Forskningspodden

What really happens to an idea after it sparks – and how are ideas turned into innovations within public and private sector organisations? In this episode, we speak with Business Administration researcher Jana Huck whose work challenges the conventional focus on simply generating and selecting ideas. Instead, she uncovers the often-overlooked activities that truly shape an idea's journey. Drawing on studies at individual, group, and organisational levels, she reveals how ideas evolve not through a linear process, but through dynamic, intertwined activities. In our conversation, Jana argues that the results of her research can help organisations to manage idea development more consciously and holistically. Jana Huck’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Idea Development for Innovation: A Multi-Level Exploration of the Activities and Processes Propelling Ideas Towards Innovation

Att vara en hållbar konsument kan vid första anblick verka enkelt, att göra ”rätt” val, men i praktiken är hållbar konsumtion ofta en balansgång mellan ideal, normer, praktiska begränsningar och våra egna föreställningar om vad som faktiskt är hållbart. I sin doktorsavhandling undersöker företagsekonomen Anne-Charlotte Paas hur människor formar sina identiteter som hållbara konsumenter genom dessa komplexa förhandlingar. Genom intervjuer och tematisk analys framträder fyra olika sätt att förstå och leva hållbar konsumtion, identiteter som inte bara speglar värderingar, utan också blir en del av hur konsumenter uttrycker, omförhandlar och försöker forma sin plats i omvärlden. I samtalet berättar Anne-Charlotte om sina resultat och om varför ett bredare och mer nyanserat perspektiv på hållbar konsumtion är avgörande för att förstå hur hållbarhet tar form i människors liv. Anne-Charlotte Paas doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Det är klart jag vill vara hållbar, men…: En kvalitativ studie om hållbar konsumtion och identitetskonstruktion

Fotosyntes anses vara den mest betydelsefulla biokemiska processen på jorden. Trots dess centrala betydelse upplevs fotosyntesundervisningen i grundskolan som svårtillgänglig. Anders Eriksson utgår i sin doktorsavhandling i biologi från att undervisningen om fotosyntes bör kopplas till hållbarhets- och samhällsfrågor för att öka dess relevans. I sin avhandling har Anders tillsammans med biologilärare utvecklat en undervisningsdesign som han sedan testat och utvärderat. Ett resultat av studien är att elever som undervisats med den nya designen uppvisade signifikant bättre resultat än elever i en kontrollgrupp. I vårt samtal berättar Anders att det bland annat var den nya undervisningsdesignens förmåga att skapa autentiska upplevelser och en fascination hos eleverna som gjorde den framgångsrik. Anders Erikssons doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Kraftfull kunskap om fotosyntes transformerad till undervisningsinnehåll via ett ramverk för fotosynteslitteracitet

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Biology researcher Stina Eriksson, whose work sheds new light on a tool many science teachers rely on every day: analogies. Analogies help students grasp tricky scientific ideas by connecting them to something familiar – but when used carelessly, they can create misconceptions. Stina's research investigates the knowledge and skills required by science teachers to use analogies as pedagogical tools. Stina has done this by developing the Analogy Competence for Science Teachers (ACT) framework, which clarifies what teachers need to know and do to use analogies effectively. The framework breaks analogy use into three parts: choosing accurate analogies, planning how to introduce them, and guiding students through the analogical reasoning process. In our conversation, we learn more about the ACT framework and how it can be helpful for science teachers. Stina Eriksson’s licentiate thesis can be downloaded from DiVA: Analogy competence for science teachers: The development and validation of the ACT framework

Covid-19-pandemin förde med sig en ökad grad av arbete hemifrån för många anställda i tjänstemannayrken. Detta har medfört nya möjligheter och utmaningar som behöver undersökas vidare, särskilt i relation till inkludering, arbetsanpassningar och öppenhet kring funktionsnedsättningar. Syftet med Suzanne Millmarks forskning i arbetsvetenskap är att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör och hindrar inkluderingen … Continue reading "138 – Inkludering av medarbetare med osynliga funktionsnedsättningar"

How are emerging AI technologies affecting and reshaping journalism and the journalist profession? This is the fundamental question for Media and Communication scholar Joanne Kuai's doctoral thesis. Joanne's research investigates global power shifts and institutional challenges from AI's integration into journalism, focusing on China with comparisons to the US and EU. In our conversation, Joanne … Continue reading "137 – AI, News, and the State"

I ett digitalt samhälle använder barn smartphones och surfplattor för att spela spel, streama innehåll och interagera på sociala plattformar såsom TikTok och Instagram. Många digitala tjänster är “gratis”, men betalas med personuppgifter och genom att köp erbjuds inne i tjänsterna. Detta väcker frågor om barns rättigheter och föräldrars ansvar. I Germaine Hillerströms doktorsavhandling i … Continue reading "136 – Barn som ingår avtal om digitala tjänster"

Freshwater mussels of the order Unionida are endangered but play a vital role in aquatic ecosystems. Their larvae (glochidia) temporarily parasitize fish, attaching to gills before maturing into free-living adults. Conservation efforts to reintroduce these mussels are generally supported as Unionids are well-known ecosystem engineers. However, public concern arises due to their parasitic nature. Sebastian … Continue reading "135 – Glochidiosis and behaviour"

Type 1 diabetes is a chronic illness, and diabetes self-care measures play a crucial role in disease management. Well-designed digital health technologies (DHTs) can support diabetes self-care, however, their use can be challenging. In Divya Anna Stephen's research in nursing science, she explores perspectives on DHT support for diabetes self-care among adults with type 1 diabetes.  … Continue reading "134 – Digital health technology for supporting diabetes self-care"

Socialtjänsten har ett brett uppdrag att främja barn och vuxnas trygghet, levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Myndighetens verksamhet påverkar därför många människor. Men vilket förtroende har egentligen allmänheten av socialtjänsten? Och hur påverkar detta verksamheten och socialsekreterarnas arbete? Detta är vad Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete, undersöker i sin doktorsavhandling. Avhandlingens fyra delstudier … Continue reading "133 – Allmänhetens förtroende och uppfattning om socialtjänsten"

Hur kan metoden motiverande samtal (MI) användas för att stärka det relationella arbetet i skolan? Detta är vad Martina Jordan undersöker i sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete.  Avhandlingen visar att MI ger lärare konkreta samtalsfärdigheter för att hantera allt från konflikter och utvecklingssamtal till relationer med elever och vårdnadshavare. Dessutom stärks lärarnas självtillit och deras … Continue reading "132 – Motiverande samtal som relationellt verktyg för lärare i grundskolan"

In this episode of Forskningspodden, we sit down with Lazarus Fotoh, researcher at Karlstad University, to talk about how technology is starting to change the way audits are done. Drawing on his doctoral research, he shares how tools like AI can make audits more efficient, more effective and help close the gap between what people expect from … Continue reading "131 Auditing in Transition"

Many businesses worldwide are facing big sustainability challenges. In Andrey Abadzhiev's research in business administration, he investigates how businesses can innovate their models to be more sustainable. While past research has recognized that companies need different management methods to make these changes, it hasn't always provided a clear or structured approach. To help with this, … Continue reading "130 – Business model innovation for sustainability"

In this episode of Forskningspodden, we explore the hidden privacy risks for users of digital health technologies—like mobile health apps and health information systems—that are transforming healthcare. While these tools offer huge benefits, they also open the door to serious privacy and security risks that could result in sensitive information misuse, unauthorized access to data … Continue reading "129 Protecting Patient Privacy in the Digital Health Era: Uncovering Risks and Ways Forward"

Programming has been presented as a way for students to learn mathematics. In his licentiate thesis, David Taub challenges this idea by investigating if and how it works. In his study, groups of Swedish secondary school students, most of them novice programmers, were observed and interviewed as they conducted programming tasks in the classroom.The findings … Continue reading "128 – Programming as a tool for helping students with mathematics"

Hur påverkas arbetsrelationer av organisatoriska förändringar? Det är den övergripande fråga som David Regin Öborn ställer i sin doktorsavhandling i arbetsvetenskap. Närmare bestämt undersöker han vilka konsekvenser organisatoriska strukturförändringar får för universitetsadministratörers roller, relationer och positioner på ett svenskt lärosäte.  Davids forskning visar att administratörerna ofta befinner sig i en ”mittemellan”-position. De förväntas utföra ett … Continue reading "127 – Arbetsrelationer bland universitetsadministratörer"

I dagens svenska offentliga vård och sociala omsorg spelar digital data en allt större roll. Vardagliga beslut och handlingar omvandlas till data som styr inte bara medicinska praktiker utan också socialtjänstens bemötande och insatser. Denna utveckling – datifiering – påverkar alla nivåer av välfärden, från hälsoundersökningar på vårdcentraler till komplexa beslut om stödinsatser på socialkontoret. … Continue reading "126 -Datifieringens påverkan på vård och omsorg: Från beslut till digitala avatarer"

Hur lång tid tar det för ett nätverkspaket att färdas över nätverket? Varför uppstår fördröjningar när vi surfar på nätet, och hur kan vi mäta dessa fördröjningar? Det är några av de frågor vi tar upp i detta avsnitt av Forskningspodden. Med oss i studion har vi doktoranden Simon Sundberg, som har skrivit licentiatuppsatsen Towards Ubiquitous and … Continue reading "125 – Fördröjningar i nätverk: Hur latens påverkar din internetupplevelse"

In this episode of Forskningspodden, we explore the often-overlooked connections between disaster risk management and sustainable development. Mathilde de Goër de Herve gives insights into how incorporating justice-related and temporal considerations can enhance disaster risk management, ensuring long-term resilience and fairness. We dive into flood risk management, examining how social, ecological, and temporal justice should … Continue reading "124 – Do Disaster Management Efforts Always Support Sustainable Development?"

Under 2000-talet har digital teknik blivit en självklar del av ungdomars liv, och samtidigt har den skapat nya utmaningar och konflikter. I detta avsnitt av Forskningspodden träffar vi Jakob Olsson som berättar om sin avhandling Sladdbarn, vuxennätverk och digitala spänningar där han undersökt hur digitaliseringen skildras i svensk barn- och ungdomslitteratur från 2000-talet. Hans forskning … Continue reading "123 – Teknik, spänningar och mediestrider i böcker för unga"

Att ta anställning i någon annans hushåll var en av de vanligaste vägarna till försörjning för kvinnor i Sverige under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. För de kvinnor som tog anställning väntade långa arbetsdagar, låg lön och socialt anseende. Genom att undersöka platsannonser från tiden samt svar på frågelistor som skickats ut till de arbetande … Continue reading "122 – Avlönat hushållsarbete i Sverige 1890-1939"

Hur gör högstadieelever när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt? Detta är den övergripande fråga som Marie Wejrum, doktor i pedagogiskt arbete, ställer i sin doktorsavhandling Läsa bredvid raderna: Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter. Digitala texter är komplexa eftersom de kan erbjuda olika läsvägar, och de … Continue reading "121 Högstadielevers läsning av argumenterande texter"

Körsång har en lång historia i Sverige. Idag utövas körverksamhet i hela Sverige, såväl i religiösa som i icke-religiösa sammanhang, och ungefär sex procent av alla svenskar beräknas regelbundet sjunga i kör. Trots dess omfattning och utbredning är körverksamheten underbeforskad. Detta råder Per Göransson bot på genom sin doktorsavhandling i kulturgeografi, som gör en stor … Continue reading "120 – Sveriges körgeografier"

Riparian zones—the narrow but biodiverse interfaces of land and water—play a crucial role in both the environment and human society. But what shapes these rich ecotones? In this episode, Jacqueline Hoppenreijs takes us into the fascinating world of riparian vegetation and explores with us how water's flow—both destructive and constructive—forms plant communities and sustains biodiversity. … Continue reading "119 The Secrets of Riparian Zones: Water, Seeds, and Biodiversity"

Hur används skönlitteratur i förstaspråkundervisning och hur främjas elevernas litterära kompetens i högstadieskolor i Norden? Dessa frågor undersöker Anna Nissen i sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete Nordic Literature Instruction. Avhandlingen bygger på ett stort antal videoinspelade klassrumsobservationer och en enkät riktad till lärare. I samtliga nordiska länder spelar skönlitteratur en viktig roll i förstaspråksundervisningen. Gemensamt … Continue reading "118 – Skönlitteraturundervisning i Norden"

I det här avsnittet samtalar vi med Maria Lennartsdotter om hennes doktorsavhandling Professionell komplexitet i svensk förskola: Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag som undersöker svenska förskolepedagogers erfarenheter från den uppmärksammade #pressatläge-rörelsen som började 2017 på facebook. Mer än 1 000 pedagoger delade då sina berättelser på sociala medier under hashtaggen #pressatläge för att … Continue reading "117 – Pressat läge i svensk förskola"

Digitaliseringen i skolan är en hett omdebatterad fråga som bland annat handlar om elevers tillgång till datorer, mobiltelefoners vara eller inte vara i klassrummet, och om användningen av AI-verktyg. I det här specialavsnittet av Forskningspodden diskuterar vi digitalisering i skolan med två gäster som utifrån lärar- och forskningsperspektiv är väl insatta i dessa frågor. De är … Continue reading "116 – Forskningspodden live: Digitalisering i skolan"

Epigenetik är den del av genetiken som undersöker om och varför en gen är aktiv eller inte. Miljö- och livsstilsfaktorer i vår omvärld på makronivå påverkar genernas aktivitet på mikronivå, men det är bara aktiva gener som kommer till uttryck. Denna relation mellan det som kan erfaras med våra sinnen på makronivå och de osynliga … Continue reading "115 – Högstadieelevers meningsskapande av epigenetiska visuella representationer"

För musikindustrin är fansens engagemang en viktig del för att bygga och kommunicera artistens varumärke. Innan internet och sociala medier fanns tillgängliga var kommunikationen ofta statiskt fokuserad på skivsläpp och turnéer. I dagens digitaliserade musikvärld måste kommunikationen vara mycket mer flexibel och kontakten med fansen mycket tätare. I Jessica Edloms doktorsavhandling undersöker hon hur musikindustrins strategiska kommunikation … Continue reading "114 – Kommunikationsstrategier i musikindustrin"

Early life is an important period for growth and development and therefore, sensitive to environmental exposures, such as chemicals and nutrition. Endocrine disrupting chemicals (EDCs), ubiquitous in daily exposure, can lead to adverse health effects. Katherine Svensson's doctoral thesis in Public Health Science investigates 26 EDCs in pregnant women and measured children's growth up to … Continue reading "113 – Early life environmental exposures and children's growth"

In modern software development, microservices are crucial. Instead of a monolithic application, where everything is tightly coupled, microservice architecture offers a way to develop, deploy and maintain services independently. This enhances agility, resilience, and scalability, but it also introduces challenges concerning for example resource allocation and performance optimization. In his doctoral thesis in Computer Science, … Continue reading "112 – Unchaining microservice chains"

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men vilka möjligheter har barn att röra på sig, och vad finns det för begränsningar som gör det svårt för dem att komma igång? I det här specialavsnittet av Forskningspodden diskuterar vi barns rörelse med Frida Bernhardsson, strateg på kultur- och fritidsförvaltningen … Continue reading "111 – Forskningspodden live: Barn rör sig för lite!"

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men stämmer det och på vilka sätt är det i så fall ett problem? Och framförallt: Hur kan situationen förbättras? I det här specialavsnittet av Forskningspodden träffar vi Johan Högman, doktor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om fysisk aktivitet … Continue reading "110 – Barn rör sig för lite!"

År 1962 fattade den svenska riksdagen beslutet om införandet av nioårig enhetsskola, grundskolan. Det var ett beslut som föregåtts av utredningar, debatter och en försöksverksamhet och som förändrade det skolsystem som funnits i Sverige i omkring 100 år. Idén med enhetsskola var att demokratisera skolväsendet genom att alla skulle ha rätt till likvärdig utbildning och … Continue reading "109 – Olika vägar till enhetlig skola"

Metaphors accompany us in everyday life, although they are mostly elusive. Yet, when used in unconventional ways, such as in the expression “English Philology is just a bubble”, they remind us of their presence. But what aspects distinguish unconventional from conventional metaphors? To answer this question, Sebastian Malinowski conducted a survey in which 160 non-native … Continue reading "108 – Unconventional Metaphors in English as a Lingua Franca"

När Internet slog igenom under 1990-talet var det inte designat för den mångfald applikationer som vi idag ser. När allt mer teknik i vår vardag blir uppkopplad ökar också kraven på nätverken, och på att applikationerna som ska använda nätverken optimeras för att utnyttja de resurser som finns. Alexander Rabitsch undersöker just det sistnämnda i … Continue reading "107 – Förbättra nätverkens transportvägar"

I Sverige är de som söker kommunala vård- och omsorgsinsatser allt äldre. Samtidigt har vården svårt att rekrytera personal i tillräcklig omfattning och Inspektionen för vård och omsorg har vid tillsyn rapporterat om brister inom äldreomsorgen. Mot denna bakgrund vill Ingrid Andersson i sin forskning öka och fördjupa kunskapen om vård som inte blivit utförd … Continue reading "106 – Vård som inte blivit utförd"

Många människor drömmer om att förvandla sin livsstil till ett arbete de kan leva och försörja sig på. Livsstilsinriktat arbete förekommer i många branscher, exempelvis sport, kultur, nöje och jordbruk. Åsa Bergman Bruhn undersöker i sin forskning vad som kännetecknar yrken av livsstilskaraktär och hur arbetsförhållandena ser ut för dem som har denna typ av … Continue reading "105 – Livsstilsinriktat arbete i hästnäringen"

Today, wood pellets are often used as fuel for heat and power generation. However, when stored, fresh wood pellets produced from fresh sawdust can self-heat and emit gasses (off-gassing). Self-heating may lead to fires while off-gassing of toxic gasses such as carbon monoxide is a human health and environmental hazard. Workson Siwale's research focuses on … Continue reading "104 – Off-gassing in wood pellets"

Idag sker mjukvaruutveckling i snabba och dynamiska processer, vilket innebär att de arbetsmetoder som används behöver främja förändring och flexibilitet, de behöver vara agila. Agila arbetsmetoder har uppstått inom den snabbt föränderliga IT-sektorn, men återfinns idag inom många olika branscher. Forskning visar att det för organisationer och arbetslag kan vara utmanande att arbeta agilt. Affärsmässiga … Continue reading "103 – Agil mjukvaruutveckling"

Research shows that due to contextual differences between museums and schools, teachers often find it difficult to adapt their teaching to museum settings. Therefore, there is a need for museums to develop and improve student experiences of school trips to their institutions. Against this backdrop, museum educator and researcher Harald Raaijmakers‘ has developed a museum … Continue reading "102 – Students' art-based exploration of science in a third space"

I Sverige har det saknats vetenskaplig evidens för insatser för våldsutsatta familjer. Internationellt finns dock detta och Helena Draxler har i sin forskning undersökt vad som händer när ett framgångsrikt insatsprogram, Project Support, överförs till Sverige och svensk socialtjänst från den amerikanska kontext som det utformats i. Programmet riktar sig till våldsutsatta föräldrar med barn som utvecklat … Continue reading "101 – Stöd till våldsutsatta familjer"

Grundsärskolan är en skolform för barn som på grund av intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål. Det finns mycket begränsat med forskning om grundsärskolan, inte minst när det gäller slöjdundervisning. I Anna Sjöqvists forskning i pedagogiskt arbete är det denna kunskapslucka som står i fokus. Med hjälp av en enkätstudie till rektorer och … Continue reading "100 – Slöjdundervisning i grundsärskolan"

LibreOffice is an office suite that can be downloaded, used, shared, modified and redistributed freely. It is available for most operating systems, including Mac OS and Windows, and estimated to have 200 million active users worldwide. It is one of the largest and longstanding free and open source software projects. In his ethnographic study, Reinhard … Continue reading "99 – Free and open source software"

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Sol Agin som är doktor i medie- och kommunikationsvetenskap. Sols forskning handlar om hur politiska rörelser kommunicerar abstrakta och komplexa frågor och hur det tas emot av följare och allmänhet. Hur påverkar valet av text, språk och handling varandra? Och vad händer om ord och handling … Continue reading "98 – Att kommunicera klimataktivism"

During the early phase of the Corona pandemic public health actors rapidly deployed contact tracing applications for mobile phones. The apps aimed at curbing the spread of COVID-19, by aiding manual contact tracing. In Samuel Wairimu's research in Computer Science he investigates the security and privacy risks of these apps and how patients can be … Continue reading "97 – Privacy and security of digital health technologies"

Hur uppfattas patientsäkerhet inom förlossningsvård, sett ur ett professionsperspektiv? Hur kan patientsäkerheten förbättras? I det här avsnittet av Forskningspodden träffar vi Annika Skoogh som disputerat inom ämnet Omvårdnad med en avhandling som handlar om patientsäkerhet inom förlossningsvård. Den födande kvinnan och förlossningsteamet står i fokus. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där Annika granskat journaler, intervjuat … Continue reading "96 – Patientsäkerhet på förlossningsavdelningen"

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Freddy Kjellström om hans avhandling som handlar om mellankommunal samverkan. Denna samverkan har sitt avstamp i det tidiga 2000-talet då både staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uttryckte en förväntan om ökat samarbete mellan kommuner i olika samhällsfrågor. Det antogs leda till ökad kvalitet inom … Continue reading "95 – De motsträviga kommunerna"

Ftalater är en grupp kemiska ämnen som är vanliga i en mängd vardagsprodukter, till exempel i plast av PVC och vinylgolv. Från sådana produkter kan ftalaterna läcka och tas upp av människor, t.ex. genom inandning. Anna-Sofia Preece undersöker i sin forskning samband mellan exponering och upptag av ftalater i inomhusmiljön under graviditetens tidiga utveckling och … Continue reading "94 – Ftalater i inomhusmiljön"

2017 togs ett beslut att programmering skulle användas i vissa matematikkurser på gymnasiet. En blandning av nyfikenhet och skepticism ledde till att Andreas Borg, som också är lärare i matematik och fysik, sökte sig till en forskarutbildning för att undersöka hur och om programmering verkligen kan främja elevernas problemlösningsförmåga inom matematik. I podden berättar Andreas … Continue reading "93 – Hur blir programmering ett matematiskt verktyg för elever?"

Dags att ta en tur till pyttelandet. I detta avsnittet av Forskningspodden träffar vi Mattias Flygare som har skrivit en avhandling om så kallade kolnanorör, pyttesmå strukturer på nanometernivå med stor potential för vetenskaplig forskning och industriella och kommersiella applikationer. Precis som med alla material så växer dessa små rör av kolatomer dock oftast inte fram med en … Continue reading "92 – Mot mätstandarder och klassificeringssystem för kolnanorör"