Podcasts about vardagliga

I dagens svenska offentliga vård och sociala omsorg spelar digital data en allt större roll. Vardagliga beslut och handlingar omvandlas till data som styr inte bara medicinska praktiker utan också socialtjänstens bemötande och insatser. Denna utveckling – datifiering – påverkar alla nivåer av välfärden, från hälsoundersökningar på vårdcentraler till komplexa beslut om stödinsatser på socialkontoret. … Continue reading "126 -Datifieringens påverkan på vård och omsorg: Från beslut till digitala avatarer"

Vardagliga händelser som skapar onödig oro men av någon konstig anledning blir det en lösning som blir hur bra som helst. Exempel är Cecilias oro inför prov inom hemtjänsten eller för Ingrid med service på bilen som går fortare och hon hinner till nästa möte i lagom tid. Hur mycket av din tid använder du till att oroa dig när möjligheten finns att det löser sig?   

Leslie Ron är pastor i Equmeniakyrkan i Smålandsstenar och har sina rötter i Ecuador. Andakten sändes första gången i oktober 2022,Den här rutinen vi hade är en av de saker jag saknar mest från den tiden. Alltså den känslan av frihet och tacksamhet som i kombination med de vackra bergen ledde till en personlig andakt. Jag var inte alltid varken glad, tacksam eller sugen på att be när vi gick till grönområdet. Det var de konkreta handlingarna, att koppla loss hunden, se den springa och sedan titta upp mot bergen som väckte den goda känslan inom mig.Ur andaktenTexter:Johannesevangeliet 14:27Första Krönikeboken 16:34Romarbrevet 12:12Psaltaren 121:1-2Musik:Thank you Jesus - Instrumental Worship ProjectProducent Marianne Greipliv@sverigesradio.se

Niklas Piensoho predikar på gudstjänst från Filadelfiakyrkan i Stockholm under temat "En andra chans". Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

Var finns "hem" och varför är det så svårt att hitta dit? Hemkomsten är central i vår kulturhistoria, men kanske letar vi på fel platser. Anna Blennow pekar på en väg till våra förlorade världar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-10-22.Jag står på grusgången utanför det som en gång var min farmors hus. Under en idegran ligger en tegelsten kvar. Min syster och jag lekte att idegranen var vårt hus och tegelstenen vår spis. Min farmor finns inte kvar. Barnen som lekte under idegranen finns inte kvar. Det finns inte längre någon anledning att återvända hit, säger jag till mig själv.Att komma hem. Vad är det egentligen? Vi längtar hem. Hemma längtar vi bort. Hemmet romantiseras och förkväver, idealiseras och förkastas. Litteraturhistorien är full av berättelser om hemkomst. Och det första exemplet i den västerländska litteraturen är fortfarande ett av de mest fängslande: Odysseus irrfärder på den långa vägen från det trojanska kriget hem till Ithaka, där hustrun Penélope väntar. Någon har sagt att en litterär klassiker är en bok som ständigt går att återvända till, eftersom den förändras varje gång man läser den. Bokens berättelse vävs om på nytt, figursydd efter våra egna livstrådar, och läsningen blir en återkomst till bokens välkända men ändå föränderliga hem.Längtan hem kan vara längtan bort, till den plats där det måste finnas någon som kan förstå oss, och som är som viFrån Odysséen och framåt förkroppsligas den manliga hemkomsten ofta i en kvinna. Hon som hela tiden varit hemma, och varit hemmet, medan mannen irrat inte bara på kartan utan också på samvetets spelplan. Såväl Peer Gynt som Bibelns förlorade son blir homeriskt heroiska när de som hemvändare lovar bot och bättring. Kanske är det därför det råder brist på hemvändande kvinnor i litteraturen. För den vars traditionella plats funnits i hemmet är det istället resan ut som är av vikt. Och där tjänstgör Virginia Woolf ofta som flygvärdinna. I hennes novell ”Street Haunting – A London Adventure” (”Att strosa omkring på gatorna. Ett londonäventyr”) iscensätts flykten från hemmet genom en banal inköpsrunda, som blir till en brusande odyssé genom London. Vardagliga händelser förvandlas till omvälvande äventyr, och hela världen strömmar genom textens vågor. Men vid hemkomsten är sagan slut och identiteten utsuddad: ”Men när vi närmar oss vår egen tröskel är det ändå betryggande att känna hur de gamla ägodelarna, de gamla fördomarna omsluter oss och hur jaget, som har förgrenat sig i så många gathörn, som har fladdrat som en nattfjäril mot ljuslågan i så många oåtkomliga gatlyktor, nu är skyddat och omgärdat.”Hemmets trygga vrå både beskyddar och bemästrar, lockar och skrämmer. Varje människa bär på en längtan till ett förlorat barndomsparadis, menar John Sjögren i boken ”Återställelsens glädje. En essä om att komma hem” från 2018. Men med denna längtan följer också insikten om att den måste förbli ouppfylld. ”Allt det ljuva, allt det hemlighetsfulla mystiska som livet när vi var barn bar ett löfte om, visade sig endast peka mot och mynna ut i dödens totala tomhet”, skriver han. I Sjögrens idealiserade minne av barndomens hem kan vi sorglöst släppa våra vuxna bekymmer medan någon annan tar hand om disken och befriar oss från vår smärtsamma särart. Men alla barndomar är inte paradis. Alla hem är inte hem. Längtan hem kan vara längtan bort, till den plats där det måste finnas någon som kan förstå oss, och som är som vi: under den fula ankungens skräppeblad eller hos kaninen Pricken som är apart i en helvit kaninfamilj, tills det visar sig att en hel hög prickiga kaniner väntar bara några kullar bort. En roman där hemmets och längtans koordinater ständigt kastas om är Evelyn Waughs ”Brideshead Revisited” (”En förlorad värld” på svenska), kultklassiker för ständigt nya generationer. Författaren själv definierade dess ärende som ”den gudomliga nådens verkningar på en grupp sinsemellan olika men nära förbundna människor”. John Sjögren spinner vidare på den tråden i sin essä, och den karta han ritar över vägen hem till det förlorade paradiset är religionens och återfödelsens. Men den jordiska kärleken är ett lika starkt tema i boken, där huvudpersonerna är på flykt från sig själva och finner tillfälliga hem hos varandra. ”Det är all visdoms begynnelse att känna och älska en annan människa”, konstaterar Charles Ryder, bokens berättarröst. Hans hjärta driver honom på jakt efter ”den där låga porten i muren, som jag visste att andra funnit före mig och som ledde till en omhägnad och förtrollad trädgård”. Porten leder inte bakåt till minnena eller inåt till skyddande undanskymdhet, utan framåt, utåt. Det är dörren till synlighet och tillblivelse. Att komma hem är att komma ut. Att vara sig själv är att komma hem.Boken utgör själva hemkomsten, både i romanens fiktion och i dess verklighetsbakgrund. Den allt överskuggande längtan efter att få vara den man är behandlas mästerligt, återigen av Virginia Woolf, i romanen ”Orlando”, skriven om och till vännen och älskarinnan Vita Sackville-West. Orlando börjar sin livsbana som ung adelsman i 1500-talets England och slutar som pärlbehängd medelålders slottsfru i samtidens 1920-tal. Romanen skapar en regnbågsfärgad kuliss av erfarenheter i tid och rum som en nyckel till Orlandos komplexa natur. Och när hon till sist återvänder till sitt barndomshem, vars arvsrätt hon förlorat på grund av sitt kön, blir hon äntligen hel: ”Hela hon mörknade och samlades, som när man ritar en bakgrund som ger ytan rondör och stadga och gör det grunda djupt och får det som ligger nära att synas långt bort; och allt samlas ihop, som vattnet samlas innanför brunnens stenar. På samma sätt var hon nu mörk och stilla, och [hade] blivit vad som med rätt eller orätt kallas ett enda jag.”Orlandos livscirkel sluts, och boken som hon skrivit på i trehundra år, ”Ode till en ek”, blir publicerad efter århundraden av refuseringar. Boken utgör själva hemkomsten, både i romanens fiktion och i dess verklighetsbakgrund.Var ligger hem? Och varför är det så svårt att hitta dit? Vi söker efter vårt hem på platser det redan flytt ifrån. Den låga porten som leder hem finns varken under en ek i England eller på Ithakas stränder. Den grekiske filosofen Aristoteles skrev i sitt verk ”Om diktkonsten” att grunden för all konst är efterbildning, mímesis. Vi människor älskar att efterbilda och härma vår omgivning, och att känna igen och identifiera det vi ser. Igenkänningen, anagnórisis, är nära besläktad med insikten, och den punkt i ett drama då sammanhang avslöjas, linjerna sammanstrålar och vändpunkten sker. Och på samma sätt blir berättelsen om hemkomsten också till själva hemkomsten, där efterbildning och igenkänning bygger upp det förlorade på nytt. Vi kommer hem när vi känner igen oss.Kanske är det just återkomsterna som skapar hemkomsten, inte tvärtom, skriver Kerstin Ekman i ”Gubbas Hage”, boken som är ett långt ode till människans hemmahörande i den vilda naturen. Den årligt återkommande igenkänningen av återvändande blåsippor och rödhakar skapar hemkänsla djupt i själva den jord där ”förnyelse och upprepning vilar som löften”. Blommorna kommer att överleva civilisationen, skriver Kerstin Ekman förtröstansfullt, blommorna och böckerna och berättelserna. Utanför min farmors hus står idegranen kvar. Och berättelsen om den är det hem som förblir när också den en gång är borta.Anna Blennow, latinforskare och skribent LitteraturVirginia Woolf, ”London”. Översättning Gun R. Bengtsson. Ellerströms 2009.John Sjögren, ”Återställelsens glädje. En essä om att komma hem”. Artos 2018.Evelyn Waugh, ”En förlorad värld”. Översättning Margaretha Odelberg. Bokförlaget Alba 1982.Virginia Woolf, ”Orlando”. Översättning och efterskrift Margareta Ekström. Norstedts 1982.Kerstin Ekman, Gubbas Hage. Albert Bonniers förlag 2018.Kerstin Ekman, Anmälan av Nordens Flora, Dagens Nyheter 1/9 2018.

Leslie Ron är pastor i Equmeniakyrkan i Smålandsstenar och har sina rötter i Ecuador. Den här rutinen vi hade är en av de saker jag saknar mest från den tiden. Alltså den känslan av frihet och tacksamhet som i kombination med de vackra bergen ledde till en personlig andakt. Jag var inte alltid varken glad, tacksam eller sugen på att be när vi gick till grönområdet. Det var de konkreta handlingarna, att koppla loss hunden, se den springa och sedan titta upp mot bergen som väckte den goda känslan inom mig.Ur andaktenTexter: Johannesevangeliet 14:27 Första Krönikeboken 16:34 Romarbrevet 12:12 Psaltaren 121:1-2 Musik: Thank you Jesus - Instrumental Worship Project Producent Marianne Greip liv@sverigesradio.se

Svarta ballonger över hela lägenheten, koja i vardagsrummet, chai-te några dagar på hösten och en stor lövblås. Vad har allt det med att vara en medveten förälder att göra? Vi samtalar med Julia Helleday som vill ge sina barn en bra start på livet och visa på vad Gud har gjort för oss.  "Det är aldrig fel med tårta". 

Vardagliga, miljövänliga knep för att få mer kvar i plånboken bjuder veckans gäst greenfluencern Annika Sundin på. Inom allt från konsumtion, mat och städ till transport och jobb går det att ställa om – och idéer om hur man gör det dukas upp i avsnittet. Annika är en positiv omställningskraft som inspirerar tusentals med sitt Instagramkonto medveten_i_stan. Sparar man på att leva hållbart?– Det beror på hur man lever idag och om man redan påbörjat sin omställning, och i så fall vilken ände man börjat i. Vi kan påverka på flera sätt. Vi kan titta på konsumtionen. Idag köper vi nyproducerade saker och kläder. Ställer vi om till att handla och sälja mer second hand får vi ner kostnaden. Dessutom är det viktigt att vi tar hand om det vi redan har och varför inte upcycla? Kan du hyra istället för att köpa? Alltså bli en cirkulent och använda istället för att äga, säger Annika Sundin. När det kommer till mat så är ofta ekologiskt dyrare. Vad tänker du om prissättningen på matvaror? – Det är ett systemfel. Systemet kan hjälpa oss att prioritera den typen av mat. Men om man ställer om konsumtionen, matinköpen och resandet så finns det pengar över.Sopor, tvätt och städ. Hur sköter man det på ett hållbart sätt?– Sortera på rätt sätt. Vi konsumenter har mycket kvar att lära om sortering istället för att bara kasta rakt ner i soporna. Vädra är något vi har glömt bort. Jag tvättar i tvättstugan varannan vecka. Vi har effektiva maskiner där det räcker att tvätta i 40 grader och vi ska skippa sköljmedlet. Vi behöver det inte. Vill du ha något mjukare kan man använda ättika. Försök välja tvättmedel i refill istället för de stora plastdunkarna. För städ finns många naturliga produkter som ättika och bikarbonat. Om man ställer om, hur mycket tjänar man på det?– Jag känner mig rikare. Jag kan påverka och förändra. Både mitt eget liv och företag och se att något händer. Det är den största vinsten, även om jag också ser vinster i plånboken. Vad säger du till de som tycker att en omställning låter tråkigt och jobbigt? – Ta ett steg i taget. Jag tror att den personer tror att den måste rädda världen och den känslan är övermäktig. Fokusera på det du kan göra i din vardag. Ta ett steg i taget. Det är en resa. Du kan börja med maten, det gjorde jag när jag började min omställning. Börja med något som du brinner extra mycket för. Det är jättebra att börja men också att inspirera andra, säger Annika Sundin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När vi spelade in var debatten mellan vicepresidentkandidaterna alldeles färsk. Kamala Harris och Mike Pence var förvisso mer städade än Donald Trump och Joe Biden men räckte det för att göra oss nöjda?  Vad är det att vinna en debatt? Hur kan vi bli bättre förebilder för varann i att debattera och samtala schysst? Retoriskt! ger dig retoriktips och retorikspaningar från vardagen med retoriktränare Barbro Fällman och retorikkonsult Klara Härgestam. Maila oss på klara@klarabesked.se och följ oss på instagram @retorikpriset.

Teknikens roll i vårt vardagliga liv! Intervju med Elin Häggberg från Teknifik Hur ser teknikens roll i samhället ut idag? Vilka föreställningar och förhållningssätt finns det kring det digitala? Och hur förhåller vi oss till det? Lise Bergqvist och Stefan Skoglund från Be digital-podden intervjuar Elin Häggberg från den populära teknik-bloggen Teknifik. I sommarens andra specialavsnitt intervjuar vi entreprenören, föreläsaren, bloggaren och poddaren Elin Häggberg som berättar om teknikens betydelse i vårt vardagliga liv. Något som hon på ett kreativt och personligt sätt delar med sig av i sina digitala kanaler. Ett förhållningssätt som visat sig vara framgångsrikt. Vi diskuterar hur digitaliseringen påverkar oss som människor och företag framöver, vad den möjliggör, och särskilt inom det högaktuella området hälsa och välfärd. Kika in på Elins digitala kanaler och ta del av hennes inspirerande innehåll kring teknikens betydelse i vårt vardagliga liv på https://teknifik.se Be digital-podden är en podd för dig som är människa, ledare eller företagare i en allt mer digital tid, som presenteras av Compare i Värmland. Avsnittet presenteras i samarbete med DigitalWell Arena.

Talare: Marcus Olson och Richard Lundgren Poddare: Ida Tonnvik och Emanuel

Talare: Marcus Olson och Richard Lundgren Poddare: Ida Tonnvik och Emanuel

Avsnitt 4_ Relationer och familj med Hanna Möllås & Eva Erlandsson

Avsnitt 2 Kyrka och samhälle med Linus Owman & Olle Göransson

Hannah och Eva avslöjar knepiga dilemman ur sin egen vardag och tar ställning i frågor som nakenhet, passiv aggressivitet och hur det känns då man inte blir bjuden med på festen. Ett nytt avsnitt publiceras varje lördag och du kan när som helst höra av dig med frågor, funderingar och personliga erfarenheter till relationspodden@yle.fi.

Hemkomsten är central i vår kulturhistoria. Men den ser inte likadan ut för kvinnor och män och ibland kan hemmet befinna sig oväntade platser. Latinforskaren Anna Blennow tar oss med på en hemresa. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag står på grusgången utanför det som en gång var min farmors hus. Under en idegran ligger en tegelsten kvar. Min syster och jag lekte att idegranen var vårt hus och tegelstenen vår spis. Min farmor finns inte kvar. Barnen som lekte under idegranen finns inte kvar. Det finns inte längre någon anledning att återvända hit, säger jag till mig själv. Att komma hem. Vad är det egentligen? Vi längtar hem. Hemma längtar vi bort. Hemmet romantiseras och förkväver, idealiseras och förkastas. Litteraturhistorien är full av berättelser om hemkomst. Och det första exemplet i den västerländska litteraturen är fortfarande ett av de mest fängslande: Odysseus irrfärder på den långa vägen från det trojanska kriget hem till Ithaka, där hustrun Penélope väntar. Någon har sagt att en litterär klassiker är en bok som ständigt går att återvända till, eftersom den förändras varje gång man läser den. Bokens berättelse vävs om på nytt, figursydd efter våra egna livstrådar, och läsningen blir en återkomst till bokens välkända men ändå föränderliga hem. Längtan hem kan vara längtan bort, till den plats där det måste finnas någon som kan förstå oss, och som är som vi Från Odysséen och framåt förkroppsligas den manliga hemkomsten ofta i en kvinna. Hon som hela tiden varit hemma, och varit hemmet, medan mannen irrat inte bara på kartan utan också på samvetets spelplan. Såväl Peer Gynt som Bibelns förlorade son blir homeriskt heroiska när de som hemvändare lovar bot och bättring. Kanske är det därför det råder brist på hemvändande kvinnor i litteraturen. För den vars traditionella plats funnits i hemmet är det istället resan ut som är av vikt. Och där tjänstgör Virginia Woolf ofta som flygvärdinna. I hennes novell Street Haunting A London Adventure (Att strosa omkring på gatorna. Ett londonäventyr) iscensätts flykten från hemmet genom en banal inköpsrunda, som blir till en brusande odyssé genom London. Vardagliga händelser förvandlas till omvälvande äventyr, och hela världen strömmar genom textens vågor. Men vid hemkomsten är sagan slut och identiteten utsuddad: Men när vi närmar oss vår egen tröskel är det ändå betryggande att känna hur de gamla ägodelarna, de gamla fördomarna omsluter oss och hur jaget, som har förgrenat sig i så många gathörn, som har fladdrat som en nattfjäril mot ljuslågan i så många oåtkomliga gatlyktor, nu är skyddat och omgärdat. Hemmets trygga vrå både beskyddar och bemästrar, lockar och skrämmer. Varje människa bär på en längtan till ett förlorat barndomsparadis, menar John Sjögren i boken Återställelsens glädje. En essä om att komma hem från 2018. Men med denna längtan följer också insikten om att den måste förbli ouppfylld. Allt det ljuva, allt det hemlighetsfulla mystiska som livet när vi var barn bar ett löfte om, visade sig endast peka mot och mynna ut i dödens totala tomhet, skriver han. I Sjögrens idealiserade minne av barndomens hem kan vi sorglöst släppa våra vuxna bekymmer medan någon annan tar hand om disken och befriar oss från vår smärtsamma särart. Men alla barndomar är inte paradis. Alla hem är inte hem. Längtan hem kan vara längtan bort, till den plats där det måste finnas någon som kan förstå oss, och som är som vi: under den fula ankungens skräppeblad eller hos kaninen Pricken som är apart i en helvit kaninfamilj, tills det visar sig att en hel hög prickiga kaniner väntar bara några kullar bort.   En roman där hemmets och längtans koordinater ständigt kastas om är Evelyn Waughs Brideshead Revisited (En förlorad värld på svenska), kultklassiker för ständigt nya generationer. Författaren själv definierade dess ärende som den gudomliga nådens verkningar på en grupp sinsemellan olika men nära förbundna människor. John Sjögren spinner vidare på den tråden i sin essä, och den karta han ritar över vägen hem till det förlorade paradiset är religionens och återfödelsens. Men den jordiska kärleken är ett lika starkt tema i boken, där huvudpersonerna är på flykt från sig själva och finner tillfälliga hem hos varandra. Det är all visdoms begynnelse att känna och älska en annan människa, konstaterar Charles Ryder, bokens berättarröst. Hans hjärta driver honom på jakt efter den där låga porten i muren, som jag visste att andra funnit före mig och som ledde till en omhägnad och förtrollad trädgård. Porten leder inte bakåt till minnena eller inåt till skyddande undanskymdhet, utan framåt, utåt. Det är dörren till synlighet och tillblivelse. Att komma hem är att komma ut. Att vara sig själv är att komma hem. Boken utgör själva hemkomsten, både i romanens fiktion och i dess verklighetsbakgrund.  Den allt överskuggande längtan efter att få vara den man är behandlas mästerligt, återigen av Virginia Woolf, i romanen Orlando, skriven om och till vännen och älskarinnan Vita Sackville-West. Orlando börjar sin livsbana som ung adelsman i 1500-talets England och slutar som pärlbehängd medelålders slottsfru i samtidens 1920-tal. Romanen skapar en regnbågsfärgad kuliss av erfarenheter i tid och rum som en nyckel till Orlandos komplexa natur. Och när hon till sist återvänder till sitt barndomshem, vars arvsrätt hon förlorat på grund av sitt kön, blir hon äntligen hel: Hela hon mörknade och samlades, som när man ritar en bakgrund som ger ytan rondör och stadga och gör det grunda djupt och får det som ligger nära att synas långt bort; och allt samlas ihop, som vattnet samlas innanför brunnens stenar. På samma sätt var hon nu mörk och stilla, och [hade] blivit vad som med rätt eller orätt kallas ett enda jag. Orlandos livscirkel sluts, och boken som hon skrivit på i trehundra år, Ode till en ek, blir publicerad efter århundraden av refuseringar. Boken utgör själva hemkomsten, både i romanens fiktion och i dess verklighetsbakgrund. Var ligger hem? Och varför är det så svårt att hitta dit? Vi söker efter vårt hem på platser det redan flytt ifrån. Den låga porten som leder hem finns varken under en ek i England eller på Ithakas stränder. Den grekiske filosofen Aristoteles skrev i sitt verk Om diktkonsten att grunden för all konst är efterbildning, mímesis. Vi människor älskar att efterbilda och härma vår omgivning, och att känna igen och identifiera det vi ser. Igenkänningen, anagnórisis, är nära besläktad med insikten, och den punkt i ett drama då sammanhang avslöjas, linjerna sammanstrålar och vändpunkten sker. Och på samma sätt blir berättelsen om hemkomsten också till själva hemkomsten, där efterbildning och igenkänning bygger upp det förlorade på nytt. Vi kommer hem när vi känner igen oss. Kanske är det just återkomsterna som skapar hemkomsten, inte tvärtom, skriver Kerstin Ekman i Gubbas Hage, boken som är ett långt ode till människans hemmahörande i den vilda naturen. Den årligt återkommande igenkänningen av återvändande blåsippor och rödhakar skapar hemkänsla djupt i själva den jord där förnyelse och upprepning vilar som löften. Blommorna kommer att överleva civilisationen, skriver Kerstin Ekman förtröstansfullt, blommorna och böckerna och berättelserna. Utanför min farmors hus står idegranen kvar. Och berättelsen om den är det hem som förblir när också den en gång är borta. Anna Blennow, latinforskare och skribent   Litteratur Virginia Woolf, London. Översättning Gun R. Bengtsson. Ellerströms 2009. John Sjögren, Återställelsens glädje. En essä om att komma hem. Artos 2018. Evelyn Waugh, En förlorad värld. Översättning Margaretha Odelberg. Bokförlaget Alba 1982. Virginia Woolf, Orlando. Översättning och efterskrift Margareta Ekström. Norstedts 1982. Kerstin Ekman, Gubbas Hage. Albert Bonniers förlag 2018. Kerstin Ekman, Anmälan av Nordens Flora, Dagens Nyheter 1/9 2018.

Lisa och Nea pratar om våren och sina odlingar. Vardagliga saker som glöms bort kommer på tal. Lisa uppfinner en genialisk affärsidé. Och Nea funderar över sitt förhållande till teatern. Och varför inträffar egentligen nyåret mitt i vintern? Instagram: blodsvettochtartapod https://www.instagram.com/blodsvettochtartapod/ Facebook: https://www.facebook.com/blodsvettochtartapod/ Mail: blodsvettochtarta@hotmail.com

För dig som är eller har ambitioner att bli en stjärnsäljare! Vardagliga säljsituationer, verktyg och konkreta tips från gäster tillsammans med Tomas Andersson och Philip Gozzi från Multipipe. Nu kör vi! Musik av Joakim Karud - Loudness & Clarity Music by Joakim Karud http://soundcloud.com/joakimkarud

Ett samtal med Pernilla Westin, 48 år, Docksta. Om att lägga sitt liv i Jesu händer. Ärlighet. Guds instruktionsbok. Vägen ur en depression. Gud har humor. Frid vs Stress. Bön utifrån bibelordet. Bibelläsning. Vardagliga bönesvar. Välja att välsigna och förlåta. Den förlorade sonen. Avslutande sång: Omslutande nåd - Pernilla Westin. Om Jesus - helt enkelt.

Vardagliga superhjältar och sinnesutvidgande sketcher I Vardagshjältar får vi möta en grupp superhjältar som kämpar lika hårt mot ondskan som de kämpar för trivseln på arbetsplatsen. Något som blir avsevärt mycket mer problematiskt när vissa av dina arbetskamrater kan döda dig med en blick, är osynliga eller bara är ett rövhål. Programmet är gjort av Adrian Boberg, Charlie Forsell och Lisa Krantz med hjälp av Carolin Björnerhag, Caroline Wallén, Marja Nyberg och Niclas Christenson.Dessutom psykedelisk humortripp med Falke i väggen. Falke var en förarglig och elak jävel som bodde i väggarna hemma hos Amandas farmor. Av och med Jonas Holmkvist och Amanda Kristoffersson med hjälp av Lars Kristoffersson, Björn Wictor och Daniel Anderstedt.