Podcasts about Bengt Pohjanen

Uuet lohenkalastus-säänöt Tornionväylässä. Muturimies Jan Henriksson, Vivunki. Bengt Pohjanen meänkielestä Liikheitä-filmissä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äitinkielestä - tulleekos meänkieli selviämhään? Kenen vastuula se oon? Mikael Niemi, Charlotte Kalla, Markus Fagervall, Adam Huuva ja Bengt Pohjanen äitinkielestä tärkeyestä. Miltä se tuntu ottaa metalin vasthaan kuninkhaalta? Nylundin sisaret vastaavat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING: Bengt Pohjanen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: ”Jag har levt mitt liv” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: Tidskriften Meänmaa 4/2023MUSIK: Paolo Fresu: De la solitude mesuréeEXEKUTÖR: Paolo Fresu, trumpet och Lars Danielsson, cello

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING: Bengt Pohjanen Första rad: Jag är från Meänmaa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: Ur ”I spåren efter hemstranden” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: I spåren efter hemstranden (Barents publisher, 2020)MUSIK: Bror Beckman: Con moto moderato ur SträngaspelEXEKUTÖR: Dag Achatz, piano

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING: Bengt Pohjanen Första rad: Som ung tiggde jag till mig ett par lågskor Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: Ur ”I spåren efter hemstranden” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: I spåren efter hemstranden (Barents publisher, 2020)MUSIK: Jon Cowherd: Have thine own way, lord – soloEXEKUTÖR: Brian Blade & The fellowship band

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING: Bengt Pohjanen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: Ur ”Kamos, i hjärtat av vintern” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: Kamos, i hjärtat av vintern (Norstedts, 1986)MUSIK: CajsaStina Åkerström: OutroEXEKUTÖR: Goran Kajfes, trumpet, Johan Norberg, mellotron och Andreas Landegren, piano.

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING (på svenska och meänkieli): Bengt Pohjanen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: ”Till Paulus Utsi” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: Språket är själens fingeravtryck (Barents publisher, 2023)MUSIK: Ólafur Arnalds: Words of AmberEXEKUTÖR: Ólafur Arnalds, piano

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING (på svenska och meänkieli): Bengt Pohjanen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”. ”Född utan språk” är den första dikt som läses på meänkieli i Dagens dikt.DIKT: ”Jag är född utan språk” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: Byta språk, byta mask (Barents publishing, 2019) Först publicerad i Vår Lösen, 1973.MUSIK: Ola Gjeilo: SpringEXEKUTÖR: Ola Gjeilo, piano

Bengt Pohjanen är ortodox präst, författare, poet och bibelöversättare. Han är också född och uppvuxen vid finska gränsen, med meänkieli som första språk och i en bygd där smuggling hörde till vardagen. I samtalet med Omar Ud-Din berättar han om sina ateistiska och laestadianska rötter, sin väg från svenska till ortodoxa kyrkan, sitt skrivande och sina språk. Och så lite om vådan av att bli alltför bra på att gömma hästar. Vilka gäster skulle du vilja höra i kommande avsnitt? Hör av dig, följ och diskutera på Instagram, där vi heter @samtalisakristianpodden!

Korpilompolo saapii rahhaa - nyt päästhään satsaamhaan ulkopaathiin. Koululaisten hunteerinkia sen jälkheen ko net tekivät reissun Puolhaan ja Auschwitziin. Mabou-Erkistä tehhään TV- tokymentääri. Kymmenvuotias My Alldén haluaa vielä lissää meänkielisiä kirjoja niin ette meänkieli säilyis. Bengt Pohjanen kirjalisuuen merkityksestä.

Denna vecka är det hörselveckan och Ritva Tamminen, ordförande i hörselskadades riksförbund - Norrbotten lär oss hur vi kan bli hörselsmarta. Hör Bengt Pohjanen och Elina Kangas om att skriva sje-ljud med bokstaven eller hake-s. Sen inventerar vi Sveriges Radio Play appen och pratar om poddar.

Kierunan koulu Raketskolan oon osaksi kiini ko opettajia ei ole tarpheeksi. Bengt Pohjanen julkasee meänkielen käänöksen Harry Martinsonin isosta avaruus-eeppoksesta Aniara. Syksy oon tullu mutta mehiläiset tekevät vielä työtä normaalin hunajakesän jälkheen.

Suomen Pellossa oon moottorisaha-veistämis kilpailu menossa. Festspelen Piteossa juhlii 40 vuotta ja tarjoaa uuen tarinan Korpela-liikheestä, minkä Carina Henriksson ja Bengt Pohjanen oon kirjottanut. Kalastus-tyrismi uskothaan tullee kasvamhaan pohjosessa ja Meänraatio oli matkassa ko kalastusväärtiä koulutethiin Jänkisjärvessä. Kuulet kans taite-prujektistä missä queer-kulttuuri, meänkieli ja viittomakieli yhistyy uuessa näyttelyssä.

Torniolaaksolaiset nostethaan kans framile ko poronlaitunkomitteele ehotethaan lissää tirektiviä. Vittangin saamekylä meinaa ette viha poroja kohen yltyy. Käymä kylässä vanhuuskoissa Ängsbackenissa, missä järjestethään kaikenlaisia aktiviteettiä vanhuuksille, esimerkiks pysslaamista, bingoa ja yhteisiä Finnmix-iltoja! Uusi Meänkielen kramatiikki ja S-pukstaavin sanakirja - kaks tärkeää kirjaa, sannoo Bengt Pohjanen.

Följ med till Haparanda och möt författaren Bengt Pohjanen som är ständigt aktuell för nya generationer läsare. Ett program av Thella Johnson. Ordinarie säsong av Lundströms Bokradio startar 19 februari. Fram till dess sänder vi en serie specialprogram. Det här programmet sändes första gången i januari 2020.Bengt Pohjanens självbiografiska berättelser om livet och människorna vid den svensk-finska gränsen och om att leva i en värld med flera språk har översatts och väckt igenkänning världen över. Thella Johnson möter Pohjanen på Stadsbiblioteket i Haparanda för ett samtal om att skriva på tre språk - meänkieli, svenska och riksfinska, om att skildra politiska och religiösa strömningar i Tornedalen och om barnets utsatthet i ett samhälle präglat av konflikter.Ett program av Thella Johnson.Producent: Fredrik WadströmSlutmusik i programmet: Nadezjda Vasiljeva "Net jazyka" (Utan språk) efter Bengt Pohjanens dikt "Jag är född utan språk".Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

Vad är Filokalia för bok? Jag samtalar med han som börjat översätta detta viktiga verk till svenska: fader Bengt Pohjanen, ortodox präst i Överkalix. Vi når bl.a. slutsatsen att det är en handbok för hur man blir frälst!

Följ med till Haparanda och möt författaren Bengt Pohjanen som är ständigt aktuell för nya generationer läsare. Ett program av Thella Johnson. Bengt Pohjanens självbiografiska berättelser om livet och människorna vid den svensk-finska gränsen och om att leva i en värld med flera språk har översatts och väckt igenkänning världen över. Thella Johnson möter Pohjanen på Stadsbiblioteket i Haparanda för ett samtal om att skriva på tre språk - meänkieli, svenska och riksfinska, om att skildra politiska och religiösa strömningar i Tornedalen och om barnets utsatthet i ett samhälle präglat av konflikter. Ett program av Thella Johnson. Programledare: Marie Lundström Producent: Fredrik Wadström Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

Hur möter man sig själv efter att man har mördat? Klockan är 22.45, han är nu en mördare.  Minnet av den där kvällen består av diffusa öar - nu ska de lappas ihop och återskapas. Resandes i en himmelsblå Toyota Celica rekonstrueras natten som chaufför och berättare någon som söker svar på om eller hur man kan förlåta det oförlåtliga. När liljekonvaljerna tårögda blommar i september, då finns det förlåtelse för det oförlåtliga.  Liljekonvaljerna blommar aldrig i september här i norr, så det så. Bengt Pohjanen är författare & översättare. När liljekonvaljerna tårögda blomma är en berättelse som tar oss med in i mötet med det oförlåtliga. Producent: joseph.knevel@sr.se i Luleå

Kulttuurikeskustelu Koukku on koonnut Ruotsissa asuvia suomenkielisiä kulttuurintenkijöitä mikrofonin äärelle kolme ja puoli vuotta. Mukana satoja keskustelijoita. Kuinka monta tuttua löydät, olitko sinäkin mukana? 138 koukkua kulttuurimeressä On aika sanoa hyvästit. On aika sanoa kiitos! Onneksi kaikki tarinat ovat tallessa podcasteina Koukun sivulla. Näin koukutimme Kulttuurikeskustelu Koukun keskustelut tehtiin aina koukuttajan valitsemassa paikassa, muttei koskaan studiossa. Stereomikrofoni pantiin keskelle pöytää ja sitten sana oli koukuttajasta riippuen varsin vapaa. Aiheet ovat liikkunneet ajankohtaisissa teemoissa, kuten valehtelussa ja #meetoo:ssa. Identiteettiä on pohdituttu monelta suunnalta ja toisinaan kultuuripohdinnat ovat olleet syvästi henkilökohtaisia, kuten esimerkiksi pohdintaa siitä, mikä on omaa ääntämme. Kaikilla koukuttajillamme on myös ollut omat fooruminsa ja keskusteluihin he ovat kutsuneet omaan verkostoonsa kuuluvia kulttuurintekijöitä. Koukulla oli myös oma lukupiirinsä, jota veti Kai Rauhansalo. Ohjelman on tuottanut ja miksannut sekä juontanut Kirsi Blomberg. Koukuttajat vuonna 2015 Tuomas Ojala, toimittaja/rumpali Lina Puranen, kulttuurituottaja/toimittaja. Mika Pohjola, pianisti/säveltäjä/toimittaja. Erkki Kuronen, graafikko/toimittaja. Kirsi Blomberg, kirjailija/toimittaja. Keskustelemassa: 4 x nimetön, Fredrik Furu, Erika Nylund,  Lauri Antila, Harri Ihanus,Nina Sinkkonen, Nina Natri, Kaisa Leka, Topi Saavalainen, Tiina Laine, Paula Jaakkola,Wade Mikkola, Majula Drammeh, Elisa Erävalo, Asko Sahlberg, Leo Ylitalo, Sergei Pavlov, Maru Hietala, Kajsa Heinberg, Pipsa Perrin Poukka, Julia Wiraeus, Johanna Lehesvuori,  Elina Alatalo, Jonas Karén, Sanna-Mari Patjas. Sekä lukupiiriläiset: Keijo Knutas, Hanna Hallakumpu ja Anna Pilvinen.   Koukuttajat 2016 Silja Turunen, konserttipianisti Jesse Piisinen rap-artisti, kouluttaja Tanja Hagert, laulaja/romaniaktiivi Domino Kai, romaniaktiivi. Sonja Skibdahl laulaja/lauluntekijä, musiikin opettaja Adam Huuva, laulaja/näyttelijä, kieliaktivisti Salla Vartiainen Majula Drammeh    Keskustelijoina: Sanna Ruohoniemi, Armaan Madar, Anu Koivunen, Philip Teir, Kalle Kniivilä, Leo Ylitalo, Orvokki Palm, Sabina Hagert, Esa Rautiainen, Juhani Hemmilä, Jukka Korpi, Marjaana Lehmonen Nilsson, Maarit Turtiainen, Jani Nikula, Sami Bergman, Markus Lyyra, Ulla Marjatta Pohjanen, Sinikka Hämäläinen, Ingrid Blomerus, Leila Blomerus, Andreas Winborg, Emilia Robins l Elina Söderström, Hanna Kanto, Kaapo Ijas, Saara Rauvala, Bengt Pohjanen, Markku Huovila, Anna-Karina Bogren, Laura Santala, Anna-Karina Bogren ja Pirjo Backman Piroth, Anja Siikanen, Merja Ruth,Irma Ihalainen, Annie Johansen, Merethe Eidstø Kristiansen, Arvid Petterson, Silvo Karjalainen, Anu Niskanen Naing, Pirkko Karjalainen, Anders Eriksson, Hilla Tuominen, sekä opintopiiriläiset: Alinda, Anita, Diana, Laimi ja Milaja. Mukana tietenkin myös Koukun lukupiiriläiset: Keijo Knutas, Anna Pilvinen ja Hanna Hallakumpu. Koukuttajat 2017 Sonja Skibdahl, muusikko Silja Levander, konserttipianisti ja vaatesuunnitelija Anna Fält, laulaja, erikoisalana kansanmusiikki Jesse Piisinen, räppäri ja kouluttaja Adam Huuva, muusikko/näyttelijä Manolo Diaz Rämö, dokumenttiohjaaja Susanna Hedman, vapaa-ajan pedagogi Kimmo Tetri, näyttelijä Tanja Hagert, laulaja/ romaniaktiivi Domino Kai, romaniaktiivi Salla Vartiainen, kuvataiteilija Erkki Kuronen graafikko, radiotoimittaja Kai Rauhansalo, lukupiiri/kuvaaja Kirsi Blomberg, toimittaja/kirjailija/ohjelman tuottaja. Keskustelijoina 2017 Lukupiirissä: Kai Rauhansalo, Keijo Knutas ja Hanna Hallakumpu Milja Rossi, Hedda Wallén, Nina Kerola, Anders Eriksson, Hilla Tuominen, Kaapo Ijas, Saara Rauvala, Anu Koivunen, Philip Teir, Kalle Kniivilä, Eija Vartiainen, Markku Huovila, Carmen Åkerlund, Mikael Hagert, Veikko Grönfors, Antti Naukkarinen, Mark Janhunen, Esko Vuonokari , Mari Lamminpää, Matti Sumari, Silja Tuovinen, Hedda Heiskanen, Saana Kähkönen, Heli van der Valk, Leo Ylitalo, Fredrik Hangasjärvi ja Jan Johansson, Maja Mella, Daniel Särkijärvi, Mauri Liebendörfer, Lotta Happonen, Carita Vainikka, Anne Sseruwagi, Johanna Parikka Altenstedt, Merja Diaz, Marjatta Nenander, Jaana Huusko, Marjatta Stobin, Sabina Hagert, Orvokki Palm, Özen Erdinç, Emilia Ruottala, Pentti Ruottala, Nadja Itäsaari Häikiö, Martta Partio , Tea Secka, Heidi Piisinen ja kaikki Axevallan kesässä yleiskeskusteluun osallistuneet Koukuttajat 2018 Anna Martta Partio kulttuurituottaja, kirjoittaja. Nadja Häikiö Itäsaari, lauluja/lauluntekijä. Marko Taimi, karaokevoittaja. Silja Levander, konserttipianisti/vaatesuunnittelija. Kimmo Tetri, lasten kulttuurituottaja/ näyttelijä. Manolo Diaz Rämö, dokumenttielokuvaaja/toimittaja Salla Vartianen, taiteilija/nettiaktiivi. Erpo Heinolainen, runonlausuja/toimittaja Pirjo Rajalakso,Levysepän toimittaja. Johanna Dickson, Kohtauspaikan toimittaja Kirsi Blomberg, kirjailija/toimittaja/tuottaja, Keskustelijoina: Outi Köster, Jonathan Hilli, Aarne Schwartz,  Leila Annikki Airissalo Heikkilä, Venla Odenbalk, AJ Turtiainen,Nina Wall, Maissi Uusitalo, Soili Vuolteenaho ja Tomi Liljeqvist, Mia-Marika Andin, Mirjami Rustanius,Anna Maria Mäki, Mari Pyy, Elina Pulli, Seija Helander ja Raija-Liisa Viirret, Tarja Karlsson Häikiö,  Henri Gylander, Victoria Rixer, Eeva Lindh,  Mark Janhunen, Antti Naukkarinen, Maja-Stina Åsberg,  Milja Rossi, Tapio Danerlund, Maija Suomalainen, Tamara Piilola, Kasper Muttonen, Katarina Rodopoulos, Pekka Tuppurainen, Kirsti Kokkonen Södergren, Lea Wennberg, Elina Ylhäisi, Julia Radliff, Mari Rantanen, Sarianna Kranz, Nina Kerola. Elina Aho, Tuija Valén, Aili Kotka,  Heikki Kotka,  Maija Haanpää. Lasse Haanpää. Jaana Johansson.   Koukussa kuulimme myös haastatteluja kulttuuriaiheista, jotka oli tehty muihin Sisuradion ohjelmiin. Monet niistä löytyvät edelleen Koukku-sivun runsaasta linkkitarjonnasta. Kirsi Blomberg kirsi.blomberg@sverigesradio.se

Människor och tro ställer frågan Finns det en svensk kyrklig ortodoxi och hur ser den ut i så fall? Den kristna ortodoxa kyrkan finns representerad i Sverige genom flera olika kyrkor så som den grekisk-ortodoxa och serbisk ortodoxa kyrkan och i Södertälje finns framför allt den Syrisk-ortodoxa kyrkan. Framväxten har främst skett genom invandring men finns det nu förutsättningar för en svensk ortodox kyrka? För att finna svaret har Människor och tro träffar författaren och prästen Bengt Pohjanen i Överkalix som byggt en egen svensk ortodoxa kyrka. En som fascinerats av den ortodoxa kyrkans tradition med ikoner är Morgan Norman i Falun. Men han får inget tillträde till den ortodoxa kyrkan i Sverige, eftersom han är homosexuell. Michael Hjälm, rektor och teolog i  S:t Ignatios andliga akademi som är ett centrum för den ortodoxa kyrkan i Sverige, berättar om sin verksamhet och varför den österländska kyrkan växer i Sverige. I Södertälje finns det en gammal konflikt inom den ortodoxa kyrkan uppdelningen mellan syrianer och assyrier. Varför finns den och hämmar uppdelningen den ortodoxa kyrkan? Människor och tro gästas också av journalisten och kulturskribenten Rakel Chukri.

Den ofrivilliga barnlösheten drabbar mellan 10 och 15 procent av befolkningen. Idag undrar vi om problemet skulle minska om det pratades lite mer om reproduktion inte bara i sexualundervisningen utan i samhället i stort? Hur öka valdeltagandet? Med bara lite mer än ett halvår kvar till valet är det inte bara partierna som har börjat jobba intensivt med sina kampanjer. Runt om i landet pågår det olika initiativ för att öka intresset för politik i områden där färre går och röstar. Hur gör man det på bästa sätt? Sarika Sheerazi och Adonay E Kidane från projektet "127:s röster räknas" gästar programmet. Ofrivillig barnlöshet Den ofrivilliga barnlösheten drabbar mellan 10 och 15 procent av befolkningen. Idag undrar vi om problemet skulle minska om det pratades lite mer om reproduktion inte bara i sexualundervisningen utan i samhället i stort? Och hur gör man det så att ingen känner sig uppmanad att föda barn om man inte vill ha några? Gäst: Maria Ekstrand Ragnar, barnmorska och postdoktor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Hur mår meänkieli?  I dagarna fyller meänkieli 30 år som ett självständigt språk. Ja, hur mår språket idag och vad har hänt under den här tiden? Vi pratar med författaren Bengt Pohjanen. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Det enda trespråkiga programmet för unga. Elina Isaksson Kruukka, Vili Kurki och Aku Laukkanen berättar om livet i skidorten Äkäslompolo/Ylläs. Jakob Granqvist pratar om sina tankar efter att någon kastat in en handgranat i huset där han bor. Det är 30år sedan det proklamerades att Meänkieli är ett språk bland alla andra. Bengt Pohjanen var med. Hör honom och Anders Emanuelsson i ett samtal om, bland annat, varför det heter Meänkieli. Meänkileipepp från Umeå. Programledare: Henrik Niva

Haaparanta-Tornion rajalla on "kolmashuone" joka yhdistää myös kulttuurin monitoimi-ihmiset. Elina Söderström, Hanna Kanto, Bengt Pohjanen sekä koukuttaja Adam Huuva pohtivat rajoja pitkin ja poikin. Sänds även på lördag kl 10.04 och onsdag veckan därpå kl 18.05. Samsänds i P2, P6 och SisuradioKoukku kolmannessa huoneessaRajalla tuulee ja lämpötila on sama molemmilla puolilla rajan mutta vain Ruotsissa on lunta jalkakäytävällä, toteavat kulttuurikeskustelijat tällä kertaa. Yhteisenä huolen aiheena uudet tiukentuneet säännöt.Raja-alue yhdistää sekä kieliä, kulttuuria, että kansalaisten arkea. Toisaalta kyseessä on hallintoraja, jonka kanssa on osattava elää.Se tuntuvin raja ei välttämättä kuljekaan juuri maiden väliin vedetyllä linjalla vaan rajat voivat olla myös poikkipäin ja limittäin, vaikka raja-asukkaiden omassa päässä. Pakolaisten saapumisen myötä raja on saanut uutta merkitystä. Nyt kaikki eivät enää saakaan kulkea rajan yli vapaasti."Minusta on aivan mahtavaa tutustua turvapaikan hakijoihin, maailma on tullu Haaparantaan.""Mulle tämä alue on niin yhtenäistä, että se ois sama jos raja ois Haaparannan ja Kainun välillä. Ihan pistää syämeen kun alkavat taas rajottaa""Se rajan kolmashuone pitää olla niin pieni, että sinne mahtuu kaikki dissitentit (toisinajattelijat)""Kyllä tämä raja seuraa aina mukana. Yhtenä päivänä tuli yksi vaimo joka sano, että se on minulla vaihtanut vaippoja.""Tässä rajalla on totuttu, että ihmiset tulloo ja mennee""Mulle tämmöset rajat on ihan mahottomia, ihan sama ketä minä kohtaan."Haaparantalainen voi kuulua useampaan kielivähemmistöön, olla paperilla kahden maan kansalainen tai vaikka tuntea itsensä maailman kansalaiseksi ja olla samalla jotakin kautta sukua toiseen vähemmistöön kuuluvan raja-asukkaan kanssa. Näin kävi myös tällä kertaa keskusteluissa mukana olleille.Tuottaja: Kirsi Blomberg kulttuuri@sverigesradio.se

Påven träffar den ryskortodoxe Patriarken för första gången sedan brytningen 1054, ett historiskt möte i Havanna. Varför sker det nu och vad ligger bakom de frostiga relationerna? Samtal med Maria Persson Löfgren, SRs Moskvakorrespondent och Christoph Hermann, jesuitpater och lärare i östkyrkokunskap vid Newmaninstitutet. Satirteckningar i serieboken Samandal fällda för förolämpning av religion i Libanon. Reportage av Alexandra Sandels. Filmcensur i Frankrike. Vad vill den katolska gruppen Promouvoir, som ligger bakom kampanjen mot filmen Antichrist? Samtal med Anna Trenning Himmelsbach.Krönika om ateism och asyl av Alice Petrén, migrationskorrespondent. Samtal med tonsättaren Jacob Mühlrad om religion och musik och verket Silent Prayer. Bibeltexter på meänkieli produceras i Luleå Stift. Prästen Bengt Pohjanen,en av översättarna, berättar om projektet.

Tycker du det är svårt att köpa en bil? Anders Niemi ger dig tips på vad du ska tänka på innan du köper en bil, så du inte råkar köpa grisen i säcken. - Du börjar med att öppna motorhuven, kolla oljan och att alla andra vätskor är okej, säger Anders. Innan vi släpper temat meänkieli så berättar Bengt Pohjanen om hur han lyckats lära barnbarnet meänkieli. Tykkääks sie ette son hankala ostaa piilin? Anders Niemi antaa sulle tipsiä mitä kannattee hunteerata ennenkö ostaa piilin, ettet sie ostaa sikkaa säkissä. - Ensinä katothaan tieten öljyt ja ette kaikki muukki nestheet on kunnossa, sannoo Anders. Ja ennenkö met jätämä meänkieli teeman, kertoo Bengt Pohjanen kunka hän on lykästynny anthaan lapsenlapsele meänkielen.

Meänkieli. Ett språk som talas i Tornedalen. Ett språk som också är ett språk utan ett ställningstagande och en särart. Och en egen musik som har fötts ur en identitet som är både finsk och svensk. Här uppe i Tornedalen finns det bara duktiga musiker. Musiker som i brist på all slags sponsring och ekonomiskt stöd startat sig själva och fortsätter med det - fortsätter med musiken och att utveckla traditionerna från hembygden eller att helt enkelt göra tvärtom och istället lämna ursprunget och skapa någonting helt nytt och helt eget. I ett Tornedalen som myllrar av kulturliv. Här gör man Mozartopera på Meänkieli. Här gör man reggaemusik på Meänkieli. Här spelar man rockabilly på Meänkieli. Eller så sjunger man Klämsång som man blandar med musik från Cap Verde. Många gånger blandas allt det här i en musikalisk smältdegel som blir en helt ny och unik musik. Musiker och sångare. Skådespelare och författare. Poeter och konstnärer. Antti och Niemi, Olofsson och Alatalo, Henriksson och Mörtlund. Raj Raj och Jord. Surunmaa och Meänmaa. Tornedalsteatern och Bengt Pohjanen. Meänkieli, som betyder "vårt språk" är ett officiellt minoritetsspråk som är nära besläktat med finskan. När Sverige och Ryssland 1809 enades om att dra en gräns längs Torne älv splittrades området och den svenska delen av Tornedalen blev med sin kultur och sitt språk en minoritet i Sverige. Och den finska som talades här på den svenska sidan blev snart förbjuden och fick inte undervisas i skolorna. Man fick inte ens tala språket i skolorna eller i andra kommunala och officiella sammanhang. Så sent som år 2000 blev Meänkieli erkänt som ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Aamun vieraana on näin meänkielisen kirjallisuuden ja kirjailija Hilja Byströmin päivänä, kirjalilija Bengt Pohjanen, joka kirjoittaa kolmella kielellä, sekä ruotsiksi, suomeksi että meänkielellä. Uusi meänkielinen lähiradiokanava Raatio Väylänranta lähettää tänään ensimmäisen kerran suoran lähetyksen Meänmaan kirjallisuuden päiviltä. Kirjalilija Bengt Pohjanen on myös tämän kanavan puuhamies ja Raatio Väylänranta tarjoaa uutisia, kulttuuria ja keskusteluohjelmia sekä musiikkia, mutta myös tarinoita. Tällä hetkellä uutta asemaa voi ainostaan testi-kuunnella netin kautta ja säännöllisen lähätystoiminnan alottamisesta kanava ilmoittaa myöhemmin. Kirjailijana Bengt Pohjanen on uuden tarinan puuhassa joka kertoo kuningas Faravindistä. Toimittajamme Juha Tainio haastatteli Bengt Pohjasta Haaparannan studiossa uudesta kirjasta.

Visst har meänkieli en framtid. Det säger Eva Kvist i Pajala. Hon har språket som modersmål och gör radioprogram på meänkieli för Radio Norrbotten. Hon talar det också med sina små barn och gör därmed vad hon kan för att säkra språkets framtid. Den möjligheten har inte alla unga som vuxit upp i en familj där föräldrarna talade meänkieli - det var ett språk med låg status och långt ifrån alla talade det med sin barn. Språklagen ger nu visst skydd åt språket och stöd åt talare av det, men författaren Bengt Pohjanen tycker de insatserna är bristfälliga. Han har skrivit flera verk på meänkieli och är engagerad i debatten kring och vården av språket. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - substantivet 'karl' och namnet 'Karl' stavas ju lika, men varför uttalas de olika? - är 'sär skrivning' det vanligaste exemplet på särskrivning? - och ett resonemang om utbredning och tänkbara orsaker till särskrivning

Det finns inte två likadana träd i världen. Vid dagens slut med Bengt Pohjanen.

På andra sidan kärleken. Vid dagens slut med Bengt Pohjanen.

Hur bra måste man behärska ett språk för att kunna skriva en bok? Vietnamesisk-kanadensiska Kim Thúy tvivlar på sin språkliga kompetens, men lyckas ändå prestera en roman med stort djup, Ru. Ta chansen till en historielektion utöver det vanliga! Och så fortsätter vi med del tre i serien "Hur mår litteraturen på minoritetsspråken?. I mitten av 1980-talet publicerades de första skönlitterära romanerna på meänkieli, tornedalsfinska, i Sverige och Finland. De skrevs på ett skriftspråk som uppfanns samtidigt som romanerna byggdes. Jag ville bli språkets barnmorska. Jag ville förlösa skriftspråket! säger Bengt Pohjanen, den mest produktive författaren på meänkieli. Men trots ny status som officiellt minoritetsspråk i Sverige ser återväxten för meänkieli bland ungdomar mörk ut. Reportage av Sigrid Flensburg. Lyssna på Biblioteket på måndag den 9 maj klockan 14:03.

På andra sidan tvivlet. Vid dagens slut med Bengt Pohjanen.

Nu kan våren komma. Vid dagens slut med Bengt Pohjanen.

Om påsk och fasta. Vid dagens slut med Bengt Pohjanen.

Vid dagens slut med Bengt Pohjanen. Om att bevara sin värdighet.