Podcasts about Venstre

Det finder vi måske snart ud af, for alt tyder på, at lavendel-regeringen er på trapperne: Socialdemokratiet, Moderaterne, SF og Radikale. Men hvem kommer til at sluge de bitre piller? Kan SF holde til endnu en omgang blå økonomisk politik? Kan Løkke leve med at bryde sit løfte om at holde fløjene ude af indflydelse? Og hvad gør Venstre og Konservative, hvis de må nøjes med at kigge ind ad vinduet til magten? Vi vender også Messerschmidts vej mod rollen som blå bloks stærkeste oppositionsleder. Ugens gæsteanalytiker er Jacob Bruun, tidligere særlig rådgiver for Lars Løkke Rasmussen. Det her er Borgen Unplugged. Her får du det hele. Og lidt til. Martin Flink har spørgsmålene. Anders Langballe og Jacob Bruun har svarene. Ugen afsnit er blevet til i godt partnerskab med Bagsværd Lakrids.

Louise Louring er jurist og medlem af Folketinget for Venstre. I dagens afsnit snakker vi om hvordan det egentlig er pludselig at være ny på Christiansborg og ny i offentligheden på samme tid. Hvordan fungerer politik i praksis? Hvordan ser hverdagen egentlig ud som folketingspolitiker? Og ja, vælger man selv hvor man sidder til møder, eller er der faste pladser? Vi snakker også om sociale medier som politiker, hvordan man håndterer kritik, smarte kommentarer og det konstante pres der følger med når ens arbejde bliver diskuteret offentligt hver eneste dag. Derudover snakker vi om Louises vej ind i politik. Hvordan hun gik fra at være selvstændig til at stille op for Venstre, og hvordan én konkret sag blev den sidste dråbe der fik hende til at tage telefonen og sige: “Jeg stiller op for jer.” Gå fornøjelse, Christian. Vil du høre resten? Så find hele episoden eksklusivt på Podimo: http://podimo.dk/christian Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Det er både blevet kaldt en stærk politisk manøvre og et sammenbrud for de blå partier. Troels Lund Poulsens overraskende forslag om en regering bestående af Venstre, Konservative og Liberal Alliance har - i hvert fald for en stund - vendt op og ned på spillet om Danmarks næste regering. Så er trækket galt eller genialt? Gæster: Bent Winther, Berlingskes politiske kommentator og Chris Kjær Jessen, Berlingskes politiske redaktør Vært: Jacob RosenkrandsSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Norges mest populære politiker i 2023 og nestleder i Stortingets minste parti. Hvordan kan det ha seg? Og kan Venstre bli småbedriftenes parti igjen?

Troels Lund Poulsen vil have en VLAK-regering og har lagt et politisk projekt frem, der nærmest er en kopi af Moderaternes principprogram med mange af Løkkes mærkesager. Mindretalsregeringen har ingen gang på jord, men alligevel er det en genistreg, fordi det samler de blå partier og sætter Troels Lund i spidsen for projektet. Samtidig er det ifølge Thomas en decideret hadegave fra Venstre-formanden til Lars Løkke Rasmussen, fordi det er svært for Løkke at sige nej til. Så hvad gør Løkke, der ellers har været manden med taktstokken i regeringsforhandlingerne nu? Vi tænker sagen til ende. Medvirkende: Pia Glud Munksgaard, politisk analytiker i DR, Jacob Bruun, tidligere rådgiver for Lars Løkke Rasmussen, i dag indehaver af Bruun Advisory og Thomas Juul-Dam, tidligere rådgiver for Helle Thornings-Schmidt, i dag partner i Primetime. Tilrettelægger: Theodora Renard. Video: Alexander Jonassen.

Det er mere end 36 år siden, at en påsat brand dræbte 159 mennesker på skibet Scandinavian Star. I dag afgør byretten, om Søfartsstyrelsen havde et ansvar i sagen, så hvilket kapitel kan den sag være med til at lukke? Troels Lund Poulsen har nu fremlagt sit bud på en regering. Den består af Venstre, Konservative og Liberal Alliance, men ideen har fået en svær start. I flere storbyer måtte myndighederne blandes ind i det, da en ny urkollektion blev lanceret i weekenden. Urene kan nemlig sælges videre til en langt højere pris. Men hvorfor vil folk så gerne have det ur? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Lars Halskov, forfatter og journalist, Politiken. Oliver Jansen, ejer, Takeoff Copenhagen.

(02:00): Henlægger politiet for få sager? Medvirkende: Birthe Rønn Hornbech er tidligere folketingsmedlem og minister for Venstre og har været vicepolitimester og undervist på politiskolen. (15:00): Er det kun flertalsregeringer der kan lave ansvarlig politik? Medvirkende: Mehmet Zeki Dogru, byrådsmedlem for Enhedslisten i Greve Kommune. (30:00): Skal den skriftlige og mundtlige karakter samles til én på de danske gymnasier? Medvirkende: Anders Frikke, formand for fagforeningen Gymnasielærerne. (42:00): Holder Troels Lunds VLAK-projekt? Medvirkende: Steffen Hjaltelin, tidl. strategisk rådgiver for Venstre. Værter: Katrine Volsing og Laura Lin. See omnystudio.com/listener for privacy information.

(30:00): Hvordan er det ikke, at blande sig i en konflikt i Mellemøsten at deltage i en demonstration for Irans opposition? Medvirkende: Jens Kristian Lütken, sundheds- og omsorgsborgmesteren i Københavns Kommune for Venstre. Værter: Katrine Volsing og Laura Lin. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Samarbejdet mellem Venstre, Liberal Alliance og Konservative ville kunne fungere rigtig godt, sådan som Troels Lund foreslog det i går. Men problemet opstår, når talen falder på støttepartierne. Det gælder både for det nuværende VLAK-forslag og den VLAK-regering som Simon Emil Ammitzbøll Bille var minister i. Det siger selvsamme i et interview med RADIO IIII. Dengang var det Dansk Folkeparti, det gjorde problemer for regeringen, fortæller han, denne gang kan det blive Moderaterne. Vært: Katrine VolsingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Jakob Ellemann-Jensen gik ind i politik, fordi han ikke kunne lade være, fortæller han i Avistid. Men årene i Venstre og tiden som partiets formand sled ham i stykker. I en ny bog fortæller han, hvorfor Venstre er så svært et parti at håndtere, og hvorfor han, med sin familiemæssige fortid og klassisk liberale linje, måtte opgive at være formand: »Det mest ensomme job i verden er at være formand for Venstre. Det var det! Langt de fleste omkring dig, de ser dig gerne et andet sted.« I samtale med Martin Krasnik fortæller Jakob Ellemann, hvordan forventningerne til navnet Ellemann bar ham ind i Folketinget, men samtidig blev det pres, der fik ham til at trække stikket fra politik. Programmet er tilrettelagt og produceret af Birgit Nissen Pedersen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:00): Bliver Frederik Storm "helt glad", når han ser folk ligge på jorden, imens de får knippelslag? Medvirkende: Frederik Storm, tidligere folketingskandidat for Danmarksdemokraterne. (31:00): Skal de bedste kandidater ikke have stillingerne i Region Østdanmark? Medvirkende: Helle Laursen Petersen, Regionsrådsmedlem i Region Sjælland for Liberal Alliance. (41:00): Kan det fynske bagland ved Venstre genkende mediernes billede af Amanda Heitmann? Medvirkende: Birger Jensen, medlem af Venstre i Svendborg, Jesper Ullemose, medlem af Venstre i Svendborg, Mustafa Diken, medlem af Venstre i Svendborg, Jan Strandhave, bestyrelsesmedlem ved Venstres kredsbestyrelse i Svendborg og Hans Erik Nellegaard, bestyrelsesformand for Venstres kredsbestyrelse i Svendborg. Værter: Laura Lin og Nicolai Dandanell.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Efter de markante vælgerlussinger ved en række lokalvalg, er kampen om fremtidens Labour-ledelse for alvor gået i gang. Venstres formand Troels Lund Poulsen går ind i sin anden uge som kongelig undersøger, og i weekenden meldte han, at Venstre godt kan støtte et national sprøjteforbud. Så hvad fortæller det om, hvor forhandlingerne står? Den amerikanske præsident Trumps bud på den næste centralbankdirektør, Kevin Warsh, blev i sidste uge godkendt af Senatet. Nu skal det vise sig, om han føjer sig for præsidentens krav, eller om modstandernes frygt bliver gjort til skamme. Værter: Amalie Schroll Munk og Adrian Busk. Medvirkende: Mathias Sindberg, journalist, Dagbladet Information. Frank Hvid Petersen, finansiel rådgiver og finansanalytiker, Politiken.

(01:00): Kan du konkludere ud fra denne ene undersøgelse, at unge ikke er i mistrivsel i Danmark? Medvirkende: Jens-Kristian Lütken, sundheds- og omsorgsborgmester i Københavns Kommune for Venstre. (13:00): Var politiets hårdhærdede håndtering af Mærsk-demonstranter inden for skiven? Medvirkende: René Dahl Andersen, tidligere narkobetjent og nuværende foredragsholder, forfatter og podcastvært. (31:00): Hvad får Benjamin Netanyahu ud af at true med at sagsøge New York Times? Medvirkende: Gunnar Willum, mellemøstkorrespondent for Berlingske. (40:00): Hvorfor handler den amerikanske præsident med aktier? Medvirkende: Mathias Seidelin, fhv. USA-korrespondent og nuværende forsvars- og sikkerhedspolitisk seniorkorrespondent hos OLFI. Værter: Laura Lin og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Venstre-kometen Amanda Heitmann delte i valgkampen Gajol-shots og valgklistermærker ud til et mindearrangement for to unge trafikdræbte mænd. Over for Jyllands-Posten kalder moren til en af de dræbte det »skamfuldt«, og hun mener, at Amanda Heitmann førte »valgkamp på lig«.Det er blot den seneste af flere sager, hvor Amanda Heitmann har fået kritik. Under valgkampen iscenesatte hun også en forlovelse for at få kliks til at vinde en intern partikonkurrence.Og så er der hendes udtalelser om landbruget, som af forskere er blevet kaldt direkte »løgn«.Det er Jyllands-Postens politiske journalist Frederik Fogde, der har gravet historierne frem. Gæst: Frederik Fogde, politisk journalist for Jyllands-PostenVært: Mathias BondeIllustration: Lotte OvergaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Sofari betød tusindvis af gæster på de økologiske grisebedrifter, så har Venstre foretaget en kovending i forhold til sprøjteforbud og endelig er der godt nyt til lodsejere, der bliver ramt af planer om nye elmaster.

En falsk forlovelse og uddeling af shots og klistermærker til en mindehøjtidelighed - man kan godt sige, at Venstre-politikeren Amanda Heitmann har haft alternative midler i brug under valgkampen. En svensk politiker er blevet taget i at tage kokain, imens hun bliver afhørt på en politistation i forbindelse med mistanke om narkokørsel. Historiker Gry Scavenius Bertelsen har anklaget Peter Kramer for at opdigte historier i sin bog “Ridser i lakken”, der handler om kongehusets forbindelser til Hitler og andre højtstående nazister. Trine Villemann er med på en telefon til at diskutere, hvorvidt man burde give adgang til de kongelige rigsarkiver. Til slut har vi en lille hilsen fra Milad The Greatest. Din vært er Ditte Okman og i panelet sidder Niels Thulesen Dahl, Per Kuskner og Jonas Kuld Rathje. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Redaktør: Andreas Østergaard Producer: Donya Lykkeberg Video: Bertil Jarløv Busch https://youtu.be/hxHy3pZbjesSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi har hørt det. Mange gange. For Lars Løkke Rasmussen handler det ikke om nogen, men om noget. Alligevel stod han tirsdag aften foran den danske verdenspresse – og satte navne på de partier, som han ser for sig i en kommende regering: Radikale venstre, Socialdemokratiet, Venstre, Konservative og selvfølgelig Moderaterne selv. I fredags sprængte han en bombe i dansk politik, da han i stedet for Mette Frederiksen pegede på Troels Lund Poulsen som kongelig undersøger. Og det er nu op til Venstreformanden at danne en ny regering. Men kigger Troels Lund Poulsen så til højre – eller henover midten? Kan han danne den regering, som Lars Løkke Rasmussen drømmer om? Og hvorfor gjorde Løkke overhovedet, som han gjorde? Det spørger vi om i dag i 'Du lytter til Politiken', hvor vi har besøg af makkerparret fra vores politiske podcast ’Sådan Er Politik', politisk analytiker Elisabet Svane og politisk kommentator Noa Redington. Vært og producer: Jonas Schrøder-AndreasenResearch: Josephine Quiñones Redaktør: Nina Kragh Send dine spørgsmål til Elisabet Svane og Noa Redington på sep@pol.dk See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det kræver et sats, hårdt spil, mod og konsekvens. Men så er der en mulighed for Troels. Misser han den, bliver han ydmyget af Lars Løkke Rasmussen og er formentlig ikke formand for Venstre ret meget længere. Kaaber og Karker taler om det mest betydningsfulde øjeblik i Troels Lunds politiske karriere.

3F vil have mælkeproducent til forhandlingsbordet. VU-formand vil distancere Venstre fra landbruget. Griseproducent har behandlet gris groft uforsvarligt, og så er der en ny aftale omkring kvægracen Holstein.

Oven på weekendens helt store sejr til AGF taler de ikke-så-fodboldloyale mandagsværter Line Fie, Laura og Levring om, hvorvidt vi helst ville være loyale eller forrædere i det omtalte program Forræder. Forrædere har vi også været over for vores pengepung, når vi taler om det dummeste, vi har brugt penge på. Du kunne jo lave en lille regel for dig selv, så du undgår samvittighedskvaler. Få fingeren ud og hør bl.a., hvordan Levring retfærdiggør at kunne spise flere is om dagen. Support ManFred by contributing to their tip jar: https://tips.pinecast.com/jar/manfred

Regeringsforhandlingerne trækker ud. Og presset vokser. I denne udgave af Borgen Unplugged går vi bl.a. tæt på et SF, der igen risikerer at blive klemt mellem magt og principper. Lars Løkke Rasmussen presser på for blå økonomisk politik, som er præcis den slags kurs, der i januar 2014 sendte SF ud i en regulær nedsmeltning under Thorning-regeringen og Vestagers økonomiske linje. Hvad har SF lært? Samtidig er både Socialdemokratiet og Venstre også presset. Hvad kan de, og hvad tør de? Meget tyder på, at forhandlingerne kan fortsætte længe endnu. Det her er Borgen Unplugged. Her får du det hele. Og lidt til. Martin Flink har spørgsmålene. Anders Langballe har svarene.

(03:00): Hvis lærerne selv må bestemme over deres fridage, men eleverne stadigvæk skal gå i skole på de dage, betyder det, at der skal være en lærer til at undervise. Bliver det frie valg så ikke taget fra lærerne? Medvirkende: Silja Barnkop, kultur-, ret-og ligestillingsordfører i Radikale Ungdom. (11:00): Hvad er den største forskel på køb af lootboxes og roulette? Medvirkende: Niels Wetterberg, direktør i brancheorganisationen Games Denmark. (30:00): Hvilke danske folkeskoler bliver der udført social kontrol på? Medvirkende: Benjamin Haxha, byrådsmedlem og gruppeformand for Venstre i Herlev Kommune. (40:00): Skal danskeren testes for hantavirus? Medvirkende: Eskild Petersen, adjungeret professor i infektionssygdomme fra PandemiX Center på Roskilde Universitet. Værter: Nicolai Dandanell og Peter MarstalSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Løkke lovede at holde fløjene ude af indflydelse. Ender han med at gøre det modsatte? Og hvad gør Venstre og Konservative? Vi taler om Venstres krise, for hvis Løkke kan lave regering hen over hovedet på Venstre, hvad er Venstre så egentlig til for? Samtidigt ulmer de interne kampe i Socialdemokratiet, hvor Mette Frederiksen kan blive tvunget til at afgive Finansministeriet for at få en regering på plads. Og hvad er status på kampen mellem Wammen og Hummelgaard? Det her er Borgen Unplugged. Her får du det hele. Og lidt til. Martin Flink har spørgsmålene. Anders Langballe har svarene.

Vietvaru vēlēšanas Palestīniešu pašpārvaldes teritorijā. Dānijā un arī Slovēnijā neveicas ar valdošās koalīcijas izveidi pēc parlamenta vēlēšanām. Mali hunta piedzīvo plašu un labi koordinētu savu pretinieku ofensīvu. Aktualitātes analizē Austrumeiropas politikas pētījumu centra vecākais pētnieks Armands Astukevičs un Aizsardzības akadēmijas pasniedzējs Jānis Kapustāns. Palestīniešu teritoriju trauksmainā iekšpolitika 25. aprīlī Palestīniešu pašpārvaldes teritorijā notika vietvaru vēlēšanas. Jordānas Rietumkrastā tika ievēlētas pavisam 380 vietējās padomes ar nepilniem 3800 deputātiem. Reālas vēlēšanas gan notika mazāk nekā pusē vietvaru, jo gandrīz 200 iecirkņos bija iesniegts tikai viens saraksts, un saskaņā ar Palestīniešu pašpārvaldes normatīvajiem aktiem šādos gadījumos vēlēšanas nav jārīko – saraksta iesniedzēji ieņem padomes locekļu vietas automātiski. Praktiski visur dominējošais politiskais spēks ir partija „Fatah”, kuras līderis Mahmūds Abāss nu jau vairāk nekā 20 gadus ieņem Palestīnas pašpārvaldes prezidenta amatu. Tomēr īpaša uzmanība notikušo vēlēšanu sakarā pievērsta vienīgajai padomei, kura tika ievēlēta Gazas joslā – Deirelbelehas pilsētā. Tās ir pirmās jebkādas vēlēšanas, kas notikušas Gazā pēc divas desmitgades ilgušas  pauzes, kuras iemesls ir 2006. gadā iestājusies pretstāve starp partiju „Fatah” un kustību „Hamās”, toreizējo Palestīniešu pašpārvaldes likumdevēja vēlēšanu uzvarētāju. Domstarpību centrā ir attieksme pret Izraēlas valsti: kamēr „Fatah” atzīst Izraēlas tiesības uz eksistenci, Hamas turpina bezkompromisa cīņu, lai nodzēstu ebreju valsti no pasaules kartes. Bez tam „Fatah” ir sekulāra palestīniešu nacionālistu partija ar kreisu ievirzi, savukārt „Hamās” – reliģiska islāmistu kustība. Politiskā šķelšanās noveda pie militāra konflikta, kura laikā „Fatah” pārstāvji Gazas joslā tika nogalināti, izraidīti vai bija spiesti bēgt, un Gaza kļuva par „Hamās” citadeli. Ievēlētais palestīniešu likumdošanas orgāns pārstāja funkcionēt, jauns tā arī nav ticis ievēlēts, un ja Jordānas Rietumkrastā pagājušajos divdesmit gados notika vismaz pašvaldību vēlēšanas, tad Gazas sektorā – nekādas. Periodiski notika izlīguma mēģinājumi starp „Fatah” un „Hamās”, 2013. gadā pat tika izveidota nacionālās vienības valdība ar bezpartejisku sastāvu, taču „Hamās” tai tā arī neļāva reāli pārvaldīt Gazas teritoriju. Tagad, kad karā pret Izraēlu islāmistu spēki ir pamatīgi novājināti, acīmredzot bijis iespējams sarīkot pieminētās vēlēšanas Deirelbelehā, kas tiek raksturotas kā pilotprojekts. Priekšnoteikums dalībai bija atzīt Palestīnas Atbrīvošanas organizāciju par vienīgo leģitīmo palestīniešu tautas pārstāvi, un tas liedza kvalificēties „Hamās” kandidātiem. „Fatah” atbalstītais saraksts ieguvis sešas no piecpadsmit vietām, savukārt saraksts, par kuru neoficiāli zināms, ka aiz tā stāv „Hamās”, – divas vietas. Daži novērotāji uzskata, ka tas ir sabiedrības signāls par nevēlēšanos turpināt bezkompromisa cīņu islāmistu vadībā. Tomēr vēlētāju aktivitāte, kas bija nepilni 23%, padara šādu pieņēmumu ne pārāk drošu. Divi Eiropas iekšpolitikas sastrēgumi Dānijas parlamenta vēlēšanas notika 24. martā, taču valdošās koalīcijas izveide nevedas. Nepiepildījās līdzšinējās premjerministres Metes Frederiksenas cerības, ka viņas vadītajiem sociāldemokrātiem vēlēšanas nesīs politiskā kapitāla pieaugumu. Tagad parlamentā izveidojušies divi bloki – labējais jeb „zilais” un kreisais jeb „sarkanais” – un ne vienam, ne otram nepietiek balsu vairākumam. Trešais spēks ir liberālā Mēreno partija, kas ieņēmusi izteikti centrisku pozīciju. Tieši viņu balsis, pievienotas vienam vai otram blokam, matemātiski varētu dot vajadzīgo vairākumu, taču mērenajiem nav pieņemams neviens no abu bloku radikālajiem spārniem. Partijas līderis Larss Loke Rasmusens jau paziņojis, ka darbošanās vienā valdībā ar radikāli kreisajiem ekosociālistiem no Sarkani-zaļās alianses nav domājama, tāpat nekādu entuziasmu liberāļiem neizraisa iespējama sabiedrošanās ar nacionālpopulistiem spektra pretējā galā – Dānijas Tautas partiju un citiem. Tā vietā mērenie vēlētos redzēt plašu centriski orientētu koalīciju, kaut ko līdzīgu pirmsvēlēšanu modelim, kurā bez sociāldemokrātiem un mērenajiem ietilpa arī liberālā partija „Venstre”. Tomēr pēdējās vēlēšanas nebija veiksmīgas nevienai no šīs trijotnes partijām, tāpēc tagad nāksies piepulcināt vēl kādu. Ticamākie kandidāti varētu būt labēji centriskā Konservatīvo partija, tāpat diezgan centriskā Sociālliberālā partija un arī demokrātiskie sociālisti no Zaļo kreiso partijas (nejaukt ar radikālāko Sarkani-zaļo aliansi!). Zaļo kreiso līdere Pia Olsena Dīra jau signalizējusi, ka būtu gatava apspriest sadarbības nosacījumus, taču Rasmusens, kā tiek teikts, izteikti taktiski nogaida. Vēl problemātiskāka ir situācija Slovēnijā, kur arī nu jau vairāk nekā mēnesi nav izdevies izveidot valdības koalīciju. 20. aprīlī lielākās parlamenta frakcijas – liberālās Brīvības kustības – vadītājs un līdzšinējais premjerministrs Roberts Golobs paziņoja, ka viņam nav izdevies izveidot vairākuma koalīciju un viņa partija gatavojas darbam opozīcijā. Tagad stafetes kociņš būtu nododams otrai lielākajai parlamenta frakcijai – Slovēnijas Demokrātiskajai partijai. Savulaik izaugusi no antikomunistiskās neatkarīgo arodbiedrību kustības un bijusi kreisas ievirzes, šī partija tās līdera Janeza Janšas vadībā vēlāk migrējusi nacionālisma, konservatīvisma un labējā populisma virzienā. Lai izveidotu koalīciju, Janšam būtu jāpiedabū pievienoties divas mēreni labējās partijas – aliansi „Jaunā Slovēnija – Kristīgie demokrāti” un Demokrātu partiju –, kā arī izteikti labēji populistisko, no pandēmijas laika antivakcīnistu auditorijas izaugušo partiju „Resni.ca”. Nav viegli iedomāties, ka izteikti proeiropeiski sevi pozicionējošie demokrāti būtu gatavi koalīcijai ar galējiem populistiem eiroskeptiķiem no „Resni.ca” un arī pašu Janšu, no kura partijas viņi reiz atšķēlās, kritizēdami līderi par antagonizējošu un populistisku pieeju. Kā norāda novērotāji, tā vien šķiet, ka Slovēnijas politiskie spēki arvien pamanāmāk samierinās ar domu par ārkārtas vēlēšanām. Draudzība ar Kremli – apšaubāma garantija Pilsoņu karš Rietumāfrikas valstī Mali ilgst kopš 2012. gada, kad savu cīņu pret centrālo valdību uzsāka tuaregu separātisti valsts ziemeļos, Azavādas reģionā. Kā tas mēdz notikt islāma zonas valstīs, etniski motivētajā konfliktā drīz iesaistījās radikālās džihādistu kustības – gan neatkarīgi reģionāli grupējumi kā, piemēram, „Boko Haram”, gan globālo tīklu „Al Qaeda”un Islāma kalifāts atzari. Sākotnēji Mali toreiz vēl demokrātisko valdību cīņā pret iekšējiem ienaidniekiem atbalstīja Francija un arī ANO miera uzturēšanas misija, taču 2020. gadā likumīgais prezidents Ibrahims Keita tika gāzts un pie varas nāca hunta ar ģenerāli Asimi Goitu priekšgalā. Pučisti palūdza frančus aizvākties un uzaicināja sev tīkamāku sabiedroto – krievu algotņus no bēdīgi slavenās Vāgnera grupas. Sabiedrojusies ar līdzīgiem režīmiem kaimiņvalstīs Nigērā un Burkina Faso, Mali izveidoja jaunizceptu Rietumāfrikas diktatūru klasteri – Sāhelas valstu aliansi. Jaunie sabiedrotie ļāva gūt zināmus taktiskus panākumus, taču ne izšķirošu uzvaru pār režīma pretiniekiem. Pēc „vāgneriešu” līdera Prigožina nogalināšanas viņa privāto militāro kompāniju nomainīja Krievijas bruņoto spēku struktūra – Āfrikas korpuss. Tikām režīma pretinieki – tuaregu nacionālisti un radikālie islāmisti – pārtrauca savstarpēju apkarošanu un sāka koordinēt savas operācijas pret valdības spēkiem. Džihādisti valsts dienvidos sāka piekopt jaunu taktiku – transportceļu blokādi, apdraudot pirmkārt jau naftas produktu piegādes lielajām pilsētām. Kopš 25. aprīļa Mali hunta piedzīvo nepieredzēti plašu un labi koordinētu savu pretinieku ofensīvu, kuru īsteno Azavādas Atbrīvošanas fronte un ar kustību „Al Qaeda” saistītais džihādistu grupējums Atbalsta grupa islāmam un musulmaņiem. Galvaspilsētas Bamako apkaimē nemiernieki uzbruka lidostai un Kati militārajai bāzei, kur savu pastāvīgo rezidenci ierīkojis huntas līderis Goita. Džihādistu kaujinieks-pašnāvnieks ar sprāgstvielām piekrautu automašīnu ietriecās aizsardzības ministra ģenerāļa Sadio Kamaras rezidencē, nogalinot viņu un ģimeni. Valdības spēku un krievu Āfrikas korpusa karavīri tika bloķēti Kidalas pilsētā un vienojās par netraucētu aiziešanu, atstājot pilsētu nemierniekiem. Uzbrukumi notika vēl vairākām pilsētām, kurās kopš tā laika turpinās karadarbība. Acīmredzot Kremļa draudzība izrādījusies pārāk vāja huntas stabilitātes garantija. Sagatavoja Eduards Liniņš.

Folketingsvalget viste, at blå samling er lettere sagt end gjort. Og heller ikke i Danmarks store borgerlige mediehus er der fuldstændig enighed om, hvad det gode borgerlige svar er på den vanskelige øvelse en regeringsdannelse har vist sig at være. Berlingskes Tom Jensen synes, at der er brug for et nyvalg. Mens Weekendavisens Martin Krasnik har opfordret Venstre og Konservative til at gå med i en midterregering - selv om det vil gøre Mette Frederiksen til statsminister igen. Gæster: Martin Krasnik, chefredaktør, Weekendavisen og Tom Jensen, chefredaktør, Berlingske Vært: Jacob RosenkrandsSee omnystudio.com/listener for privacy information.

(00:00): Hvad ved vi om skudepisoden under den årlige korrespondentmiddag? Medvirkende: Sara Gerlach Madsen, journalist bosat i Los Angeles. (17:00): Ændrer et nyvalg noget? Medvirkende: Jon Stephensen, tidligere løsgænger og folketingsmedlem for Moderaterne. (30:00): Bliver Danmark mere liberalt, hvis Venstre går i opposition? Medvirkende: Jens Paaske, landsformand i Venstres Ungdom. (42:00): Bliver sagen om Novus Vita kun en landsdækkende skandale, fordi der er tale om muslimer? Medvirkende: Esat Sentürk, byrådsmedlem for Radikale Venstre i Høje-Taastrup Kommune. Værter: Peter Marstal og Mathias Wissing.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Der forhandles. Der lækkes. Der manøvreres. Og midt i det hele står Løkke med hånden på bordkanten. I dagens udgave af Borgen Unplugged går vi tæt på spillet om den nye regering. Mette Frederiksen er kongelig undersøger, men Løkke vil ikke bare se på, mens hun taler sig længere ind i et rødt spor. Eller vil han? Hvad er hans plan egentlig? Er han faktisk ved at arbejde sig ind i en rød-lilla regering? Vil han reelt have Venstre og Konservative med i rummet? Eller gør han klar til en klassisk Løkke, hvor han i sidste øjeblik vælter bordet og tvinger spillet til at starte forfra? Vi taler om magtspillet, positionerne og nervespillet bag de lukkede døre. Om udsigten til en ny regering. Om Løkkes pris. Ugens gæsteanalytiker er Niels Th. Dahl fra Jyllands-Posten, der hjælper med at skære igennem spin og signaler. Endelig kårer vi sammen med bagsvaerdlakrids.dk også den politiker, der har været mest oppe på lakridserne Det her er Borgen Unplugged. Her får du det hele. Og lidt til. Martin Flink har spørgsmålene. Anders Langballe og Niels Th. Dahl har svarene.

De fleste politikere – fra højre til venstre – er enige om, at det voksende bureaukrati i det offentlige er et problem. Alligevel bliver der vedtaget nye love i stor stil. Men hvorfor er det sådan, og kan det overhovedet stoppes? Det diskuterer ekspertpanelet – Karsten, Otto og Line – i dagens episode, hvor Karsten samtidig præsenterer ny og interessant forskning, der måske kan give nogle svar. Derudover retter Otto blikket mod elnettet, hvor den langsomme udbygning er et centralt problem. Skyldes det Energinet, bureaukrati – eller er der tale om et mere grundlæggende strukturelt problem? Line tager derimod fat i spørgsmålet om, hvorvidt EU's handelsaftaler reelt skaber frihandel. Afslutningsvis kåres både Ugens Lyspunkt og Skævert. Sidstnævnte går til en Venstre-politiker, der vil genrejse partiet i storbyerne med forslag, som trækker Venstre til venstre. Links:https://e-avis.borsen.dk/p/boersen/20-04-2026/a/der-er-en-ny-brixtofte-pa-borgen-kan-hun-genrejse-storbyvenstre/2723/2178560/71608620 https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/01402382.2026.2650384?download=true https://www.berlingske.dk/danmark/byggeri-af-supersygehus-ramt-af-ny-milliardoverskridelse?gaa_at=eafs&gaa_n=AWEtsqeTTZP_BQsLoBUzqkHi8bK47zucBiGLXSSw7GRaLD3uf9E1YS40dWm2&gaa_ts=69e9d853&gaa_sig=WMvm5TqHRPn9r12LirqrthqAscTn3xzVyiGL0o96wyMN710sh_yy22tGfTUgRZ3te3q32_PZJlXtd8bAPpc0OA%3D%3Dhttps://gad.dk/illusionernes-fald

Til folketingsvalget blev Venstre straffet med partiets dårligste valgresultat nogensinde – alligevel lyder det fra tidligere store Venstreprofiler såsom Søren Pind, Tommy Ahlers og dagens gæst, Venstre-koryfæet Bertel Haarder, at Venstre bør gå i regering. Joachim B. Olsen mener imidlertid, at dét grænser til det glade vanvid. I dagens afsnit tager de debatten. Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Bertel Haarder, tidligere Venstre-minister Journalist: Maria Asmine Dam og Emilie Maja Jeppesen Producer: Tristan Wieleman og Maria Asmine Dam Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakke Der kan være sponsoreret indhold og reklame i podcasten.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Lars Løkke Rasmussen deler hotdogs ud til folket, men ellers sker der ikke vildt meget i regeringsforhandlingerne - indtil Venstre og Konservative smider noget af en bombe. De to partier løfter nemlig sløret for, hvad der er blevet sagt til de fortrolige regeringsforhandlinger. Thomas, der er tilbage på pinden, tøver ikke med at kalde manøvren for en 'velplaceret ondskabsfuldhed'. Men hvad er konsekvensen? Kan det være dét, der tvinger Løkke til at lave næste træk - eller måske få den kongelige undersøger til at kaste håndklædet i ringen? Medvirkende: Pia Glud Munksgaard, politisk analytiker i DR, Jacob Bruun, tidligere rådgiver for Lars Løkke Rasmussen, i dag indehaver af Bruun Advisory og Thomas Juul-Dam, tidligere rådgiver i Statsministeriet for Helle Thorning-Schmidt og nu partner i Primetime. Tilrettelægger: Theodora Renard. Video: Alexander Jonassen.

Velfærden er truet uden velfærdsforliget. Det mener Venstre og Konservative, der har meldt ud, at de ikke vender tilbage til regeringsforhandlingerne, før Mette Frederiksen har genbekræftet velfærdsforliget. Nu har Lars Løkke fået en garanti af Mette Frederiksen for, at velfærdsforliget er intakt. Er det godt for Danmarks økonomiske fremtid? Er det en bombe under dansk økonomi, hvis ikke pensionsalderen stiger i takt med, at vi lever længere? Det diskuterer vi i dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Rasmus Jarlov, tidl. medlem af Folketinget, Konservative. Frederik Imer Pedersen, Cheføkonom, 3F. Tore Stramer, Cheføkonom Dansk Erhverv. Thomas Bernt, erhvervskommentator, Berlingske. Magnus Flensborg, Politisk leder, SFU. Vært: Mathias Pedersen. Tilrettelægger & producer: Oliver Breum.

(01:00): Hvordan ved du, at det ikke er de faglærtes nomineringer, der er for dårlige? Medvirkende: Jacob Brandt, adm. direktør i SVM Danmark. (19:00): Hvorfor mener Niels Hauge Mikkelsen, at Venstre ikke er et landmandsparti? Medvirkende: Niels Hauge Mikkelsen, landmand og formand for Bæredygtigt Landbrug. (30:00): Bør det fortsat være lovligt for partier at betale hinanden for stemmer? Medvirkende: Pia Gjellerup, tidligere socialdemokratisk minister. Værter: Laura Lin og Nicolai Dandanell.See omnystudio.com/listener for privacy information.

(00:00): Skal Venstre gå i regering uanset hvad? Medvirkende: Rasmus Ole Hansen, medlem af hovedbestyrelsen for Venstre og formand for Venstre i Hedensted. (15:00): Er det upassende, når et medlem af EU-parlamentet siger, hun tror på konspirationsteorier? Medvirkende: Britta Thomsen, tidligere medlem af EU-parlamentet for Socialdemokratiet. (30:00): Hvad kommer det til at betyde for regeringsforhandlingerne, at Moderaterne er inviteret med i velfærdsforliget af Socialdemokratiet? Medvirkende: Brian Weichardt, politisk kommentator her på RADIO IIII. Værter: Laura Lin og Nicolai Dandanell.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det var det værste valg i Venstres historie. Nu står Troels Lund Poulsen tilbage i de rygende ruiner af det engang så stolte parti, og skal finde vejen frem. Og det starter med et nyt valg: Skal Venstre gå i opposition, eller skal de igen gå i regering med Mette Frederiksen? Jacob Bruun, politisk kommentator og tidligere rådgiver i Venstre, fortæller om Venstres skæbnevalg. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 16. april 2026.

(01:00): Kan Iran og USA nå i mål med forhandlinger, inden våbenhvilen udløber? Medvirkende: Allan Sørensen, mellemøstkorrespondent for Kristeligt Dagblad. (09:00): Er det urimeligt, at det danske forsvar er påpasselige overfor Russisk påvirkning? Medvirkende: Frederik Hansen, ansat i Forsvaret igennem 43 år, og fornyeligt afskediget. (30:00): Hvordan hjælper det vælgerne i byen, at Venstre ikke går i regering? Medvirkende: Sofie Mosgaard, byrådsmedlem i Odense Kommune fra Venstre. (45:00): Er der en risiko ved at rulle koranloven tilbage? Medvirkende: Susie Jessen, folketingsmedlem for Danmarksdemokraterne. Værter: Nicolai Dandanell og Laura LinSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Forhandlingerne fortsætter. Og ingen ved, hvor de ender. I denne episode af Borgen Unplugged går vi tæt på et regeringsspillet, der trækker ud og trækker spor. Mette Frederiksen taler videre med venstrefløjen. Løkke vil ikke rigtige bide til bolle. Venstre og Konservative fedtspiller, måske med god grund. Hvem spiller hvem? Hvem presser hvem? Vi gennemgår partiernes positioner, deres interesser. Det her er Borgen Unplugged. Her får du det hele. Og lidt til. Martin Flink har spørgsmålene. Anders Langballe har svarene.

Vi har samlet to Venstre-kendere, fordi regeringsforhandlingerne er afhængig af én mands beslutning. Nemlig V-formand Troels Lund Poulsen, der lige nu står i et vanvittigt dilemma. Skal han trække sit kriseramte parti ind i en regering med S-formand Mette Frederiksen én gang til med den risiko, at Venstre bliver endnu mere smadret? Eller skal han gå i opposition, slikke sårene og satse benhårdt på, at der i fremtiden alligevel er et blå alternativ at skue ude i horisonten? Medvirkende: Pia Glud Munksgaard, politisk analytiker i DR, Jacob Bruun, tidligere rådgiver for Lars Løkke Rasmussen, i dag indehaver af Bruun Advisory og Steffen Hjaltelin, tidligere rådgiver i Venstre, i dag bestyrelsesformand i AI-virksomheden Heyra. Tilrettelægger: Theodora Renard. Video: Alexander Jonassen.

Venstre og Konservative er blevet inviteret til regeringsforhandlinger. Men er der overhovedet nogen sandsynlighed for, at de vil indgå et samarbejde med Mette Frederiksen? USA begyndte mandag en blokade af den del af skibstrafikken i Hormuzstrædet, der går til og fra iranske havne. I Ungarn har de valgt en ny leder efter 16 år med Viktor Orbán, men hvad vil nyvalgte Peter Magyar med magten? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Jacob Bruun, tidl. rådgiver i Venstre for Lars Løkke Rasmussen, indehaver af Bruun Advisory. Matilde Kimer, korrespondent i Ukraine og Rusland, DR.

Skal Venstre og Konservative gå i regering med Socialdemokraterne? Kan Troels og Mona samarbejde med Mette? Med fokus på vækst og konkurrenceevne? Flere konservative borgmestre siger ja tak, lad os få indflydelse og magt? Men kan Venstre holde til en tur mere med Socialdemokraterne? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Jarl Cordua, borgerlig debattør, frivillig i Hjemmeværnet Jens Paaske Klausen, Landsformand, Venstres Ungdom Kirsten Gunvor Løth, formand LFS, Landsforeningen for Socialpædagoger Gitte Seeberg, direktør Autobranchen Lars Trier Mogensen, politisk kommentator Information Jakob Axel Nielsen, Konservativ, tidl minister Tilrettelægger: Mathias Pedersen Vært: Gitte Hansen

Det nye Folketing er samlet. Tre løsgængere fra dag ét, og ingen ved, hvilken regering der skal dannes. I denne udgave af Borgen Unplugged gennemgår vi situationen i de enkelte partier. Hvem har interesse i hvad? Og hvad frygter de? Spillet er i gang og Venstre åbner døren for Socialdemokratiet og flirter løs med Løkke. Vi giver dig et overblik, hvor intet er afgjort. Borgen Unplugged, her får du det hele. Og lidt til. Martin Flink har spørgsmålene. Anders Langballe har svarene.

Kongelig undersøger Mette Frederiksen er parat til at sælge ud af egne mærkesager for at blive statsminister igen. Men alligevel får Danmark næppe en ny regering foreløbig. Så hvem eller hvad er det egentlig, der står i vejen for, at vi kan få besat ministerposterne? Og kan Venstre og Konservative fristes til at gå med Mette Frederiksen i regering? Gæster: Politisk redaktør Chris Kjær Jessen, politisk kommentator Bent Winther og chefredaktør Tom Jensen Vært: Jacob RosenkrandsSee omnystudio.com/listener for privacy information.

42 % af danskerne peger nu på en regering med røde og blå partier. Løkke siger: Kom nu ned fra træet S og V? Kravler Mette og Troels ned fra træet? Eller kommer Løkke til at sluge et par røde kameler og danne regering med støtte fra Enhedslisten? Er mulighederne for en blå regering endegyldigt slut? Borgernes Parti er i opløsning, Venstre har tabt Hovedstaden, og ingen ved hvad Liberal Alliance egentlig mener om rent drikkevand? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Mads Kastrup, kommentator Weekendavisen Jan E Jørgensen, Venstremand, ikke genvalgt til Folketinget Rasmus Lund-Nielsen, Moderaterne, medlem af Folketinget Magnus Barsøe, Socialdemokrat Morten Dehn, Borgernes Parti, erhvervsmand Marchen Neel Gjertsen, kommentator, tidl chefredaktør Jyllands Posten Karsten Byrgesen, Borgernes Parti, officer Hjemmeværnet Tilrettelægger: Nina Lorenz Grimstrup Vært: Gitte Hansen

For to uger siden fik Venstre det dårligste valg i partiets historie og blev fuldstændig udslettet i København. Selvom Troels Lund Poulsen (V) på valgnatten afviste en ny midterregering, lyder det nu fra dele af Venstres bagland og erhvervslivet, at partiet bør søge indflydelse i en ny bred midterregering med Socialdemokratiet. Men det ville være en kæmpe fejl, hvis man spørger formand for Venstres Ungdom, Jens Paaske Klausen. Vi tager debatten i dagens afsnit. Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Jens Paaske Klausen, Landsformand i Venstres Ungdom Journalist: Emilie Maja Jeppesen Producer: Frederik Riis-Jacobsen og Emilie Maja Jeppesen Der kan være sponsoreret indhold og reklame i podcasten.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kritikere mener, at debatprogrammer som Debatten på DR1 og P1 Debat er med til at øge polariseringen i samfundet. Programmerne prioriterer konflikt og polarisering fremfor nuancer og forståelse, lyder det. Men er det debatformen, der er noget galt med? Eller er danskerne bare dårlige til at håndtere uenighed? Dette program er forproduceret. Gæster: Gustav Lützhøft, redaktionschef for Kultur, Børn og Unge i DR Roger Courage Matthisen, partner i Courage Institute, fhv. medlem af Folketinget, Alternativet Mai Villadsen, fhv. medlem af Folketinget, Enhedslisten Lotte Folke, debatchef, Politiken Sofie Mosgaard, vinder af DM i debat 2024 og byrådsmedlem for Venstre i Odense Rasmus Tue Pedersen, professor ved VIVE Vært: Kaare Svejstrup Producer/tilrettelægger: Frederikke Ernst

Højt humør fra USA-korrespondenten i Washington, “You look Jewish – are you Jewish?”, og jaaaaa… det er dyrt i USA, vi finder også byens mest spidse pizzasted, velkommen til 00'erne 2.0, vi genbesøger hvad vi lærte af ValgAmok 2026 og de 130.000 der så med, Alpe-korrespondenten melder ind fra højderne, det knirker i hele kadaveret, der bliver spist på bjerget, og vi får en guddommelig anbefaling, La Peua de Vache, vi debriefer folketingsvalget, ståhej og legenderi hos de blå partier, “du er kun dansk i juridisk forstand”, og det store spørgsmål, hvad bliver det egentlig for en regering, et forfærdeligt valg for Venstre, stadig intet borgerligt parti der for alvor vægter grøn politik, og lad os nu bare indse det, druk og grise fyldte alt i valgkampen, sundhed fyldte præcis nul, boom shack-a-lack er ude af Folketinget, til gengæld bliver benzin og diesel billigere i Norge, Zelensky tager en tur i sandkassen, Polymarket kæmper med at følge med, og vi runder en ægte Los Angeles-retssag.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter) - http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

Sósíaldemókratar - jafnaðarmenn - eru enn stærsti flokkurinn en töpuðu allra flokka mest af fylgi, 6.5 prósentum, og fengu rétt tæp 22 prósent atkvæða, sem er versta útreið sem þeir hafa fengið frá 1903. Venstre - hægriflokkurinn sem var með þeim í ríkisstjórn, tapaði líka miklu og fékk verstu kosningu frá stofnun flokksins, eða 10,1 prósent. Þriðji stjórnarflokkurinn tapaði mun minna fylgi en tapaði þó. Það breytir því þó ekki að formaður hans er með pálmann í höndunum eftir kosningarnar. Borgþór Arngrímsson segir Ævari Erni Jósepssyni hvers vegna það er. Utanríkisráðherra ítrekaði á fundi utanríkismálanefndar í morgun að hvorki formlegar né óformlegar viðræður væru hafnar við Evrópusambandið. Þingmenn Sjálfstæðisflokks og Framsóknarflokks vildu fá öll gögn upp á borðið um samskipti við ráðamenn í Brussel, og formaður Miðflokksins vildi vita hvort forystumenn ESB vissu um hvað ætti að kjósa síðsumars. Freyr Gígja Gunnarsson tók saman. Umsjón: Ævar Örn Jósepsson Tæknimaður: Kári Guðmundsson

ASV sarunās ar Irānu esot labi rezultāti - tā saka ASV prezidents Donalds Tramps. Kaut arī Irāna noliedz, ka jelkādas sarunas notiktu, tomēr pasaules tirgi ir atviegloti uzelpojuši cerībā, ka ļaunākais ir aiz muguras.  Lai gan prezidents Tramps izsakās par drīzām kara beigām Irānā, Izraēla ir apņēmības pilna turpināt un ne tikai Irānā, bet arī Libānā, kur jau vismaz miljons cilvēku pametuši savas mājas, bēgot no Izraēlas armijas sauszemes operācijas. Valstī uzdarbojas teroristiskais grupējums "Hezbollah" un Izraēla ir paziņojusi, ka tā grib likvidēt nebeidzamo apdraudējumu sev kaimiņos. Vairākās Eiropas valstīs šajās dienās ir bijušas vēlēšanas, kuru rezultātiem ir vērts pievērst uzmanību. Francijā gadu pirms prezidenta Emanuela Makrona pilnvaru beigām notika vietvaru vēlēšanas, Slovēnijā izraudzīts jauns parlaments un arī Dānijā vakar bija ārkārtas parlamenta vēlēšanas. Eiropā ikviena šāda tautas izvēle ir svarīga, jo tā arī nozīmē, kāds būs konkrētās valsts ārpolitikas kurss. Notikumus komentē Nacionālās aizsardzības akadēmijas pasniedzējs Jānis Kapustāns un Austrumeiropas politikas pētījumu centra pētnieks, valdes loceklis Mārcis Balodis. Libāna – svešas varas un ieroči, pašu zeme un asinis Priekšvēsture pašreizējai Izraēlas Aizsardzības spēku sauszemes operācijai Libānā aizsākās 2023. gadā, kad pēc grupējuma „Hamas” teroristiskā iebrukuma Izraēlā un Gazas kara sākuma grupējuma „Hezbollah” no Libānas teritorijas uzsāka Izraēlas ziemeļdaļas raķešu apšaudes. Šis šiītu reliģiski politiskais veidojums ir, no vienas puses, oficiāli atzīta Libānas politiskā partija, no otras – militarizēts teroristisks formējums, galvenais Irānas Islāma republikas sabiedrotais reģionā. Pēc tam, kad 2024. gada rudenī Izraēla bija īstenojusi pret „Hezbollah” sekmīgas speciālās operācijas, nogalinot tās vadītāju Hasanu Nasrallu un vairākus citus komandierus, kā arī sākusi sauszemes iebrukumu Libānas dienvidos, starp Izraēlu un Libānu tika panākta vienošanās par uguns pārtraukšanu. Saskaņā ar to Libānas valdības spēkiem bija jāpārņem savā kontrolē rajoni, kuros līdz tam saimniekoja „Hezbollah”, tā garantējot, ka Izraēlas teritorija vairs netiks apdraudēta. Tomēr šī vienošanās tā arī netika pilnībā īstenota, kas pierādījās šomēnes, kad pēc Izraēlas un Savienoto Valstu uzbrukuma Irānai „Hezbollah” atkal raidīja pret Izraēlu raķetes un lidrobotus. Pretim tika saņemti vispirms precīzi Izraēlas gaisa spēku triecieni pa grupējuma objektiem kā Libānas dienvidu rajonos, tā galvaspilsētā Beirutā, kas neizbēgami izraisīja civiliedzīvotāju upurus. Izraēlas brīdināja apmēram 50 ciemu iedzīvotājus evakuēties uz teritorijām ziemeļos no Litānī upes, un tiek ziņots, ka karadarbības rezultātā kopš mēneša sākuma savas dzīvesvietas pametuši apmēram miljons cilvēku. 16. martā Izraēlas spēki uzsāka plaša mēroga sauszemes iebrukumu Libānā, iesaistoties kaujās pret „Hezbollah”  vienībām. Libānas valdības spēki atvilkās uz ziemeļiem, vairoties iesaistītes karadarbībā, tomēr to sastāvā ir vairāki bojāgājušie. Smagi ievainoti divi reģionā dislocēto Apvienoto Nāciju miera uzturēšanas spēku karavīri. Savukārt civiliedzīvotāju upuri kopš marta sākuma jau sasnieguši vairāk nekā tūkstoti bojāgājušo un tuvu pie trīs tūkstošiem ievainoto. Šobrīd Izraēlas spēki turpina izvērst sauszemes operāciju, tai skaitā metodiski iznīcinot tiltus pār Litānī un pārtraucot komunikāciju starp apmēram 10% Libānas teritorijas valsts dienvidos un pārējo valsts daļu. Viens no premjera Netanjahu kabineta radikālajiem locekļiem, finanšu ministrs Becalels Smotričs izteicies, ka Izraēlai būtu jāanektē teritorija dienvidos no Litānī, savukārt aizsardzības ministrs Izraēls Kacs paziņojis, ka Izraēlas Aizsardzības spēki plāno uz nenoteiktu laiku okupēt šo Libānas daļu, izveidojot tur buferzonu. Libānas valdība raksturojusi šos plānus kā eksistenciālu draudu. Tajā pat laikā no Libānas ticis izraidīts Irānas vēstnieks, kas liecina par Beirutas vēlmi atbrīvoties no Teherānas režīma ietekmes. Francija – vēlam mēru, domājam par prezidentu 15. martā notikušās Francijas pašvaldību vēlēšanas ir apjomos grandiozs pasākums. Valstī ir nepilni 35000 komūnu, attiecīgi, par mēru un padomju deputātu amatiem šais vēlēšanās sacentās vairāk nekā miljons kandidātu. Tomēr kvantitāte nav galvenais, kāpēc franču vietvaru vēlēšanām pievērsta arī nozīmīga starptautiska uzmanība. Šo vēlēšanu rezultāti tiek uzlūkoti kā indikators spēku samēriem un potenciālajai politiskajai dinamikai nākamgad gaidāmajās Francijas prezidenta vēlēšanās. Jāatzīmē, ka daudzviet mazajās un vidējās pašvaldībās, pavisam 50 līdz 60 procentos komūnu, varu ieguvuši neatkarīgie vai lokālo partiju pārstāvji bez piesaistes valsts mēroga spēkiem. Kas attiecas uz lielākajām pilsētām, tajās joprojām dominē tradicionālās kreisās partijas, kas nākamajā ciklā vadīs līdz pat ceturtdaļai no visām franču pašvaldībām. Parīzes mērs būs sociālists Emanuels Greguārs, viņa partijas biedrs Benuā Paijāns paliks otras lielākās pilsētas Marseļas mēra amatā, sociālistu mēri būs arī Nantē, Monpeljē, Lillē un Strasbūrā, pēdējā gan ar centristu atbalstu. Savukārt ceturtajā lielākajā pilsētā Lionā amatu paturēs Zaļo partijas pārstāvis Gregorī Dusē. Spēcīgas pozīcijas saglabā tradicionāli labēji centriskie spēki, kas koncentrējas ap liberālkonservatīvo Republikāņu partiju un dominē vidējā lieluma pilsētās un biezāk apdzīvotajos lauku rajonos, pavisam apmēram sestdaļā vietvaru. Republikāņu pārstāvis Ēriks Sjoti kļūs par mēru piektajā lielākajā pilsētā Nicā, šeit gan ar izšķirošu atbalstu no galēji labējās Nacionālās apvienības, kura to uzskata par savu uzvaru. Kopumā franču „nacionāļiem” izdevies vairakkārt palielināt pārstāvniecību pašvaldībās, gan tālu atpaliekot no ambiciozajiem priekšvēlēšanu mērķiem. Iemesla gausties nav arī prezidenta Makrona pārstāvētajiem liberāli centriskajiem spēkiem. Prezidenta sociālliberālās partijas „Renesanse” pārstāvis Tomā Kazenāvs kļūs par Bordo mēru, savukārt „Renesanses” stabilāko sabiedroto, labēji centriskās partijas „Horizonti” līderis Eduārs Filips vadīs Havras pašvaldību. Bijušais premjerministrs Filips tiek uzskatīts par nopietnu kandidātu nākamgada prezidenta vēlēšanās. Plaša labēji centriskā koalīcija nodrošinājusi amatu valsts trešās lielākās pilsētas Tulūzas galvam, neatkarīgajam kandidātam Žanam Likam Mudankam. Uz būtisko jautājumu – vai funkcionē kreiso, centrisko un mēreni labējo „sanitārais kordons”, kam jāatur no varas labējie radikāļi? – atbilde ir piesardzīgi pozitīva. Frederiksenas likme nevinnē Vakar, 24. martā, Dānijas karaļa pavalstnieki devās pie vēlēšanu urnām, lai piešķirtu mandātus simt septiņdesmit deviņiem parlamenta – Folketinga – deputātiem. Šīs bija ārkārtas vēlēšanas, kuras iniciatore bija premjerministre, Sociāldemokrātiskās partijas līdere Mete Frederiksena. Stājoties pie sava otrā kabineta vadības 2022. gadā, politiķei nebija ne jausmas, kādi izaicinājumi viņu sagaida, proti, ka būs jāiztur Donalda Trampa nediplomātiskā grābāšanās ap Grenlandi. Pēc visa spriežot, neordinārā starptautiskā spiediena situācija radījusi zināmas plaisas Frederiksenas valdībā, ko veido centriski orientēta koalīcija ar sociāldemokrātu, konservatīvi liberālās partijas „Venstre” un liberālās Mēreno jeb Moderātu partijas piedalīšanos. Nu jau vairākas desmitgades dāņu politiskajā spektrā iezīmējas tradicionāla robežšķirtne starp t.s. „sarkano bloku” un „zilo bloku”,  respektīvi, kreisajām un labējām partijām, kur sociāldemokrāti ir sarkanie, „Venstre” – zilie, savukārt mērenie iestājas par šī dalījuma pārskatīšanu un par savas partijas krāsu izvēlējušies violeto. No otras puses, pretstāvē ar Baltā nama ekscentriķi Frederiksena ieguvusi nozīmīgu individuālās popularitātes kapitālu, ko varēja cerēt konvertēt partijas politiskajā svarā. Ja tāds bija aprēķins, tas neattaisnojās. Sociāldemokrāti šais vēlēšanās izrādījušies lielākie zaudētāji, viņu mandātu skaitam sarūkot no piecdesmit uz trīsdesmit astoņiem. Otrs lielākais zaudētājs ir „Venstre”, kuru no otrās pozīcijas parlamentā uz trešo atbīdījusi Zaļo kreiso partija, kuru vada vēl viena prominenta dāņu kreisā politiķe Pia Olsena Dīra. Lielākie ieguvēji ir labējie populisti un nacionālisti no Dāņu tautas partijas Mortena Meseršmita vadībā, kuri trīskāršojuši mandātu skaitu. Nedaudz zaudējuši arī mērenie, taču situācijā, kad vietu skaits parlamentā sadalījies visai līdzīgi starp „sarkanajiem” un „zilajiem”, tieši līdzšinējā ārlietu ministra Larsa Lekes Rasmusena vadītais spēks var nodrošināt koalīcijai nepieciešamo balsu skaitu. Par ticamāko tiek uzskatīta kreisi centriska koalīcija, kurā apvienotos sociāldemokrāti, zaļie kreisie, mērenie un Sociālliberālā partija. Koalīcijas veidošanas sarunas uz notikušo vēlēšanu fona, kad ārpolitiskos izaicinājumus zināmā mērā aizēnojušas iekšējās problēmas, nesolās būt vieglas. Jaunā Slovēnijas parlamenta raibākā mozaīka Kārtējās parlamenta vēlēšanas Slovēnijā nesa sarūgtinājumu iepriekšējā cikla favorītiem – līdzšinējā premjerministra Roberta Goloba sociālliberālajai partijai „Brīvības kustība”. 2022. gadā šis spēks ieguva četrdesmit vienu no deviņdesmit deputātu mandātiem, kas bija līdz šim spožākais kādas partijas sniegums neatkarīgās Slovēnijas vēsturē. Uzvaru noteica sabiedrības neapmierinātība ar iepriekšējo – labēji populistisko Slovēnijas Demokrātiskās partijas un tās līdera Janeza Janšas valdību. Taču Goloba kabinets, kuru „Brīvības kustība” veidoja kopā ar sociāldemokrātiem un Kreiso partiju, zaudēja popularitāti veselības aprūpes problēmu, dzīvokļu dārdzības un biežo ministru demisiju dēļ. Kā kritisks moments tiek minēts arī valdības lēmums 2024. gadā atzīt Palestīnas valstiskumu, kas izrādījās lielai daļai sabiedrības nepieņemami. Spriežot pēc mandātu sadalījuma, vēlētāju balsis gan lielākoties pārceļojušas nevis pie Janšas labēji konservatīvajiem populistiem, bet pie diviem parlamenta jaunpienācējiem. Viena no šīm partijām ir labēji centriskā Demokrātu partija ar kādreizējo Janšas kabineta ārlietu ministru Anži Logaru priekšgalā, otra – partija „Resni.ca”, kuru vada bijušais policists Zorans Stevanovičs. Šis spēks izauga no vakcīnskeptiķu un pandēmijas ierobežojumu pretinieku protesta kustības, un tā programmā ir arī eiroskepticisms, cīņa pret korupciju, nodokļu mazināšana un līdzīgi motīvi. Rezultātā Slovēnija ir tikusi pie parlamenta, kurā diviem lielākajiem spēkiem ir teju vienāds vietu skaits un miglainas izredzes izveidot koalīciju. Robertam Golobam šai nolūkā būtu jāpiesaista līdzšinējiem kreisi centriskajiem arī kāds no labējākajiem spēkiem – Demokrātu partija vai trīs konservatīvo partiju bloks „Jaunā Slovēnija – Kristīgie demokrāti”. Šīm partijām ideoloģiski tuvāka ir Janšas Slovēnijas Demokrātiskā partija, taču tad būtu jāņem koalīcijā arī vakcīnskeptiķi no „Resni.ca”, vai jāmēģina piedabūt sadarboties sociāldemokrāti, kas esot maz ticams. Vēl viena iespēja ir Golobam atstum līdzšinējos sabiedrotos Kreiso partiju un piesaistīt viņu vietā mēreni labējos demokrātus un kristīgos demokrātus – aritmētiski iespējama, taču ideoloģiski raiba kombinācija. Netiek izslēgta arī ārkārtas vēlēšanu iespēja.       Sagatavoja Eduards Liniņš.

Lars Løkke Rasmussen er politiker, udenrigsminister, formand for Moderaterne, tidligere statsminister og tidligere formand for Venstre. I dagens afsnit snakker vi om at være midt i en valgkamp og hvordan det er at stå og “kæmpe” mod folk, man samtidig sidder i regering med. Vi taler om dansk politik lige nu, immigrationspolitik, folkeskolen og om hvorvidt der er nogle ting i Danmark, som vi måske burde gentænke. Vi kommer også omkring verdenssituationen, USA og Vesten, og hvad Lars ser som de store udfordringer i den retning verden bevæger sig i. Og så taler vi om hans korte periode uden for dansk politik, hvorfor han egentlig ikke kunne lade være med at blande sig igen og hvad der trak ham tilbage. Gå fornøjelse, Christian.   Vil du høre resten? Så find hele episoden eksklusivt på Podimo:http://podimo.dk/christian Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Denmark is heading to the polls, but if you're an international living here, there's a good chance you won't have a vote.In this episode, Derek Hartman breaks down the upcoming Danish national election and what it means for the hundreds of thousands of residents who live, work, and pay taxes in Denmark but cannot participate in the country's parliamentary vote.Joining the conversation is Torben Alexander Klinger, founder of Project Vote Talk and a candidate for Venstre, who helps unpack how Danish elections work and why this snap election was called. They also discuss the growing debate around citizenship, the freezing of citizenship applications during the election period, and what that means for internationals waiting years to become eligible voters.The conversation explores a bigger question about democracy in Denmark: what does it mean to belong to a society if you can't participate fully in its political system? With internationals making up nearly 17% of the population, the discussion highlights the tension between Denmark's strict citizenship rules and its reliance on international workers.Even if you can't vote in this election, understanding how the system works and the debates shaping it might help Denmark make a little more sense.Thank you to today's sponsor ➡️ Cool Accounts - your go-to service for expat taxes in DenmarkThorbern Klingert (guest):Instagram: https://www.instagram.com/taklingert/Facebook: https://www.facebook.com/taklingert/Candidate Website: https://www.venstre.dk/personer/thorbern-alexander-klingertDerek Hartman: Instagram: https://instagram.com/derekhartmandkYouTube: https://youtube.com/c/robetrottingTikTok: https://tiktok.com/@derekhartmandkFacebook: https://www.facebook.com/robetrotting

Danmarks statsminister Mette Frederiksen hoppas att hanteringen av Grönlandskrisen ska säkra en valseger. Men hon utmanas från både höger och vänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valspurten i Danmark går in i slutskede inför valet till Folketinget den 24 mars. Statsminister Mette Frederiksen siktar på en tredje rak valseger och sätter sitt hopp till det opinionslyft som syntes efter Grönlandskrisen i början av året. Stormaktsrivaliteten i Arktis och runt Grönland ger årets valrörelse i Danmark en tydlig geopolitisk fond, även det är inrikespolitiska frågor som dominerar valrörelsen. Så frågan är hur stark ”Trumpeffekten” blir för Frederiksen i slutändan? Partiledarna gör reality-TVDen nuvarande danska mittenregeringen med Socialdemokraterna, Moderaterna och Venstre i koalition utmanas från både höger och vänster. Höstens lokalval i Köpenhamn blev ett svidande nederlag för Socialdemokraterna och vi frågar oss hur pass ombytliga de danska väljarna är och vilka strategier för att fiska röster som går hem. Under valrörelsen har de 12 partiledarna bland annat låtit sig stängas in på en högskola i 24 timmar för en reality-TV-show, där de syntes laga mat, dricka vin och ha musikquiz tillsammans. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Samuel Larsson, tidigare Danmarkskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin