Podcasts about greklands

Den 2 september år 31 f.Kr. avgjordes Romarrikets framtid utanför Actium på Greklands västkust. Det var ett sjöslag som inte bara avgjorde ett inbördeskrig, utan också markerade republikens slut och början på den romerska kejsartiden.Efter mordet på Julius Caesars år 44 f.Kr. kastades republiken åter in i kaos. Ett nytt triumvirat bildades av Octavianus, Marcus Antonius och Lepidus, som delade upp imperiet mellan sig. Men precis som tidigare maktdelningar kunde inte heller denna bestå.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om slaget vid Actium – den avgörande uppgörelsen mellan Octavianus och Marcus Antonius i Joniska havet, vid inloppet till Ambrakiska viken.Octavianus, Caesars adoptivson och arvtagare, visade sig vara en mästare i politiskt manövrerande. Med propaganda, allianser och ett skickligt utnyttjande av Caesars eftermäle stärkte han sin ställning, samtidigt som relationen till Antonius gradvis försämrades.När konflikten övergick i öppet krig blev östra Medelhavet den avgörande arenan. Antonius och Kleopatra etablerade sig i västra Grekland, medan Octavianus förfogade över en ovärderlig tillgång: den briljante strategen Marcus Agrippa. Genom en rad amfibieoperationer mot Antonius försörjningslinjer skaffade sig Agrippa initiativet och lyckades successivt pressa in motståndaren i Ambrakiska viken. Samtidigt urholkades Antonius ställning av avhopp, bristande försörjning och ett allt intensivare psykologiskt krig.I avsnittet diskuteras också den romerska sjökrigföringens utveckling, styrkeförhållandena vid Actium och de osäkra källorna kring Kleopatras dramatiska flykt från slagfältet. När striden väl var över återstod bara en segrare. Antonius och Kleopatra tog sina liv, medan Octavianus återvände till Rom och blev princeps – ”den förste medborgaren”. Därmed inleddes en ny epok i romersk historia: kejsardömets tid.Bild: Slaget vid Actium 31 f.Kr., här skildrat i en målning från 1672, där Octavianus flotta besegrar Marcus Antonius och Kleopatra. Segern blev avgörande för slutet på den romerska republiken och början på kejsartiden. Målning: Laureys a Castro, Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Facing Fears and Finding Friendship at the Akropolis Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-03-30-07-38-19-sv Story Transcript:Sv: Den varma vårsolen sken klart över Akropolis i Aten.En: The warm spring sun shone brightly over the Akropolis in Aten.Sv: Linnea, Albin och Saga hade beslutat sig för att utforska denna historiska plats tillsammans.En: Linnea, Albin, and Saga had decided to explore this historical site together.Sv: Linnea, en blyg men vetgirig student i historia, hade en målsättning.En: Linnea, a shy but curious history student, had a goal.Sv: Hon ville få ny insikt om det antika Greklands historia för sin avhandling.En: She wanted to gain new insights into ancient Greece's history for her thesis.Sv: Albin, en modig resenär, kämpade med sin hemliga rädsla för höga höjder.En: Albin, a brave traveler, was struggling with his secret fear of heights.Sv: Saga, en empatisk konstnär, sökte inspiration till sina målningar.En: Saga, an empathetic artist, sought inspiration for her paintings.Sv: De tre vännerna vandrade upp för den steniga vägen till Akropolis.En: The three friends walked up the rocky path to the Akropolis.Sv: Omgivningen var fylld med andra turister som också ville uppleva historiens vingslag.En: The surroundings were filled with other tourists who also wanted to experience the wings of history.Sv: De majestätiska marmorkolonnerna reste sig mot den klara, blå himlen.En: The majestic marble columns rose against the clear blue sky.Sv: Akropolis var verkligen en syn att skåda.En: Akropolis was truly a sight to behold.Sv: Linnea kände sig lite osäker.En: Linnea felt a bit uncertain.Sv: Hon ville fråga Albin och Saga om deras åsikter om de olika historiska artefakterna, men hennes blyghet höll henne tillbaka.En: She wanted to ask Albin and Saga about their opinions on the various historical artifacts, but her shyness held her back.Sv: Samtidigt försökte Albin hålla sin panik i schack.En: Meanwhile, Albin was trying to keep his panic at bay.Sv: Han såg upp mot Parthenon-templets höga pelare och kunde känna det familjära pirret av skräck i magen.En: He looked up at the tall pillars of the Parthenon temple and could feel the familiar flutter of fear in his stomach.Sv: Under vandringen märkte Saga att Albin började saktna efter.En: During the hike, Saga noticed that Albin was starting to lag behind.Sv: Hon lade märkte till hur han vitnade i ansiktet.En: She noticed how his face turned pale.Sv: "Albin, är du okej?En: "Albin, are you okay?"Sv: " frågade hon försiktigt.En: she asked cautiously.Sv: "Jag.En: "I...Sv: jag tror det," svarade han.En: I think so," he replied.Sv: "Men det är högre än vad jag trodde.En: "But it's higher than I thought."Sv: "Linnea hörde deras samtal och såg det här som en chans att hjälpa till.En: Linnea heard their conversation and saw this as a chance to help.Sv: Hon vände sig till Albin och sa, "Vi kan ta det lugnt.En: She turned to Albin and said, "We can take it easy.Sv: Jag har en karta och vi kan stanna när som helst.En: I have a map, and we can stop at any time."Sv: "Albin kände sig lättad av Linneas stöd.En: Albin felt relieved by Linnea's support.Sv: De tog ett ögonblick för att blicka ut över Aten.En: They took a moment to gaze out over Aten.Sv: Staden bredde ut sig som ett lapptäcke av vita byggnader och grönska.En: The city spread out like a patchwork of white buildings and greenery.Sv: När de nådde toppen, kände Albins rädsla sitt crescendos.En: When they reached the top, Albin's fear reached its crescendo.Sv: Men Linnea tog ledningen.En: But Linnea took the lead.Sv: Hon beskrev historian bakom Akropolis med en sådan passion att Albin kunde fokusera på hennes berättelse istället för höjden.En: She described the history behind Akropolis with such passion that Albin could focus on her story instead of the height.Sv: Sakta men säkert försvann hans rädsla.En: Slowly but surely, his fear faded away.Sv: De stod där tillsammans, Linnea, Albin och Saga, och såg ut över Aten.En: They stood there together, Linnea, Albin, and Saga, looking out over Aten.Sv: Solens strålar värmde deras ansikten, och en lätt bris smekte deras kinder.En: The sun's rays warmed their faces, and a gentle breeze caressed their cheeks.Sv: Det var en tyst stund fylld av förståelse och vänskap.En: It was a silent moment filled with understanding and friendship.Sv: Linnea insåg att hon inte bara hade lärt sig om det antika Grekland utan också om viktigheten av att öppna upp sig för andra.En: Linnea realized that she had not only learned about ancient Greece but also about the importance of opening up to others.Sv: Albin i sin tur, hade övervunnit en del av sin rädsla och kunde nu njuta av utsikten.En: Albin, in turn, had overcome part of his fear and could now enjoy the view.Sv: Saga fann sin inspiration i deras gemensamma upplevelse.En: Saga found her inspiration in their shared experience.Sv: När de började vandra ner för Akropolis, kände de sig alla lite förändrade.En: As they began to descend from the Akropolis, they all felt a little changed.Sv: Inte bara hade de fått kunskap om det förflutna, men de hade också skapat nya band med varandra.En: They had not only gained knowledge about the past, but they had also formed new bonds with each other.Sv: Det var en resa de sent skulle glömma.En: It was a journey they would not soon forget. Vocabulary Words:sun: solenthesis: avhandlingshy: blyginsight: insiktcurious: vetgiriggoal: målsättningfear: rädslaheights: höjderempathetic: empatiskinspiration: inspirationpath: vägmarble: marmorcolumns: kolonnernauncertain: osäkershyness: blyghetpanic: panikpillar: pelareflutter: pirretstomach: magencautiously: försiktigtrelieved: lättadsupport: stödbreeze: brisembrace: smekteunderstanding: förståelsejourney: resadescribed: beskrevpassion: passiongaze: blickashared: gemensamma

Nu kliver ståuppkomikern Hanna Lublin Niklasson upp ensam på scen, på torsdag har soloföreställningen Lite egentid premiär vad väntar publiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Komikern Hanna Lublin Niklasson har tillhört den svenska ståupp-eliten i flera år, men med vinsten i På spåret tillsammans med Kirsty Armstrong, blev hon känd för de bredare lagren. Har segern haft någon betydelse för karriären och hur är det att för första gången ha en helt egen show, hur står det till med premiärnerverna? Hanna Lublin Niklasson gästar dagens P1 Kultur.MÖTE MED FILMSKAPAREN AGNIESZKA HOLLAND – AKTUELL MED ”FRANZ K”Agnieszka Holland är en av Polens mest ansedda regissörer och hon är känd för filmer som till exempel "Europa Europa", "Mr Jones" och "Green border". Nu har hennes "Franz K" svensk premiär på fredag, en mångbottnad historia som tidstypiskt berättar om delar av hans liv, men också om hur han i dag är ett populärkulturellt fenomen och en av Prags främsta turistattraktioner. Emma Engström har träffat Agnieszka Holland, som har en lång och djup relation till Kafkas författarskap.ÖDESVAL I UNGERNOm några veckor, söndag 12 april, går ungrarna till valurnorna. Premiärminister Viktor Orbán och regeringspartiet Fidesz, som styrt landet i 16 år, kan vara på fallrepet – partiledaren Péter Magyar och hans utmanarparti Tisza ser ut att leda stort i opinionsmätningarna. Men, i dag kontrollerar Orbáns regim i stort sett all media, vilken betydelse det har för oppositionen och valutgången? P1 Kulturs Rasmus Grosin har träffat Erik Olsson på Reportrar utan gränser, nyss hemkommen från Ungern.STICKADE MASKROSOR OCH EN RENÄSSANSTRÄDGÅRD I GLAS PÅ WALDEMARSUDDEDet blommar ovanligt mycket på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm, där samlingsutställningen ”Det blommande – Konst & botanik” nyss har öppnat. I prinsens gamla bostad, som blev museum 1948, är trädgården en lika viktig del av helheten som konsten inomhus. Bland narcisser och krokus dyker stickade maskrosor och penséer upp – och inne i museet finns bland annat en renässansträdgård i glas och en en jättenäckros i silikon, men också målningar och fotografier. P1 Kulturs blombesatta reporter Nina Asarnoj har träffat några av de medverkande konstnärerna på utställningen.ESSÄ: OM PAUSANIAS GREKLANDSGUIDE FRÅN 100-TALET E.KRDet är kanske lätt att tro att guideboken är en hyggligt modern företeelse som följt i massturismens spår, men resehandböcker har en lång historia – och först var förstås de gamla grekerna! I dagens OBS berättar författaren och reseskribenten Per J Andersson om den grekiska geografen Pausanias som skrev tio guideböcker till Greklands provinser, redan under andra århundradet efter Kristus.Programledare Emma EngströmProducent Maria Götselius

Onsdagen är här och MorronZoo-gänget har ett fullmatat program i dagens sändning! Gänget laddar upp för att dra till Åre för RixFM i fjällen, Roger firar Greklands nationaldag med ett Greklans-quiz och programmet "Love is blind" diskuteras febrilt.

Pausanias guide till Grekland från 100-talet har hjälpt arkeologin, men han har också ett budskap till dagens makthavare, konstaterar Per J Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag trodde länge att guideboken var en modern företeelse. Så lärde jag mig att tyska Karl Baedeker började ge ut reseguider redan på 1830-talet.Men Baedeker var ju inte först. I ett kloster i Schweiz har man hittat en handskriven guide till Rom från tidigt 800-tal.Men historien börjar heller inte där. De gamla grekerna var nämligen först, även i guideboksbranschen.Resguide till Erythreiska havet skrevs redan under det andra århundradet efter Kristus. I den berättas hur man reser längs Afrikas, Arabiens och Indiens kuster, upp i Röda havet och ut på Indiska oceanen mot den indiska subkontinenten.Och ungefär samtidigt blev den grekiska geografen Pausanias klar med en serie på tio guideböcker till Greklands olika provinser. Som om han hade haft en hel stab med medarbetare som for runt och gjorde research. Men det hade han troligtvis inte.Allt tyder på att han reste och skrev allt själv.Pausanias föddes år 110 efter Kristus i provinsen Lydien i Mindre Asien, alltså västligaste delarna av dagens Turkiet. Och tack vare Romerska imperiets expansion kunde han resa runt i en värld utan gränser, som omfattade såväl dagens Italien och Grekland som Makedonien, Palestina och Egypten.Målgruppen tros främst ha varit bildade och rika romare sugna på att se de heliga platserna i landet som format deras värld. Men läste verkligen de romerska Greklandsresenärerna Pausanias guideböcker? Det kan man undra, eftersom det inte finns en enda referens till dem i andra antika källor, inte förrän på 600-talet‚ alltså ett halvt millennium efter att de skrevs. Då omnämns de för första gången av en östromersk författare.Hellados Pereigesis, eller Guide to Greece som böckerna heter i Peter Levis engelska översättning, hade fokus på platser för religiös hängivenhet. Men inte bara. När man läser guiderna inser man att han även gillar historia, geografi, konst och, lite överraskande, också fågelskådning. Kort sagt: Ämnen som är relevanta för en guidebok även i vår tid. Det kan jag intyga eftersom jag nästan 2 000 år efter Pausanias också skrev guideböcker till Grekland med liknande fokus.Tidlös känns också Pausanias fascination för människokroppens välbefinnande. Sida upp och sida ner tipsar han om platser där resenären kan finna bot och läkning. Särskilt förtjust är han i de må-bra-ritualer som utövades i medicinguden Asklepios anda i Epidauros i landskapet Argolis på halvön som idag heter Peloponnesos.Han berättar han hur man möts av en Asklepiosskulptur som sitter på en tron och håller i en stav omslingrad av en orm, medicinsymbolen som överlevt ända till idag och fortfarande används i Sveriges Läkarförbunds logga. Vid gudens fötter noterar Pausanias hunden som har heliga krafter som kan få människan att må bättre. Och själva templet beskriver han som rikligt dekorerat och belamrat med offergåvor från patienter som på så sätt visat sin tacksamhet för de behandlingar de fått.Pausanias traskar vidare, kanske med skoskav efter den långa promenaden från staden Argos, kanske med solsvedd panna och torr strupe‚ det är lätt hänt under de grekiska sommarmånaderna. Med alla sinnena på helspänn beskriver han vad han ser. Som Abaton, sovsalen där patienterna sov i hopp om att guden skulle hela dem i sömnen – eller i brist på det: att de i drömmarna skulle få vägledning om vilken behandling som passade bäst.Jag ser framför mig hur guideboksskribenten från Lydien blir stående en stund framför de graverade stentavlorna som hänger inne i sovsalen. Förundrad läser han vittnesmålen om hur guden botat blindhet, förlamning och till och med återupplivat döda. Jag föreställer mig att han tänker: om detta måste jag berätta för alla klena och kranka som ännu inte upptäckt Asklepios storhet – så att de kan resa hit!Epidauros var ju också en kulturell mötesplats. I amfiteatern med plats för 14 000 åskådare, som byggts mer än 400 år innan Pausanias var på plats, musicerade man, sjöng och spelade teater som en del av kulten kring guden. För kulturen, menade man, är också en form av vård och omsorg. Genom att gå och se ett skådespel kan den sjuke via katarsis nå emotionell balans – och därmed botas.När de som styr i dagens värld väger olika samhällsnyttor mot varandra får ju kulturen ofta stryka på foten. Men Pausanias budskap är tydligt: kulturen har en viktig roll att spela för en framgångsrik läkningsprocess.Pausanias guideböcker har varit guld värda för arkeologer som grävt i den grekiska myllan. De har gjort det lättare att förstå vad det är man hittat. Ända in på 1800-talet var det många som menade att hans texter byggde på saker han hört i andra hand, snarare än sett med egna ögon. Böckerna, menade skeptikerna, var snarare litterära verk än instrumentella guider. Men idag råder inget tvivel. Det mesta av det Pausanias beskriver stämmer väl överens med arkeologiska fynd.”Det intressantaste och mest minnesvärda som staden Epidauros har att erbjuda” skriver Pausanias, ”var en inhägnad med en skulptur av Asklepios och en skulptur som de säger föreställer gudens hustru Epione”. Formuleringen ”som de säger” får oss att förstå att han varit där. Men också att han inte har anlänt som spränglärd allvetare. Han lär sig genom göra de resor han gör, se det han ser med egna ögon, och prata med folk på plats. Precis så som seriösa guideboksskribenter i alla tider arbetat.Stående framför de gamla kolonnerna och arkitraverna kan nutida arkeologer, turister och guideboksskribenter uppfyllas av ett vemodigt ”man-borde-ha-varit-med-när-det-begav-sig”.Faktum är att redan Pausanias verkar ha känt så. När han skrev sina guider hade den grekiska kulturen redan passerat sin höjdpunkt. Nu var det romarna som styrde. Vår guideboksskribent tyckte att glansen gått förlorad från tiden före slaget vid Korinth år 146 före Kristus, då romarna segrade och inledde kolonialiseringen av Grekland. Han fick helt enkelt hålla till godo med att föreställa sig hur det än gång var.Jag tänker på att turismen så ofta handlar om just det, alltså att återuppleva en tid som inte längre finns. Vi går på museum för att uppleva hur man en gång i tiden gjorde, tänkte, målade och skulpterade. Hänförda trängs vi i trånga gränder i medeltida stadskärnor. Storögda betraktar vi gravar, reliker och votivgåvor i flerhundraåriga katedraler.Eftersom vi inte kan resa bakåt i tiden får vi svälja förtreten av att ha kommit för sent. Precis som Pausanias – och de rika romare som kanske läste det han skrev – så får vi nöja oss med de lämningar som trots allt finns kvar.När jag ser Pausanias framför mig traska runt där i sina sandaler på de kalkstensdammiga tempelområdena för att memorera sina intryck känner jag igen mig som nutida reseskribent.Både i känslan av att betrakta en förlorad värld – och i ivern att berätta om hur den en gång såg ut.Per J Anderssonförfattare och resejournalist LitteraturGuide to Greece 1: Central Greece av Pausanias, översättning till engelskan av Peter Levi 1971, Penguin Classics, 1979.Pausanias: A Greek Pilgrim in the Roman World av John Elsner, Oxford University Press 1992.Lustresandets geografier: Reseguider och turism 1700–1950 av Bosse Bergman, Korpen 2015.Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow, Apell förlag 2020.

I vårt mest grekiska avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Björn Engströms begäran – igenom grekisk-turkiska kriget. Man kan säga att det börjar fnissigt och sedan går utför ner i avgrunden.Mattis är den som drabbas av markhunger den här gången och går igenom detta halvglömda, men extremt brutala lilla krig; ett krig som faktiskt fick rätt ordentliga konsekvenser trots att du nog inte vet så mycket om det. Pers roll är den här gången att fängslas över Greklands ouppstyrdhet. Stort tack till Björn! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka.Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är just nu roligare att se målarfärg torka än att se Liverpool spela fotboll och det blev poängtapp även mot Burnley. Något som också innebar att vi däremed misslyckats med att slå alla nykomlingar på hemmaplan i år. Stämningen är sämre än någonsin (typ) på Anfield och frågan är hur ska agera framåt!? Och så vänder vi in och ut på Guehi-soppan – och frågar oss hur vi kunde misslyckas med att signa honom?!

Galen i Grekland Redaktionen är tillbaka efter sommaren. Det pratas, viskas, skrattas och Emilia är helt jävla galen i Grekland. Olof och Rebecca är fascinerade medans Veronica är rejält nyfiken. Vi gör nedslag i Greklands lååååånga mystiska historia, mykenska Kreta, eleusinska mysterier, stjärnbilder, statsstyre och inser hur mycket Greklands förflutna påverkar oss magiska praktiker idag. Emilia och Rebecca pratar av sig kring Heilung i Dalhalla medans Olof & Veronica inte får berätta något alls - Raincheck på det till nästa avsnitt. 5 år jubileum 24 oktober 2025 på Babel i Malmö Shownotes:Daemonia Nymphehttps://open.spotify.com/track/1yETmKLDGZlaKE0UTyibS1?si=NTcsvs4XRcKG-wVYmHgrHgKlipp och mix: Theresia Billberg Redaktion: Rebecca Tiger, Veronica Näslund, Olof Lindqvist och Emilia BlomVill du stötta oss? Bli Patreon: https://www.patreon.com/formodrarsmaktSnacka med likasinnade: Eftersnacksgruppen på FacebookGillar du musiken i podden? Musiken skapad av Eldin Earth WitchKontakt: www.formodrarsmakt.comFörmödrars Makt en Podcast grundad av Rebecca Tiger och Elin Bååth 2020Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierna om Minotauros och labyrinten, om Herakles tolv stordåd, om Kirke och Medea har vi hört när vi var unga, och de har lämnat outplånliga avtryck i vårt medvetande. Grekisk mytologi har inspirerat människor i tre millennier – och mer därtill – och mycket av den ingår fortfarande i allmänbildningen. Disney gör filmer om den, nya romaner skrivs, och myterna står sig fortsatt starka inom barnboksfloran.Men hur uppstod dessa berättelser? Har de sina rötter i verkliga personer och händelser? Kan vi se Minotauros‑sagan som en spegling av konflikten mellan det minoiska Kreta och de helladiska städerna i södra Grekland? Var Herakles en historisk person eller en sagofigur från sten‑ eller bronsålder? Har Atlantis funnits, eller är Platons redogörelse en moraliserande skröna? Fanns kung Midas och kung Krösus – de två rikaste monarkerna i antikens Greklands kollektiva minne – över huvud taget? Och hur förklarar vi de märkliga europeiska djuren i myterna – lejon och elefanter – har de någonsin existerat i Medelhavsområdet under antiken?I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om grekiska myter och sagor.Bild: Theseus och Minotauros. A‑sida från en attisk amfora med svartfigur, ca 540 f.Kr. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kåre Moberg var forskare, men när han drabbades av obotlig cancer var det i skönlitteraturen han sökte svar. Bland det sista han gjorde innan han dog i april 2025 var att skriva klart denna essä. Skådespelaren Erik Borgeke har läst in den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Zhuangzi, en av daoismens största tänkare, hade en dröm. Han drömde att han var en fjäril. När han vaknade funderade han över om det var han, som människa, som drömt att han var en fjäril, eller om det nu är fjärilen som drömmer om att han är en människa. Jag får kalla kårar av den tanken. Den har något feberaktigt och jagat över sig. Med skräckblandad förtjusning tänker jag: Kan man gå mer vilse än så här?Jag tror att denna rädsla för att vara vilse kommer sig av att jag har en mycket begränsad rumslig föreställningsförmåga. Om någon försöker beskriva till exempel ett torg eller en lägenhet, eller ge mig en vägbeskrivning, så villar jag bort mig redan efter den andra meningen. Detta har gett mig ett mycket dåligt lokalsinne. Om jag lämnar en plats och gör två eller tre svängar, så blir jag osäker på om jag hittar tillbaka.Sedan jag fick veta att jag lider av obotlig cancer, och att jag är tvingad att leva med en mycket begränsad tidshorisont, har min frustration över att inte hitta och ständigt villa bort mig, ökat. Om jag tidigare kunde se vilsegåendet som en möjlighet till nya erfarenheter, och i bästa fall, en möjlighet att vidga mina horisonter, är det nu mer förknippat med existentiell oro.Författaren Rebecca Solnit menar att det är först när vi tillåter oss att vara vilse som vi också gör det möjligt för oss att leva på riktigt. För dagens kontrollmänniskor, som stramt vakar över vilken riktning och kurs som deras liv ska hålla, är det ofta svårt att verkligen tappa bort sig. Detta begränsar deras horisonter och deras möjligheter att leva på riktigt. Ordet ” lost” har på engelska två betydelser: ”vilse” och ”förlorad”. I boken ”Gå vilse: En fälthandbok” skriver Solnit att även om båda innebär kontrollförlust, har de ett motsatt förhållande till omvärlden. När du förlorar något - en sak, ett minne, en vän - så försvinner det ut från vårt synfält eller vår uppfattning, och världen blir mindre. När vi istället går vilse så låter vi det obekanta träda fram och världen blir större än vår kunskap om den.Till skillnad från ordet ”lost”, som har en tveeggad betydelse, så finns det i det engelska språket två ord för det som vi på svenska har gett samlingsnamnet ”labyrint”. ”Labyrinth” och ”maze”. I sin förstnämnda betydelse så handlar det om en konstruktion som följer en förutbestämd stig. Den sistnämnda kan mer beskrivas som en irrgång med flera vägval och förgreningar.Redan under antiken fascinerade labyrinter människan, och de förekom ofta i myter och i religiösa sammanhang. Under medeltiden blev inomhus-labyrinter vanliga inslag som golvdekorationer i katedraler. De fungerade som symboliska pilgrimsfärder för de som, på grund av de rådande omständigheterna, inte kunde bege sig till Jerusalem.Trädgårdslabyrinter, med sina vilseledande irrvägar, förgreningar och återvändsgränder, blev populära som arkitektoniska inslag i slottsträdgårdar under renässansens och barockens Europa. Syftet var att på ett lekfullt och estetiskt tilltalande sätt ge sina gäster möjligheten att bege sig ut på upptäcktsfärd och äventyr, och att erbjuda dem en utmanande, om än något förvirrande och många gånger frustrerande, upplevelse.Solnit ser denna utveckling som ett exempel på hur människans relation till vandring har förändrats över tid; från religiös bot och kontemplation till rekreation och äventyr. Labyrinten, med sin obrutna och utstakade stig, är en inre, meditativ och reflekterande resa. Den mer utmanande och frustrerande irrgången, som kräver koncentration och aktivt beslutsfattande, symboliserar mer livets komplexitet och existentiell osäkerhet. En som gärna placerar sina läsare i denna komplexa osäkerhet är den argentinske författaren Jorge Luis Borges. I labyrint-liknande berättelser, vars invecklade omfång stäcker sig bortom mänsklig fattningsförmåga, förmedlar han en känsla av tomhet, meningslöshet, och – vilsenhet. Det kan var allt från bibliotek där varje tänkbar bok, varje möjlig kombination av bokstäver, ord och meningar existerar, till trädgårdar med en uppsjö av vägval och förgreningar, men där likväl alla valda stigar och verkligheter ändå förekommer samtidigt och parallellt. Som vilsen tonåring imponerades jag dock mest av Borges korta berättelse ”Asterions hus”. Där beskriver minotauren på Kreta sin labyrint och sitt förhållande till den. Trots att han vet att den har öppningar till omvärlden, anser han likväl att den är lika stor som världen – eller snarare, att den är världen.Borges gav mig en oerhört stark klaustrofobisk och trängd känsla, genom att beskriva något som var byggt för att stänga in, samtidigt som jag också drabbades av det motsatta, det vill säga, en apeirofobisk känsla av det oändliga. Labyrinten, som egentligen var en väl avgränsad konstruktion, kändes likväl gränslös när jag reflekterade över de nästintill oändliga kombinationer av stigar som kunde tas.Idag är det inte de oändliga vägvalen, möjligheterna till äventyr och att gå vilse som lockar mig. Trots att min ålder placerar mig mitt i livet, då man borde vara öppen för, och längta efter något nytt, så är min tidshorisont allt för begränsad för detta. Så varför går jag och tänker på labyrinter och irrgångar? Resor och äventyr i de grekiska myterna påminner ofta till sin struktur antingen om det ena eller det andra. Det gör allvarliga sjukdomar också.Inte sällan beskrivs sjukdomsförlopp som resor där den drabbade är en ofrivillig resenär. Man hoppas på att sjukdomsförloppet skall påminna om Jasons jakt efter guldskinnet, och ha en utstakad väg, att Greklands främsta hjältar följer och hjälper en, och där självaste skeppet som man reser med, assisterar en med hjälpsamma spådomar och förutsägelser. Många allvarliga sjukdomsförlopp påminner dock mer om Odysseus irrfärder där en förargad gud kastar ut, inte bara patienten, utan också dennes ofrivilliga medresenärer, på en färd mellan hopp och förtvivlan, med ständiga kursändringar och nya val, medan tidshorisonten krymper allt hastigare, samtidigt som den önskade destinationen – tillfrisknandet - känns alltmer avlägsen. Denna maze är en irrgång med oändliga förgreningar och återvändsgränder.Med mitt dåliga lokalsinne, och min förmåga att ständigt villa bort mig, önskar jag naturligtvis ett sjukdomsförlopp mer likt labyrintens odelade och förutbestämda stig. De stenar som ligger utlagda för att visa vägen plockar jag dumt nog på mig, vilket tynger ned med och gör min färd alltmer mödosam.I de stunder som jag känner mig som mest vilsen tänker jag på ett ord som min dotter lärde mig: ”nångångstans”. Det var naturligtvis en felsägning, men jag älskar ordet som hon skapade. Det fokuserar både på tid och rum. Var man än är, vilse på irrfärder eller tryggt vandrande längs en utstakad stig, så är man någonstans, på en bestämd plats, någon gång, på en bestämd tidpunkt. Oavsett om medresenärerna är frivilliga eller ofrivilliga, och om du har fickorna fulla med sten eller med hopp, så är du, hur vilse eller förlorad du än är, ”nångångstans”.Kåre Mobergutbildningsforskare och statistikerInläsare: Erik BorgekeEssän producerades av Karin Arbsjö och Olof Åkerlund

⁠Lyssna på Aidas jullåtar⁠⁠ I ⁠⁠Aidas julquiz⁠⁠ I ⁠⁠Köp julklappar i vår butik I dagens avsnitt får vi höra den äventyrliga sagan "Resan för att rädda solens ljus", önskad av Freja, 10 år från Leksand. Följ med Freia på en magisk resa genom Europa när hon ger sig ut för att hitta solens förlorade färger. Från Tysklands gröna kullar till Frankrikes solrosfält och vidare till Greklands blå hav, samlar hon färg efter färg. En spännande berättelse om mod, vänskap och hur även de minsta kan göra de största skillnaderna när solen behöver hjälp att lysa igen! Som alltid bjuder vår kära Aida på fascinerande fakta. Idag om svarta hål! Så häng med på ett magiskt äventyr från jorden till rymden! God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Hur ser vänsterns framtidsvision ut? Är det ens möjligt att föreställa sig ekonomiska alternativ till kapitalismen? Läsarpoddens Joel Halldorf och Patrik Hagman fortsätter sitt sökande efter utopier för vår tid genom att samtala om "Another Now" av Greklands tidigare finansminister Yanis Varoufakis.

Leonard Cohen var en rastlös själ som sökte mening i världens alla hörn. Han reste från New Yorks livliga gator till Londons dimmiga parker, från Israels heliga platser till Greklands soliga öar. Han skrev poesi, romanförfattade och fann till slut en ny väg i musiken, inte som en sista utväg utan som en nödvändighet för att uttrycka sina innersta tankar och känslor.Hans texter var djupt personliga undersökningar av kärlek, sex, krig, religion och död – de stora teman som rör oss alla på gott och ont. Han beskrev sina sånger som 'undersökningar' av livets vackra och skrämmande sanningar, och varje låt var som ett ankare kastat ut i ett stormigt hav, med en tyngd som kunde rädda liv.Källor:Leonard Cohen : the music and the mystique (Ratcliff, Maurice 2012)Leonard Cohen : a remarkable life (Reynolds, Anthony 2010)Various positions : a life of Leonard Cohen (Ira, Bruce Nadel 1996)An Evening with Leonard Cohen (Mush, 1988)He knew things about life, and if you listened you could learn (The Guardian 2016)Hallelujah - How to cover it badly (Youtube, Tantacrul) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leonard Cohen var en rastlös själ som sökte mening i världens alla hörn. Han reste från New Yorks livliga gator till Londons dimmiga parker, från Israels heliga platser till Greklands soliga öar. Han skrev poesi, romanförfattade och fann till slut en ny väg i musiken, inte som en sista utväg utan som en nödvändighet för att uttrycka sina innersta tankar och känslor.Hans texter var djupt personliga undersökningar av kärlek, sex, krig, religion och död – de stora teman som rör oss alla på gott och ont. Han beskrev sina sånger som 'undersökningar' av livets vackra och skrämmande sanningar, och varje låt var som ett ankare kastat ut i ett stormigt hav, med en tyngd som kunde rädda liv.Källor:Leonard Cohen : the music and the mystique (Ratcliff, Maurice 2012)Leonard Cohen : a remarkable life (Reynolds, Anthony 2010)Various positions : a life of Leonard Cohen (Ira, Bruce Nadel 1996)An Evening with Leonard Cohen (Mush, 1988) He knew things about life, and if you listened you could learn (The Guardian 2016) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Semestertider och vad passar då bättre än att prata om resor och hotell. Vi pratar t ex om ett av världens sämsta hotell där det sprang möss och kackerlackor på rummet och de i receptionen vid incheckningen sa att man bör hålla sig borta från fönsterna på rummet. Och så går vi igenom saker som folk råkat ut för på semestern, t ex när en elefant stal frukosten, den som trodde flyget ingick när man bokade ett all-inclusive-hotell, den som undrade om man kan titta på svenska sidor på Greklands internet eller han som klagade till resebolaget då det var 30 grader hemma i Sverige och bara 28 grader Mallorca. Allt detta och mycket mer.Nya avsnitt varje måndag. Happy lyssning!! //Per & Freddie PODDARE: Per Johansson & Fredrik Moberg PRODUCENT: Fredrik Moberg DISTRIBUTION: Acast KONTAKT & TIPS: hemnetknarkarna@hotmail.com INSTAGRAM: @hemnetknarkarna SAMARBETEN: kontakt@galliagency.se

Greklands korruptionsaura, Albaniens korruptionspositivism och svenska mäns nyfunna insikt att de kommer aldrig bli lika spännande och virila som gängkriminella ledare

Grekland är ett av svenskarnas absoluta favoritresmål, och i detta avsnitt djupdyker vi i att resa till Grekland. Till vår hjälp av vi Margareta Hallin, reseexpert med många år bakom sig i branschen och numera en stor modeinspiratör genom sitt populära instagramkonto 50something.se. Margareta guidar oss genom Greklands mesta pärlor – öar i de olika ögrupperna såväl som resmål på det grekiska fastlandet. Vi pratar extra mycket om ställen som Margaretas absoluta favoriter Amorgos och Tilos, Paros och Antiparos och […] The post 114: Att resa till Grekland (med 50something-Margareta) first appeared on Att resa-podden. Inlägget 114: Att resa till Grekland (med 50something-Margareta) dök först upp på Att resa-podden.

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste för och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

Runt 1750 före vår tideräkning händer det något. Vi närmar oss den sista delen av den Egeiska bronsåldern och en spännande tid väntar. Nu börjar en ny civilisation växa fram; den första avancerade civilisationen på Greklands fastland. Tack vare handel och handelskontakter med bland annat den Minoiska civilisationen på Kreta så ser vi startskottet för den Mykenska civilisationen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En allmänt sämre materialistisk kultur som ändå mynnar ut i ett helt nytt estetiskt uttryck är inte något att sopa under bordet med. Efter bronsålderns slut går vi in i Greklands mörka århundraden och då är det precis det som händer. Mot slutet av de mörka århundradena har en ny stil inom konst och hantverk utvecklats. En stil som vi idag kallar för den geometriska. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU-kommissionär Ylva Johansson ligger bakom både EU:s migrationspakt och förslaget som ska stoppa gromning och spridandet av övergreppsbilder på barn. Ännu en flyktingtragedi ägde rum i onsdags när en fiskebåt med migranter kapsejsade utanför Greklands kust. Enligt vittnen kan så många som 750 personer, varav många barn, ha funnits ombord när båten lämnade Libyen. Bara ett hundratal räddades. Kommer EU:s nya gemensamma migrationspolitik, som troligen träder i kraft nästa vår, kunna förhindra liknande olyckor? Eller kommer risken snarare att öka? Som EU-kommissionär för inrikes frågor har Ylva Johansson tagit fram det ursprungliga förslaget till en gemensam migrationspolitik. "Chat control" Ylva Johansson har också lagt fram ett förslag i kommissionen vars syfte är att upptäcka och förhindra sexuella övergrepp mot barn. Företag som driver tex sociala medier-tjänster ska enligt förslaget bli skyldiga att skanna kommunikation om det finns risk att användare delar övergreppsmaterial eller söker kontakt med barn för sexuella ändamål på sidorna. Kommer förslaget att rädda barn från övergrepp? Eller kommer förövarna bara att flytta över till darknet medan lagliga medborgares kommunikation massövervakas? Gäst: Ylva Johansson, EU-kommissionär för inrikes frågor sedan 2019, tidigare S-politikerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentatorTekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 16 juni. Ylva Johansson medverkade från en studio i Bryssel.

Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Bland de mest kända grekiska stadsstaterna är Aten och Sparta. Tack vare ett rikt och välutvecklat skriftspråk med många överlevda texter, i kombination med en rad nutida arkeologiska fynd så vet vi ganska mycket om hur krigen under dessa århundraden tedde sig.I detta avsnitt 46 av Militärhistoriepodden gräver Peter Bennesved och Martin Hårdstedt djupare i dessa antika fenomen. De går igenom såväl stadsstaternas struktur, ekonomiska förutsättningar, såväl som hopliternas utrustning och den krigsmentalitet som rådde. På vägen hanterar vi också kända händelser som slaget vid Marathon, Salamis, Mantinea, och den fatala atenska expeditionen till Sicilien (ett antikt ”Barbarossa”?) under Peloponnesiska krigets höjdpunkt.Vi har en klar bild över hur både samhället och krigföringen organiserades, är stadsstaterna i antikens Grekland. Det fanns ett stort antal av dem, utspridda över kust och landområdena runt Egeiska havet.Perioden mellan ca 500-300 år före vår tideräkning är också en mycket intressant period vad gäller krigskonstens utveckling. Det som har beskrivits som en av de viktigaste fördelarna med den västerländska krigföringen, disciplinen, har ett tydligt ursprung i de grekiska stadsstaternas sätt att kriga.Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Falangen var en kompakt fyrkantsformation i flera led med fördelen att de tillsammans med sina kamrater bildade en sköldmur med en svärm av utstickande spjutspetsar. Exakt hur falangstrider gick till vet vi inte, men klart är att grekerna uppvisar en enastående disciplin och taktiskt tänkande som fick stora konsekvenser för dem själva och omvärlden. Deras förmåga att hålla ihop sina trupper och slås till siste man ledde till en rad häpnadsväckande segrar mot bland annat det enorma Persiska imperiet, men det ledde också till svårigheter när greker möte greker i strid. Hur skulle man ta krigskonsten vidare när falang mötte falang, och hur skulle framgångarna till land omsättas till framgångar till havs?Bild: Chigi-vas med hopiliter som håller sköldar och svärd. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi sätter ner grammofonnålen på skivan just där Sparta är en av Greklands framstående stadsstater på 400 och början av 300-talet f.kr. Saken gäller Spartas kvinnor, vad var det för speciellt med dem? För något verkade det vara, både enligt dem själva och övriga grekiska betraktare. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad tror vi att vi vet? Det vi får till oss i tidig ålder blir till sanningar, men betyder det att det är sant? Alla dessa så kallade sanningar, som vi bär runt på, vad gör de med oss, hur begränsas vi av dem i allt vi tänker, tror och tycker. Var kommer tillexempel dina åsikter och trosuppfattningar ifrån. I vår tredimensionella värld delar vi upp allt i rätt och fel, sant och falskt, rimligt och orimligt… osv. Men vad händer om vi lyfter blicken lite. Öppnar våra sinnen och höjer oss över allt, gör oss själva större än vår dualistiska värld? Vi kan tro precis vad vi vill men jag tänker att vi behöver vara oerhört ödmjuka inför att det vi faktiskt tror kan komma att förändras. Livet, världen, universum, är fyllt av möjligheter. Här finns ett tidlöst och oändligt medvetande som vi alla är en del av.Universum sägs vara 14 miljarder år. Jorden runt 4 miljarder år. Ända fram till slutet av 1920-talet så trodde vetenskapen att det bara fanns en galax i Universum – Vintergatan. Idag tror man att det är 2000 miljarder galaxer. Så på 100 år har vi gått från 1 galax till 2000 miljarder galaxer. Så vad ser vi som sanningar idag som om några år kommer att visa sig vara fel!?Vintergatan, innehåller mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och andra galaxer omges av en eller flera planeter. Det är försvinnande lite vi vet om universum. Men livskraften är stark. Bara på vår egen planet har vi livsformer som lever i de mest extrema förhållanden. Det finns så mycket liv på vår planet – lusten och kraften i livet är enorm. Livet hittar alltid en väg!Låt oss bara konstatera och vara överens om att inget kan stoppa livets framfart, och att det med största sannolikhet sprudlar av livsformer därute som vi ännu inte känner till. Och vad får oss att tro att vi skulle vara den mest intelligenta livsformen. Det är bara att se på världen som den ser ut för att inse att så förmodligen inte är fallet. Men om hur andra eventuella livsformer ser ut kan vi bara spekulera. Och med detta sagt så kan vi nu påbörja vår resa. Sista torsdagen i varje månad så presenterar ”Så in i Själen” - Utomjordiskt! I det här avsnittet pratar Michael och jag om olika tecken. Vi pratar om Sädescirklar, bland annat den i Chilbolton. Dessutom, Ett stort antal av Greklands första städer är i perfekta geometriska förhållande till varandra när det kommer till dess avstånd och placering. Vad handlar det om? Välkomna till Utomjordiskt. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter på medelsvår engelska. Greklands regering försöker få tillbaka antika statyer som funnits i England sedan 1800-talet. Biljetterna till Eurovision-finalen sålde slut på 36 minuter eftersom många av biljetterna köptes av bottar. Vi pratar med Melissa och Cos om vad de tycker om det. Vinnare av Streamer Awards är ett spel som skrevs tillsammans med författaren av Game of Thrones-böckerna. Musik: Mae Muller – I Wrote A Song / Eurovison Theme Song – Sound of Beauty.

Shaman Durrek Verret har berättat att han behöver genomgå en organdonation. Vi berättar om shamanens hälsoproblem och det ultimatum han ställt inför vigseln med prinsessan Märtha Louise. Vi pratar även om exkungen Konstantin av Greklands begravning och att det var många saker som förvånade oss vid ceremonin. Vi tar även upp startskottet för firandet av kungens 50-år på tronen, Harrys kärlek till Spice Girls och alla skämt om prinsens privata kroppsdel. Med: Jenny Alexandersson och Sara Ericsson. Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

För antikens greker var nakenheten en del av deras kulturella identitet. Idag däremot tycks vi ha svårt att göra skillnad på naket och naket, menar Carl Magnus Juliusson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I offentligheten är en naken kropp aldrig bara en naken kropp. Den vill alltid något. Kommunicera något, sälja något, väcka något lust till exempel.Det är en märklig paradox. Vår tid fullständigt svämmar över av nakenhet i film, tv-serier, reklam och mode. Ändå verkar vi inte kunna se den som naturlig. Det märks inte minst i fråga om konst. I sociala medier har bilder på allt från den lilla kalkstensfiguren Venus från Willendorf, till målningar av Rubens och Courbet tagits bort för att de skulle vara pornografiska. Eftersom de föreställer nakna kroppar.Nakenhet likställs med pornografi något som är till för att göra dig upphetsad. Hur upphetsande dessa konstverk verkligen är kan man fråga sig. Men uppenbart är att det har blivit svårt att göra skillnad på naket och naket.Lika uppenbart är det att nakenhet har en betydande plats i konsthistorien. Många av våra allra främsta konstverk föreställer människor spritt språngande nakna från Venus från Milo och Apollo från Belvedere till Michelangelos David. Det har med en alldeles särskild definition av skönhet att göra. Att det är just en naken kropp som ska uttrycka den högsta formen av skönhet är en av antika Greklands kanske märkligaste uppfinningar. Det var omkring 400 år före Kristus som den nakna kroppen började analyseras filosofiskt och införlivades i läror om hur man bör leva. Att avbilda nakenhet var däremot inte nytt. Från tidigare sekel finns avbildningar av nakna unga pojkar, med armarna längs med sidorna, blicken rakt fram och benen lite isär. Skulpturerna kallas kouroi (unga pojkar på grekiska). De är inspirerade av Egypten, kan vara religiösa och föreställa till exempel Apollon, men behöver inte vara det. Deras kvinnliga motsvarigheter kore bär däremot kläder. Men det förekom också ett helt annat slags nakenhet, med satyrer som motiv grova män med skäggiga ansikten, hästöron och svans. Till skillnad från de unga pojkarna är dessa satyrer även utrustade med gigantiska erigerade könsorgan. I antika Grekland trodde man att fallosar kunde avvärja ondska och onda ögat, inte sällan genom att framkalla skratt, i till exempel palats eller badhus. Satyrerna kan spela flöjt, dricka vin, onanera eller ha samlag med olika djur. En sådan scen kunde till exempel avbildas i botten på en kylix, en vinbägare, som en lite rolig överraskning när du druckit upp. Nakenheten i sig var således inte ny. Men den ska i klassisk tid få en speciell innebörd. Enligt en teori är det dessa två världar, de unga pojkarnas idealiserade, gudomliga skönhet, och satyrernas aggressivitet och förmåga att avvärja ondska, som har smält samman i nakna  realistiska  avbildningar av (åtminstone i vissa fall, tror man, verkliga) soldater och idrottsmän. Dessa krigare och atleter utstrålar nu mod, och ett alldeles särskilt slags mod, nämligen modet att kämpa, trots att de är blottade. Grekerna var högst medvetna om att denna syn på nakenhet skiljde sig från andra kulturer. Att vara naken blev en del av deras kulturella identitet. Det finns källor som beskriver hur soldater stred nakna på slagfälten. Historikern Thukydides skriver att seden att gymnastisera naken är en betydande del av det nya, moderna, demokratiska Grekland. Ordet gymnastik kommer från grekiskans gymnos som betyder just naken.Det var däremot bara män som fick avbildas nakna på det här viset. Platon vill visserligen att alla väktare och soldater, både av manligt och kvinnligt kön, ska vara nakna i hans idealstat. Men det är en utopi. Den kvinnliga nakenheten kopplas annars till skam och sårbarhet eller prostitution. Ett undantag är avbildningar av kärleksgudinnan Afrodite, där hon täcker sitt kön och ibland även brösten med sin hand.Vad skulpturer av dessa unga, smärta, atletiska idrottsmän och krigare gör, är att visa upp en form av idealmänniska. Men denna idealmänniska är inte enbart en konstnärlig konstruktion. Även den vanliga människan ska lära sig att skulptera sin nakna kropp. Rekommendationerna från läkaren Diokles är nästintill en heltidssysselsättning. Varje morgon kroppsövningar, tvättning, frotterande av kropp och huvud. Därefter motion, privata aktiviteter, idrott och lunch, följt av vila, promenad och idrott igen, sedan insmörjning, frottering och middag. Sist, ännu en promenad innan sängdags. Hos Xenofon, som liksom Platon var lärjunge till Sokrates, kan vi läsa om hur Sokrates uppmanar de unga att göra gymnastik, dels för att kunna försvara sig i krig, dels för att skydda sig mot sjukdomar och lyten. Men det handlar inte enbart om kroppsvård. Sokrates menar att gymnastik även har en god verkan på tänkandet. Bristande kroppslig hälsa kan föra med sig glömska, modlöshet, dåligt humör och till och med galenskap. En fysisk livsföring leder också till moralisk fasthet. I Platons Staten säger Sokrates att en sansad man fäster vikt vid att vara stark, sund och vacker bara för att därigenom bli måttfull.Skönhet för de antika grekerna handlade alltså om inre egenskaper som manifesterade sig i kroppen vilket inte är samma sak som att vara snygg. Sokrates är känd för att han ska ha varit ful. Men han var antagligen i god form. Bland annat var han med och stred i det Peloponnesiska kriget. Platon är ett smeknamn som betyder bred enligt historien ska han ha fått namnet av sin lärare i brottning på grund av sin breda bröstkorg och sina breda axlar.De antika grekerna läste alltså i den atletiska nakenheten in alla de egenskaper som man önskade att en modern, manlig, demokratisk medborgare skulle ha: mod, hälsa, måttfullhet och moral. Män som främst tränade för andra mäns blickar. De kunde både dyrka och skratta åt, men också estetiskt och moraliskt inspireras av nakenheten. Om du undrat varför manliga skulpturer har relativt små könsorgan är det för att uttrycka självbehärskning i motsats till de mer välutrustade satyrerna.Kanske påminner den grekiska synen på träning en hel del om dagens diskussioner om hälsa att ha en sund själ i en sund kropp, att motverka psykisk ohälsa genom att gå ut och springa, och så vidare. Men dagens skönhetsideal ser helt annorlunda ut. Vår moderna syn på nakenhet präglas av den pornografiska blicken, som har riktats från beskrivningar eller visuella representationer av en sexuell akt, till att inbegripa nakenhet överhuvudtaget. Ett litet könsorgan på en man symboliserar idag något helt annat än självbehärskning, eftersom kroppen läses genom en helt och hållet sexuell lins.Men måste det vara så? Är det så omöjligt att se en naken kropp bara som en naken kropp?Jag tror inte det. Därför försöker jag istället tänka på en biffig Platon när jag tränar helst dock med kläderna på.Carl Magnus Juliusson, litteraturvetare och kulturjournalist

"Var är konsten???" Det utropade en kritiker när den stora utställningen "Documenta" i Kassel skulle efteranalyseras. Idén om VAD som är en utställning, är uppe för diskussion i år. KONSTÅRET 2022 MED GÄSTER:Det här var året då vi efter pandemins nedstängningar på riktigt började röra oss fritt på muséer och vernissagefester igen. Den uppskjutna Venedigbiennalen gav plats åt kvinnorna och placerade surrealismen i centrum. Och på lika viktiga - den tyska mastodontutställningen Documenta i Kassel - så upplöstes själva idén om vad som är en utställning så långt, att det fick kritikerna att rynka pannorna.Vi sammanfattar konståret 2022 tillsammans med konstkritikern Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén på Kulturredaktionen i P1.MÅRTEN ARNDTZÈN LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets Sverigedebut: Anselm Kiefer på Artipelag, pågår till 8 januari 2023.Årets återkomst: Barbro Östlihn på Göteborgs och Västerås konstmuseer, pågår i Västerås t.o.m. 5 mars 2023.Årets återupptäckt: Nicolai Astrup på Waldemarsudde.Årets utställning: Ejnar Nielsen på Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn. Öppnar på Vejen konstmuseum i januari 2023.CECILIA BLOMBERG LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets abstrakta pionjär: Sonia Delaunay på Louisiana Årets politiska reflektion: Yael Bartana på Moderna museet i MalmöÅrets forskarbragd: Georg Vasaris teckningar på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023Årets utställning: Det kalla ögat. Tyskland, 20-talet och nysakligheten på Louisiana, pågår till 19/2-2023. BIRGITTA RUBIN (DN) LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets angelägenhet: Klimatkonsten och medvetenheten om museernas ansvarÅrets positionering: Äldre kvinnliga konstnärer tar plats på de stora konstinstitutionernaÅrets genre: Fotografiet - t.ex. Christer Strömholm på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023 Årets utställning: Nan Goldin på Moderna museet, pågår till 26/2-2023OBS-ESSÄN OM NAKNA GREKERAntikens greker gymnastiserade gärna nakna. Ja, det var rentav en del av deras kulturella identitet, och det avspeglades i konsten. Idag däremot verkar vi ha svårt att betrakta nakna kroppar utan en pornografisk blick. Det menar Carl Magnus Juliusson, som i dagens essä från Obs berättar om en av det antika Greklands kanske märkligaste uppfinningar.ÅRETS SJÄLVHUSHÅLLAR- OCH TRÄDGÅRDSBÖCKER (OCH EN FRÅN FÖRRA ÅRET):"Modern självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall"Odla blommor" av Hanna Wendelbo"Den blommande köksträdgården" av Anette Nilsson (2021)Dessutom tipsade Nina Asarnoj om tidningen "Åter. Praktisk kunskap om självhushållning" och dokumentären "Gubben i stugan" av Nina Hedenius på SVT Play.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

Johan blir skeptisk när Norrköpings nye tränare talar om sig själv som en vinnare. Anders högläser Ryan Giggs otroliga dikt. Dessutom: Ferguson i vittnesbåset, Bowies ödmjukaste stund, Jackie Charlton på en barncykel, Greklands väg till EM-guldet, ”vinnarskallar” som kommer undan, 5 klenoder på 1 minut, Anders Ken Fagerberg-cliffhanger och sju klenoder på en nästan en minut.

Vi fördjupar oss i den antika idrottsvärlden och dess tävlingar – de olympiska spelen, självklart, men också de mindre kända! I denna värld hittar vi en av antika Greklands största poeter som blev berömd för hur han i dikter om sin tids stora atleter och idrottsmän berörde eviga teman som ålderdom, förgänglighet och ära.Besök vår hemsida www.delfyne.se och följ Delfyne förlag och Alla tiders podcast i sociala medier!Bild: Byst av Pindaros / Wikimedia CommonsMusik: Mars 1 i D-dur ur "Pomp and Circumstance" av Edward Elgar med Eastern Wind Symphony See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De gamla grekerna började ägna sig åt djupa filsofiska tankar på 500-talet f.Kr. Först ut var en grupp män som kallas Greklands sju vise. Jalle och Robin läser och diskuterar slagkraftiga sentenser av de sju gamla visa grekerna - till exempel "Känn dig själv". Inlägget Känn dig själv – ett avsnitt om Hellas sju vise män dök först upp på Radio Svegot.

Greklands nationaldag firas med quiz och kuriosa! Zookompisen Marko tävlar i bilbaneracet och gräver ner sina kalsonger på gräsmattan utanför studion.

Christian Gustafsson och Jesper Hallberg är tillbaka i etern. Den här gången om: • Malmömatchen • Läget i laget • OS • Arenafrågan • Juniorkoll • Handbolls-EM • Fagervalls lön • Kan IKO vinna SM-guld?

I detta avsnitt svarar Europapodden på lyssnarnas intressanta, roliga och kluriga frågor. Hur uttalas Schweiz? Hur mår Portugal? Hur går det för Greklands ekonomi? Och vilken nationalrätt är den bästa i EU? Medverkande:  Andreas Liljeheden Brysselkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent och Stephanie Zakrisson Londonkorrespondent.  Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Översättning: Theodor Kallifatides, Björn Ranung Uppläsning: Ulf Håkan Jansson (inspeln ur vårt arkiv) Önskad av: Pieter Söron, Göteborg DIKTSAMLING:  Greklands folk: dikter  (Wahlström & Widstrand, 1968) MUSIK Arvo Pärt: Variation nr 5 ur Sex variationer över A-dur- och a-molltreklanger EXEKUTÖR Ralph van Raat, piano

Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Bland de mest kända grekiska stadsstaterna är Aten och Sparta. Tack vare ett rikt och välutvecklat skriftspråk med många överlevda texter, i kombination med en rad nutida arkeologiska fynd så vet vi ganska mycket om hur krigen under dessa århundraden tedde sig.I detta avsnitt 46 av Militärhistoriepodden gräver Peter Bennesved och Martin Hårdstedt djupare i dessa antika fenomen. De går igenom såväl stadsstaternas struktur, ekonomiska förutsättningar, såväl som hopliternas utrustning och den krigsmentalitet som rådde. På vägen hanterar vi också kända händelser som slaget vid Marathon, Salamis, Mantinea, och den fatala atenska expeditionen till Sicilien (ett antikt ”Barbarossa”?) under Peloponnesiska krigets höjdpunkt.Vi har en klar bild över hur både samhället och krigföringen organiserades, är stadsstaterna i antikens Grekland. Det fanns ett stort antal av dem, utspridda över kust och landområdena runt Egeiska havet.Perioden mellan ca 500-300 år före vår tideräkning är också en mycket intressant period vad gäller krigskonstens utveckling. Det som har beskrivits som en av de viktigaste fördelarna med den västerländska krigföringen, disciplinen, har ett tydligt ursprung i de grekiska stadsstaternas sätt att kriga.Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Falangen var en kompakt fyrkantsformation i flera led med fördelen att de tillsammans med sina kamrater bildade en sköldmur med en svärm av utstickande spjutspetsar. Exakt hur falangstrider gick till vet vi inte, men klart är att grekerna uppvisar en enastående disciplin och taktiskt tänkande som fick stora konsekvenser för dem själva och omvärlden. Deras förmåga att hålla ihop sina trupper och slås till siste man ledde till en rad häpnadsväckande segrar mot bland annat det enorma Persiska imperiet, men det ledde också till svårigheter när greker möte greker i strid. Hur skulle man ta krigskonsten vidare när falang mötte falang, och hur skulle framgångarna till land omsättas till framgångar till havs?Bild: Chigi-vas med hopiliter som håller sköldar och svärd. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det var kärleken till antiken som fick stormakterna att intervenera för grekernas sak i självständighetskriget mot Osmanska riket som drog igång för 200 år sedan. I mars 1821 tändes gnistan till den grekiska frihetskampen mot det Osmanska riket. Och det var vurmen för den grekiska antiken som hjälpte frihetskämparna att vinna segern tio år senare. Tobias Svanelid diskuterar Greklands självständighetskrig med antikvetaren Johannes Siapkas: om hur Europa flockades under den grekiska fanan i syfte att återuppväcka och bevara den europeiska civilisationens vagga. Dessutom om vikingarnas historiesyn. Dick Harrison förklarar varför vikingarna gärna reste sina runstenar och hövdingahallar vid bronsåldershögar.

OBS! KLIPPT VERSION!STÖTTA OSS PÅ PATREON OCH FÅ HELA AVSNITTEN - TOTALT 2H GOTT SNACK VARJE VARDAG!https://www.patreon.com/gottsnackMalou gästar programmet och berättar om sina ungdomsår i Athen med Greklands kulturelitoch om förhållandet med den gifta mannen Takis. Hur var uppväxten med en pappa hon var rädd för och hur gick det till när hon fick en exklusiv intervju med 50 cent på elektronikkedjan Expert?Biiiiing bong See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att vara kvinna under antiken var inte helt enkelt, det var till stor del mannens värld och kvinnorna var ofta utestängda från stora delar av det publika livet. Speciellt i Aten. Men ett undantag var hetärerna. Vilka var egentligen dessa kvinnor och vilken roll spelade de?

Enligt filmfotografen Pia Lehto ska dokumentärfilm ge en äkta bild av verkligheten, men erkänner att makten över den bilden inte ligger hos filmskaparna. Pia Lehto ser en jonglerande pojke i utkanten av Greklands största flyktingläger och bestämmer sig för att porträttera honom och hans familj i långfilmsdokumentären Idomeni. Hur man berättar om andras liv handlar enligt Pia ofta mer om slump än om förutbestämd dramaturgi. Popula djupdyker i äkthet och snackar om hur vi framställer oss själva i samhället. Programledarna utmanas också till att analysera varandras dokumentationer på sociala medier. Vem äter en hamburgare med en massa toarullar i bakgrunden och varför är Natalies katt bakfull? Meimi Taipale, Sanna Laakso & Natalie Minnevik popula@sverigesradio.se

Skådespelerskan och politikern Melina Mercouri satte Grekland på en helt ny karta genom sitt passionerade engagemang för både kultur och politik. I år skulle hon ha fyllt 100. I veckans program djupdyker vi, tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, ner i Melina Mercouris rökiga ciggröst. Vi pratar med Christina von Arbin, styreleseledarmot i den Svenska Parthenon-kommittén. Och så tittar vi närmare på den grekiska musikpionjären Lena Platonos. Veckans gäst är Alexandra Pascalidou, journalist och författare.

Oscar, Kath och Kodjo får besök av journalisten Siri von Malmborg som gjort dokumentär följt Gyllene Gryning. Rättsprocessen mot gruppen har kallats Greklands mest uppmärksammade rättsfall i modern tid. Hur kom det sig egentligen att ett nynazistiskt våldsbejakande parti kan växa sig så stort att det 2012 lyckas ta sig in i parlamentet, och vad har en grekisk rappare med saken att göra? Historien sträcker sig ända bak till 70 och 80-talet i Grekland och den fascistiska militärjuntan som då styrde landet. Siri berättar mer!

Tusentals människor står utan hem efter den omfattande branden i Greklands största flyktingläger Moria på ön Lesbos. Desperationen är total. ”De flesta är helt apatiska”, säger DN:s utsände fotograf Alexander Mahmoud i dagens avsnitt. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

I dagens avsnitt bland annat: Världens största katedral Hagia Sofia omvandlas återigen till moské, mor envarsgriper somalier som försökte våldta 11-årig son, Tucker Carlsons toppredaktör avgår efter det framgått att han under pseudonym skrivit påstått rasistiska kommentarer på juridikforum, Donald Trump benådar Roger Stone och upphäver flerårigt fängelsestraff, rapparen Kanye Wests kandidatur till amerikanska presidentposten, USA:s högsta domstol avgör fall om indianer i Oklahoma, Trumps skattedeklarationer, DACA-programmet och abortlagar samt Jair Bolsonaro drabbad av Wuhansjukan https://radio.bubb.la/sondag-12-juli-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Hagia Sofia blir återigen moské efter att domstol annullerat dess museistatus, fördöms av patriarken och av Greklands kulturminister, världens största katedral byggdes år 537 och konverterades till moské år 1453 av Mehmet II efter Konstantinopels fall, gjordes till museum 1934 av Kemal Atatürk Mor som grep 16-årig somalier som våldtog 12-åring och försökte våldta 11-åring berättar om hur hon, maken och sonen körde runt och letade efter förövaren och hur hon sprang ifatt och höll fast honom medan hennes nyopererade make pratade med polisen i telefon Tucker Carlsons toppredaktör Blake Neff avgår sedan det framgått att han under pseudonymen CharlesXII vid flera tillfällen under fyra år skrivit påstått rasistiska, sexistiska och homofoba kommentarer på juridikorienterade forumet AutoAdmit, enligt anonymt tips till CNN, ska bland annat ha skrivit att en av de främsta faktorer som håller brottsligheten nere är att svarta män stannar hemma och spelar Call of Duty och beskrivit någon som en asiatisk megaragata Donald Trump upphäver straff för Roger Stone dagar innan hans drygt tre år långa fängelsevistelse skulle inledas, Vita huset säger att Stone är ett offer för Rysslandsbluffen vänstern och dess allierade inom media skapat för att undergräva Trumpadministrationen Roger Stone portad från Facebook och Instagram en vecka innan han ska infinna sig i fängelse, har sedan domen kämpat för att undvika straff och hoppas på att benådas av Donald Trump Elon Musk tycks dra tillbaka sitt stöd för Kanye Wests presidentkandidatur då han på Twitter skriver att deras åsikter kanske skiljer sig mer än han tidigare trott, följer på familjens oro över att rapparen är mitt i en allvarlig bipolärepisod USA:s högsta domstol bedömer att Donald Trumps avveckling av DACA-programmet gjordes på ett olagligt sätt, programmet som kom till genom exekutiv order under Barack Obama gav 700 000 illegala invandrare uppskov med utvisning och möjlighet att bli behöriga att få arbetsvisum, konservative John Roberts röstar med de liberala domarna Supreme Court strikes down Louisiana abortion law Högsta domstolen beslutar att Donald Trump måste lämna över information om sina privata finanser till åklagare i New York, sju av nio domare instämde inklusive Gorsuch och Kavanaugh som tillsattes av Trump Supreme Court Rules That About Half Of Oklahoma Is Native American Land Jair Bolsonaro testar positivt för covid-19, uppges ha mild feber och behandlas med hydroxiklorokin och azitromycin

Kostas Kenteris och Katerina Thanou var Greklands stora affischnamn inför OS i Aten 2004. Men på invigningsdagen kom nyheten om en motorcykelolycka en stor bluff för att undvika dopningstester. Programmet är gjort av Cecilia Paulsson hösten 2019. Slutmix: Lotta Linde-Rahr.

Det här är en presentation av en ny bok från Norstedts Förlag. Mary Beards utgångspunkt i den här genomillustrerade boken är att själva sättet vi ser på konst är en minst lika viktig källa till kunskap om en civilisation som att läsa om den. Dessutom är inte betraktaren densamma över tid: antikens slavar, 1800-talets konnässörer och nutida turister ser olika saker i exempelvis Greklands fornminnen. Utifrån vackra färgbilder och i korta slagkraftiga texter försöker Mary Beard förstå hur olika civilisationer kommunicerat sina ideologier och religioner, och hur de uppfattats. Kan bilder av makt vara mer mäktiga än vad de som ser dem tillåter dem att vara?

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Torbjörn Hållö om hur coronaviruset fortsätter att påverka samhället och världsekonomin, hur flyktingkrisen vid Greklands gräns påverkar relationen mellan EU och Turkiet samt Axess magasins senaste temadel om hur vi kan få tillbaka vår framtidstro. Programledare: Erik Thyselius.

Den grekiska urbana folkmusiken rebetika även kallad rembetika, rembetiko och rebetiko hämtar kraft ur Greklands kriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den senaste ekonomiska krisen slog till i Grekland försvann speltillfällen och konsertlokaler tvingades stänga, men för rebetiko-musiken har den krisen istället inneburit ett uppsving. I ett vintrigt Aten träffar vi såväl unga hajpade rebetikoband som veteraner för att ta reda på hur det kommer sig. Vi letar oss också tillbaka till rebetikons födelse, och en annan kris som på många sätt påminner om dagens. I programmet medverkar gitarrvirtuosen och rebetikoprofessorn vid universitetet i Thessaloniki Dimitris Mystakidis, rebetikosångerskan Marió (Maria Konstantinou) samt medlemmmarna i gruppen Trio Katara - Panagiotis Diamantis, Kostis Kostakis och Sotiris Letsios. En P2 Dokumentär av Lars Lovén och Ulrika Walmark.

Towe Cho Matre Temperaturen stiger inför presidentvalet i Mexiko den 1/7. Hör om studentrörelsen "jag är 132"som samlar de unga väljarna och ställt till med oreda i valkampanjen. Ny lag riktad mot homosexuella skapar stor oro i S:t Petersburg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Temperaturen stiger inför presidentvalet i Mexiko den 1/7.Hör om studentrörelsen "Jag är 132"som samlar de unga väljarna och ställt till med oreda i valkampanjen. Ny lag riktad mot homosexuella skapar stor oro i S:t Petersburg. Trots att de flesta länder i Europa går i motsatt riktning, väljer Frankrike att sänka pensionsåldern Barack Obama tar hjälp av superkändisar för att få in kampanjmedel. Hälften av Greklands unga är arbetslösa

Om vanmakt och vrede när välfärdsstaten krackelerar i krisens spår. Om greker som rasar och resignerade letter som bara vill lämna landet. Är det slutet för den Europeiska modellen vi bevittnar? Hör den indiska ekonomiprofessorn om ett Europa som blivit galet medan den tyske statsvetaren litar på att Europas största kulturgärning kommer att bestå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just som förhoppingarna växte om att finanskrisen höll på att släppa sitt grepp om den globala ekonomin vändes uppmärksamheten mot de många skuldtyngda EU-länderna som nästa stora problemhärd. Det som ekonomer redan kände till kom som en total överraskning för många människor som inte förstått hur bräcklig landets ekonomi var.I land efter land har tuffa åtstramningsprogram införts - Grekland, Italien, Portugal och på kort tid har människor runt om i Europa fått uppleva hur marken plötsligt rycks undan för dem och hela deras existens hotas. Sverige hör till de få länder som ännu inte har tvingats genomföra några sparprogram, medan andra länder som Spanien redan är inne på en andra runda. Förra veckan var det Tysklands tur. Som en historiskt kraftsamling presenterade förbundskansler Angela Merkel tillsammans med sin koalitionspartner Guido Westerwelle, det sjusidiga dokumentet som anger ramarna för hur statens utgifter ska minska med 80 miljarder Euro under de kommande fyra åren. Frågan är om det också blir historiskt som ett steg mot en nedmontering av det sociala skyddsnät som Tyskland en gång var föregångare i att bygga upp.Kritiken lät i alla fall inte vänta på sig och den hördes också från de egna leden, mot att det är samhällets svagaste som får bära den tyngsta bördan medan de välmående förskonas. Det var också innebörden i kommentaren från professorn i statsvetenskap Thomas Meyer som Daniela Marquardt ringde upp i Dortmund. Men trots sin skoningslösa kritik är han övertygad om att välfärdssystemet kommer att bestå, till skillnad från Beate Jonscher i Jena. Hon är utbildad litteraturvetare men förlorade sin tjänst vid universitetet efter den tyska återföreningen och har sedan dess varit arbetslös i långa perioder, trots omskolning och vidareutbildningar. Hon, liksom många andra medelklasstyskar har tappat tilltron till politiken och till staten som garant för människors grundtrygghet. Det bekräftar en undersökning vid institutet för demokratiforskning vid universitetet i Göttingen. En av forskarna bakom studien, Stine Harm, tecknar bilden av en stor grupp människor som känner sig allt mer övergivna av sina politiska företrädare. Början av 2000-talet och den första tiden efter inträdet i EU 2004, var "feta år" för letterna. Lettland blev en ekonomisk tiger i Europa. Svenska banker drev intensiva kampanjer för att invånarna i landet skulle låna pengar för att köpa hus och bilar. Huvudstaden Riga renoverades, lönerna mångdubblades och bostadspriserna steg till och med över nivåerna i Stockholm. Men sen sprack bubblan, och i början av 2008 var den lettiska krisen ett faktum: bostadspriserna rasade och arbetslösheten sköt i höjden. Sen dess har den ekonomiska krisens epicentrum, och mediernas intresse, flyttat söderut i Europa, där också protesterna når helt andra dimensioner. Och svenska banker talar försiktigt positivt om en stabilisering av Lettlands ekonomi de närmaste åren. Men samtidigt fortsätter stålbadet för letterna i det tysta. Enligt överenskommelse med Internationella Valutafonden, IMF, och svenska banker som lånat ut pengar, genomförs just nu ett massivt sparpaket, som bland annat slår hårt mot skolan och sjukvården i landet. Konflikts Robin Olin besökte Riga, för att se vilket slags samhälle som växer fram ur den ekonomiska krisen och sparpaketen där? Och han började på Gailezer, Rigas östra universitetssjukhus, som är Lettlands största. Reaktionerna mot nedskärningarna har varierat runt om i Europa. Medan letterna är, som vi hörde mer resignerade och framför allt strävar efter att lämna landet så har andra länder upplevt betydligt starkare och till och med våldsamma protester. Den brittiske historikern Simon Schama skrev för en tid sedan i Financial Times att vi står på randen till en ny tid av vrede; en "age of rage". Han hänvisar till franska revolutionen, och menar att historien visat att det ofta sker en fördröjning mellan ekonomisk katastrof och mobiliseringen av social vrede. Enligt Simon Schama har stubinen just tänts till en potentiell krutdurk fylld av raseri över de misskötta ekonmierna. Vi står nu inför en "prövning av de demokratiska institutionernas styrka", skriver han. Vi ska nu vända oss mot det land där missnöjet redan har exploderat. Konflikts Julia Lundberg ringde upp den grekiska fackföreningen för tjänstemän; Adedy, och fick tala med den internationelle samordnaren Vassilis Xeinakis,som berättade om vårens demonstrationer som de största i Greklands historia. Vita Husets ekonomiske rådgivare Larry Summers förklarade nyligen att han betraktar den europeiska skuldkrisen som ett potentiellt problem för den amerikanska ekonomin, som också riskerar att hämma hela den globala tillväxten. Många utomeuropeiska bedömare, är tämligen eniga om att det är den gemensamma valutan, Euron, i sin nuvarande konstruktion som har bidragit till Europas kris. Men hur de europeiska staterna ska hantera krisen råder det större oenighet kring. Bör Europa spara sig ur krisen - eller inte? Finansmannen George Soros sällade sig häromdagen till dem som varnar för att Europa kan fastna in i en långvarig recession om nedskärningarna blir för stora.I krisens spår, med omfattande sparpaket, sänkta löner och pensioner, riktas nu sökarljuset mot de europeiska välfärdssystemen. Hur kommer de sociala skyddsnäten att se ut i Europa i framtiden? I amerikansk press kan man ibland skönja en illa dold skadeglädje över en europeisk välfärd i kris - ett system "too good to be true" - för bra för att vara sant, skrev New York Times appropå krisen i Grekland.Och vissa amerikanska bedömare har förutspått den europeiska sociala modellens undergång. Konflikts Ira Mallik ringde upp Uri Dadush, chef för den amerikanska tankesmedjan Carnegies internationella ekonomiska program, som är en av dem som sagt att räkenskapens tid nu har kommit för Europa, men han ser inte någon större risk för att krisen kommer leda till social oro i Europa. Det gör däremot Jayati Ghosh, professor i ekonomi vid Jawaharlal Nehru universitet i New Dehli i Indien, som tror att motsättningar mellan grupper kommer att öka. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Ira Mallik