Podcast appearances and mentions of lars berglund

Styrkelyftaren, fysioterapeuten och forskaren Lars Berglund är efter flera år tillbaka igen som gäst i Tyngre Träningssnack. Denna gång blir det först en snabb summering av det vi gick in på djupet kring de två senaste gångerna har var med i podden och sen får vi höra vad han har kommit fram till de senaste åren. Det blir också en hel del diskussion kring hur man faktiskt skulle kunna få bättre svar på alla frågor som finns kring teknik och skaderisk. Och vad som är realistiska förväntningar när det gäller att hitta olika skadeförebyggande åtgärder och storleken på en eventuell effekt. Vill du lyssna på tidigare avsnitt med Lars så är det avsnitt 9 och avsnitt 52. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om VAB och fotboll på snötäckta planer (00:04:37) Lars Berglund är tillbaka för att snacka styrkelyft och skador (00:10:10) En kort summering av vem Lars är och vad han har gjort tidigare (00:18:24) Katastroftankar vid smärta och mer specifikt ryggproblem (00:25:13) Ytterligare forskning och arbete efter doktorsavhandlingen (00:27:21) Marklyft vid ryggsmärta fungerar möjligen bättre hos de som inte har väldigt ont (00:29:43) Funktion i vardagen kan ofta vara ett viktigare mått än smärta (00:35:19) Du håller inte ryggen still när du utför knäböj och marklyft (00:40:05) Vad kan vara orsakerna bakom lättare akut ryggsmärta? (00:47:27) Det finns många obesvarade frågor kring skaderisk vid styrketräning (00:49:42) De som verkar vara perfekt konstruerade för att lyfta effektivt (00:56:48) Hur ska de som inte har perfekt anatomi för lyften utföra dem tekniskt? (01:00:32) Lyfter styrkelyftare med ryggproblem annorlunda än de utan problem? (01:03:28) Har vi för stora förhoppningar på hur mycket skador kan minskas med "rätt teknik?" (01:06:53) De flesta skador som styrkelyftare har verkar smyga sig på över tid (01:10:40) Vi vill kunna förutsäga vem som bör göra vad innan de får problem (01:14:44) Hur mycket varierar lyftares teknik från dag till dag? (01:16:00) Möjligheten att göra en prospektiv studie på teknik och skador hos lyftare

Den avslutande delen med Lars Berglund. Ett nördigt samtal mellan Erwin och Lars om tunga lyft, smärta och ryggar och om teknik spelar roll.  Lars är sjukgymnast i grunden men också forskare och nu lektor på Umeå Universitet. Ämne är styrkelyft och den forskning Lars gjort inom området. Lars har bland annat tittat på marklyft vid ländryggssmärta och hur väl vi kan bedöma lyftteknik och hur ryggen rör sig vid moment som knäböj och marklyft. Så inom området om marklyft är bra för ryggar och vilken roll lyftteknik spelar roll för ryggsmärta så är Lars en expert. Mer om Lars Berglund hittar du hos Umeå universitet. Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

I det 145:e avsnittet får Erwin nöjet att prata med Lars Berglund. Lars är sjukgymnast i grunden men också forskare och nu lektor på Umeå Universitet. Ämne för samtalet är styrkelyft och den forskning Lars gjort inom området. Lars har bland annat tittat på marklyft vid ländryggssmärta och hur väl vi kan bedöma lyftteknik och hur ryggen rör sig vid moment som knäböj och marklyft. Så inom området om marklyft är bra för ryggar och vilken roll lyftteknik spelar roll för ryggsmärta så är Lars en expert. Så bered dig på ett nördigt samtal om tunga lyft, smärta och ryggar och om teknik spelar roll. På grund av ett långt samtal och mycket att prata om har vi delat upp samtalet i två delar. Nästa del går att lyssna på om två veckor. Mer om Lars Berglund hittar du hos Umeå universitet. 00:02:13 – Lars in Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Vi snackar med Norrlandsfantomen Lars Berglund och kollar hur landet ligger. Hur är det egentligen med hans skador? Blir det någon tävling nån gång? Vad är det som driver honom? Och hur är det egentligen, får man träna med bandana? Allt detta och mycket mer blandat med skratt och anekdoter. 00:07:07 – Lars in Tyngre Old School: ämnen och gäster som motiverar och inspirerar med träningen som en röd tråd. Alla våra gäster har en historia att berätta som både rör och berör – med Fredrik Age & Ashkan Aghili. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

På besök i Sundsvall passar vi på att rafsa inom grunderna till helgens Olympia-aktiviteter i Las Vegas.

I detta avsnitt av Koh Lantapodden får vi tips av poddens ansvarige, Lars Berglund, om saker man kan/bör göra under en vistelse på Lanta. Passar perfekt att avnjuta avsnittet i hängmattan eller är matnyttigt för dig som är mitt inne i planeringen av din resa!

I avsnitt 127 killgissade vi loss om en ny studie på svenska styrkelyftare och deras skador. I dag går vi direkt till hästens mun och intervjuar en av medförfattarna till studien: Lars Berglund, doktor i fysioterapi och styrkelyftare av rang.   Men! För att det här avsnittet ska bli av intresse för fler än oss styrkelyftare, fokuserar vi till stor del på vilka lärdomar alla som tränar med skivstång kan dra av studien.   Hur farligt är det egentligen att träna marklyft med krummad rygg? Knäböj med buttwink? Bänkpress med ofixerade skulderblad? Och hur bör du träna för att undvika skador?   Lars Berglund har genom åren ägnat de här frågorna mer tid än de flesta, och hans svar kommer nog förvåna många.   Och just ja ... Det här är första gången vi har med en gäst i ett ordinarie avsnitt av podden. Lämna en kommentar och berätta om du gillar det eller ej! Om du gillar det får du gärna även komma med förslag på fler ämnen och gäster.   Bonus: Lars har själv skrivit en sammanfattande artikel om studien här på Styrkelabbet.se. Läs den innan du lyssnar på avsnittet, om du vill ha fler detaljer.   Hålltider: 00:00 - Försnack 07:00 - Dagens ämne: Intervju med dr Lars Berglund om skador på styrkelyftare, vanliga teknikbrister, varför vi skador oss och hur vi kan träna för att minska skaderiskerna 1:09:50 - Eftersnack Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök Gymgrossisten.com/styrkelabbet.   ***   Artiklar som är relaterade till dagens ämne hittar du på Styrkelabbet.se: Skador hos svenska styrkelyftare: hur, när och varför? Avsnitt 127: Skador inom styrkelyft – var, när och hur ofta ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.

Häromveckan dök det upp en svensk studie på styrkelyftare som äntligen ger oss några välbehövliga svar.   Hur ofta skadar sig styrkelyftare? Var skadar de sig? Skiljer det sig åt mellan könen? Och skadar de sig oftast på träning eller tävlingen?   I dagens avsnitt gör vi helt enkelt vårt bästa för att killgissa sönder denna studie, som utfördes av Edit Strömbäck, Ulrika Aasa, Kajsa Gilenstam och Lars Berglund. Och självklart bjuder vi på våra bästa råd för att du faktiskt inte ska skada dig när du styrketränar (råd vi själva är fantastiska på att undvika).   När vi är färdiga med det har vi tid över för två lyssnarfrågor.   Först ut diskuterar vi hur du bäst anpassar din styrketräning under deff – och om kardio ens är något som behövs. Därefter tacklar vi den evigt konstiga frågan om vilken form av konditionsträning man ska välja (och vi tillåter inte oss själva att svara ”ingen”).   Hålltider: 00:00 - Försnack 07:20 - Dagens ämne: Skador inom styrkelyft 32:50 - Lyssnarfråga: Hur ska du anpassa träningen under deff? 38:20 - Lyssnarfråga: Vilken typ av konditionsträning ska du välja? Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök Gymgrossisten.com/styrkelabbet.   ***   Artiklar som är relaterade till dagens ämne hittar du på Styrkelabbet.se: Introduktion till idrotten styrkelyft: Regler, klasser och utförande Så undviker du de vanligaste skadorna vid styrketräning ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.

Lars Berglund är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att snacka mer kring skador inom styrkesporterna. Vi börjar med att gå på djupet kring en ny studie från Lars och hans grupp uppe i Umeå där de tittat på mängden skador inom olika styrkesporter. Därefter går vi vidare i diskussionen och funderar kring alla olika aspekter som troligen kan inverka på skaderisken inom styrkelyft och hur man dels skulle kunna finna dessa via undersökningar och sen dels vad man i så fall skulle vilja göra med den informationen man får fram från det. Avslutningsvis tar vi upp några lyssnarfrågor riktade till Lars. Hålltider 00:00:00 Lars Berglund, numera PhD och med ny master 00:04:20 Skador inom styrkesporterna 00:10:00 Kvalité på studierna hittills är ganska dålig 00:16:30 Vet man hur hälsan är hos före detta styrkeidrottare? 00:23:20 Hur hårt kan man belasta barn och ungdomar? 00:28:40 Problemet med att studera skador hos styrkelyftare 00:37:25 Försöka ta reda på vilka de större problemen är så man eventuellt kan förebygga dem 00:42:40 Varför styrkelyft borde vara lättar att studera än lagidrott 00:44:45 Är skaderisken lägre om ryggen är i neutralt läge när man lyfter? 00:49:00 Vad tror experter inom styrkelyft orsakar skador? 00:54:20 Kan man vänja sina vävnader till att tåla alla möjliga olika tekniker? 00:59:55 Tänk på vilka or du väljer när du instruerar folk vid styrketräning 01:05:13 Lyssnarfrågor: Lars tankar kring FAI-problematik (ljumsksmärta) 01:09:15 Höftförändringar är vanligare hos ungdomar som satsat tidigt 01:12:05 Lars syn på 3D-träning 01:17:50 Hur ser Lars på synsättet "Just load it" när det gäller behandling av skador 01:19:40 Varför belastar folk benen olika i knäböj?

Dagens avsnitt fokuserar på marklyft och knäböj. Gäst för dagen är sjukgymnasten Lars Berglund som för närvarande doktorerar i Umeå med fokus på framför allt marklyft. I avsnittet diskuterar vi främst två studier som han varit delaktig i, en där man låtit personer med långvarig ryggsmärta träna marklyft och en där man undersökt typen av skador hos styrkelyftare. Efter det går vi vidare och diskuterar teknikutförande vid marklyft och knäböj där vi även ställer en liten kontrast mellan att lyfta för att prestera och lyfta för att hålla sig skadefri. Hålltider i avsnittet 00:00:00 Introduktion av Lars 00:11:38 Lars Mastersuppsats - marklyft för personer med ryggbesvär 00:42:17 Skador hos styrkelyftare 00:52:20 Vad är ett bra utförande av knäböj och marklyft? 01:04:25 Lars är ovän med bokhyllan - Kelly Starrett 01:12:46 Vad är neutral rygg/mittenläget när man lyfter 01:32:40 Orsaker till butwink och eventuella åtgärder 02:01:30 Avslut med summering Om du vill veta mer om det som Lars jobbar med har han en facebooksida där han lägger upp en hel del intressant information både kring sina egna studier och styrketräning och styrkelyft överlag Du kan även följa Jacob och Wille på instagram eller välja att följa Tyngre Träningssnack för uppdateringar och extra information kring varje avsnitt.

Vi hookar upp med kompisen Lars Berglund – en av branschens bästa individer, med en fysik som matchar fullt ut. Hör Lars berätta om sina tävlingar, sitt liv som gymägare och om eventuella comebackplaner. 00:11:55 – Gästen in 01:15:49 – Gästen ut

Svensk förlossningsvård är en av de säkraste i världen. Men för lilla Ella slutade förlossningen med syrebrist och en livslång allvarlig hjärnskada. Och Ella är desvärre inte ensam. I två program granskar Kaliber bristerna och misstagen som begås på förlossningsavdelningarna. Lilla Ella drabbades av en svår hjärnskada vid förlossningen när läkaren inte reagerade på Ellas syrebrist. De senaste åren har flera barn drabbats av hjärnskador eller till och med dött i samband med förlossningen då övervakningen av barnen har brustit. Det är november i ett kyligt Sundsvall. I köket i villan i centrala stan är det dags för Ella 3,5 år att få något att dricka. Det är Annika, en av Ellas assistenter som hjälper Ella få i sig vätskan. Näringsdryck som med hjälp av en plastspruta sprutas in i något som liknar en gummiknapp strax ovanför Ellas navel. – Nu kommer det lite saft Ella. Nu kommer det lite saft. Saft saft hallonsaft. Ella sitter i vad som en gång var en vanlig barnvagn men som idag byggts på med en blå plastsits. Ella har en svår hjärnskada som hon fick i samband med sin förlossning. April 2010. Ellas mamma Johanna Burman är gravid i 9:e månaden när hon upptäcker att hon fått en blödning. Hon ringer förlossningen i Sundsvall och får rådet att komma in. Kvart i fem på eftermiddagen kommer hon och sambon Christer Thorsson till sjukhuset. – När vi kommer dit förklarar de att så här kan det va, så här kan det se ut. Det behöver inte alls va nåt konstigt och då känner vi oss lite trygg. Redan när Johanna kommer in till förlossningen ser barnmorskan att Ellas hjärtljud avviker från det normala genom att koppla upp Johanna vid en så kallad CTG-maskin som mäter Ellas hjärtljud.  Eftersom en blödning kan vara ett tecken på att moderkakan har lossnat, ett tillstånd som kan vara livshotande, kontaktar barnmorskan förlossningsläkaren. Men läkaren väljer att till en början avvakta. – Så att sen när de kom in och sa att det skulle bli snitt så kände jag mig väldigt orolig och började kallsvettas så jag började kräkas där uppe på förlossningsavdelningen och det kom en ytterligare stor blödning till och sen körde de ner mig på operation för de skulle göra ett snitt. Läkaren väljer att göra ett kejsarsnitt genom ryggbedövning i stället för det snabbaste sättet, genom att söva Johanna. 40 minuter efter att läkaren beslutat om snitt tas Ella ut ur Johannas mage. – Sen såg jag barnmorskan bar iväg med Ella, slapp som ett lakan, vit som ett lakan. Ella är livlös berättar pappa Christer. – Jag trodde det var kört. Jag hade inte sett några tecken på att hon skulle komma tillbaks. Men Ella kommer tillbaks och överlever. Johannas moderkaka har delvis lossnat och Ella har inte fått tillräckligt med syre. Hon kyls ner i ett försöka att  minska de hjärnskador syrebristen kan ha orsakat. Johanna och Christer hoppas in i det sista att kylbehandlingen ska ha effekt. – Det var på Christers födelsedag när vi fick ett svar på hur MR-röntgen sett ut och då fick vi veta att hon hade fått hjärnskador. Hon var 13 dagar. Då förstod vi men vi visste inte hur allvarligt det skulle bli och det kunde ingen svara på heller. Men Ella har ju fått jättesvåra hjärnskador efter det här. Ella har fått en svår cp-skada. – Både på insidan och utsidan är hon ju väldigt spastisk. Hon har ju dragit sin ena höft ur led. Fast hon är 3,5 år gammal så är hela bäckenet snett. Hon har dragit lös ena höften ur led. Hon är väldigt  begränsad. Hon har ju egentligen ingen frivillig motorik att hon kan styra sina egna händer och styra sin egen kropp på det viset hon vill. Det är ingen som vågar säga om hon kan bli bättre eller sämre utan…utan man får bara hoppas på att det på nåt sätt inte blir värre. Länssjukhuset i Sundsvall gjorde en Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen efter det som hände Ella. Lex Maria innebär att vårdgivare är skyldiga att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Vårdgivaren, i det här fallet Sundsvalls sjukhus ska utreda det som hänt för att se vad som gått fel och vad man kan göra för att förhindra att samma sak händer igen. Socialstyrelsen anser att fel begicks under förlossningen. Ellas hjärtljud övervakades inte tillräckligt och de tecken som ändå fanns, i form av misstänkt moderkaksavlossning och avvikande hjärtljud,  borde inneburit att Ella plockades ut tidigare. Enligt Socialstyrelsen borde läkaren beslutat att förlösa Ella med ett omedelbart kejsarsnitt nästan 1,5 timme innan hon plockades ut. – Det känns jätte jobbigt att veta att… det hade inte behövt vara så här. Johanna och Christer anmäler själva personalen till HSAN. I samband med att HSAN slutar utreda anmälningar från patienter förs ärendet över till Socialstyrelsen och läkaren får kritik. Snittet skulle gjorts tidigare. Och myndigheten anser det anmärkningsvärt att det saknas kontinuerlig övervakning mot slutet av förlossningen. Läkaren, vill inte vara med i det här programmet. Marju Dahmoun är sedan 2011 verksamhetschef på kvinnokliniken i Sundsvall. – Det var ju en felbedömning. Vi håller helt med och på det sättet är det bara att försöka se till att det förbättras och att det inte upprepas. Det här är alltid ytterst allvarligt. I beslutet från Socialstyrelsen uppger sjukhuset att de nu ska ”säkerställa personalens kompetens avseende CTG-tolkning ”. Alltså den maskin som registrerade Ellas hjärtljud.   En CTG-maskin registrerar fostrets hjärtfrekvens och mammans värkar. Man kan se det på en datorskärm eller på ett papper som skrivs ut. På så sätt kan barnmorskan se om barnet på ett eller annat sätt mår dåligt under förlossningen. CTG introducerades på 60-talet och är idag den vanligaste övervakningsmetoden på Svenska förlossningar. Rekommendationen är att en kvinna kontrolleras när hon kommer in till förlossningen. Efter det beror det på hur förlossningen går och hur kvinnan och barnet verkar må.  – Det här är alltså en CTG-registrering och den visar då bebisen puls och den ska variera mellan 5 och 25 slag per minut. Ann Carlsson är barnmorska och sektionsledare på förlossningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. I ett förlossningsrum  visar  hon ett barns hjärtfrekvens på en CTG-skärm. Det är kurvor som går upp och ner. Med hjälp av två runda dosor som fästs på mammans mage kan Ann och hennes kollegor följa barnets hjärtljud. – Och det ska finnas såna här accelerationer. Har man sånt så är vi helt övertygade om att bebisarna mår bra. Att kunna tolka CTG-kurvor ingår i jobbet för alla barnmorskor och läkare som jobbar på en förlossning. Metoden är bra på att visa när barnet mår dåligt, men ett stort problem är att barnets hjärtljud ofta kan tolkas som just dåliga eller avvikande och att det då kan vara svårt att veta när det är allvar. Det säger Håkan Norén, vårdenhetsöverläkare på förlossningen i Mölndal. – Och det är det som är vår svårighet. Att veta när betyder den dåliga CTG:n att barnet är dåligt och när är det bara en effekt av att barnet belastas. Det finns olika undersökningar för att kolla det här. Genom att till exempel ta ett blodprov från barnets huvud. – Och det är då vi går vidare med andra metoder, och utifrån det så agerar vi, men till syvende och sista är det ju så att vi får inte tro, så är vi osäkra på den information vi har så måste vi alltid avsluta förlossningen. Alltså vi kan inte tro att det blir bra eller tro att det blir bättre om fem minuter utan får vi inte tillräcklig information då avslutar vi förlossningen oftast med ett kejsarsnitt. Kan man bli bra på att tolka CTG? Kan man lära sig, kan man bli bättre? – Ja det är klart att man kan bli. Desto mer man sysslar med det och desto mer vi pratar om det så klart vi blir bättre, visst är det så. Men det är stora grupper som ska bedöma CTG och alla barnmorskor som förlöser ska då kunna det här och det är alltid så att vissa är bättre än andra och vid en förlossning krävs så mycket annat, du har en mamma som också kräver omsorg, smärtlindring. Så det är inte bara att hon ska bedöma barnets tillstånd, i det sammanhanget kan det ibland vara så att man missar barnet under den mest kritiska tiden. Det finns Rutiner och PM på avdelningarna som ska guida personalen i när CTG-övervakning ska ske och hur informationen ska tolkas. Men när Ella föddes 2010 i Sundsvall följdes inte rutinerna. Hennes hjärtljud tolkades fel av läkaren enligt sjukhusets egen utredning. Dessutom skulle Ella övervakats kontinuerligt under slutet av förlossningen enligt Socialstyrelsen. – Ja man känner väl att man är så himla utelämnad. Här har man gått i nio månader och varit gravid och så ska man lämna över sin kropp och sitt förtroende till någon kunnig personal som man bara tar för givet att de kan det de ska. Så man känner sig väldigt utelämnad. Det gör man ju. Ellas förlossning skedde under en turbulent tid för kvinnokliniken i Sundsvall. Det var besparingar och personalnerdragningar.    Socialstyrelsen gör en tillsyn som mynnar ut i en rad åtgärder kliniken ska redovisa. Socialstyrelsen anser våren 2012 att kliniken, två år efter att Ella skadats, saknar metoder och har bristfälliga rutiner för att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs när det gäller bedömning av CTG. Sundsvall sjukhus skriver i sitt svar att de genomför och har genomfört flera förbättringar. Bland annat gemensamma genomgångar en gång i veckan och att  personalen på förlossningen ska schemaläggas så att de ska kunna genomföra prov i CTG-tolkning. Senast maj 2013 ska alla på kliniken ha gjort ett CTG-prov. Socialstyrelsen är nöjda med de åtgärder som presenteras och hösten 2012 avslutar de ärendet. Men när Kaliber kontrollerar detta så visar det sig att all personal inte gjort ett prov i CTG-tolkning, i november 2013. Det som skulle gjorts senast i Maj. – Vi klarade inte riktigt den gränsen. Marju Dahmoun är verksamhetschef på Kvinnokliniken. Varför inte det? – Vi hade en hel del andra saker att göra också och vi har ju haft en personalomsättning men även massa andra processer på gång samtidigt för att förbättra patientsäkerheten så att just det här målet,  det här första målet klarade vi inte men vi kommer att göra det. Nästan alla är klara. Men sju barnmorskor och två läkare återstår. Sex barnmorskor började på kliniken först i början av sommaren. – Nu har ju ändå Socialstyrelsen tyckt att vår plan och vår målsättning är realistisk och bra för de har ju släppt våran uppföljande granskning. Men jag tänker att det här var ju en del i varför de släppte granskningen. – Ja det är alldeles riktigt. Perfekt blir man aldrig. Men det visar sig att detta varken var första eller sista gången som Sjukhuset i Sundsvall säger att de ska förbättra eller säkerställa sin personals kompetens när det gäller fosterövervakning under förlossning. 2007 dör ett barn på grund av de hjärnskador det fått av syrebrist i samband med förlossningen. Enligt socialstyrelsens beslut fanns brister gällande fosterövervakningen. Bland annat missbedömdes CTG. Och under arbetet med det här programmet kommer ytterligare en Lex Maria anmälan från Sjukhuset i Sundsvall. Det handlar om ett barn som fötts med tecken på syrebrist och där sjukhuset i sin händelseanalys bland annat kommit fram till CTG-mönster  misstolkades och inte vägdes samman med övriga riskfaktorer. I alla tre händelser har CTG-kurvor enligt beslut från socialstyrelsen eller sjukhusets händelseanalys misstolkats eller missbedömts. Efter alla tre händelser har sjukhuset som åtgärdsförslag angett att på olika sätt antingen förbättra eller säkerställa kompetensen i att tolka CTG hos personalen. 2009: ”Kontinuerlig utbildning i CTG-tolkning för klinikens läkare och barnmorskor anordnas.” 2010: ”Säkerställa personalens kompetens avseende CTG-tolkning.” 2013: ”Införa system för att kontinuerligt säkerställa tillräckliga kunskaper i tolkning av CTG inför och under förlossningstjänstgöring.” Liknande förslag på förbättringar ges alltså efter alla tre fallen. – För mig är det, jag tycker det är… jag blir förvånad.  Ellas mamma, Johanna läser den senaste Lex Maria anmälan. – Och de har gjort samma typ av händelseanalyser och det är samma riskfaktorer och det är samma utredning men det har liksom inte lett nånstans. Men Marju Dahmoun, verksamhetschef för kvinnokliniken i Sundsvall håller inte med. Vad tänker du kring det? Alltså 2009,2010 och 2013 så är det samma åtgärder som ni föreslår för att förbättra er verksamhet. – Det är inte enbart CTG-kunskaper som man behöver upprepa och certifiera, det är självklart vi måste göra det och som jag säger, varför det upprepas, det är väl det finns inte så mycket annat. Det är ju det här som är grunden och det blir ju förstås väldigt intressant att se vad säger Socialstyrelsen om detta fall och det är därför vi vill ha granskning av det. Man tänker att om man tidigare haft ett åtgärdsförslag. Man har lovat att åtgärda det och sen dyker det upp igen. Ska man gång på gång behöva ta till samma åtgärdsförslag? – Det är ju en kontinuitet i den åtgärden och på det sättet är det adekvat att ta den med hela tiden. Har ni inte kontinuerligt idag då? – Ja. Det är därför jag undrar varför ni skriver att det är en förbättringsåtgärd om ni anser att ni har kontinuerlig CTG-utbilning idag. – Ja, vi ska hålla fast vid det. Men Inspektionen för vård och omsorg, IVO tycker inte det är rimligt att så lika åtgärdsförslag lämnas gång på gång. Petra Carlbaum är enhetschef på IVO avdelning nord. – Nej det tycker vi inte. Då finns det nån brist utöver det. Alltså utöver den faktiskt bristen, då finns det någon brist i systemet eftersom man kommer tillbaka med samma åtgärder gång på gång. Hon kan inte kommentera den senaste händelsen i detalj då IVO ännu inte utrett det, men säger att de reagerade när de såg anmälan som kom in nu i oktober. – Vår första tanke var att nu har det hänt igen. Ja, men nu visade det sig att det var samma händelse som vi var där och tillsynade för ett år sedan. Nu har den upprepats. Det är samma sorts avvikelse men däremot kan jag inte gå in i ärendet eftersom jag inte utrett det klart. Och när de gäller de prov i CTG-tolkning som samtliga i personalen skulle gjort senast maj i år. Som var en del i att kvinnokliniken fick grönt ljus från tillsynsmyndigheten,  men som ännu inte alla gjort så menar Petra Carlbaum på IVO att de utgår från att vårdgivaren gör det de sagt att de ska göra. – Sen kan det ju hända saker som gör att man behöver skjuta på det, men det är olyckligt om man inte genomför det man sagt att man ska göra. Absolut. – Det har ju gått 3-3,5 års sen och de är fortfarande inte klara med de här CTG-testen. Jag tycker det är för jäkligt rent ut sagt. Men Ellas föräldrar, Johanna Burman och Christer Thorsson tycker även tillsynsmyndigheterna borde göra mer. – De nöjer sig med ett skrivet dokument från kliniken där de säger att vi har åtgärdat de här nio punkterna, och de här återstående sex punkterna håller vi på och jobbar med. Det är skitsnack. Det är ett papper och det är ingen handling. Men Petra Carlbaum på IVO tycker inte de nöjt sig med ett papper i det här fallet och hänvisar till de två tillsyner de gjort efter händelsen. – Ja i förra skedet gjorde vi definitivt vad vi kunde det är jag alldeles övertygad om. Sverige är ett av de säkraste länder i världen att föda barn i. Av runt 100 000 barn som föds i Sverige varje år är det en ytterst liten del som får skador eller dör vid förlossningen. Men det som hände Ella är inte unikt. Kaliber tar del av Lex Maria anmälningar som gjorts de senaste åren gällande förlossningar och kan se att brister kopplat till fosterövervakning ofta förekommer i fall där barn fötts med tecken på syrebrist, fått en hjärnskada eller dött.   Vi läser ett 90-tal anmälningar. De flesta från 2012 och 2013 men även några från 2010 och 2011. Vi hittar ett trettiotal fall där vi antingen i beslut från IVO eller tidigare Socialstyrelsen eller genom sjukhusens egna utredningar kan se att brister kopplat till övervakning av barnen hjärtfrekvens har förekommit. I en del fall handlar det om rena missbedömningar. Som när en läkare väljer att skicka mamman till ett annat sjukhus trots att barnets hjärtljud är dåliga. Barnet får en hjärnskada. ”Bedömningen är att utifrån de förändringar som då noterats borde beslutet ha blivit omedelbar förlossning i stället för att skicka vidare. Ett sådant beslut skulle troligen ha medfört mindre risk för att barnet skulle utsättas för syrebrist.” Det handlar även om stressade Barnmorskor och läkare som har hand om flera patienter samtidigt. ”Läkaren som har flera patienter på Akutmottagningen noterar att CTG-kurvan är avvikande och meddelar kommer om en stund. När läkaren 1,5 timme senare anländer till förlossningen är CTG kurvan patologisk. Läkaren tar ett skalp-ph. När provsvaret ses beslutas om urakut sectio. Ett livlöst barn framskaffas.” Det handlar också om att värkstimulerande medel används även om barnen visat att de mått dåligt. Trots att det kan förvärra en syrebrist. ”Det kan inte uteslutas att den fortsatta stimuleringen med oxytocin har vart en bidragande faktor till att fostret utvecklade hypoxi.” Kaliber hittar i anmälningarna 14 barn som fötts med tecken på syrebrist eller hjärnskador och 18 som dött i samband med förlossningen där brister kopplat till fosterövervakning finns med. Ibland som en av flera brister. Ett trettiotal fall är få med tanke på hur många hundratusentals barn som fötts under samma tid, men för det de drabbar kan konsekvenserna bli stora. 3,5 åriga Ellas vardag är fylld av smärta, läkarbesök, matningar, mediciner och rehab. – Ellas liv är ju väldigt begränsat om man säger så. Hon har inte kunnat gå på dagis tack vare att hon är så infektionskänslig. Sen är det väl ganska enformigt skulle jag tro. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Patientförsäkringen LÖF, betalar varje år ut ersättning till mellan 20 och 30 barn som drabbats av syrebristskador under förlossningen som enligt patientskadelagen bedöms vara undvikbara vårdskador. I flera fall handlar det om feltolkningar av CTG. Charlotta Grunewald är överläkare och områdeschef för förlossningen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. 2008 presenterades hon tillsammans med andra forskare en studie på barn som sökt ersättning av patientförsäkringen efter att ha drabbats av syrebrist vid förlossningen mellan 1990 och 2005.  Av 177 fall som de ansåg sannolikt berodde på felbehandling i samband med förlossningen  handlade 98 procent om bristande fosterövervakning. – Ja det stämmer och det var klart vi blev förvånade, det är en hög siffra. Det var nog mer än vad vi hade förväntat oss. I 71 procent av fallen i deras studie hade personalen inte agerat i tid trots tecken på syrebrist.  Charlotta Grunewald betonar att det handlar om ytterst få fall sett till hur många barn som föds och att tolkning av CTG kan vara svårt. Men menar att det finns förbättringsmöjligheter. Efter studien lanserades projekt säker förlossningsvård. Alla förlossningskliniker har anslutit sig. Ett webbaserat utbildningsprogram lanserades där förlossningspersonal  kan certifiera sig i CTG-tolkning. Genom att göra ett prov. Det prov som kvinnokliniken i Sundsvall skulle genomfört för samtlig personal senast i våras. Den senaste samlade statistiken för 2012 visar att många sjukhus använt sig av möjligheten till certifiering. I flera fall har 100 procent av personalen gjort ett godkänt test. – Det är fantastiskt och det betyder att vi vill alla göra gott. Vi vill att barn ska födas friska och att mammorna ska må bra och ha en positiv erfarenhet av sin förlossning. Det är vår absoluta önskan. Men den samlade statistiken visar att det i slutet av 2012 skilde sig mellan sjukhusen. Även om majoriteten av sjukhusen ligger på höga siffror godkända prov, så fanns de det som låg betydligt lägre. Och trots att Charlotta Grunewald tycker det är viktigt att all personal gör testet  visar det sig att Karolinska där hon själv är chef ligger på ligger ju på runt 40 procent godkända test för barnmorskorna och 15 procent för läkarna 2012. – Det beror på att vi har haft andra satsningar, men det här året kommer det se helt annorlunda ut. På Förlossningen i Sundsvall har all personal i november 2013 ännu inte genomfört ett godkänt CTG-prov. Trots löften till Socialstyrelsen att det skulle skett senast i Maj i år. Men det kommer bli klart under hösten lovar verksamhetschef Marju Dahmoun. – Vi är så gott som i mål med de här åtgärderna och sen har vi ju en massa andra saker som vi också försöker förbättra. Och det bästa möjliga patientsäkerhet är ju vårt mål. Vi ska bli bra! Hon säger att de genomfört flera förbättringar, och säger att de tagit det som hände bland annat Ella på stort allvar och inte som Ellas föräldrar Johanna och Christer anser, har nonchalerat det som hänt. Men kan du förstå att det tänker så? Känner så? – Jag kan förstå att de är besvikna på många plan, det kan jag väl förstå. Men berättelsen slutar inte här. Bara några dagar innan det här programmet ska sändas, kommer ytterligare en Lex Maria-anmälan från sjukhuset i Sundsvall. Det handlar om ännu ett barn som dött i samband med förlossningen. I händelseanalysen kan man läsa att läkaren ordinerat ett snitt inom 30 minuter i stället för ett omedelbart som ska ske inom 10 minuter. Det var fel beslut enligt analysen som bland annat menar att barnets hjärtfrekvens tillsammans med den rikliga blödningen borde lett till ett omedelbart kejsarsnitt  – enligt analysen återigen CTG som misstolkats. Chefläkare Lars Berglund berättar att barnet troligen hade en mycket ovanlig komplikation där det börjat blöda kraftigt när det låg i magen. Vid dessa fall blir marginalerna ytterst små och Lars Berglund tror inte barnet gick att rädda. Men klart är ändå att ett snabbare kejsarsnitt borde ordinerats enligt analysen. Samma som Socialstyrelsen ansåg i Ellas fall. Det har blivit dags Ella att få sin kvällsvälling. Mamma Johanna blandar välling i en mugg och sprutar sen in den med hjälp av plastsprutan i knappen vid Ellas navel. – Nu är ju hon så liten så hon förstår ju kanske inte varför hon själv inte klarar av att göra saker, men det kan ju komma en dag när hon börjar undra. På ett sätt får man vara glad om hon är så pass med att hon kan ställa frågan. Det är man ju glad för samtidigt som det blir en jobbig fråga, därför att man vet att det kunnat vara annorlunda, så är det ju. Det hade kunnat se helt annat ut för Ellas del. Det blev ett lotteri, en nitlott helt enkelt. Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Research: Victoria Gaunitz Producent: Eskil Larsson

Denna vecka gästas BODY Radio av Sundsvalls store son – Lars Berglund – som berättar om sin träning, kost och hur det gått till att bygga upp ett helt nytt gym från grunden!

Bänkpressfantomen Andreas Linnsén förärar denna vecka BODY Radio med ett besök. Andreas, som precis vann SM i Body Press (bänkpress på egen kroppsvikt) på 52 strikta reps, berättar om sitt tävlande, hur man blir starkare i bänk, och varför Sundsvall verkar producera det ena fysikfenomenet efter det andra. När Sundsvall ändå är på tal, passar Andreas (Guiance) på att avslöja resultatet från sin holmgång i armbrytning med Lars Berglund på Fitnessfestivalen.

I vår längsta podcast någonsin tippar Alex och Andreas Mr Olympia. Till slut bestämmer de sig även för att koppla in byggarnestorn Lars Berglund (tillika BODY-moderator) för att få veta vem som har rätt. Dessutom får vi reda på varför Alex måste anlita livvakt till SM i byggning.