Podcasts about skador

Gäst Johan Wallin - Tema: 1989-1990 I det här avsnittet av Let Me Know kastar vi oss rakt in i hjärtat av rockhistorien med ingen mindre än Kiss 'Hot in the Shade'-turné. Vår egen Kiss-guru, Johan Wallin, tar oss med på en exklusiv resa bakom kulisserna, djupt in i bootleg-världen. Vi snackar nya, heta bootlegs, recenserar de mest efterlängtade släppen och gräver fram dolda pärlor som du inte trodde fanns! Förbered er på att upptäcka en helt ny sida av Kiss, fylld med unika liveupptagningar, sällsynta versioner och den rena, råa energin från en av deras mest legendariska turnéer. Detta är avsnittet ni inte vill missa – det kommer att skaka om er värld! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion till Kiss och podden 02:00 Recension av Kiss-album och konserter 05:04 Diskussion om ljudkvalitet och inspelningar 10:00 Kiss' turnéer och liveframträdanden 14:55 Kiss' albumomslag och design 19:58 Avslutande tankar och framtida projekt 21:10 Samling av Limiterade Utgåvor 24:03 Lyssningsupplevelser och Bootlegs 28:01 Vinyl och Omslag 32:01 KISS utan Makeup 36:02 Hot in the Shade och Turnéplaner 40:05 KISS och Publikens Respons 49:33 Musikaliska utmaningar och improvisation 53:10 Unika låtar och deras betydelse 56:00 Turnéplanering och låtval 01:00:27 Bakom kulisserna: Ledarskap och beslut 01:03:01 Eric Carrs sjukdom och dess påverkan 01:04:25 Konserter och publikrespons 01:05:10 Osämja med Whitesnake 01:07:15 Interaktion med fans och kommentarer 01:08:27 Låtens historia och betydelse 01:10:48 Nya projekt och framtidsutsikter 01:12:24 Reflektioner över Kiss historia 01:18:19 Olyckor och deras konsekvenser 01:19:51 Skador och Konserter 01:21:32 Band och Förband på Turnén 01:24:26 Låtar och Publikrespons 01:25:53 Rekommendationer för Lyssning 01:29:36 Eric Carrs Avslutning och Hälsa 01:31:36 Reflektioner över Eric Carrs Karriär 01:37:14 Eric Carrs Sista Tid och Hälsa 01:46:51 Avslutande Tankar om Eric Carr

Sverige kammar hem Brons! En GNUTTA brist på kämparglöd kanske.. men men pucken är rund, allt kan hända! Chrille och Johan körde LIVE från Elitloppet med ATG och Chrilles fick vara kusk för en dag, mäktigt. Gänget reflekterar kring gig-olyckor.. änglavakt har jobbat övertid. Tor bryter tystnaden om kepsmarodörer, det är tydligen ett samhällsproblem att kepsar flyger när man kramar en kepsbärare, eller?? På tal om utseende, äre OK att ta till alla medel för att se ung ut? Kanske borde man ba äga åldern och skippa huvudvärken.. Det snackas Förrädarna och Frasse tror att förrädarna vinner som vanligt, men Dragomir Mrsic säger att runda bordet är runt och allt kan hända. Det avslutas med NBA och diskuterar dess kvalité, samt CLOUT chaser-kändisar som dyker upp på front-row i arenan.

Han är golfens guldgosse och världens bästa spelare i början av 2000-talet. Men allting förändras när Tiger Woods otrohet avslöjas. Det är starten på en berg- och dalbana kantad av skador, operationer och en sällan skådad comeback. Repris från 2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkar gör:Henrik Stenson, golfproffs och Sveriges hittills enda majorvinnare på herrsidan.Wille Schauman, golfexpert och f.d. golfproffs.Fanny Sunesson, caddielegendar som bl.a. hjälpt Nick Faldo till fyra majortitlar.Dokumentär av Cecilia Marqvard, 2020. Slutmix: Lotta Linde-Rahr.

Nyheterna Radio 12.00

Nyheterna Radio 17.00

Efter en sprakande livepodd x2 är Mellan Raderna tillbaka med ett lika sprakande avsnitt. Och det känns nästan overkligt att vi börjar pusha 100! Det blir Premier League långsammaste, banbrytande bollar, De Bruynes avsked och en något hetsk diskussion...

När Jenny föder sitt andra barn får hon höra att allt ser fint ut. Men livet efter förlossningen är sig inte likt. Hon kan inte lyfta sitt eget barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny har inga synliga bristningar men muskulaturen längre in har gått sönder. Hon kan inte ens gå till brevlådan. Hon kan inte hålla tätt och börjar tappa livsgnistan. Ungefär 80 procent av alla kvinnor som föder barn får bristningar under förlossningen. Många läker och blir helt återställda efteråt. Men för de som inte gör det blir lidandet stort. Ofta får de höra att allt ser fint ut trots att de har stora besvär. Bristningar av andra graden syns sällan, men påverkar livet mycket. På senare tid har den här typen av förlossningsskador uppmärksammats allt mer och nu finns hjälp att få. Ny forskning visar att kvinnor kan vara hjälpta av operation långt efter förlossningen. Medverkande: Ida Bergman, bäckenbottenkirurg på Södersjukhuset i StockholmHelena Lindgren, barnmorska och forskare på Karolinska institutet i SolnaMia Fernando, fysioterapeut och författareJonna Burén, journalist som skapat kontot @alltserfintut på Instagram.Cecilia Lind, barnmorska sedan nästan femtio år tillbakaJenny AakulaProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I förra veckan meddelade Alexander Kačaniklić att han avslutar karriären som fotbollsspelare. Skador präglade de sista åren på Cypern men när jag poddintervjuade honom våren 2019 hade han precis skrivit på för Hammarby för att få fart på karriären efter några tunga år i Frankrike. Då talade Alexander Kačaniklić om den tuffa tiden i Nantes där han blev utfrusen, om sekretessavtalet som gjorde att han inte fick säga vad han tyckte om klubbens president och om den tuffa franska ligan men även om varför moderklubben Helsingborgs IF aldrig var aktuell och om sin skepsis mot konstgräs. Naturligtvis berättade Kačaniklić om tiden som ungdomsproffs i Liverpool, om vilka egenskaper som gjorde att han nådde Premier League, om när Roy Hodgson bytte bort honom men då tog fel spelare, om kärleken till Fulham där han fick sitt genombrott, om att spela i Premier League, om succédebuten för Sverige, om åren i landslaget och om vad fotbollsförbundet ska göra när spelare kan välja mellan landslag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att lokalisera massgravar och identifiera döda har både en politisk och en social innebörd. Patricia Lorenzoni reflekterar över forensisk antropologi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns frågor där juridikens och konstens områden överlappar varandra. Kan den döda förmås att tala, och i så fall hur? Kan den som bragts om livet ges upprättelse? För rättsskipningen handlar det om bevisvärdering och ansvarsutkrävande. För konsten om möjligheten att berätta om den som bestulits på sin mänsklighet, utan att i berättandet upprepa stölden.Dilemmat aktualiseras i M NourbeSe Philips diktsvit Zong! från 2008. Bakgrunden är en händelse 1781 när över etthundratrettio människor – alla förslavade afrikaner – slängdes överbord från ett brittiskt slavskepp för att spara på vattenransonerna. Händelsen har gjort avtryck i rättsarkiven, men inte som mord utan som ”förstörelse av egendom”. Den avhumanisering som möjliggjorde brottet fortsätter därmed in i rätten, och sedan in i de historiska arkiven. Hur berätta om detta, när alla spår det lämnat är fortsättning på brottet? Zong! blir en historia som inte kan berättas och som likväl måste berättas.Människorna som slängdes överbord från skeppet Zong försvann för alltid ner i havet. Och i haven fortsätter människor att försvinna, genom aktivt våld eller genom passiv ovilja att undsätta. FN-projektet Missing Migrant Project anger att under tioårsperioden mellan 2014 och 2024 rapporterades närmare 30 000 människor döda eller saknade på Medelhavet, den enskilt dödligaste av världens gränsregioner. Eftersom många kroppar aldrig återfinns, och inte alla har anhöriga som söker efter dem, kan mörkertalet vara stort.”Försvinna” är ett aktivt verb. Att göra det passivt låter skavigt och fel: ”att försvinnas”. Men det är i passiv form rättsantropologen Alexa Hagerty använder det i boken Still life with bones: Field notes on forensic anthropology. För när det handlar om människor är ”försvinna” bara sällan någonting någon gör, oftare är det någonting någon utsätts för. Vi kan fråga oss: om människors försvinnande omtalas i passiv form, hur påverkar det vår blick på dem och det de var med om innan de togs ifrån oss?Det var i kalla krigets Guatemala som ordet ”försvinnande” började användas som beteckning för hur militären mördade och slängde människor i massgravar. Kriget här var allt annat än kallt. Hagerty har arbetat både i Guatemala och i Argentina, i det senare fallet med offer för militärjuntans statsterror på 1970- och 80-talen. Tusentals av juntans offer försvanns genom att de släpptes från hög höjd ner i havet. Från militärens perspektiv var det inte bara ett sätt att göra slut på en motståndare. Det var också ett förvägrande av ett minnesmärke, av en grav. Som att säga: ”den här människan har aldrig funnits”.Att lokalisera massgravar och identifiera döda har både en politisk och en social innebörd. Hagerty berättar om hur teamet hon jobbar i tillsammans med anhöriga ”artikulerar” skelett, det vill säga lägger ut dem anatomiskt. Personen läggs på rygg, handflator riktas uppåt, små små ben passas in i vad som en gång var en helhet sammanhållen av kött, senor och hud. Skador på skelettet bidrar till att återskapa en berättelse om brottet. Har kvarlevorna kunnat identifieras får de efterlevande äntligen en kropp att begrava.Processen handlar både om ansvarsutkrävande och om att återupprätta relationen mellan de som dödades och dem som blev kvar. Ibland också om att blidka de döda och deras oro så att hemsökelser må upphöra. Vi hör emellanåt påstås att en begravning av den döda kroppen är nödvändig för att efterlevande ska kunna ”gå vidare” eller få ett ”avslut”. Men inte alltid står en kropp att finna. Hagerty arbetar med att lokalisera de döda, men är också tydlig med att bara en bråkdel av dem som försvunnits återfinns, och än färre identifieras. Rättslaboratoriet, där papplådorna med namnlösa dödas kvarlevor staplas på varandra, liknar hon vid en skärseld av kartong.Boken blir därför också ett försvar av det liv som måste gå vidare, även om den historia som började med någons förvinnande aldrig slutar i en återfunnen kropp. Skärselden är i katolsk tradition en plats av väntan, ett mellanrum. För många är mellanrummet den enda plats för vila som erbjuds. Kanske är det medvetenheten om detta som gör att vissa inte ens vill försöka hitta sina döda. Federico García Lorca, som 1936 mördades av Francos falangister, är ett berömt exempel. Inför de åtskilliga försök som genom åren gjorts att lokalisera hans grav, har familjen bett att Lorca istället ska få vila ostört tillsammans med sina olyckskamrater.Lorca behövde måhända ingen grav för att eftervärldens skulle minnas honom. I de flesta fall av försvinnanden kämpar de anhöriga mot glömskan och det offentliga utsuddandet. Idag kantas Europas gränser bokstavligen av migranters anonyma gravar, människor som dött i sökandet efter ett levbart liv. 2015 lät det tyska konstkollektivet Centrum för politisk skönhet genomföra ett antal begravningar under namnet ”De döda kommer”. I samarbete med anhöriga i Tyskland grävde de upp anonyma gravar i södra Europa, identifierade döda migranter och förde deras kroppar till Berlin. Där fick de begravas i närvaro av sina kära.Konstkollektivet insisterade på att behandla de döda som människor att sörja, och synliggjorde därmed också närvaron av sörjande anhöriga i Europa. Så bröt de den logik enligt vilken vissa människors död passerar obemärkt. NourbeSe Philip hanterar sitt etiska dilemma genom vägran; en vägran att lägga till, en vägran att fylla ut. I Zong! finns ingen plats för försonande fantasier om det vi egentligen ingenting kan veta. Istället arbetar poeten uteslutande med ord som faktiskt finns i arkiven, bryter upp dem och skapar sprickor och avgrunder. Zong! kan läsas som ett requiem över dem som förnekades en gravvård.Snarare än försök att få de döda att själva tala, är både Zong! och De döda kommer därför ett slags omvårdnad som drar de försvunna åter in i de levandes sfär. Här löper verken också samman med Hagertys skildring av laboratoriearbetet. Still life i titeln till hennes bok är engelska för ”stilleben”, det slags konstnärliga motiv som består i orörliga ting; serviser, blommor, frukter, ibland döda djur från en tänkt jakttur, ibland också mänskliga skallar. De sistnämnda brukar läsas som en allegori över livets förgänglighet. Men över rättslaboratoriet finns ingenting allegoriskt, här är allting kroppslighet. Men också närhet och ömhet inför människor Hagerty bara får lära känna genom deras skelettskador. Termen hon använder för sin praktik är care. På svenska blir det ”omsorg”, ett ord etymologiskt besläktat med ordet för förlust, för sorg. I det varsamma arbetet med de mördades ben öppnas ett rum i vilket vetenskapsmännen och de anhöriga förenas i omsorgen om de döda.För Hagerty är detta en helig praktik. Vad hon säger sig ha kommit till insikt om är att arbetet med att gräva upp och studera kvarlevor inte bara är vad som möjliggör begravning. Det är i sig begravning.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författare

Vem släppte ut den olja som bildat en vit massa på stränderna i Hangö? Varifrån kommer mängderna med död fisk? Hur jobbar kommunerna vid miljökatastrofer, och vem betalar städinsatserna? Frågorna är många då brandchefen Clas Tallberg, miljöskyddschefen Maria Degerlund, WWF:s marinexpert Vanessa Ryan samt biologen Ilse Klockars diskuterar i Hangö casino. Programledare: Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

I det här avsnittet går vi igenom hur du hanterar dina skador och smärtor med Kiropraktorn Niklas Andersson för att du så snabbt så möjligt kan komma tillbaka och fortsätta göra resultat! Köp våra produkter och tjänster på Certan.se !

8% av drygt 61 000 personskador i bilkrockar leder till långvariga besvär, enligt Folksams insamlade data. Även cykel- och fallolyckor kan i många fall påverka den skadades vardag under lång tid.  I dagens avsnitt pratar vi med Helena Stigson, som är kopplad till både Karolinska institutet och Chalmers, samt forskningsansvarig på Folksam. Hon delar med sig av sin kunskap om medicinsk invaliditet och hur olika trafikansgrupper drabbas av långvariga skador efter en trafikolycka.  Podden leds av Emelie Hedberg, NTF Väst

Samtalet om långvariga skador fortsätter med Helena Stigson, Karolinska institutet, Chalmers och Folksam, och denna gång har vi förstärkning. Anders Kullgren är forksningschef på Folksam och är även knuten till Chalmers. I detta avsnitt går vi in på hur fordonsutvecklingen påverkar följderna efter trafikolyckor och vad som behöver göras framåt för att minska de allvarliga och långvariga skadorna, så som whiplash. Podden leds av Emelie Hedberg, NTF Väst

Sverige fyllde bara fyra av sex platser i damernas skiathlon i världscupen i helgen. Skador och sjukdomar var anledningen till att laget inte utnyttjade alla startplatser. Något som får Norge att såga det svenska skidlandslaget, då man menar på att det måste ju finnas andra som vill åka för, det som många kallar, världens bästa lag. Varför fyller inte Sverige alla platser när man kan? Visst måste det finnas fler åkare som skulle vilja åka världscupen? Och kan vi gå så långt och säga att det här urholkar världscupen i längdskidåkning? Med: Anna Rydén Programledare: Erika Nielsen

Niklas Andersson är tillbaks igen och går igenom det inte helt självklara förhållandet mellan smärta och skada. Innebär smärta att där finns en allvarlig skada? Hur behandlas skador på ett vettigt sätt? (07:20)-Vad är smärta? (15:20)-Smärta som indikator på skador (23:25)-Hur behandlas skador på ett bra sätt? (37:30)-Summering Följ oss: ⁠⁠⁠https://www.instagram.com/certan.se/⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@certan_se⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠https://www.facebook.com/certan.se/

Damlandslagets succé! NBA cup! Skador, skador och skador! Vi tar tvättkorgen och besöker tvättstugan! Superettan-gate!

Före detta Pellobon Lena Lundgren bor i USA - vi får höra hennes tankar om pågående presidentvalet. Skador efter översvämningar ökar - Övertorneå värst drabbat. Idag är det romska språkets dag - hur väver man in de olika dialekterna till ett gemensamt radiospråk? I Kiruna har en 20 dagar lång festival startat. Pjäsen Nisses underbara resa genom Meänmaa tar barnen med på en spännande resa dit Nils Holgersson inte flög. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nordmark Pod får besök av låtskrivaren och artisten Axel Schylström!Det samtalas om och att;  Grotta i grottan, det är fan inte lätt att få bort morgongröten på tröjan, businessögon, kommer Pitabröd från Piteå?, föreläsningar, känslorna är samma, gå igenom det tuffa, fråga 1,2,3, det går inte fundera på, kasta sig i poolen, man lär sig simma, kan man bli en bättre människa, total smärta, det finns en kropp som kommer fungera, kunde inte lita på positiva känslor, 16000 volt, musiken kom efter, började se, om jag bara kommer ut med livet i behåll, 30 operationer, fotbollen, det är alltid närvarande, 1000 nålar, jag gör det tycker är kul, förlora livet vid 19 år, positiv inställning, pissdagarna är också dagar och att våga ge sig ut och göra det man vill…Mäktigt!  Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Säsongen är ännu ung och skadorna lyser med sin frånvaro. Det hindrar inte oss från att ranka de sjukaste fotbollsskadorna i historien.Skicka gärna in röstmeddelande på era listor (cirka 30-60 sekunder långa): 076 946 80 47 Betygsätt oss gärna i din poddspelare och följ oss på sociala medier:InstagramTwitter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 06:00

Han var ett av Sveriges hetaste friidrottslöften på 90-talet och slog svenskt rekord i längdhopp redan som 16-åring. Skador och ett destruktivt beteende gjorde att karriären blev alldeles för kort. I det här avsnittet hör ni Matias i en öppenhjärtig intervju som går i musikens tecken berätta om uppväxten, idrottskarriären och hur livet ser ut idag. Ni får också höra vilka 2 favoritlåtar som Matias har valt och vem han helst hade dansat med i en Lets dance final eller vilken typ av musik som får honom att stänga av radion. God Lyssning! Support till showen http://supporter.acast.com/2latar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för det stora RAAM avsnittet med nykrönte vinnaren Jimmy Rönn! Vi grottar ner oss i allt från taktik, nutrition, toabesök, kostnader, vägar och sömn! Ett awesome avsnitt där vi får lära oss mer om denna superhäftiga prestation.    Tidsschema: 01:13 Grattis till vinsten i RAAM Jimmy!  02:18 Vad är RAAM?  05:15 Vad var absolut jobbigast?  12:40 Hur många timmar sömn blev det?  14:04 Hur mycket tävling blir det över ett så långt race?  16:00 När visste du att du hade det? 20:00 Vad hände efter målgång?  24:30 Hur var vägarna?  32:00 Upplägg och kostnader?  38:30 Hur många gånger behövde du gå på toa under loppet? 41:40 Magproblem och nutrition?  46:45 Vad var ditt vackraste och bästa ögonblick?  47:46 Den högsta hastigheten du kom upp i?  49:00 Trafiken och människor 51:00 Utrustning 55:00 Somna på cykeln 57:00 Skador och skav? 58:10 Kommer du köra igen? Samt dina största lärdomar?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 16.00

Vi samtalar med Johanna Witzell som är professor inom ämnet skogens hälsa på Linnéuniversitetet. Vi talar på ett positivt sätt om skador och risker vi fått och kanske kommer att få på skogen i ett förändrat klimat. Samt om nödvändigheten av stor biodiversitet. Vi lyfter också de risker vi tar då vi förflyttar plantmaterial mellan länder och kontinenter. Hon ser gärna att man hör av sig och berättar om obekanta skador man ser på skog och träd. Johanna har bland annat studerat hur blåbärsrisets resistens påverkas av kvävegödsling. Men också om askskottsjukan, almsjukan och även svampar och mikrober som är viktiga för trädens tillväxt och skydd. Vi samtalar om vad vi själva kan göra för att minska framtida risker och uppmuntran att vara observant och rapportera skador till bland annat Johanna och hennes kollegor som arbetar med skador och skaderisker. Avslutningsvis samtalar vi också om framtida övervakningssystem för att se skador i skog och mark.  

Två olika åkommor som drabbar knäna, med två olika behandlingar. Vi berättar hur och varför.

Hur gör man för att behålla motivationen och formen när man drabbas av en skada? Löparskador är tyvärr något som vi som löpare ibland råkar ut för och då är det bra att vara förberedd. Att ha en plan och redan på förhand vara kompis med olika typer av alternativträning kan vara räddningen för att kunna komma tillbaka så snabbt som möjligt. Vi berättar egna anekdoter från när vi varit skadade, hur vi hanterade situationen då och berättar vad vi har lärt oss på vägen. Idag hade vi tänkt och agerat annorlunda! Länkar Smart styrketräningsprogram för dig med skadad fot (blogginlägg) Poddavsnitt: 142 - Vi pratar om vanliga löparskador 147 - Backträning för den som är skadad och alla andra 249 - Emmy Karnerud, hur alternativträning och handstående är en väg tillbaka till löpningen 209 - Jonas Gustavsson, om löparkroppens tre viktigaste leder Följ Alexandra Schöttle på instagram @alexandra_schottle Följ oss på instagram @paceonearth, @hallneby, @weselle och @yowlingvidar

Den nyblivna svenska mästaren i Ultratrail gästar podden. Anton Gustafsson är småbarnsföräldern som kombinerar familjelivet med satsning på ultralöpning. Målsättningen nu är rekord på 100km!     Följ Anton på instagram.   Tidsschema:  04:38 Tur och retur pass, varför?  07:33 Vem är du Anton?  11:30 Berätta om Ultratrail SM på Gotland, du vann! 22:14 Skador 24:00 Träningspusslet 36:30 Uppkommande tävlingar 40:00 Svensk löpning lever! Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Josefin har fått sug-skador… Eveline var lika fundersam som ni måste vara, så låt oss höra hur helhjärtat Josefin anstränger sig för att få dessa!... Josefin yttrar sig nu även för första gången om alla de åsikter folk har gällande personen hon valt att dejta. Detta och mycket mer i avsnitt 16 av ”Kan du relatera”.

Liverpool toppar fortfarande premier league, trots långvariga skador på alla möjliga positioner. Tomas och Per sammafattar inledningen på året, hur har truppen verkat reagera på Klopps besked att sluta som manager i Liverpool efter säsongens slut och en lista av Rafael Benitez fem bästa värvningar, håller du med Tomas och Per? Musiken står som vanligt Gordon & the Anfields för.

Dagens gäst är Martin Asker, medicine doktor, naprapat och forskare på Sophiahemmet som leder ”Handball Research Group”. I månadens poddavsnitt berättar Martin om sin forskning samt sina kliniska erfarenheter av skadeförebyggande arbete inom framförallt handboll.

Naprapat André Lysell pratar med Kalle Solberg om skador. Vad är en skada, vad är en överansträngning, vad är ett besvär? Vad är de tre vanligaste skadorna som förkommer inom motionsformen (avgränsning från tävlingsformen) CrossFit? Varför skadar man sig? Vilka vanliga orsaker ligger bakom.

Nyheterna Radio 08.00

Skador och naivitet kostade till slut Newcastle chansen till avancemang medan Manchester United aldrig ens lyckades ge det en chans mot Bayern. Arsenal har imponerat i det tysta medan Manchester City kunde rotera friskt och ändå landa på 18 av 18 poäng. Högt och lågt för England i Europa och vi diskuterar hur en stark liga kanske kan ligga England i fatet ute i Europa. Vi reder ut chanserna till fem platser i nästa års CL och så snackar vi såklart upp stormötet som väntar på Anfield på söndag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gäst är Näringsfysiologen, författaren och entreprenören Fredrik Paulún som kommit ut med boken “Ljusrevolutionen-Friskare och starkare med solens röda strålar”. Vi pratar om vad som händer i våra kroppar när vi får ljusets röda strålar då det hjälper kroppen att exempelvis läka skador snabbare, den får ökad energi och bättre tarmflora. Fredrik berättar också om varför solen är så mycket viktigare än det vi pratar om idag och det allt enligt forskning. Till exempel berättar Fredrik om varför det inte finns någon anledning att använda solskyddsfaktor.Fredrik har även börjat grotta ner sig i kunskap om hur jorden och naturen har en fysiskt läkande effekt på oss och dessutom berättar han att när han fick reda på att han är högkänslig person, HSP, så kom han i balans för att han förstod vad som stal energi i livet och han kunde istället fokusera på sina superkrafter. Missa inte veckans superintressant samtal Producerat av:Ads @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia

Vi kollar på de bästa mittfältarna, på spelarna man bör undvika framöver, Oraklet och Torpet rekar och så svarar vi på era frågor!

Mattias Ageheim är utan tvekan en av Sveriges mest pålästa och erfarna roddare och roddcoacher och har bland annat rott 100 000 meter under en och samma månad. Till vardags håller han hus på CrossFit Nordic i Stockholm, där han ansvarar för all roddträning och dessutom underhåll på dessa maskiner. I avsnittet pratar vi om roddträning inför den #ROWVEMBER som just börjat. Vilka är fördelarna med att träna roddmaskin? Hur ser en bra teknik ut och varför? Vad betyder all data på roddmaskinen och vad ska jag göra med den? Sådana frågor och mycket annat hittar du i dagens avsnitt! --------------------------------------------------------------------------- Timeline för avsnittet 00:00 Intro/försnack 06:45 Presentation av gästen 08:40 Mattias origin story: hur fastnar en vanlig människa för en Concept2 roddmaskin? 10:35 Mattias medverkan i Nordicpodden avsnitt 2: vad pratades det om då? 11:15 Vem är roddmaskinen för? 12:50 Vilka är bra på roddmaskin? 13:44 Hur fungerar en roddmaskin? 15:35 Vad är en bra roddteknik?  19:50 Måste tekniken vara bra? 21:23 Hur tränar vi roddmaskin? 23:40 Hur blir jag bra på roddmaskin? 25:40 Hur får jag maximalt med utdelning av min roddträning? 27:15 Vilken data kan vi få ut från en roddmaskin? 29:10 Måste vi använda data när vi tränar roddmaskin? 30:30 Vad betyder… Calories? Meter? Stroke rate? DS - Damper Setting? Drag Factor? 40:30 Skador och roddmaskin - vad kan hända? Är roddmaskinen säker? 44:40 #ROWVEMBER och andra roddutmaningar - vad är syftet? Hur gör man? Vad finns det för roliga workouts? 51:00 #ROWVEMBER och olika teknikövningar - strapped in eller strapless? låg och hög damper setting? Låg och hög stroke rate? Sprintträning? Näsändning?  57:40 Vilka tips skulle Mattias ge till en ROWVEMBER-liknande utmaning? 1:00:20 Hur kan vi locka fler människor till att träna roddmaskin? 1:01:30 Fördelarna med roddmaskin & konditionsträning? Med endast koncentriska muskelkontraktioner? 1:03:46 Avslutande ord - ro snyggt & ro medvetet 1:04:10 Utro/eftersnack --------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med Mattias: Instagram ⁠@concept2andcoffee Lyssna på Mattias i Nordicpodden avsnitt 2 ⁠ #ROWVEMBER2023 Facebook-grupp: Gå med i gruppen och ro med oss i 30 dagar! --------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med FFF ⁠⁠@henrikvalis⁠⁠ ⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠ ⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠ WINTER IS COMING - ⁠⁠läs här!⁠⁠ Den Optimala E-boken om Sömn - ⁠⁠läs här / ladda ner (79 kr)⁠⁠ --------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare: STOCKHOLM / CrossFit Nordic ⁠⁠https://crossfitnordic.se/om-oss/team/henrik-valis⁠⁠  @crossfitnordic henrik@crossfitnordic.se ———————————————————————————— Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/fitnessfilosofifloskler/message

Avsnitt 190 är här och det är dags för frågepodd! Vi pratar om ridrädslor och hur man tacklar dem, vi svarar på frågan om vi inte ska skaffa en till häst nu när Tage blivit pensionär och hur det egentligen går för Emma i dejting-djungeln. Anmäl er till Vara ridskolas loppis här: vararidskola@vhsk.sePoddavsnittet med Emelie hittar ni här: https://spotify.link/7MaFWMWuzDbNi hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231Länk till vår merch: https://shirtpod.se/collections/systrarna-elfstrands-hastpodd/Systrarna-Elfstrands-H%C3%A4stpodd?fbclid=IwAR1tE0cWUz5YGnsO-FxwapBXitw_Cim-cC6mKU7zy3RT6HlBOrK3j3khFX4 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skador och skadeförebyggande arbete inom friidrotten är ämnet i avsnitt 387 av Tyngre Träningssnack när fysioterapeuten och forskaren Jenny Jacobsson gästar för att berätta om decennier av arbete och forskande inom friidrotten. Avsnittet börjar med att diskutera varför det är viktigt att studera saker mer systematiskt som man gör inom forskningen och hur man gick tillväga för att försöka få en bild av hur vanligt det faktiskt är med skador inom idrotten. Efter det diskuterar vi hur man går vidare med forskningen och arbetet när man väl vet hur vanligt skador är och vilka skador som är vanligast. Jenny och svensk friidrott startade upp en sida med namnet Frisk Friidrott där de började samla ihop bra information för tränare och aktiva i alla åldrar. Där finns relevant information som riktar sig till olika grupper så som barn, ungdomar, elitaktiva och veteraner. Jennys forskargrupp har också utfört en RCT studie där de visade att de som blev uppmuntrade att söka upp och använda sig av informationen på Frisk friidrott hade färre skador jämfört med en annan grupp som tränade på som vanligt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Vårkänslor (00:04:24) Jacob försöker komma igång med hoppandet igen (00:09:12) Veckans gäst, Jenny Jacobsson (00:11:03) Vägen från att vara kliniker på 90-talet till forskare 20 år senare (00:15:55) Idag är man betydligt bättre på att samla in information systematiskt så vi får bättre bild av problemen som finns (00:20:46) Inför Peking 2008 började planerna för att studera skador hos aktiva idrottare (00:22:55) Vad är en skada? (00:29:16) Reaktionerna när man visade att 60-70 procent hade en skada (00:31:50) Vad gör man efter man visat att skador är vanligt? (00:35:07) Många tränare och klubbare efterfrågade mer kunskap kring fysisk utveckling och skador (00:36:49) De flesta skador inom friidrotten klassas som överbelastningsskador (00:42:40) Vi behöver ta hänsyn till annan stress i idrottarnas omgivning och inte bara träningen i sig (00:45:42) Idrottens uppbyggnad skiljer sig mycket mellan olika länder (00:48:24) Jennys nypublicerade RCT som visade på minskad skaderisk hos friidrottare (00:53:59) Informationen finns tillgänglig för alla på friskfriidrott.se (00:58:19) En studie där man försökt att undersöka eventuella samband mellan träning med spikskor och skador (01:01:44) Vad händer med prestationen under tillväxtspurten inom friidrotten?

Möte mellan kvinnor inom mansdominerade datorspelsbranschen,och dödlig film blir dokumentär när inspelning av Baldwins "Rust" återupptas.

Skadan på fartyget Estonias skrov är nästan dubbelt så lång som vad den svenska haverikommissionen och dess estniska motsvarighet tidigare har trott. Det visar dom senaste mätningarna som gjordes på fartyget nu i juni, enligt uppgifter till estniska public service-bolaget ERR. Henrik Evertsson är journalisten bakom dokumentären "Estonia fyndet som ändrar allt". Vi ska prata om dom nya uppgifterna, allt som hände kring den uppmärksammade dokumentären och den kommande uppföljningen. Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup

Agne Bergvall gästar Jacob och Wille i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack. I det här facit får du höra lite om Agnes karriär som tränare och lite kring hans filosofi när det gäller vad som behövs för att ha möjligheten att bli riktigt duktig på något. Efter det fokuserar vi mestadels på friidrotten och mångkamp. Hur man tränar och vad man behöver tänka på i planeringen som skiljer mångkamparna från de som satsar på en eller två grenar. Efter det här så kommer vi kort in på Agnes arbete med en mängd andra idrotter som har varit hans huvudsyssla de sista 15 åren ungefär. Vi diskuterar lite kontrasten mellan att träna för att verkligen optimera sin fysiska prestationsförmåga mot förmågan att prestera bra nog varje vecka utan att skada sig själv. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol tränar på typ 00:01:41 Wille tyckte inte fotboll var kul när han tog det lugnt med löpningarna 00:02:49 Veckans gäst, Agne Bergvall 00:03:50 Agnes start som friidrottare och sedan friidrottstränare 00:06:04 Gamla öststatsmodellen där mer träning alltid sågs som bättre 00:12:33 Sveriges gyllene generation var mycket tur 00:15:31 När Carolina Klüft dök upp på träningsanläggningen 00:19:35 För ungdomar som börjar med friidrott idag testa på alla grenarna? 00:22:27 Hur brukar man fördela fokuset i träningen som mångkampare? 00:24:24 Hur planerar man träningen för att kunna träna på allting? 00:30:08 När Agne insåg att Klüft skulle kunna gå hela vägen 00:34:15 Vilken roll har tränaren i en individuell idrottares framgång? 00:36:56 Hur mycket tid kan/bör man lägga på att försöka ändra på attityden hos unga idrottare? 00:40:14 Skador hos idrottare på allra högsta nivå 00:42:50 Vikten av att idrottaren själv lär sig känna efter och förstå träningsprocessen 00:45:12 Hur Agne nyttjar tekniska verktyg för att försöka övervaka träningen 00:47:06 Fokuset är idag större på att helheten runt en idrottare måste vara bra 00:53:50 Agnes syn på doping inom friidrotten 00:57:55 Hur är det att vara med som ledare på ett stort mästerskap? 00:59:00 Betydelsen av erfarenhet från mästerskap inför framtida mästerskap 01:04:05 Agnes arbete inom andra idrotter med handboll, fotboll, hockey mm 01:06:06 Vad är de största skillnaderna mellan att träna lagidrottare och enskilda idrottare 01:10:18 Det börjar bli vanligare med lagidrottare som har en personlig fystränare

Skador, sjukdom, avstängning, två raka nollpoängare och den största förlusten på tio år… tillvaron är inte lätt för Malmö FF och dess supportrar just nu. Därför rycker MFF-podden ut och räknar upp ett antal anledningar till positiv hållning bland MFF-fansen. Lite kritik blir det såklart också. När såg man senast ett så blekt Malmö FF som mot Djurgården? Varför blev det som det blev? Vilka signaler skickade Milos Milojevic med sin uttagning och matchning av laget? Och hur blir det framåt? Vad är viktigast – den allsvenska matchen mot Häcken eller cupfinalen mot Hammarby?

Max Wiman och Fredrik Hedenskog i studion får digitalt sällskap av Fredrik Lindstrand, just hemkommen från Stockholm. Med MFF:s match mot Hammarby i backspegeln blir huvudpunkterna följande: Det stabila försvaret • Formationsspekulation: 3–5–2 eller 4–3–3? • Skador, skador, skador… vilket lag kan MFF egentligen ställa på benen mot Mjällby? • Nytt toppmöte väntar – hur bra är tabelltvåan Mjällby?

Max Wiman, Fredrik Hedenskog och Fredrik Lindstrand pratar igenom 1–1-matchen mellan Malmö FF och Elfsborg och försöker sätta fingret på vad det är som inte fungerar i MFF för tillfället. Skador stör förstås både i backlinjen och på mittfältet, men varför saknas intensiteten och tempot? Och hur kan det komma sig att MFF har tappat trycket på Stadion? Bara två segrar på de senaste åtta allsvenska hemmamatcherna vittnar om ett lag som inte når hela vägen. Men allt var inte MFF-mörker – Hugo Larssons andra halvlek var en insats som lovade väldigt mycket mer.

I veckans avsnitt skulle vi diskutera frågor men det blev i princip bara en lång diskussion kring vad vid tror är bra att tänka på om man vill träna mycket även som äldre fast ändå ha som huvudmål att hålla sig frisk och skadefri. Till sist blir det även en kort del kring TENS/EMS apparater och om de eventuellt kan hjälpa till med återhämtningen efter träning. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Det är svårt att få tid för att leka på badhusen i Stockholm 00:04:32 Gudiol har tränat och donerat blod 00:09:02 Hur kan man planera sin träning för att undvika skador och åldras väl med mycket träning över många år? 00:43:37 Finns det någon bra evidens för TENS eller EMS för återhämtning?