Podcasts about radiotj

Carl-Gustaf Lindstedt fick sitt genombrott i radiofarsen Hjälpsamma herrn. Men, hur hjälpsam var han egentligen som husfader? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1951 bjöd Radiotjänst på akustisk slapstick med stjärnskottet Carl-Gustaf Lindstedt. ”Hjälpsamma herrn” var radiofarsen som kom att bli Lindstedts stora genombrott, där han tog till vara på ljudmediets möjligheter att förstärka oljud för bästa komiska effekt.Carl-Gustaf Lindstedt axlar alltså rollen som ”husfadern”, en karl som gärna beskriver sig som huslig, men det han tar sig för mynnar så gott som alltid ut i kaos.I programmet hörs bland andra Carl-Gustaf Lindstedt.Radiofyndsredaktör: Aleksa Lundberg

Intervju med Brita von Horn som skrev den första sända radiopjäsen i Sverige: Kungens Amour 1925. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Ollén träffade Brita von Horn för en intervju 1981. Hon var då 96 år gammal. Programmet är en något kortad version.Tyvärr finns inte Kungens amour från 1925 kvar att lyssna på. Men det finns en återinläsning av ett kort stycke ur pjäsen från 1939, då man gjorde ett program om Radiotjänst i 15 år, med samma skådespelare som gjorde rollerna 1925; Alice och Ernst Eklund. Lyssna i ovan avsnitt: Ett stycke ur ”Kungens Amour” | Radioteatern 100 årI Röster i Radio nr 2, 8-14 jan 1950, berättade Brita von Horn (för signaturen Ali) om det lyckade experimentet, att spela teater i radio. Författarinnan Brita von Horns första kontakt med radion var 1925, när hennes skådespel Kungens amour sändes. Det var Svenska Dagbladet, som anordnade sändningen - författarinnan skulle rehabiliteras för att stycket, som då haft premiär på Komediteatern, behandlats illa av tidningen. Hon mottog med glädje anbudet, trots att författarhonorar för radioframföranden var ett okänt begrepp på den tiden. Tillsammans men Guido Valentin omarbetade hon stycket några dagar före framförandet i radio. Det var med spänning de emotsåg detta nya slag av föreställning.Sändningen ägde rum någon timma före fram framträdandet på scenen, och skådespelarna kom allesammans i sina sminkrockar, i peruker och lagda masker för att vid återkomsten till teatern genast kunna rycka in. Studion vilade i halvdunkel, det härskade en mystisk, eggande atmosfär, där skådespelarna med rollhäftena i händerna kretsade kring ljuspunkterna vid mikrofonen.Två vänliga herrar, de allestädes närvarande Jerring och Wadsten, smög sakta omkring, pillrade på det tekniska materialet och utbytte underliga besvärjelseformer med varandra. Skulle de makter, som bestämde över ljudets lyckliga fortplantning fram till de eventuella åhörarna vara vänligt sinnade?Det var de! När Brita von Horn tillsammans med hallåmännen och Guido Valentin lyssnade i ett angränsande rum, lät det hela förbluffande bra, tyckte de. Dagen därpå fick man bekräftelse på att folk lyssnat och tyckt om den nya formen av radiounderhållning./sign. AliMycket mer Radioteaterhistoria hittar du hos Diktens museum Litteraturbanken.se

Ett kortare stycke ur den första pjäsen som spelades i radio: Kungens Amour av Brita von Horn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en återinläsning av ett kort stycke ur pjäsen från 1939 då man gjorde programmet Radiotjänst i 15 år. Det är dock skådespelarparet Alice Eklund och Ernst Eklund som gör rollerna som Amouren Hedvig Taube och Kungen Fredrik I, så som de också gjorde vid premiärsändningen den 6 januari 1925.Vid premiären 1925 medverkade också Märtha Halldén i rollen som drottning Ulrika Eleonora och Bengt Djurberg i rollen som baron von Gedda och Nils Lundell spelade en lakej. Sven Jerring var konferencier och lotsade lyssnaren genom att berätta de scener som man valt att inte ta med.Ernst Eklund och Märtha Halldén skulle båda stå på Komediteaterns scen på Birger Jarlsgatan några minuter efter radiosändningens slut klockan åtta, så de infann sig i studion redan iförda kostym och mask, medan de övriga kom i sina vanliga kläder. Det höjdes säkert ett och annat ögonbryn av förbipasserande utanför radioutsändningsstationen på Malmskillnadsgatan då de såg två personer i stora vita peruker och festliga dräkter stiga ur en vanlig droskbil.Efter utsändningens slut drog skådespelarna en suck av lättnad, då allt gått väl i lås. De hade all anledning att vara stolta: utan att staka sig på ett enda ord hade de genomgått de olika scenerna utan att ha någon sufflör med sig.Någon minut efter pjäsens slut började telefonerna ringa. Experimentet att spela teater i radio hade blivit en succé!Mycket mer om denna inspelning och massor av Radioteaterhistoria hittar du hos Diktens museum Litteraturbanken.se

Varsågod världen - här kommer en rykande färsk Champions League-special med tre "experter" som har noll koll på just Champions League.

Farbror Sven (med Barnens brevlåda) återberättar hur han fick ett infall 1925. Personan Efraim Alexander han uppfann blev ett av de första återkommande humorinslagen i radio. För jämnt 100 år sen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klipp ur ”Radiotjänst 15 år - Vår stämma i etern - en jubileumskavalkad” 1939 samt ”Efraim Alexander som juniorboxare” 1936 med Sven Jerring, Nils Jerring, Nils Hultgren, Ragnar Falck, Carl-Otto SandgrenRedaktör: Magnus Berg

För exakt 100 år sedan sändes det första radioprogrammet i Sveriges Radio och det var en gudstjänst. Det firas idag med en gudstjänst från Storkyrkan i Stockholm, med biskop Andreas Holmberg som predikant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1 januari 1925 gjorde det nybildade AB Radiotjänst sin första sändning – en gudstjänst. På den tiden var det så att sändarna inte täckte hela Sverige, utan det fanns fyra sändare, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Boden. Dessa sändare nådde ut cirka 10 mil. Och den allra första gudstjänsten från Radiotjänst var egentligen två - det sändes samtidigt från St Jakobs kyrka i Stockholm och från St Petri kyrka i Malmö. Åren därefter sändes det ut radiogudstjänster från de (ganska få) kyrkor där det då fanns sändarutrustning. Man sände både från Svenska kyrkan och från frikyrkor och det sändes både för- och eftermiddag på söndagarna. Om detta samtalar radioveteranen Claes Hollander och producenten Katarina Josephsson på plats i St Jakobs kyrka i inledningen av dagens gudstjänst.Gudstjänsten från Storkyrkan i Stockholm är en nyårsgudstjänst under rubriken I Jesu namn, en gemensam gudstjänst för alla församlingar på Stadsholmen, dvs Storkyrkoförsamlingen, Hovförsamlingen, Finska församlingen och Tyska församlingen. Samtidigt som Sveriges Radio (och radiogudstjänsten) firar sitt hundraårsjubileum firas även hundraårsjubileet av det ekumeniska möte i Storkyrkan som biskop Nathan Söderblom tog initiativ till 1925.Medverkande:Biskop Andreas Holmberg: predikanDomkyrkolektor Sabina Koij: liturgGary Graden: sångMattias Wager: orgelRobert Schött, Minna Huhkamo, Jörg Weissbach, Mariana Klingspor, Marie Schött: läsning och bönClaes Hollander, Katarina Josephsson och domprost Jonas Eek: samtal om gudstjänstenTexter: Hebréerbrevet 13:5-8Lukas 13:5-9Musik:SvPs 716 Namnet Jesus aldrig mister (D Welander/zulumelodi)Hear My Prayer (M Hogan)O Blessed Spring (R Buckley FarleeSvPs 39 Jesus från Nasaret (A Frostenson/G Nordqvist)Vi räcker våra händer fram (T Kverno)SvPs 48 Vilken vän vi har i JesusProducent Katarina JosephssonTekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylanderliv@sverigesradio.se

Radioman, född 1931, knuten till Radiotjänsts underhållningsavdelning under det expansiva 1950-talet, administratören bakom Sommar, flanör, imitatör, globetrotter, i kretsarna runt Pekka Langer och Tage Danielsson, en man av sin tid. Om honom pratar brorsonen Björn Cederberg, dokumentärfilmare och journalist. Marianne Höök nämns! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frank Heller var under 1900-talets första hälft landets mest framgångsrika underhållningsförfattare, men sällan hörd i radio. Ur Resa i Schweiz läste han dock för Radiotjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gunnar Serner, som Frank Heller egentligen hette, inledde sin karriär som rekordung fil doktor i Lund för att därefter fly landet efter en svindlerihärva som ledde till några år som äventyrare på franska Rivieran och i London. Den tillvaron kom att bli ämne för hans romaner som gjorde omedelbar succé, och inkomsterna därifrån hjälpte honom att gottgöra sina synder. Han tillbringade dock större delen av sitt liv utomlands, mestadels på franska Rivieran och danska Bornholm, och han hördes sällan i radio. Reportageboken Resa i Schweiz blev hans sista.

Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Placera er med fritt svängrum med armarna. Sträck armarna framåt. Pekfingrarna ihop. Ett-två-tre-fyr.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor:

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:16 juli: AproPovel del 3: Personer i portioner23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Övriga delar: 9 juli: AproPovel del 2:  När minnena passerar meny16 juli: AproPovel del 3: Personer i portioner23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

Under rubriken Här är min herres hatt har några av Radiotjänsts reportrar gett sig ut i arbetslivet för att finna ut vad som definierar yrkesskicklighet, i detta fall garderobiärens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter brevbärare, urmakare och järnhandelsbiträden är det nu Bo Teddy Ladberg som med hatten som redskap velat utforska garderobiärernas metoder, för hur i hela friden kan dessa damer komma ihåg vilken hatt som satt på vems huvud, på ett ställe där ett lunchpass kan innebära över hundra hattar? Men dessa båda garderobiärers yrkeshemligheter tycks vara väl förborgade.

Under rubriken Här är min herres hatt har några av Radiotjänsts reportrar gett sig ut i arbetslivet för att finna ut vad som definierar yrkesskicklighet, i detta fall garderobiärens. Efter brevbärare, urmakare och järnhandelsbiträden är det nu Bo Teddy Ladberg som med hatten som redskap velat utforska garderobiärernas metoder, för hur i hela friden kan dessa damer komma ihåg vilken hatt som satt på vems huvud, på ett ställe där ett lunchpass kan innebära över hundra hattar? Men dessa båda garderobiärers yrkeshemligheter tycks vara väl förborgade.

Under krigsårens isolering var Radiotjänsts reportrar ute på många reportageresor genom landet. Här har Carl-Åke Wadsten träffat den innovative Vänerfiskaren Olaus Johansson, född 1854. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under krigsårens isolering var Radiotjänsts reportrar ute på många reportageresor genom landet. Här har Carl-Åke Wadsten träffat den innovative Vänerfiskaren Olaus Johansson, född 1854.

Burk-Jonte blev biten och ett hagelskott gick av när Bozze Bengtsson öppnade en dörr. Zombies över allt. Joe tycker gänget ska strunta i de försvunna tjejerna. Kommer han även strunta i Jonte och Bozze? Vem kommer att överleva - vem kommer att dö? Kommer de vandrande döda att vinna eller försvinna? Några svar får ni i detta näst sista avsnitt av första säsongen av "Skjut dom i huvudet". Gestaltarna Maria, Fredrik och Benjamin spelar det svenska rollspelet "Skjut dom i huvudet" under ledning av spelets skapare Tobias "Elof" Hadin. Spelet "Skjut dom i huvudet" i ett Göteborg där zombieapokalypsen har brutit ut. Ett kaos råder i staden och en ständig jakt på mat och andra förnödenheter gäller för de få överlevare som lyckades undvika den hemska smitta som tagit död på nästan hela Sveriges befolkning. Vad smittan kommer ifrån vet ingen men teorierna är många. Spelet skjut dom i huvudet ges ut av förlaget Vildhallon. Intromusiken i avsnittet är komponerat av gruppen Svarteskerm, annan musik i avsnittet står grupperna Voodoo Puppets, Crowander och Chafouin för. Illustrationen till avsnittet är gjord av William Liberto. "Vi är från Radiotjänst, det är plagierande IFK Norrköpingare ..... "

Påskaftonen 1932 bjöd Radiotjänst på Förlorade ägg en teatersketch för hela familjen, och därefter tar vi oss till 1957, då Thomas Funcks figurer Kalle Stropp och Grodan Boll firade påsk. Förlorade ägg, skrevs av dirigenten Hjalmar Meissner, med makan Emma Meissner i rollen som modern, Sigurd Wallén som fadern och Helle Winther som den lille sonen. Paret Meissner sägs ha inspirerat Ernst Rolf till sångtexten Jag är ute när gumman min är inne.Med ett raskt hopp tar vi oss till påsken 1957, då barnprogrammen började frodas i radion, och Thomas Funcks figurer Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner råkade få nykläckta påskkycklingar i stället för ägg.

Påskaftonen 1932 bjöd Radiotjänst på Förlorade ägg en teatersketch för hela familjen, och därefter tar vi oss till 1957, då Thomas Funcks figurer Kalle Stropp och Grodan Boll firade påsk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Förlorade ägg”, skrevs av dirigenten Hjalmar Meissner, med makan Emma Meissner i rollen som modern, Sigurd Wallén som fadern och Helle Winther som den lille sonen. Paret Meissner sägs ha inspirerat Ernst Rolf till sångtexten Jag är ute när gumman min är inne.Med ett raskt hopp tar vi oss till påsken 1957, då barnprogrammen började frodas i radion, och Thomas Funcks figurer Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner råkade få nykläckta påskkycklingar i stället för ägg.

Frank Heller var under 1900-talets första hälft landets mest framgångsrika underhållningsförfattare, men sällan hörd i radio. Ur "Resa i Schweiz" läste han dock in några texter för Radiotjänst. Gunnar Serner, som Frank Heller egentligen hette, inledde sin karriär som rekordung fil doktor i Lund för att därefter fly landet efter en svindlerihärva som ledde till några år som äventyrare på franska Rivieran och i London. Den tillvaron kom att bli ämne för hans romaner som gjorde omedelbar succé, och inkomsterna därifrån hjälpte honom att gottgöra sina synder. Han tillbringade dock större delen av sitt liv utomlands, mestadels på franska Rivieran och danska Bornholm, och han hördes sällan i radio. Reportageboken Resa i Schweiz blev hans sista. Den skrevs året efter andra världskrigets slut, och under arbetet med den läste han in några av texterna för Radiotjänst, i januari 1946.

Frank Heller var under 1900-talets första hälft landets mest framgångsrika underhållningsförfattare, men sällan hörd i radio. Ur "Resa i Schweiz" läste han dock in några texter för Radiotjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Serner, som Frank Heller egentligen hette, inledde sin karriär som rekordung fil doktor i Lund för att därefter fly landet efter en svindlerihärva som ledde till några år som äventyrare på franska Rivieran och i London. Den tillvaron kom att bli ämne för hans romaner som gjorde omedelbar succé, och inkomsterna därifrån hjälpte honom att gottgöra sina synder. Han tillbringade dock större delen av sitt liv utomlands, mestadels på franska Rivieran och danska Bornholm, och han hördes sällan i radio. Reportageboken Resa i Schweiz blev hans sista. Den skrevs året efter andra världskrigets slut, och under arbetet med den läste han in några av texterna för Radiotjänst, i januari 1946.

Under rubriken Rysk Riviera sändes Karl-Ragnar Gierows berättelse från en resa till Sovjetunionen våren 1939, som börjar på ett flygplan från Moskva till Krim. Författaren Karl-Ragnar Gierow arbetade på Radiotjänsts litteraturavdelning under åren före och under andra världskriget, tjugo år innan han blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Under rubriken Rysk Riviera sändes Karl-Ragnar Gierows berättelse från en resa till Sovjetunionen våren 1939, som börjar på ett flygplan från Moskva till Krim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Karl-Ragnar Gierow arbetade på Radiotjänsts litteraturavdelning under åren före och under andra världskriget, tjugo år innan han blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Under krigsåren 1940, 1941 och 1942 lanserade staten obligationslån för att rusta upp försvaret. Och svenska folket visade sin försvarsvilja genom att köpa dessa obligationer. Radiotjänst bidrog på olika sätt, bland annat genom att utlysa en tävling i att komponera den bästa försvarslånemarschen. I februari 1941 sökte sig radions Manne Berggren upp till Östersund för att gratulera vinnaren Bror Heurling.

Under krigsåren 1940, 1941 och 1942 lanserade staten obligationslån för att rusta upp försvaret. Och svenska folket visade sin försvarsvilja genom att köpa dessa obligationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Radiotjänst bidrog på olika sätt, bland annat genom att utlysa en tävling i att komponera den bästa försvarslånemarschen. I februari 1941 sökte sig radions Manne Berggren upp till Östersund för att gratulera vinnaren Bror Heurling.

Den kalla krigsvintern 1941 är det många som utnyttjar nymodigheten sportlov som införts året innan. Och varför inte öva in några vintriga diktcitat att underhålla skidsällskapet med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Radiotjänsts programchef, historikern Elof Ehnmark delade ut några deklamationstips.

Den kalla krigsvintern 1941 är det många som utnyttjar nymodigheten sportlov som införts året innan. Och varför inte öva in några vintriga diktcitat att underhålla skidsällskapet med? Radiotjänsts programchef, historikern Elof Ehnmark delade ut några deklamationstips.

Man kan inte säga annat än att Radiotjänst tar sin folkbildande uppgift på allvar. Nils Eriksson och Gertrud Englund levererar en faktaspäckad kanonad om Medelpad, lika ljungande som Ljungan om våren.

Man kan inte säga annat än att Radiotjänst tar sin folkbildande uppgift på allvar. Nils Eriksson och Gertrud Englund levererar en faktaspäckad kanonad om Medelpad, lika ljungande som Ljungan om våren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Julen står för dörren 1941, och trots orostiderna tillåter sig Radiotjänst att knäppa upp med ett och annat julskämt, i det här fallet från det akademiskt anstrukna och matglada Skåne. Tecknaren och kåsören Anders Sten, känd under signaturen "Figge" i Sydsvenska Dagbladet, håller föredrag om några klassiska julrätters förmodade ursprung - i dialog med sig själv.

Julen står för dörren 1941, och trots orostiderna tillåter sig Radiotjänst att knäppa upp med ett och annat julskämt, i det här fallet från det akademiskt anstrukna och matglada Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tecknaren och kåsören Anders Sten, känd under signaturen "Figge" i Sydsvenska Dagbladet, håller föredrag om några klassiska julrätters förmodade ursprung - i dialog med sig själv.

1938 ger sig journalisten och författaren Ludvig "Lubbe" Nordström ut på en historisk resa genom Sverige. Han har fått i uppdrag av Radiotjänst att skildra bostadssituationen i landet. Reportagen ges också ut som bok, med titeln Lort-Sverige. Lubbe ser ett elände som han inte trodde existerade. Han pekar ut tjänstemän som ansvariga, men lägger också skulden på de drabbade själva, vilket väcker ilska. Speciellt arga är skåningarna, som enligt Lubbe är snuskigast i Sverige. Och samerna har definitivt inte någon plats i Lubbes framtida drömsamhälle.

TJ was asked to answer questions about radio and podcasting for a 6th grade class in Cambridge, MA.  TJ shares how his radio journey began and answers questions about starting a career in broadcasting.  If you enjoy listening to this podcast, please subscribe to it for free, share it with a friend, and rate/review it! Follow TJ on instagram @radioTJ. Signup for TJ's newsletter at theTJshow.com. Thank you for listening!     

Det stora Valborgsfirandet i Uppsala är inställt, men Uppsalastudenternas välkomnande av våren med vårsång och vårtal hörs ändå i P1 som vanligt, men inte riktigt som vanligt... Kören Allmänna Sången sjunger vårsånger och Uppsalastudenternas Curator Curatorum håller vårtal. Pga pandemin är det dock inte direktsändning den här gången. Vi hör sångerna i inspelning från i fjol, men vårtalet är förstås nyinspelat för i år. Traditionen med denna musikaliska vårhyllning stammar från 1820-talet och att Sveriges Radio (tidigare Radiotjänst) sänder har varit en nästan obruten tradition sedan 1920-talet. Medverkande: Allmänna Sången under ledning av Maria Goundorina, Curator Curatorum Clara Eklöf. Programledare: Håkan Rehn

Radiotjänsts reportagebil har letat sig ända till den franska huvudstaden med sina reportrar Gustaf Näsström och Henrik Hahr, och på svenska klubben möter de en ryktbar Parissvensk. Det är faktiskt Ivan Bratt, det minst sagt omstridda Brattsystemets skapare som uppenbarar sig på Svenska Klubben i Paris, mannen som tog befälet över den svenska alkoholpolitiken under 1900-talets första decennier och införde motboken 1917 som en av flera restriktioner kring bruket av alkohol. Som läkare drev Ivan Bratt en hård linje mot ett totalt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922, till all lycka om man jämför med förbudstidens gangstervälde i USA och smugglingsexplosionerna i Norge och Finland. Men 1937 verkar motboken kännas fjärran för Parissvensken Ivan Bratt.

Familia, many of you have requested an episode dedicated to life after a Divorce, especially after suffering an infidelity. Well, here   it is. How can you learn to Trust again, to Love Again, a new partner and yourself, without the fear of it happening again? How do you not carry that pain, hurt, shame and doubt into your next relationship so that you can actually give it a chance to succeed? How do you forgive, heal and learn how to be at peace with your past so you can have hope in your future?  We are blessed to have two of our best friends Jessica and TJ on our Episode 23, they are an amazing couple that found true love after Jessica's devastating divorce and we hope that their experience can fill you with hope that Love can conquer all!  We pray that this episode will inspire and encourage you! Thank you for hanging out with us, Blessings! Till Next Wednesday.Please Follow Tj and Jessica: @radioTJ and @JessicaLatshaw   Check out Edgar Shoboy's New Radio Show Live Mon-Friday 6-10am PST on www.ShoboyShow.com @ShoboyShow Let's connect Via:LosSotelos.com #LosSotelos @edgariSotelo @discoveringagape Email: LosSotelosPodcast@gmail.com  

Familia, many of you have requested an episode dedicated to life after a Divorce, especially after suffering an infidelity. Well, here   it is. How can you learn to Trust again, to Love Again, a new partner and yourself, without the fear of it happening again? How do you not carry that pain, hurt, shame and doubt into your next relationship so that you can actually give it a chance to succeed?  How do you forgive, heal and learn how to be at peace with your past so you can have hope in your future?   We are blessed to have two of our best friends Jessica and TJ on our Episode 23, they are an amazing couple that found true love after Jessica’s devastating divorce and we hope that their experience can fill you with hope that Love can conquer all!   We pray that this episode will inspire and encourage you!  Thank you for hanging out with us, Blessings!  Till Next Wednesday. Please Follow Tj and Jessica: @radioTJ and @JessicaLatshaw    Check out Edgar Shoboy's New Radio Show Live Mon-Friday  6-10am PST on www.ShoboyShow.com @ShoboyShow  Let’s connect Via: LosSotelos.com #LosSotelos  @edgariSotelo @discoveringagape  Email: LosSotelosPodcast@gmail.com   Learn more about your ad-choices at https://news.iheart.com/podcast-advertisers

TJ and Jess talk about their wedding anniversary and reveal details of their relationship they haven't talked about before.  They also read some news headlines, their daughter Charlee interviews her sister Willa, and TJ gives Jess a hair cut without using scissors or anything you would find in a hair salon. #SalonMachete  If you enjoy this podcast, please subscribe to it, share it with someone, and leave a review or rating.  Follow TJ & Jess on instagram @radioTJ & @jessicalatshaw.  Thank you for listening!! 

TJ drives into the woods of Virginia to interview an exorcist.  Dr. Appleby chats with TJ about demons and shares stories from his 40+ years of experience with deliverance.  If you enjoy this podcast, please share it with someone, subscribe to it for free, and leave a review or rating.  Follow TJ on instagram @radioTJ and sign up for The TJ Show newsletter at thetjshow.com.  Thank you for listening.

TJ and Jess share the details of an argument they recently had and give updates on living in the country. If you enjoy this podcast, please share, subscribe for free, leave a star rating, and review it. Follow TJ and Jess on instagram @radioTJ & @jessicalatshaw. 

TJ unexpectedly finds himself back in Boston and winds up on an unplanned mission.  If you enjoy this podcast, please share it with someone and subscribe for free.  Follow TJ on instagram @radioTJ.  To make a donation to Boston Rescue Mission go to BRM.org. Subscribe to TJ's newsletter at theTJShow.com.  Thank you for listening!  

Det har hänt förr, flera gånger faktiskt, att Nobelpriset i litteratur inte delats ut. Exempelvis 1949 då Svenska Akademiens ständige sekreterare Anders Österling fick förklara varför i Dagens Eko. Österlings uttalande kommenteras sedan av Erik Hjalmar Linder som då var chef för föredragsavdelningen på Radiotjänst. Fotnot: Det blev William Faulkner som året därpå fick ta emot 1949 års Nobelpris, samtidigt som ceremonin firade 50 och Bertrand Russel tog emot 1950 års pris.

TJ and Jess had a double portion of tantrums from their Charlee and Willa on the same day before noon.  Charlee asks TJ a shocking question. Follow TJ & Jess on instagram @radioTJ & @jessicalatshaw.

Idag pratar Elinor, Isak och Johanna om Radiotjänsts imponerande indrivarskillz, koketterande skryt om mångfald och minnesforskaren Sven Å Christiansons egna bortträngda minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Elinor Svensson, Isak Jansson, Johanna Wagrell Producent: Rickard Nerbe