Podcasts about grekiska

Den här veckan berättar vi om kulturkrockar som hänt er inskickare.Grekiska eldfester, vietnamesisk orm-frukost, när gästen kompletterar buffén med medhavd mat i mängder och hur i f-n äter polacker kroppkaka?Patrik tar tempen på Super-Ettan och Henke kan inte tala skånska.Tack alla ni som skickat in veckans historier: Sara Fors, Mikael, Felix, Rosenlund (extra på Patreon), Eli, David Svalfors, Calle Lindström, Eva Feron, Jörgen Saldert, Paolo Diez, Katarina Blomquist och Olov Ambrosius Persson.Och extra mycket tack till er som skickat bidrag via våra Swish: Alexandra Grins, Astrid Ericson, Jim Jonsson, Simon Roshagen, David Burman, Johanna Nyholm, Malin Gille, Martina Jansson, Edward Eriksson, Emelie Forsblom, Nerima Ouma, Oscar Pettersson, Magnus Foss, Philip Tisting, Cilla Jarminde, Axel Skog, Malin Ervik, Kim Johansson, Jon Larsson, Anne Tysnes, Jonna Broberg, Pelle Eriksson, Helen Andersson och Erik Ekstrand! Hjältar är ni! Glöm inte att trycka på följknappen i din podspelare och gå gärna in och diskutera veckans avsnitt på våra sociala medier och om du lyssnar via Spotify kan även delta i våra olika omröstningar. Fred, kärlek och Fernet.Medverkande: Jesper Borgenstrand, Henrik Olsen, Agnes Fällman, Patrik TapperStöd oss på Patreon: https://www.patreon.com/HantparestaurangSwish: 1234 8689 64 - Hänt På ABFölj oss: FB: Hänt På Restaurang / Insta: Restaurangliv / TikTok: Hänt På Restaurang / Threads: RestauranglivMaila in din egen historia till: jesper@hantparestaurang.seSponsor / Annonsering: sponsor@hantparestaurang.seMusik:Henrik Olsen - HPR ThemeThe Rasmus - In The ShadowsBengt Palmers - Med Suntrip mot solenBruce Springsteen - Born In The USAFoto:Leo Josefsson / Light Box Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 24 februari 2025 har Ukrainakriget pågått i tre år. Antalet stupade och skadade soldater räknas i hundratusentals. Antalet offer är i dagsläget inte fullt känt. Till detta kan läggas civila döda i tusentals, krigsbrott och materiell förstörelse. Rapporter från slagfältet vittnar om ett brutalt utnötningskrig.I detta tillbakablickande avsnitt om Ukrainakriget efter tre år försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved reda ut vad som hänt och vad vi kan förvänta oss ligger i framtiden. Mycket är osäkert när det gäller Rysslands agerande och västmakternas stöd. Att försöka förutsäga utvecklingen förefaller omöjligt.Det krig som förs i Ukraina är både modernt och gammeldags till sin natur. Drönare och nya långdistansmissiler har gett nya dimensioner, samtidigt som artilleri och minor utgör de stora hindren för att nå ett genombrott för båda sidor i kriget. Gemensamt för den ukrainska och den ryska krigföringen är oförmågan att överta luftherraväldet. Det tillsammans med uppenbara brister i ledningen av större förband minskar möjligheten att bryta dödläget. Kriget förs längs en lång front som mindre sammanstötningar mellan grupper, plutoner och kompanier. Drönarna plågar soldaterna i sina skyttegravslinjer och stora drönare tillsammans med långdistansmissiler tvingar stridsfordonen att gruppera allt längre från fronten. Kriget förs på ett sätt som för tankarna tillbaka till västfronten under första världskriget.På strategisk nivå är frågetecknen många. Maktskiftet i Vita huset ställer frågan om USA under Trump kommer att minska eller förändra sitt stöd till Ukraina. Frågan är också hur de västeuropeiska staterna, främst Storbritannien, Tyskland och Frankrike, ser på sitt stöd i framtiden. Kommer Ukraina tvingas att acceptera en orättfärdig fred för att få slut på ett krig som sakta nöter ner den nya unga demokratin?Bild: Monument över Ukrainas fallna försvarare som dödades i rysk-ukrainska kriget år 2022: Grekiska utrikesministeriet. Wikipedia. CC BY-SA 2.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsätter där vi slutade i avsnitt ett. Carin Bartosch Edström, komponist, musikalisk mångsysslare och tillika författare/översättare, reflekterar kring komponistiskt hantverk, kulturens villkor, kultursalongens återkomst och antik grekiska som det nya trendspråket i liederkonsten.Samtalet sker i Jerry Sillahs musikstudio i Göteborg tillsammans med Karin M Nilsson, pianist och konstnärlig ledare i Göteborgs Liederkollektiv.Två lundensare i exil, Carin och Karin, fördjupar sig i olika perspektiv på liederkonst med frän och akademisk attityd på autentisk lundensiska.Musiken i avsnittet är Nattlig Madonna ur Carin Bartosch Edströms sångcykel Fyra Nattliga Sånger och används med tillstånd av Sveriges Radio.Anna Larsson, altoMatti Hirvonen, pianoGrünewaldsalen 15 Februari 2018Och nej vi har inget emot vita flyglar och det intellektuella arbetet kan mycket väl pågå både framför och bakom tangenterna..Avsnittet spelades in i december 2024 varför vi gläds åt nyheten att operabygget i Stockholm under januari 2025 tilldelas hela 300 miljoner av de tre generösa donatorerna Antonia Ax:son Johnson, Erling Persson-stiftelsen och Wallenberg. Detta skedde förvånansvärt nog innan de lyssnat på vårt avsnitt av liederpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Ett avsnitt om Grekland, Lyskova är tillbaka på ön hon flytt till hela sin uppväxt för första gången på fem år. Det är mycket som förändrats och samtidigt inget alls. En plats som ger både lugn och ångest - följ med!

Vintern lägger sitt kalla täcke över oss men Sexnoveller Deluxe bjuder - precis som det ska vara - på värme i form av sexnoveller och annat bus. Novellen heter: "Grekiska vågor x 2" och är skriven av en gammal god vän till oss och den är inget annat än underbar - stort tack för den.Vill du stötta podden och hjälpa oss med inköp av utrustning och annat? Klart du vill!Gå in https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek / Jonas & Natalie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Varje månad highlightar vi nu en månadsspecial med rykande färska avsnitt och även gamla godingar. Nu välkomnar vi er till Greklandsspecialen!! Ett avsnitt om Grekland, Lyskova är tillbaka på ön hon flytt till hela sin uppväxt för första gången på fem år. Det är mycket som förändrats och samtidigt inget alls. En plats som ger både lugn och ångest - följ med!

Nu värnar vi om varandra istället för vattendunkar eftersom människor är bättre än konserver och så blickar vi in i framtiden på allvar och frågar oss vem som vågar prova på åldersdräkten. Det spanas också om ylare utan inlevelseförmåga och om att välja mellan att vara dromedar och kamel. Spanarna med Maja Aase, Per Naroskin och Jessika Gedin. Programledare är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Livet är fullt av frågetecken och kanske allra mest om vad som komma skall! Tur då att Spanarna finns som har som jobb att guida oss i just detta. I veckans panel får vi höra Maja Aase, Per Naroskin och Jessika Gedin syna samtiden under lupp och förhoppningsvis ge oss en hint om vart vi är på väg. Programledare för Spanarna i P1 är Kattis Ahlström. Varmt välkomna till framtiden med oss!Spanarna – veckans panel 25 oktober 2024Maja Aase: Jag, en glad dromedar!Per Naroskin: Törs du prova på åldersdräkten?Jessika Gedin: Grekiska gudar är vi allihopa! Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandTekniker: Susanne MartinssonMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds direkt i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5Lyssna också på Antikens sju underverk.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Salamis är ett av världshistoriens mest mytomspunna sjöslag. Inte bara för dess materiella storslagenhet utan även för dess konsekvenser för den grekiska kulturen. Enligt sägen skall 1200 persiska fartyg ha mött ca 380 grekiska i det smala sundet och grekerna skulle gå ur striden segrande, något som på sikt räddade den grekiska högkulturen och som fick långtgående konsekvenser för västvärldens intellektuella utveckling.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistoriken Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om den attiska alliansens kamp mot Xerxes vid Salamis 480 fvt.Slaget vid Salamis var en del av en större konflikt under 400-talet fvt. mellan ett antal av de grekiska stadsstaterna och det relativt nybildade Persiska imperiet. Den persiske kungen Xerxes föresatte sig att slutföra sin föregångare Darius I försök att erövra den grekiska övärlden och slutligen kväsa grekiska uppror i den joniska delen av hans imperium. Till en början såg han ut att lyckas, men i farvattnen utanför Aten, mellan fastlandet och den lilla ön Salamis, där de atenska medborgarna tagit sin tillflykt, beslutade den attiska alliansen att genomföra en samlad offensiv.Ledaren för den attiska alliansen, atenaren Themistocles menade att de behövde slå ut Xerxes flotta för att omöjliggöra underhållet av Xerxes samtidigt anfallande landarmé. Att det var möjligt hade tidigare erfarenheter visat. I trånga sund var Xerxes numerära överlägsenhet en belastning. För att lyckas med anfallet var dock grekerna tvungen att locka in Xerxes i en fälla. Xerxes behövde anfalla först, och det i rätt tid. Themistocles vågspel skulle visa sig lyckas till fullo. Xerxes gick till anfall och dagen efter slaget var den persiska flottan mer eller mindre förintad, Xerxes förödmjukad, och den grekiska övärlden räddad.Bild: Slaget vid Salamis 480 fvt var ett sjöslag som utkämpades mellan en allians av grekiska stadsstater och det persiska riket 480 f.Kr. Grekerna vann och den grekiska kulturen kunde fortsätta att blomstra. Romantiserad målning av von Wilhelm von Kaulbach från 1868. Wikipedia. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna veckas kupong bjuder på många fina matcher där flertalet är cupfinaler. Från division ett södra till damernas champions league final. Från de grekiska bröderna till Falcon alkoholfri arena och mycket mer.

I dagens avsnitt pratar vi om att John Guidetti och Janne Andersson ser ut att bli SVTs experter i sommaren EM-studio, något som studion har delade åsikter om minst sagt. Alice Stenlöf gästar oss och berättar om hennes två (!) korbandsskador som satte stopp för proffsdrömmarna men som också banade väg för hennes liv idag som en av Sveriges största influencers. Vi ringer även upp IFK Göteborgs tekniska direktör efter den tunga förlusten mot MFF igår. Han berättar om processen de jobbar med och öser beröm över deras unga spelare Malick Yalcouyé och målvakten Elis Bishesari. Sirius tog en historisk skalp mot AIK i lördags men mittbacken Henrik Castegren fick en märklig souvenir i form av nypmärken på armen med sig hem. Vem som gav han dem berättar han om i programmet. Vi pratar även med Bajen Fans ordförande Marcus Beckford om segern mot Norrköping men också om supportergruppernas gemensamma protest mot tillträdesförbudet i Allsvenskan. Tune in! I studion: Dawid Fjäll, Sean Sabetkar & Axel Insulander Gäst i studion: Alice Stenlöf Gäster på länk: Henrik Castegren, Marcus Beckford & Ola Larsson Se programmet här: https://www.youtube.com/live/JMawQuYCCys?si=53Gdn7r3nO_mKMoR

Vad har en oxe, en kittel och ett spett gemensamt? Jo, de är alla exempel på standardvärden i en ekonomi som ännu inte hade pengar. Antikens Grekland tillhörde en värld med en fungerande handel, så hur kom det sig då att mynten gjorde sin debut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den odlande människan har alltid slitit hårt, men också satt sin lit till högre makter. Maria Küchen läser några klassiska skrifter om jordbruk och blickar med dem upp mot rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tro och jord har alltid hört ihop. I tusentals år har den odlande människan vädjat till gudarna: Låt solen lysa eller molnen komma, låt regnet falla eller markerna torka upp.Det är ett uttryck för maktlöshet. Ibland är maktlösheten undergiven, ibland rasande, som när Karl Oskar i Vilhelm Mobergs Utvandrarna bärgar sitt ynka hö, ”är det här hö eller katthår?”, och skyller eländet på ”Herrens väderlek”.Till sin fromma hustru Kristinas fasa, slänger han till sist det han har räfsat ihop upp mot himlen, och ropar åt Gud att har Gud tagit allt det andra så kan han ta detta också.Vädret rår vi människor inte på, inte i grunden. Mänsklighetens överlevnad är fortfarande beroende av odling, och odling är beroende av det allsmäktiga vädret, och kanske styrs faktiskt detta väder av gudomliga krafter som kan bevekas?Kanske å andra sidan inte. Det finns inga gudar, säger samtidens sekulära människa. Men är det så att hon har gjort sig själv till Gud? Vi har blivit så teknologiskt avancerade att det nästan ger en känsla av allsmäktighet.”Vid mitten av nittonde århundradet efter Kristi födelse”, skrev Vilhelm Moberg i förordet till Utvandrarna, ”skakades oföränderlighetens ordning i sin grund. Nyupptäckta krafter utnyttjades, vagnar kunde köras utan hästar och båtar kunde gå över haven utan segel. Jordklotets delar fördes närmare varandra.”För Moberg var det något gott. Klimatkrisen som missbruket av jordens resurser skulle leda till, kunde han knappast föreställa sig. Missväxt och hunger fick Karl Oskar att utvandra, och mot slutet av Vilhelm Mobergs klassiska romankvartett blir han en jordbrukstillväxtens apostel i Minnesota på andra sidan Atlanten. Kontinentens ursprungsfolk, som levde på naturens villkor, avfärdades av Karl Oskar som lata.Idag är Minnesota en av de viktigaste jordbruksstaterna i USA. Vid ett besök på Kennedy Space Center i Florida hörde jag en storjordbrukare från Minnesota hålla föredrag om satelliternas omistliga betydelse för hans verksamhet. Han var en Karl Oskar i det tjugoförsta seklet, herre över så väldiga marker att de sköttes om från rymden. För människor i äldre tider skulle det ha varit helt ofattbart – ett Guds mirakel, eller kanske häxkonst.Inte för att storjordbruk är något nytt. Det är proportionerna och metoderna som är nya. Den romerske statsmannen och bondsonen Cato den äldre – han som sägs ha avslutat alla sina tal i senaten med ”För övrigt anser jag att Kartago borde förstöras” – var en erfaren jordbrukare i betydande skala. Hans råd till landägare, i verket ”Om lantbruk” från år 160 före Kristus, fick stort genomslag. Men det är inte bara gårdens ägare som arbetar hårt i Catos bok. De som sliter värst är slavar.”Åt de slavar som bär bojor” skriver Cato, ”ger du om vintern fyra skålpund bröd, men när de börjar gräva om vingården fem skålpund.” Att hälla diesel i traktorn känns plötsligt människovänligt på en skala. När man läser Cato blir teknologins dubbelhet tydlig – den har förslavat naturen, men befriat människor.Catos text ger råd om allt från att plantera rätt grödor på rätt plats, till att sälja frukt och vin på auktion. Den är det äldsta bevarade exemplet på latinsk prosa. 2015 gavs den ut på svenska av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. I samma praktfulla volym finns texten ”Lantliga ting”, av Marcus Terentius Varro, som föddes några decennier efter Catos död och sågs som sin tids mest lärde man i Rom.De senaste seklen med sin olja och elektricitet, har drivit upp tempot i all mänsklig strävan – men varken kunskap eller ihärdighet uppfanns under den industriella revolutionen. Det blir tydligt i ”Lantliga ting” – den enda skriften i Varros väldiga produktion som finns bevarad i sin helhet. Där, precis som hos Cato, behandlas jordbruk sakkunnigt och konkret.Cato skriver, att den som förvaltar ett jordbruk ”får inte ha rådfrågat någon teckentydare, fågelskådare, spåman eller astrolog”. Inför sin egen stora uppfinning jordbruket, har människan aldrig varit totalt vidskepligt hjälplös. Då skulle inget ha fungerat.Samtidigt genomsyrade religionen hela livet i Catos Rom, och förstås även jordbruket. Den innebar ingen morallära. Sin medfödda karaktär kunde en människa inte göra något åt. Det viktiga var att upprätta kontrakt med gudarna för att få lycka och välgång, genom att utföra traditionens riter korrekt. Det här skriver Örjan Wikander och Dominic Ingemark om i en essä i Lantbruksakademiens bok.Religiöst bruk var centralt hos Cato, oavsett hans varningar om spåmän och astrologer. Varros tid ett sekel senare var annorlunda. Grekiska filosofer hade blivit mer på modet än gamla gudar.Greken Hesiodos, västvärldens äldste kände poet vid sidan av Homeros, var också bonde. På 700-talet före Kristus skrev han i sin stora dikt ”Verk och Dagar”, om vikten av att arbeta för födan i stället för att slösa sin tid med att söka gräl på torget.Hos Hesiodos har gudarna berövat människorna chansen till bekväm överlevnad. Tankarna går till Bibelns skapelseberättelse, där människan drivs ut ur Eden och tvingas slita i sitt anletes svett.Kristendomen förklarade missväxt som Guds straff för människors synd. Men den synen accepterar inte Karl Oskar i Utvandrarna. Han är modellen för den moderna människan – tar saken i egna händer i stället för att be till Gud, och arbetar hårt.Strävsamhet är ett adelsmärke för samtidsmänniskan, som förväntas producera maximalt för att kunna konsumera maximalt. Men det är också ett ideal med djupa rötter inom jordbruket. Hesiodos Verk och dagar är en moralpredikan, och en bondepraktika med rymden som vägvisare. Plogar gör man vid den tiden på året när stjärnbilden Plejaderna försvinner under horisonten just före soluppgången. När samma stjärnbild stiger upp på himlen strax innan solen går upp, är det tid för skörd.Hesiodos, Catos och Varros verk inspirerade en mängd bondepraktikor, som hjälpte svenska småbrukare ända in på 1800-talet. Och i sin almanacka läste Karl Oskar om stjärnbilderna och planeternas gång. ”Av dessa stjärnbilders möten med de kringvandrande planeterna”, trodde han, ”berodde väder och vind och kanhända även människors öden.”Han satte sig upp mot kristendomens Gud. Men liksom Hesiodos tvåtusen sjuhundra år tidigare, och liksom storjordbrukaren som föreläste på Kennedy Space Center, begrundade han rymden. Vädret och Gud har aldrig varit de enda skälen till att bönder vänt blicken uppåt. De har alltid sökt vägledning hos sol och måne, planeter och stjärnor. Rymd och jord hänger ihop, precis som rymd och tro.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturÖrjan Wikander & Sten Hedberg (red). Om jordbruket av Marcus Porcius Cato, Samtal om lantbruket av Marcus Terentius Varro (översatta från latinet av Sten Hedberg), samt Liv, lantbruk och livsmedel i Catos och Varros värld: tolv artiklar av nutida svenska forskare. Särskilt artikeln Tron på högre makter. Religion och folktro av Dominic Ingemar och Örjan Wikander. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, 2015.Hesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Tolkade av Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.

Hon var en internationellt erkänd skulptör, hon var svart och hon var kvinna. Men länge tycktes hon utraderad ur historien. Anna Blennow pusslar ihop några bitar i Edmonia Lewis exceptionella liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i oktober 2020.Utanför det som en gång var skulptören Antonio Canovas atelje finns Roms kanske märkligaste fontän. Över ett vattenfyllt kar i granit ligger en naken mansfigur utsträckt. Hans kropp är skulpterad i en vittrad, brungrå vulkanisk stenart, medan huvudet – en sorglöst flinande gubbe – är marmorvitt. Figuren föreställer den ständigt vinberusade halvguden Silenus. Hans mörka stenkropp – en återbrukad antik skulptur – skulle föra tankarna till den vilda och ociviliserade naturen.Kring år 1800 var Canova en av de främsta representanterna för nyklassicismens tolkning av antikens skulpturkonst, och han porträtterade samtidens kändisar alltifrån påven till Napoleon i bländvit marmor. Men vad man ännu inte visste var att antiken var allt annat än färglös. Grekiska och romerska skulpturer var ursprungligen bemålade i starka färger, men när de återfanns framgrävda ur marken från renässansen och framåt hade färgen flagnat, och eventuella rester tvättades bort. Antiken blev vit, och de bleka skulpturerna laddades med föreställningar om ett idealiserat förgånget.Under andra hälften av 1800-talet arbetade Roms stora koloni av konstnärer fortfarande i samma stil. Av dem var många amerikaner. Så många att amerikanska tidningar regelbundet rapporterade om deras verksamhet. I februari 1867 skriver The Evening Telegraphs utsände: ”I Canovas gamla studio fann jag miss Edmonia Lewis, som, förmodar jag, är den enda färgade skulptrisen i världen – en dam på kanske 23 år, med afrikanskt och indianskt blod i sina ådror. Hon kom till Rom för lite mer än ett år sedan som en främling okunnig i italienska. Men hon hade redan bestämt sig för vad hon skulle ägna sig åt…”Historien om Edmonia Lewis innehåller så många exceptionella detaljer att de spränger ramarna för vilken berättelse som helst. Ändå är stora delar av hennes liv fortfarande okända. Trots att Lewis levde i Rom i nästan trettio år tycks hon utraderad ur stadens minne, och trots att hon blev en av sin tids mest framgångsrika konstnärer var hon länge osynlig också i konsthistorien.Hon föddes i New York omkring år 1844, barn till en ursprungsamerikansk mor och en afrikanskättad far. Tidigt blev hon föräldralös och växte upp hos sin mors släkt i Ojibwe-stammen. Om den tiden skulle hon senare säga: ”Det finns ingenting så vackert som den vilda skogen. Att fånga en fisk, steka den över elden och äta den i det fria, är den största av alla njutningar. Jag skulle inte stå ut en vecka i stan, om det inte vore för att jag älskar konsten.”Men vägen från den fria skogen till den fria konsten var lång. Lewis halvbror, som hade tjänat lite pengar på att arbeta som barberare, bekostade hennes utbildning vid Oberlin College i Ohio, det första amerikanska lärosäte som välkomnade icke-vita. Ändå utsattes hon för rasistiska angrepp där, och efter att ha gått i lära hos en skulptör arbetade hon målmedvetet för att ge sig av utomlands. För det enda hon ville var att verka som konstnär utan att ständigt bli påmind om sin hudfärg, och det var inte möjligt i Amerika. Hon specialiserade sig på porträttbyster av kända slaverimotståndare, som sålde så bra att hon hade råd att resa till Europa, till Rom.Via kontakter etablerade sig Lewis snabbt i Roms konstnärsvärld, och följde självsäkert sin egen väg. Hon gjorde inte, som andra skulptörer, förlagor i lera för att sedan låta lokala stenhuggare arbeta fram dem i monumentalt format i marmor. Hela den tunga processen utförde hon själv. Hon brydde sig inte om att invänta beställningar på kostsamma större skulpturer, utan skapade de verk hon ville, och lyckades oftast hitta köpare till dem.Och i Rom förde hon en ständig frihetskamp i sin konst. ”Forever Free” visar ett afrikanamerikanskt par som lägger av slaveriets bojor. Skulpturgruppen ”Hiawathas bröllop” inspirerades av poeten Henry Wadsworth Longfellows dikt Hiawatha's Song, som byggde på ursprungsamerikanska myter. Lewis popularitet bara ökade, och hon reste ofta tillbaka till Amerika för att visa sina verk. Störst uppseende väckte en skulptur av Kleopatras självmord på världsutställningen i Philadelphia år 1876. Drottningens dödsögonblick framställdes av Lewis som en seger: Kleopatra kunde inte underkuvas av den romerska övermakten.Mot slutet av 1800-talet tappade nyklassicismen i popularitet, och konstens huvudstad flyttade från Rom till Paris. Lewis stjärnstatus dalade, och hon hamnade till slut i London, där hennes vidare öden är okända. Länge visste man inte ens var hon låg begravd, men för bara några år sedan lokaliserades hennes omärkta grav på en Londonkyrkogård. Där ligger nu en blank, svart sten med inskrift i guldbokstäver: ”Edmonia Lewis, skulptör”.Men under de senaste decennierna har man börjat rekonstruera Edmonia Lewis historia, som precis som många av hennes verk skingrats och gått förlorad under 1900-talet. Kleopatraskulpturen, som förblev osåld, hamnade till exempel som gravmonument över en kapplöpningshäst i en förort till Chicago, köptes senare av en lokal tandläkare, och förpassades sedan till ett förråd där en konsthistoriker fann den i slutet av 1980-talet. Idag finns den i Smithsonian American Art Museum.Få fotografier av Lewis är bevarade. Bara ett av dem kommer från hennes tid i Rom. Hon poserar klädd i en kritvit klänning med spetsar och volanger i lager på lager. Och historien om henne är ett lapptäcke av färg och vithet, historia och ideal, hud och kropp. Författaren Henry James raljerade över hur hennes hudfärg, som ”pittoreskt kontrasterade mot hennes material”, var den främsta orsaken till hennes berömmelse, svart mitt i den ”marmorvita flocken” av kvinnliga konstnärer i Rom. Men själv sade hon: ”Vissa berömmer mig för att jag är färgad, och den sortens beröm vill jag inte ha. Anmärk hellre på mina brister, för det kommer att lära mig något.”Lewis positionerade sig med självklarhet mitt i den västerländska, vita kulturhistoria vars centrum vid den tiden fortfarande var Rom. Hon signerade sina verk på latin: Edmonia Lewis fecit Roma. Hennes skulpturer av icke-vita individer avbildade i vit marmor tog plats i samtidskonsten utan den tidstypiska exotisering och sexualisering av det främmande som till exempel kom till uttryck i idén om den ädle vilden. Men varken Lewis eller hennes samtida visste att den värdighet som det marmorvita skulle låna sina bärare byggde på en felaktig premiss om den vita antiken.Och antikens skulptur var inte bara bemålad. Precis som i skulpturen av Silenus använde man färgad sten för att signalera det främmande hos såväl ociviliserade naturgudar som de avlägsna folkslag man införlivat i sitt rike. Också stensorterna kom från områden i romarrikets utkanter: grön marmor och röd porfyr från Egypten; rödspräcklig och svart marmor från Turkiet. Den färgade stenen blev både exotisk markör och maktdemonstration från väldet som sträckte sig över hela den kända världen. Kontrasten kunde inte vara större mot den frihet som genomsyrade Edmonia Lewis liv och verk.Anna Blennow, latinforskare och poetLitteraturEdmonia Lewis – internationally renowned sculptor, Charlotte Etinde-Crompton & Samuel Willard Crompton, 2020.The Lure of Italy. American Artists and the Italian Experience, 1760–1914, ed. Theodore Stebbins, Jr, Museum of Fine Arts, Boston, 1992.Barbro Santillo Frizell, ”Antikens marmorstatyer en vit lögn”, Svenska Dagbladet 2009-02-11Sarah E. Bond & Sean P. Burrus, ”Barbarians and Sculpture's Color Barrier in Ancient Rome”, Hyperallergic 2018-05-31Heidi Morse, ”Roman Studios. The Black Woman Artist in the Eternal City, from Edmonia Lewis to Carrie Mae Weems”, i Classicisms in the Black Atlantic, eds. Ian Moyer, Adam Lecznar & Heidi Morse, 2020.

Gabriel är tillbaka från semester och det är äntligen dags att dra igång höstterminen i Kylskåpsradion! Han har tyvärr glömt bort Åsskars gurkarapport men kommer på några berättelser från resan som Åsskar är intresserad av. Det handlar om gurkaläsk och gurkabröllop och Åsskar får lära sig ett väldigt klurifaxigt och användbart grekiskt ord. Dom pratar även om hur Gabriels gamla misstag blivit rätt och vad det innebär att gräma sig över det förflutna, innan dom läser upp lyssnarinlägg om att ha det jobbigt i skolan, TikTok-trender och att missa en straff. Dessutom fylls avsnittet med massor av födelsedagshälsningar från senaste månaden.  Dagens ord: gräma sig, det förflutna  Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Anthony Elangas flytt till rotationsmästarna Nottingham Forest, Chelseas försäsongslycka, Harry Kane ett steg närmare Bayern München, Man Uniteds smarta (?) transferfönster – och vågar man drömma om Kylian Mbappé i Premier League?

Den grekiska ”demokratin” var ett folkvälde med citationstecken. I antikens Athen fanns det visserligen folkvalda församlingar, men långt ifrån alla hade rösträtt. Samtliga kvinnor var uteslutna, liksom alla barn, alla slavar (och de var många) och alla utlänningar. För att inte räknas som utlänning måste man kunna bevisa att familjen hade bott i Athen i flera generationer. Vi är många som – med all rätt – är stolta och glada över att leva i ett demokratiskt samhälle. Vi utnyttjar vår rösträtt, vi följer de politiska debatterna och vi ondgör oss över de dessvärre betydande kvarlevor av diktaturer och andra totalitära samhällssystem som ännu frodas på jorden. I skolan får vi höra att ”redan de gamla grekerna” utvecklade demokrati. Ordet är ju grekiska och betyder folkvälde. Men, frågar sig vän av ordning, vilken typ av demokrati var detta egentligen? Även om vi fokuserar på det fåtal som faktiskt fick vara med och bestämma är olikheterna mellan deras värld och vårt nuvarande system hisnande stora. Flera ämbeten lottades ut, och soffliggare blev bokstavligt talat idiotförklarade. De som var alltför intresserade av politik (och därför räknades som farliga) kunde röstas ut ur systemet och landsförvisas på tio år.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om demokratin i antikens Athen.Bild: Perikles håller sitt begravningstal. Målning av Philipp Foltz.Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierna om Minotauros och labyrinten, om Herakles tolv stordåd, om Kirke och Medea har vi hört när vi var unga och de har satt outplånliga spår i vårt medvetande. Den grekiska mytologin har inspirerat folk i tre millennier, om inte mer, och en hel del ingår fortfarande i allmänbildningen. Det görs Disneyfilmer om dem, det skrivs nya romaner om dem och de står sig fortfarande starka i barnboksfloran.Men hur uppstod myterna? Går de tillbaka på verkliga personer och verkliga händelser? Kan vi tolka Minotaurosberättelsen som en spegling av hur det minoiska Kretas härskare låg i konflikt med de helladiska städerna i södra Grekland? Var Herakles en verklig person eller en sagofigur från sten- eller bronsålder? Har Atlantis existerat, eller är Platons redogörelse för den sjunkna kontinenten endast att betrakta som en moraliserande skröna? Har kung Midas och kung Krösus – de två rikaste monarkerna i de antika grekernas minnesbank – överhuvudtaget existerat? Och hur skall vi förklara den märkliga europeiska fauna som vi möter i myterna? Fanns det verkligen lejon och elefanter i Medelhavsvärlden under antiken?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om grekiska myter och sagor.Bild: Theseus och Minotauros. Sida A från en attisk amfora med svart figur, ca. 540 f.Kr. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De grekiska gudarna är upphov till oändliga historier och underhållning, allt från Disneyfilmer, till konst, till berättelser. Men hur ser de ursprungliga myterna ut? Var gudarna verkligen så underhållande eller var de rent av lättkränkta svin? I det här avsnittet går vi igenom några av alla de röviga sakerna som de grekiska gudarna gjorde, både mot varandra men också mot människor.Vi inleder avsnittet med att gå igenom de grekiska gudarna och i del två pratar vi om de röviga sakerna.*Triggervarning* Myterna vi diskuterar från 34.47 minuter berör känsliga ämnen som v*ldt*kt och sj*lvm*rd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Musiklegendaren Lasse Holm gästar oss denna morgon och vi pratar om Diggiloo, Så mycket bättre och den 700+ låtar tunga musikskatt han har i bagaget. I Familjerådet undrar vi vad du skulle kunna prata helt oförberett om i en halvtimme. Och förstås det senaste från våra äventyr i Grekland!

I Godmorgon världen dessutom krönika av Nina Wormbs, kåsör Pamela Jaskoviak, Panelen och satir med Public Service. Timme 1:G7 och nya sanktioner mot Ryssland - hur får de bäst resultat?Vindkraften som identitetsmarkörÖversvämningar i ItalienKrönika av Nina WormbsPanelenTimme 2:Danstillståndet avskaffas - men vad händer nu?Public ServiceDegerfors bibliotek - en viral succéVal i GreklandFPÖ på frammarsch i ÖsterrikeKåseri av Pamela JaskoviakProgramledare: Sara StenholmProducent: Katarina von ArndtTekniker: Jacob Gustavsson

Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5Lyssna också på Antikens sju underverk.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du dig lite förkyld? Ont i foten? Då kanske du tror att du har förargat gudarna! Men lyssna inte på de gamla helarna. Lyssna istället på läkarna, som kallar sig Asklepios söner, och Hippokrates, läkekonstens fader. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen fredag! Marko är med oss idag och det bjuds på allt från finsång på grekiska till sanningen om vad det är som egentligen händer bakom kulisserna på Let's Dance. Zara Larsson är även med oss på telefon och berättar om sin nya låt.

Inga krig utan soldater, och de antika grekerna var ändå rätt så förtjusta i krig. Grekiska krig utfördes av hopliter, så kallade medborgarsoldater. De var vanliga människor som bönder eller hantverkare, ofta med någon form av grundläggande utbildning inom krigsföring. Men frågan är egentligen; hur gick det till rent praktiskt från utbildning till själva krigandet och allt runt omkring? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Romarna byggde ett imperium som dominerade Medelhavsområdet och stora delar av det nuvarande Europa. Med utgångspunkt från området kring staden Rom expanderade riket genom successiva erövringar som var möjliga genom en krigföring som motståndarna inte kunde stå emot. Det handlade om stridsteknik på slagfältet men också om utveckling av kommunikationer och logistik.I denna nymixade repris Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet, hur den romerska krigföringen utvecklades och varför romarna kunde vara så framgångsrika.Ett viktigt led i utvecklingen av romersk krigföring var att kunna hantera och slå den tunga grekiska falangen med sina täta led av lansbeväpnade soldater. Romarna skapade en rörlig taktik som ledde till framgångarna. Men det var inte bara nya formationer som gav segrarna. Även soldaternas utrustning och beväpning är intressant för att förstå hur romarna kunde vara så framgångsrika.Romarriket utvecklade även nya kommunikationer och byggde härläger i hela sitt stora rike. Tankesättet förändrades från ett försvar nära gränsen till ett djupförsvar. Även rekryteringen av soldaterna genomgick stora förändringar. Legionerna bestod inledningsvis av medborgarsoldater – helt enkelt bönder som gjorde krigstjänst. Senare kom stora och viktiga reformer som skapade en legoarmé. Soldater blev mer knutna till sina befälhavare. Frågan är vad denna förändring fick för de inrikespolitiska förhållandena i Romarriket. Mån som Caesar kunde utnyttja sina legioners lojalitet.I avsnittet diskuteras även hur romarna kunde vinna mot sin farligaste motståndare Hannibal av Karthago i de puniska krigen trots det katastrofala nederlaget vid Cannae 216 f Kr. Och hur var romarna till sjöss? Kunde romarna även skapa en flotta? Och varför kunde romarna på sikt inte stå emot trycket från de germanska stammarna vilket var en stor orsak till romarrikets fall?Bild: Relief av marscherande romerska legionärer från Marcus Aurelius kolumn från andra århundradet efter kristus i Rom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Romaren Publius Ovidius Naso skapade i början av vår tideräkning det mäktiga eposet "Metamorfoser". Där återberättar han cirka 200 myter och sagor, som han väver ihop i en storslagen berättelse där förvandlingar står i centrum. Inlägget Metamorfoser – en underbar bok om grekiska myter dök först upp på Radio Svegot.

Det antika Grekland bestod av ett antal stadsstater, snarare än ett enat land. Men, det var ändå viktigt att vara grek. Ett sätt att underhålla och hävda sitt grekiska arv var genom de gemensamma spel och tävlingar som anordnades vid fyra panhellenska helgedomar efter den tidsperiod som kallades för en olympiad. Det var de Olympiska spelen vid Olympia, de Pytiska spelen vid Delfi, de Nemeiska spelen vid Nemea och de Isthmiska spelen vid Isthmia.

Hur uppfanns den antika grekiska tragedin – och varför? Och varför dog dess guldålder ut så fort? Vi går igenom hur de uppfördes, satyrer med enorma stånd och hur grekerna skapade den tragiska människan.Besök vår hemsida www.delfyne.se och följ Delfyne förlag och Alla tiders podcast i sociala medier!Bild: Tragisk mask från 400 f.Kr. på Arkeologiska museet, Piraeus / Wikimedia CommonsMusik: Tragisk ouverture, op. 81 av Johannes Brahms med Musopen symphony. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Angela satsade på att göra verklighet av en dröm – skriva en bok. Hon har pendlat mellan yrket läkare och den nya författarkarriären och nu får hon belöningen för alla timmar av huvudbry och att nöta på tangenterna. Hjärtat talar grekiska är en feelgood som utspelar sig i Grekland och rymmer värme, livsfrågor och kärlek. […]

Zeki Yalcin, vd och medgrundare till Grekiska Grill & Bar gästar Franchisepodden. Zeki berättar om sin akademiska karriär och sin doktorsavhandling. Vi får också hör om resan med en restaurang i Södertälje till dagens kedja med snart trettio enheter. Vad har man gjort rätt och vad har man gjort fel? Hur är det att driva företag med sin familj? Varför valde man franchisemodellen? Hur kändes det att få priset som Årets franchisekedja? Bo Sjöholm och Karin Kisker får svar på dessa och många andra frågor. Välkommen till ännu ett avsnitt av Franchisepodden.

Dagens avsnitt bjussar på djupdykning i 2007 års mello & eurovision. Grekiska po** gudinnor! Sannas stöld och Sonjas remsandalett. Den eviga frågan löser vi till slut och vi fann den ansvarige för roboten bakom Janet, Birgit, Liselott ????? Vi analyserar deltävlingarna från 2022 med strategi för en Cornelia vinst i stora finalen! Maila din fråga till: Cabaretcabernetpod@gmail.com

Gäster: Elinor Svensson, Ri Versteegh, Thomas Eriksson Relevanta länkar: …Mantis X3 https://mantisx.com/products/mantis-x3 …Lennys halsduk https://hips.hearstapps.com/hmg-prod.s3.amazonaws.com/images/lenny-kravitz-scarf-1511717008.jpg …14 Peaks https://www.netflix.com/se/title/81464765 …Knutby på CMore https://www.cmore.se/serie/223171-knutby …Knives Out https://www.netflix.com/se/title/81037684 https://theplaylist.net/daniel-craig-dwayne-johnson-high-paid-actors-20210819/ …Jönssonligan https://www.tv4.se/jonssonligan …Riddar-Kato https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-1/3041129/images/2012/christopher_lee_lo_1821136c_50bf6a2ee087c30fc67cab... …Tengil Suronson https://twitter.com/AnteStenberg/status/168788511955230720?s=20 …Harry Potter-reunionen https://celebritygig.com/wp-content/uploads/2021/12/harry-potter-reunion-daniel-radcliffe-emma-watso... …J.Ks tweets https://www.thetimes.co.uk/imageserver/image/%2Fmethode%2Fsundaytimes%2Fprod%2Fweb%2Fbin%2F4dbaa98e-... …Mustafas Mustascher https://www.adlibris.com/se/bok/mustafas-mustascher---flykten-fran-landet-av-sand-9789198741704 …presskonferensen https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/f%C3%B6rvirring-kring-datumen-har-inte-justerat-manus/ar-A... …restriktionerna https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2022/januari/fler-atgarder-infors-... …nya varianterna https://sv.wikipedia.org/wiki/Grekiska_alfabetet Låtarna som spelades var: Memories - Sugi.wa I Got You Babe - Sonny & Cher Does Your Mother Know - ABBA Det känns perfekt - Joakim Berg Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

Micke Cederberg sätter nu punkt för serien om 90-talets hits med sista bonusavsnittet där lyssnarna fått bestämma urvalet. Antique, Pulp, Popsicle, Rednex, Genesis, The Creeps och Scooter är några av dessa. Detta är tredje och sista bonusavsnittet i serien om 90-talets hitlistemusik. Det bygger på lyssnarnas önskelåtar.Tanken med den 30 avsnitt långa serien är att belysa vad som låg hög på de svenska singelförsäljningslistan och Trackslistan i P3 under detta decennium. Dessa tre önskebonusavsnitt ska också spegla hits i Sverige från detta decennium.Serien görs av Micke Cederberg som är en musikprofil på Sveriges Radio sedan 1994. Micke föddes med musikintresset i blodet och har alltid brunnit för musik. Hitlistor har alltid legat honom extra varmt om hjärtat. Han har dessutom jobbat som DJ vid sidan om sitt ordinarie jobb ända sedan 1981 och gör fortfarande.

Vi befinner oss mitt i sommaren, solens årstid. Vad passar då bättre än att spendera lite tid med Helios, den antika grekiska personifikationen av solen? Helios hade sällan en särskilt framträdande roll i jämförelse med de andra gudarna. Det betyder dock inte att han var helt obetydlig. Utan honom kunde inte solen färdas över himlavalvet och skänka oss sitt ljus. Från sin gyllene vagn såg Helios allt som skedde på jorden, och särskilt det som skedde på Rhodos, hans alldeles egna ö.

TV4 bröt sändningen och körde ut en repris av ut halv-åtta-hos-mig medan dansken Christian Eriksen svävade mellan liv och död på fotbollsplanen. Grekiska bokstäver ska avstigmatisera nyhetssrapporteringen om corona - men måste medier följa WHO? Och så en exklusiv intervju med den nyhetsuppläsande roboten.

Hon var en internationellt erkänd skulptör, hon var svart och hon var kvinna. Men länge tycktes hon utraderad ur historien. Anna Blennow pusslar ihop några bitar i Edmonia Lewis exceptionella liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i oktober 2020. Utanför det som en gång var skulptören Antonio Canovas atelje finns Roms kanske märkligaste fontän. Över ett vattenfyllt kar i granit ligger en naken mansfigur utsträckt. Hans kropp är skulpterad i en vittrad, brungrå vulkanisk stenart, medan huvudet en sorglöst flinande gubbe är marmorvitt. Figuren föreställer den ständigt vinberusade halvguden Silenus. Hans mörka stenkropp en återbrukad antik skulptur skulle föra tankarna till den vilda och ociviliserade naturen. Kring år 1800 var Canova en av de främsta representanterna för nyklassicismens tolkning av antikens skulpturkonst, och han porträtterade samtidens kändisar alltifrån påven till Napoleon i bländvit marmor. Men vad man ännu inte visste var att antiken var allt annat än färglös. Grekiska och romerska skulpturer var ursprungligen bemålade i starka färger, men när de återfanns framgrävda ur marken från renässansen och framåt hade färgen flagnat, och eventuella rester tvättades bort. Antiken blev vit, och de bleka skulpturerna laddades med föreställningar om ett idealiserat förgånget. Under andra hälften av 1800-talet arbetade Roms stora koloni av konstnärer fortfarande i samma stil. Av dem var många amerikaner. Så många att amerikanska tidningar regelbundet rapporterade om deras verksamhet. I februari 1867 skriver The Evening Telegraphs utsände: I Canovas gamla studio fann jag miss Edmonia Lewis, som, förmodar jag, är den enda färgade skulptrisen i världen en dam på kanske 23 år, med afrikanskt och indianskt blod i sina ådror. Hon kom till Rom för lite mer än ett år sedan som en främling okunnig i italienska. Men hon hade redan bestämt sig för vad hon skulle ägna sig åt Historien om Edmonia Lewis innehåller så många exceptionella detaljer att de spränger ramarna för vilken berättelse som helst. Ändå är stora delar av hennes liv fortfarande okända. Trots att Lewis levde i Rom i nästan trettio år tycks hon utraderad ur stadens minne, och trots att hon blev en av sin tids mest framgångsrika konstnärer var hon länge osynlig också i konsthistorien. Hon föddes i New York omkring år 1844, barn till en ursprungsamerikansk mor och en afrikanskättad far. Tidigt blev hon föräldralös och växte upp hos sin mors släkt i Ojibwe-stammen. Om den tiden skulle hon senare säga: Det finns ingenting så vackert som den vilda skogen. Att fånga en fisk, steka den över elden och äta den i det fria, är den största av alla njutningar. Jag skulle inte stå ut en vecka i stan, om det inte vore för att jag älskar konsten. Men vägen från den fria skogen till den fria konsten var lång. Lewis halvbror, som hade tjänat lite pengar på att arbeta som barberare, bekostade hennes utbildning vid Oberlin College i Ohio, det första amerikanska lärosäte som välkomnade icke-vita. Ändå utsattes hon för rasistiska angrepp där, och efter att ha gått i lära hos en skulptör arbetade hon målmedvetet för att ge sig av utomlands. För det enda hon ville var att verka som konstnär utan att ständigt bli påmind om sin hudfärg, och det var inte möjligt i Amerika. Hon specialiserade sig på porträttbyster av kända slaverimotståndare, som sålde så bra att hon hade råd att resa till Europa, till Rom. Via kontakter etablerade sig Lewis snabbt i Roms konstnärsvärld, och följde självsäkert sin egen väg. Hon gjorde inte, som andra skulptörer, förlagor i lera för att sedan låta lokala stenhuggare arbeta fram dem i monumentalt format i marmor. Hela den tunga processen utförde hon själv. Hon brydde sig inte om att invänta beställningar på kostsamma större skulpturer, utan skapade de verk hon ville, och lyckades oftast hitta köpare till dem. Och i Rom förde hon en ständig frihetskamp i sin konst. Forever Free visar ett afrikanamerikanskt par som lägger av slaveriets bojor. Skulpturgruppen Hiawathas bröllop inspirerades av poeten Henry Wadsworth Longfellows dikt Hiawathas Song, som byggde på ursprungsamerikanska myter. Lewis popularitet bara ökade, och hon reste ofta tillbaka till Amerika för att visa sina verk. Störst uppseende väckte en skulptur av Kleopatras självmord på världsutställningen i Philadelphia år 1876. Drottningens dödsögonblick framställdes av Lewis som en seger: Kleopatra kunde inte underkuvas av den romerska övermakten. Mot slutet av 1800-talet tappade nyklassicismen i popularitet, och konstens huvudstad flyttade från Rom till Paris. Lewis stjärnstatus dalade, och hon hamnade till slut i London, där hennes vidare öden är okända. Länge visste man inte ens var hon låg begravd, men för bara några år sedan lokaliserades hennes omärkta grav på en Londonkyrkogård. Där ligger nu en blank, svart sten med inskrift i guldbokstäver: Edmonia Lewis, skulptör. Men under de senaste decennierna har man börjat rekonstruera Edmonia Lewis historia, som precis som många av hennes verk skingrats och gått förlorad under 1900-talet. Kleopatraskulpturen, som förblev osåld, hamnade till exempel som gravmonument över en kapplöpningshäst i en förort till Chicago, köptes senare av en lokal tandläkare, och förpassades sedan till ett förråd där en konsthistoriker fann den i slutet av 1980-talet. Idag finns den i Smithsonian American Art Museum. Få fotografier av Lewis är bevarade. Bara ett av dem kommer från hennes tid i Rom. Hon poserar klädd i en kritvit klänning med spetsar och volanger i lager på lager. Och historien om henne är ett lapptäcke av färg och vithet, historia och ideal, hud och kropp. Författaren Henry James raljerade över hur hennes hudfärg, som pittoreskt kontrasterade mot hennes material, var den främsta orsaken till hennes berömmelse, svart mitt i den marmorvita flocken av kvinnliga konstnärer i Rom. Men själv sade hon: Vissa berömmer mig för att jag är färgad, och den sortens beröm vill jag inte ha. Anmärk hellre på mina brister, för det kommer att lära mig något. Lewis positionerade sig med självklarhet mitt i den västerländska, vita kulturhistoria vars centrum vid den tiden fortfarande var Rom. Hon signerade sina verk på latin: Edmonia Lewis fecit Roma. Hennes skulpturer av icke-vita individer avbildade i vit marmor tog plats i samtidskonsten utan den tidstypiska exotisering och sexualisering av det främmande som till exempel kom till uttryck i idén om den ädle vilden. Men varken Lewis eller hennes samtida visste att den värdighet som det marmorvita skulle låna sina bärare byggde på en felaktig premiss om den vita antiken. Och antikens skulptur var inte bara bemålad. Precis som i skulpturen av Silenus använde man färgad sten för att signalera det främmande hos såväl ociviliserade naturgudar som de avlägsna folkslag man införlivat i sitt rike. Också stensorterna kom från områden i romarrikets utkanter: grön marmor och röd porfyr från Egypten; rödspräcklig och svart marmor från Turkiet. Den färgade stenen blev både exotisk markör och maktdemonstration från väldet som sträckte sig över hela den kända världen. Kontrasten kunde inte vara större mot den frihet som genomsyrade Edmonia Lewis liv och verk. Anna Blennow, latinforskare och poet Litteratur Edmonia Lewis  internationally renowned sculptor, Charlotte Etinde-Crompton & Samuel Willard Crompton, 2020. The Lure of Italy. American Artists and the Italian Experience, 17601914, ed. Theodore Stebbins, Jr, Museum of Fine Arts, Boston, 1992. Barbro Santillo Frizell, Antikens marmorstatyer en vit lögn, Svenska Dagbladet 2009-02-11 Sarah E. Bond & Sean P. Burrus, Barbarians and Sculptures Color Barrier in Ancient Rome, Hyperallergic 2018-05-31 Heidi Morse, Roman Studios. The Black Woman Artist in the Eternal City, from Edmonia Lewis to Carrie Mae Weems, i Classicisms in the Black Atlantic, eds. Ian Moyer, Adam Lecznar & Heidi Morse, 2020.

Vissa avsnitt är man ivrig att dela med sig av. Det här är ett sånt avsnitt! Det här är viner som får oss att tappa hakan, just för att de är okända, välproducerade och mycket prisvärda. Vi har sällan haft en line-up där alla viner slår nära på knock out på oss! Vi besöker i etta avsnitt Kreta och vinproducenten Manousakis, en pärla bland den Grekiska övärldens vinproducenter. Vi provar, i ordning: 1. Nostos Assyrtiko 2018 Art.nr. 76390 Pris. 199kr 2. Nostos Vidiano 2019 Art.nr. 76749 Pris. 199kr 3. Nostos Romeiko 2019 Art.nr. 73655 Pris. 189kr 4. Nostos The journey Roussanne 2019 Art.nr. 73758 Pris. 259kr

Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken. Veckans språkfrågor Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria? Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska medan det engelska ordet är pharmacy? Hur hänger orden pedagog, logoped och ortoped ihop med pedal och pedikyr? Kommer ordet jota, i uttrycket han fattade inte ett jota, ifrån Bibeln? Varför använder svenskan och andra germanska språk bokstaven k från grekiskans kappa för att beteckna k-ljudet, och inte c som redan fanns i det latinska alfabetet? Dessutom: Hur är det att som tvåspråkig lära sig sitt modersmål på nytt? Intervju med Konstantin Economou kommunikationsforskare vid Linköpings universitet som återupptäckt grekiskan med hjälp av sms. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborg universitet. Programledare Emmy Rasper.

Xenofons antika bok Anabasis skildrar hur tio tusen grekiska soldater hamnar i prekärt läge hundra dagsmarscher hemifrån och deras kamp under återtåget till Hellas. Inlägget Om Anabasis – tio tusen grekiska soldaters kamp i fiendeland dök först upp på Radio Svegot.

I detta avsnitt intervjuar Kristoffer Helle lektorn i Nya testamentet, Daniel Johansson, om vikten av att lära sig nya testamentets grundspråk, grekiska. FFG erbjuder möjligheten att lära sig språket från grunden, hösten 2020. Efter genomgången kurs kan du läsa enklare texter och har grunden för att gå vidare med mer avancerade texter. Kursen går på […]

I dagens avsnitt bland annat: Modernt och historiskt slaveri, svåröversiktligt statyvältningsmaraton sedan förra sändningen, polisväsendereformer i USA, nyhetstjänsten Njus i konkurs, grekiska kustbevakningen genskjuter båtmigranter och bogserar dessa tillbaka mot Turkiet samt Internet Archive hotas med konkurs https://radio.bubb.la/torsdag-18-juni-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: 40 miljoner människor förslavade idag, främst i Afrika och Asien, betydligt mer omfattande än den transatlantiska slavhandeln som under 400 år beräknas ha omfattat 15 miljoner slavar, rika västländer bäst på att motverka slavhandel medan Nordkorea, Libyen, Eritrea, Centralafrikanska republiken och Iran är sämst Fler än 50 vänstergrupper varnar Joe Biden att han kan förlora stöd från svarta väljare om han inte förbinder sig till reformer för att transformera polisen efter hans vägran att stödja nedmontering av polisen och hans förslag på 300 miljoner USD till federala polisiära program Nyhetstjänsten Njus försätts i konkurs, prenumerationstjänsten som lanserades 2017 som ett Spotify för nyheter skulle samla ett flöde av lokala nyheter med ambitionen att återuppbygga lokaljournalistiken Grekiska kustbevakningen genskjuter båtmigranter och sätter dessa på uppblåsbara livflottar som sedan bogseras tillbaka mot Turkiet, enligt Der Spiegel It's Time to Archive the Internet Archive Lawsuit over online book lending could bankrupt Internet Archive

Tänd grillen och lägg på hamburgare. Grilla dom hårt så det ryker och sen kan du be. 9-åriga Frank tycker om grekiska gudar och han berättar för Jonas hur han ska be till dom. Vill du vara med i Tisdagskollen? Skriv till Jonas! Tisdagskollen produceras av UR.

Senaste Nytt 5 mars - fortsatt ökning av coronaviruset i Sverige och migrationsministern om flyktingkrisen vid den grekiska gränsen

Senaste Nytt Tisdag 3 Mars – Turkiet anklagar Grekiska kustvakten för att trakassera migranter till havs & Våld och splittring efter Girjasdomen. Det och mycket mer.

Sigrid Melchior och Teresa Küchler, era EU-nördiga och skvallerhungriga etervärdinnor i Bryssel, sänder idag ett poddavsnitt i coronamiljö: Teresa sitter i karantän i sitt hem, efter en resa till det virusdrabbade området i norra Italien. Men tack vare både gudarnas goda vilja – hon uppvisar inga sjukdomssymptom, hurra! – och modern teknik som Skype så kommer här ändå ett fullmatat Brysselbubblan, om än med sämre ljudkvalitet än vanligt. Coronavirusets väg genom Europa blir förstås ett oundvikligt ämne: vad gör EU? Och kan viruset innebära slutet på det kontinentala kindpussandet? Vi pratar också om flyktingsituationen vid den turkisk-grekiska gränsen, som Turkiets starke man, president Recep Tayyip Erdoğan, öppnat för migranter som vill röra sig västerut mot EU.

Romarna byggde ett imperium som dominerade Medelhavsområdet och stora delar av det nuvarande Europa. Med utgångspunkt från området kring staden Rom expanderade riket genom succesiva erövringar som var möjliga genom en krigföring som motståndarna inte kunde stå emot. Det handlade om stridsteknik på slagfältet men också om utveckling av kommunikationer och logistik.I avsnitt åtta av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet, hur den romerska krigföringen utvecklades och varför romarna kunde vara så framgångsrika. Ett viktigt led i utvecklingen av romersk krigsföring var att kunna hantera och slå den tunga grekiska falangen med sina täta led av lansbeväpnade soldater. Romarna skapade en rörlig taktik som ledde till framgångarna. Men det var inte bara nya formationer som gav segrarna. Även soldaternas utrustning och beväpning är intressant för att förstå hur romarna kunde vara så framgångsrika.Romarriket utvecklade även nya kommunikationer och byggde härläger i hela sitt stora rike. Tankesättet förändrades från ett försvar nära gränsen till ett djupförsvar. Även rekryteringen av soldaterna genomgick stora förändringar. Legionerna bestod inledningsvis av medborgarsoldater – helt enkelt bönder som gjorde krigstjänst. Senare kom stora och viktiga reformer som skapade en legoarmé. Soldater blev mer knutna till sina befälhavare. Frågan är vad denna förändring fick för de inrikespolitiska förhållandena i Romarriket. Mån som Caesar kunde utnyttja sina legioners lojalitet. I avsnittet diskuteras även hur romarna kunde vinna mot sin farligaste motståndare Hannibal av Karthago i de puniska krigen trots det katastrofala nederlaget vid Cannae 216 f Kr. Och hur var romarna till sjöss? Kunde romarna även skapa en flotta? Och varför kunde romarna på sikt inte stå emot trycket från de germanska stammarna vilket var en stor orsak till romarrikets fall?See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Får man ta betalt för vatten på restaurang, är meningen med livet sin egen begravning och förväntas man alltid ta med presenter till fester? Ha nu en Baila Chiki Chiki-vecka och ställ dina frågor på fragaratenkompis@gmail.com och #Frågaråtenkompis

Sommaren är här och de Grekiska Landsköldpaddorna dyrkar solen. Lämpar sig detta urtidsdjur som husdjur i våra hem? Hur ska vi isåfall kunna ta hand om dem på bästa sätt? Vi åker ner till Ljunghusen i sydvästra Skåne för att få träffa på experten Helen von Holten, författare och uppfödare av Grekisk Landsköldpadda. Är sköldpaddor smarta djur, vilket sinne är sköldpaddans bästa och hur väljer jag rätt sköldpadda? Glöm inte vår lyssnartävling där vinnaren kommer få hem ett litet pris på posten. Månadens avsnitt är fyra dagar försenat, ber om ursäkt men när jobb, plugg, barn och all djurskötsel varit mer än vanligt så har blod, svett och tårar äntligen fått det klart till er. Njut av känslan att befinna sig kring medelhavet och känna solens strålar värma dig till detta spännande avsnitt om den Grekiska Landsköldpaddan.

Vem har egentligen makten i Italien och vilka regler styr EU:s flagga? I den här podden svarar vi på era smarta och kluriga lyssnarfrågor. I veckans avsnitt av Europapodden försöker vi svara på några av era inskickade lyssnarfrågor: Varför ingriper inte det brittiska överhuset i brexitprocessen? Hur fattades beslutet om vintertid i unionen? Och kommer skatterna att höjas om den socialdemokratiska partigruppen kan bilda en ny majoritet i Europaparlamentet? Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson och Andreas Liljeheden  Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Människor har länge betraktat tillvaron i termer av kontraster eller motsatser. Särskilt i det vi brukar kalla västvärlden. Eva-Lotta Hultén tycker att det är hög tid att göra upp med dualismen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fel, fel fel! Eller, det är ju inte fel, det är ju rätt men det finns ett fiffigare svar! I showen Fem myror är fler är fyra elefanter dök Brasse alltid upp med sin lattjolajbanlåda med fyra djur. Tre hörde ihop, men hur? Det kunde till exempel vara genom att de började på samma bokstav, att de alla levde i vatten eller att de hade lika många ben. Barnprogrammet från 70-talet har inte bara lärt generationer av svenska barn att läsa och räkna utan också, bland mycket annat, övat upp deras förmåga att tänka i kategorier och att se att det går att dela in på flera sätt.  Jag kommer att tänka på lattjolajbanlådan när jag läser om studien som jämförde kinesiska och amerikanska barns sätt att tänka. Barnen fick se tre bilder och fick frågan vilka två som hörde ihop. Ett exempel var en ko, en höna och gräs. Barnen från USA sa hönan och kon eftersom båda är djur, medan de kinesiska barnen i stället parade ihop ko och gräs, eftersom kon lever av gräs. Medan vi i västerlandet betraktar lycka som något som kommer genom en positiv självbild ser exempelvis japaner ut att kunna må bra även när de är mycket självkritiska  I sin bok The patterning instinct skriver författaren Jeremy Lent om hur våra tankemönster utvecklats sedan vi alla var jägare och samlare. Vi förstår världen i berättelser och olika kulturer kan ha olika grundberättelser. Genom dem tolkar och förstår vi vår omvärld och hur vi själva hänger ihop med den. Lent förklarar att det västerländska tänkandet är objektfokuserat och betonar vikten av att ställa upp regler något som manifesteras exempelvis i Brasses ivriga uppdelande av djur, eller i den storsäljande boken Omgiven av idioter, av Thomas Eriksson, som bygger på en helt ovetenskaplig förenkling av mänskliga personligheter till endast fyra typer. Detta kan beskrivas som reduktionism, med vilket menas tendensen att låta komplexa förhållanden förklaras av de enklare fenomen som de är sammansatta av. Det kan leda till att man missar samband och sammanhang eftersom man inte ser den stora bilden utan bara den eller de delar man koncentrerar sig på. Lent visar att det östasiatiska tänkandet traditionellt är mer inriktat på relationer och på att sätta in saker i en kontext: till exempel att se hur djur samverkar med sin omgivning, som barnen som valde att para ihop kon och gräset gjorde. Han kopplar också detta till hur vi i olika kulturer relaterar till andra människor. Medan vi i västerlandet betraktar lycka som något som kommer genom en positiv självbild ser exempelvis japaner ut att kunna må bra även när de är mycket självkritiska ett förhållningssätt som kommer av att relationen till omgivningen och att ingå i en gemenskap ses som viktigare än självförverkligande. Lent spårar denna skillnad i tänkande bakåt i tiden och menar att ett nytt sätt att se på världen och människan utvecklades och fick spridning i det antika Grekland. Ett tidigare mer kollektivistiskt och relationsinriktat tänkande fick lämna plats åt ett mer reduktionistiskt och dualistiskt. Grekiska filosofer delade upp kosmos i en himmelsk och en jordisk värld och människan i en kropp och en själ, och ansåg att det himmelska och det själsliga stod över det jordiska och kroppsliga. I spåren av denna dualism följde både förakt för sinnlighet och kroppsliga behov och en känsla av att stå över allt annat i naturen, upphöjd, men också avskild. Jeremy Lent jämför detta med den kinesiska taoismens framväxt, där idén om yin och yang visserligen också kan ses som två poler men där ingen står över den andra utan de båda fungerar som komplement. Taoismen gav uttryck för ett holistiskt systemtänkande. Världen sågs som en sammanhängande, levande organism. I den neokonfucianska filosofin, med start på 1000-talet, fortsatte kineserna att utveckla sitt synsätt att det kroppsliga och det andliga är integrerade och att ting och levande organismer samverkar med och beror av varandra. Samspel mellan moral, känsla och förnuft sågs som idealet. De västerländska föreställningarna om begrepp som stod i opposition till varandra förstärktes i stället under medeltiden: gott och ont, manligt och kvinnligt, högt och lågt, kunskap och njutning, förnuft och känsla. Tydligt uppdelat, aldrig blandat, det ena i huvudsak bra, det andra i huvudsak dåligt. En stark kraft för det dualistiska tänkandet var 1600-talsfilosofen Descartes. Vid denna tid började vi alltmer också betrakta världen som en maskin behärskad av människan, och förnuft och rationalitet som de enda sätten att förstå världen och tillvaron. Under 1700-talet fick sedan känslorna visserligen ett uppsving med romantiken men det får kanske betraktas som en tillfällig avvikelse. De västerländska tankemönstren med rötter hos de gamla grekerna dominerar fortfarande i vår del av världen och sprider sig stadigt. Bland dem med makt och pengar har de redan företräde oavsett religion, kultur eller nation, menar Jeremy Lent. Just nu ser vi också ett nytt uppsving för ett föreställt neutralt förnuft, och för hårda fakta en tydlig motreaktion på de senaste årens känslostyrda samtal i sociala medier och relativisering av begrepp som sanning och fakta. Det finns ingen anledning att vara emot rationellt tänkande och vetenskapliga fakta, men ibland kan vi kanske behöva påminna varandra om att förnuft och fakta aldrig ensamma kan användas som domare för vad som är bra eller dåligt. Någonstans i den processen måste känslor och värderingar in. Det finns inget neutralt förnuft. Vad som är rationellt och förnuftigt beror helt enkelt på vilka ideal och mål vi har. Vilket i sin tur beror på kulturellt betingade världsbilder och värdesystem. Med annan grundsyn på vad som är värdefullt och eftersträvansvärt, förändras också vår syn på vilka fakta som har betydelse och vilka vägar som är mest rationella att välja. Kan vi rentav åter, som jägare och samlare, börja vörda naturen och se oss själva, både kroppsligt och själsligt, som en integrerad del av den? Så här i tider med återkommande och alarmerande budskap om att klimatkatastrofen utvecklas snabbare än vi trott, finns anledning att fundera över hur vi kan ta oss vidare från det destruktiva tänkande som lett oss hit. Sitter vi fast i en tankebur vi byggt åt oss själva, där vi är naturens ägare och mästare hela vägen in i den ekologiska katastrofen; och där vi måste trampa ner medmänniskor för att nå den ensamma och blåsiga topp som kallas självförverkligande? Eller kan vi kombinera de religioner och kulturellt styrda synsätt vi redan har med idén om världen som komplexa processer, system och relationer snarare än som ting, kategorier och motsatser? Kan vi rentav åter, som jägare och samlare, börja vörda naturen och se oss själva, både kroppsligt och själsligt, som en integrerad del av den? Förändringen kanske kan börja i det vardagliga. När en Facebookbekant för ett tag sedan deppade och tvivlade på sitt eget värde skyndade genast många till och intygade att hen var unik och fantastisk. Jag tänker att räddningen när man är nere kanske inte är att tänka jag är unik och fantastisk utan snarare jag behöver inte vara unik och fantastisk. Jag är en liten del av allt och allt jag verkligen behöver göra är att vara snäll och visa hänsyn. Det skulle kanske inte bara kunna hjälpa oss att bli mindre statusstressade och dämpa vårt för miljön så destruktiva belönings- och tröstshoppande (because were worth it). Det skulle också kunna ge oss en större känsla av samhörighet med världen och mer lust att engagera oss inte bara i vår egen framgång utan också i andras välmående och i de hotade ekosystem vi alla är beroende av. Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

På vilket sätt kan kunskaper om antikens Grekland och Rom hjälpa oss att förstå dagsaktuella händelser, och undvika att upprepa samma misstag om och om igen? Grekiskt drama hjälper oss att förstå nutiden På vilket sätt kan kunskaper om antikens Grekland och Rom hjälpa oss att förstå krisen i Svenska Akademien? Eller valet av president Trump? Vi gästas av forskaren Ida Östenberg som anser att kunskaper om antikens Grekland och Rom är angelägna och relevanta för att förstå vår tids brännande frågor om exempelvis makt, demokrati och nationalism.  Hur ser besöksnäringen ut 2030? Bransch- och arbetsgivarorganisationen för den svenska besöksnäringen, Visita, ser roboten som en av framtidslösningarna inom branschen där det exempelvis saknar 5 000 kockar. Är robotar lösningen? Peter Thomelius från Visita och och Marina Nilsson från hotell- och restaurangfacket kommer till studion. Sommaren lika med sämre restaurangmeny? Hur är restaurangmaten på sommaren? Serveras vi enklare och i många fall sämre mat nu när många rör sig ute på vägarna? Grundaren för restaurangguiden White Guide, Mikael Mölstad, förklarar hur man lyckas undvika sommarmatens stora fällor. Programledare: Karsten Thjurfjell Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Karolinas tvättberoende ballar ur, hon springer i regnet och är rädd att bli träffad av blixten. Hon tycker också Sofia är skabbig som har ett speciellt pack-beteende... Sofia har hostat bröllop! Stress, kändishälsningar och agg mot Carola har varit centralt i hennes liv den senaste tiden. Och en för spontan resa till den Grekiska övärlden såklart! Karolina har hängt på kajak-klubben och blivit tjejsur... Och: skattesmäll, Its's My Life, Sundbyholms slott och - vem ÄR egentligen Abu Dhabi-mannen?

Om det förflutna försvagas, vad händer då med framtiden? Den är ju beroende av minnet. Annars blir allt bara ett evig nu. Mikael Timm försöker komma ihåg att minnas. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I den grekiska mytologin fanns nio muser varav en Kleió eller Klio som romarna kallade henne, var historieskrivningens musa. Muserna var döttrar till Zeus och Mnemosyne och de beskrivs ofta som en grupp under Apollons ledning man kan associera till någon amerikansk manlig sångare omgiven av en kör i kortkort på 60-talet. Möjligen var muserna lekfullare än sin mor, minneskonstens gudinna. Det är lätt att föreställa sig dem som en skrattande grupp unga kvinnor. Man kan tolka deras gruppgemenskap som att den ena musan behöver den andra. Utan Kleió blir den episka dikten svårare, utan Thalia får vi människor inga komedier att skratta åt. Ja, muserna verkar fortfarande ha arbete: Érato som hade hand om sång till lyra har fullt upp med alla singersongwriters. Eutérpe som hade hand om flöjtmusiken håller nu liv i jazzen. Astronomins musa har ordnat stora statsbidrag till rymdforskning. Men hur går det med Kleió, historiens musa? Varje morgon mötte han sin fru och frågade artigt vem hon var. Varje dag gick han igenom sin lägenhet utan att ha minsta minne av att ha varit där tidigare. Och förresten: varför behöver just historiker en särskild musa? Att skapare av poesi, sång, dans och drama kunde behöva inspiration är lätt att förstå. Men varför historiker? Är det så svårt att beskriva det förflutna? Eller är allmänheten så ointresserad av vad som hänt att historieskrivaren behöver lite extra stöd för att härda ut? Eller var det helt enkelt för att de grekiska gudarna som levde synnerligen händelserika liv visste att det var svårt att minnas vad som hänt? Det brukar sägas att vi lever i en historielös tid. Undertexten är att Allt blir förflutet så fort och så få är intresserade av det förflutna. Stämmer det? Biografier, tv-serier om avlägsna tider och dokumentärer om krigshistoria är uppenbarligen efterfrågade. Marknaden för det förflutna förefaller växa. Om det nu inte bara är så att vi glömt vad vi hört tidigare och gärna hör samma historia en gång till. Det sistnämnda skulle innebära att vi lider av någon sorts kollektiv minnesförlust. Personligen finner jag det inte speciellt oroande om intresset för historia är i avtagande det kan alltid öka igen, när det kommer en skicklig historieberättare. Men utan minne fungerar vi inte. Minnet är förutsättning för all form av distinktion. Minns vi inte föremål A kan vi inte skilja det från föremål B. Den kände neurologen och författaren Olivier Sacks har skrivit flera böcker om minnesförlust, bland annat den om Mannen som misstog ett paraply för sin fru. Om jag nu minns rätt. Heter inte boken "Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt"? Själv har jag på en konferens om hjärnan hört historien om en man som skadades i en byggolycka i början av 1900-talet och fick ett järnspett genom huvudet. Han överlevde, men minnet hade skadats. Så småningom fick han komma hem från sjukhuset. Varje morgon mötte han sin fru och frågade artigt vem hon var. Varje dag gick han igenom sin lägenhet utan att ha minsta minne av att ha varit där tidigare. Världen föddes på nytt efter nattens sömn. Underförstått i påståendet om vår tids historielöshet är att det var bättre förr. Hur de antika grekerna förhöll sig till historien är omstritt. Grekiska filosofer sysslar ofta med hur man bör leva, men argumenterar sällan med historiska exempel. Och stoikernas uppmaning om att man inte bör bry sig om världen antyder att det inte är värt att komma ihåg något. En engelsk forskare har hävdat att antikens greker faktiskt inte var speciellt intresserade av det förflutna. Däremot hade de enligt denna teori ett sorts blekt kollektivt minne av en försvunnen guldålder. I det antika Grekland var det viktigt att minnas gudarna. Den som förolämpade en gud genom att inte uppfylla krav på offer låg illa till. Gudarna krävde vad som dem tillkom och men var till skillnad från kristna predikanter mindre intresserade av moralfrågor. Men det är förstås inte bara konstnärer som behöver minnet. Trädgårdsodlaren måste minnas i vilken del av trädgården respektive planta stod förra året.  En konstnär som intresserat sig för minnet, ja man kan säga, en konstnär som var besatt av minnet hette Chris Marker och var dokumentärfilmare. Markers mest kända film heter La Jetée/Terrassen och är en kortfilm från 60-talet som utspelas i framtiden där människorna lever under jorden efter ett världskrig. Forskarna i denna civilisation behöver information om vad som hände och uppmärksammar en man som inte kan släppa det förflutna. Han minns en scen på flygplatsen Orly där en man dör på en terrass. Jag kanske ska tillägga att jag sitter just på Orlys flygplats och skriver detta. Jag har försökt minnas hur terrassen i filmen såg ut och gått runt och letat efter den. Men alla terrasser är stängda. Mitt minne blockeras. Terrassen slutar med att mannen färdas till den scen han minns bara för att upptäcka att det är han själv som skjuts till döds. Terry Gilliams film De 12 apornas armé är inspirerad av Markers film. Själv var den franske filmaren i sin tur inspirerad av Hitchcock-filmen Vertigo/Studie i brott som han såg åtminstone ett tjugotal gånger. Den handlar om en före detta polis som minns en kvinna som dött och som han försöker återskapa genom sin nya flickvän som i själva verket är den kvinna han tror har dött... Så där kan man fortsätta genom film och teaterhistorien. För att nu inte tala om författare som Marcel Proust, Elias Canetti, Marguerite Duras, Louis-Ferdinand Céline, Christopher Isherwood och många, många andra vars verk utgår från minnet. Men det är förstås inte bara konstnärer som behöver minnet. Trädgårdsodlaren måste minnas i vilken del av trädgården respektive planta stod förra året. Vinavsmakning är totalt omöjlig utan minnet av vad som druckits tidigare. Hur bra än smaklökarna fungerar måste minnet vara ännu bättre för att man skall veta vilket vin det är. Solaris visar att minnet av det vi varit med om gör oss till dem vi är. Utan minne, inget jag. Att det är irriterande att minnet sviker har alla varit med om. Än mer irriterande är hur nyskapande minnet kan vara. Det inte bara ändrar på hur det varit. Det uppfinner det förflutna på nytt. Träffade jag verkligen den författaren för 30 år sedan. Eller minns jag vad jag läst om författaren, alltså andras minnen av möten? I Tarkovskijs film Solaris baserad på en bok av Stanislav Lem sitter några astronauter på en sliten rymdstation som invaderas av människor. Inte okända. Tvärtom. Det är människor från astronauternas förflutna. Havet på en planet under dem känner av astronauternas drömmar och gör verklighet av dem. Rymdstationen invaderas av människor astronauterna minns. Solaris visar att minnet av det vi varit med om gör oss till dem vi är. Utan minne, inget jag. Kan man överhuvudtaget syssla med det förflutna utan att längta till det? Ingmar Bergman gladde sig åt att via en minnesbild kunna gå in i en lägenhet hans vistats i som barn och uppleva allt igen: dofter, ljus, ljud. Han kunde resa i tiden. Själv hade jag länge samma förmåga, men sedan några år är den borta. Jag kan inte längre sluta ögonen och återuppliva ett ögonblick. Det förflutna är dött, eller snarare: det har givit sig av. Men om det förflutna försvagas, vilket alltså många hävdar sker i vår civilisation, vad händer då med framtiden? Det verkar rimligt att framtiden inte kan existera utan det förflutna. Det vill säga visst kan saker inträffa men utan minne kan vi inte föreställa oss det som ska existera senare. Utan minne blir allt som för mannen Olivier Sacks skrev om. Ett evigt nu vilket väl måste vara samma sak som evigheten. För inte tror jag änglarna har digitala armbandsur. Utan tidsuppfattning, utan minne ingen vision av framtiden. Bra i Paradiset, opraktiskt på jorden. Så om ni som nu lyssnat till mig i ungefär 10 minuter inte minns vad jag har sagt så försvinner jag och mina ord. Ur personlig synvinkel är det kanske inte så dumt: jag kan dyka upp i radion igen i morgon med nya ord. Det här lilla programmet kan återkomma med annat innehåll, kanske är jag själv en annan människa i morgon. Men för att veta det måste jag förstås minnas vem jag var igår, alltså idag. Mmmm. Mikael Timm, kulturjournalist och författare

Patrick Ekwall & Claes Andersson.

Lyssnarfrågor, blodtryck hos frisören, kött och utsläpp, biologiska stridsmedel, skrönor, känsla för varmt och kallt samt grundämnet praseodym som du garanterat aldrig hört talas om. --- Gemytlig podcast om Vetenskap & kuriosa. email: poddenrimligheten@gmail.com "Rimligheten" på facebook för extramaterial

Vilken jävla helg! Grekiska fotbollens onda spiral! Jamie Carraghers gröning! Gamla goda Manchester United!

Det kallas ibland teaterkonstens vagga, det antika grekiska drama som växte fram i Grekland kring 400-talet före Kristus. Flera av de tragedier och komedier som då spelades inför storpublik på teaterfestivaler spelas idag fortfarande på teaterscenerna, som Sofokles "Kung Oidipus" och Euripides "Medea". Och då har vi inte ens börjat tala om det inflytande som tragedin haft på det västerländska tänkandet och litteraturen, liksom hur vi tycker att riktig djupt känd olycka ska uttryckas på scen och bioduk. Men vad betyder egentligen ordet tragedi? Hur såg teaterfestivalerna ut? Vad handlar de mest kända tragedierna om? Och slutar de alltid olyckligt? Gäster i studion är Lars Nordgren, fil. dr i antik grekiska vid Stockholms universitet, och Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och författare till boken The Antigone Complex (2004). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitetet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Det allra första avsnittet ur Sail4Funs podcast Sol och segel. Bengt och Tommy berättar om hur det är att segla i Grekland och vad Sail4Fun håller på med.

Comeback-avsnittet! Ett samtal om katter, åsnor, Leonard Cohen och lite milstolpar i livet.

Geia betyder tydligen hej på grekiska. Och eftersom det är det Grekiska avsnittet denna vecka, så bjuder vi på ganska mycket om världens mest aktuella i-land. Lite Jesus ska vi också prata om helt otippat. Twitter: @maxj & @willenelander Instagram: @maxjander & @willenelander ef?charisto? pou me akouses See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Grekiska ekonomikrisen fortsätter, nu får de bara ta ut 550kr per dag, men ingen gräns för turister. Alliansen är nu större än de rödgröna. Och fler personer sjukskriver sig under större turneringar.

Finns det en chans för Grekland att klara av att vända ekonomin, utan ytterligare en skuldavskrivning? Och om nu Grekland får lättnader, hur påverkar det situationen i exempelvis Spanien och Portugal? Det är frågor som tas upp i Ekonomiekot lördag. Gäster är Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank, och Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi på Stockholms universitet. Programledare Pär Ivarsson. De

Yazan drömmer om att ta sig till Europa, men när flyktingbåten går sönder utanför Greklands kust kommer inte den räddning han hoppas på. Yazan är en av ett 70-tal flyktingar vars väg mot Europa Sveriges Radio följt under 2014. Flera av dem vittnar om hur de misshandlats av kustbevakningen, och aldrig ens nått land. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe Yazan reste med ett sällskap från Izmir vid den turkiska kusten. Ett samhälle som många flyktingsmugglare haft som utgångspunkt när de för dyra pengar fraktat mängder av flyktingar mot Grekland, och därmed EU. I båten fanns sammanlagt elva personer, en av dem var smugglaren. Bara en kilometer utanför den grekiska ön Samos gick båten sönder. De var för långt ifrån för att kunna simma i land så sällskapet ringde och larmade kustbevakningen. Efter sex timmars väntan dök det man först trodde var räddningen upp. – De var från den grekiska kustbevakningen. Ombord fanns fem svartklädda och maskerade män – man såg bara deras ögon. De var rasister och förolämpade oss mer när de visste att vi var syrier. De misshandlade oss medan vi förhördes, säger Yazan. Yazan berättar att de tvingades ombord på kustbevakningens fartyg, att de där utsattes för sparkar och slag. Deras pengar och mobiltelefoner togs ifrån dem. Pass och id-kort revs sönder och kastades i havet. Sällskapet hölls kvar på kustbevakningens fartyg i flera timmar, medan deras egen båt bogserades. – De bogserade båten i cirka två timmar. Vi visste inte vad som hände, för de tvingade oss att ligga ner i båten. Men plötsligt stannade de och bad oss att gå tillbaka till vår båt, säger Yazan. Sällskapet hade bogserats tillbaka till Turkiet där de plockades upp av den turkiska kustbevakningen. Drömmen om Europa krossades, åtminstone tillfälligt för Yazan. Han är kvar i Turkiet där han arbetar, han drömmer fortfarande om Europa men har inte tillräckligt med pengar för att ta sig hit. Yazans berättelse är inte unik, Amnesty Internationals avdelning i Grekland, har utrett det som kallas "pushbacks" alltså när flyktingar tvingas tillbaka. Giorgos Kosmopoulos, generalsekreterare för Amnestys greklandsavdelning säger att fenomenet är så vanligt att man kan kalla det för ett mönster, det sker inte längre i enskilda isolerade fall. Amnestys exempel på hur det vanligtvis går till stämmer bra överens med Yazans berättelse. – När vi samlat vittnesmål om pushbacks ser vi ofta samma mönster. När kustbevakningen ser flyktingarna stoppas de, ibland tas flyktingarna ombord på kustbevakningens fartyg där de visiteras och många gånger blir av med sina id-handlingar och dokument. – Vi får också vittnesmål om övergrepp som misshandel och förolämpningar. Sedan bogseras de tillbaka till turkiskt vatten, där den grekiska kustbevakningen inväntar sina turkiska kollegor som de överlämnas till. De grekiska myndigheterna medger att så kallade pushbacks kan ha förekommit, men bara i enstaka fall och att det i så fall är enskilda medarbetare som gjort sig skyldiga till tjänstefel. Det finns ingen uppmaning från myndigheterna att köra bort flyktingar. Amnesty menar att antalet fall är alldeles för många för att kunna räknas som undantag och kräver att de Grekiska myndigheterna följer internationell lag som ger flyktingar rätt att få sina fall prövade. De kräver också större ansträngning från EU, till exempel att låta det bli lättare för flyktingar att komma hit legalt. Men det är inte bara på Medelhavet flyktingar tvingas tillbaka. Mohanad tog sig landvägen från Turkiet till Grekland där floden Evros utgör gränsen. Han och hans sällskap lyckades ta sig till en grekisk by innan de greps av polis som beslagtog deras id-handlingar och mobiltelefoner. De kördes tillbaka till floden, och ytterligare ett fordon, lastat med en gummibåt följde med. – När vi kom fram till floden tog de ner gummibåten. Vi försökte resonera med dem - vi hade ändå tagit oss till Grekland - men de lyssnade inte. Tre män med rakade huvuden fanns med oss på gummibåten, den ena var kanske två meter lång och hade en stor batong, säger Muhanad. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land på den turkiska sidan av floden hoppade jag av, men min resekamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen. Den grekiska polisen såg på från andra sidan, berättar Muhanad. Yazan och Muhanad heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

Dags för det andra avsnittet av podcasten Monsterpodden med Anders Eklöf och Fredrik Ämting. Veckans avsnitt kretsar kring de grekiska mytologiska monstren som Medusa, Cyklopen och Kerberos. Monsterpodden är en populärkulturell podcast som handlar om monster, helt enkelt. Varje vecka tar vi upp ett nytt monster som kan vara allt från ett monster vi sett … Fortsätt läsa Monsterpodden #2 Grekiska Mytologiska Monster →

Grekiska folket fortsätter att protestera mot att städa upp sin akt innan de får nya pengar av EU. Ok? Vad är er lösning då? Alexandra Pascalidou tolkar folkets vilja. /// Give me 5! Femordiga analyser av helgens nyheter med Paris Amiri och Viktor Barth Kron, idag om: Mauds efterträdare; Kd:s nya hjärtefråga och minnet av kronprinsessbröllopet. /// Sydsvenskans ledarsida utnämnde Juholt till Fleksnes; SvD ser honom som en Roy Andersson-karaktär: Henrik Torehammar hjälper Sveriges borgerliga ledarskribenter att hitta fler förnedrande arbetarklassliknelser

Vad ska vi göra åt vår tråkiga uteplats? Kan den asfalterade innegården blir en oas för alla i föreningen? Hur kan vår balkong få ett grönt vackert insynsskydd? Sådana frågor är trädgårdsmästaren Cecilia Pilbäck van att få. Hon arbetar sen många år med design och växtval till både små och stora trädgårdar, och i veckans Olda med P1 följer vi med henne till en villaträdgård som hon just nu jobbar med. Hennes uppdragsgivare Åsa Bergholm och Birger Narby har varit väldigt delaktiga i inventeringen och förändringen av den 40 år gamla trädgården som behövde en uppryckning. Men de idéer som Cecilia kom med hade de aldrig kunnat föreställa sig själva! Några böcker om trädgårdsplanering: Trädgårdens rum. Christel Kvant, Heidi Palmgren Prisma 2004 Sol eller skugga : torrt, fuktigt, blåsigt eller skyddat läge. Torsten Wallin Norstedts 2010 Trädgårdsdesign i praktiken. Ann-Christin och Dan Rosenholm. ICA Bokförlag 2010 Drömmer du om en medelhavsträdgård? Vad innehåller egentligen en verklig trädgård vid Medelhavet? Ulla de Verdier har varit i Grekland och besökt två väldigt olika trädgårdar, som ändå har vissa saker gemensamt, som ingen av odlarna skulle kunna tänka sig att vara utan: Citronträd, oregano, mynta, bladpersilja - och generositet! Vill du ha fler handgripliga tips på hur man skapar en medelhavsträdgård här hemma rekommenderas Eva Rönnbloms nyutkomna bok Medelhavsväxter i kruka (ICA bokförlag). Peter Englander har också skrivit flera böcker i ämnet. I vår serie Glömda grödor presenterar Lena Nygårds idag Gråärten. Det är en gammal kulturväxt, som är värd en renässans, inte minst för de vackra blommornas skull.

P3 Kultur räddar världsekonomin den här veckan genom att lansera ett stort fett grekiskt krispaket. Tillsammans med Hjärntrusten – universalgenierna Sandra Nelson och Klas Ekman – inför vi retroaktiv copyright på det grekiska kulturarvet, en liten tobinskatt påvarje Vangelisplatta, varje Mamma Mia-film och varje uppsättning av Orestien. När alla klubbar som heter Metropolis, alla tidskrifter som heter Cosmopolitan och alla oidipala referenser beläggs med en liten, liten straffavgift är eurosamarbetet säkrat. Dessutom närläser vi Trojan-kondomen och utropar Aten till det nya Berlin. Medelhavskulturernas fortsatta inflytande över vår samtid undersöks också i Lovisa Lamms reportage om den kuwaitiske seriemogulen Naif Al-Mutawa, som ligger bakom serietidningen , vars muslimska tonårssuperhjältar personifierar Allahs 99 goda egenskaper. En ny animerad serie baserad på The 99 rullar i år ut i hela världen som en moderat utmaning till de bilder av muslimer som dominerat medierna efter den elfte september. Några som hade blivit ganska överraskade om de på 1940-talet hade fått höra om The 99 var Will Eisner, Jerome Siegel (Segalovich), Joseph "Joe" Shuster, Jacob "Jack Kirby" Kurtzberg, Stan Lee (Lieber) och Robert "Bob Kane" Kahn. Serieskolan gör återbesök till serietidningsmediets och superhjältegenrens tidiga barndom för att tittar på hur det kom sig att just judiska invandrarkids skapade en av 1900-talets mest amerikanska konstformer. Samtidigt i Shanghai går businessjournalisten Victoria Klesty på visit hos ondskans axelmakter. Det är svårt att ta sig in i det riktiga Nordkorea, men vid onda torget på världsutställningen Expo 2010 kan man smaka upplevelsen i miniatyr – komplett med papier machéfontän och torftig souvenirbutik!

Här är den äntligen, förra veckans försvunna POD! Var har den varit? Ingen vet... det har pratats om Japan, det har pratats om den Grekiska ö-världen... men när POD v 39 dök upp vill den inget säga... Här är den ialla fall Deluxe i P3 POD v 39 från Deluxe-En jättestor hög!