Podcasts about dilemman

Att göra en så kallad Wallraff är den kanske mest kontroversiella journalistiska metoderna av dem alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den bör användas restriktivt. Insatsen är hög och vinsten måste trumfa det moraliska dilemmat att man för människor bakom ljuset. Wallraff-metoden har hamnat i fokus i veckan efter att TV4:s Kalla Fakta släppt en granskning av Sverigedemokraternas påstådda trollfabrik. Än så länge är bara halva granskningen publicerad så vad avslöjandet egentligen visar är inte helt klart än - aallraff.Dansar DN efter myndigheternas pipa när tystnadsavtal var villkor för insyn?De flesta journalisterna vill ju komma åt dom där unika, svåråtkomliga historierna. Skuggberättelserna som tar tid att hitta och som kräver riktigt bra källor för att komma nära. Hur ska man då som journalist resonera om det dyker upp potentiellt viktiga uppgifter, men där vägen till dem går via ett sekretessförbehåll? Är det försvarbart att som journalist gå med på restriktioner dikterade av en myndighet?Klåfingriga korrespondenter på Air Force OneI jobbet som Vita Huset-korrespondent ingår att ibland resa med President Biden på hans eget plan Air Force One - det mest övervakade och säkra flygplanet i världen. Men nyligen slog den amerikanska militären larm. Prylar försvinner nämligen mystiskt från planet. De misstänkta är journalisterna ombord. Är det mänskligt och förlåtligt att sticka ner en souvenir från Air Force One i väskan innan man kliver av? Vad betyder det egentligen att journalisterna som är satta att granska presidenten stjäl från hans eget flygplan?Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Hanif har födelsedagsvecka. Linnea pratar hämnder och Lukas har varit med om ett blöjbyte på tåget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan pratar vi om dilemman, hur du tar svåra beslut och framför allt om vilka verktyg som är hjälpsamma för att ta hand om dig själv i väntan på att du fattar ditt beslut. Följ oss gärna på Instagram, där heter vi @deplaapsykologi och @delbypsykologi. För att läsa mer om de Plaa psykologi: deplaapsykologi.com För att kontakta Tina: info@deplaapsykologi.com För att läsa mer om Delby Psykologi: delbypsykologi.com För att kontakta Hanna: hanna@delbypsykologi.com För frågor om podden eller önskemål kring ämnen: lyckopusslet@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten Janne Josefsson har ägnat i princip hela sitt liv åt jakten på sanningen och att avslöja maktmissbruk. Men var kommer drivkraften ifrån, och vad har karriären kostat honom?I sin bok ”Rädd för sanningen” vänder Janne Josefsson på linsen och konfronterar sig själv. Han ser tillbaka på reportagen han är mest stolt över, och dem han ångrar. Han tvingas också möta sin uppväxt och sin familjehistoria, och där finner han sanningar han lyckats dölja till och med för sig själv. Möt honom i Dialogiskt . Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifysweden Gillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 1234382750 Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** #Dialogiskt #dialogiskt#Dialog #VideoPodcast #Intervju #Interview #Youtube #Business #Sverige #Sweden #Stockholm #Entrepreneur #Podcasts #Podcast #Podcasting #Podcastlife #Podcaster #Podcastersofinstagram #Podcasters #acast #truecrime Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans Sanningar den här veckan handlar inte så mycket om era sanningar utan om de frågor ni som lyssnat skickat in till tjejerna. Vi får bland annat reda på hur många olästa mail Vivi har och vad senaste anteckningen i Carins telefon är. De konstaterar att män är kassa på att handla och frågar sig om man skulle dö av 600 kg kyckling och dessutom testar Vivi Carin med tre stycken dilemman.Med: Vivi Wallin & Carin da SilvaProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vakna upp till en blandning av humor och allvar med Elsa och Magge! Från odlingsäventyr och missöden till djupgående diskussioner om framtidens arbetsmarknad, säkerhet på arbetsplatsen och digitaliseringens dubbeleffekter. Skratt, musik och morgonreflektioner serveras i en skön blandning, där även sportens värld och arbetspsykologi får plats i menyn.Vill du vara med i programmet?Ring in till redaktionen på +1 314 309-2916

I dagens avsnitt berättar Maya om sitt besök i riksdagen. Joanna har varit iväg på årets sista resa med Friendcation vilket avslutades på topp med en AfterSki som satte sina spår dagen därpå. Vi går igenom moraliska dilemman och diskuterar otrohet, krydd på CV m.m. Och såklart: vad fan gör statsministern som skådespelare i Solsidan? Ett riktigt bra avsnitt med andra ord!

Ultraljud, KUB, NIPT, moderkaks- och fostervattenprov. Alla är exempel på det som kallas för fosterdiagnostik, där man kan få reda på om avvikelser på fostret. Men hur ska man tolka och tänka kring resultatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det vi skulle kunna jobba på är från vårdens sida säga att det finns olika skäl till att göra fosterdiagnostik – det ena är att kunna avsluta graviditeten, det andra är att vara förberedd, säger Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset. Fosterdiagnostik kan också användas för att upptäcka skador på fostret som går att operera redan innan förlossning. Peter Lindgren jobbar med det. – Vi gör ungefär 150 sådana här operationer per år på Karolinska, säger Peter som är överläkare inom fostermedicin på Karolinska institutet. Medverkande: Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset, Peter Lindgren, före detta överläkare inom fostermedicin på Karolinska universitetssjukhuset och Nina Asplin, ultraljudsbarnmorska och doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad akademi.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Trion svarar på lyssnarnas dilemman och Jocke är sur eftersom han äter äckligt godis. Hur ska man göra för att skaffa vänner när man är äldre? Hur går man tillväga om man inte kommer överens med sin svärmor? Och hur ska man göra om ens partner inte vill hänga med ut och socialisera?

Är det moraliskt och etiskt rätt att välja vem som ska få ett botemedel eller inte? Är det okej att bestämma hur sina framtida barn ska se ut? Det och mycket mer ska vi prata om idag!Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.com

Hedvig är missnöjd med nya skolan och pratar om sina första dagar på universitetet. Filip och Hedvig läser upp era dilemman och ger er råd. Vad gör man om ens kompis legat med ens ex? Vad gör man om ens bästa vän hatar sin partner? Hur dumpar man en dålig pojkvän? Hur vågar man öppna sig och vara mer social? Alla svar finns i avsnittet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Det har fullkomligt vällt in dilemman, och trion försöker reda ut och hjälpa till bäst dom kan. Hur ska man göra om ens förälder inte tror att man har social fobi? Hur dealar man med en narcissist? Hur ska man göra när polarna väljer ett gymnasium, fast man själv helst vill välja ett annat? Lämna tryggheten eller ha den kvar?

Dilemman om svart magi, pojkvän som är otrogen med sin sambos mor, svärmor som pratar om exet och topless framför pojkvännens kompis. Hanif har hittat pinne, Lukas försvarar äldre kvinnor och Linnea ljuger killarna rakt upp i ansiktet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt tar vi tag i skörden av nyinkomna dilemman från er följare. Det blir allt från "gammal kärlek rostar aldrig" till religionsproblematik och relationen till sin egen kropp.

Del två av podden där Filippa hjälper oss att svara på lyssnarnas problem. Vad gör man med kompisen som medvetet flörtar med de personer som man själv är intresserad av? Kan man dejta flera samtidigt? Och hur ska man hantera när ens kompis pojkvän är en jävla douchebag?Philippa har även ringt polisen och uppdaterar oss om det senaste som hänt med hennes grannar. Följ oss på: https://www.instagram.com/ittybittytittypodd/

Älsklingar! Filippa är äntligen tillbaka i studion och ger oss de visdomsord vi alla behöver. Ni har öppnat era hjärtan och skickat in era dilemman och vi gör vårt bästa för att hjälpa er. Det blir allt från att känna fomo att missa singellivet - hur vet man egentligen att man är i rätt relation när man är ung? Man kanske bara borde passa på att ligga runt? ... Till att känna att ens kompisar inte vill umgås lika mycket som en själv. Följ oss på: https://www.instagram.com/ittybittytittypodd/

Varje litterärt verk uttrycker sin egen sanning, men för den som använder sitt eget eller andras liv uppstår alltid dilemman. Lars Hermansson rapporterar från båda sidor av faktafiktionens linjer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur mycket kan en dokumentärfilmare mixtra med verkligheten utan att det blir fiktion? Att ibland iscensätta situationer för att få fram den större bilden, en djupare sanning, och allt vad det kan heta, är, tror jag, accepterat av de flesta i branschen, fast kanske inte av den stora publiken. Detsamma gäller antagligen så kallad autofiktion och vittneslitteratur, alltså böcker som utger sig för att ha självbiografisk grund. De flesta inser nog att författaren skarvar här och var, kanske lägger till eller drar ifrån någon detalj för att göra berättelsen bättre, men inte att hen framställer som fakta sådant som inte är fakta.Jag har själv gjort mig skyldig till sådana brott. I den autofiktiva reseessän Gå till gå hittar jag till exempel på en historia om att den radioutrustning berättarjaget har med på vandringen blir stulen av en person som vill spela in sin döda mammas röst. När jag bekände det för en läsare, tillika bekant, blev han besviken, nästan arg. Han tyckte att texten utstrålade en tyst överenskommelse om att det som stod där hade hänt. Det hade han helt rätt i. Och det var därför jag bestämde mig för att ljuga, för att jag visste att jag hade stor chans att bli trodd, även med den mest osannolika skröna, och för att boken som helhet behövde en digression just där, gärna en fantastisk sådan. Och en författare har ju att ytterst vara lojal med boken, texten, dess litterära värde. Anders, som läsaren hette, blev besviken, men boken blev bättre.Som journalist har man ett annat uppdrag. Där bör man ytterst vara lojal med den verklighet man skildrar. Form och estetik är av underordnad betydelse. Fabricerande av fakta är inte okej, inte heller att låta folk säga sådant de inte har sagt, inte ens om syftet är lovvärt. Det kallas pressetik. Dokumentärmakare och författare av självbiografiskt färgad prosa och poesi menar ofta att de befinner sig i en position mellan den skönlitterära författaren och journalisten. Att de har dubbla lojaliteter, å ena sidan in mot verket, dess formella egenskaper och konstnärliga värde, å andra sidan ut mot den skildrade verkligheten, levande eller nyligen döda personer, skeenden som bevisligen inträffat eller inte. Att vara mer lojal med verkets formella egenskaper, utan att antyda det för läsaren kan leda till missförstånd och felläsningar. Att fabricera eller undanhålla fakta för att stärka sitt case i en autofiktiv berättelse kan såra verkliga personer som ingår i berättelsen.Jag har själv varit med om det. I en självbiografiskt hållen roman antyds att jag under en tid ska ha finansierat en tynande tillvaro som frilansande författare och skribent med en släktings pengar. En antydan som bidrar till att öka empatin med bokens huvudperson, författaren, på bekostnad av den som i boken ska föreställa mig. Författaren kan förstås minnas att det var så, men minnet är ofta bedrägligt, och somliga minnen är också offentliga handlingar. Eftersom det jag säger här inte är skönlitteratur har jag alltså kollat med Skatteverket, och inte bara gått på min känsla av att jag under de år boken skildrar drog in pengar så det räckte. Problemet är förstås att andra läsare som känner till bakgrunden och kan identifiera vem som är vem i boken, knappast gör en sådan faktakoll. Och det är nog tur för romanens skull. Det rör sig nämligen om en berättelse som uttrycker och närs av klasshat, det måste finnas ett vi och ett dom, och i den uppdelningen hamnade jag bland dom. Det svider förstås, men jag tror att boken som helhet tjänade på det, ett klasshat i en skönlitterär text får inte bli alltför ljummet.Ett annat exempel på en autofiktiv berättelse som har etiska problem med sina dubbla lojaliteter är Kristian Lundbergs bok Yarden. Den handlar om en författare som av oklara skäl hamnat på ekonomiskt obestånd och tvingas ta jobb på en omlastningsplats för nya bilar i Malmö hamn. Ingen läsare kan tro att Yarden är en påhittad plats, eller att jaget i boken inte ska föreställa författaren Kristian Lundberg. Även här finns en strukturell uppdelning i ett vi och ett dom som bygger på klass. Lundberg framställer den yrkesverksamhet han blivit tvungen att lämna, och som också råkar vara min, det vill säga författarens och den frilansande skribentens, som välbetald och fri från godtycklig maktutövning. Så är det förstås inte, det vet alla som är i branschen, vilket Lundberg hade varit i över ett decennium när boken publicerades. Men berättelsen behöver den här motsättningen för att bli effektiv. Det hårda slitet på Yarden måste ställas mot enkel tillvaro framför laptoppen.En annan förenkling av tillvaron Yarden lider av, och som man måste vara i branschen för att känna till rör anledningen till att berättaren inte längre jobbar i litteraturvärlden. Lundberg miste sina uppdrag som litteraturkritiker på Expressen och Helsingborgs Dagblad eftersom han sågat en bok som ännu inte kommit ut. Det är förstås lite lustigt, men pressetiskt minst sagt tvivelaktigt. Alla i branschen visste också att Lundberg vid den här tiden var innehavare av ett åtråvärt, livslångt arbetsstipendium från Sveriges Författarfond på närmare 170 000 kr per år, också det är en offentlig handling som går att kontrollera. Han hade alltså själv försatt sig i publicistisk karantän, men var delvis försörjd av Sveriges Författarfond. Omständigheter som Lundberg förstås måste tiga om i boken. Inget vidare starkt case annars, en autofiktiv hjälte bör helst, till skillnad från den fiktive, vara i någon mån behjärtansvärd.Dokumentära och semidokumentära böcker och filmer tycks alltså ibland tvungna att småljuga för den större sanningens skull. Och den större sanningen är alltid ett påstående om världen bortom de enskilda exemplen, om strukturerna, de dolda sambanden. Det finns en konflikt här, som kanske är olöslig, mellan mikro- och makro. Det är svårt att behålla nyanserna i det lilla när de stora skeendena ska skildras. Svårt att få de olika perspektiven att stämma. Det enda man kan göra som upphovsperson är att försöka, att oupphörligt ställa sig frågor som: måste jag offra denna detalj för helheten, är jag i god tro när jag påstår detta, kan jag se x och y i ögonen när boken kommit ut?I det ständigt växande bruset från allt fler medier, sociala och traditionella, tycks idag bara den personliga erfarenheten, den så kallat starka berättelsen, kunna nå ut. Fiktionen, i synnerhet den litterära, sitter trångt. Men frågan är om inte denna glupande hunger efter verklighet också hänger samman just med det uppluckrade förhållandet till fakta. Alla vet ju numera att sanningen är perspektivisk och alltså beroende av vilken vinkel vi väljer. Alla vet också att man kan ljuga med fakta, om de sätts samman med ont uppsåt. Om det är så, borde man ju också kunna tala sant med hjälp av smålögner, om de sätts samman med gott uppsåt. Säkert, men vägen till helvetet är som bekant stensatt med goda föresatser.Lars Hermansson, författare och kritiker

Ibland ställs man inför en situation där man ska välja mellan flera olika alternativ och inget alternativ känns bra.. Hur skulle du agera i dessa situationer? Detta avsnitt kommer att testa din etiska och moraliska kompass. Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta. Instagram: snabb.fakta TIKTOK: riktigasnabbfakta

Vem bestämmer vem som får leva och dö? Lars Sandman är professor i vårdetik och arbetar med prioriteringar inom vården. Det är en värld som både är komplex och tabubelagd men också ett ämne som sällan lyfts upp i offentligheten. Att prata prioriterad vård kan vara en dödsstöt för en politisk karriär men borde debatten breddas och i större utrsträckning bjuda in medborgarna? Sandman berättar i veckans avsnitt av Samtal med Cwejman om de fördelar som en samhällsdebatt skulle tillföra, hur Sveriges riktlinjer inte skiljer på vård till barn eller vuxna och hur svårt det faktiskt är att reformera vården. Han pratar också om Sveriges hantering av pandemin men också komplexiteten i vården som till och med gör det svårt för beslutande politiker att förstå omfattningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt tar vi upp och diskuterar vi tre utmaningar och dilemman: När patienten förväntar sig fler besök på kortare tid, och inte glesare kontakt över en längre period. När patienten har specifika förväntningar på behandling och vad smärtan beror på. När patienten bara vill bli av med smärtan. Det var längesen vi alla tre poddade tillsammans, så vi ber om ursäkt för att vi är lite rostiga i kanterna. Hoppas ni får ut något av det i alla fall. Mycket nöje!Ni som lyssnar får jättegärna betygsätta oss på Spotify och Apple podcaster. Skriv gärna en kort recension om ni vill så blir vi glada! Tack på förhand!

I detta avsnitt av Nej men Extra tar vi upp era dilemman. Det blir allt från otrohet och porr till att bli bonusförälder. Det finns också en viss kroppsdel på Adem som är extra viktig för att Nicole ska fortsätta att vara ihop med honom...

I bröllopsplanerng är det många val som ska göras, mycket går kanske på automatik utan att tänka efter. I veckans avsnitt går jag igenom lite olika dilemman som man kankse har när man ska göra olika val och går igenom för och nackdelar med de båda valen. Tipsa gärna  om framtida gäster eller ämnen som ni skulle vilja att jag tog upp! Eller ställ frågor och lämna feedback. Ni når mig lättast på Instagram.https://www.instagram.com/isabellasevent/Och när ni har läst såhär långt - snälla lämna ett betyg och omdöme så hjälper du mig och podden att nå ut till fler.  

Am Tag nach einem erfolgreichen deutschen Champions League Abend mit drei deutschen Siegen und vor allem dem Sieg der Bayern gegen Barca melden sich Malte Asmus und Andreas Wurm mit der Aufarbeitung der Duelle, aber sie hören auch Ilkay Gündogan und Antonio Rüdiger über ihre Treffen mit alten Freunde heute und eine "Drohung" von Pep Guardiola, außerdem sprechen sie über das Dilemman des 1. FC Köln und den Modus der DEL in dieser Saison. Dieser Podcast wurde produziert mit freundlicher Unterstützung und Text- und Ton-Material unseres Partners, dem Sport-Informations-Dienst SID. Der SID ist Content-Lieferant für nahezu alle großen Sender und digitalen Sport-Portale. Über 90 Prozent aller Sportredaktionen in Deutschland setzen auf den SID. Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten.

Am Tag nach einem erfolgreichen deutschen Champions League Abend mit drei deutschen Siegen und vor allem dem Sieg der Bayern gegen Barca melden sich Malte Asmus und Andreas Wurm mit der Aufarbeitung der Duelle, aber sie hören auch Ilkay Gündogan und Antonio Rüdiger über ihre Treffen mit alten Freunde heute und eine "Drohung" von Pep Guardiola, außerdem sprechen sie über das Dilemman des 1. FC Köln und den Modus der DEL in dieser Saison. Dieser Podcast wurde produziert mit freundlicher Unterstützung und Text- und Ton-Material unseres Partners, dem Sport-Informations-Dienst SID. Der SID ist Content-Lieferant für nahezu alle großen Sender und digitalen Sport-Portale. Über 90 Prozent aller Sportredaktionen in Deutschland setzen auf den SID. Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten.

Am Tag nach einem erfolgreichen deutschen Champions League Abend mit drei deutschen Siegen und vor allem dem Sieg der Bayern gegen Barca melden sich Malte Asmus und Andreas Wurm mit der Aufarbeitung der Duelle, aber sie hören auch Ilkay Gündogan und Antonio Rüdiger über ihre Treffen mit alten Freunde heute und eine "Drohung" von Pep Guardiola, außerdem sprechen sie über das Dilemman des 1. FC Köln und den Modus der DEL in dieser Saison. Dieser Podcast wurde produziert mit freundlicher Unterstützung und Text- und Ton-Material unseres Partners, dem Sport-Informations-Dienst SID. Der SID ist Content-Lieferant für nahezu alle großen Sender und digitalen Sport-Portale. Über 90 Prozent aller Sportredaktionen in Deutschland setzen auf den SID. Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten.

Am Tag nach einem erfolgreichen deutschen Champions League Abend mit drei deutschen Siegen und vor allem dem Sieg der Bayern gegen Barca melden sich Malte Asmus und Andreas Wurm mit der Aufarbeitung der Duelle, aber sie hören auch Ilkay Gündogan und Antonio Rüdiger über ihre Treffen mit alten Freunde heute und eine "Drohung" von Pep Guardiola, außerdem sprechen sie über das Dilemman des 1. FC Köln und den Modus der DEL in dieser Saison. Dieser Podcast wurde produziert mit freundlicher Unterstützung und Text- und Ton-Material unseres Partners, dem Sport-Informations-Dienst SID. Der SID ist Content-Lieferant für nahezu alle großen Sender und digitalen Sport-Portale. Über 90 Prozent aller Sportredaktionen in Deutschland setzen auf den SID. Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten.

Am Tag nach einem erfolgreichen deutschen Champions League Abend mit drei deutschen Siegen und vor allem dem Sieg der Bayern gegen Barca melden sich Malte Asmus und Andreas Wurm mit der Aufarbeitung der Duelle, aber sie hören auch Ilkay Gündogan und Antonio Rüdiger über ihre Treffen mit alten Freunde heute und eine "Drohung" von Pep Guardiola, außerdem sprechen sie über das Dilemman des 1. FC Köln und den Modus der DEL in dieser Saison. Dieser Podcast wurde produziert mit freundlicher Unterstützung und Text- und Ton-Material unseres Partners, dem Sport-Informations-Dienst SID. Der SID ist Content-Lieferant für nahezu alle großen Sender und digitalen Sport-Portale. Über 90 Prozent aller Sportredaktionen in Deutschland setzen auf den SID. Du möchtest deinen Podcast auch kostenlos hosten und damit Geld verdienen? Dann schaue auf www.kostenlos-hosten.de und informiere dich. Dort erhältst du alle Informationen zu unseren kostenlosen Podcast-Hosting-Angeboten.

Caroline von Seth från Centerpartiets ungdomsförbund och Tobias Andersson från Ungsvenskarna gästar den sista valspecialen av Vardagsfilosofiska rummet. Skulle de beställa mat från en gigtjänst till en middag? Skvallrar de på deras partiledare om de hamnar i en pengaskandal? Programledare: Caroline Kernen och Hanna Hellquist.

Välkomna, damer och herrar, till podcasten Drama och Intriger med Cristian och Doris från youtubekanalen Let's Feast! Dilemman och problem kan vara svårt att prata om, ibland är det så pinsamt att man aldrig yttrar ett ord om det till vänner eller familj… men framför datorskärmen och bakom ett fiktivt namn finns det inga begränsningar. I den här podden har vi med lykta besökt internets mörkaste källare och forumens dammigaste vindar för att hitta de sjukaste historierna som vi tar upp och diskuterar i varje avsnitt.

Matilda Ekeblad från Moderata ungdomsförbundet och Ung Vänsters förbundsordförande Ava Rudberg gästar valspecialen av Vardagsfilosofiska rummet. Vem skulle de skylla på om de hamnade i en soppa svår nog att komma ur? Skulle de gå före i bostadskön? Programledare: Christopher Garplind och Hanna HellquistUnder veckorna fram till valet kommer alla ungdomsförbunden att gästa Vardagsfilosofiska rummet.

Lisa Nåbo från Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Nike Örbrink från Kristdemokratiska ungdomsförbundet gästar valspecialen av Vardagsfilosofiska rummet. Skulle de åka på en bjudresa, anordnad av ett bubbelföretag, om deras bästa vän verkligen behövde en helg i Italien? Och vad gör de om de hittar några gamla filmer med tveksamt innehåll på partikansliet? Programledare: Christopher Garplind och Hanna HellquistUnder veckorna fram till valet kommer alla ungdomsförbunden att gästa Vardagsfilosofiska rummet.

Dilemman från riktiga case lyfts i veckans avsnitt. Ebba får smaka på uttrycket ''inget är klart förens det är klart'' i sin rätta bemärkelse medan Gustav tampas med att vara en tvistig mellanpart och att det faktiskt kan slå tillbaka genom att vara ''för snäll'' som mäklare? Detta och mycket mer med våra två rookies i avsnitt nio.

Romina Pourmokhtari från Liberala ungdomsförbundet och Rebecka Forsberg från Grön Ungdom gästar valspecialen av Vardagsfilosofiska rummet. Skulle de beställa mat från en gigtjänst under en storm? Och vad gör de om de råkar se sin gifta partiledare hångla upp en kollega på fest? Programledare: Christopher Garplind och Hanna HellquistUnder veckorna fram till valet kommer alla ungdomsförbunden att gästa Vardagsfilosofiska rummet.

I veckans avsnitt tar Åsa och Karoline tag i lyssnarnas inskickade dilemman och scenarion. Är det t.ex möjligt för någon av tjejerna att leva utan sin mobiltelefon i ett år? Tack för att du lyssnar på Helt Enkelt! Med Karoline Pettersson och Åsa Nyvall Producent/Klippning: Micke Solkulle/Claes Funke Produktion: Polpo Play www.polpoplay.com   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt löser vi era inskickade dilemman! Ska man t.ex. behålla bilder på sina ex i sociala medier efter att det tagit slut?Vi snackar även om att Johnny Depp vunnit över Amber Heard i den omtalade rättegången och vad händer om Amber inte kan betala sin skuld? Instagramkontot "The black alien project" - en kille som har förvandlat sin kropp för att likna en alien! Det och mycket mer i veckans avsnitt av VUXENSNACK som ni absolut inte får missa! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är poleringsgask och Karin tar tillfälle i akt att diskutera Majmiddag och Vårbal med nationens alldeles egna Sebastian, Hovmästare, Nordlander. Sebastian tvingas att välja mellan världsfred och organiserade porslinshyllor och fler andra moraliska dilemman. Maxi ligger hemma sjuk men är med oss i tanken. Hoppas ni gillar det!

Pollen är här! Tur att vi har en hel drös med roliga spel. (02:59) Spelnyheter & diskussioner: Rykten kring Ubisoft, Diablo Immortal, ny Wow-expansion, Splatoon 3 (22:21) Spel: Elden Ring, Dark Souls III, The Serpent Rogue, Bloodborne, Trolley Problem, Inc.*, Shadow Warrior 3*, MotoGP 2022* (51:40) Nästa vecka: Trek to Yomi Tack för att DU lyssnar! Det betyder allt! ❤️ Om du uppskattar podden så tipsa gärna en fellow gamer! Feedback, tips eller eventuella frågor får gärna skickas till gotypodden@gmail.com eller på Instagram / Twitter @gotypodden. Joina oss och Spelat på Discord! Vill ni höra mer av oss finns våra andra poddar i vårt länkträd! Tack Emma Idberg för superklippning! *Vi har fått spelkod för att prova

Katharina Nahlbom, litterär översättare och undertextare, berättar om dilemman som kan uppstå i översättning av bland annat könsspecifika/könsneutrala benämningar. Jonas och Ellen har sett serien Genera+ion. Musik i programmet: La Vita - Beverly Glenn-Copeland Sabrina - Einsturzende Neubauten I Like Boys - Todrick Hall Il Barbiere di Siviglia - G. Rossini (Kungl. Filharmonikerna)

Vad göra när systern vägrar låsa in hunden fast den nafsar barnen i fingrarna? Eller när ens bästis och ens nya pojkvän inte kan tåla varandra? För att inte tala om släktingen som är en sådan djurvän att skogsmössen snart gnagat sönder hennes hus? Hannah och Eva tar sig an en rad kvistiga relationsdilemman.

För tredje gången i IT-säkerhetspodden bjuds framtidsforskaren Anders Sandberg i för att fundera kring framtidsteknik och moralen kring dessa. Anders Sandberg forskar vid Oxford och Institutet för framtidsstudier med saker som kognitions-förbättring, framtida tekniker för storskaliga hjärnsimuleringar, globala katastrofrisker och säkerhet i artificiell intelligens. Erik Zalitis funderar tillsammans med sin mångårige vän kring techbolagens ansvar och etik, cyberprepping, virtuella världar och cyberpunk.  Detta avsnitt är ett samarbete med Nordlo AB. Show notes här:https://www.itsakerhetspodden.se/145-framtidens-moraliska-dilemman/

Svenskarna är väldigt positiva till att donera organ. Ändå genomförs väldigt få organdonationer. Men med ett nytt lagförslag på bordet är experterna positiva. Det kommer innebära mindre osäkerhet för vårdpersonalen, säger Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård. I lagförslaget föreslås bland annat att medicinska insatser ska få sättas in före döden, men bara om den inte kan vänta tills patienten är död. Den får inte medföra mer än ringa smärta eller skada och får inte hindra insatser för donatorns egen skull.Gabriella är född med en ovanlig genetisk sjukdom. När hon senare under livet gör en utredning visar den att hon bara har 40 % njurfunktion, och efter hennes andra förlossning blir läget akut och det slutar med att hennes bror Viktor donerar en av sina njurar till henne.  Att Viktor donerade en njure till mig, det är den största gåvan man kan få i livet, säger hon. Gäster i programmet är Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård, Lunds universitet, Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv och Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland.

Not for the easily offended this one, as Clive and returning guest Nick Sheehan talk all sort of dodgy rapey shit. And an obscure superhero comedy. MMW theme by Mike Powell Musical break: Son Of My Father by Giorgio Moroder (not Chicory Tip!) Musical outro: Mouthful Of Shit by Chumbawamba

Vad göra när mamma blivit en riktig energitjuv sedan hon blev änka? Eller när exet börjar visa intresse igen när man precis kommit över honom? Hannah och Eva dissekerar publikens relationsdilemman.

Det är dags att testa Hannas och Johannes Wu-Tang Clan-kunskaper! Eller rättare sagt att testa Zexy Demon och Annoyin Menace, som är Hannas och Johannes nya artistnamn. Ahmet Yaraman är i studion och det bjuds på ett otroligt quiz. Vi får till exempel höra hur Hanna, eller Annoyin Menace, hade översatt raden "Something in the street went, bang bang. Making it hard for you to do your thang thang" till svnesk hiphop. I Vardagsfilosofiska rummet berättar legenden Kikki Danielsson om ifall man får ragga på gifta män och om hon hade kunnat dela livet med någon som bara är något år äldre än hennes barn. Kan komikern Nisse Hallberg tänka sig vara tillsammans med en Djurgårdare? Eller någon som vägrar använda deo? Med tanke på att han visar sig vara kanske världens mest äckelmagade person blir i alla fall det sistnämnda svårt. Programledare: Johannes Cakar och Hanna Hellquist

Hanna Hellquist avslöjar att hon inte gillar när barn pratar med dialekt, särskilt skånska! Christopher är exalterad eftersom han för första gången NÅGONSIN fått tillåtelse att freestyla i det vardagsfilosofiska rummet där vi idag testar moralen på allkonstnären Shima Niavarani och f.d. fotbollspelaren Martin Mutumba.

Det har blivit dilemmadags! Veckans avsnitt bjuder på några svårknäckta nötter när folksagopodden tar sig an dilemmasagor. Dilemmasagor är en speciell sagoform som förekommer i västafrika och som slutar med ett svårlöst provblem. Så ta med dina mest filosofiska vänner och tryck på play! Sagor i detta avsnitt Pojkarna som tålde värme – en saga från Lofa County i Liberia, hittad av mig i Pumpan som födde ett föl, där återberättade av Janne Lundström Bröderna på jakt – en Kissi-saga från Sierra Leone, hittad av mig i Pumpan som födde ett föl, där återberättade av Janne Lundström Vandraren som snarkade – en Mende-saga från Sierra Leone, hittad av mig i Pumpan som födde ett föl, där återberättade av Janne Lundström De tre barnen som jagade – hittad av mig i World Anthropology: African Dilemma Tales, sammanställd av William R. Bascom Pappan som hade ett bröd – Ahlo-saga från Togo, hittad av mig i World Anthropology: African Dilemma Tales, sammanställd av William R. Bascom Flickan som hade fyra friare – Mosi-saga från Burkina Faso hittad av mig i World Anthropology: African Dilemma Tales, sammanställd av William R. Bascom Mannen som lånade – hittad av mig i World Anthropology: African Dilemma Tales, sammanställd av William R. Bascom Jägaren – Betsimisaraka-saga från Madagaskar hittad av mig i World Anthropology: African Dilemma Tales, sammanställd av William R. Bascom Bajsgropen – Hausa-saga från Nigeria hittad av mig i World Anthropology: African Dilemma Tales, sammanställd av William R. Bascom

Dilemman om när man ska skaffa barn, nervositet inför förlossning och svåra beslut. Det är dags att lösa lite fler problem!

Ny vecka, nytt ljud! Denna vecka har Klara och Alex riggat upp poddstudion i ett kostymförråd med igelkottar i taket och rullatorer som stolar, bäst hittills! Alex pratar orimliga barnprogram denna vecka. Bland annat bjuds det på smakprov från det raderade avsnittet av teletubbies, gogo-juice och danska orimligheter. Klara har istället hittat två nya dilemman och kollar Alex moral. Har har dessutom fallit offer för kristaller och hostat för att rädda en pinsam situation, under coronapandemin. Tack för att du lyssnar! Det betyder så mycket för oss! alexforklarar.se alexforklarar@gmail.com @_alex_lundqvist_ @klara.lemurell

Vi firar att allas go-to-site Wikipedia firar 20 år! Christopher, Hanna och Linnea ringer upp Sofie Jansson, en sann Wikipedian som redigerat artiklar sen tidigt 2000-tal. Dessutom är det återigen dags för Vardagsfilosofiska rummet som idag gästas av två riktigt omoraliska själar, fotografen Bingo Rimér och kändisexperten Michelle Hallström.

Om våra identiteter hela tiden förändras av faktorer utanför vår kontroll vad händer då med idén om personligt ansvar? Det resonerar författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén om. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången i september 2020. Jag har alltid tyckt om att fundera över vem jag hade varit om jag hade levt under andra omständigheter. Om jag hade vuxit upp i ett jägar- och samlarsamhälle hade jag då haft samma törst efter att förstå och sätta ord på världen? Hade jag haft större eller mindre behov av att vara ensam om jag hade vuxit upp i en fattig torpstuga med tio syskon i stället för i ett relativt rymligt 70-talsradhus med bara två? Vem hade jag varit om jag bott på en annan plats, med andra grannar, en annan man, andra barn och andra vänner? Många vill nog svara att de trots vissa variationer hade varit ungefär samma personer som de är nu, att vår kärna ändå är fast. Men är det så? På senare år har man inom forskningsområdet epigenetik visat att vårt genetiska arv kan få helt olika utfall beroende på vilka liv vi lever, och att det inte bara påverkar vår fysiska hälsa utan också vår personlighet. Den ständigt växande medicinska forskningen om bakterierna i våra tarmar tyder på att de kan ha betydelse för exempelvis hur depressiva vi blir till vår läggning. Kattparasiten toxoplasma överförs lätt till människor via kattens avföring och studier tyder på att den kan göra män mer inåtvända och misstänksamma och kvinnor mer tillitsfulla och kontaktsugna. Men framför allt formas vi av andra människor. Vi anpassar oss efter situationer vi hamnar i och personer vi umgås med och anpassningarna blir en del av våra jag. Hur vi fostrats till att tala och föra oss som barn påverkar i sin tur vilket bemötande vi får och antingen öppnar eller stänger dörrar för oss i livet vilket också det formar våra personligheter. Jaget, skriver filosofen Kwame Anthony Appiah i boken Identitetsillusionen, är en produkt av hur vi svarar på andras sociala krav. Som exempel ger han bland annat ett socialpsykologiskt experiment från 50-talet då två grupper av pojkar fick leva lägerliv en sommar. Först när grupperna var för sig svetsats samman fick de vetskap om varandra och möttes i olika tävlingar. Snabbt växte en stark fiendskap fram mellan dem och trots att de alla hade liknande bakgrund och livsomständigheter började de definiera sin egen grupp utifrån den andra och skilja sig åt alltmer. Gruppen Rattlers utsåg sig själva till tuffingar som svor och då beslutade sig Eagles för att skärpa till sig eftersom de inte ville vara sådana lodisar som Rattlers. Appiah beskriver det som att etiketterna på grupperna kom först men att essenserna, det som utmärkte pojkarna i de olika grupperna, följde snabbt därpå. Han skriver Pojkarna utvecklade inte motsatta identiteter för att de hade olika normer de utvecklade olika normer för att de hade motsatta identiteter. Liknande processer pågår hela tiden, inte minst i våra i skolor. Flera forskare har pekat på att pojkar utvecklar en ovilja att anstränga sig i skolan eftersom det stämplats som tjejigt. Duktiga pojkar med låg status presterar till och med sämre med flit, för att inte ytterligare sjunka i hierarkin. Och eftersom våra handlingar påverkar hur vi ser på oss själva riskerar identiteten som ointresserad av skolarbete att sätta sig och bli en verklig del av personligheten. Till råga på allt har vi människor dåligt minne, vilket också bidrar till att forma oss. Vi gör som alla andra, tycker som dem vi umgås med, låter våra känslor påverkas av reklam, tv-serier och böcker, och glömmer snabbt att vi nyss tänkte och kände på ett annat sätt. Vårt dåliga minne kompenserar vi med fantasi, vilket kan resultera i allt från att en rätt medioker barndom i efterhand kan framstå som lycklig till att vi får falska minnen av att ha blivit utsatta för övergrepp. Våra jag är kort sagt oerhört föränderliga. Så vilka är vi egentligen, och vad styr våra handlingar som ju är det som andra ser av oss och uppfattar som våra jag? Och hur ska vi se på sådant som rättvisa när så mycket i våra liv inte alls ligger i vår egen makt att styra över? Är det verkligen jag som gjort mig förtjänt av något, eller har jag bara tur som blivit arbetsam och fått förmåga att fokusera? Det finns också något motsägelsefullt i att straffa människor när deras handlingar i så hög grad beror på hur deras föräldrar betett sig mot dem när de växte upp, vilka gener de råkat få, vilka människor de har omkring sig och vilka situationer de hamnat i. Sällan ställs väl denna problematik på sin spets lika tydligt som i krig, där ofta mycket unga människor som under värnplikten tränats i att lyda order försätts i extrema situationer och med mycket lite utrymme för eftertanke ändå förväntas bete sig rationellt och moraliskt. I Niclas Sennertegs biografi över Auschwitz lägerkommendant Rudolf Höss, Allt jag känner är att mina fötter gör ont, finns en talande scen återgiven. Höss förhörs i krigsförbrytarrättegången i Nürnberg om hur han såg på Himmlers order att mörda alla judar. Hade han inte kunnat vägra lyda order? Nej, svarar Höss: utifrån hela vår fostran var det otänkbart att vägra lyda order, oavsett vad för slags order det handlade om Jag antar att ni inte kan förstå vår värld. Naturligtvis var jag tvungen att lyda order och nu måste jag ta konsekvenserna. Han tycks både anse att han var ett viljelöst offer för omständigheterna och att han är ansvarig för det han har gjort. Det går inte ihop. Det går att diskutera hur viljelös just Rudolf Höss egentligen var. Sennerteg menar i sin bok att han snarare agerade utifrån stark ideologisk övertygelse, men faktum kvarstår att det finns många studier som visar att vi kan förmås att göra saker som går helt på tvärs med våra normala uppfattningar, om bara auktoriteter och omständigheter driver oss att göra det. Vi kan emellertid inte se på människan som bara ett offer för omständigheter. Hela samhällsordningen skulle falla om vi slutade betrakta alla som i någon mening både fria och ansvariga för sina handlingar. Samtidigt är det ohederligt att inte beakta att yttre faktorer styr oss i väldigt hög grad. Hur ska vi lösa upp denna knut? Kanske räcker det inte att bara hålla människor rättsligt och moraliskt ansvariga? Kanske skulle vi också behöva aktivt efterfråga att människor skaffar sig insikt om hur de själva och andra fungerar - hur lättpåverkade och utifrånstyrda vi är. Vi lever i en tid då instrumenten för att manipulera oss förfinas hela tiden, av företag som vill sälja saker till oss och av stater och organisationer som vill styra oss politiskt. Men det finns ju inget som säger att vi inte kan göra motstånd. Kan man tänka sig att alla medborgare erbjuds en psykologisk värnplikt där vi lär oss grunderna i hur vi människor fungerar och hur vi kan bygga och freda våra egna psykologiska gränser? Det skulle kanske som bonus också kunna ge en hälsosam samhällsinjektion av ödmjukhet inför både våra egna framgångar och andras motgångar. Omständigheternas orättvisa märks på många sätt i vårt samhälle, i sjukjournaler, bidragsstatistik och i brottsregistret. Den klokaste vägen framåt kan inte vara att i efterhand försöka kompensera för alla dessa olikheter, utan att i möjligaste mån göra omständigheterna mindre orättvisa och människor mer medvetna om både dem och sina egna sköra och töjbara jag. Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Pandemilagen är på plats, och kritiseras av många. Borde regeringen verkligen tillskansa sig makt på detta vis? Är det rätt att inskränka människors frihet av smittskyddsskäl? Coronapolitiken väcker också andra frågor. Vad är den sanna målkonflikten i fråga om hanteringen av pandemin? Gäller ekonomi versus hälsa och lockdown versus öppenhet? Och hur gör man en rätt och riktig avvägning?  Catarina Kärkkäinen diskuterar med Erik Lakomaa, doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Lydia Wålsten, tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet och nu tillbaka på Timbro. 

När algoritmer avgör hur en självkörande bil ska agera, så låser vi etiken i dåtiden. Skribenten och ingenjören Christina Gratorp funderar över den tekniska utvecklingens betydelse för människan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprunglingen publicerad den 15 oktober 2019. Vem är det som kör egentligen? frågar Musse Pigg sina medresenärer i Walt Disneys kortfilm Mickeys Trailer från 1938. Det är ju jag som kör, svarar Janne Långben med sitt sorgfria höhö, medan bilens övergivna förarsäte gapar tomt genom husvagnens vindruta. Varje gång jag läser om utvecklingen av självkörande bilar hör jag den frasen som ett eko i min skalle. Vem är ansvarig om ingen håller i ratten, och vad innebär etik när tekniken fattar besluten åt oss? När vi bara följer protokollet. Ur ett samhälleligt perspektiv tycks protokollet utgöra en modern dygd. I effektiviseringens namn förlitar vi oss i allt större utsträckning på algoritmiserade beslut, i dag realiserade i datorprogram, där socialarbetaren, handläggaren eller juristen enkelt kan trycka på en knapp för att få fram ett beslut för sitt ärende. Vem får bostadsbidrag, hemtjänst eller böter? Besluten finns i ökande grad inkodade i programvaror utvecklade av tekniker, långt ifrån de verksamheter som utgör vårt sociala skyddsnät och de institutioner som vårt gemensamma samhälle vilar på. Om den globala trenden håller i sig innebär det att inrättningar som socialkontoret och åklagarmyndigheten på sikt inte behöver befolkas av socionomer och jurister utan kan reduceras till platser där någon trycker på en knapp. Möjligheten att tolka lagar och regelverk utifrån nya samhälleliga villkor försvinner morgondagens beslut baseras på gårdagens föreställningar. För det är just vad ett algoritmiserat beslut innebär. Till skillnad från tekniska hjälpmedel som ett räkneprogram eller en vädersimulator, är program som används för att svara på hur vi ska agera något som binder oss till ett beteende. Om vi med teknikens hjälp kan förutspå vilken dag det kommer regna bestämmer det ingenting åt oss. För bonden kan regnet vara välkommet, för semesterfiraren troligtvis inte. Datorprogrammet Compas däremot, som används i domstolar i USA för att förutsäga vem som med stor sannolikhet kommer att bli en återfallsförbrytare, fungerar determinerande. Det knyter inte bara en individs öde till andras beteenden i en redan passerad dåtid, utan avskaffar också medmänniskans blick på individen som just sin egen. För den åtalade vars livsöde står på spel innebär det både att kategoriseras utifrån föreställningar om grupptillhörighet, som klass, kön och etnicitet, och samtidigt att berövas synen på sin domare som en egen, etisk instans. Överfört på en större del av samhället är frågan vilka vi blir för varandra om vi inte längre kan betrakta våra medmänniskor som etiska aktörer. Vem är det jag möter om det inte är hon själv som agerar och vad gör det med min syn på henne? Och vad innebär det i sin tur för min egen förmåga att handla etiskt att betrakta min nästa som förutbestämd? Den moderna byråkratins målrationella tänkande att bara utföra de uppgifter vi åläggs var enligt sociologen Zygmunt Bauman en förutsättning för andra världskrigets terror. Försvaret för de algoritmiserade besluten utgår ofta från argument om rättssäkerhet och likabehandling. Genom att eliminera den så kallade mänskliga faktorn ska inga fördomar slingra sig in, ingen behandlas orättvist. Den juridiska lagen upphöjs till naturvetenskap och ges samma status som gravitationen eller ljusets konstanta hastighet som om lagens ursprung var en objektiv kunskapskälla, i sig fri från fördomar och statisk över tid. I själva verket har det visat sig att det som på pappret kan verka rättssäkert i praktiken ofta fått motsatt effekt. Datorprogrammet Compas har till exempel visat sig dra slutsatser i linje med rasistiska fördomar, vilket både beror på programkodens design och på den statistik som används. Men att se etiskt på sin omvärld är att värja sig mot tron att allt går att reducera till fakta. Kunskap är att äta, men människan får aldrig förbrukas som vetenskap; vi får inte göra den Andre till det Samma genom att tugga och svälja henne. Vår syn på detta andra som inte får objektifieras kategoriseras, katalogiseras, kartläggas är enligt moralfilosofen Emmanuel Lévinas avgörande för vår möjlighet att tänka bortom det totalitära. Att möta en annan människa är att hållas vaken av en gåta säger han, och pekar på att det oförutbestämda också bär möjlighetens frö. Kanske mot helt nya samhällsordningar, kanske mot en hjälpande hand i en stund då man minst förväntar sig en. Kanske kan man kalla det en tillåtelse att frångå protokollet. Men kan inte ett automatiserat beteendet vid sidan av argument om effektivitet och ekonomisk vinning också vara av godo? För att ställa frågan på sin spets kan den självkörande bilen statuera exempel. Dessa skulle, sägs det, kunna rädda tusentals liv. Det amerikanska lärosätet MIT Massachusetts Institute of Technology har ett interaktivt test på sin hemsida. Testet heter Moral Machine och går ut på att jag som användare utifrån ett visst antal situationer ska avgöra hur en självkörande bil bör agera. Jag startar testet. Ett blått fordon och några röda människofigurer dyker upp. Det är inte utan obehag som jag tvingas peka och klicka på vem av dem som måste dö. I scen efter scen väljer jag sedan mellan gångtrafikanter, passagerare och djur. När testet är klart inser jag att det i varje scen funnits mer information än vad jag först trodde. Av sammanfattningen framgår inte bara hur många passagerare och gångtrafikanter jag dödat, utan också hur många män, kvinnor, vältränade, överviktiga och personer som beskrivs ha högt respektive lågt socialt värde som jag låtit stryka med. Detta är den verklighet programmeraren ställs inför. Utan denna kategoriserande verksamhet går det helt enkelt inte att skapa ett program. Etikens fråga sliter sig från nuet och forslas bakåt till en annan beslutsfattande instans. Ett sätt att se det är att framtiden blir låst där kan helt enkelt inte ny information påverka situationen. Det jag möter i trafiken är en kunskap producerad i en svunnen tid en redan uppäten bit av världen. Men om det räddar liv? På ett filosofiskt plan ställer frågan i stort en föreställning om ett utfall mot ett avsägande av oss själva som aktörer med etisk agens. För att ekvationen om etik ska gå ihop måste dock framtiden vara obestridligt ny, vilket bara kan ske om den också samtidigt är o-förutbestämd. Lévinas liknar ett nu där allt hopp om förnyelse har gått förlorat med ett tillstånd av sömnlöshet: där råder förvisso vakenhet men det är alltid samma nu eller samma förflutna som varar. Vakenheten blir dröm, en o-personlig medvetenhet. I fallet med den självkörande bilen är det kanske rättvisare att inte ställa den mot en bil med chaufför, utan mot ett samhälle där vi strävar bort från bilism. Inspirerade av en annan moralfilosof, Immanuel Kant, skulle vi också kunna grubbla över intentionen med resan. Kan man kalla en maskin moralisk utan att samtidigt betrakta den struktur den opererar i? Är ett samhälle uppbyggt kring förbestämda beslut en plats där etiken är möjlig? Frågan om vem som kör verkar inte räcka till. Vi måste också fråga oss: vart är vi på väg? Christina Gratorp, skribent och ingenjör

Vad innebär det att vara en moralisk person? Lars Hermansson menar att det alltför ofta ses som synonymt med att säga rätt sak och att vara emot rätt saker. Vi måste våga tänka och tala friare. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 15 maj 2018. I tjugoårsåldern hade jag en period när jag bara med svårighet kunde avhålla mig från att sparka till duvor och små hundar när de kom så nära att det vore möjligt. Detsamma gällde människor på kryckor. Det var inte för att jag ogillade duvor och små hundar och människor på kryckor, utan för att det hade varit så lågt, så i allmänhetens ögon förkastligt. Ju mer jag tänkte på vilket kräk jag skulle vara om jag gav efter för trycket desto större blev trycket. Jag antar att jag led av en mild variant av det som på engelska brukar kallas call of the void, den plötsliga insikten om att livet är oändligt bräckligt och att vem som helst, även jag, nästan när som helst, genom att bryta en överenskommelse, kan krossa det: det räcker med att vrida på ratten ett halvt varv när man möter en bil på landsvägen, eller att med kraft knuffa till en person som står och väntar på perrongen när tåget dundrar in. Eller att bara släppa ett spädbarn man fått i famnen. Ett ögonblicks verk, som det heter. Det är rätt obehagligt när man tänker på det. Det är väl därför vi inte gör det så ofta. Få västerlänningar skulle idag hävda att de handlar som de gör för att det är deras plikt. Men om vi aldrig tänker på det: vilka blir vi då? Om vi aldrig tvivlar på att vi är goda rätt igenom? Jag tror svaret är: vi blir moralister. Immanuel Kant menade i sitt första moralfilosofiska verk, Grundläggning av sedernas metafysik, att den goda handlingen måste kännas lite som en uppoffring annars är den inte riktigt god. Att säga sanningen till exempel, är bara en god handling om du har något att förlora på att inte ljuga. Det går ju faktiskt att vara sanningsenlig av egoistiska skäl. Du ska handla av plikt, inte för att du själv eller någon annan eller samhället som helhet tjänar på det. Pliktetiken, som den här moralläran brukar kallas, är känd för att innehålla fler förbud än påbud. Du ska inte ljuga, inte stjäla, inte sparka undan folks kryckor och så vidare. Länge var förbuden förankrade i en kristen etik som till stora delar handlade om att inte bejaka sina begär, att avstå från världslig makt, köttets lust och andra fåfängligheter. Men när det kristna fundamentet relativiserades i och med sekulariseringen kom pliktetiken som morallära på skam. Få västerlänningar skulle idag hävda att de handlar som de gör för att det är deras plikt. Men pliktkänslan kan vara omedveten, det är en av de tankar den slovenske filosofen Slavoj iek blev berömd för genom otaliga föreläsningar och böcker som Njutandets förvandlingar och Ideologins sublima objekt på 1980- och 90-talen. iek menar att det senkapitalistiska samhället visserligen håller sig med en del gamla nedärvda förbud om att inte döda och så vidare, men att det som framför allt kännetecknar denna kapitalism utan kristendom är påbudet att njuta, unna sig, utforska driftslivets tidigare så mörka vrår och bli en fri människa den ekonomiska tillväxten till fromma. Men påtvingad frihet är som bekant sällan upplevd frihet. Och det är svårt att njuta på befallning, i synnerhet om någon ska tjäna pengar på det. Chailatte var kanske en kul grej, men det där designköket: kostade inte det lite mer än det smakade? Och hur var det med moralen under dessa konsumismens glansdagar? Tja, Stig Larsson sammanfattade det ganska bra i en ofta citerad diktrad: God är den som smakar gott. Fast inte bara så. Det var också en hederssak (fast man kanske inte använde just det ordet) att inte framställa sig som godare än man var: cynism stod högre i kurs än idealism, ironi högre än utopi. vi lever i en tid när moral och språk är intimt förknippade, när moral är språk, och språk moral. Och idag? För ett tag sedan fick jag hemskickat ett korrektur från en publikation jag ska delta i. Längst upp på en högersida, på egen rad, skild från resten av ordet som återfanns på föregående sida, stod stavelsen na. Bilder-na stod det helt korrekt, men ordet blev svårläst när det var uppdelat på två olika tidskriftssidor. Därför hade korrekturläsaren ringat in den ensamma stavelsen, ritat en pil till den och skrivit ordet horunge. Men har de inte rensat ut den där typografiska termen för länge sedan, var det första jag tänkte. Jag googlade, och visst, men inte för så länge sedan. 2016 rekommenderade Svenska språkrådet att vi ska börja använda ensamrad istället, och två år tidigare, 2014, utlyste Föreningen Svenska tecknare, som organiserar också svenska typografer, en tävling om vilket ord som borde ersätta den nedvärderande termen. Sladdis vann, tätt följd av busunge. Jag sitter där med korret och stirrar på den ensamma stavelsen, pilen och det nedvärderande ordet, och försöker föreställa mig hur jag skulle känna om jag faktiskt var son till en prostituerad. Skulle jag ta det personligt och tro att typografen kände till något om min familj, att ordet var en medveten skymf? Eller skulle jag känna mig ledsen och arg, inte bara för egen del, utan också å alla andra sexarbetarbarns vägnar? Eller skulle jag tycka att det var komiskt att den där ensamma stavelsen på något sätt skulle kunna representera mig? Jag vet inte. Men jag vet att vi lever i en tid när moral och språk är intimt förknippade, när moral är språk, och språk moral. Nästan så att somliga tror att det finns ett inneboende ont i vissa ord. Jag hör ofta människor använda det så kallade n-ordet i satser som Och då sade hon n-ordet eller På den tiden man kunde säga n-ordet, i situationer när det inte finns någon svart människa i rummet som skulle kunna ta illa vid sig. Vi måste också vilja andra saker, föra andra diskussioner, tänka att det samhälle vi vill leva i inte bara ska vara motsatsen till det vi inte vill leva i. Jag är inte den första att se likheten med medeltidens teologiska och filosofiska så kallade universaliestrid, som grovt förenklat stod mellan nominalister och realister, där nominalisterna den mest kände är kanske Wilhelm av Ockham menade att allmänbegreppen, de ord vi använder för att beskriva inte ett enskilt ting i världen, utan tinget i allmänhet som stol, demokrat, horunge eller sanning att de är tomma skal som vi kan fylla med vad som helst, medan de mest extrema realisterna verkligen trodde att det till exempel fanns en satanisk essens i ordet satan. Och att vi därför måste väga varje ord på guldvåg. Jag tänker att strävan efter moralisk renhet, då som nu, har med rädsla att göra. Det gäller att inte vackla, när det finns så mycket smuts därute, i Ungern, Polen, inuti Donald Trump, ja till och med på självaste Östermalm. Vi måste stå enade och starka nu, täppa till alla sprickor där the call of the void skulle kunna höras. Det är inte läge för nyanser och självrannsakan. God är den som säger rätt, skulle man kunna travestera Stig Larsson. Och det är förstås bra att vi står upp för alla människors lika värde och det fria ordet. Men när alla står upp på samma sätt. Allt högre ropar vi som till varje pris vill vara goda självklarheter eftersom en visserligen stor men dock minoritet, uttalar det för oss otänkbara. Allt vi vill är att de där 20 procenten inte ska växa och bli 30, 35, 40, 50. Men om det är allt vi vill, då kommer det att bli så. Vi måste också vilja andra saker, föra andra diskussioner, tänka att det samhälle vi vill leva i inte bara ska vara motsatsen till det vi inte vill leva i. Och vara oeniga, inte bara med varandra, utan också med oss själva. Jag ger kanske inte så mycket för Kants pliktetik, men jag tror ändå på det där att den goda handlingen inte ska vara alldeles lätt att utföra. Och att vi inte ska stirra oss blinda på ondskan hos andra, utan också erkänna att den har fäste djupt inom oss själva. Lars Hermansson, författare och kritiker

Om inte jag gör det, så gör någon annan det. Det personliga ansvaret tycks ha förlorat sin poäng i vår tid, men kanske är det precis då moralen blir relevant, funderar författaren Helena Granström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången 2018. Homo homini lupus est. Människan är människans varg; det gamla latinska ordstävet har i vår tid fått en förnyad, och kanske än mer skrämmande, innebörd. Med undantag för klimatförändringarna som i och för sig är människans verk, men ett oavsiktligt sådant är de allvarligaste hoten mot människan skapade av henne själv, inte omedvetet utan tvärtom målinriktat och metodiskt. I flera fall är de största farorna för den mänskliga civilisationen också nära förbundna med dess uttalade mål. Dystopin är inte en motpol till utopin, bara en lätt förvanskning av den. Avancerad artificiell intelligens är ett sådant exempel, en teknologi som vissa menar kommer att kunna lösa klimatfrågan och andra problem som vi inte klarar av på egen hand, och på sikt till och med hjälpa oss att kolonisera universum men som samtidigt befaras kunna utradera inte bara mänskligheten utan också allt annat biologiskt liv från planeten, om vi inte lyckas hantera den rätt. Medvetenheten om att AI-forskning medför en sådan allvarlig existentiell risk är spridd, också bland de forskare som själva driver utvecklingen. Trots det höjs i princip inga röster för att forskningen på detta område omedelbart bör upphöra, inte ens från dem som finner det osannolikt att missöden ska gå att undvika.  Vi som utnyttjar vårt historiska privilegium att leva på ett ohållbart sätt kan inte sägas ha mer ansvar för konsekvenserna än alla de andra personer som kunde ha gjort det, om de bara hade haft chansen. Varför inte? Svaret är enkelt: Helt enkelt för att det inte längre är ett alternativ. Dynamiken är densamma som för entydigt destruktiva tekniker som kärnvapen och biologiska stridsmedel, eller för den mer tveeggade möjligheten till genmodifiering av människan: Den som behärskar tekniken vinner makt, och att som person, organisation eller nation avsäga sig den makten innebär bara att man placerar den i händerna på någon annan och kanske mindre ansvarsfull aktör. Om detta var sant redan tidigare, under det 1940-tal då det amerikanska Manhattan-projektets forskare lyckades bli först med att konstruera en fungerande atombomb, är det giltigt i än högre grad inom den globaliserade världsordning som råder idag. En nation som med hjälp av etiskt tvivelaktig vetenskap och teknik skaffar sig politiska eller ekonomiska fördelar, kan snabbt komma att behärska världen. När amerikanerna fällde atombomben över Hiroshima hade den tyske fysikern Werner Heisenberg 25 år av intensiv atomforskning bakom sig. Det var resultatet av hans och andra atomfysikers arbete som nu brände människor till döds, slet dem i stycken, förvandlade dem till aska. Men begreppet skuld var, menade Heisenberg, trots det inte direkt applicerbart, även om vi alla var länkar i den kedja av orsakssamband som ledde fram till denna stora tragedi. Såväl teknikutveckling som vetenskap är historiska processer i vilka individen är utbytbar. Hade Einstein inte upptäckt relativitetsteorin hade någon annan gjort det, och hade inte Heisenberg själv och hans kollegor genom sin forskning bidragit till att lägga den teoretiska grunden för kärnvapen hade någon annan varit där för att fylla hans plats. Av det skälet kan den individ som gör en avgörande upptäckt inte sägas ha mer ansvar för dess konsekvenser än alla de andra personer som kunde ha gjort den. Pionjären har bara blivit placerad på rätt ställe av historien, och har inte gjort något mer än att utföra den uppgift han blivit ålagd. Och detta, tillägger Heisenberg, är det värsta av allt: Insikten om hur oundvikligt alltihop faktiskt var. Mer än hundratusen människors plågsamma död finns med andra ord härbärgerad redan i den teoretiska atomforskningen, eftersom den förr eller senare kommer att leda fram till kunskap som möjliggör bomben, en kunskap som i sin tur kommer att driva någon till att konstruera denna bomb, vilket så småningom kommer att få någon att använda den. Genom forskning görs tekniken möjlig, och så snart den är möjlig är den också nödvändig. Därmed kan forskarens moraliska ansvar i synnerhet, och kanske till och med det personliga ansvaret i allmänhet, i viss mening sägas vara avskaffat i det moderna samhället. Detta inte av ideologiska skäl, utan av praktiska: De krafter som människan i och med byggandet av en teknologisk civilisation har satt igång har visat sig starkare än hennes moral, starkare än hennes politik, ja, starkare än hon själv. Kanske är den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen inte oundviklig i något principiellt avseende, men i praktiken tycks den numera fullständigt ohejdbar. Det dilemma som möter den moraliskt sinnade forskaren liknar i många avseenden det som vi alla står inför idag, i relation till de klimatförändringar som inom en nära framtid kommer att bli förödande om utsläppen av växthusgaser inte upphör. Och den kapitulation som de flesta av oss väljer att möta det med, är också besläktad med den som Heisenberg ger uttryck för: Vi som utnyttjar vårt historiska privilegium att leva på ett ohållbart sätt kan inte sägas ha mer ansvar för konsekvenserna än alla de andra personer som kunde ha gjort det, om de bara hade haft chansen. Och dessutom är våra egna handlingar, de förändringar som vore möjliga för att själva att åstadkomma, så små att de saknar betydelse. Begreppet skuld är, säger vi oss, inte direkt applicerbart. Utifrån ett sådant perspektiv snöps kraften hos varje individuell handling redan innan den har hunnit utföras: Vad spelar det för roll om jag slutar flyga och köra bil, om ingen annan gör det? Vad spelar det för roll om jag sopsorterar, blir vegan och slutar nöjesshoppa, när alla andra fortsätter som förut? Det enkla svaret är förstås: Ingen roll alls. Och därmed verkar saken vara avgjord. Moral och personligt ansvar tycks ha spelat ut sin roll. Men när Manhattanprojektets vetenskapliga ledare, fysikern Robert Oppenheimer, ser bomben detonera är det han, och ingen annan, som med hans eget citat ur den hinduiska skriften Bhagavadgita har blivit döden, världarnas förstörare. Men frågan är om det inte förhåller sig precis tvärtom: att det är just i ett sådant här läge som moralen som idé blir verkligt betydelsefull. Ju mer svårgripbara effekterna av den enskilda människans agerande blir, och ju otydligare hennes möjligheter att påverka, desto viktigare blir en känsla för rätt och fel som åtminstone till viss del är oberoende av den enskilda handlingens konsekvenser. På samma sätt som begrepp som värdighet, godhet och respekt hämtar dessa kategorier sin näring från någonting som ligger djupare än de omedelbara effekter som ofta kan vara både oöverblickbara och svåra att förutse. När vi värderar handlingar med deras hjälp, värderar vi inte bara handlingarnas konsekvenser, utan också hur de formar den individ som begår dem. Kanske var atombomben oundviklig, och kanske var den enskilda forskarens roll i dess tillkomst fullständigt utbytbar. Men när Manhattanprojektets vetenskapliga ledare, fysikern Robert Oppenheimer, ser bomben detonera är det han, och ingen annan, som med hans eget citat ur den hinduiska skriften Bhagavadgita   har blivit döden, världarnas förstörare. Kanske eller rentav troligen kommer vi att misslyckas med att dämpa klimatförändringarna och annan mänsklig förstörelse av planeten; kanske kommer vi till sist att gå under i en värld som vi själva slagit i spillror. Och kanske kan ingen av oss göra någonting för att förhindra det. Betyder det att vi lika gärna kan fortsätta som hittills, och acceptera att historien har gjort oss till världarnas förstörare   i en mindre storslagen, men minst lika reell bemärkelse som Oppenheimer? Inte om vi tror att begrepp som godhet, värdighet och vördnad äger någon mening, inte om vi tror att det har betydelse att kunna se oss själva i ögonen och säga: Jag levde så gott jag förmådde. Det åtminstone det står ännu i vår makt. Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik

Vi gör nördquiz, rangordnar vitala yrken, lovprisar polisen, snackar skit om USA, pratar corona, diskuterar moraliska dilemman och sätter vår allmänbildning på prov. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta fantastiska avsnitt av podcasten Skål På Det så utsätter vi varandra för väldigt jobbiga situationer och Kaizer startar sin egna lilla show där Jacob och William lägger ner all sin kraft för att inte svara fel på de svåra frågorna!

Hanna och Johannes pratar med journalisten Johanna Frändén om hur det post-kapitalistiska samhället påverkar våra relationer, och varför det är så svårt att få ihop kärlekslivet. Kulturreporter Nanna Olasdotter Hallberg berättar om statyerna som faller i USA. Dessutom vardagsfilosofiska rummet, idag med artisten Jonas Lundqvist och poddaren Julia Lyskova!

SUPPORTA KOLLA SVENSKEN PÅ 0760248480!  I dessa corona-tider rullar vi ut ett avsnitt om dagen. Den tjugotredje dagen svarar vi på Dennis fem frågor! 

Vi besvarar era största problem för att sponsra vår nya låt - Dilemman. Vi utnämner veckans skallig: Rob Kearney. Axel har också upptäckt TVÅ nya typer av  sexism och Edvin...det va nåt med youtube tror jag.  Tack på förhand puss kram följ Skallig på spotify gärna!

Jörgen och Hanna fortsätter grottar ner sig i etik och moral, idag med corona-tema. I panelen har vi författaren och poddaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli och influencern Lovisa Lojsan Wallin. Vi pratar med P3-korren Caroline Kernen om att EU stänger gränserna och Musikguidens Tina Mehrafzoon om att Eurovision Song Contest ställs in.

Andrea har tagit in alldeles för mycket info om corona på sistone och mår piss. Mathilda berättar om sitt drömfrieri för några år sedan och hur drömmarna förändrats sedan dess. Tjejerna diskuterar att fria som tjej och pratar om Samir Badrans frieri i livesändning. Förutom det ställer Andrea Mathilda mot väggen med moraliska dilemman och pest eller kolera! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Marie Agerhäll som ligger bakom svenska humorsuccén Dips kommer och berättar om hur det är att göra allt - skriva, regissera, skådespela - i en serie. Andreas Kleerup freestylar på harpa och tillsammans löser han och Marie våra etiska dilemman.

Vi har GÄST! Lyssna på Disas klimatförsvar och Axels paradise hotell-svammel. Sök Dilemman typ Spotify för att höra vår nya låt

Tips på gäster? Har du funderingar, idéer eller feedback om podden? Hör av dig till oss på hej@nicholasfernholm.com, gilla videon, prenumerera och sprid till dina vänner!Magnus Lundgren är forskare vid Institutionen för organismbiologi i Uppsala Universitet. Han har bedrivit forskning inom mikrobiologi och genteknik och undersökt hur mikroorganismer försvara sig mot virus med hjälp av CRISPR-Cas-system samt arbetat med att utveckla gentekniska verktyg.I detta avsnitt så pratar vi om CRISPR samt dess potential att hjälpa oss förstå våra gener, genetiken hos andra djur och mikroorganismer och potentiella tillämpningar i framtiden. Vi pratar om hur de moraliska aspekterna av detta verktyg inte har utvecklats i samma takt som vår potential att använda verktyget och varför det är otroligt viktigt att vi har mer samhällsdialoger kring hur vi vill använda CRISPR. Vi är påväg att få verktyg som är kraftfullare än vad vi är kunniga, vilket är problematiskt.Support the show (https://www.patreon.com/smartasspodden)

Tips på gäster? Har du funderingar, idéer eller feedback om podden? Hör av dig till oss på hej@nicholasfernholm.com, gilla videon, prenumerera och sprid till dina vänner!Magnus Lundgren är forskare vid Institutionen för organismbiologi i Uppsala Universitet. Han har bedrivit forskning inom mikrobiologi och genteknik och undersökt hur mikroorganismer försvara sig mot virus med hjälp av CRISPR-Cas-system samt arbetat med att utveckla gentekniska verktyg.I detta avsnitt så pratar vi om CRISPR samt dess potential att hjälpa oss förstå våra gener, genetiken hos andra djur och mikroorganismer och potentiella tillämpningar i framtiden. Vi pratar om hur de moraliska aspekterna av detta verktyg inte har utvecklats i samma takt som vår potential att använda verktyget och varför det är otroligt viktigt att vi har mer samhällsdialoger kring hur vi vill använda CRISPR. Vi är påväg att få verktyg som är kraftfullare än vad vi är kunniga, vilket är problematiskt.Support the show (https://www.patreon.com/smartasspodden)

Ulla Holmberg, socionom, terapeut och handledare samtalar med Tina Karpin om vad handledning är samt vilken nytta man kan ha av handledning i sin yrkesutövning. info@socionompodden.se www.socionompodden.se   Följ oss på Instagram under #socionompodden. 

Vi har träffat Ingegerd Tallberg Broman och Sven Persson, professorer i pedagogik vid Malmö Universitet för att prata om deras studie "Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa- om dilemman i förskollärares uppdrag. Det var en nedslående läsning men det inger också hopp om förändring. Vi pratar om tydlighet, samsyn, kontroll och ledarskap.

Morgan och Anna-Maria svarar på alla era frågor! Hur hinner de med allt? Vem ber först om ursäkt? Om barnuppfostran, oro, ångest och en stor dos kärlek. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hannah och Eva avslöjar knepiga dilemman ur sin egen vardag och tar ställning i frågor som nakenhet, passiv aggressivitet och hur det känns då man inte blir bjuden med på festen. Ett nytt avsnitt publiceras varje lördag och du kan när som helst höra av dig med frågor, funderingar och personliga erfarenheter till relationspodden@yle.fi.

Tvättar du händerna på en offentlig toalett fast tvålen inte är vegansk? Äter du medicin fast den är djurtestad? Mormor bjuder på hembakta bullar och råkade ta margarin med animaliskt D-vitamin, hur gör du då? Hur gör du med kläder, som är gjorda av animaliska material, men som du hade innan du blev vegan? Lyssna på en spännande diskussion där Gurgîn och Nina öppet resonerar kring vanliga etiska dilemman som vegan. Inspelad under Vegovision i Malmö den 4 maj.

Rosor är röda, violeter är blå, idag släpper vi ett nytt avsnitt som är svårt att motstå. Det är bara att trycka play och luta er tillbaka för det är Chillauran, okay! Jalladåååååååå lyssna till er.

Bingo har gjort hemläxan och hittat en röd tråd i frågorna. En fråga om en flört med en gift chef, och en om en sexuellt frustrerad kvinna som har ett hemligt förhållande med gift man för att förgylla vardagen. Dilemman uppstår såklart, och relationspoddarna finner svaren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Per Molander, aktuell med boken Condorcets misstag, gästar podden för en diskussion om marknadsjämvikt, den politiska ekonomins fem stora dilemman människans natur, statens roll, kunskapssyn och utbildningsväsende. Per Molander har tidigare skrivit bland annat boken Ojämlikhetens anatomi. Med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Vad är det som gör en lättläst bok lättläst? Det vet Sara Lövestam, sfi-lärare, författare och grammatiknörd. Det finns regler för hur lättlästa böcker ska vara skrivna. Men boken ska ju vara bra också. Med lättlästa böcker är målgruppen vuxna med stor livserfarenhet, vilket ställer extra höga krav på både komplext innehåll och enkelt språk. Här ger Sara Lövestam konkreta exempel på hur hon jobbat med texter i klassrummet. Vi får även en inblick i hur hon som författare brottas med texterna. Ett elegant, litterärt stilgrepp är sällan det som är bäst för målgruppen när man skriver lättläst.

Vad är det som gör en lättläst bok lättläst? Det vet Sara Lövestam, sfi-lärare, författare och grammatiknörd. Det finns regler för hur lättlästa böcker ska vara skrivna. Men boken ska ju vara bra också. Med lättlästa böcker är målgruppen vuxna med stor livserfarenhet, vilket ställer extra höga krav på både komplext innehåll och enkelt språk. Här ger Sara Lövestam konkreta exempel på hur hon jobbat med texter i klassrummet. Vi får även en inblick i hur hon som författare brottas med texterna. Ett elegant, litterärt stilgrepp är sällan det som är bäst för målgruppen när man skriver lättläst.

I det elfte avsnittet har vi två delar, i den första delen kommer vi prata om olika situationer som kan dyka upp i mäklaryrket och hur man hanterar dem, etik och moral helt enkelt. Vad är okej och vad är inte okej, vad säger samvetet utan att för den delen glömma lagen. I den andra delen kommer vi prata om interna mäklartermer såsom vad betyder ”kalla samtal” eller ”lappa”.

I nästa vecka avgör britterna om dom ska stanna kvar eller lämna EU. Den politiska polariseringen inom och mellan EU-länder ökar. Samtidigt är EU oense när det gäller flyktingpolitiken. Storbritannien är ett av Sveriges viktigaste exportländer, men vad som händer med handelsförbindelserna om britterna röstar för att lämna EU, är osäkert. Enligt Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde beror det på vad britterna själva vill, men de kan inte förvänta sig någon särbehandling från Sveriges sida. Ekots EU-reporter Susanne Palme förklarar hur relationen ser ut mellan EU och de länder som är nyckelspelare på flyktingarnas väg mot Europa. Som ett sista hurra denna säsongsfinal sammanfattar Ekots politiska kommentatorer Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg det händelserika politiska året.

Robin, Johan och Mårten läser ett lyssnarbrev om bisexuella dilemman, pratar om fåfängan i att inte fira sin födelsedag efter 39 och går igenom crossdressing för barn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med ökande medicinska möjligheter går det idag att göra mer än man kanske bör. Läkaren Jenny Lindberg, filosofen Jeanette Emt och sjukhusprästen Daniel Brattgård diskuterar etiska dilemman i vården. Ända sedan Hippokrates och fram till ganska nyligen har strävan i vården varit att göra det yttersta för att hålla patienten vid liv. Men i takt med den teknisk-medicinska utvecklingen uppstår allt oftare frågan om man verkligen bör göra allt man kan. Ett filosoferande samtal mellan Jenny Lindberg, läkare som forskar om värdekonflikter inom njursjukvården, Jeanette Emt, filosof som undervisar i medicinsk etik och Daniel Brattgård, sjukhuspräst och före detta ledamot av Statens Medicin etiska råd, SMER. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur har medierna hanterat den så kallade flyktingkrisen? I höstens sista avsnitt gästas podcasten av Dagens Arenas reporter Johanna Senneby för att prata om pressetik, bildpublicering och mediebevakning av höstens presskonferenser och migrationspolitiska utspel. Hur resonerar man som journalist när man intervjuar människor som flyr och vad måste man ta hänsyn till vid bildpublicering? Har svensk media granskat och förklarat de migrationspolitiska utspelen så att allmänheten förstått konsekvenserna av dem? Vad blir de stora journalistiska utmaningarna framöver inom det migrationspolitiska bevakningsområdet och hur borde svensk mediakår ta sig an dem?

Vid internationella militära insatser deltar ofta svenska sjuksköterskor och läkare som då kan ställas inför frågor som de inte är vana vid. Om till exempel flera personer skadas av en bomb i Afghanistan och två av dem omedelbart behöver hjälp, vem väljer du först om en av dem är svensk och den andre är en afghansk fiendesoldat? Hur hanterar du att tvingas lämna en skadad soldat för att området är för farligt, och hur känns det att i ena stunden rädda livet på en skottskadad person och i nästa stund kanske själv tvingas skjuta ihjäl någon? Prästen Kristina Lundberg vid Högskolan i Borås forskar om sådana här etiska dilemman i stridsmiljö, och vi hör också major Thomas Hernes som är chef för ett av Sveriges två fältsjukhus. Dessutom handlar det om hur satiren slog igenom i amerikanska filmer på 1990-talet. Johan Nilsson är filmvetare vid Örebro universitet och aktuell med boken American Film Satire in the 1990s, i vilken han skriver om hur stilgrepp som nyss förknippats med mindre independentfilmer plötsligt började användas i storsäljande mainstreamfilmer. Programledare är Urban Björstadius.