Podcasts about greklands

Kåre Moberg var forskare, men när han drabbades av obotlig cancer var det i skönlitteraturen han sökte svar. Bland det sista han gjorde innan han dog i april 2025 var att skriva klart denna essä. Skådespelaren Erik Borgeke har läst in den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Zhuangzi, en av daoismens största tänkare, hade en dröm. Han drömde att han var en fjäril. När han vaknade funderade han över om det var han, som människa, som drömt att han var en fjäril, eller om det nu är fjärilen som drömmer om att han är en människa. Jag får kalla kårar av den tanken. Den har något feberaktigt och jagat över sig. Med skräckblandad förtjusning tänker jag: Kan man gå mer vilse än så här?Jag tror att denna rädsla för att vara vilse kommer sig av att jag har en mycket begränsad rumslig föreställningsförmåga. Om någon försöker beskriva till exempel ett torg eller en lägenhet, eller ge mig en vägbeskrivning, så villar jag bort mig redan efter den andra meningen. Detta har gett mig ett mycket dåligt lokalsinne. Om jag lämnar en plats och gör två eller tre svängar, så blir jag osäker på om jag hittar tillbaka.Sedan jag fick veta att jag lider av obotlig cancer, och att jag är tvingad att leva med en mycket begränsad tidshorisont, har min frustration över att inte hitta och ständigt villa bort mig, ökat. Om jag tidigare kunde se vilsegåendet som en möjlighet till nya erfarenheter, och i bästa fall, en möjlighet att vidga mina horisonter, är det nu mer förknippat med existentiell oro.Författaren Rebecca Solnit menar att det är först när vi tillåter oss att vara vilse som vi också gör det möjligt för oss att leva på riktigt. För dagens kontrollmänniskor, som stramt vakar över vilken riktning och kurs som deras liv ska hålla, är det ofta svårt att verkligen tappa bort sig. Detta begränsar deras horisonter och deras möjligheter att leva på riktigt. Ordet ” lost” har på engelska två betydelser: ”vilse” och ”förlorad”. I boken ”Gå vilse: En fälthandbok” skriver Solnit att även om båda innebär kontrollförlust, har de ett motsatt förhållande till omvärlden. När du förlorar något - en sak, ett minne, en vän - så försvinner det ut från vårt synfält eller vår uppfattning, och världen blir mindre. När vi istället går vilse så låter vi det obekanta träda fram och världen blir större än vår kunskap om den.Till skillnad från ordet ”lost”, som har en tveeggad betydelse, så finns det i det engelska språket två ord för det som vi på svenska har gett samlingsnamnet ”labyrint”. ”Labyrinth” och ”maze”. I sin förstnämnda betydelse så handlar det om en konstruktion som följer en förutbestämd stig. Den sistnämnda kan mer beskrivas som en irrgång med flera vägval och förgreningar.Redan under antiken fascinerade labyrinter människan, och de förekom ofta i myter och i religiösa sammanhang. Under medeltiden blev inomhus-labyrinter vanliga inslag som golvdekorationer i katedraler. De fungerade som symboliska pilgrimsfärder för de som, på grund av de rådande omständigheterna, inte kunde bege sig till Jerusalem.Trädgårdslabyrinter, med sina vilseledande irrvägar, förgreningar och återvändsgränder, blev populära som arkitektoniska inslag i slottsträdgårdar under renässansens och barockens Europa. Syftet var att på ett lekfullt och estetiskt tilltalande sätt ge sina gäster möjligheten att bege sig ut på upptäcktsfärd och äventyr, och att erbjuda dem en utmanande, om än något förvirrande och många gånger frustrerande, upplevelse.Solnit ser denna utveckling som ett exempel på hur människans relation till vandring har förändrats över tid; från religiös bot och kontemplation till rekreation och äventyr. Labyrinten, med sin obrutna och utstakade stig, är en inre, meditativ och reflekterande resa. Den mer utmanande och frustrerande irrgången, som kräver koncentration och aktivt beslutsfattande, symboliserar mer livets komplexitet och existentiell osäkerhet. En som gärna placerar sina läsare i denna komplexa osäkerhet är den argentinske författaren Jorge Luis Borges. I labyrint-liknande berättelser, vars invecklade omfång stäcker sig bortom mänsklig fattningsförmåga, förmedlar han en känsla av tomhet, meningslöshet, och – vilsenhet. Det kan var allt från bibliotek där varje tänkbar bok, varje möjlig kombination av bokstäver, ord och meningar existerar, till trädgårdar med en uppsjö av vägval och förgreningar, men där likväl alla valda stigar och verkligheter ändå förekommer samtidigt och parallellt. Som vilsen tonåring imponerades jag dock mest av Borges korta berättelse ”Asterions hus”. Där beskriver minotauren på Kreta sin labyrint och sitt förhållande till den. Trots att han vet att den har öppningar till omvärlden, anser han likväl att den är lika stor som världen – eller snarare, att den är världen.Borges gav mig en oerhört stark klaustrofobisk och trängd känsla, genom att beskriva något som var byggt för att stänga in, samtidigt som jag också drabbades av det motsatta, det vill säga, en apeirofobisk känsla av det oändliga. Labyrinten, som egentligen var en väl avgränsad konstruktion, kändes likväl gränslös när jag reflekterade över de nästintill oändliga kombinationer av stigar som kunde tas.Idag är det inte de oändliga vägvalen, möjligheterna till äventyr och att gå vilse som lockar mig. Trots att min ålder placerar mig mitt i livet, då man borde vara öppen för, och längta efter något nytt, så är min tidshorisont allt för begränsad för detta. Så varför går jag och tänker på labyrinter och irrgångar? Resor och äventyr i de grekiska myterna påminner ofta till sin struktur antingen om det ena eller det andra. Det gör allvarliga sjukdomar också.Inte sällan beskrivs sjukdomsförlopp som resor där den drabbade är en ofrivillig resenär. Man hoppas på att sjukdomsförloppet skall påminna om Jasons jakt efter guldskinnet, och ha en utstakad väg, att Greklands främsta hjältar följer och hjälper en, och där självaste skeppet som man reser med, assisterar en med hjälpsamma spådomar och förutsägelser. Många allvarliga sjukdomsförlopp påminner dock mer om Odysseus irrfärder där en förargad gud kastar ut, inte bara patienten, utan också dennes ofrivilliga medresenärer, på en färd mellan hopp och förtvivlan, med ständiga kursändringar och nya val, medan tidshorisonten krymper allt hastigare, samtidigt som den önskade destinationen – tillfrisknandet - känns alltmer avlägsen. Denna maze är en irrgång med oändliga förgreningar och återvändsgränder.Med mitt dåliga lokalsinne, och min förmåga att ständigt villa bort mig, önskar jag naturligtvis ett sjukdomsförlopp mer likt labyrintens odelade och förutbestämda stig. De stenar som ligger utlagda för att visa vägen plockar jag dumt nog på mig, vilket tynger ned med och gör min färd alltmer mödosam.I de stunder som jag känner mig som mest vilsen tänker jag på ett ord som min dotter lärde mig: ”nångångstans”. Det var naturligtvis en felsägning, men jag älskar ordet som hon skapade. Det fokuserar både på tid och rum. Var man än är, vilse på irrfärder eller tryggt vandrande längs en utstakad stig, så är man någonstans, på en bestämd plats, någon gång, på en bestämd tidpunkt. Oavsett om medresenärerna är frivilliga eller ofrivilliga, och om du har fickorna fulla med sten eller med hopp, så är du, hur vilse eller förlorad du än är, ”nångångstans”.Kåre Mobergutbildningsforskare och statistikerInläsare: Erik BorgekeEssän producerades av Karin Arbsjö och Olof Åkerlund

⁠Lyssna på Aidas jullåtar⁠⁠ I ⁠⁠Aidas julquiz⁠⁠ I ⁠⁠Köp julklappar i vår butik I dagens avsnitt får vi höra den äventyrliga sagan "Resan för att rädda solens ljus", önskad av Freja, 10 år från Leksand. Följ med Freia på en magisk resa genom Europa när hon ger sig ut för att hitta solens förlorade färger. Från Tysklands gröna kullar till Frankrikes solrosfält och vidare till Greklands blå hav, samlar hon färg efter färg. En spännande berättelse om mod, vänskap och hur även de minsta kan göra de största skillnaderna när solen behöver hjälp att lysa igen! Som alltid bjuder vår kära Aida på fascinerande fakta. Idag om svarta hål! Så häng med på ett magiskt äventyr från jorden till rymden! God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Hur ser vänsterns framtidsvision ut? Är det ens möjligt att föreställa sig ekonomiska alternativ till kapitalismen? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman fortsätter sitt sökande efter utopier för vår tid genom att samtala om "Another Now" av Greklands tidigare finansminister Yanis Varoufakis.

Leonard Cohen var en rastlös själ som sökte mening i världens alla hörn. Han reste från New Yorks livliga gator till Londons dimmiga parker, från Israels heliga platser till Greklands soliga öar. Han skrev poesi, romanförfattade och fann till slut en ny väg i musiken, inte som en sista utväg utan som en nödvändighet för att uttrycka sina innersta tankar och känslor.Hans texter var djupt personliga undersökningar av kärlek, sex, krig, religion och död – de stora teman som rör oss alla på gott och ont. Han beskrev sina sånger som 'undersökningar' av livets vackra och skrämmande sanningar, och varje låt var som ett ankare kastat ut i ett stormigt hav, med en tyngd som kunde rädda liv.Källor:Leonard Cohen : the music and the mystique (Ratcliff, Maurice 2012)Leonard Cohen : a remarkable life (Reynolds, Anthony 2010)Various positions : a life of Leonard Cohen (Ira, Bruce Nadel 1996)An Evening with Leonard Cohen (Mush, 1988)He knew things about life, and if you listened you could learn (The Guardian 2016)Hallelujah - How to cover it badly (Youtube, Tantacrul) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leonard Cohen var en rastlös själ som sökte mening i världens alla hörn. Han reste från New Yorks livliga gator till Londons dimmiga parker, från Israels heliga platser till Greklands soliga öar. Han skrev poesi, romanförfattade och fann till slut en ny väg i musiken, inte som en sista utväg utan som en nödvändighet för att uttrycka sina innersta tankar och känslor.Hans texter var djupt personliga undersökningar av kärlek, sex, krig, religion och död – de stora teman som rör oss alla på gott och ont. Han beskrev sina sånger som 'undersökningar' av livets vackra och skrämmande sanningar, och varje låt var som ett ankare kastat ut i ett stormigt hav, med en tyngd som kunde rädda liv.Källor:Leonard Cohen : the music and the mystique (Ratcliff, Maurice 2012)Leonard Cohen : a remarkable life (Reynolds, Anthony 2010)Various positions : a life of Leonard Cohen (Ira, Bruce Nadel 1996)An Evening with Leonard Cohen (Mush, 1988) He knew things about life, and if you listened you could learn (The Guardian 2016) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Semestertider och vad passar då bättre än att prata om resor och hotell. Vi pratar t ex om ett av världens sämsta hotell där det sprang möss och kackerlackor på rummet och de i receptionen vid incheckningen sa att man bör hålla sig borta från fönsterna på rummet. Och så går vi igenom saker som folk råkat ut för på semestern, t ex när en elefant stal frukosten, den som trodde flyget ingick när man bokade ett all-inclusive-hotell, den som undrade om man kan titta på svenska sidor på Greklands internet eller han som klagade till resebolaget då det var 30 grader hemma i Sverige och bara 28 grader Mallorca. Allt detta och mycket mer.Nya avsnitt varje måndag. Happy lyssning!! //Per & Freddie PODDARE: Per Johansson & Fredrik Moberg PRODUCENT: Fredrik Moberg DISTRIBUTION: Acast KONTAKT & TIPS: hemnetknarkarna@hotmail.com INSTAGRAM: @hemnetknarkarna SAMARBETEN: kontakt@galliagency.se

Greklands korruptionsaura, Albaniens korruptionspositivism och svenska mäns nyfunna insikt att de kommer aldrig bli lika spännande och virila som gängkriminella ledare

Grekland är ett av svenskarnas absoluta favoritresmål, och i detta avsnitt djupdyker vi i att resa till Grekland. Till vår hjälp av vi Margareta Hallin, reseexpert med många år bakom sig i branschen och numera en stor modeinspiratör genom sitt populära instagramkonto 50something.se. Margareta guidar oss genom Greklands mesta pärlor – öar i de olika ögrupperna såväl som resmål på det grekiska fastlandet. Vi pratar extra mycket om ställen som Margaretas absoluta favoriter Amorgos och Tilos, Paros och Antiparos och […] The post 114: Att resa till Grekland (med 50something-Margareta) first appeared on Att resa-podden. Inlägget 114: Att resa till Grekland (med 50something-Margareta) dök först upp på Att resa-podden.

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste för och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

Runt 1750 före vår tideräkning händer det något. Vi närmar oss den sista delen av den Egeiska bronsåldern och en spännande tid väntar. Nu börjar en ny civilisation växa fram; den första avancerade civilisationen på Greklands fastland. Tack vare handel och handelskontakter med bland annat den Minoiska civilisationen på Kreta så ser vi startskottet för den Mykenska civilisationen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En allmänt sämre materialistisk kultur som ändå mynnar ut i ett helt nytt estetiskt uttryck är inte något att sopa under bordet med. Efter bronsålderns slut går vi in i Greklands mörka århundraden och då är det precis det som händer. Mot slutet av de mörka århundradena har en ny stil inom konst och hantverk utvecklats. En stil som vi idag kallar för den geometriska. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU-kommissionär Ylva Johansson ligger bakom både EU:s migrationspakt och förslaget som ska stoppa gromning och spridandet av övergreppsbilder på barn. Ännu en flyktingtragedi ägde rum i onsdags när en fiskebåt med migranter kapsejsade utanför Greklands kust. Enligt vittnen kan så många som 750 personer, varav många barn, ha funnits ombord när båten lämnade Libyen. Bara ett hundratal räddades. Kommer EU:s nya gemensamma migrationspolitik, som troligen träder i kraft nästa vår, kunna förhindra liknande olyckor? Eller kommer risken snarare att öka? Som EU-kommissionär för inrikes frågor har Ylva Johansson tagit fram det ursprungliga förslaget till en gemensam migrationspolitik. "Chat control" Ylva Johansson har också lagt fram ett förslag i kommissionen vars syfte är att upptäcka och förhindra sexuella övergrepp mot barn. Företag som driver tex sociala medier-tjänster ska enligt förslaget bli skyldiga att skanna kommunikation om det finns risk att användare delar övergreppsmaterial eller söker kontakt med barn för sexuella ändamål på sidorna. Kommer förslaget att rädda barn från övergrepp? Eller kommer förövarna bara att flytta över till darknet medan lagliga medborgares kommunikation massövervakas? Gäst: Ylva Johansson, EU-kommissionär för inrikes frågor sedan 2019, tidigare S-politikerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentatorTekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 16 juni. Ylva Johansson medverkade från en studio i Bryssel.

Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Bland de mest kända grekiska stadsstaterna är Aten och Sparta. Tack vare ett rikt och välutvecklat skriftspråk med många överlevda texter, i kombination med en rad nutida arkeologiska fynd så vet vi ganska mycket om hur krigen under dessa århundraden tedde sig.I detta avsnitt 46 av Militärhistoriepodden gräver Peter Bennesved och Martin Hårdstedt djupare i dessa antika fenomen. De går igenom såväl stadsstaternas struktur, ekonomiska förutsättningar, såväl som hopliternas utrustning och den krigsmentalitet som rådde. På vägen hanterar vi också kända händelser som slaget vid Marathon, Salamis, Mantinea, och den fatala atenska expeditionen till Sicilien (ett antikt ”Barbarossa”?) under Peloponnesiska krigets höjdpunkt.Vi har en klar bild över hur både samhället och krigföringen organiserades, är stadsstaterna i antikens Grekland. Det fanns ett stort antal av dem, utspridda över kust och landområdena runt Egeiska havet.Perioden mellan ca 500-300 år före vår tideräkning är också en mycket intressant period vad gäller krigskonstens utveckling. Det som har beskrivits som en av de viktigaste fördelarna med den västerländska krigföringen, disciplinen, har ett tydligt ursprung i de grekiska stadsstaternas sätt att kriga.Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Falangen var en kompakt fyrkantsformation i flera led med fördelen att de tillsammans med sina kamrater bildade en sköldmur med en svärm av utstickande spjutspetsar. Exakt hur falangstrider gick till vet vi inte, men klart är att grekerna uppvisar en enastående disciplin och taktiskt tänkande som fick stora konsekvenser för dem själva och omvärlden. Deras förmåga att hålla ihop sina trupper och slås till siste man ledde till en rad häpnadsväckande segrar mot bland annat det enorma Persiska imperiet, men det ledde också till svårigheter när greker möte greker i strid. Hur skulle man ta krigskonsten vidare när falang mötte falang, och hur skulle framgångarna till land omsättas till framgångar till havs?Bild: Chigi-vas med hopiliter som håller sköldar och svärd. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi sätter ner grammofonnålen på skivan just där Sparta är en av Greklands framstående stadsstater på 400 och början av 300-talet f.kr. Saken gäller Spartas kvinnor, vad var det för speciellt med dem? För något verkade det vara, både enligt dem själva och övriga grekiska betraktare. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad tror vi att vi vet? Det vi får till oss i tidig ålder blir till sanningar, men betyder det att det är sant? Alla dessa så kallade sanningar, som vi bär runt på, vad gör de med oss, hur begränsas vi av dem i allt vi tänker, tror och tycker. Var kommer tillexempel dina åsikter och trosuppfattningar ifrån. I vår tredimensionella värld delar vi upp allt i rätt och fel, sant och falskt, rimligt och orimligt… osv. Men vad händer om vi lyfter blicken lite. Öppnar våra sinnen och höjer oss över allt, gör oss själva större än vår dualistiska värld? Vi kan tro precis vad vi vill men jag tänker att vi behöver vara oerhört ödmjuka inför att det vi faktiskt tror kan komma att förändras. Livet, världen, universum, är fyllt av möjligheter. Här finns ett tidlöst och oändligt medvetande som vi alla är en del av.Universum sägs vara 14 miljarder år. Jorden runt 4 miljarder år. Ända fram till slutet av 1920-talet så trodde vetenskapen att det bara fanns en galax i Universum – Vintergatan. Idag tror man att det är 2000 miljarder galaxer. Så på 100 år har vi gått från 1 galax till 2000 miljarder galaxer. Så vad ser vi som sanningar idag som om några år kommer att visa sig vara fel!?Vintergatan, innehåller mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och andra galaxer omges av en eller flera planeter. Det är försvinnande lite vi vet om universum. Men livskraften är stark. Bara på vår egen planet har vi livsformer som lever i de mest extrema förhållanden. Det finns så mycket liv på vår planet – lusten och kraften i livet är enorm. Livet hittar alltid en väg!Låt oss bara konstatera och vara överens om att inget kan stoppa livets framfart, och att det med största sannolikhet sprudlar av livsformer därute som vi ännu inte känner till. Och vad får oss att tro att vi skulle vara den mest intelligenta livsformen. Det är bara att se på världen som den ser ut för att inse att så förmodligen inte är fallet. Men om hur andra eventuella livsformer ser ut kan vi bara spekulera. Och med detta sagt så kan vi nu påbörja vår resa. Sista torsdagen i varje månad så presenterar ”Så in i Själen” - Utomjordiskt! I det här avsnittet pratar Michael och jag om olika tecken. Vi pratar om Sädescirklar, bland annat den i Chilbolton. Dessutom, Ett stort antal av Greklands första städer är i perfekta geometriska förhållande till varandra när det kommer till dess avstånd och placering. Vad handlar det om? Välkomna till Utomjordiskt. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter på medelsvår engelska. Greklands regering försöker få tillbaka antika statyer som funnits i England sedan 1800-talet. Biljetterna till Eurovision-finalen sålde slut på 36 minuter eftersom många av biljetterna köptes av bottar. Vi pratar med Melissa och Cos om vad de tycker om det. Vinnare av Streamer Awards är ett spel som skrevs tillsammans med författaren av Game of Thrones-böckerna. Musik: Mae Muller – I Wrote A Song / Eurovison Theme Song – Sound of Beauty.

Shaman Durrek Verret har berättat att han behöver genomgå en organdonation. Vi berättar om shamanens hälsoproblem och det ultimatum han ställt inför vigseln med prinsessan Märtha Louise. Vi pratar även om exkungen Konstantin av Greklands begravning och att det var många saker som förvånade oss vid ceremonin. Vi tar även upp startskottet för firandet av kungens 50-år på tronen, Harrys kärlek till Spice Girls och alla skämt om prinsens privata kroppsdel. Med: Jenny Alexandersson och Sara Ericsson. Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

"Var är konsten???" Det utropade en kritiker när den stora utställningen "Documenta" i Kassel skulle efteranalyseras. Idén om VAD som är en utställning, är uppe för diskussion i år. KONSTÅRET 2022 MED GÄSTER:Det här var året då vi efter pandemins nedstängningar på riktigt började röra oss fritt på muséer och vernissagefester igen. Den uppskjutna Venedigbiennalen gav plats åt kvinnorna och placerade surrealismen i centrum. Och på lika viktiga - den tyska mastodontutställningen Documenta i Kassel - så upplöstes själva idén om vad som är en utställning så långt, att det fick kritikerna att rynka pannorna.Vi sammanfattar konståret 2022 tillsammans med konstkritikern Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén på Kulturredaktionen i P1.MÅRTEN ARNDTZÈN LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets Sverigedebut: Anselm Kiefer på Artipelag, pågår till 8 januari 2023.Årets återkomst: Barbro Östlihn på Göteborgs och Västerås konstmuseer, pågår i Västerås t.o.m. 5 mars 2023.Årets återupptäckt: Nicolai Astrup på Waldemarsudde.Årets utställning: Ejnar Nielsen på Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn. Öppnar på Vejen konstmuseum i januari 2023.CECILIA BLOMBERG LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets abstrakta pionjär: Sonia Delaunay på Louisiana Årets politiska reflektion: Yael Bartana på Moderna museet i MalmöÅrets forskarbragd: Georg Vasaris teckningar på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023Årets utställning: Det kalla ögat. Tyskland, 20-talet och nysakligheten på Louisiana, pågår till 19/2-2023. BIRGITTA RUBIN (DN) LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets angelägenhet: Klimatkonsten och medvetenheten om museernas ansvarÅrets positionering: Äldre kvinnliga konstnärer tar plats på de stora konstinstitutionernaÅrets genre: Fotografiet - t.ex. Christer Strömholm på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023 Årets utställning: Nan Goldin på Moderna museet, pågår till 26/2-2023OBS-ESSÄN OM NAKNA GREKERAntikens greker gymnastiserade gärna nakna. Ja, det var rentav en del av deras kulturella identitet, och det avspeglades i konsten. Idag däremot verkar vi ha svårt att betrakta nakna kroppar utan en pornografisk blick. Det menar Carl Magnus Juliusson, som i dagens essä från Obs berättar om en av det antika Greklands kanske märkligaste uppfinningar.ÅRETS SJÄLVHUSHÅLLAR- OCH TRÄDGÅRDSBÖCKER (OCH EN FRÅN FÖRRA ÅRET):"Modern självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall"Odla blommor" av Hanna Wendelbo"Den blommande köksträdgården" av Anette Nilsson (2021)Dessutom tipsade Nina Asarnoj om tidningen "Åter. Praktisk kunskap om självhushållning" och dokumentären "Gubben i stugan" av Nina Hedenius på SVT Play.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

För antikens greker var nakenheten en del av deras kulturella identitet. Idag däremot tycks vi ha svårt att göra skillnad på naket och naket, menar Carl Magnus Juliusson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I offentligheten är en naken kropp aldrig bara en naken kropp. Den vill alltid något. Kommunicera något, sälja något, väcka något lust till exempel.Det är en märklig paradox. Vår tid fullständigt svämmar över av nakenhet i film, tv-serier, reklam och mode. Ändå verkar vi inte kunna se den som naturlig. Det märks inte minst i fråga om konst. I sociala medier har bilder på allt från den lilla kalkstensfiguren Venus från Willendorf, till målningar av Rubens och Courbet tagits bort för att de skulle vara pornografiska. Eftersom de föreställer nakna kroppar.Nakenhet likställs med pornografi något som är till för att göra dig upphetsad. Hur upphetsande dessa konstverk verkligen är kan man fråga sig. Men uppenbart är att det har blivit svårt att göra skillnad på naket och naket.Lika uppenbart är det att nakenhet har en betydande plats i konsthistorien. Många av våra allra främsta konstverk föreställer människor spritt språngande nakna från Venus från Milo och Apollo från Belvedere till Michelangelos David. Det har med en alldeles särskild definition av skönhet att göra. Att det är just en naken kropp som ska uttrycka den högsta formen av skönhet är en av antika Greklands kanske märkligaste uppfinningar. Det var omkring 400 år före Kristus som den nakna kroppen började analyseras filosofiskt och införlivades i läror om hur man bör leva. Att avbilda nakenhet var däremot inte nytt. Från tidigare sekel finns avbildningar av nakna unga pojkar, med armarna längs med sidorna, blicken rakt fram och benen lite isär. Skulpturerna kallas kouroi (unga pojkar på grekiska). De är inspirerade av Egypten, kan vara religiösa och föreställa till exempel Apollon, men behöver inte vara det. Deras kvinnliga motsvarigheter kore bär däremot kläder. Men det förekom också ett helt annat slags nakenhet, med satyrer som motiv grova män med skäggiga ansikten, hästöron och svans. Till skillnad från de unga pojkarna är dessa satyrer även utrustade med gigantiska erigerade könsorgan. I antika Grekland trodde man att fallosar kunde avvärja ondska och onda ögat, inte sällan genom att framkalla skratt, i till exempel palats eller badhus. Satyrerna kan spela flöjt, dricka vin, onanera eller ha samlag med olika djur. En sådan scen kunde till exempel avbildas i botten på en kylix, en vinbägare, som en lite rolig överraskning när du druckit upp. Nakenheten i sig var således inte ny. Men den ska i klassisk tid få en speciell innebörd. Enligt en teori är det dessa två världar, de unga pojkarnas idealiserade, gudomliga skönhet, och satyrernas aggressivitet och förmåga att avvärja ondska, som har smält samman i nakna  realistiska  avbildningar av (åtminstone i vissa fall, tror man, verkliga) soldater och idrottsmän. Dessa krigare och atleter utstrålar nu mod, och ett alldeles särskilt slags mod, nämligen modet att kämpa, trots att de är blottade. Grekerna var högst medvetna om att denna syn på nakenhet skiljde sig från andra kulturer. Att vara naken blev en del av deras kulturella identitet. Det finns källor som beskriver hur soldater stred nakna på slagfälten. Historikern Thukydides skriver att seden att gymnastisera naken är en betydande del av det nya, moderna, demokratiska Grekland. Ordet gymnastik kommer från grekiskans gymnos som betyder just naken.Det var däremot bara män som fick avbildas nakna på det här viset. Platon vill visserligen att alla väktare och soldater, både av manligt och kvinnligt kön, ska vara nakna i hans idealstat. Men det är en utopi. Den kvinnliga nakenheten kopplas annars till skam och sårbarhet eller prostitution. Ett undantag är avbildningar av kärleksgudinnan Afrodite, där hon täcker sitt kön och ibland även brösten med sin hand.Vad skulpturer av dessa unga, smärta, atletiska idrottsmän och krigare gör, är att visa upp en form av idealmänniska. Men denna idealmänniska är inte enbart en konstnärlig konstruktion. Även den vanliga människan ska lära sig att skulptera sin nakna kropp. Rekommendationerna från läkaren Diokles är nästintill en heltidssysselsättning. Varje morgon kroppsövningar, tvättning, frotterande av kropp och huvud. Därefter motion, privata aktiviteter, idrott och lunch, följt av vila, promenad och idrott igen, sedan insmörjning, frottering och middag. Sist, ännu en promenad innan sängdags. Hos Xenofon, som liksom Platon var lärjunge till Sokrates, kan vi läsa om hur Sokrates uppmanar de unga att göra gymnastik, dels för att kunna försvara sig i krig, dels för att skydda sig mot sjukdomar och lyten. Men det handlar inte enbart om kroppsvård. Sokrates menar att gymnastik även har en god verkan på tänkandet. Bristande kroppslig hälsa kan föra med sig glömska, modlöshet, dåligt humör och till och med galenskap. En fysisk livsföring leder också till moralisk fasthet. I Platons Staten säger Sokrates att en sansad man fäster vikt vid att vara stark, sund och vacker bara för att därigenom bli måttfull.Skönhet för de antika grekerna handlade alltså om inre egenskaper som manifesterade sig i kroppen vilket inte är samma sak som att vara snygg. Sokrates är känd för att han ska ha varit ful. Men han var antagligen i god form. Bland annat var han med och stred i det Peloponnesiska kriget. Platon är ett smeknamn som betyder bred enligt historien ska han ha fått namnet av sin lärare i brottning på grund av sin breda bröstkorg och sina breda axlar.De antika grekerna läste alltså i den atletiska nakenheten in alla de egenskaper som man önskade att en modern, manlig, demokratisk medborgare skulle ha: mod, hälsa, måttfullhet och moral. Män som främst tränade för andra mäns blickar. De kunde både dyrka och skratta åt, men också estetiskt och moraliskt inspireras av nakenheten. Om du undrat varför manliga skulpturer har relativt små könsorgan är det för att uttrycka självbehärskning i motsats till de mer välutrustade satyrerna.Kanske påminner den grekiska synen på träning en hel del om dagens diskussioner om hälsa att ha en sund själ i en sund kropp, att motverka psykisk ohälsa genom att gå ut och springa, och så vidare. Men dagens skönhetsideal ser helt annorlunda ut. Vår moderna syn på nakenhet präglas av den pornografiska blicken, som har riktats från beskrivningar eller visuella representationer av en sexuell akt, till att inbegripa nakenhet överhuvudtaget. Ett litet könsorgan på en man symboliserar idag något helt annat än självbehärskning, eftersom kroppen läses genom en helt och hållet sexuell lins.Men måste det vara så? Är det så omöjligt att se en naken kropp bara som en naken kropp?Jag tror inte det. Därför försöker jag istället tänka på en biffig Platon när jag tränar helst dock med kläderna på.Carl Magnus Juliusson, litteraturvetare och kulturjournalist

Johan blir skeptisk när Norrköpings nye tränare talar om sig själv som en vinnare. Anders högläser Ryan Giggs otroliga dikt. Dessutom: Ferguson i vittnesbåset, Bowies ödmjukaste stund, Jackie Charlton på en barncykel, Greklands väg till EM-guldet, ”vinnarskallar” som kommer undan, 5 klenoder på 1 minut, Anders Ken Fagerberg-cliffhanger och sju klenoder på en nästan en minut.

Vi fördjupar oss i den antika idrottsvärlden och dess tävlingar – de olympiska spelen, självklart, men också de mindre kända! I denna värld hittar vi en av antika Greklands största poeter som blev berömd för hur han i dikter om sin tids stora atleter och idrottsmän berörde eviga teman som ålderdom, förgänglighet och ära.Besök vår hemsida www.delfyne.se och följ Delfyne förlag och Alla tiders podcast i sociala medier!Bild: Byst av Pindaros / Wikimedia CommonsMusik: Mars 1 i D-dur ur "Pomp and Circumstance" av Edward Elgar med Eastern Wind Symphony See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De gamla grekerna började ägna sig åt djupa filsofiska tankar på 500-talet f.Kr. Först ut var en grupp män som kallas Greklands sju vise. Jalle och Robin läser och diskuterar slagkraftiga sentenser av de sju gamla visa grekerna - till exempel "Känn dig själv". Inlägget Känn dig själv – ett avsnitt om Hellas sju vise män dök först upp på Radio Svegot.

Greklands nationaldag firas med quiz och kuriosa! Zookompisen Marko tävlar i bilbaneracet och gräver ner sina kalsonger på gräsmattan utanför studion.

Christian Gustafsson och Jesper Hallberg är tillbaka i etern. Den här gången om: • Malmömatchen • Läget i laget • OS • Arenafrågan • Juniorkoll • Handbolls-EM • Fagervalls lön • Kan IKO vinna SM-guld?

I detta avsnitt svarar Europapodden på lyssnarnas intressanta, roliga och kluriga frågor. Hur uttalas Schweiz? Hur mår Portugal? Hur går det för Greklands ekonomi? Och vilken nationalrätt är den bästa i EU? Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent och Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent.  Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Översättning: Theodor Kallifatides, Björn Ranung Uppläsning: Ulf Håkan Jansson (inspeln ur vårt arkiv) Önskad av: Pieter Söron, Göteborg DIKTSAMLING:  Greklands folk: dikter  (Wahlström & Widstrand, 1968) MUSIK Arvo Pärt: Variation nr 5 ur Sex variationer över A-dur- och a-molltreklanger EXEKUTÖR Ralph van Raat, piano

Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Bland de mest kända grekiska stadsstaterna är Aten och Sparta. Tack vare ett rikt och välutvecklat skriftspråk med många överlevda texter, i kombination med en rad nutida arkeologiska fynd så vet vi ganska mycket om hur krigen under dessa århundraden tedde sig.I detta avsnitt 46 av Militärhistoriepodden gräver Peter Bennesved och Martin Hårdstedt djupare i dessa antika fenomen. De går igenom såväl stadsstaternas struktur, ekonomiska förutsättningar, såväl som hopliternas utrustning och den krigsmentalitet som rådde. På vägen hanterar vi också kända händelser som slaget vid Marathon, Salamis, Mantinea, och den fatala atenska expeditionen till Sicilien (ett antikt ”Barbarossa”?) under Peloponnesiska krigets höjdpunkt.Vi har en klar bild över hur både samhället och krigföringen organiserades, är stadsstaterna i antikens Grekland. Det fanns ett stort antal av dem, utspridda över kust och landområdena runt Egeiska havet.Perioden mellan ca 500-300 år före vår tideräkning är också en mycket intressant period vad gäller krigskonstens utveckling. Det som har beskrivits som en av de viktigaste fördelarna med den västerländska krigföringen, disciplinen, har ett tydligt ursprung i de grekiska stadsstaternas sätt att kriga.Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Falangen var en kompakt fyrkantsformation i flera led med fördelen att de tillsammans med sina kamrater bildade en sköldmur med en svärm av utstickande spjutspetsar. Exakt hur falangstrider gick till vet vi inte, men klart är att grekerna uppvisar en enastående disciplin och taktiskt tänkande som fick stora konsekvenser för dem själva och omvärlden. Deras förmåga att hålla ihop sina trupper och slås till siste man ledde till en rad häpnadsväckande segrar mot bland annat det enorma Persiska imperiet, men det ledde också till svårigheter när greker möte greker i strid. Hur skulle man ta krigskonsten vidare när falang mötte falang, och hur skulle framgångarna till land omsättas till framgångar till havs?Bild: Chigi-vas med hopiliter som håller sköldar och svärd. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det var kärleken till antiken som fick stormakterna att intervenera för grekernas sak i självständighetskriget mot Osmanska riket som drog igång för 200 år sedan. I mars 1821 tändes gnistan till den grekiska frihetskampen mot det Osmanska riket. Och det var vurmen för den grekiska antiken som hjälpte frihetskämparna att vinna segern tio år senare. Tobias Svanelid diskuterar Greklands självständighetskrig med antikvetaren Johannes Siapkas: om hur Europa flockades under den grekiska fanan i syfte att återuppväcka och bevara den europeiska civilisationens vagga. Dessutom om vikingarnas historiesyn. Dick Harrison förklarar varför vikingarna gärna reste sina runstenar och hövdingahallar vid bronsåldershögar.

OBS! KLIPPT VERSION!STÖTTA OSS PÅ PATREON OCH FÅ HELA AVSNITTEN - TOTALT 2H GOTT SNACK VARJE VARDAG!https://www.patreon.com/gottsnackMalou gästar programmet och berättar om sina ungdomsår i Athen med Greklands kulturelitoch om förhållandet med den gifta mannen Takis. Hur var uppväxten med en pappa hon var rädd för och hur gick det till när hon fick en exklusiv intervju med 50 cent på elektronikkedjan Expert?Biiiiing bong See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att vara kvinna under antiken var inte helt enkelt, det var till stor del mannens värld och kvinnorna var ofta utestängda från stora delar av det publika livet. Speciellt i Aten. Men ett undantag var hetärerna. Vilka var egentligen dessa kvinnor och vilken roll spelade de?

Enligt filmfotografen Pia Lehto ska dokumentärfilm ge en äkta bild av verkligheten, men erkänner att makten över den bilden inte ligger hos filmskaparna. Pia Lehto ser en jonglerande pojke i utkanten av Greklands största flyktingläger och bestämmer sig för att porträttera honom och hans familj i långfilmsdokumentären Idomeni. Hur man berättar om andras liv handlar enligt Pia ofta mer om slump än om förutbestämd dramaturgi. Popula djupdyker i äkthet och snackar om hur vi framställer oss själva i samhället. Programledarna utmanas också till att analysera varandras dokumentationer på sociala medier. Vem äter en hamburgare med en massa toarullar i bakgrunden och varför är Natalies katt bakfull? Meimi Taipale, Sanna Laakso & Natalie Minnevik popula@sverigesradio.se

Skådespelerskan och politikern Melina Mercouri satte Grekland på en helt ny karta genom sitt passionerade engagemang för både kultur och politik. I år skulle hon ha fyllt 100. I veckans program djupdyker vi, tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, ner i Melina Mercouris rökiga ciggröst. Vi pratar med Christina von Arbin, styreleseledarmot i den Svenska Parthenon-kommittén. Och så tittar vi närmare på den grekiska musikpionjären Lena Platonos. Veckans gäst är Alexandra Pascalidou, journalist och författare.

Oscar, Kath och Kodjo får besök av journalisten Siri von Malmborg som gjort dokumentär följt Gyllene Gryning. Rättsprocessen mot gruppen har kallats Greklands mest uppmärksammade rättsfall i modern tid. Hur kom det sig egentligen att ett nynazistiskt våldsbejakande parti kan växa sig så stort att det 2012 lyckas ta sig in i parlamentet, och vad har en grekisk rappare med saken att göra? Historien sträcker sig ända bak till 70 och 80-talet i Grekland och den fascistiska militärjuntan som då styrde landet. Siri berättar mer!

Tusentals människor står utan hem efter den omfattande branden i Greklands största flyktingläger Moria på ön Lesbos. Desperationen är total. ”De flesta är helt apatiska”, säger DN:s utsände fotograf Alexander Mahmoud i dagens avsnitt. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

I dagens avsnitt bland annat: Världens största katedral Hagia Sofia omvandlas återigen till moské, mor envarsgriper somalier som försökte våldta 11-årig son, Tucker Carlsons toppredaktör avgår efter det framgått att han under pseudonym skrivit påstått rasistiska kommentarer på juridikforum, Donald Trump benådar Roger Stone och upphäver flerårigt fängelsestraff, rapparen Kanye Wests kandidatur till amerikanska presidentposten, USA:s högsta domstol avgör fall om indianer i Oklahoma, Trumps skattedeklarationer, DACA-programmet och abortlagar samt Jair Bolsonaro drabbad av Wuhansjukan https://radio.bubb.la/sondag-12-juli-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Hagia Sofia blir återigen moské efter att domstol annullerat dess museistatus, fördöms av patriarken och av Greklands kulturminister, världens största katedral byggdes år 537 och konverterades till moské år 1453 av Mehmet II efter Konstantinopels fall, gjordes till museum 1934 av Kemal Atatürk Mor som grep 16-årig somalier som våldtog 12-åring och försökte våldta 11-åring berättar om hur hon, maken och sonen körde runt och letade efter förövaren och hur hon sprang ifatt och höll fast honom medan hennes nyopererade make pratade med polisen i telefon Tucker Carlsons toppredaktör Blake Neff avgår sedan det framgått att han under pseudonymen CharlesXII vid flera tillfällen under fyra år skrivit påstått rasistiska, sexistiska och homofoba kommentarer på juridikorienterade forumet AutoAdmit, enligt anonymt tips till CNN, ska bland annat ha skrivit att en av de främsta faktorer som håller brottsligheten nere är att svarta män stannar hemma och spelar Call of Duty och beskrivit någon som en asiatisk megaragata Donald Trump upphäver straff för Roger Stone dagar innan hans drygt tre år långa fängelsevistelse skulle inledas, Vita huset säger att Stone är ett offer för Rysslandsbluffen vänstern och dess allierade inom media skapat för att undergräva Trumpadministrationen Roger Stone portad från Facebook och Instagram en vecka innan han ska infinna sig i fängelse, har sedan domen kämpat för att undvika straff och hoppas på att benådas av Donald Trump Elon Musk tycks dra tillbaka sitt stöd för Kanye Wests presidentkandidatur då han på Twitter skriver att deras åsikter kanske skiljer sig mer än han tidigare trott, följer på familjens oro över att rapparen är mitt i en allvarlig bipolärepisod USA:s högsta domstol bedömer att Donald Trumps avveckling av DACA-programmet gjordes på ett olagligt sätt, programmet som kom till genom exekutiv order under Barack Obama gav 700 000 illegala invandrare uppskov med utvisning och möjlighet att bli behöriga att få arbetsvisum, konservative John Roberts röstar med de liberala domarna Supreme Court strikes down Louisiana abortion law Högsta domstolen beslutar att Donald Trump måste lämna över information om sina privata finanser till åklagare i New York, sju av nio domare instämde inklusive Gorsuch och Kavanaugh som tillsattes av Trump Supreme Court Rules That About Half Of Oklahoma Is Native American Land Jair Bolsonaro testar positivt för covid-19, uppges ha mild feber och behandlas med hydroxiklorokin och azitromycin

Kostas Kenteris och Katerina Thanou var Greklands stora affischnamn inför OS i Aten 2004. Men på invigningsdagen kom nyheten om en motorcykelolycka en stor bluff för att undvika dopningstester. Programmet är gjort av Cecilia Paulsson hösten 2019. Slutmix: Lotta Linde-Rahr.

Det här är en presentation av en ny bok från Norstedts Förlag. Mary Beards utgångspunkt i den här genomillustrerade boken är att själva sättet vi ser på konst är en minst lika viktig källa till kunskap om en civilisation som att läsa om den. Dessutom är inte betraktaren densamma över tid: antikens slavar, 1800-talets konnässörer och nutida turister ser olika saker i exempelvis Greklands fornminnen. Utifrån vackra färgbilder och i korta slagkraftiga texter försöker Mary Beard förstå hur olika civilisationer kommunicerat sina ideologier och religioner, och hur de uppfattats. Kan bilder av makt vara mer mäktiga än vad de som ser dem tillåter dem att vara?

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Torbjörn Hållö om hur coronaviruset fortsätter att påverka samhället och världsekonomin, hur flyktingkrisen vid Greklands gräns påverkar relationen mellan EU och Turkiet samt Axess magasins senaste temadel om hur vi kan få tillbaka vår framtidstro. Programledare: Erik Thyselius.

I detta avsnitt pratar Leo om situationen vid Greklands gräns, om liberalt hyckleri samt presenterar det riktiga alternativet till det som står på Jimmies flygblad. Olof märker ord och munhuggs om huruvida känslor kan uppstå från luft eller inte.

Per förstör stämningen med anklagelser om en oförberedd corona-Hanif och Hanif förklarar att kaoset vid Greklands gräns är inget att oroa sig över.

Kampen hårdnar mellan Joe Biden och Bernie Sanders. EU:s justitieministrar möts för att diskutera Greklands gräns efter att Turkiet öppnat för flyktingar. Och så intervjuar vi Leif GW Persson.

Vilma pratar om Greklands ekonomi och nya idéer, Emil surrar om hemflugna svenskar och QX-galan

Unga, välutbildade greker lämnade landet under den ekonomiska krisen. Nu vill Greklands nya regering locka dem att återvända. Omkring 425 000 greker lämnade landet under krisåren, främst unga, välutbildade och framgångsrika greker som inte kunde få ett jobb inom sin sektor i Grekland eller arbetade för minimilöner. Den nya regeringen har lovat att locka tillbaka de välutbildade grekerna, men har de vad som krävs för att lyckas? Sofia Sofroniadou, Aten utrikes@sverigesradio.se

Den garanterat tråkigaste av Enid Blytons berömda Fem-böcker: är det vad som gömmer sig bakom rubriken ”De sparsamma fem”? Och vem vill egentligen vara medlem i klubben med det föga sexiga namnet ”Sammanhållningens vänner”? I veckans avsnitt av Brysselbubblan, podcasten om EU och Europa som försöker fylla sina läsares lystmäte för både skvaller och rediga, politiska analyser om vår brokiga kontinent, listar journalisten Sigrid Melchior nybildade EU-allianser med märkliga namn. Poddparhästen Teresa Küchler har tittat närmare på en mystisk tjänsteresa till Indien för EU-parlamentariker, och främst på en indisk kvinna med tentakler som sträcker sig ändå från premiärminister Narendra Modis residens i New Dehli till maktens korridorer i Bryssel.   Dessutom så blir det filmkrönika! Filmen ”De vuxna i rummet”, om Yanis Varoufakis sex månader som Greklands finansminister mitt i eurokrisen och hotet om Grexit, recenseras. Hur många Melchiors och Küchlers får filmen? 

I veckans avsnitt går Karl-Mikael Syding och Anna Svahn igenom året som gått för världens centralbanker. Federal Reserve smyger ut stimulanser medan ECB slår på stora trumman. Är Ingves en hök eller är det ”all talk without the walk”? Kommer Grekland kunna växa med 3% medan resten av världen går in i en recession och vilken är egentligen den mest betydelselösa centralbanken? Vi får även höra från när Micke varit hos cannabisapoteket MedMen. Allt detta och mycket mer i avsnitt 87 av Outsiders.   —   Veckans avsnitt sponsras av Kameo som är en crowdfunding-plattform där du kan investera i fastighets- och företagslån. Deras 10 000 investerare har en genomsnittlig avkastning på 9,8% per år. https://www.kameo.se/investera-med-hog-avkastning   Outsiders sponsras även av Charles Hill som gör högkvalitativa  sängkläder av den finaste egyptiska bomullen. Använder du koden ”outsiders” får du 15% rabatt på alla varor. https://www.charleshill.com   Till sist har vi återigen med oss vår partner Lendify som ger investerare bättre avkastning och bättre villkor för de som lånar. Om du investerar 10 000 kr eller mer får du 500 kr extra om du registrerar dig via länken här under. https:/lendify.se/outsiders   — 1:23 - Micke i Los Angeles 2:28 - MedMen - Cannabishandlare 4:24 - Kameo - Investera i fastighets- och företagslån  6:33 - Charles Hill - High end sängkläder 10:01 - Jultomterally? 10:45 - Vad händer med handelskriget? 11:56 - Säljtricket a la Champange 14:20 - Bok - Collusion: How Central Bankers Rigged the World 15:06 - One rate to rule them all? 16:08 - Fortsatt låga räntor = Investera via lendify? 19:02 - This year in monetary policy 19:11 - Första räntesänkningen sen bitcoin föddes 19:40 - Christina LaGarde 20:06 - ECB:s stimulanser 20:24 - Trumps utspel mot Federal Reserve 22:28 -  Ingves: hök eller duva 23:47 - Greklands centralbank 26:15 - Federal Reserves smyg-QE 27:53 - ECB vill inte dölja sina stimulanser, tvärtom 28:20 - Strategi: Kontinentrotation (Inte köprekommendation) 29:40 - centralbanking.com 31:54 - Sammanfattning

I veckans avsnitt går Karl-Mikael Syding och Anna Svahn igenom året som gått för världens centralbanker. Federal Reserve smyger ut stimulanser medan ECB slår på stora trumman. Är Ingves en hök eller är det ”all talk without the walk”? Kommer Grekland kunna växa med 3% medan resten av världen går in i en recession och vilken är egentligen den mest betydelselösa centralbanken? Vi får även höra från när Micke varit hos cannabisapoteket MedMen. Allt detta och mycket mer i avsnitt 87 av Outsiders. — Veckans avsnitt sponsras av Kameo som är en crowdfunding-plattform där du kan investera i fastighets- och företagslån. Deras 10 000 investerare har en genomsnittlig avkastning på 9,8% per år. https://www.kameo.se/investera-med-hog-avkastning Outsiders sponsras även av Charles Hill som gör högkvalitativa sängkläder av den finaste egyptiska bomullen. Använder du koden ”outsiders” får du 15% rabatt på alla varor. https://www.charleshill.com Till sist har vi återigen med oss vår partner Lendify som ger investerare bättre avkastning och bättre villkor för de som lånar. Om du investerar 10 000 kr eller mer får du 500 kr extra om du registrerar dig via länken här under. https:/lendify.se/outsiders — 1:23 - Micke i Los Angeles 2:28 - MedMen - Cannabishandlare 4:24 - Kameo - Investera i fastighets- och företagslån 6:33 - Charles Hill - High end sängkläder 10:01 - Jultomterally? 10:45 - Vad händer med handelskriget? 11:56 - Säljtricket a la Champange 14:20 - Bok - Collusion: How Central Bankers Rigged the World 15:06 - One rate to rule them all? 16:08 - Fortsatt låga räntor = Investera via lendify? 19:02 - This year in monetary policy 19:11 - Första räntesänkningen sen bitcoin föddes 19:40 - Christina LaGarde 20:06 - ECB:s stimulanser 20:24 - Trumps utspel mot Federal Reserve 22:28 - Ingves: hök eller duva 23:47 - Greklands centralbank 26:15 - Federal Reserves smyg-QE 27:53 - ECB vill inte dölja sina stimulanser, tvärtom 28:20 - Strategi: Kontinentrotation (Inte köprekommendation) 29:40 - centralbanking.com 31:54 - Sammanfattning

Med en månad kvar till brexit så tar vi tempen på de tre huvudscenarierna och fördjupar oss i utfrågningen av de nya kommissionärerna. Två av de föreslagna EU-kommissionärerna från Ungern och Rumänien har redan fått kasta in handduken. Men hur kommer grillningen i parlamentet att gå till? Och kommer Greklands omtalade portfölj att accepteras? I veckans avsnitt av Europapodden rör vi oss mellan Bryssel och Manchester, där Daniel Alling bevakar Tories konferens. Kommer Boris Johnsons nya slagord att hjälpa Storbritannien att lämna EU i tid? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

Den så kallade alt right-högern använder antiken för att sprida misogyna idéer. Latinforskaren Anna Blennow berättar om akademikerna som tar striden och om vikten av att hålla historien levande. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag ser antikens människor utan att böja knä för dem. De är stora, det är sant, men de är människor som vi. Raderna ingår i en dikt som författaren Charles Perrault läste upp vid en sammankomst i Franska Akademien år 1687. Den skulle ge upphov till ett kulturbråk som kom att kallas La Querelle des Anciens et des Modernes striden mellan de gamla och de moderna. Den grekiska och romerska antiken har långt in i modern tid haft ett så totalt dominerande inflytande på Västerlandets litteratur, kultur och samhälle att det ter sig närmast obegripligt. Vid tiden för Perraults omstörtande diktuppläsning hade idén om antikens kulturella överlägsenhet knappast utmanats under de mer än tusen år som förflutit efter Västroms fall. Men nu ifrågasattes på allvar den förhärskande litterära praktiken av imitatio och aemulatio, att försöka efterhärma, och i bästa fall mäta sig med, de stora grekiska och romerska förebilderna. Vår tid är nu, i solkungen Ludvig XIV:s moderna tidevarv, menade Perrault. Två läger bildades: Les Modernes, som slöt upp kring Perrault, och antagonisterna Les Anciens där bland annat fabelförfattaren Jean de la Fontaine och dramatikern Jean Racine ingick. Debatten gällde framför allt litteraturen. Fick man till exempel redigera eller förkorta ett antikt verk för att göra det mer tillgängligt för en samtida publik? Nej, menade filologen Anne Dacier, som översatt både Iliaden och Odysséen till franska runt år 1700. Det skulle vara en total korruption av den goda smaken om man frångick en så texttrogen översättning som möjligt, ansåg hon. Antikens texter var helgade och god smak var synonym med den klassiska traditionen. Den franska striden rann så småningom ut i sanden, men antiken som ideal och modell fortsatte att spela huvudrollen i europeisk kulturdebatt. Och nu flyttades fokus gradvis från litteraturen till konsten och till identiteten, medan kompassnålen alltmer entydigt pekade mot Grekland. I den tyska nyhumanismens 1800-tal blev antiken, särskilt den grekiska, projektionsyta för idéer om en idealiserad folksjäl, Volksgeist. Arvtagarna till den grekiska folksjälen ansågs vara främst fransmän och tyskar särskilt tyskar. Arma Hellas! Sörj inte bekymrat! Lyft glad ditt gudagenomströmmade sinne! Bara du sjöng i musernas gudaskaror, Bara du härskar i människornas bröst! De tröstande verserna är författade av den tyske nyhumanisten Wilhelm von Humboldt, och anspelar på hur grekerna, trots att de besegrats av Rom, ändå behöll sitt eviga världsherravälde genom ordet och anden. 1800-talets första decennium präglades av Napoleonkrigen, något som bidrog till att man från tyskt håll identifierade sig såväl med Greklands nederlag som med dess ande. Tyskarna skulle som grekerna regera genom sin kultur, och övervinna de riken som likt Rom vilade på vapenmakt. Men under det sekel som passerat sedan den franska akademistriden hade någonting hänt. Det var inte längre någon tvekan om att den moderna tiden faktiskt var inne. Att återvända till antiken och att bli greker var inte ett alternativ, trots poeten Shelleys citat Vi är alla greker ur det lyriska dramat Hellas, inspirerat av 1820-talets grekiska befrielsekrig. Det var in i en ny tid man ville föra med sig de antika idealen. Ger hon dig inga [kyssar], så ta! Möjligen spjärnar hon emot till en början och ropar: Du stygge! men att besegras hon själv önskar i striden ändå. Det går en tämligen obruten linje från dessa rader ur Ovidius Konsten att älska till Donald Trumps mera prosaiska yttrande Jag attraheras automatiskt av vackra kvinnor jag börjar bara kyssa dem. Jag väntar inte ens. (I am automatically attracted to beautiful women I just start kissing them. I dont even wait). Tillbaka till antiken, alltså, även om Trump inte uttryckligen anspelat på de historiska rötterna till sin utsaga. Det gör däremot representanterna för flera nätbaserade amerikanska mansrörelser, med namn som Red Pill och the Manosphere, knutna till de politiska grupperingar långt ut på högerkanten som brukar kallas Alt-Right, och som fått stor spridning bland annat via sociala medier som Facebook. Klassicisten Donna Zuckerberg kartlägger deras antikbruk i boken Not all dead white men (Inte alla döda vita män) från 2018. Gemensamt för dessa grupper är att de uppfattar feminism och jämlikhetstankar som ett akut hot mot den biologiskt betingade manlighet som är väsensskild från standardiserad kvinnlighet. Den moderna tiden har gått för långt och motmedlet blir att ställa tillbaka klockan till antiken. Framför allt från stoisk filosofi hämtas utsagor om hur förnuft och rationalitet är det som skapar världen. Därifrån är steget inte långt till nästa slutsats: män är mer lämpade att leda och regera än känslostyrda kvinnor, och patriarkal kontroll såsom den utövades under antiken är nödvändig såväl offentligt som privat för allas bästa. Men Alt-Right-männens tolkning motsäger till viss del den antika stoicismens idé. Även kvinnor ansågs i teorin kunna nå vishet, och ha del i logos, förnuft. Stoicismen ses därför ibland som proto-feministisk, men som Zuckerberg visar hittar man likväl hos antika stoiska författare som Seneca och Cicero idéer om att kvinnor är svagare och har mindre självkontroll än män. Alt-Right-männen bidrar alltså indirekt, genom Zuckerbergs analys, till att sätta antikens texter i ett nytt och avslöjande ljus. Även den ny-manliga gruppen pick-up artists, vars game är att förföra så många kvinnor så snabbt och effektivt som möjligt, hämtar sina kärnvärden från antiken. Ovidius kärlekshandbok ses av dem som en perfekt manual, även om den ofta råder till handlingar som idag skulle betraktas som sexuella övergrepp. Brist på samtycke är bara ett hinder till för att forceras. Genom ett utbrett bruk av krigsmetaforer blir kvinnor fienden som ska besegras. Månen såg det hända men vände bort sin blick Bortom skydd från stjärnor Jag vet, jag vet stjärnorna skiter väl i mig Nattens sista timme Jag andas knappt, jag ligger still, men jag längtar bort Texten kommer från Jenny Wilsons skiva Trauma, som tillkommit just i traumat efter en våldtäkt. Raderna drabbar mig med dubbel kraft när jag ser det tematiska släktskapet över nästan tretusen år med ett av Sapfos diktfragment: Månen har gått ned nu och plejaderna. Midnatt är passerad. Tiden rinner och jag ligger ensam. Jag har alltid läst Sapfos rader som fridfulla, om än i ensamhetens smärtsamma skugga. Vi vet ingenting om bakgrunden till dikten, och det kommer vi aldrig att få veta. Men Jenny Wilsons ord öppnar ett bråddjup under diktens fötter och får de båda ögonblicken, då:ets och nuets, att lysa än starkare och skoningslösare. Det är inte från antiken vi kan få svar på vad som är rätt och fel. Men händelser i modern tid kan öppna för nya historiska perspektiv. När Alt-Right-rörelsens ensidiga antiksyn snabbt sprids via nätet är det viktigare än någonsin att läsa de antika källorna för att fördjupa diskussioner om genus och identitet istället för att förenkla eller förvränga. Nättidskriften Eidolon, som Donna Zuckerberg ger ut, verkar för precis detta. En motrörelse som komplicerar och analyserar istället för att oreflekterat sprida myter, till skillnad mot vad som sker på exempelvis Facebook som för övrigt grundats av hennes bror. Anna Blennow, latinforskare  Litteratur: Charles Perrault, Le siècle de Louis le Grand, 1687. Anne Dacier, Des causes de la corruption du goût, 1714. Wilhelm von Humboldt, Rom ur Gesammelte Schriften band IX, Berlin 1912. Percy Bysshe Shelley, Hellas, 1822. Publius Ovidius Naso, Konsten att älska, översättning Elias Janzon, 1977. Donna Zuckerberg, Not all dead white men. Classics and misogyny in the digital age, 2018. Jenny Wilson, Trauma, 2019. Sapfo, diktfragment 168 B.

Grekland står på randen till ekonomiskt förfall. Krisen hotar att sprida sig till resten av Europa medan det högerextrema partiet Gyllene gryning snabbt växer sig starkare. År 2009 uppdagas att Greklands ekonomi håller på att haverera. EU går in med pengar men i gengäld kräver de sällan skådade åtstramningar. Samtidigt växer det högerextrema partiet Gyllene gryning sig allt starkare. Men ett mord på öppen gata får oanade konsekvenser för partiet. Partiledarens dotter, en rappare och en albansk journalist dras alla in i en eskalerande våldsspiral som förändrar deras liv för alltid. På bara några år blir Grekland ett land med massiv arbetslöshet, fattigdom och misär. Medverkande: George Papaconstantinou, f.d grekisk finansminister under åren 2009-2011 för partiet Pasok. Johan Norberg, författare och liberal debattör. Kajsa Ekis Ekman, journalist och vänsterdebattör. Costas Isihos, f.d grekisk vice säkerhetsminister under 2015 för partiet Syriza. Niko Ago, grävande journalist som granskat Gyllene gryning. Ourania Michaloliakos, dotter till Gyllene grynings partiledare. Petros Pondidi, rappare och hamnarbetare. En dokumentär av: Siri von Malmborg Producent: Clara Lowden Exekutiv producent: Jon Jordås År: 2019

Hör också om våldet i Nicaragua, veckans fortsatta försök till en regeringsbildning, Greklands oheliga politiska allians och om den hotade biologiska mångfalden. Dessutom Panelen, satir med Public Service, krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Emil Jensen. Timme 1: * Regeringsbildningen: Försöken fortsätter * Politiska memoarer - mitt i livet * Brittisk Brexit-turbulens väcker minnen från förr * Greklands oheliga politiska allians * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen   Timme 2: * President Trump i brändernas Kalifornien * Vårt behov av superhjältar * Public Service * Att bruka utan att förbruka * Våldet i Nicaragua fortsätter * Kåseri av Emil Jensen   Programledare: Olle Hägg Producent: Karin Wickström och Anders Diamant Tekniker: Elvira Björnfot

LÄKARE, PROFESSOR EMERITUS I MEDICIN, 87 år. Född i Stockholm, bosatt i Danderyd. Debuterar som Sommarvärd. När den legendariske dopningsjägaren och läkaren Arne Ljungqvist startade anti-dopingkampanjen på 70-talet var oförståelsen och okunskapen rätt total både bland idrottsmän, ledare och allmänheten. I sitt Sommar beskriver han hur till och med det svenska landslaget ville ha bort honom. Men nu 45 år senare är bilden en annan: Doping är det fulaste fusk som finns i både idrottarnas och allmänhetens ögon. Sommarpratet börjar med ett möte med President Putin i Olympiska Spelen i Sochi 2014. Han tittade Arne Ljungqvist i ögonen och sa: Welcome, It is an important job you have. Arne svarade Thank you, but the job is also quite difficult. Inte anade jag då hur sannspådd jag skulle bli. Vi får sedan höra hur det gått till vid olika tillslag: som när de jagade Greklands mest kända friidrottare under Atén-OS efter det att de smitit från dopingkontroller. Eller när dopade österrikare kastade sig ut genom fönstren och flydde hem till Österrike när de gjorde en razzia tillsammans med italiensk polis mot deras olympiska förläggningar vid Turin-OS 2006. Han tar också upp flera kända fall med medaljvinnande idrottare som befunnits dopade vid olika mästerskap. Arnes program handlar om hur den långa vägen har sett ut: från när han började sitt arbete och steroider var något som aktiva idrottare efterfrågade och använde, till att bli det fulaste av fusk inom idrottsvärlden. Samtidigt ser han också hur ett omfattande missbruk av steroider och andra dopingmedel bland icke elitsatsande ungdomar och yngre har blivit en erkänd folkhälsofråga idag. Om Arne Ljungqvist Legendarisk dopningsjägare och idrottsledare som anses vara en av världens främsta experter på dopning inom elitidrotten. Var med och bildade den världsomspännande antidopningsorganisationen WADA och är hedersledamot av Internationella Olympiska Kommittén IOK. Tidigare ordförande för Sveriges Riksidrottsförbund och Svenska friidrottsförbundet, samt IOK:s och WADA:s medicinska kommittéer. Berättar i boken Dopingjägaren om sitt liv i medicinens och idrottens tjänst. Driver nu en egen anti-dopningstiftelse med information om och utbildning i dopningsfrågor för ungdomar. Blev 1952 svensk mästare i höjdhopp och satte personligt rekord med 2,01meter. Deltog i OS samma år. Producent: John Swartling

Den grekiska urbana folkmusiken rebetika även kallad rembetika, rembetiko och rebetiko hämtar kraft ur Greklands kriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den senaste ekonomiska krisen slog till i Grekland försvann speltillfällen och konsertlokaler tvingades stänga, men för rebetiko-musiken har den krisen istället inneburit ett uppsving. I ett vintrigt Aten träffar vi såväl unga hajpade rebetikoband som veteraner för att ta reda på hur det kommer sig. Vi letar oss också tillbaka till rebetikons födelse, och en annan kris som på många sätt påminner om dagens. I programmet medverkar gitarrvirtuosen och rebetikoprofessorn vid universitetet i Thessaloniki Dimitris Mystakidis, rebetikosångerskan Marió (Maria Konstantinou) samt medlemmmarna i gruppen Trio Katara - Panagiotis Diamantis, Kostis Kostakis och Sotiris Letsios. En P2 Dokumentär av Lars Lovén och Ulrika Walmark.

Den grekiska urbana folkmusiken rebetika även kallad rembetika, rembetiko och rebetiko hämtar kraft ur Greklands kriser. När den senaste ekonomiska krisen slog till i Grekland försvann speltillfällen och konsertlokaler tvingades stänga, men för rebetiko-musiken har den krisen istället inneburit ett uppsving. I ett vintrigt Aten träffar vi såväl unga hajpade rebetikoband som veteraner för att ta reda på hur det kommer sig. Vi letar oss också tillbaka till rebetikons födelse, och en annan kris som på många sätt påminner om dagens. I programmet medverkar gitarrvirtuosen och rebetikoprofessorn vid universitetet i Thessaloniki Dimitris Mystakidis, rebetikosångerskan Marió (Maria Konstantinou) samt medlemmmarna i gruppen Trio Katara - Panagiotis Diamantis, Kostis Kostakis och Sotiris Letsios. En P2 Dokumentär av Lars Lovén och Ulrika Walmark.

Om Eurosamarbetets framtid och Greklands eviga skulder, och om Spanien som letar efter Carles Puigdemont i bagageluckorna vid gränsen. Medverkande: Annika Ström-Melin, EU-korrespondent på Dagens Nyheter, Staffan Sonning, Sveriges Radios ekonomikorrespondent och  Susanne Palme, EU-reporter på Ekot. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Nina Benner

Avsnitt 177 av Sverige mest nyfikna fotbollspodd gästas av Sotirios Papagiannopoulos. Mittbacken berättar om framfarten med Östersund i Europa League, om vad som skiljer Graham Potter från andra tränare, om hur det är att vara spelare under Daniel Kindberg och hans uttalanden, om valet att inte förlänga kontraktet med ÖFK, om att drömmen är en klubb i tyska ligan och att en annan svensk klubb inte är aktuell. Papagiannopoulos talar om glädjen över att Janne Andersson tog ut honom till Abu Dhabi-lägret, om förfrågan från Greklands landslag, om att målet är att spela VM för Sverige och att han helst slipper att hamna i samma svåra läge som lagkompisen Saman Ghoddos som fick frågan efter ett landslagsläger med Iran. Dessutom berättar Papagiannopoulos om den långa tiden som junior i AIK, om det tuffa beskedet när klubben släppte honom och att han inte har några speciella känslor för AIK, om omstarten i Akropolis, om succén i Assysriska, om proffsäventyret i Grekland och hur han ska välja rätt klubb. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ med till de antika grekernas hemligaste rum och hör om deras syn på analsex, nekrofili och prostitution. Dessutom om de danska och svenska slavöarna i Västindien och ländernas historiska skuld. De gamla grekernas sexliv har fascinerat oss i alla tider. En tid då det mesta var accepterat, utom att hångla offentligt, berättar Eva-Carin Gerö, författare till aktuella Grekisk Eros. Följ med henne till Medelhavsmuseets nakna marmorstatyer för att höra historier om det antika Greklands syn på analsex, nekrofili och prostitution. Dessutom om de danska och svenska slavöarna i Västindien. Det har gått 100 år sedan Danmark sålde sina öar till USA, och med anledning av markeringsåret uppmärksammas nu frågan om Danmarks historiska skuld. Och i kölvattnet av den danska diskussionen får det svenska slaveriet på Saint-Barthélemy allt större uppmärksamhet, menar historikern Fredrik Thomasson. Dick Harrison diskuterar de historiska myterna kring monstret golem i 1600-talets Prag. Programledare är Tobias Svanelid.

Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur manifesterar sig den egna rösten hos en tonsättare, en instrumentalist, en dirigent, sångare eller hos en operachef? Får alla ha en egen röst? I fem program handlar det om att ha en egen röst, ett eget uttryck, i musiken. Dirigenten Susanna Mälkki dirigerar världens främsta symfoniorkestrar och hon gör det utan pinne. Dirigentens egen musikaliska röst skapas genom att förbinda de olika stämmorna I en orkester. Klangen blir en slags vävnad, säger Mälkki. Tolkningen går genom min röst, min personlighet. Tonhöjd och karaktär, javisst, men även precision, intonation, omständighet, energi och vanor påverkar. När tiden upphör skapas den vackra balansgången mellan att driva orkestern framåt och att låta musiken hända. De grekiska filosoferna Platon och Sokrates förbjöd tonarter som uttryckte längtan eller klagan. Bl a det antika Greklands mixolydiska tonart som poeten Sappho skapat. Mångsträngade instrument som harpa ville man förbjuda, till förmån för entoniga flöjter. I det fundamentalistiskt och islamistiskt styrda Iran finns stenhård censur av kvinnliga sångröster. De får inte höjas offentligt. Det är omänskligt, anser censurerade iranska sångerskan Mahsa Vahdat, som vill få fundamentalister att vekna. Det är som att förbjuda kvinnor att skratta, att gråta och att andas - tillsammans med män. Över hela världen har kvinnliga röster en underrepresentation inom musiken, förklarar Marie Korpe, chef för Freemuse, Freedom of Musical Expression. Kvinnors låga musikaliska status har ofta inte religiösa orsaker utan kulturella och sociala skäl. Här finns många röster, som väntar på att få blomma ut! Vad är en egen röst, undrar singer-songwritern Edda Magnason. Min stämma förändrar sig ständigt även om min kärna är kvar. Jazzartisten Cæcilie Norby tar modigt ton på ny skiva med egna sångtexter till klassiker av tonsättare som Erik Satie och Maurice Ravel. De franska impressionisternas mood passar mitt uttryck, förklarar Cæcilie Norby. De skavanker du har i rösten är också det mest personliga. Dina erfarenheter och din ålder ger avtryck I din stämma.   Spellista: Phrase E Satie, Cæcilie Norby Cæcilie Norby m fl. Arabesque Sony     Before the mountains were born Borisova-Ollas, Victoria Mälkki, Susanna (dir), Sveriges Radios Symfoniorkester Inspelat Berwaldshallen 2008-03-14     Mystery Mahsa Vahdat, text & musik Mahsa Vahdat, sång Listen To The Banned Freemuse & Deeyah          HCD7249     Wuthering Hights Kate Bush, text & musik Kate Bush, sång     Drömde jag var hund Edda Magnason Edda Magnason, m fl Caprice CAP 21812     Boats Edda Magnason Edda Magnason Caprice CAP 21812                Snow Edda Magnason Edda Magnason Caprice CAP 21812     No Air Erik Satie, Cæcilie Norby Cæcilie Norby m fl Arabesque Sony     Phrase E Satie, Cæcilie Norby Cæcilie Norby m fl. Arabesque Sony     Sange Til Digte Fra Des Knaben Wunderhorn. 3. Steile Liebe Anton Webern Solveig Lumholt, sopran. Erik Norby & Thomas Clausen     The Dead Princess Maurice Ravel Cæcilie Norby m fl Arabesque Sony     Pavane pour une Infante defunte Maurice Ravel Maurice Ravel, pianorulle     Bei Mir Bist du schjein Sholom Secunda, musik. Jacob Jacobs, text. Cæcilie Norby m fl. Arabesque Sony

Ämnet sport tycks outtömligt! Lek, idrott, spel, sport. Ja, var går egentligen gränsen mellan alla “lekar” som människan hittat på? Som får folk att bita på naglarna, springa benen av sig och nästan döda för! För att inte tala om alla pengar det omsätter. Och den populäritet dom största stjärnorna tilldrar sig. Som Olympens gudar! Som vi sitter och beundrar med öl och chips framför TV:n. Vad är det egentligen som fångar vårt intresse så till den milda grad? Så att vi kramas, skriker, gråter, slåss som vi aldrig gör annars. Och är det en grabbig värld, där kvinnorna nu tycks ta allt större plats? Hör Studio 64 beta sig igenom historien från det antika Greklands nakna OS-tävlingar till dagens fängslande lerduveskytte (Perre). Från det destruktiva (?) sofftittandet till det frenetiska joggandet, den svenska klassikern, proteinknaprandet och gym för 90-plussare. Vart är vi på väg? I en värld där Nicke vill kunna ta sig en rök och en whisky, men där egentligen allt är “All you need is love”.... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Strategerna Martin Enlund & Henrik Unell är tillbaka. Trump sopar banan med konkurrenterna och leder i vissa undersökningar i opinionen mot Hillary. Vad innebär det för den Amerikanska marknaden och världekonomin om Trump blir president. Sommaren blir allt annat än sömnig - Brexit eller Bremain, Greklands lånediskussion och Spanskt val. Hur ser prognosen ut för en billig utlandssemester?

Bör vi sörja om britterna lämnar EU? Och vilken slitning är egentligen värst: Brexit, bråket mellan Östeuropa och Västeuropa eller Tysklands och Greklands eurokris? Gäst är Göran von Sydow, Sieps.

Timme 1 om de politiska konsekvenserna efter skatteavslöjandena. Från Björn Borg till brevlådeföretag - om skattemoral. Vad är en tamborito? Val i Peru - nästa generation Fujimori kan komma att vinna. Krönikör Göran Rosenberg. Panelen med Maria Ludvigsson, Olov Abrahamsson och Anna Herdy. Timme 2 om Greklands alla kriser. Satir med Public Service. Varför byggs så många fula hus? Reportage från världens nyaste land Sydsudan. Tensta Gospelkör firar 20 år. Och kåsör är Helena von Zweigbergk.

Godmorgon, världen! Söndagen 24 januari programledare Sara Stenholm Konsekvenser av det rekordlåga oljepriset. Porträtt på Margot Wallström. 5 år efter Egyptiska revolutionen vill alla glömma hjältarna. Reportage om publikens skräck, att bli uppdragen på scen. Krönikör Ulrika Knutson. Panelen. Föräldrautbildning för asylsökande i Sverige. Rysslands president Putin anklagas för att ligga bakom mord. Satir med Grabbar som flabbar. Syriza utmanar Greklands ortodoxa kyrka. Dom värsta riskerna under 2016.Kåseri Helena von Zweigbergk.

Därför hoppar Greklands premiärminister Alexis Tsipras av. Smogen sabbar idrottarnas andning - blir det några världsrekord under friidrotts-VM? Poliser går under cover på tunnelbanorna i New York för att haffa män som sextrakasserar. Och nya EU-regler för våra kläder kommer förhoppningsvis få fiskarna att må bättre. Med Emy Krüger. Producent: Simon Rosenqvist.

Sommaren 2015 har bjudit på den högsta aktiviteten någonsin i Nordnets historia under en julimånad. Antalet affärer bland de nordiska spararna var rekordhögt, över 40 procent fler än förra året. Men vad beror det på? I detta avsnitt av #sparpodden, som jag och vår kommunikationschef Johan Tidestad har kidnappat i väntan på vår nya sparekonom, guidar vi dig igenom om vad som skett under börsens två första intensiva sommarmånader. Gäst i avsnittet är även Nordnets förvaltningsexpert Roger Jansson som diskuterar turbulensen kring Greklands framtid i eurosamarbetet, rapportsäsongen, Fingerprint Cards och det plötsliga börsraset i Kina. Han bjuder även på en analys av ett av Shareville-portföljens kärninnehav som nästan dubblerat sitt värde på börsen senaste året.

Är det vi eller de andra som är konstiga? Ja, vem är egentligen en normal, genuin europé idag? Sveriges Radios Bryssel-korrespondent Jan Andersson vrider och vänder på idén om Europa och att vara europé. Allt tillsammans med bisittare Ylva Nilsson, programledare på Morgon i P4, på SR Göteborg. Vi börjar i Grekland som nu har hamnat i den europeiska skamvrån. Men hur viktigt är det att Grekland finns kvar i EU? Bengt Kristensson Uggla, professor filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi kommer hit och berättar om Greklands betydelse för EU och hur de grekiska filosoferna använts för att forma Europa-tanken. Hur uppfattar vi EU-medborgare oss själva, vilka skillnader finns det länderna emellan och vilka länder står närmast Sverige?  Vi pratar med Bi Puranen generalsekreterare på World Value Survey som arbetar med att studera europeiska värderingar. Finns det någon typisk gemensam europeisk värdering? EU är platsen för alla kompromisser. Ytterligheterna slipas ofta bort och enskilda länders regeringar har fått mindre makt. Vi frågar Magnus Blomgren, statsvetare Umeå Universitet, hur maktförskjutningen egentligen har sett under de senaste decennierna. Och så får vi veta vad som gör att en inflyttad italienare känner sig mer svensk än italiensk efter bara fyra år i Sverige. Hör Diego Angemi som blev så förtjust i Sverige när han pluggade i Linköping, att han flyttade till hit för att stanna. Varje dag kommer vi också återkomma till Matkampen. Vi frågar oss helt enkelt - vilket land smakar bäst, Belgien eller Sverige? Programledare: Jan Andersson Bisittare: Ylva Nilsson Producent: Maja Åström korrespondenterna@sverigesradio.se

Vi pratar om det senaste från Greklands ekonomiska besvär. Undersökningar om hjärnskakning inom sport får kritik för att inte var noggranna. Och alla landsting kräver inte blått kort för vård av EU-migranter.

Greklands öde avgörs i juni och allt du bör hålla koll på i sommar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Godmorgon, Greklands premiärminister Tsipras var i veckan hos Putin i Moskva. Nygamla vänner. Vilka vill Ryssland lockar till sig och varför? Kvinnorna i Bagdad skönhetsopererar sig på Barbie Clini efter bombattentaten. Regeringens vårbudget blir ovanlig, Tomas Ramberg berättar hur. Det vanliga namnet Mikael Karlsson döljer en i Sverige hittills okänd musikalisk megastjärna. Konkursen Northland Resources gör krönikör Po Tidholm förbannad. Panelen med Heidi Avellan, Karin Pettersson och Andreas Gustavsson om Alliansens ställning. Ska Stockholm få ytterligare ett privat akutsjukhus, dragkampen hårdnar. Broderad blus är farlig folklore i Ryssland. Public Service om familjebråket i SD. Sorgearbete efter katastrofer som Kenya och det störtade flygplanet i Alperna varierar. Aboriginer går mot ljusare framtid och kåsör är Helena von Zweigbergk.

Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning om eventuellt nyval och nya stödpengar till Grekland. Vad räddar landet ur den ekonomiska krisen? Staffan Sonning har bevakat den ekonomiska krisen i Grekland sedan den började för fem år sedan. Han har sett fattigdomen öka, arbetslösheten nå rekordnivåer, sett fler och fler greker som letar i soptunnor och sover under pappkartonger i gränderna. I januari i år röstade grekerna fram en regering som lovade stopp för åtstramningarna. Men nu börjar missnöjet sprida sig också med den nya regeringen. Hur kommer den grekiska tragedin att sluta? Ekots östeuropakorrespondent Johanna Melén medverkar från Atén och Mats Persson, chef för tankesmedjan Open Europe finns med i studion i radiohuset i Stockholm.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat Obamas kärnvapenavtal med Iran, fackvänsterns hyckleri,gammelmedias annonskris, cannabiskyrkor, Proletärens analys av den svenska högern, Putins finansiering av Front National, Greklands ekonomiska härdsmälta, Kim Jong-uns harem och och såväl påvens som franska fotomodellers BMI. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-44/

Om Rysslands allierade i Europa. Från franska Front National till Ungerns Orbán får Rysslands vänner en allt starkare röst - nu senast även till vänster, i Grekland. Men vad vill de egentligen? Vad har de gemensamt? Och vad säger deras existens om framtiden för europeisk politik? Dagens Konflikt tar avstamp i de band som tycks bli allt starkare mellan Rysslands president Vladimir Putin och radikala partier till höger och vänster i Europa. Med från Greklands huvudstad Aten för att guida oss i ett ganska förvirrat politiskt landskap är radions östeuropakorrespondent Johanna Melén, som tidigare var korrespondent i Ryssland. Tidigare i veckan var hon i Ungern när Vladimir Putin besökte den man som ibland kallas "Europas mini-Putin", nämligen premiärminister Victor Orbán. För att bättre förstå Rysslands relationer till olika radikala partier i Europa träffade hon också Peter Krekó på konsult- och analysfirman Political Capital Institute. Banden mellan Ryssland och Grekland finns på många plan - många går långt tillbaka i tiden. Samtidigt kan man ju tycka att den nya grekiska regeringen, med ateisten Alexis Tsipras i spetsen, som i valtal inför parlamentsvalet pratade varmt om homosexuellas rättigheter, inte skulle gå så bra ihop med den mycket konservativt inriktade ryska ledningen. Johanna Melén sökte upp ryska spår i den grekiska huvudstaden Aten och hamnade först vid ett souvlakikafé, eller snarare - en souvlatjnaja. Ett parti med stark medvind just nu och vars band till Putins Ryssland blivit allt starkare är Front National i Frankrike. Nyligen blev det känt att en rysk bank, med koppling till Kreml, beviljat ett lån på nio miljoner euro till det högerextrema partiet. Hur ska man förstå det? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp grävjournalisten Marine Turchi och forskaren Joël Gombin. Med i studion för att diskutera Putins band till radikala partier i Europa och det förändrade, ganska förvirrande, politiska landskapet är Åsa Linderborg, historiker i grunden, men i dag kulturchef på obundet socialdemokratiska Aftonbladet, och Per Svensson, författare och journalist på oberoende liberala Sydsvenskan, som skrivit mycket om dom nya politiska rörelserna i Europa - och även om deras paralleller bakåt i tiden. Är kopplingarna mellan Putins Ryssland och olika extrempartier i Europa en del av en mer långsiktig och djupare utveckling, som går bortom dagspolitisk taktik? Det finns en hel del som tyder på det, inte minst i den statsvetenskapliga forskning som under de senaste decennierna har försökt tolka utvecklingslinjerna i europeisk politik. En av de främsta forskarna på det här området är Hanspeter Kriesi, en schweizisk professor som jobbar på det Europeiska Universitetet i Florens. Han menar att för att begripa det politiska landskap där Putin manövrerar i dag, så måste man förstå hur det landskapet har formats av de senaste decenniernas globalisering - en globalisering som har tydliga vinnare och lika tydliga förlorare. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom och den tyska statsvetaren Herbert Klischelt, som arbetar på Duke-universitetet i USA. Klischelt ser många likheter mellan de ryssar som stödjer Putin och de väljare runtom i Europa som söker sig till de nya partierna. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Den här veckan sänder P4 Världen direkt från Grekland inför nyvalet där på söndag som kommit att kallas "Greklandskrisen 2.0". Vänsterpartiet Syriza leder i opinionsmätningarna och de vill stoppa återbetalningarna av Greklands skuld. Nu viskas det i korridorerna i Bryssel om hur mycket euron kommer att skadas om Grekland lämnar? Hotellrummen runt Syntagmatorget i Aten fylls med journalister. Och åter igen står grekerna i centrum för skådespelet om Europas framtid. Medverkar gör Staffan Sonning, ekonomikorrespondent och Johanna Melén, Östeuropakorrespondent.

Yazan drömmer om att ta sig till Europa, men när flyktingbåten går sönder utanför Greklands kust kommer inte den räddning han hoppas på. Yazan är en av ett 70-tal flyktingar vars väg mot Europa Sveriges Radio följt under 2014. Flera av dem vittnar om hur de misshandlats av kustbevakningen, och aldrig ens nått land. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe Yazan reste med ett sällskap från Izmir vid den turkiska kusten. Ett samhälle som många flyktingsmugglare haft som utgångspunkt när de för dyra pengar fraktat mängder av flyktingar mot Grekland, och därmed EU. I båten fanns sammanlagt elva personer, en av dem var smugglaren. Bara en kilometer utanför den grekiska ön Samos gick båten sönder. De var för långt ifrån för att kunna simma i land så sällskapet ringde och larmade kustbevakningen. Efter sex timmars väntan dök det man först trodde var räddningen upp. – De var från den grekiska kustbevakningen. Ombord fanns fem svartklädda och maskerade män – man såg bara deras ögon. De var rasister och förolämpade oss mer när de visste att vi var syrier. De misshandlade oss medan vi förhördes, säger Yazan. Yazan berättar att de tvingades ombord på kustbevakningens fartyg, att de där utsattes för sparkar och slag. Deras pengar och mobiltelefoner togs ifrån dem. Pass och id-kort revs sönder och kastades i havet. Sällskapet hölls kvar på kustbevakningens fartyg i flera timmar, medan deras egen båt bogserades. – De bogserade båten i cirka två timmar. Vi visste inte vad som hände, för de tvingade oss att ligga ner i båten. Men plötsligt stannade de och bad oss att gå tillbaka till vår båt, säger Yazan. Sällskapet hade bogserats tillbaka till Turkiet där de plockades upp av den turkiska kustbevakningen. Drömmen om Europa krossades, åtminstone tillfälligt för Yazan. Han är kvar i Turkiet där han arbetar, han drömmer fortfarande om Europa men har inte tillräckligt med pengar för att ta sig hit. Yazans berättelse är inte unik, Amnesty Internationals avdelning i Grekland, har utrett det som kallas "pushbacks" alltså när flyktingar tvingas tillbaka. Giorgos Kosmopoulos, generalsekreterare för Amnestys greklandsavdelning säger att fenomenet är så vanligt att man kan kalla det för ett mönster, det sker inte längre i enskilda isolerade fall. Amnestys exempel på hur det vanligtvis går till stämmer bra överens med Yazans berättelse. – När vi samlat vittnesmål om pushbacks ser vi ofta samma mönster. När kustbevakningen ser flyktingarna stoppas de, ibland tas flyktingarna ombord på kustbevakningens fartyg där de visiteras och många gånger blir av med sina id-handlingar och dokument. – Vi får också vittnesmål om övergrepp som misshandel och förolämpningar. Sedan bogseras de tillbaka till turkiskt vatten, där den grekiska kustbevakningen inväntar sina turkiska kollegor som de överlämnas till. De grekiska myndigheterna medger att så kallade pushbacks kan ha förekommit, men bara i enstaka fall och att det i så fall är enskilda medarbetare som gjort sig skyldiga till tjänstefel. Det finns ingen uppmaning från myndigheterna att köra bort flyktingar. Amnesty menar att antalet fall är alldeles för många för att kunna räknas som undantag och kräver att de Grekiska myndigheterna följer internationell lag som ger flyktingar rätt att få sina fall prövade. De kräver också större ansträngning från EU, till exempel att låta det bli lättare för flyktingar att komma hit legalt. Men det är inte bara på Medelhavet flyktingar tvingas tillbaka. Mohanad tog sig landvägen från Turkiet till Grekland där floden Evros utgör gränsen. Han och hans sällskap lyckades ta sig till en grekisk by innan de greps av polis som beslagtog deras id-handlingar och mobiltelefoner. De kördes tillbaka till floden, och ytterligare ett fordon, lastat med en gummibåt följde med. – När vi kom fram till floden tog de ner gummibåten. Vi försökte resonera med dem - vi hade ändå tagit oss till Grekland - men de lyssnade inte. Tre män med rakade huvuden fanns med oss på gummibåten, den ena var kanske två meter lång och hade en stor batong, säger Muhanad. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land på den turkiska sidan av floden hoppade jag av, men min resekamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen. Den grekiska polisen såg på från andra sidan, berättar Muhanad. Yazan och Muhanad heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

Allt om detta underbara land i dagens program, där Emma och Anna utsätter Jesper för ett grekiskt mat-blindtest inklusive kallsup samt busringning till Greklands ambassad. Allt om detta populära resmål/demokrati/lobbygrupp mot Angela Merkel i en hel timme!

Alexandra Pascalidou, skribent och programledare, besvarar följande lyssnarfråga: Är det sant att ingen människa kan hela Greklands nationalsång och i så fall varför?

Godmorgon världens första timme om händelserna i Kärrtorp och konsekvenserna, om barnens roll i politiska manifestationer, om ännu en krigsvinter i Syrien och så en betraktelse över traditions-TV som ett åsikts-Skansen. Krönikör är Po Tidholm och Panelen diskuterar bland annat Kärrtorpsattacken och vilken politiker som får mest julefrid. I vår andra timme reportage om risken för livsmedelsbrist i Sverige, satir med Public Service, om Greklands och EUs besvärliga relation, om påvens politiska position och så om jultomtens nya marknader. Kåseri av Helena von Zweigbergk.

Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia. Med det menas det gamla Greklands och Romarrikets historia. Det var en period på drygt 1000 år, som inleds ca 800 f.Kr då grekerna började använda ett alfabete. Perioden slutade då Romarrikets västra del, Västrom, gick under ca 500 e.Kr. Grekerna sysslade bland annat med vetenskap, idrott … Fortsätt läsa "Avsnitt 3 – Antiken Del 1 – Grekerna"

För 700 år upplöstes tempelherrorden vid konciliet i Vienne. Vetenskapsradion Historia tar reda på varför detta hände och hur det kan komma sig att det fortfarande finns folk som kallar sig temeplriddare idag. Dessutom uppmärksammar vi hur eurokrisen drabbat Greklands arkeologer och fornlämningar. Programledare är Tobias Svanelid.

Efter att ha gått miste om det olympiska hundraårsjubiléet 1996 gjorde Grekland allt för att få bli OS-värd 2004. Den här gången gick det vägen och därmed kunde de olympiska spelen återvända hem - till platsen där allt började för över 2 500 år sedan. Grekland storsatsar och finansierar det enorma OS-projektet med stora och billiga lån. Baksmällan efteråt kommer som ett brev på posten och OS satte fart på oron över Greklands ekonomi. För Sveriges del sammanfaller spelen med en helt unik era i svensk friidrott och 2004 var året då friidrottarna frälste Sverige. Men vad rör sig egentligen i Stefans Holms huvud när han tar sig för ansiktet och förbereder sig inför ett hopp? I första delen av Fyra OS som förändrade världen får du höra just detta och mycket annat. Som varför en cyklist väljer att OS-ladda i ett instängt pannrum och hur många meter en häst egentligen måste hoppa för att klara ett OS-hinder. Under de 28:e sommarspelen flödar historieromantiken, samtidigt som det världspolitiska läget också gör sig ständigt påmint. En jättelik zeppelinare svävar över stan och övervakar festen. Ett program av Therese Rosenvinge. Producent: Magnus Arvidsson.

Fotbollsgalan igår, en skrattfest eller ett misslyckat jippo? Den grekiska skuldkrisen beskrivs hela tiden i media som "ett klassiskt grekiskt drama". Är det bara en trött metafor - eller är Greklands skuldkris på riktigt en grekiskt tragedi? Sverigedemokraterna säger nej till att erkänna en palestinsk stat, SDU går emot, hur tänker dom?

Greklands premiärminister Papandreou avgår - men vem blir den nya syndabocken? /// Occupy Wallstreet kritiseras för att vara en demonstration av luffare som knarkar och sover i tält. Stämmer det? /// Henrik Torehammar med Give me five-panelen med Julia Skott och Viktor Barth-Kron som diskuterar sossarnas kris, statsministerns misshandlade son och Lalehs kanindräktsvägran.

Greklands premiärminister Papandreou kapade kaos igår med beskedet om folkomröstning. Gör han det för att rädda sitt eget skinn? Papandreous kompis Leif Pagrotsky svarar! Vitryssland nämns ofta som Europas sista diktatur - men vad innebär det egentligen? Vi översätter Emmy Raspers liv till vitrysska! Och hur är egentligen förtroendet för Twitter these days? Efter kapningen av diverse politikers konton undrar vi: vad är egentligen kosher?

I eurokrisens spår: Europas politiker som lånat till välfärd tvingas nu skära ned, men vilka blir konsekvenserna? Reportage från ett resignerat Portugal och ett Spanien där medborgare organiserar sig. Gemensamt är misstron mot etablerade politiker - men vilket blir det politiska priset av den ekonomiska krisen? Röster från London, USA och Japan om ett system under omprövning. Miljontals europeer har de senaste åren fått väldiga svårigheter på grund av eurokrisen, en kris som akut förvärrats under sommaren. Den brukar förenklat förklaras med att marknaden tappat förtroendet för svårt skuldsatta EU-länder, framför allt i Sydeuropa, och nu hellre placerar sina pengar nån annanstans. Hög arbetslöshet och minskade skatteintäkter bygger på spiralen ytterligare. Mötena i Bryssel avlöser varann, och krav har hela sommaren ställts på att Spanien, Grekland, Italien och Portugal ska, som det heter, reformera sina välfärdsystem eller kort sagt skära ned för att minska statens utgifter. "Strama åt" och "dra åt svångremmen" är återigen honnörsord - men vad betyder det för de som reda har lite? I media pratar man mycket om vikten av att marknaden har förtroende för att politikerna reder ut krisen. Men vad händer om medborgarna tappar förtroendet för de de väljer, för hela det politiska systemet? Konflikts Lotten Collin gav sig ut på en resa i krisens spår - från resignationens Portugal till indignationens Spanien. Från Lissabon till Madrid. Å resan börjar i ett gathörn nära torget Marques de Pombal i Lissabons centrum, där står Arminda Sereno och säljer glass. Det land som ligger riktigt illa till, i eurokrisens epicentrum, är Grekland. Där har protester rasat på gatorna i flera månader, och regeringen har haft stora problem med att blidka både demontranter och de EU-länder som tvingats ge lån till det krisdrabbade grekiska ekonomin. Greklands utrikesminister Stavros Lambrinidis var i veckan i Sverige och höll föredrag på utrikespolitiska institutet i Stockholm. Konflikts Mikael Olsson gick dit för att lyssna. Han ringde också upp den brittiska journalisten och författaren Polly Thoynbee. I Spanien finns en annan berättelse. Den om 15 maj-rörelsen eller "dom indignerade" som de kallats; demonstranterna som fortsatt demonstrear runt om i spanien ända sedan mitten på maj. Den spanska krisen har blivit alltmer akut de senaste månaderna. Flera av Spaniens så kallade autonoma regioner kan inte längre betala lönerna till sina anställda, och har ställt in betalningar till apotek, bilbärgarfirmor, sophämtare och andra verksamheter som är direkt beroende av statlig finansiering. Regeringens och regionernas nedskärningarna slår hårt mot medborgarna, som tydligt visat sitt missnöje. Men till skillnad från Grekland och Storbritannien har protesterna i Spanien aldrig urartat till våld. Och kanske inte heller därför gjort nåt avtryck i internationell media. Det trots att hundratusentals ungdomar har belägrat spanska torg och gator i över tre månader. Lotten Collin sökte upp 15-majrörelsen men började på realisation i gränsstaden Merida i den fattiga spanska provinsen Extremadura. För några veckor skrev den den inflytelserike, konservative kolumnisten Roger Cohen en krönika med rubriken "The age of outrage". Han menar att vi lever i upprördhetens, indignationens, raseriets tidsålder. När Mikael Olsson ringer upp Roger Cohen berättar han om sin artikel. Han ser likheter mellan demonstrationerna och upploppen på den norra och södra sidan av Medelhavet, mellan nordafrikanska diktaturer och europeiska demokratier. Drivkrafterna: dåliga framtidsutsikter och en känsla av vanmakt finns på båda sidor, även om statskicken är väsensskilda, menar han. Programledare: Mikael Olsson Producent: Lotten Collin

Ingen tjänstepension, inget hyreskontrakt och inget lån på banken. Samtidigt som regeringen pratar sig varm för arbetslinjen och vill öka rörligheten på arbetsmarknaden, har de som är allra mest flexibla betydligt sämre ekonomiska villkor än sina fast anställda kollegor. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (m) om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden. Är Greklands kris vår? Greklands ekonomi är på väg att rasa samman och fler länder riskerar att dras med i fallet. Sverige har inte mycket handelsutbyte med just Grekland, men hur påverkas svensk ekonomi av osäkerheten i eurozonen? Finansanalytiker Peter Malmqvist om krisen i Europa.  Digitala fotspår Vi shoppar, betalar räkningar, mejlar och läser tidningen på Internet. Men vilka spår lämnar vi efter oss när vi använder våra datorer? Kan vem som helst se våra IP-nummer och hur får de användas? Expertsvar - Min 9-åring har fått 40.000 kr från en barnförsäkring för en allvarlig sjukdom.  Hur placerar vi pengarna bäst för framtiden? Annica Creutzer svarar på lyssnarfrågor om privatekonomi.     

I slutet av 2010 dömdes den iranska regissören Jafar Panahi till sex års fängelse. Han är dessutom också förbjuden att göra film, ge intervjuer eller lämna Iran de närmsta 20 åren. I veckans Kino sätter vi Panahi och hans filmer i fokus. Vad är det som regimen reagerat så starkt på i filmer som Kvinnor offside, Rött guld och Cirkeln. Och vad kan omvärlden göra för att stötta en fängslad regissör? Göteborgs filmfestival invigs den här veckan. En av filmerna som visas i kritikerserien är Homelands, där regissören Syllas Tzoumerkas skildrar Greklands samtidshistoria. En film om tre generationer, färgade av manliga hierarkier, där 60-talets demonstrationer och dagens ekonomiska kris blandas.Möt honom i Kino. När journalisten och filmaren Yaba Badoe arbetade som frilansare för BBC i Ghana stannade chauffören bilen en dag och pekade mot ett slitet läger. Det bor häxor där, sa han. Med filmen Witches of Gambaga berättar Yaba Badoe om hur urgamla myter om kvinnor fortfarande i högsta grad är levande. Kvinnor som sticker ut i byn, är obekväma eller rika, riskerar att kallas häxor och bli utvisade till lägret i Gambaga. Hör om filmen som satt ljuset på ett tidigare negligerat problem och väckt debatten om mänskliga rättigheter i Ghana. Minns du Klass 9a? Serien om en skola i Malmö som blev både uppmärksammad och omdebatterad när den visades på Svt 2008. Nu kommer säsong två med en ny klass och nya lärare. Men vilka risker finns det när utbildning görs till tv-underhållning? Otaliga är de skådespelare som gestaltat deckarhjälten Sherlock Holmes på tv och film. I den brittiska tv-serien Sherlock har Holmes och hans följeslagare Watson förflyttats till 2000-talets London. Malin Sandberg har tittat på Sherlock Holmes förr och nu. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Europas stinkande bakgårdar EU vill bort från hälsovidriga och miljöfarliga soptippar och för rättsprocesser mot flera medlemsstater som inte följer reglerna. I Neapel råder fullt sopkrig med maffian och Greklands soptippar läcker gifter. Stora problem finns också vid sopberg i Spanien, Polen, Bulgarien och Rumänien. -Vi borde sättas under större press. EU måste sluta dalta, anser Stanislaw Sitnicky som är chef för den polska miljöorganisationen Ecofund. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Att inte minnas är som att vara någon slags löpare som ständigt springer ifrån sitt förra steg. Det är inget liv, det är bara en vildsint jakt mot döden, säger Theodor Kallifatides som i sin nya bok berättar om Greklands moderna historia med syftet att försonas med det som varit. Louise Epstein träffar honom och pratar med honom om lycka, stil och uttryck som bara finns på svenska. Även Aino Trosell har gett sig i kast med sin familjs historia, men hon skriver om dalkullorna som erövrade frihet under slutet av 1800-talet. Aino Trosell har kartlagt sin egen kvinnohistoria och tycker att det är avslappnande att känna sig som en liten länk i en lång kedja. Anna Tullberg har besökt henne i Enköping. Programledare: Louise Epstein

När journalister möter kungligheter reagerar de som jägare som möter en björn - de drabbas av någon slags yrkesmässig storskälva. I dagens program reder Annika ut vad björnfrossa är och hur man botar den. Kanske blir det hovjournalistikens räddning. Greklands ekonomiska moras och den sviktande bostadsmarknaden i Stockholm. Så här dagarna innan lön undrar man varför det ska vara så svårt att få debit och kredit att vara i jämnvikt, och därför undrar Annika Lantz - När blev ekonomi så svårt? Dessutom kommer sångerskan Lisa Nilsson och sjunger. Annika undrar vad norska oljepengar har betytt för hennes karriär. Bisittare är Jonatan Unge

När journalister möter kungligheter reagerar de som jägare som möter en björn - de drabbas av någon slags yrkesmässig storskälva. I dagens program reder Annika ut vad björnfrossa är och hur man botar den. Kanske blir det hovjournalistikens räddning. Greklands ekonomiska moras och den sviktande bostadsmarknaden i Stockholm. Så här dagarna innan lön undrar man varför det ska vara så svårt att få debit och kredit att vara i jämnvikt, och därför undrar Annika Lantz - När blev ekonomi så svårt? Dessutom kommer sångerskan Lisa Nilsson och sjunger. Annika undrar vad norska oljepengar har betytt för hennes karriär. Bisittare är Jonatan Unge

Greklands lössläppta beteende riskerar att spridas till oss andra. Vi utreder riskerna för att drabbas av Greklansmittan - krävs ett ligg eller räcker det med ett oskyldigt hångel? /// Är det sant som grekerna säger att Tyskland mobbar dem efter att de fått punka ut med Euro-hjälp? Vår tyska vän Sonja Leister tjuvlyssnar på vad tyskarna egentligen säger om grekerna. /// Regnväder sägs gynna Tories i det brittiska valet. Är det för att de konservativa är så bra på det där med oljerockar? Statsvetaren svarar!

På onsdag går en stor del av Greklands anställda i strejk mot lönesänkningar och nedskärningar - en påtaglig reaktion på den hittills värsta krisen för valutasamarbetet inom EU. Men hur allvarlig är krisen och hur påverkas den nyväckta svenska euro-debatten? Finansminister Anders Borg var gäst i programmet. Vikarierande programledare Staffan Sonning, Sveriges Radios ekonomikorrespondent.

Biblio 20091005 Fioretos Bokcirkeln Buddenbrooks 1 Vi har träffat Aris Fioretos som har skrivit en av höstens bästa böcker "Den siste greken" en bok om Greklands historia från branden i Smyrna till 1960-talets gästarbetare. Vi pratade om ensamhet, mittpunkter och vitsen med att minnas det förflutna. Häng med Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider in i en runt hundra år gammal berättelse om sådant vi dras med också i vår tid: Lågkonjunktur, krisande äktenskap, inre slitningar, irrationella förälskelser.20 år efter Berlinmurens fall läser Bokcirkeln en tysk, tjock klassiker om en familjs förfall: Thomas Manns Buddenbrooks. Cirkelledare är Marie Lundström. Bokcirkeln är programmet som läser böckerna vi borde ha läst med författare alla borde få träffa. Häng med Jonas Karlsson, Helena Henschen och Göran Greider in i en runt hundra år gammal berättelse om sådant vi dras med också i vår tid: Lågkonjunktur, krisande äktenskap, inre slitningar, irrationella förälskelser.20 år efter Berlinmurens fall läser Bokcirkeln en tysk, tjock klassiker om en familjs förfall: Thomas Manns Buddenbrooks. En 25-årings debutroman från 1901, som starkt bidrog till att Thomas Mann fick nobelpriset 1929. Cirkelledare är Marie Lundström. Vi har också träffat Aris Fioretos som har skrivit en av höstens bästa böcker "Den siste greken" en bok om Greklands historia från branden i Smyrna till 1960-talets gästarbetare. Vi pratade om ensamhet, mittpunkter och vitsen med att minnas det förflutna. Programledare: Louise Epstein

Aten och Rom är Europas historiskt viktigaste städer. I den ena föddes demokratin och i den andra rättsväsendet. I dag är det stundtals si och så med både demokratin i Grekland och rättsväsendet i Italien. I vintras sköts en ung pojke ihjäl av polis i samband med stenkastning och det ledde till kravaller och demonstrationer mot korruptionen i det grekiska samhället. Och i Italien anklagas premiärminister Berlusconi hela tiden för att sätta sig över lagen. På Spaning efter Europa tågluffar vidare till södra Medelhavet och Grekland och Italien. Programledaren Kjell Albin Abrahamson pratar Mamma Mia och Zorba med journalisten, författaren och Greklandsälskaren Susanne Ljung. Hur ser den grekiska självbilden ut och vad betyder Europa för Grekland, är några andra ämnen de tar upp. Reportern Tove Leffler åker till staden dit alla vägar bär Rom, för att söka svaret på varför så få italienare vill kalla sig för just italienare. Krönikör är Alexandra Pascalidou. Länkar: