Podcasts about povel ramels

Sven Hugo Persson spårar en grönt stråk i Povel Ramels produktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Naturen går som en röd tråd genom Povel Ramels verk. Det har ofta sagts att hann undvek den politiska satiren som är så central hos andra svenska revyförfattare som Karl Gerhard eller Hasse och Tage. Men det är slående att när han ändå formulerar en form av satir och protest, då är det den hotade naturen det gäller. Som i sången Det skulle aldrig delfinerna göra från 1969 eller i Margareta Krooks monolog Moder Jord i revyn Tingel tangel 1989.Inte heller skämtar Ramel om präster eller kyrkan. Religionen är helt enkelt frånvarande. Ett av de största hoten mot Bibelns lära om världens skapelse på artonhundratalet var ju Darwins utvecklingslära. Och vad hittar vi hos Ramel om inte sången Digga Darwin,” denna man som sammanhanget fann”.Han satt där på sin kammare, drog sin polisong/och tänkte Adam Eva, oh there must be something wrong/Den sagan är ju vacker men ologisk och trång/jag föredrar att tro på ett naturligt hålligång” Visst formulerar Ramel ett credo här.I en sketch med Wenche Myhre från 1970 framträdde Povel Ramel som en knasig naturvetare som påstår sig kunna läsa naturen: Vänta ska jag ta på mig mina naturögon - sådär! Nu läser jag. Ojojoj så mycket nyheter. Jag trodde jag hade läst ut den här skogen för längesedan.En stark svensk tradition sen Carl von Linné är ju att se naturen som något som ska kartläggas, beskrivas, namnges. Ännu på femtiotalet skulle svenska läroverkselever samla och pressa växter och klassificera dem. Språkkonstnären Ramel hittar på nya artbenämningar, som låter som om de fanns. I sketchen om naturläsaren finns ampertall, insekter som kapuschongfly och bostonkrank, nessmarkrympling, blommor som sommarmyrten och ängsfrossa, brudväkta, nypel, snigelbytta, markask, nådiga Malte, klämtillmighårt och Mormorsbäcken. Språket skapar en helt ny natur.I svensk poesi från den botaniskt skolade Erik Axel Karlfeldt och framåt går ett stråk av blomdoft och exakt angivande av arter. Ta bara Evert Taubes gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. En vemodig, rentav ödesmättad naturlyrik finns i andra populära vistexter som Visa i midsommartid. Ni vet den där som börjar du lindar av olvon en midsommarkrans. Povel Ramel parodierade sorten i visan Turion Turion som ingår i allmogeparodin i femtiotalsfilmen I rök och dans. Han blandar friskt verkliga blomsorter med påhittade. Suggestiv lyrik till en mollstämd melodi i folkviseton: rodnande tistlar och svingröpelort, bugande hundkäx och ängskladd i knopp.I Svenska naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur fick jag i en artikel veta att naturen faktiskt också var ett stort och mycket konkret intresse hos privatmannen Povel Ramel, han hade ett stort fågelintresse, slukade naturprogram på radio och tv, läste böcker och tidskrifter. Och efter hans bortgång valde hans familj att till hans minne stödja Naturskyddsföreningen arbete för fågelarter som riskerar att dö ut för att deras livsmiljöer nu försvinner.Och associationerna går, trots allvaret, till en ramelvisa som jag ofta hörde i radion när jag var barn i början på femtiotalet: Småfoglarne, där hans ordfantasi skapar nya fågelarter. Eller vad sägs om mittbenan, uppskärran, oärlan, hålltruten?Tillbaka till naturen sa Jean Jaques Rousseau på 1700-talet och förde fram tanken på civilisationen som tvång och fängelse, något som skadade människan och inte förädlade henne. När Ramel skapade sin revyform i början på femtiotalet döptes den ju mycket riktigt till knäpp upp! Fram för det lekfulla, rentav barnsliga. Geniala barnboksförfattare som Astrid Lindgren och Lennart Hellsing är ju Ramels generationskamrater.Hur modern västerländsk civilisation i form av turism skadar en ursprunglig miljö, ja, det är ju temat i det kända ramelnummer som mycket riktigt heter – Naturbarn med den odödliga raden tycka turist trist.Och idén om tillbaka till naturen får sin fullbordan i sången från 1966 Ta av dig skorna, en vision av en annan värld, en mer sensuell tillvaro: ljuva barfotadagar leker mänskorna med varann, dricker, skrattar och dansar till en strumplös orkester… Darwin finns med även i denna sång apan inom dej har än en framgång rönt . Beppe Wolgers var medförfattare till texten som också är samtida med hippiekulturens naiva och vackra dröm om flower power och fred och fri kärlek. Sköna kvinnor tar av sig skorna i dunklet under ett bord/ tog soldaterna av sig skorna blev det inga mord. Här är det inte längre bara kul och crazy lek med ord utan här är Povel Ramels längtan till naturen en vision om en bättre värld.Sven Hugo Persson, kulturjournalist och dramaturg.

Är komikern och skådespelaren Henrik Dorsins största naturupplevelse att åka bil över Lidingöbron? Deltar han mer än gärna i samtal om hur gräsligt det kommer att se ut på våra äldreboenden när all rynkig hud dessutom är tatuerad? Och har han ”Saltburn”-knullat Povel Ramels grav?

Minnen! Låt oss ägna oss åt minnen!  I år skulle ord- och tongeniet Povel Ramel fyllt 100 år – ett jubileum som under året firats med såväl hyllningskonserter som dokumentärer i radio och TV! Grunden Media Podcast vill givetvis också dra sitt strå till stacken — och vi passar samtidigt på att hylla Povels fantastiska barn – Lotta och Mikael, skådespelare resp. musiker! I en intervju från i höstas hör ni oss prata otalet ramelianska minnen från förr och nu, om möten med Beppe Wolgers, Wenche Myhre och Martin Ljung – och om mamma Susannas rakryggade trygghet. Vi vandrar vidare i semlons gröna dalar, förbi en nedlagd handbollskarriär och ett fläsk som brinner, vi skrattar ihop med Ted Gärdestad, Mikael B Tretow – och vi hoppar slutligen in i naturbarnens turnébil där Backa-Hans agerar GPS med bravur! Följ oss bortåt vägen kära lyssnare – och glöm inte att gå med i Povel Ramelsällskapet!!Intervjuar gör Jakob Olsson och Erik Jensen

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:16 juli: AproPovel del 3: Personer i portioner23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Övriga delar: 9 juli: AproPovel del 2:  När minnena passerar meny16 juli: AproPovel del 3: Personer i portioner23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

För att uppmärksamma den mycket folkkära revyartisten och stilikonen Povel Ramels 100 års jubileum, så släpper Stiljournalen den här veckan ett hyllningsavsnitt. Gäst i studion är även Povels barnbarn Jim som delar med sig av sina underbara minnen från sin morfar, utdrag från hans dagbok och helt fantastiska anekdoter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Spisarkväll med Enn, Lind och Borg! Mattias Enn och Kalle Lind spelar favoritspår med Povel Ramels antiprimadonna, Evert Taubes duettpartner, Vårat gäng- och Flickery Flies-stjärnan, kontraalten och tydligtextaren Brita Borg. Ingela Agardh nämns och hörs.

Spisarkväll med Enn, Lind och Borg! Mattias Enn och Kalle Lind spelar favoritspår med Povel Ramels antiprimadonna, Evert Taubes duettpartner, Vårat gäng- och Flickery Flies-stjärnan, kontraalten och tydligtextaren Brita Borg. Ingela Agardh nämns och hörs.

Den här veckan är det Meja som är värd för Jukeboxen tillsammans med sin gäst Louise Hoffsten. Det blir många härliga minnen från deras långa artistkarriärer. Louise berättar bl a om tillfället där publiken kastade tomater på henne, Meja om hur det var att åka hiss tillsammans med Kiss i full scenmundering och att få höra outgivet material med Ray Charles hemma hos stjärnproducenten Richard Perry. Sen var det ju det här med varför Meja brukade strippa till Povel Ramels musik.....?! Och vad var egentligen "Lakritstuttarna", som Louise sjöng med, för band? Meja och Louise står också för musikvalet och vi får höra låtar från bl a The The, Miles Davis, Muddy Waters, Barbro Hörberg och Nina Simone. Lördag mellan 19-21 i P4. Programmet är en repris från 2018

Den här veckan är det Meja som är värd för Jukeboxen tillsammans med sin gäst Louise Hoffsten. Det blir många härliga minnen från deras långa artistkarriärer. Louise berättar bl a om tillfället där publiken kastade tomater på henne, Meja om hur det var att åka hiss tillsammans med Kiss i full scenmundering och att få höra outgivet material med Ray Charles hemma hos stjärnproducenten Richard Perry. Sen var det ju det här med varför Meja brukade strippa till Povel Ramels musik.....?! Och vad var egentligen "Lakritstuttarna", som Louise sjöng med, för band? Meja och Louise står också för musikvalet och vi får höra låtar från bl a The The, Miles Davis, Muddy Waters, Barbro Hörberg och Nina Simone. Lördag mellan 19-21 i P4. Programmet är en repris från 2018

Tänk dig att det är 1953. Och tänk dig att Kaffepojkarna tar dig med på en tidsresa dit. Det är precis vad som sker här och nu i Sveriges Gladradio. 1953 – året när Josef Stalin lämnar det jordiska, Povel Ramels första revy »Akta huvet« har premiär, folkpensionen höjs så att en ensam pensionär får … Fortsätt läsa "Avsnitt 59 – 1953"

Den här veckan debuterar Meja som värd för Jukeboxen tillsammans med sin gäst Louise Hoffsten. Det blir många härliga minnen från deras långa artistkarriärer. Louise berättar bl a om tillfället där publiken kastade tomater på henne, Meja om hur det var att åka hiss tillsammans med Kiss i full scenmundering och att få höra outgivet material med Ray Charles hemma hos stjärnproducenten Richard Perry. Sen var det ju det här med varför Meja brukade strippa till Povel Ramels musik.....?! Och vad var egentligen "Lakritstuttarna", som Louise sjöng med, för band? Meja och Louise står också för musikvalet och vi får höra låtar från bl a The The, Miles Davis, Muddy Waters, Barbro Hörberg och Nina Simone. Lördag mellan 19-21 i P4.

Anders har uppfunnit ett sällskapsspel som utgår från förra veckans diskussion om diagnoser och personlighet. Det leder rakt in i Povel Ramels själsliv. Fritte tar upp ett fall ur verkligheten som handlar om det här med ironi. Dessutom pluggrunda på slutet! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om vaggvisor som smärtlindring och om Povel Ramels okända musik. Med Urban Björstadius. I alla tider har föräldrar vaggat och tröstat sina barn med sånger och nynnande, men spädbarnsång kan också användas på sjukhus. Musikterapeuten Alexandra Ullsten berättar om hur vaggsånger kan används som smärtlindring i vården av för tidigt födda barn. Dessutom handlar det om tidigare outgiven och till nyligen okänd musik av och med Povel Ramel som nu ges ut för första gången på skiva. Musikforskaren och Povel Ramelkännaren Johanna Broman Åkesson säger att man redan i hans första inspelning som 13-åring kan höra en artist i vardande. Programledare är Urban Björstadius.

Citat från wikipedia: En underfundig textförfattare och estradör hemmahörande i Grycksbo tillhörande Falu kommun i Dalarna. Peter var tidigare anställd som teatermusiker och skådespelare vid Dalateatern i Falun, men är numera verksam som musiker och sångare tillsammans med gruppen Blå Grodorna.Blandningen av humor och allsköns musik har blivit hans kännetecken. Han har belönats både med Povel Ramels pris Karamelodiktstipendiet (2003) och Karl Gerhard-priset. Han spelar gitarr, durspel, motorsåg (Husqvarna 240) samt en rätt stor plastdunk med ringklocka på.

Ems Svenssons program! Där vi går på strippklubb, pratar kollektivtrafik och diksuterar Povel Ramels karriär. Dessutom ifrågasätter vi våldtäkten i Wall-E. Är den verkligen lämplig. Med Simon och Josefin!

Vetenskapsradion Forum måndag 10 november, tisdag 11 november och söndag 16 november. När vi måste skiljas från någon, när vi längtar hem eller när vi minns flydda tider kan vi drabbas av vemod. Också konst och musik kan beröra oss så djupt att det nästan gör ont. Religionspsykologen Owe Wikström är aktuell med boken Till längtans försvar som handlar om vemodet. Han säger att det finns ett vemod inbyggt i själva livet, ett vemod som gränsar till andligt sökande och religiös tro.Povel Ramels musik räknas numera till det svenska kulturarvet, och om några veckor bildas också ett Povel Ramelsällskap. Men varför har inte fler svenska artister tagit sig an och vidareutvecklat det Ramelska arvet? Vi hör musikvetaren Johanna Broman Åkesson, som inom kort lägger fram sin doktorsavhandling om Povel Ramels musikaliska universum.Programledare är Urban Björstadius.En repris från 15 september 2008

Måndag 15 september, tisdag 16 september och söndag 21 september När vi måste skiljas från någon, när vi längtar hem eller när vi minns flydda tider kan vi drabbas av vemod. Också konst och musik kan beröra oss så djupt att det nästan gör ont. Religionspsykologen Owe Wikström är aktuell med boken Till längtans försvar som handlar om vemodet. Han säger att det finns ett vemod inbyggt i själva livet, ett vemod som gränsar till andligt sökande och religiös tro.Povel Ramels musik räknas numera till det svenska kulturarvet, och om några veckor bildas också ett Povel Ramelsällskap. Men varför har inte fler svenska artister tagit sig an och vidareutvecklat det Ramelska arvet? Vi hör musikvetaren Johanna Broman Åkesson, som inom kort lägger fram sin doktorsavhandling om Povel Ramels musikaliska universum.Programledare är Urban Björstadius.