Podcasts about europa det

Ja om Finlands sak är vår på grund av vår gemensamma historia så är det under inga som helst omständigheter på så vis mindre, när det kommer an på Norge, med allt vad gäller atombomber till gud vet vad i bagaget, så därför kommer såklart en till synes inte så svältande Erna med en riktig "charmoffensiv".... " Erna Solberg varnar: Strömbråket kan stärka Putins krig Extremt höga elpriser är en del av president Putins hybridkrigföring mot västländer, enligt den konservativa ledaren Erna Solberg. Hon befarar att elprisbråket kan skapa osäk erhet om västvärldens stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland. – Innan kriget bröt ut i vinter var det en diskussion om ökade gaspriser i Europa kunde vara ett resultat av president Putins hybridkrigföring mot Europa, säger Solberg. - Vad menar du? – Att Putin och Ryssland har drivit upp krisen och priserna för att pressa Europa. Han har sett att här är vi utsatta, säger Solberg till VG. – Finns det en fara att stödet till Ukraina upphör till följd av folkligt missnöje med energipriserna? – Jag tycker att det har varit väldigt bra gensvar från EU på krisen i Ukraina. Men vi har också haft en annan diskussion här hemma, att höga elpriser inte handlar om Ukrainakrisen, utan om bland annat Acer och utländska kablar. Många har tagit upp gamla modeflugor och det skapar nu osäkerhet kring bakgrunden, säger hon. Putin som härjar Solberg är helt i linje med statsminister Jonas Gahr Støre (Ap), som sa så här i partiledardebatten i Arendal : "Det är inte marknadskrafterna som orsakar förödelse - det är Vladimir Putin som orsakar förödelse i Europa." Men Solberg tillägger att elkrisen förvärras av vad hon kallar "en perfekt storm" i Europa: – Det blir en perfekt storm när en stor elexportör som Frankrike nu måste lägga ner delar av sin kärnkraft på grund av underhållsbehovet. Det sker samtidigt som sommarens torka och vattenbrist, säger hon. Kräver strömstöd Solberg och Høyre har kritiserat regeringen för att partiet inte fått godkännande för elstöd till näringslivet. Förra veckan besökte hon Jens Eides slakteri i Lillesand , som nu betalar en halv miljon kronor mer i månaden för el. – En lönsam verksamhet hade blivit olönsam på grund av elkrisen som har skapats av Vladimir Putins aggressiva krig mot Ukraina, sa Erna Solberg till Høyres riksdagsgrupp och centralregering på tisdagen. På tisdagen satt regeringen tillsammans med ledarna från LO och NHO för att diskutera möjliga modeller för ett sådant elstöd till företag. Solberg säger att hon inte har låst sig till ett särskilt upplägg utan att företagen borde få en signal om att pengar kommer. Varnar för "enkla lösningar" Men det konservativa partiet har samtidigt avvisat kravet från flera andra partier i stortinget att minska elexporten. Förslag som Rødt lade fram i april i syfte att minska exporten fick stöd från Frp, SV och KrF – men inte från Venstre som VG rapporterat om i en tidigare version av denna artikel. – Vi måste stoppa dem som försöker skapa rikspolitiska konfliktlinjer om detta. Det gäller de som lanserar enkla lösningar som att klippa kablar och andra snabba lösningar. Om man odlar sådana konflikter kan det bidra till politisk instabilitet som de som satt igång det här vill, säger Högerledaren till VG. – Kan det försvaga viljan i Europa att spendera enorma summor på Ukrainas krig, och så småningom återuppbyggnad? – Jag tror att människor i Europa kommer att vara villiga att betala till Ukraina. Se bara på de baltiska länderna. De har gett bort en enorm mängd militärt material till Ukraina. Och har samtidigt fått elpriser som ligger skyhöga över de norska. Men i de länderna vet man att kriget i Ukraina är ett krig som utkämpas för rätten för alla Rysslands grannländer att göra sina egna val, säger Erna Solberg." Djupa staten apologeterna intecknar sig verkligen på löpande band i dessa dagar... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Denne episoden kan by på: - Derby della Capitale - Hvor drar Dybala? - Lønninger i Serie A vs. Europa - Julian Kristoffersen og Cosenza? - Røde Leo Østigård - Kontraktsituasjonene i Inter - Fra Guinea via Puglia til Atalanta - Emil Konradsen Ceïdes Sassuolo - Wiki-hølet + en del mer vas. Korreksjon ref. lønnsprat i Serie A vs. Europa: Det er snakk om brutto årlig - ikke netto årlig. ——————————- Mer fra Støvelball både skriftlig og visuelt finner du på Twitter, Instagram og Facebook. Podcast-host: Trygve Røed Co-host: Marius Nyman For nye lyttere kan Støvelball beskrives som en norsk fotballpodcast dedikert til Italia og dets finurligheter og varianter. Enkelte vil kunne hevde podcasten er folkeregistrert i samme gate som eksempelvis LaLigaLoca, Dritte Halbzeit, PL-kvarteret, Pyro & Pivo, Heia Fotball osv. Kan foreløbig ikke love like høyt avsporingsnivå som B-laget.

Disney+ är nu här och som enligt Mediavision redan har 450 000 svenska hushåll som kunder. Hur har lanseringen gått och vad händer nu när både Disney och resten av Hollywood inte längre får ut sina premiärer på bio? Vi pratar även om den nya typen av reklamfinansierade free-to-air kanaler vi ser etableras framförallt i USA, och när ser vi liknande här i Europa? Det och mycket mer hör ni ett fullspäckat första avsnitt efter sommaruppehållet. Medverkande: Jonas Rydholm Birmé och Magnus Svensson från Eyevinn Technology. Producent: Jonas Rydholm Birmé Programmet produceras av Eyevinn Technology - leverantörsoberoende specialister inom videoteknik och mediadistribution.

**Udsendelsen stammer fra Playmaker, som Mediano er mediepartner på. Playmaker er et samarbejde mellem DBU, Divisionsforeningen og SDU** FC Nordsjælland har netop scoret topkarakter i klubrangeringen i dansk fodbolds licenssystem, men hvordan skaber man et stærkt talentmiljø, hvor mange spillere tager skridtet op til Superligaen og videre ud i Europa? Det sætter Playmaker fokus på i dette afsnit, hvor FC Nordsjællands sportschef Jan Laursen og Head of Coaching Alexander Riget medvirker.

Priset på råolja störtdök i början av veckan. När efterfrågan inte längre finns i samma utsträckning, då rasar helt enkelt priset. Vad innebär det nu för USA som drabbats hårt av prisraset och vad betyder det för oss i Europa? Det tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily.Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.Programledare: Jenny Ågren See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta poddavsnitt i Demokratiresan ger Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Regioner, sin syn på det lokala självstyret och dess relation till demokrati. Varför är det viktigt? Hur ser det ut i Sverige och i resten av Europa? Det är några av frågorna som lyfts  i avsnittet. Samtalet leds av Anders Nordh, SKR Medverkande: Anders Knape ordförande i SKR Tid: 20.17

Skuffende vækst, historisk lav rente, ingen prisstigninger, aldrende befolkning. Vores virkelighed i dag har været Japans i mange år. I denne specialudgave af Markedspladsen ser vi på, hvor bekymrede vi skal være for at havne i Japans situation, og hvad vi kan lære af den. Japan er et alvorligt eksempel på, hvad der kan ske, når man ikke tager hånd om problemerne i tide. Men det er ikke kun skidt, for set med den enkelte japaners briller går det nu ikke så ringe endda. Podcasten er blevet optaget 20/11/2019.

De regerade från när Jesus var påg fram till första världskriget, typ. Det är dags att vi lär oss lite mer tycker Fredrik! Hur ser det ut för monarkin i framtiden? Ser vi någon tillväxt av monarkier runt om i Europa? Det och garagestädning står på agendan i dagens avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I manges bevidsthed flyver de fem nordiske svaner og deres tre aflæggere i flok, men hvordan ser virkeligheden ud? Et mix både i forhold til EU og til det bredere Europa.

Alt formidlet gennem et åbent nordisk el-marked – Nordens førerposition blev tidligere på året bekræftet på et globalt topmøde i Øresundsregionen om ren energi. Her deltog blandt andre et trekløver af EU-kommissærer og en lang række ngo´ere. Det var dem, der ofte til The Establishment´s hovedrysten lagde grunden til den danske vindmølleindustri, som i 2017 satte omsætningsrekord med godt 112...

Sylo Taraku flyktet fra krigen på Balkan til Norge tidlig på 1990-tallet. Nå kjenner han igjen noen av de samme prosessene som rev hans gamle hjemland i filler. Over hele Europa er mønsteret det samme: Populister vokser, det politiske sentrum krymper, folk splittes og tilliten mellom dem svekkes. Balkanisering av Europa er en svært lesverdig situasjonsbeskrivelse, men også et reflektert forsvar for et åpent fellesskap som ikke feier problemer under teppet. Hvordan kan vi skape sterkere samhold i en tid preget av polarisering? På Agendakveld samler vi markante stemmer til å diskutere boken og problemstillingene den tar opp: Sylo Taraku, forfatter og rådgiver i Agenda Ingrid Vik, religionshistoriker Jan Erik Grindheim, statsviter i Civita og tidligere leder av Europabevegelsen i Norge Ingrid Brekke, norsk journalist og forfatter Elin Sørsdahl, programleder i TV2 og tidligere utenrikskorrespondent, er ordstyrer.

Journalisters valg av ord er ikke tilfeldig for språket er et mektig våpen. Hvordan bruker media språket når de omtaler flyktningesituasjonen i Europa? Det er tema for denne utgaven av Kurer. Til slutt i denne utgaven hører vi Bernt Olufsen. Med i programmet er også Lindis Hurum, Jens Emelund Kjeldsen og Sylfest Lomheim. Programmet er ved Jan Rye Ravnestad.

Medan många flyr Syrien med en dröm om att komma till säkerhet i Europa finns de som känner att de måste vända tillbaka. Under 2014 har Sveriges Radio följt ett 70-tal syrier som flytt, en av dem är en ung läkare som valde att återvända. Idag vet vi att han gripits, och hans brott kan ha varit att han vårdat fel patienter. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe  När vi träffar den unge läkaren, Shami, har han varit i Istanbul i ett dygn. Han är lång, smal – närmast tunn – med flackande blick och tärda ögon. I nästan ett år har han levt under belägring i Moadimiyah utanför Damaskus. Han är märkt av kriget, av gasattackerna och bristen på mat. Han har vårdat offren för attackerna, men många patienter gick inte att rädda – utrustningen och medicinerna räckte inte. Shami är frustrerad – det syns – men inte bara av de tuffa förutsättningarna under belägringen. Som läkare har han också blivit måltavla för regimens attacker. Två gånger har han bevittnat attacker mot kollegor – en av dem dödades i sitt hem. – Det är särskilt farligt att jobba i de befriade områdena. Det spelar ingen roll om det är civila eller rebeller vi vårdar, vi blir efterlysta för att ha hjälpt motståndarna. Fast allt vi gör är vad vi svurit att göra enligt läkareden, säger han. Till sist flydde Shami till Turkiet. När vi träffar honom är hans plan att vidareutbilda sig för att om några år återvända till Syrien som specialiserad läkare, och kanske till och med öppna egen klinik. Men han klarar inte lugnet. Plötsligt beslutar han att återvända. – Han ringde sent på kvällen, runt midnatt, och sa: ”Jag måste åka tillbaka till Syrien", berättar Shamis vän Aliaa.  Det gick inte att övertala Shami att stanna. Han hade bestämt sig för att fortsätta sitt jobb som läkare i hemlandet. Det sista någon hörde av honom var ett telefonsamtal från torget i hemstaden Moadimiyah, ett samtal som bröts. Till slut fick Shamis vänner veta vad som hänt. – De fick bekräftat att han hade gripits av regimstyrkor, sedan dess har vi inte hört någonting från honom. Det var i April, säger Aliaa. Shami hålls i den militära underrättelsetjänstens fängelse "215" i Damaskus. Ett fängelse ökänt för sina svåra förhållanden. Fångarna utsätts enligt vittnesmål för så höga temperaturer att många dör, andra dör av tortyr eller svält. Många försvinner, spårlöst, hörs aldrig av igen. Hur doktor Shami mår i dag är det ingen som vet. Det är också oklart vad han egentligen anklagas för. Han har aldrig burit vapen, han stödjer motståndet, men har inte slagits. Hans brott kan ha varit att han som läkare behandlat fel personer. Hör mer om förhållandena i syriska fängelser i reportaget. Shami heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Fotolicens: (CC BY 2.0)

Yazan drömmer om att ta sig till Europa, men när flyktingbåten går sönder utanför Greklands kust kommer inte den räddning han hoppas på. Yazan är en av ett 70-tal flyktingar vars väg mot Europa Sveriges Radio följt under 2014. Flera av dem vittnar om hur de misshandlats av kustbevakningen, och aldrig ens nått land. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe Yazan reste med ett sällskap från Izmir vid den turkiska kusten. Ett samhälle som många flyktingsmugglare haft som utgångspunkt när de för dyra pengar fraktat mängder av flyktingar mot Grekland, och därmed EU. I båten fanns sammanlagt elva personer, en av dem var smugglaren. Bara en kilometer utanför den grekiska ön Samos gick båten sönder. De var för långt ifrån för att kunna simma i land så sällskapet ringde och larmade kustbevakningen. Efter sex timmars väntan dök det man först trodde var räddningen upp. – De var från den grekiska kustbevakningen. Ombord fanns fem svartklädda och maskerade män – man såg bara deras ögon. De var rasister och förolämpade oss mer när de visste att vi var syrier. De misshandlade oss medan vi förhördes, säger Yazan. Yazan berättar att de tvingades ombord på kustbevakningens fartyg, att de där utsattes för sparkar och slag. Deras pengar och mobiltelefoner togs ifrån dem. Pass och id-kort revs sönder och kastades i havet. Sällskapet hölls kvar på kustbevakningens fartyg i flera timmar, medan deras egen båt bogserades. – De bogserade båten i cirka två timmar. Vi visste inte vad som hände, för de tvingade oss att ligga ner i båten. Men plötsligt stannade de och bad oss att gå tillbaka till vår båt, säger Yazan. Sällskapet hade bogserats tillbaka till Turkiet där de plockades upp av den turkiska kustbevakningen. Drömmen om Europa krossades, åtminstone tillfälligt för Yazan. Han är kvar i Turkiet där han arbetar, han drömmer fortfarande om Europa men har inte tillräckligt med pengar för att ta sig hit. Yazans berättelse är inte unik, Amnesty Internationals avdelning i Grekland, har utrett det som kallas "pushbacks" alltså när flyktingar tvingas tillbaka. Giorgos Kosmopoulos, generalsekreterare för Amnestys greklandsavdelning säger att fenomenet är så vanligt att man kan kalla det för ett mönster, det sker inte längre i enskilda isolerade fall. Amnestys exempel på hur det vanligtvis går till stämmer bra överens med Yazans berättelse. – När vi samlat vittnesmål om pushbacks ser vi ofta samma mönster. När kustbevakningen ser flyktingarna stoppas de, ibland tas flyktingarna ombord på kustbevakningens fartyg där de visiteras och många gånger blir av med sina id-handlingar och dokument. – Vi får också vittnesmål om övergrepp som misshandel och förolämpningar. Sedan bogseras de tillbaka till turkiskt vatten, där den grekiska kustbevakningen inväntar sina turkiska kollegor som de överlämnas till. De grekiska myndigheterna medger att så kallade pushbacks kan ha förekommit, men bara i enstaka fall och att det i så fall är enskilda medarbetare som gjort sig skyldiga till tjänstefel. Det finns ingen uppmaning från myndigheterna att köra bort flyktingar. Amnesty menar att antalet fall är alldeles för många för att kunna räknas som undantag och kräver att de Grekiska myndigheterna följer internationell lag som ger flyktingar rätt att få sina fall prövade. De kräver också större ansträngning från EU, till exempel att låta det bli lättare för flyktingar att komma hit legalt. Men det är inte bara på Medelhavet flyktingar tvingas tillbaka. Mohanad tog sig landvägen från Turkiet till Grekland där floden Evros utgör gränsen. Han och hans sällskap lyckades ta sig till en grekisk by innan de greps av polis som beslagtog deras id-handlingar och mobiltelefoner. De kördes tillbaka till floden, och ytterligare ett fordon, lastat med en gummibåt följde med. – När vi kom fram till floden tog de ner gummibåten. Vi försökte resonera med dem - vi hade ändå tagit oss till Grekland - men de lyssnade inte. Tre män med rakade huvuden fanns med oss på gummibåten, den ena var kanske två meter lång och hade en stor batong, säger Muhanad. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land på den turkiska sidan av floden hoppade jag av, men min resekamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen. Den grekiska polisen såg på från andra sidan, berättar Muhanad. Yazan och Muhanad heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope