrkesutbildningarna, annars klarar vi inte framtidens kompetensförsörjning. Det behövs också ett bättre samarbete mellan näringsliv och skola, exempelvis som de teknikcollege, menar Anders Ferbe.   

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? Samtidigt som det satsas stort i Sydkorea och på andra ställen i Asien så lägger man ner i Sverige. I veckan har 78 anställda på rörtillverkaren OSTP i Storfors varslats om uppsägning. I en serie i tre delar tittar Kaliber närmare på verksamheter och branscher som är viktiga lokalt runt om Sverige och som samtidigt är beroende av det som sker globalt. I Degerfors är det järnverket som  är motorn i samhället. Runt den har många småindustrier[AL3]  vuxit fram. En stor gammal skylt i stål med orden Degerfors Järnverk lyser stolt i blått. Stora tegelbyggnader vägg i vägg med moderna fabrikslokaler ligger inne på området. Här har det jobbats med järn sedan mitten av 1600-talet och det har med åren växt fram ett stort beroende av den här industrin. Skulle den läggas ner skulle det vara katastrof för kommunen, säger kommunalrådet Roland Halvarsson. Här möter jag Sabina Bergkvist som jobbat på järnverket som ägs av den finländska stålkoncernen Outokumpu. - Ja, man känner alltid en liten oro. Speciellt eftersom man fått gå hem flera gånger. Ända sedan jag började har det varit oroligt. Man är lite rädd för att man skulle kunna få gå hem vilken dag som helst, att det kan läggas ner. Man försöker ju hänga med lite vad som händer runtomkring. I dagens kaliber ska vi titta närmare på stålindustrin. Den som byggde upp stora delar av Sverige men som nu flyttat fokus till Asien. Så vad kommer hända med de gamla svenska bruksorterna när som vi ska se exempelvis Sydkorea satsar enorma resurser på att komma ifatt det svenska yrkeskunnandet.  För jobben är i fara, varnar många och enligt en rapport som kom i fjol från fackförbundet Metall har ungefär 160 000 jobb försvunnit från den svenska industrin sedan år 2000. Det är här sånt Sabina Bergkvist går och tänker på när hon går runt på det smutsiga fabriksgolvet i lilla Degerfors. - Ja, att det är hård konkurrens från andra länder, Kina och överallt. Så det är ju lite svårt. Och så har det ju inte så bra för Outokumpu de senaste åren så det är man lite orolig för, att det måste gå med vinst. För det gör det ju inte, det går ju med förlust hela tiden? - Ja, det går med förlust hela tiden. Så man funderar ju hela tiden hur länge det kan gå med förlust, vad kommer hända i framtiden. Det är man ju lite orolig för, säger Sabina Bergkvist. I Degerfors jobbar var tredje person över 16 år inom industrin. Motsvarande siffra i landet är var sjunde. Det innebär att om järnverket i Degerfors skulle läggas ner så skulle en betydande del av den vuxna befolkningen tvingas ut i arbetslöshet. Tiotusentals jobb har redan försvunnit inom svensk stålindustri och fler lär det bli. För de svenska bruksorterna som en gång i tiden byggdes upp kring järnhanteringen innebär det allt färre och allt äldre invånare. Men det är inte bara i Degerfors som det ser ut så här. Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia pekar på vilket utsatt läge de svenska bruksorterna har. -- Alltså att vara ensidigt beroende av stålindustrin som Degerfors eller Avesta det är att vara känslig. Det är samma verklighet som finns på 50, eller 100, eller 150 andra bruksorter runt om i Sverige. Man kan väl ibland tänka att industrialiseringen så som den blev från sent 1800-tal och som levde upp på 1950 och 60-talet. Sverige var ju så ensamt så då levde Fagersta och Degerfors och allt det där upp. Men du kommer aldrig ifrån att det där var ganska mycket av en parentes, för det byggde ju på att Europa var i splendid isolation. Och det är inte Europa länge, minst av allt alltså, säger Jan Jörnmark.   Industrin försvann från Långshyttan trots stora investeringar För snart ett år sedan upplevde lilla Långshyttan i Hedemora kommun i Dalarna dramatiska dagar. Den 13 februari 2014 presenterar Outokumpus dåvarande Sverigechef Jarmo Tonteri beslutet att Klosterverken i Långshyttan ska läggas ner. - Jag önskar er alla välkomna och vi har idag informerat personalen om att vi kommer starta MBL-förhandlingar och målet är att stänga aktiviteten i Kloster, säger Jarmo Tonteri. Beslutet kommer som en total överraskning. Nermin Basic som är ordförande för fackklubben IF Metall i Långshyttan säger  att det var de värsta dagarna i hans liv. - Det var helt oväntat att man ska lägga ner. Vi hade hela tiden genom koncernfackliga möten varit oroliga för Nybys framtid, men Långshyttan kunde vi aldrig tänka oss. Men när det beskedet kom kunde vi inte tänka klart överhuvud taget. Jag ska tala om för dig, jag fick veta som fackrepresentant tre dagar innan det blev officiellt och det var de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag kunde inte tala om för mina arbetskamrater, jag var tvungen att ljuga till och med och tala om att det är lugnt, det kommer gå bra. Så, det kändes åt pipan, säger Nermin Basic. Åtta år tidigare hade Outokumpu investerat en halv miljard kronor i Klosterverken.  Framtidstron var stor och investeringen sågs som en garanti för att verken skulle finnas kvar lång tid framåt. Men idag är allt det där som bortblåst. För nu står anläggningen stilla. När vi går in i lokalen är det bara fläktsystemet och en truck som hörs. Några anställda jobbar kvar för att hålla igång värme och annat. Jag vandrar runt i lokalerna tillsammans med produktionschef Håkan Morelius och fackklubbens Nermin Basic. De visar upp moderna maskiner och reservdelar som ligger staplade prydligt längs väggarna. Maskiner för miljardbelopp står nu oanvända och de 180 personer som jobbade här är idag inte längre kvar. Håkan Morelius funderar mycket kring hur det ska gå för svensk basindustri när en sådan här modern anläggning inte är värd att hålla igång. - Jag blir ganska fundersam över vad som kommer att ske med basindustrin i Sverige, för att min klara bedömning är att fabriken är i ett mycket mycket bra skick. Det är modern maskinutrustning, det är moderna lokaler. Vi har haft ett modernt arbetssätt. Att inte den verksamheten får en ekonomisk bärkraft, då blir jag lite fundersam på hur det ser ut i andra fabriker och vad finns det för omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att bedriva en verksamhet med lönsamhet för det är ju ändå det som måste ske, säger Håkan Morelius. Förutom att 180 personer blir av med sitt jobb innebär nedläggningen att Långshyttans absolut största arbetsgivare inte längre finns kvar.   I Sydkorea satsas det miljardbelopp på nya anläggningar   Men hur ser det ut för stålindustrin i andra delar av världen? För att ta reda på det åker jag till Sydkorea och möts av en helt annan värld. För samtidigt som ett modernt järnverk läggs ner i Dalarna råder nybyggaranda på andra håll i världen. Det är tydligt när jag landar i Sydkorea. Sydkorea är det land i världen som använder mest stål per invånare. I den moderna huvudstaden Seoul kan man förstå varför, här ligger skyskraporna tätt intill varandra. Men det är framförallt bilindustrin som kräver stål. Hyundai Steel grundades helt enkelt för att leverera stål till bilmärket med samma namn. Idag tillverkas även stål till bygg- och varvsindustrin. Jag blir upphämtad i hotellentren i Gangnam i Seoul av två välklädda personer i kostym respektive dräkt från Hyundai Steels informationsavdelning. Vi sätter oss i en ny bil och rullar ut ur Seoul. Det är framtidens stålindustri vi ska åka till och känslan av modernitet är slående. Bilen vi åker i är till stor del byggd av stål från Hyundai steel. Men koncernen växer snabbt och nu ligger man i startgroparna till att ta fram nya produkter, att hitta nya marknader och då kommer man bli ännu en konkurrent till den svenska stålindustrin. När vi efter en dryg timme är framme så möts vi av ytterligare två personer från informationsavdelningen. Vi kliver in i en ny bil och åker runt på anläggningen. Hyundai Steels senaste och största. Totalt rör det sig om 88 miljoner kvadratmeter, vilket gör området lika stort som en medelstor svensk stad. Vi åker runt, från anläggning till anläggning. Vi besöker enorma halvklotsformade lokaler där järnmalm från Australien eller Brasilien förvaras. Vi passerar  skelettet till en ny anläggning som byggs inne på området, en anläggning som enbart ska producera specialstål. Överallt är det rent och prydligt. Hela anläggningen kommer om ett år kunna producera 16 miljoner ton per år vilket är 7 miljoner ton mer än nordens största stålproducent SSAB. Samtidigt är det här alltså bara en av Hyundai Steels anläggningar. Men hur stora Hyundai Steel än är jämfört med de svenska stålproducenterna så är de inte ens med på tio i topplistan över världens största stålproducenter. Hyundai Steel är inte ens störst i Sydkorea. Konkurrenten Posco har ungefär dubbelt så stor kapacitet. Men Hyundai Steel gör en enorm satsning. Hittills har anläggningen i Dangjin kostat 70 miljarder kronor att bygga upp. Koncernen har idag 500 utvecklingsingenjörer och tänker anställa ytterligare 100 som enbart jobbar med produktutveckling. Vi går runt med Hyenongseok Lee som arbetar i stålverket. På hans hjälm sitter ett klistermärke där det står Säkerheten först. Han visar stolt upp valsverken och ugnarna. Inne i ett av kontrollrummen berättar han hur mycket han tror på den sydkoreanska stålindustrin.   Stålindustrin i Sverige kritisk till ökade miljöavgifter Hemma igen i Sverige är känslorna upprörda över flera förslag som den nya rödgröna regeringen lagt i budgeten. Den framtidstro jag mötte i Sydkorea möter jag inte på hemmaplan. Istället rasar stålbranschen mot miljöavgifter som föreslås i regeringsbudgeten. Ett av utspelen kom från Anders Ferbe som efterträdde Stefan Löfvén som förbundsordförande för IF Metall. - Jag tror att alla vill värna miljön, men det blir ju också väldigt svårt om vi i Sverige ska ha en så skarp lagstiftning som gör att de svenska tunga företagen tvingas lägga ner eller minska sin produktion till förmån för andra länder i Europa som inte har den här typen av straffbeskattningar, säger Anders Ferbe. Men när regeringens budget faller så drar stålindustrin en lättnadens suck. Men det finns annat som retar stålindustrin. Ett hittar vi i Oxelösund där SSAB har en av sina stora anläggningar, alldeles vid östersjökusten. Oxelösund har en av Östersjöns djupaste hamnar och härifrån skeppas stål till hela världen. 90 procent av stålet från SSAB:s anläggning går på export via Östersjön. Men Östersjön har samtidigt stora problem med miljögifter och därför har EU skärpt kraven. Det innebär att fartygstrafiken på Östersjön måste använda sig av bränsle med lägre svavelhalt. Bränslet är mycket dyrare och man beräknar att det kommer att fördyra transportkostnaderna för svensk del kraftigt. Men det som ska rädda miljön slår mot industrin, konstaterar PO Stark som är chef för specialstålsdivisionen på SSAB. - Det kommer medföra merkostnader för oss på drygt 100 miljoner kronor per år, så det är en väsentlig konkurrensförsämring. Problemet är som jag sa, stål är en internationell marknad och stål har ett världsmarknadspris. Vi kan inte långsiktigt ha väsentligt högre avgifter än vad våra konkurrenter har. Konsekvensen av det blir egentligen att vi slår ut delar av svensk stålindustri, ersätts av annan. Stålet kommer att tillverkas och säljas någon annanstans och kanske tillverkas i länder eller hos bolag där man inte är lika miljömedveten. Vi har idag i svensk stålindustri en av de mest resurssnåla och miljövänliga tillverkningssätten för stål, säger PO Stark.   Stålindustrin är global, därför måste även miljöavgifterna vara globala, resonerar stålbranschen i Sverige. Annars riskerar fler järnverk att slås ut. Det har hänt förr. På 70-talet drabbades världens stålindustri av kris. De svenska stålbolagen som överlevde gjorde det tack vare att de  började nischa sig, de gick sina egna vägar och slutade mer eller mindre att konkurrera med varandra. Nu satsade man på specialstål. Inte volymproduktion, utan specialproduktion. Svenska järnverk tillverkar till exempel inte armeringsjärn. I Degerfors till exempel görs plåtar till kemtankar eller plåtar till kärnkraftsindustrin. Men även om SSAB och de andra svenska tillverkarna varit framgångsrika inom specialstål så ökar pressen för varje dag. Hyundai steel och många andra satsar som sagt på specialstål och bedömare menar att konkurrensen kommer bli allt tuffare inom området. - Vi konkurrerar med kinesiska stålverk som har byggt ut kapaciteten kraftigt de senaste åren. Korea, Japan, Australien, Nordamerika, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike, you name it det finns ståltillverkare nästan överallt, säger PO Stark.   Järnverket i Degerfors går med förlust - Man måste vara med på noterna när man kör genom valsningen här. Du kör ju spakarna här, rullbanan och såna här grejer. Svårt att förklara hur aktiv jag ska va men det ser du ju nu när jag kör här va. Det är på g snart va? - Ja nu är det på g. Nu tar han ut det från ugn där. Just det, man ser det på bildskärmen att nu kommer den snart. - A, stämmer bra det, säger Stefan Örn. Direkt från ugnen kommer en 1200 grader varm plåt farande på valsverket. Det är ett mäktigt skådespel. Oljudet och den intensiva hettan från den rödglödgade plåten. Stefan Örn övervakar det från sin hytt i Outokumpus fabrik i Degerfors. Outokumpu gjort stora investeringar där. Så sent som i maj i fjol satsade den finländska stålkoncernen en miljard som bland annat resulterat i tre nya ugnar och ett helt nytt system som kyler de rostfria plåtarna och samtidigt renar kylvattnet. I Degerfors görs bland annat plåt till kemtankar åt fartyg. Specialiseringen har drivits till sin spets. Men Stefan Örns arbetskamrater har blivit färre. Verket går liksom många andra inte för full styrka. Orderböckerna[AL80]  har blivit tunnare. Och Outokumpu blöder ekonomiskt. Bjarne Rasmussen som är metalls ordförande i Outokumpu med djup och långvarig insyn i koncernen är mycket pessimistisk kring framtiden. Bjarne Rasmussen: - Tredje kvartalet minus 77 miljoner euro. Det innebär att 7,5 år har vi hållit på nu, kvartal efter kvartal och bara förluster så vi är väl uppe i 26, 27 miljarder spänn. Hela koncernen? - Ja, hela koncernen. Hur länge är det här hållbart? - Äh, det är ju inte ens hållbart i ett år tycker jag. Men hur täcker man de här ständigt återkommande förlusterna? - jaa du, det skulle jag också väldigt gärna vilja veta hur man gör men det är olika finansiella transaktioner hela tiden. Vi har sålt pryttlar för ungefär tio miljarder kronor och ändå har vi den här förlusten. Det är aktieemissioner, det är lån och vi lever på kassaflödet, säger Bjarne Rasmussen. Men det är inte bara de ständiga förlusterna som gör Bjarne Rasmussen orolig för framtiden. För Outokumpu har övergivit den modell som fick den svenska stålindustrin att överleva på 70-talet, menar han. I fjol gjordes nämligen en omstrukturering av koncernen. Man tog bort specialstålsdivisionen och Bjarne Rasmussen är rädd att det kommer leda till att koncernens svenska järnverk kommer att tappa i produktutveckling och på sikt kan det leda till ytterligare nedläggningar av järnverk, menar han. Men Outokumpus ledning håller inte med. Koncernen ska fortsätta tillverka specialprodukter, menar ledningen som ser en ljus framtid för de svenska järnverken.   Kinesiska subventioner och dumpning av priserna har lett till handelskrig  Vi vänder blicken till den globala nivån igen. Kina står för hälften av världens stålproduktion. Många av de gigantiska stålverken där är statliga och lassar in kraftiga subventioner. Det här har lett till en överproduktion av standardstål och att Kina börjat exportera billigt stål och dumpat priserna vilket ställt det för i stort sett all världens stålproducenter. 2010 gick USA ut och satte tullar för att minska importen av billigt kinesiskt stål till USA. Och det ledde till ett vakuum som utnyttjades direkt av bland andra Sydkorea. I somras gick USA:s  handelskammare ut igen med att Sydkorea och sju andra länder översvämmat den amerikanska marknaden med alltför billiga stålprodukter till byggindustrin. I somras gick även EU ut med att kinesiskt stål exporteras till Europa till orimligt låga priser och att det påverkar de europeiska producenterna negativt. Eu-kommissionen tillsatte en så kallad antidumpningsutredning som ska pågå till i sommar. I den här konflikten är Sverige en försvinnande liten spelare. Sverige står bara för tre promille av den totala stålproduktionen. En som talar med erfarenhet om handelskrigen och den globala konkurrensen är Johnny Sjöström, som är vd för Uddeholm i värmländska Hagfors. Han jobbade fyra år i Kina, bland annat för SSAB. - Det jag såg när jag jobbade på Scana var när kinesiska regeringen bestämde att valsar bara fick köpas av statligt producerande företag för att gynna de andra statliga stålföretagen så tappade vi halva vår orderbok över en natt. Det slog jättehårt mot oss. Tyvärr ingenting vi kan vara med och påverka, säger Johnny Sjöström. Så vad borde göras då tycker du. I början här pratade vi om så olika villkor för kinesiska stålbolag och svenska? - Ja, det tycker jag var en av de jobbigaste delarna med att flytta hem. När man jobbade i Kina så kunde man se hur den kinesiska stålindustrin fick enorma subventioner, indirekta subventioner i form av minskade kostnader på råmaterial, energikostnader som dras ner, indirekta subventioner på det sättet. Och framför allt fördelaktiga lån där man långar pengar utan amorteringskrav och utan räntekrav, det vill säga att de ger ut pengar till kinesiska stålföretag och då finns inga avskrivningskrav heller. De jobbar helt enkelt med en kostnad som är subventionerad. Så kommer man tillbaks till Sverige. Vi har ju allt annat än subventioner här. Vi har ju verkligen inga subventioner utan vi har jättemånga regler, avgifter, skatter. Så att här i Sverige lägger man på istället en stor kostnad, medan i Kina så drar man av en stor kostnad. Ytterst ansvarig för de här frågorna i Sverige är socialdemokraten och näringsministern Mikael Damberg. Vad säger han om hotet från Kina som stålindustrin upplever? - Det är sant att vi haft anledning att kritisera från Eu:s sida Kina som har använt regelverk på ett sätt som vi kanske inte tycker är förenligt med fri och rättvis konkurrens på den globala marknaden. Men Sverige är en frihandelsnation och vi tycker det är viktigt att man också tittar på hela effekten om man börjar diskutera olika former av motreaktioner mot Kina så måste man titta på vad det innebär för svensk stålindustri, verkstadsindustri i Sverige och se till att små och medelstora företag inte drabbas hårdare av det. Erfarenheten av stora handelskrig mellan EU och Kina är inte de bästa. Det har drabbat europeisk stålindustri när vi haft de väldigt hårda motsättningarna globalt sett så vi förespråkar att man tar tag i de här frågorna internationellt, att man är väldigt tydliga med Kina att de inte kan bete sig på det här sättet. Men att jobba just med  handelspolitiska sanktioner mot Kina har inte historiskt visat sig vara en framgångsrik väg för svensk och europeisk stålindustri. För det kan slå tillbaka mot svensk stålindustri menar du? - Ja, för att det här är några av de marknader som växer mest globalt sett och där vi också vill vara i större utsträckning som litet exportberoende land. Den svenska exporten går ju mycket till Europa idag och det är bra men om man tittar på tillväxtprognoserna de kommande åren framöver så är det ganska svag tillväxt i Europa medans Asien är framförallt den kontinent där det växer hårt och fortsätter att växa mycket framöver så det är viktigt för de svenska globala företagen att finnas tillgängliga på de här tillväxtmarknaderna, säger näringsminister Mikael Damberg.   "Stålindustrin kommer inte tillbaka och det är ingen idé att sörja"  Som Kaliber visat i det här reportaget står mycket på spel för den svenska stålindustrin och bruksorterna som är beroende av den. Tusentals jobb är hotade och för bruksorterna som är uppbyggda kring stålindustrin innebär det arbetslöshet, färre och färre och allt äldre invånare. För som produktionschefen i de nedlagda Klosterverken Håkan Morelius säger. Hur ska svensk basindustri klara sig om det inte går att få lönsamhet ens i en modern anläggning som den i Långshyttan? Därför måste de svenska bruksorterna hitta andra branscher som ortens invånare kan jobba inom. Det menar i alla fall Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia. För jobben inom industrin kommer fortsätta försvinna, säger han. Och det är ingen mening att gråta över det. - Jag brukar alltid säga att det är ingen mening att sörja för de försvinner i alla fall. Och då behöver vi anpassa oss till det. Vi behöver omskola människor. Orter som varit starkt beroende av den typen av industrier behöver antingen minskas i omfattning eller att såna orter hittar en huvudsysselsättning, om det är turism eller någon form av ny-agrar produktion. Jag vet inte vad. Men de behöver i alla fall acceptera att det sker, för stålindustrin, eller svetsindustrin eller vad det kan vara, kommer inte tillbaks, säger Jan Jörnmark. Ytterst handlar det kanske om en fråga om stad och landsbygd. Många som jag mött under min resa har uttryckt en bitterhet kring att de inte räknas. Det är tjänstejobben i de stora städerna som lyfts fram i den allmänna debatten, har jag fått höra många gånger. En av de som säger det är Sabina Bergkvist på järnverket i Degerfors. - Nä, det är ju så tyvärr att det är storstaden som räknas och det är lite finare med tjänstejobben än industrin. Det tror jag väl de flesta tycker det att det är inte lika fina jobb, det är inget man vill lyfta fram. Stå på ett skitigt industrigolv, säger Sabina Bergkvist.    Peter Bjurbo P4 Örebro, reporter Andreas Lindahl, producent kaliber@sverigesradio.se

Sjukhus Lex Maria anmäler förlossning, nya regler för kommunala biståndsresor och svenska språkanalyser får kritik av domstol i Storbritannien. Idag tar vi reda på vad som hänt efter några av våra granskningar. I februari i år granskade Kaliber kommunala biståndsprojekt, där politiker och tjänstemän från Kronoberg rest på ett 40-tal resor till Sydafrika. Resor där så mycket som en tredjedel av tiden gått till turistande av olika slag som besök på hantverksmarknader eller utfärder som safari. Och vid flera av tillfällen lät svenskar sig bjudas på safariutflykterna. Men efter vår granskning har både ICLD, den organisation som betalar ut biståndspengarna kommit med ett åtgärdsförslag som nu väntar på att bli godkänt av Sida. Och även politikerna i Kronoberg satt upp regler för de egna resorna. Roland Gustbée är ordförande i Regionförbundet Södra Småland och medlem i styrgrupp i Kronoberg som ansvarar för biståndsprojekten. - Det innehåller bland annat att en resa ska omfatta en normal arbetsvecka med arbete och förtydligande om hur man ska  göra om man vill förlänga resan för att ha fritid, att det sker på egen bekostnad. Ja, när Kaliber granskade de resor som politiker och tjänstemän i Kronoberg gjort på olika biståndsprojekt till Sydafrika visade sig att i genomsnitt ägnades mindre än halva tiden åt arbete och så mycket som en tredjedel av tiden gick till turistande och fritidsaktiviter av olika slag som besök på hantverksmarknad och olika utflykter som exempelvis safari. Så här lät det i Kaliber när programmet sändes i februari:   - It is an honour for us as a municipality tonight to... Vid en av resorna, i det projekt som bland annat ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida var Öppna kanalen i Växjö med. Vi har fått deras tillstånd att använda oss av ljud från filmen.  Första dagen tas man emot med en välkomstmiddag. Sammantaget ägnas tre och en halv dag åt arbete och studiebesök. Sedan gör svenskar en utfärd och efter ett par timmar på små grusvägar kommer man fram till en lejonfarm. Där får man möjlighet att hålla och kela med en lejonunge. Nästa dag ägnas också åt djur. Den här gången i Pilanesberg national park, på en safaridag där man bland annat ser elefanter, zebror och giraffer. Dagen efter safarin är ledig så när som på ett kyrkobesök ocfh enligt reserapporten hinner man också med ett besök på ett lokalt bryggeri och får smaka det inhemska ölet innan man avrundar med en slutdiskussion och åker till flygplatsen. " Och så här sa Roland Gustbée i februari när vi visade honom vår undersökning. - Då tycker jag det är för lite arbete. Och efter Kalibers granskning kommer det nu att bli mer arbete på resorna när nu den politiska styrgruppen i Kronoberg alltså beslutat om riktlinjer som bland annat säger att sådana här fritidsaktiviter fortsättningsvis får ligga efter arbetsveckan och bekostas på egen hand. Och att deltagarna inte få ha med sig partner och barn under arbetsveckan, där arbetet ska motsvara just en arbetsvecka. Det är biståndspengar från Sida som har bekostat projektresorna, men pengarna hanteras av ICLD, internationellt centrum för lokal demokrati, och även de säger att de tagit fram ett åtgärdsförslag efter Kalibers granskning. Förslaget förtydliganden i uppförandekoden och andra styrdokument och ska nu beslutas av Sida. Men hur kommer det sig att man har kunnat göra ett 40-tal resor sedan 2006 som man gjort i Kronoberg utan att ha haft regler, som till exempel säger att deltagarna bekostar fritidsaktiviter själva. - Det är väl så att man fortsätter i gamla hjulspår till någon påpekar att någonting är fel, det är väl ganska vanligt att man gör så. Jag tycker det är bra att vi har tagit fram de här reglerna nu, det skapar en tydlighet och faktiskt den sammanställning som gjordes plockade fram en del avarter som tycker att det är bra att vi undviker i framtiden, säger Roland Gustbée. Förlossningsskada Lex Maria-anmäls efter tre år I höstas granskade vi förlossningsvården. I ett  program kunde vi visa hur barn skadats eller dött när övervakningen av barnen under förlossningen brusit och i ett program visade vi hur barn skadats eller till och med dött  där  hög arbetsbelastning, brist på personal eller brist på plats har varit en bidragande orsak till att det blivit fel i vården Vi kunde även berätta om fallen som inte anmäls till myndigheterna enligt Lex Maria, trots att barn skadats och trots att  patientförsäkringen LÖF betalt ut ersättning för en undvikbar vårdskada. Vi berättade då bland annat om nu treåriga Linnea i Lund som drabbades av en syrebrist vid förlossningen. Efter vårt program har Skånes universitetssjukhus nu valt att Lex Maria anmäla hennes förlossning. Juni 2014, Linnea sitter i soffan tillsammans med mamma Tina och pappa Per och tittar på Alfons Åberg.  Det är ett halvår sedan vi senast sågs- då i december berättade  Tina och Per om hur de kämpat för att Skånes universitetssjukhus skulle Lex Maria anmäla Linneas förlossning, men inte fått gehör. De ville inte att det som hände Linnea skulle hända igen. Så här sa Tina i programmet som sändes i december. - Ja det känns på något sätt som mot respekt för Linnea. Alltså att känna att som sagt när hon blir äldre och man mer kan prata om detta att man kan säga att ja men detta hände dig och det är fruktansvärt men det ledde till att man ändrade och gjorde något så det blev bättre, säger Linneas mamma Tina Lindman. Linnea drabbades av syrebrist vid förlossningen och har idag en cp-skada. I december kunde vi berätta att Patientförsäkringen LÖF bedömde att Linneas skada varit en undvikbar vårdskada enligt patientskadelagen och att hon hade rätt till ersättning .Tina hade feber, Linnea hade bajsat i fostervattnet och Linneas hjärtljud var avvikande under förlossningen. En av LÖF:s läkare menade att det  var fel att koppla bort den maskin som övervakade Linneas hjärtljud under förlossningen, när Tina skulle gå på toaletten. Efter toalettbesöket var Linneas hjärtljud så dåliga att Linnea fick förlösas med kejsarsnitt. Dessutom kunde vi berätta att Kvinnokliniken i Lund dröje fyra månader med att göra en avvikelserapport. Kvinnoklinikens verksamhetschef Andreas Herbst, som tillträdde efter Linneas förlossning sa så här i december: - Ja jag har ju tittat på det här ärendet det har jag ju gjort och jag kommer ju ha en diskusson med chefläkaren kring det. - Vad vill du diskutera? - Handläggningen av fallet. Och nu i våras, skickade alltså sjukhuset in en lex maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Nästan tre år efter förlossningen. - Ja vad ska man säga, det är någon sorts upprättelse, känslan av att det inte bara sopas bort liksom att Linneas...det är klart man vill känna att man åtminstone gjort något åt det för att undvika det i framtiden. Sjukhuset skriver i anmälan att de Lex Maria anmäler på grund av bristande övervakning av riskpatient och att verksamheten vidtar åtgärder med förbättrade rutiner för övervakning av riskpatienter. - Det är skönt att läsa att det blir något resultat av det hela....och det är just den där grejen jag vill ha, att kunna prata med Linnea när hon blir äldre och kunna säga att, det skedde ett resultat av det hela, att man förbättrade just det här att man skärper till det. Inspektionen för vård och omsorg,  utreder ärendet just nu.  Men Handläggaren på IVO berättar för oss att en händelse kan bli  svårare att utreda när så lång tid gått eftersom personalen kan ha svårare att minnas. Det är en av anledningarna till att  en anmälan ske senast två månader efter en händelse. - Jag tycker det är pinsamt att man inte gjort det och jag tycker också det är väldigt pinsamt att man inte någonstans ber om ursäkt. Alltså ber om ursäkt nu för att man dröjt i tre år och att vi faktiskt har fått ligga på och ta av vår kraft och energi som vi behöver lägga på annat liksom. Marie Ekberg är chefsläkare på Skånes universitetssjukhus och är den som skickat in anmälan. - Varken den nuvarande verksamhetschefen eller jag kände till det här ärendet och vi vet alltså inte riktigt hur man resonerade tidigare. Verksamhetschefen gick igenom ärendet på nytt, vi tittade även på den tidigare utredningen som var gjord via då lanstingens ömsesidiga försäkringsbolag och gjorde helt enkelt en annan bedömning idag. - Vilken bedömning gör ni? Varför gör ni en anmälan? - Det ska ju sägas att det här var ett komplicerat ärende, det var svårbedömt men vi gjorde ändå bedömnigen att man kan skärpa upp befintliga rutiner och ser man det att det finns möjlighet att minska risken för att en sådan här händelse inträffar igen ja då ska man anmäla enligt Lex Maria och det var därför vi gjorde det. Hon säger att Linneas hjärtljud  visserligen övervakades under förlossningen, men att verksamhetschefen alltså sett att man kan förbättra rutinerna övervakningen när det gäller riskpatienter som Tina var. Varför det dröjt så länge med en anmälan har Marie Ekberg svårt att kommentera eftersom hon först för några månader sedan fick kännedom om linneas förlossning. Och hon säger att patienter inte ska behöva kämpa för att sjukhuset ska göra en Lex Maria-anmälan. - Vad tänker du om att det här föräldraparet att de upplever det så? - Ja, det kan jag förstå...och det beklagar jag. - De vill gärna ha någon typ av ursäkt för att det dröjt tre år... - Ja, men det kan jag be om ursäkt för, absolut. Men även om sjukhuset nu Lex Maria anmält Linneas förlossning, saknar Tina och Per idag förtroende för hur sjukhuset sköter sin skyldighet att anmäla händelser som medfört allvarliga vårdskador. - Det kanske är mycket annat som missas för att det uppmärksammas inte. - Jag känner inte något förtroende över huvudtaget för deras uppföljning när de försöker förbättra vården liksom. vi tror att det är så att man vill hålla nere antalet anmälningar...så upplever jag det för jag förstår annars inte varför man inte gjorde detta tidigare.  Chefsläkare  Marie Ekberg säger att Skånes universitetssjukhus har förbättrat sitt patientsäkerhetsarbete att de vill lära av misstag som skett. Hon säger att de inte försöker hålla nere antalet anmälningar och att Lex Maria-anmälningarna i stället ökat sedan 2012. - Ja det är jätte tråkigt att de känner så och vi får göra vårt bästa för att på olika sätt kommunicera att vi gör det här att vi sköter det här. Nu väntar Tina och Per på beslutet från IVO som kan dröja ytterligare några månader och nyligen firade Linnea sin treårsdag. - Det känns skönt att man kan lägga grejer bakom sig för det här har liksom legat och malt hela tiden att jag måste, att man måste för linneas skull. Hade det bara varit för mig själv hade man nog inte orkat. jag hade nog inte orkat lägga energin på det, men eftersom det är för linnea så är det svårt att bara släppa det. hon kan ju inte själv driva det vidare. Så det känns skönt. - Om inte annat för, vår känsla för Linnea inför linne när hon blir äldre, att vi kan visa för henne att vi pushade på för att det skulle ske, för att för oss är det inte bara betydelselöst utan för oss var det jätte viktigt liksom. Och som sagt det har ju tagit jätte mycket på krafterna att ligga på så ja...ja jag är nöjd att det blir gjort. Språkanalyser kritiseras av brittisk domstol Det svenska företaget Skandinavisk Språkanalys AB, som utför språktester av asylsökande för bland annat Migrationsverket, får kritik av högsta domstolen i Storbritannien. Domstolen menar bland annat att företaget brister i sin redovisning av analytikernas kompetens. I en hylla på Kalibers redaktion så står det ett tjugotal pärmar. De innehåller dokument som kan ha haft en avgörande betydelse för många människor framtid. - Det här är alltså språkanalyser som vi begärde ut 2012. För två år sedan gjorde Kaliber en granskning av företaget Skandinavisk Språkanalys AB, eller Sprakab som de oftast kallar sig. Det är ett svenskt företag som specialiserat sig på att göra så kallade språkanalyser – att lyssna på asylsökandes språk och dialekter och därmed hjälpa myndigheter att avgöra varifrån de kommer. – It's really a bit painful to let someone else rule you or make a decision upon you by your language. En av dem vi träffade då var Sherif, som hade fått besked om att han skulle utvisas, eftersom han enligt en språkanalys kom från norra Somalia, och inte, som han själv menar, från huvudstaden Mogadishu. – When it comes to Somalia people do speak a bit different dialects, but not so different that anyone could identify where this person came from. Visst pratar människor olika dialekter säger han, men inte så olika att vem som helst kan avgöra varifrån någon kommer. Sherifs advokat överklagade beslutet till Migrationsdomstolen och tog hjälp av en somaliskspråkig lingvist, som hävdade att hans dialekt mycket väl kunde komma från Mogadishu. Migrationsdomstolen gick på Sherifs linje, och han fick uppehållstillstånd. Sprakabs språkanalytiker är anonyma, både för Migrationsverket, domstolar och de asylsökandes offentliga biträden. Som en del av granskningen igenom ungefär 1 200 språkanalyser, och kunde avslöja att många av företagets analytiker inte hade den kompetens som Migrationsverket efterfrågar, och att det fanns analytiker gjorde bedömningar av språk utan att det framgick att de hade det språket som sitt modersmål. I samband med granskningen blev vi uppringda av företagets vd, Pia Enevi. – Så du menar att du sitter och granskar våra analytikers bakgrund i de här rapporterna? Och sen förväntar du dig en intervju av mig. Du, nu förstår ju jag syftet med det här. Vad tråkigt. Jättetråkigt. Jättejättejättetråkigt. Jag trodde aldrig att man jobbade så här. Aldrig. Men det måste väl finnas någon liksom extern kontroll av det här? Så att allmänheten vet att det här går rätt till? – Nämen varför ska allmänheten veta att det går rätt till? Det är ju det personer, våra kunder som ska veta det. Bland Sprakabs kunder finns inte bara svenska Migrationsverket. De arbetar också för myndigheter i länder som Kanada, Australien, Nederländerna och Storbritannien.  Och nu i maj fick företaget kritik av högsta domstolen i Storbritannien som i en dom rörande två asylärenden menar att Sprakab brister i att redovisa analytikernas kompetens. Dessutom anklagas en av företagets analytiker för att ha uttryckt sig på ett sätt som inte anstår ett opartiskt expertvittne. Efter att vår granskning gjorde Migrationsverket en kvalitetskontroll av Sprakabs rapporter. Den gjordes genom att 10 av Sprakabs bandinspelningar skickades till ett holländskt företag för granskning – och resultatet var bra. I nio av de tio fallen kom Sprakab och det holländska företaget fram till ungefär samma slutsats om den asylsökandes ursprung. Men urvalet av vilka bandinspelningar som skulle skickas iväg för granskning gjordes av Sprakab själva. Är det rimligt att företaget som man ska granska själva gör urvalet av vilka rapporter som man ska granska? Fredrik Beijer är tillförordnad rättschef på Migrationsverket. - Ja, de gör ju urvalet av bandanalyserna och jag kan inte se några problem med det om man inte har några misstankar om att företaget skulle vara ohederligt på något sätt och det har vi inte. Men är det inte en grundläggande princip att man…om man ska granska någonting att den parten inte är inblandad i granskningen så att säga? - Ja alltså det här handlar ju om ett urval av ett antal band…ett par bandinspelningar, ett antal bandinspelningar och ett…nej, jag kan faktiskt inte se att det skulle ha någon betydelse i det här fallet. Fredrik Beijer menar att det viktigaste är att Migrationsverket inte lägger för stor vikt vid analyserna, utan gör en egen utredning och en egen bedömning. Sprakabs vd har avböjt att bli intervjuad av Kaliber, och hon har inte heller svarat på de frågor vi skickat via mail. Kalkbrytningen på Gotland fick ja i första instans I slutet av januari handlade Kaliber om den infekterade konflikten om kalkbrytningen på Gotland. Det som står på spel är dricksvatten, skyddade unika naturområden, sällsynta växter och arter, arbetstillfällen, skatteintäkter och miljardvinster. Programmet tog upp vad som hänt efter de stora demonstrationerna i Ojnareskogen sommaren 2012 och granskade också Region Gotlands miljö- och hälsoskyddsnämnd där politiker sitter på dubbla stolar. Sen dess har förvaltningsrätten tagit upp frågan om jäv i nämnden och så har det kommit domar i mark- och miljödomstolen om båda företagen Nordkalks och SMA Minerals stenbrytning i Ojnareskogen. - Här på höger sida om Ojnare myr har vi naturreservatet Bäste träsk, som ingår i nätverket Natura 2000. Daniel Heilborn kör genom Ojnareskogen. Han är en av de mest framträdande personerna i motståndet mot ett storskaligt kalkbrott här, det som kallas Bunge-täkten. Han  är arkitekt och miljöpartist. - Om 25 år så kommer det på vänster sida vara ett 25 meter djupt kalkbrott och på höger sida vägen så ska det fortfarande vara ett opåverkat Natura 2000-område - och det verkar ju vara osannolikt. - Det här är en väldigt, väldigt allvarlig fråga. Vi lever på skatteintäkterna. Det är paneldebatt i den gamla biografen i Slite. Tony Johansson har jobbat i kalkindustrin i snart 30 år och hans pappa före honom. Han är klubbordförande i IF Metalls avdelning vid Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk. Han är dessutom socialdemokratisk lokalpolitiker i Miljö- och hälsoskyddsnämnden. - Det är ju så att vi har en hög arbetslöshet för både vuxna och unga mellan 18 och 24 år. Arbetstillfällen ställs mot miljön. Skatteintäkter och miljardvinster mot dricksvatten och unika naturområden. Konflikten om kalkbrytningen på Gotland är känslig och infekterad. Påtaglig och närvarande. Gotland är ett, i den här frågan, splittrat samhälle. Den här splittringen går ändå in i maktens korridorer. Och till miljö- och hälsoskyddsnämnden, där det finns ledamöter som sitter på dubbla stolar. - När jag sitter med i miljö- och hälsoskyddsnämnden då är jag politiker. Och än en gång, där ser vi till miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift. Man måste vara proffsig. En gång är du facklig, en gång är du politisk I miljö- och hälsoskyddsnämnden sitter socialdemokraterna Tony Johansson, som är kalkindustriarbetare och metallklubbsordförande, och Linus Gränsmark, ordförande för IF Metall och LO på Gotland. Och de har varit med att fatta beslut om stenbrytningen. Det gäller bland annat de synpunkter, yttranden, som nämnden skulle lämna in till mark- och miljödomstolen inför prövningarna av både Nordkalks tänkt täkt och SMA Minerals utvidgning av företagets befintliga täkt i Ojnareskogen. När det gäller yttrandet i ärendet med SMA Mineral beslöt nämnden att inte skicka in nåt yttrande alls. Och när det gäller Nordkalk blev det ett lindrigare yttrande än vad förvaltningen föreslagit. Både besluten till fördel för kalkindustrin. Så här sa Tony Johansson och Linus Gränsmark om hur de håller isär sina olika roller som fackliga och miljönämndspolitiker. - Både jag och Linus har hållt på så många år, så vi kan sära på det. Jag betvivlar inte en sekund på att vi kan det. Vi kan det, så nu får vi tyst i den frågan. - Hur håller ni isär uppdragen just vad gäller miljö- och hälsoskyddsnämnden då ni ska se en miljöaspekt och i facket ska ni ser mer till era medlemmar och jobben? - Det är den synen man får ha som politiker: nu har jag ett politisk uppdrag i den här nämnden och punkt slut. Sen att jag är facklig också gör ju att jag har kunskap i de här frågorna. Om jag inte fanns där hade ju ingen sakkunskap funnits i nämnden. Beslutet om Nordkalk anmäldes till förvaltningsrätten. Anmälaren ansåg att Linus Gränsmark var jävig. I slutet av april kom domen, där förvaltningsrätten beslutade att LO- och IF Metall-ordföranden socialdemokraten Linus Gränsmark var jävig när miljö- och hälsoskyddsnämnden, där Gränsmark är ledamot, behandlade frågan om Nordkalks stenbrytning på norra Gotland. - Ja, jag är förvånad. Jag trodde faktiskt att det skulle bli ett annat utslag Förvaltningsrätten ansåg att Gränsmark var jävig vid det här beslutet eftersom han som ordförande för IF Metall vid en tidigare domstolsförhandling fört kalkindustriarbetares talan. Under våren har mycket hänt i frågan om kalkbrytningen på Gotland. SR P4 Gotland 16.30 21 maj: I dag har alltså facken och dom anställda vid Nordkalk i Storugns informerats om varsel. 55 av totalt 72 anställda på Gotland berörs. Jörgen Pettersson är huvudskyddsombud vid nordkalk i storungs, och såhär reagerade han på dagens besked: - Det känns för jävligt rent ut sagt. Anledningen till varslen är att bolaget inte har något tillstånd att bryta sten efter årskiftet i bolagets befintliga täkt Klinthagen. Dom om förlängt tillstånd och en utvidgning av täkten förväntas komma i slutet av december. En vecka senare, 27 maj, stod miljöpartisten och arkitekten Daniel Heilborn inför rätta i Hovrätten för ohörsamhet mot ordningsmakten. Han åtalades efter protesterna i Ojnareskogen sommaren 2012. I tingsrätten friades han. Domen kommer nästa vecka. Och den 2 juni kom båda domarna i mark- och miljödomstolen om Nordkalks tänkt täkt i Ojnareskogen och SMA Minerals utvidgning av det befintliga kalkbrottet där. SR P4 Gotland 16.30 2 juni: Mark- och miljödomstolen säger ja till stenbrytningen på norra Gotland, både när det gäller Nordkalk och Svenska Mineral. Vid Nordkalk har ledningen ägnat någon timme åt att läsa domen i eftermiddag och platschefen Mikael Lindberg är nöjd, även om sista ordet ännu inte är sagt. - Så här långt är vi jättenöjda med resultatet. Det är ju inget att sticka under stolen med. Vi ska ju komma ihåg att det här knappast är det slutliga beskedet. Vi kommer ju att får leva med en fortsatt process framöver. Domen blev alltså en stor framgång för Nordkalk och SMA men ett bakslag för motståndarna, som bland annat är oroliga för hur stenbrytningen ska påverka vattentillgången i området. Britta Calamnius och Beatrice Bandergård hade svårt att hålla tillbaka tårarna när de fick beskedet. - Många tårar. - Men inte bara tårar. Det är kampvilja också. Domarna kommer att överklagas. Redan har bland andra naturvårdsverket, länsstyrelsen, och naturskyddsföreningen beslutat att överklaga. Men det kommer dröja innan det blir domar som vinner laga kraft eftersom det kan bli fler överklaganden och dessutom kan EU komma att ta upp frågan. Under tiden fortsätter konflikten på Gotland. Nytt lagförslag om gode män och förvaltare I mars granskade Kaliber systemet med ställföreträdare, det vill säga förvaltare och gode män. En förvaltare eller god man ska vara en hjälp för dem som inte har möjlighet att sköta sin ekonomi på grund av skada eller sjukdom. Men Kaliber kunde visa att systemet inte fungerar som det är tänkt. Det är både rättsosäkert och öppnar för bedragare. För Martin Granlund i Ånge, utanför Sundsvall, blev det en mardröm. Hans förvaltare misskötte hans ekonomi och han fick betalningsanmärkningar. Han försökte bli av med sitt förvaltarskap, men det dröjde 15 år innan han lyckades. - De struntar ju i en vad man än säger. Ska man prata om nånting så skyller de bara ifrån sig. Ring dit och ring dit. Eller så har de inte tid att prata. Ring nån annan gång. Och gör man det då lyssnar de inte då heller. - Har du nån gång under de här åren varit glad över att du har haft förvaltare? - Nej, jag har inte varit glad alls. Lagen om god man och förvaltarskap är från 1924. Den är alltså till för att hjälpa dem som inte kan sköta sin egen ekonomi på grund av skada eller sjukdom. Ingen vet hur många som idag får den här hjälpen, men antalet ökar, visade Kalibers kartläggning. Martin råkade alltså illa ut. Men överförmyndarnämnden i Sundsvall, som är de som ska kontrollera förvaltarna ville inte kommentera Martin Granlunds fall, men ansåg att ingen gjort något fel. Efter 15 år lyckades Martin Granlund bli av med sitt förvaltarskap. Men han är inte ensam. Kaliber var i kontakt med många personer där förvaltarskapet inte har skötts. Karolina Ahlström var en av dem. Hennes pappa är satt under förvaltare och Karolina insåg att flera hundra tusen kronor hade försvunnit från hennes pappas konto. Hon började en lång kamp för att få berörda myndigheter att reagera. - Jag kände att jag fick inget medhåll från deras sida. Jag fick ingen hjälp. Det var som att de försökte skydda sig själva och förvaltaren. Och flera experter som Kaliber var i kontakt med kritiserade systemet som de menade måste göras om i grunden. En av dem är Elisabeth Carlsund som själv har gjort två granskningar av systemen när hon jobbade på riksrevisionen. - Har jag en riktig tur så har jag en jättebra förvaltare eller god man, men har jag otur så är det mycket som kan passera kunde vi se, utan att det händer någonting. Och då är det, vart ska man vända sig? Ja, vad kan man göra, man kan klaga hos överförmyndaren. Den överförmyndare som har rekryterat kanske någon som de känner och övertalat dem mer eller mindre att ta det här uppdraget och som inte alltid sköter sin tillsyn. I en intervju med Kaliber då i mars sa justitieminister Beatrice Ask att lagen skulle göras om. - Vi kommer inom kort att lägga förslag som handlar om att skärpa reglerna för rekrytering och tillsättning, ställa högre krav på tillsynen, ställa större krav på utbildning som ska erbjudas de som ställer upp som gode män och förvaltare. Och den 24 april kom så lagförslaget från regeringen. Det innebär bland annat att den som ska få en ställföreträdare i större utstäckning än idag själv ska få bestämma vem det blir. Dessutom ska kontrollen av de som föreslås som ställföreträdare skärpas och sen så ska gode män och förvaltare erbjudas utbildning. Om dessa lagändringar gör att det blir bättre återstår att se. Lagen ska börja gälla den 1 januari 2015. Reportrar: Markus Alfredsson, Micha Arlt, Anna Berg, Sofia Boo, Annika H Eriksson, Lena Pettersson och Daniel Värjö. Programledare: Sofia Boo och Markus Alfredsson. Producenter: Sofia Boo och  Annika H Eriksson. Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Tryggheten på arbetsmarknaden, med turordningsreglerna och principen sist in-först ut som en ofta ifrågasatt och samtidigt försvarad princip är ämnet för Ekonomiekot lördag. Gäster är Cecilia Fahlberg, ordförande för fackförbundet Unionen, Anders Ferbe, ordförande fackförbundet IF Metall och Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Programledare är Pär Ivarsson

Om den globala textilindustrin ett år efter katastrofen i Bangladesh. 1 138 människor dog och det skulle bli en vändning - men hur mycket har egentligen hänt? Blir det bättre längst nere vid näringskedjan slut, eller är det fel på hela det globala systemet? Hör de svimmande arbetare som sätter ihop våra gympaskor. Hör om H&M och om små framsteg från Kambodja, Yale och Bangladesh. Det som hände i Rana Plaza skulle bli en väckarklocka för den globala klädindustrin, det var åter en katastrof som skulle leda till bättre arbetsmiljö och bättre villkor för arbetarna som syr upp de billiga kläder som säljs över hela världen. Det problem som den katastrofen satte i ett så brutalt ljus är dock större än den enskilda fabriken och även det enskilda landet Bangladesh. Frilansjournalisten Lina Johansson åkte till Kambodjas huvudstad Phnom Penh för att ta reda på mer om det som hänt de arbetare som rapporterats svimma på arbetsplatserna. Hör Suon Naroy berätta om vad som hände henne i ångorna från lösningsmedel på en fabrik som tillverkar gymnastikskor som säljs i mängder av butiker i Sverige. Det händer flera gånger i veckan på hennes fabrik. Hör Uk Phas berätta om vad som hände i hennes keps- och hattfabrik när det började brinna. Det handlar inte bara om arbetsmiljön. Arbetarna som vi möter i Kambodja har svårt att äta sig mätta på den låga lönen. Hör Soun Pheakdey berätta om hans och hans familjs liv. Soun jobbar nu fackligt med att få lönerna höjda och för att få de arbetare frisläppta som greps den 3 januari i år när de demonstrerade för bättre villkor. En demonstration där flera människor sköts till döds utanför en fabrik. Suon Pheakdey jobbar på en fabrik där H&M tills nyligen sydde upp kläder. H&M har avböjt både intervju och medverkan i detta Konflikt. Vi ville också göra ett längre reportage om företagets arbete med att förbättra villkoren för de arbetare som syr upp deras kläder, men även detta avböjde H&M. Hör mer om hur företaget sa nej till det i programmet. H&M har dock skickat en skriftlig kommentar där de säger att man "tar starkt avstånd från alla typer av våld och vi anser att konflikter och förhandlingar alltid ska ske under fredliga omständigheter." Konflikt ringde istället upp några tänkare som ägnar sitt liv att försöka förstå det här globala ekonomiska systemet. Thomas Pogge är professor i filosofi och internationella relationer på amerikanska Yale-universitetet och chef för dess centrum för studier i Global rättvisa. han gör en liknelse med slaveriet i USA. En som är starkt för de stora textilföretag, som precis som H&M, jobbar med att bli mer ansvarsfulla när de syr upp kläder i fattiga länder, det är ekonomiprofessorn Jagdish Bhagwati på Columbia University i New York, Han anser att verkligheten för en arbetare i Bangladesh troligen är bättre än vad den hade varit utan de jobb som kom med textilföretagen, men han är skeptisk till att höja arbetarnas löner. Dipesh Chakrabarty är en indisk historiker, just nu professor i historia med inriktning på södra Asien vid University of Chicago. Han berättar om att frågan om att sänka lönerna för att attrahera utländsk kapital är aktuell i den indiska valrörelsen. Men Dipesh Chakrabarty tycker det är märkligt att man måste göra just de fattiga än mer sårbara för att vi alla ska få det bättre i framtiden. För att diskutera detta finns i Konflikt med Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, Mats Svensson som är internationell sekreterare på fackföreningen If Metall och Stefan de Vylder, nationalekonom och författare med tydligt global inriktning. Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau

Just nu pågår en strid om ägandet i Scania, en av världens största tillverkare av lastbilar och bussar. Flera av de mindre ägarna i Sverige säger nej eller tvekar att acceptera huvudägaren VW bud. Och facket har krävt skriftliga garantier om att jobben ska stanna kvar i Sverige om VW blir ensam ägare. Samtidigt pågår också en strid om vem som ska bygga nya ubåtar till försvaret, tyskägda Kockums eller Saab. Hotar utländska ägare de svenska industrijobben? Anders Ferbe, ordförande IF Metall, intervjuas av Monica Saarinen. Just nu pågår en strid om ägandet i Scania,en av världens största tillverkare av lastbilar och bussar. Flera av dom mindre ägarna i Sverige säger nej eller tvekar att acceptera huvudägaren VW bud. Och facket har krävt skriftliga garantier om att jobben ska stanna kvar i Sverige om VW blir ensam ägare. Samtidigt pågår också en strid om vem som ska bygga nya ubåtar till försvaret, tyskägda Kockums eller Saab. Gäst i lördagsintervjun är IF Metalls ordförande Anders Ferbe. Han intervjuas av Monica Saarinen.

Det är en konflikt som splittrar ön i för och emot. På spel står arbetstillfällen, skatteintäkter, miljardvinster, dricksvatten, skyddade naturområden och sällsynta växter. Och i den här känsliga frågan finns det politiker som sitter på dubbla stolar. Kaliber idag handlar om kalkbrytningen på Gotland och vad som hänt efter demonstrationerna i Ojnareskogen. Daniel Heilborn kör genom Ojnareskogen. Han är en av de mest framträdande personerna i motståndet mot ett storskaligt kalkbrott här, det som kallas Bunge-täkten. - Vi åker på gamla Ojnare väg här, som är en väldigt gammal väg från 1600-talet någon gång. Här har man förstärkt vägen inför avverkningarna. Han är arkitekt och miljöpartist. Och stannar bilen och pekar. – Här på höger sida om Ojnare myr har vi naturreservatet Bäste träsk, som ingår i nätverket Natura 2000 och rakt över på andra sidan så vill man bryta ut Bunge Ducker-täkten och det går ju precis kant i kant här. Du ser avverkningen på vänster sida och naturreservatet på höger sida. Om 25 år så kommer det på vänster sida vara ett 25 meter djupt kalkbrott och på höger sida vägen så ska det fortfarande vara ett opåverkat Natura 2000-område - och det verkar ju osannolikt. Det är paneldebatt i den gamla biografen i Slite. – God kväll på er allihop! Tommy Wahlgren heter jag och jag har fått den stora äran att leda den här kvällens debatt om det minskade antalet åretruntjobb på Gotland. Tony Johansson har jobbat i kalkindustrin i snart 30 år och hans pappa före honom. – Det här är en väldigt, väldigt allvarlig fråga. Vi lever på skatteintäkterna. Det är fakta. Vad har vi för alternativ? Han är klubbordförande i IF Metalls avdelning vid Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk. Han är dessutom socialdemokratisk lokalpolitiker i Miljö- och hälsoskyddsnämnden. – Det är ju så att vi har en hög arbetslöshet för både vuxna och unga mellan 18 och 24 år - och tappar vi de unga - vad gör vi då? Arbetstillfällen ställs mot miljön. Skatteintäkter och miljardvinster mot dricksvatten och unika naturområden.  Konflikten om kalkbrytningen på Gotland är känslig och infekterad. Påtaglig och närvarande. Gotland är ett, i den här frågan, splittrat samhälle.  Den här splittringen går ända in i maktens korridorer. Och till Miljö- och hälsoskyddsnämnden, där det finns flera ledamöter som sitter på dubbla stolar. För att förstå vad konflikten handlar om förflyttar vi oss tillbaka till augusti 2012 då demonstranter gjorde allt för att stoppa Nordkalks avverkning.  För Nordkalk hade fått ett positivt beslut i Mark- och miljööverdomstolen för kalkbrottet, som överklagats till Högsta domstolen. En av de demonstranter som klättrade upp i träden när polisen skulle köra bort dem var Daniel Heilborn. – Det här var ju det område som man avverkade när det var som hetast i debatten här och som mest protester. Han är åtalad för ohörsamhet mot ordningsmakten för att han vägrade klättra ned. I tingsrätten friades han, men det överklagades till hovrätten. Trots att han riskerar att dömas säger han att det var värt det. – Det blev ju väldigt bra mediegenomslag och folk fick upp ögonen för det här och har granskat det här. Demonstrationerna, mediabevakningen och oron på ön ledde till att avverkningen stoppades. Först vädjade landshövdingen till skogföretaget Mellanskog, sen beslöt Länsstyrelsen att stoppa avverkningen när det kom fram att Nordkalk hade avverkat betydligt mer skog än företaget hade tillstånd till. Men demonstrationerna ledde också till att Gotland blev mer splittrat där grannar, vänner, släktingar och kollegor står på olika sidor. I en stuga några kilometer från det tänkta kalkbrottet bor Kristina Bohman Söderdahl och Olov Söderdahl, som leder föreningen Bevara Ojnareskogen. – Det är ju väldigt infekterat och det blev ju ännu mer infekterat då i samband med demonstrationerna. Det blev väldigt skärpt under den tiden. Såren finns kvar. Det märker vi också. Har ni stött på bekymmer på grund av det här? – Det finns gamla vänner som vi har tappat kontakten med. Kristina får tårar i ögonen och gör en gest att hon inte vill säga mer. Olov fortsätter. – En del går åt ett annat håll när man kommer. Men det får vi ta. Ger man sig in i leken får man ju tåla den. Men det stora beslutet, om det skulle bli ett kalkbrott eller inte, kom den 18 juni förra året i Högsta domstolen. "Strax före klockan nio kom beskedet från högsta domstolen att Nordkalks planerade stenbrott i Ojnareskogen måste prövas på nytt av mark - och miljödomstolen. En framgång för motståndarna vid Dunker Bunge. Men ett nederlag för kalkindustrin." SR P4 Gotland 18/6-2013 Så efter sju år och två vändor i mark- och miljödomstolarna så ska den utdragna miljöprövningen av Nordkalks täkt börja om igen i lägsta instans. Det är för att domstolen måste pröva Nordkalks täkt utifrån EU-lagarna om Natura2000-områden, som är EU-skyddade områden. Och sådana riskerar här att påverkas av täkten. För Nordkalk blev konsekvensen att företaget kämpar för sin framtid på Gotland. Nordkalk börjar få slut på sten i sin befintliga täkt i Klinthagen, som är landets största kalkbrott, och har ansökt om att utvidga den och så ska de provborra efter mer. Företaget har också förlorat en storkund. SSAB i Luleå förlängde inte avtalet eftersom Nordkalk inte kan garantera att leverera kalk under tillräckligt lång tid. – Vi har i dagsläget inte möjlighet att gå in i långa kundåtaganden, eftersom situationen är osäker för oss om tillgången på sten, säger Eva Feldt kommunikationschef på Nordkalk. Hur länge räcker det ni har nu? – Med det tillståndet vi har i dagsläget så har vi sten år 2014 ut, men vi håller på att undersöka om att ansöka om en utvidgning av den befintliga täkten, Klinthagen. Sen har vi en del sten på upplag till vissa kundgrupper, så totalt har vi sten för två-tre år framåt. Vad händer om ni inte får bryta i Bunge? – Utan Bungetäkten har vi inte sten de närmaste åren. Det är klart att det riskerar vår verksamhet på Gotland. Hur många riskerar sitt jobb? – Det är 150 arbetstillfällen som sysselsätts genom den här täkten. 120 av dem på Gotland och 30 på fastlandet. Men sen är det ju inte bara de som drabbas utan också deras familjer och samhället runt omkring. Vad handlar det om i pengar? – 17-20 miljarder kronor värderades täkten till i marknadsvärde som alltså är försäljningsvärde och inte vinst. Nordkalk är ett finskt företag och dit går också vinsterna. På Gotland har man brutit kalk sen 1600-talet men industrin har blivit allt mer storskalig. De tre stora kalkföretagen på Gotland har idag runt 400 anställda och sysselsätter nästan lika många till, enligt If Metall. Nordkalk räknar med att Bungetäkten tar cirka 25 år att bryta ut tills den är tömd. Och kalkindustriarbetaren Tony Johansson, som också är klubbordförande på Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk, är orolig för vad som händer om Nordkalk inte får bryta i Bunge. – För hela Gotland och norra Gotland, så är det ekonomiskt en ren katastrof. Vi generar såpass många arbetstillfällen som i sin tur skapar fler jobb inom regionen, som i sin tur generar pengar som ger välfärd och omsorg. Vi har en hög arbetslöshet inom industrin och If Metall. Vi har legat på 20 procents arbetslöshet. Det här är väldigt allvarligt. Jag har diskuterat Bungetäkten sedan 2008 och än idag går folk och är väldigt oroliga. Tony Johansson bor i Slite på norra Gotland alldeles nära Cementas fabrik. Hans pappa, morbror, farbror och bror har jobbat eller jobbar i kalkindustrin. Och många av hans vänner och grannar gör också det. Han är orolig även för sitt eget jobb på sikt. Tony Johansson är också socialdemokratisk lokalpolitiker. – I och med att jag är politiker ser jag helheten också. Blir jag avskedad så får väl jag söka annat jobb på fastlandet. Men jag ser också på region Gotland. Det är det mest allvarliga. Det är ju skatteintäkterna som styr regionens ekonomi. Daniel Heilborn står vid Ojnare Myr. Bara vinden hörs och det luktar just myr. – Jag har full förståelse för det. Kalkindustrin har varit här länge och det är många som jobbar inom den, men som jag ser det kan vi inte hålla på så här längre. Var ska det sluta? Vi kan inte starta ett nytt brott och ett nytt brott hela tiden, utan vi måste tänka om hur vi bygger vårt samhälle. Och sen tycker jag att jobbfrågan också handlar om alla dem andra som jobbar här på norra Gotland. Både lantbruk och besöksnäring är beroende av vattnet och den orörda naturen. Området hotas från två håll av både Nordkalks planerade kalkbrott som kan bli 2,5 kilometer långt och totalt 170 hektar stort och av Svenska Mineral, SMAs närliggande befintliga täkt som företaget vill utvidga med ytterligare 60 hektar åt det här hållet. Båda täkterna ska nu prövas i Mark- och miljödomstolen. Både miljövänner och de flesta av de inblandade myndigheterna ser stora risker för Bäste träsk, Gotlands största sjö, som är ett Natura2000-område, vilket är en EU-klassning av skyddsvärd natur. Och sjön är också tänkt som dricksvattentäkt på norra Gotland. – Det är området är redan ett avgränsat område som man kallar för ett miljöskyddsområde som avgränsades 1973. Hela syftet med det var för att skydda Bäste träsk och hela dess tillrinningsområde. Och utvidgningen av dessa båda tänkta täkter ligger inom detta tänkta vattenskyddsområde, så det är klart att det kommer att påverka. I området finns sällsynta växter och insekter, vissa som bara finns på norra Gotland. Det aktuella området ligger intill två Natura2000-områden men är inte klassat som det. Regeringen och dåvarande samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin tog 2006 bort området från Naturvårdsverkets förslag - till fördel för kalkbrytningen. Och det var samtidigt som Nordkalks tillståndsprocess började.  Vid myren hörs bara vinden. – Det finns inget boende, inte ens ett fritidshus i det här området. Det är ett av de sista områdena som är oexploaterat på Gotland och jag tycker det är otroligt viktigt att bevara. Det handlar inte bara om vattnet, utan också om den biologiska mångfalden. Det är ett orört område och det har vi inte så många kvar. Det här är en konflikt där ingen vill se konsekvenserna av den andres nederlag. Ingen vill se att någon blir arbetslös och ingen vill se att unik natur och dricksvatten förstörs. Och det är en konflikt som politiker har svårt att hantera. Tillbaka till biografen i Slite och paneldebatten om jobben. – Tänk efter nu vad vi håller på med. Vi håller på att tappa alla våra industrijobb. Det här är en väldigt allvarlig fråga. Det är måndag kväll den 2 december. Ledande företrädare för de sex partierna i regionfullmäktige sitter på den ena sidan och på den andra sidan sitter lokala företrädare för Svenskt Näringsliv, LRF och två från LO – Linus Gränsmark, ordförande på Gotland och Tony Johansson, ordförande för Metallklubben på Kalkproduktion AB och kalkindustriarbetare och den som ligger bakom den här debatten. – Så vad tycker ni politiker, håller ni med mig eller diskuterar ni emot? Samtidigt som Tony Johansson frågar om politikerna håller med honom eller inte så är han ju själv också politiker. Han och Linus Gränsmark är alltså inte bara fackliga företrädare utan båda är socialdemokratiska lokalpolitiker som sitter i Region Gotlands Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Och där fattar de beslut som rör kalkindustrin. Och där har det också blivit diskussioner om jäv. När det gäller beslut om Nordkalk har en vänsterpartist och en centerpartist som är emot ett kalkbrott bedömts som jäviga. Och även Tony Johansson har bedömts som jävig. Så Miljö- och hälsoskyddsnämnden är splittrad i frågan om kalkbrytningen. Miljöpartisten Isabel Enström är tillförordnad ordförande i nämnden. – Vi har behandlat det här så mycket i nämnden nu, så nu är det upp till respektive ledamot att ta sitt ansvar. Framförallt är det en demokratisk fråga. Hur det ser ut utifrån? Det är min ingång. Vi ska titta närmare på två beslut om kalkbrytningen som Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog i slutet av förra året. Det första beslutet fattades den 12 november. Då handlade det om Svenska Minerals utvidgning av täkten vid Ojnareskogen, som ska prövas i Mark- och miljödomstolen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle lämna in sina synpunkter till domstolen, men nämnden beslöt att inte göra det. Och det trots att Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillhör de instanser som miljödomstolarna måste be om synpunkter ifrån och det är vad miljönämnder också oftast gör. Isabel Enström tycker att beslutet blev konstigt och att det är viktigt att skicka in yttranden. – Domstolens uppgift är att få in så mycket information som möjligt och göra en samlad bedömning. Om viktiga lokala instanser inte yttrar sig så missar man ju en del i helheten. Därför är det viktigt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrar sig om det vi har ansvar för. I Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska de ta hänsyn till miljön, men enligt flera ledamöter var arbetstillfällena ett argument som fördes mot att lämna in ett yttrande, även om det inte var huvudargumentet. – Ja, det var flera olika argument som inte syns i besluten. Men diskussionen var att vi inte skulle yttra oss från nämnden och då försökte de föra fram bra argument för det och att just föra fram arbetstillfällen är ju inte relevant för Miljö- och hälsoskyddsnämnden, tycker jag. En av dem som drev frågan att inte yttra sig i ärendet om Svenska Mineral var socialdemokraten, kalkindustriarbetaren och metallklubbsordföranden Tony Johansson. – Vi måste se en helhet i det här som politiker. Vi måste se att Gotland ska fortsätta leva och verka. Miljö och industrin måste samverka om vi ska få en levande verkande landbygd. Men är det Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift att ta hänsyn till industrin och jobben? – Nej, absolut inte. Enligt nämnledamöter jag pratat med så var just jobben något som ni förde fram i diskussionen i nämnden i det här beslutet...var det inte så? – Nej, det var det inte. Sen få det stå för dem, men så var det inte. Vi såg helheten i det här. Men är helheten här att också tänka på industrin, jobben och miljön? – Miljö och hälsa är ju miljön, men också hälsa. Det är ju det man tappar lite i "miljö OCH hälsa". Hälsan är ju också om folk mår dåligt, då har vi ju en dålig hälsa, så det där är inte bara miljöfrågor, utan också hälsa. Ingenstans i Miljö- och hälsoskyddsnämndens reglemente står det att man ska ta hänsyn till arbetstillfällen. Men det står bland annat att ”stor hänsyn ska tas till konsekvenserna för miljön på lång sikt, det vill säga för kommande generationer.”. Jag frågar Isabel Enström. Strider det mot reglementet att ta näringslivspolitisk hänsyn eller hänsyn till jobben? – Det kan man säga att det gör. Det står ingenstans att vi ska göra det. Det är inte Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppgift. Det andra beslutet fattades den 10 december. Då handlade det om Nordkalks planerade täkt i Ojnareskogen, som ska prövas i Mark- och miljödomstolen nu i mars. Och då kom Socialdemokraterna och Moderaterna med ett eget yttrande där de tagit bort stora delar av det förslag som miljöinspektören på förvaltningen hade lämnat. Det som togs bort handlade till exempel om vad domstolen ska ställa för villkor på Nordkalk vad det gäller efterbehandlingen av täkten och om att Nordkalk inte ska få börja med avverkningen och arbetet med täkten förrän högsta instans har kommit med sitt beslut. Tony Johansson var inte med vid det här tillfället. Men bakom beslutet fanns Linus Gränsmark, ordförande för LO på Gotland och som satt bredvid Tony Johansson på paneldebatten i Slite. – Därför att yttrandet som var till förslag var väldigt, väldigt detaljerat - och det kan ju vara bra - men det blev lite för detaljerat, man gick in i detaljstyrning nästan och det är inte riktigt vår uppgift i nämnden, utan vi ska se till att vatten och miljö inte tar skada och det sa vi också i vårt yttrande. Så vi skrev ett eget yttrande i den här frågan. Båda de här två besluten i Miljö- och hälsoskyddsnämnden blev alltså till fördel för kalkföretagen. Det första beslutet blev att inget yttrande alls lämnades till Mark- och miljödomstolen och i det andra så togs flera synpunkter bort. En synpunkt som försvann i båda de här besluten, och som var miljöinspektörens viktigaste, var att Mark- och miljödomstolen bör pröva Svenska Minerals ansökan och Nordkalks planerade täkt tillsammans eftersom båda täkterna påverkar samma område. En sådan samlad prövning är viktig, tycker Isabel Enström. – Så därför är det jätteviktigt. Ser vi bara till en del i det hela, då får vi inte helhetsbilden: Hur blir totalpåverkan på det här området - både utifrån markförhållanden och påverkan på vattnet? Men majoriteten i  Miljö- och hälsoskyddsnämnden ville inte se en samlad prövning. Jag frågar Linus Gränsmark varför. – Vi anser att domstolen är kapabel att besluta om det här ska vara en samprövning. Och anser de det så är det naturligtvis så det ska gå till, men det måste vara domstolen som beslutar om det ska vara så. De här två besluten har alltså fattats i en nämnd där ledamöter sitter på dubbla stolar och där det också varit diskussioner om jäv. Tony Johansson har bedömts som jävig när det gäller Nordkalk eftersom han jobbar på underleverantören Kalkproduktion, som till största delen ägs av Nordkalk. Men yttrandet som han röstade ner om Svenska Mineral berörde alltså även Nordkalk eftersom det handlade om att företagen borde prövas tillsammans. Han ansågs inte jävig då av nämnden och han tycker inte att det var problematiskt för honom. – Nej, nej, nej, absolut inte. Än en gång, när jag sitter med i Miljö- och hälsoskyddsnämnden så är jag politiker. Och än en gång, där ser vi till Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift. Så det här är två skilda bolag, två skilda ärenden och då får vi behandla det så. Det har också varit diskussioner ifall LO-distriktsordföranden Linus Gränsmark är jävig och nämnden har beslutat att han inte är det. Men nämndens yttrande i Nordkalk-ärendet har överklagats till Förvaltningsrätten just på grund av Gränsmarks fackliga uppdrag. Hur håller Linus Gränsmark och Tony Johansson isär sina olika roller, undrar jag. – Man måste vara proffsig. En gång är du facklig, en gång är du politisk. Både jag och Linus har hållit på så många år, så vi kan sära på det. Jag betvivlar inte en sekund på att vi kan det. Vi kan det, så nu får vi tyst i den frågan, säger Tony Johansson. Hur håller ni isär uppdragen just vad gäller Miljö- och hälsoskyddsnämnden då ni ska se en miljöaspekt och i facket ska ni se mer till era medlemmar och jobben? – Vi måste ha en långsiktig syn på det vi gör i nämnden och det är den synen man får ha som politiker: nu har jag ett politiskt uppdrag i den här nämnden och punkt slut. Sen att jag är facklig också gör ju att jag har kunskap i de här frågorna. Om jag inte fanns där hade ju ingen sakkunskap funnits i nämnden, säger Linus Gränsmark. Kalkbrytningen är en känslig fråga på Gotland. Det fick jag ett ytterligare ett exempel på när jag själv hamnade på förstasidorna på båda lokaltidningarna. När jag gjorde intervjun för det här programmet med Daniel Heilborn i Ojnareskogen ville Daniel visa mig Svenska Minerals kalkbrott. Vi är mitt i skogen och plötsligt börjar varningssirenerna tjuta för sprängning. – De spränger snart... Hur nära är vi? – 300 meter kanske… Det är en skylt där på trädet - är det något varningsområde? – Ja jag tror det är en gräns. Efter nära 15 minuter spränger de i kalkbrottet, 300 meter bort. En vecka därefter står det på förstasidorna.  ”Två kom nära sprängning” är rubriken på Gotlands Tidningar och ”Överväger att sätta in vakter – sedan sprängningar filmats” är rubriken i Gotlands Allehanda. I artiklarna stod det bland annat att jag och Daniel Heilborn tagit oss in på ett säkerhetsområde, sprungit ifrån personal, filmat och att vi avhystes. Inget av det stämmer. Vi filmade inte, vi var utanför säkerhetsområdet och varken sprang eller blev avhysta. Jag frågar Thomas Mårtensson, platschef på Svenska Mineral om hur han ser på detta. – Det vart en höna av en fjäder. I och med att det är så känsligt med kalkbrytning, så florerar det jättemycket rykten om att vi hade jagat personerna på området med fyrhjulingar och vi hade gjort en massa andra saker. Det är helt osanning. Det har alltså hänt mycket sen demonstrationerna förrförra sommaren. Och om knappt två månader, i mitten av mars, börjar prövningen av Nordkalksärendet i Mark- och miljödomstolen på nytt. Alla väntar spänt på domslutet och båda sidor är segervissa. Det är många tunga instanser som vill att Mark- och miljödomstolen ger Nordkalk avslag, till exempel Naturvårdsverket, Länsstyrelsen på Gotland och Havs- och Vattenmyndigheten. Även många organisationer och boende i trakten vill det. Bland andra föreningen Bevara Ojnareskogen. Olov och Kristina Bohman Söderdahls huvudargument är vattnet. – Det är vattnet i två bemärkelser, det är både dricksvattnet och det grundvatten som påverkar hela omgivningen. – Det är en så stor påverkan som är så oförutsägbar. En myndighet med en annan syn är SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar, som anser att det går att bedriva ett kalkbrott i området med Nordkalks föreslagna kontrollprogram. Nordkalks kommunikationschef Eva Feldt anser att det inte blir skador på de skyddade naturområdena om de får tillstånd. – Jag hoppas att den nya prövningen nu också kan skapa en trygghet hos gotlänningarna att när vi väl får det här slutliga tillståndet så kan de vara säkra på att de här frågorna är ordentligt prövade. Och även Tony Johansson tror på ett kalkbrott. – Oron finns naturligtvis, men jag är rätt övertygad om att de kommer få bryta med väldigt strikta regler. Daniel Heilborn, arkitekten och miljöpartisten tror tvärtom. – Jag känner mig ganska övertygad om att det blir ett rungande nej och sen kommer Nordkalk överklaga till Mark- och miljööverdomstolen. Reporter Daniel Värjö daniel.varjo@sverigesradio.se Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se

Ekonomiekot lördag handlar om hur din lön bestäms, nu och i framtiden. Sifferlösa avtal blir allt vanligare, och dom innebär väldigt förenklat att dom centrala avtalen saknar siffror och löneökningen bestäms av parterna ute på arbetsplatserna. Gäster är Annika Strandhäll, ordförande fackförbundet Vision, Anders Ferbe, ordförande fackförbundet IF Metall, och Jonas Milton VD, på arbetsgivarorganisationen Almega. Programledare är Pär Ivarsson

Karl-Petter Thorwaldsson vill efterträda Wanja Lundby-Wedin när hon avgår som LO:s ordförande nästa år. Thorwaldsson har uppbackning från mäktiga delar av LO som IF Metall. LO organiserar fortfarande större delen av dom svenska arbetarna men har problem med minskande fackanslutning, särskilt bland yngre. LO lider också av en politisk kris. Sen 2006 styrs Sverige av en regering som organisationen uppfattar som sin fiende. Och bara en knapp majoritet av LO:s medlemmar röstar på det socialdemokratiska parti som LO finansierar och intimt samarbetar med. Hur vill Thorwaldsson ta arbetarnas organisation ur krisen? Karl-Petter Thorwaldsson intervjuades av Tomas Ramberg.

Kuttainen barnen vill att Reinfelt sponsrar deras skolresa. En varg dödat 20 - tal renar i finska laplland. Tidning på meänkieli och samiska. Fem norrbottningar med i Tour de ski. IF Metall medlemstal ökar.

Metall-ordföranden och socialdemokraten Stefan Löfven har aldrig gillat sitt partis linje att avveckla kärnkraften. IF Metall vill fortsätta med kärnkraft. Men när regeringen öppnar för nya reaktorer står Löfven ändå sida vid sida med Mona Sahlin i kritiken mot regeringens energipolitik. Stefan Löfven intervjuades av Tomas Ramberg.