Podcasts about radiotj

Intervju med Brita von Horn som skrev den första sända radiopjäsen i Sverige: Kungens Amour 1925. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Ollén träffade Brita von Horn för en intervju 1981. Hon var då 96 år gammal. Programmet är en något kortad version.Tyvärr finns inte Kungens amour från 1925 kvar att lyssna på. Men det finns en återinläsning av ett kort stycke ur pjäsen från 1939, då man gjorde ett program om Radiotjänst i 15 år, med samma skådespelare som gjorde rollerna 1925; Alice och Ernst Eklund. Lyssna i ovan avsnitt: Ett stycke ur ”Kungens Amour” | Radioteatern 100 årI Röster i Radio nr 2, 8-14 jan 1950, berättade Brita von Horn (för signaturen Ali) om det lyckade experimentet, att spela teater i radio. Författarinnan Brita von Horns första kontakt med radion var 1925, när hennes skådespel Kungens amour sändes. Det var Svenska Dagbladet, som anordnade sändningen - författarinnan skulle rehabiliteras för att stycket, som då haft premiär på Komediteatern, behandlats illa av tidningen. Hon mottog med glädje anbudet, trots att författarhonorar för radioframföranden var ett okänt begrepp på den tiden. Tillsammans men Guido Valentin omarbetade hon stycket några dagar före framförandet i radio. Det var med spänning de emotsåg detta nya slag av föreställning.Sändningen ägde rum någon timma före fram framträdandet på scenen, och skådespelarna kom allesammans i sina sminkrockar, i peruker och lagda masker för att vid återkomsten till teatern genast kunna rycka in. Studion vilade i halvdunkel, det härskade en mystisk, eggande atmosfär, där skådespelarna med rollhäftena i händerna kretsade kring ljuspunkterna vid mikrofonen.Två vänliga herrar, de allestädes närvarande Jerring och Wadsten, smög sakta omkring, pillrade på det tekniska materialet och utbytte underliga besvärjelseformer med varandra. Skulle de makter, som bestämde över ljudets lyckliga fortplantning fram till de eventuella åhörarna vara vänligt sinnade?Det var de! När Brita von Horn tillsammans med hallåmännen och Guido Valentin lyssnade i ett angränsande rum, lät det hela förbluffande bra, tyckte de. Dagen därpå fick man bekräftelse på att folk lyssnat och tyckt om den nya formen av radiounderhållning./sign. AliMycket mer Radioteaterhistoria hittar du hos Diktens museum Litteraturbanken.se

Ett kortare stycke ur den första pjäsen som spelades i radio: Kungens Amour av Brita von Horn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en återinläsning av ett kort stycke ur pjäsen från 1939 då man gjorde programmet Radiotjänst i 15 år. Det är dock skådespelarparet Alice Eklund och Ernst Eklund som gör rollerna som Amouren Hedvig Taube och Kungen Fredrik I, så som de också gjorde vid premiärsändningen den 6 januari 1925.Vid premiären 1925 medverkade också Märtha Halldén i rollen som drottning Ulrika Eleonora och Bengt Djurberg i rollen som baron von Gedda och Nils Lundell spelade en lakej. Sven Jerring var konferencier och lotsade lyssnaren genom att berätta de scener som man valt att inte ta med.Ernst Eklund och Märtha Halldén skulle båda stå på Komediteaterns scen på Birger Jarlsgatan några minuter efter radiosändningens slut klockan åtta, så de infann sig i studion redan iförda kostym och mask, medan de övriga kom i sina vanliga kläder. Det höjdes säkert ett och annat ögonbryn av förbipasserande utanför radioutsändningsstationen på Malmskillnadsgatan då de såg två personer i stora vita peruker och festliga dräkter stiga ur en vanlig droskbil.Efter utsändningens slut drog skådespelarna en suck av lättnad, då allt gått väl i lås. De hade all anledning att vara stolta: utan att staka sig på ett enda ord hade de genomgått de olika scenerna utan att ha någon sufflör med sig.Någon minut efter pjäsens slut började telefonerna ringa. Experimentet att spela teater i radio hade blivit en succé!Mycket mer om denna inspelning och massor av Radioteaterhistoria hittar du hos Diktens museum Litteraturbanken.se

Varsågod världen - här kommer en rykande färsk Champions League-special med tre "experter" som har noll koll på just Champions League.

För exakt 100 år sedan sändes det första radioprogrammet i Sveriges Radio och det var en gudstjänst. Det firas idag med en gudstjänst från Storkyrkan i Stockholm, med biskop Andreas Holmberg som predikant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1 januari 1925 gjorde det nybildade AB Radiotjänst sin första sändning – en gudstjänst. På den tiden var det så att sändarna inte täckte hela Sverige, utan det fanns fyra sändare, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Boden. Dessa sändare nådde ut cirka 10 mil. Och den allra första gudstjänsten från Radiotjänst var egentligen två - det sändes samtidigt från St Jakobs kyrka i Stockholm och från St Petri kyrka i Malmö. Åren därefter sändes det ut radiogudstjänster från de (ganska få) kyrkor där det då fanns sändarutrustning. Man sände både från Svenska kyrkan och från frikyrkor och det sändes både för- och eftermiddag på söndagarna. Om detta samtalar radioveteranen Claes Hollander och producenten Katarina Josephsson på plats i St Jakobs kyrka i inledningen av dagens gudstjänst.Gudstjänsten från Storkyrkan i Stockholm är en nyårsgudstjänst under rubriken I Jesu namn, en gemensam gudstjänst för alla församlingar på Stadsholmen, dvs Storkyrkoförsamlingen, Hovförsamlingen, Finska församlingen och Tyska församlingen. Samtidigt som Sveriges Radio (och radiogudstjänsten) firar sitt hundraårsjubileum firas även hundraårsjubileet av det ekumeniska möte i Storkyrkan som biskop Nathan Söderblom tog initiativ till 1925.Medverkande:Biskop Andreas Holmberg: predikanDomkyrkolektor Sabina Koij: liturgGary Graden: sångMattias Wager: orgelRobert Schött, Minna Huhkamo, Jörg Weissbach, Mariana Klingspor, Marie Schött: läsning och bönClaes Hollander, Katarina Josephsson och domprost Jonas Eek: samtal om gudstjänstenTexter: Hebréerbrevet 13:5-8Lukas 13:5-9Musik:SvPs 716 Namnet Jesus aldrig mister (D Welander/zulumelodi)Hear My Prayer (M Hogan)O Blessed Spring (R Buckley FarleeSvPs 39 Jesus från Nasaret (A Frostenson/G Nordqvist)Vi räcker våra händer fram (T Kverno)SvPs 48 Vilken vän vi har i JesusProducent Katarina JosephssonTekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylanderliv@sverigesradio.se

Radioman, född 1931, knuten till Radiotjänsts underhållningsavdelning under det expansiva 1950-talet, administratören bakom Sommar, flanör, imitatör, globetrotter, i kretsarna runt Pekka Langer och Tage Danielsson, en man av sin tid. Om honom pratar brorsonen Björn Cederberg, dokumentärfilmare och journalist. Marianne Höök nämns! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Placera er med fritt svängrum med armarna. Sträck armarna framåt. Pekfingrarna ihop. Ett-två-tre-fyr.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor:

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:16 juli: AproPovel del 3: Personer i portioner23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Övriga delar: 9 juli: AproPovel del 2:  När minnena passerar meny16 juli: AproPovel del 3: Personer i portioner23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

Under rubriken Här är min herres hatt har några av Radiotjänsts reportrar gett sig ut i arbetslivet för att finna ut vad som definierar yrkesskicklighet, i detta fall garderobiärens. Efter brevbärare, urmakare och järnhandelsbiträden är det nu Bo Teddy Ladberg som med hatten som redskap velat utforska garderobiärernas metoder, för hur i hela friden kan dessa damer komma ihåg vilken hatt som satt på vems huvud, på ett ställe där ett lunchpass kan innebära över hundra hattar? Men dessa båda garderobiärers yrkeshemligheter tycks vara väl förborgade.

Under rubriken Här är min herres hatt har några av Radiotjänsts reportrar gett sig ut i arbetslivet för att finna ut vad som definierar yrkesskicklighet, i detta fall garderobiärens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter brevbärare, urmakare och järnhandelsbiträden är det nu Bo Teddy Ladberg som med hatten som redskap velat utforska garderobiärernas metoder, för hur i hela friden kan dessa damer komma ihåg vilken hatt som satt på vems huvud, på ett ställe där ett lunchpass kan innebära över hundra hattar? Men dessa båda garderobiärers yrkeshemligheter tycks vara väl förborgade.

Under krigsårens isolering var Radiotjänsts reportrar ute på många reportageresor genom landet. Här har Carl-Åke Wadsten träffat den innovative Vänerfiskaren Olaus Johansson, född 1854.

Under krigsårens isolering var Radiotjänsts reportrar ute på många reportageresor genom landet. Här har Carl-Åke Wadsten träffat den innovative Vänerfiskaren Olaus Johansson, född 1854. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Burk-Jonte blev biten och ett hagelskott gick av när Bozze Bengtsson öppnade en dörr. Zombies över allt. Joe tycker gänget ska strunta i de försvunna tjejerna. Kommer han även strunta i Jonte och Bozze? Vem kommer att överleva - vem kommer att dö? Kommer de vandrande döda att vinna eller försvinna? Några svar får ni i detta näst sista avsnitt av första säsongen av "Skjut dom i huvudet". Gestaltarna Maria, Fredrik och Benjamin spelar det svenska rollspelet "Skjut dom i huvudet" under ledning av spelets skapare Tobias "Elof" Hadin. Spelet "Skjut dom i huvudet" i ett Göteborg där zombieapokalypsen har brutit ut. Ett kaos råder i staden och en ständig jakt på mat och andra förnödenheter gäller för de få överlevare som lyckades undvika den hemska smitta som tagit död på nästan hela Sveriges befolkning. Vad smittan kommer ifrån vet ingen men teorierna är många. Spelet skjut dom i huvudet ges ut av förlaget Vildhallon. Intromusiken i avsnittet är komponerat av gruppen Svarteskerm, annan musik i avsnittet står grupperna Voodoo Puppets, Crowander och Chafouin för. Illustrationen till avsnittet är gjord av William Liberto. "Vi är från Radiotjänst, det är plagierande IFK Norrköpingare ..... "

Påskaftonen 1932 bjöd Radiotjänst på Förlorade ägg en teatersketch för hela familjen, och därefter tar vi oss till 1957, då Thomas Funcks figurer Kalle Stropp och Grodan Boll firade påsk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Förlorade ägg”, skrevs av dirigenten Hjalmar Meissner, med makan Emma Meissner i rollen som modern, Sigurd Wallén som fadern och Helle Winther som den lille sonen. Paret Meissner sägs ha inspirerat Ernst Rolf till sångtexten Jag är ute när gumman min är inne.Med ett raskt hopp tar vi oss till påsken 1957, då barnprogrammen började frodas i radion, och Thomas Funcks figurer Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner råkade få nykläckta påskkycklingar i stället för ägg.

Påskaftonen 1932 bjöd Radiotjänst på Förlorade ägg en teatersketch för hela familjen, och därefter tar vi oss till 1957, då Thomas Funcks figurer Kalle Stropp och Grodan Boll firade påsk. Förlorade ägg, skrevs av dirigenten Hjalmar Meissner, med makan Emma Meissner i rollen som modern, Sigurd Wallén som fadern och Helle Winther som den lille sonen. Paret Meissner sägs ha inspirerat Ernst Rolf till sångtexten Jag är ute när gumman min är inne.Med ett raskt hopp tar vi oss till påsken 1957, då barnprogrammen började frodas i radion, och Thomas Funcks figurer Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner råkade få nykläckta påskkycklingar i stället för ägg.

Frank Heller var under 1900-talets första hälft landets mest framgångsrika underhållningsförfattare, men sällan hörd i radio. Ur "Resa i Schweiz" läste han dock in några texter för Radiotjänst. Gunnar Serner, som Frank Heller egentligen hette, inledde sin karriär som rekordung fil doktor i Lund för att därefter fly landet efter en svindlerihärva som ledde till några år som äventyrare på franska Rivieran och i London. Den tillvaron kom att bli ämne för hans romaner som gjorde omedelbar succé, och inkomsterna därifrån hjälpte honom att gottgöra sina synder. Han tillbringade dock större delen av sitt liv utomlands, mestadels på franska Rivieran och danska Bornholm, och han hördes sällan i radio. Reportageboken Resa i Schweiz blev hans sista. Den skrevs året efter andra världskrigets slut, och under arbetet med den läste han in några av texterna för Radiotjänst, i januari 1946.

Frank Heller var under 1900-talets första hälft landets mest framgångsrika underhållningsförfattare, men sällan hörd i radio. Ur "Resa i Schweiz" läste han dock in några texter för Radiotjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Serner, som Frank Heller egentligen hette, inledde sin karriär som rekordung fil doktor i Lund för att därefter fly landet efter en svindlerihärva som ledde till några år som äventyrare på franska Rivieran och i London. Den tillvaron kom att bli ämne för hans romaner som gjorde omedelbar succé, och inkomsterna därifrån hjälpte honom att gottgöra sina synder. Han tillbringade dock större delen av sitt liv utomlands, mestadels på franska Rivieran och danska Bornholm, och han hördes sällan i radio. Reportageboken Resa i Schweiz blev hans sista. Den skrevs året efter andra världskrigets slut, och under arbetet med den läste han in några av texterna för Radiotjänst, i januari 1946.

Under rubriken Rysk Riviera sändes Karl-Ragnar Gierows berättelse från en resa till Sovjetunionen våren 1939, som börjar på ett flygplan från Moskva till Krim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Karl-Ragnar Gierow arbetade på Radiotjänsts litteraturavdelning under åren före och under andra världskriget, tjugo år innan han blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Under rubriken Rysk Riviera sändes Karl-Ragnar Gierows berättelse från en resa till Sovjetunionen våren 1939, som börjar på ett flygplan från Moskva till Krim. Författaren Karl-Ragnar Gierow arbetade på Radiotjänsts litteraturavdelning under åren före och under andra världskriget, tjugo år innan han blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Under krigsåren 1940, 1941 och 1942 lanserade staten obligationslån för att rusta upp försvaret. Och svenska folket visade sin försvarsvilja genom att köpa dessa obligationer. Radiotjänst bidrog på olika sätt, bland annat genom att utlysa en tävling i att komponera den bästa försvarslånemarschen. I februari 1941 sökte sig radions Manne Berggren upp till Östersund för att gratulera vinnaren Bror Heurling.

Under krigsåren 1940, 1941 och 1942 lanserade staten obligationslån för att rusta upp försvaret. Och svenska folket visade sin försvarsvilja genom att köpa dessa obligationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Radiotjänst bidrog på olika sätt, bland annat genom att utlysa en tävling i att komponera den bästa försvarslånemarschen. I februari 1941 sökte sig radions Manne Berggren upp till Östersund för att gratulera vinnaren Bror Heurling.

Den kalla krigsvintern 1941 är det många som utnyttjar nymodigheten sportlov som införts året innan. Och varför inte öva in några vintriga diktcitat att underhålla skidsällskapet med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Radiotjänsts programchef, historikern Elof Ehnmark delade ut några deklamationstips.

Den kalla krigsvintern 1941 är det många som utnyttjar nymodigheten sportlov som införts året innan. Och varför inte öva in några vintriga diktcitat att underhålla skidsällskapet med? Radiotjänsts programchef, historikern Elof Ehnmark delade ut några deklamationstips.

Man kan inte säga annat än att Radiotjänst tar sin folkbildande uppgift på allvar. Nils Eriksson och Gertrud Englund levererar en faktaspäckad kanonad om Medelpad, lika ljungande som Ljungan om våren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Man kan inte säga annat än att Radiotjänst tar sin folkbildande uppgift på allvar. Nils Eriksson och Gertrud Englund levererar en faktaspäckad kanonad om Medelpad, lika ljungande som Ljungan om våren.

Julen står för dörren 1941, och trots orostiderna tillåter sig Radiotjänst att knäppa upp med ett och annat julskämt, i det här fallet från det akademiskt anstrukna och matglada Skåne. Tecknaren och kåsören Anders Sten, känd under signaturen "Figge" i Sydsvenska Dagbladet, håller föredrag om några klassiska julrätters förmodade ursprung - i dialog med sig själv.

Julen står för dörren 1941, och trots orostiderna tillåter sig Radiotjänst att knäppa upp med ett och annat julskämt, i det här fallet från det akademiskt anstrukna och matglada Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tecknaren och kåsören Anders Sten, känd under signaturen "Figge" i Sydsvenska Dagbladet, håller föredrag om några klassiska julrätters förmodade ursprung - i dialog med sig själv.

1938 ger sig journalisten och författaren Ludvig "Lubbe" Nordström ut på en historisk resa genom Sverige. Han har fått i uppdrag av Radiotjänst att skildra bostadssituationen i landet. Reportagen ges också ut som bok, med titeln Lort-Sverige. Lubbe ser ett elände som han inte trodde existerade. Han pekar ut tjänstemän som ansvariga, men lägger också skulden på de drabbade själva, vilket väcker ilska. Speciellt arga är skåningarna, som enligt Lubbe är snuskigast i Sverige. Och samerna har definitivt inte någon plats i Lubbes framtida drömsamhälle.

TJ was asked to answer questions about radio and podcasting for a 6th grade class in Cambridge, MA.  TJ shares how his radio journey began and answers questions about starting a career in broadcasting.  If you enjoy listening to this podcast, please subscribe to it for free, share it with a friend, and rate/review it! Follow TJ on instagram @radioTJ. Signup for TJ's newsletter at theTJshow.com. Thank you for listening!     

Det stora Valborgsfirandet i Uppsala är inställt, men Uppsalastudenternas välkomnande av våren med vårsång och vårtal hörs ändå i P1 som vanligt, men inte riktigt som vanligt... Kören Allmänna Sången sjunger vårsånger och Uppsalastudenternas Curator Curatorum håller vårtal. Pga pandemin är det dock inte direktsändning den här gången. Vi hör sångerna i inspelning från i fjol, men vårtalet är förstås nyinspelat för i år. Traditionen med denna musikaliska vårhyllning stammar från 1820-talet och att Sveriges Radio (tidigare Radiotjänst) sänder har varit en nästan obruten tradition sedan 1920-talet. Medverkande: Allmänna Sången under ledning av Maria Goundorina, Curator Curatorum Clara Eklöf. Programledare: Håkan Rehn

Radiotjänsts reportagebil har letat sig ända till den franska huvudstaden med sina reportrar Gustaf Näsström och Henrik Hahr, och på svenska klubben möter de en ryktbar Parissvensk. Det är faktiskt Ivan Bratt, det minst sagt omstridda Brattsystemets skapare som uppenbarar sig på Svenska Klubben i Paris, mannen som tog befälet över den svenska alkoholpolitiken under 1900-talets första decennier och införde motboken 1917 som en av flera restriktioner kring bruket av alkohol. Som läkare drev Ivan Bratt en hård linje mot ett totalt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922, till all lycka om man jämför med förbudstidens gangstervälde i USA och smugglingsexplosionerna i Norge och Finland. Men 1937 verkar motboken kännas fjärran för Parissvensken Ivan Bratt.

Radiotjänsts reportagebil har letat sig ända till den franska huvudstaden med sina reportrar Gustaf Näsström och Henrik Hahr, och på svenska klubben möter de en ryktbar Parissvensk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är faktiskt Ivan Bratt, det minst sagt omstridda Brattsystemets skapare som uppenbarar sig på Svenska Klubben i Paris, mannen som tog befälet över den svenska alkoholpolitiken under 1900-talets första decennier och införde motboken 1917 som en av flera restriktioner kring bruket av alkohol. Som läkare drev Ivan Bratt en hård linje mot ett totalt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922, till all lycka om man jämför med förbudstidens gangstervälde i USA och smugglingsexplosionerna i Norge och Finland. Men 1937 verkar motboken kännas fjärran för Parissvensken Ivan Bratt.

Familia, many of you have requested an episode dedicated to life after a Divorce, especially after suffering an infidelity. Well, here   it is. How can you learn to Trust again, to Love Again, a new partner and yourself, without the fear of it happening again? How do you not carry that pain, hurt, shame and doubt into your next relationship so that you can actually give it a chance to succeed? How do you forgive, heal and learn how to be at peace with your past so you can have hope in your future?  We are blessed to have two of our best friends Jessica and TJ on our Episode 23, they are an amazing couple that found true love after Jessica's devastating divorce and we hope that their experience can fill you with hope that Love can conquer all!  We pray that this episode will inspire and encourage you! Thank you for hanging out with us, Blessings! Till Next Wednesday.Please Follow Tj and Jessica: @radioTJ and @JessicaLatshaw   Check out Edgar Shoboy's New Radio Show Live Mon-Friday 6-10am PST on www.ShoboyShow.com @ShoboyShow Let's connect Via:LosSotelos.com #LosSotelos @edgariSotelo @discoveringagape Email: LosSotelosPodcast@gmail.com  

Familia, many of you have requested an episode dedicated to life after a Divorce, especially after suffering an infidelity. Well, here   it is. How can you learn to Trust again, to Love Again, a new partner and yourself, without the fear of it happening again? How do you not carry that pain, hurt, shame and doubt into your next relationship so that you can actually give it a chance to succeed?  How do you forgive, heal and learn how to be at peace with your past so you can have hope in your future?   We are blessed to have two of our best friends Jessica and TJ on our Episode 23, they are an amazing couple that found true love after Jessica’s devastating divorce and we hope that their experience can fill you with hope that Love can conquer all!   We pray that this episode will inspire and encourage you!  Thank you for hanging out with us, Blessings!  Till Next Wednesday. Please Follow Tj and Jessica: @radioTJ and @JessicaLatshaw    Check out Edgar Shoboy's New Radio Show Live Mon-Friday  6-10am PST on www.ShoboyShow.com @ShoboyShow  Let’s connect Via: LosSotelos.com #LosSotelos  @edgariSotelo @discoveringagape  Email: LosSotelosPodcast@gmail.com   Learn more about your ad-choices at https://news.iheart.com/podcast-advertisers

TJ and Jess talk about their wedding anniversary and reveal details of their relationship they haven't talked about before.  They also read some news headlines, their daughter Charlee interviews her sister Willa, and TJ gives Jess a hair cut without using scissors or anything you would find in a hair salon. #SalonMachete  If you enjoy this podcast, please subscribe to it, share it with someone, and leave a review or rating.  Follow TJ & Jess on instagram @radioTJ & @jessicalatshaw.  Thank you for listening!! 

TJ drives into the woods of Virginia to interview an exorcist.  Dr. Appleby chats with TJ about demons and shares stories from his 40+ years of experience with deliverance.  If you enjoy this podcast, please share it with someone, subscribe to it for free, and leave a review or rating.  Follow TJ on instagram @radioTJ and sign up for The TJ Show newsletter at thetjshow.com.  Thank you for listening.

TJ and Jess share the details of an argument they recently had and give updates on living in the country. If you enjoy this podcast, please share, subscribe for free, leave a star rating, and review it. Follow TJ and Jess on instagram @radioTJ & @jessicalatshaw. 

TJ unexpectedly finds himself back in Boston and winds up on an unplanned mission.  If you enjoy this podcast, please share it with someone and subscribe for free.  Follow TJ on instagram @radioTJ.  To make a donation to Boston Rescue Mission go to BRM.org. Subscribe to TJ's newsletter at theTJShow.com.  Thank you for listening!  

Det har hänt förr, flera gånger faktiskt, att Nobelpriset i litteratur inte delats ut. Exempelvis 1949 då Svenska Akademiens ständige sekreterare Anders Österling fick förklara varför i Dagens Eko. Österlings uttalande kommenteras sedan av Erik Hjalmar Linder som då var chef för föredragsavdelningen på Radiotjänst. Fotnot: Det blev William Faulkner som året därpå fick ta emot 1949 års Nobelpris, samtidigt som ceremonin firade 50 och Bertrand Russel tog emot 1950 års pris.

Det har hänt förr, flera gånger faktiskt, att Nobelpriset i litteratur inte delats ut. Exempelvis 1949 då Svenska Akademiens ständige sekreterare Anders Österling fick förklara varför i Dagens Eko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Österlings uttalande kommenteras sedan av Erik Hjalmar Linder som då var chef för föredragsavdelningen på Radiotjänst. Fotnot: Det blev William Faulkner som året därpå fick ta emot 1949 års Nobelpris, samtidigt som ceremonin firade 50 och Bertrand Russel tog emot 1950 års pris.

TJ and Jess had a double portion of tantrums from their Charlee and Willa on the same day before noon.  Charlee asks TJ a shocking question. Follow TJ & Jess on instagram @radioTJ & @jessicalatshaw.

What happens if you diarrhea in your pants on a date? This happened and it might be the worst date in the history of the universe.  It just so happens TJ's Brother Mike was the man who did it.  As TJ and Jess travel from Boston to their new home in Pennsylvania, they made a stop at the home TJ grew up in and recorded this episode.  PLEASE SUBSCRIBE to The TJ Show: Until Further Notice.  Follow TJ and Jess on instagram @radioTJ & @jessicalatshaw.

Dr. Gaurav Gaiha is working on developing a vaccine for Covid-19.  He discusses the status of the vaccine, the latest data about how this pandemic started, and TJ reads him many of the theories he has heard about this pandemic.  Dr. Gaiha is a group leader at the Regan Institute in Cambridge, MA and a physician at MGH in Boston.  Please subscribe to this podcast, share it with a friend, review/rate it, and follow TJ on instagram @radioTJ!  Thank you for listening.

Året är 1944, och Radiotjänsts flygande reporter Lars Madsén gör ett ateljébesök hemma hos den musikaliske nakenmålaren Birger Ljungquist. Konstnärsintervjuerna var lite annorlunda förr.

Året är 1944, och Radiotjänsts flygande reporter Lars Madsén gör ett ateljébesök hemma hos den musikaliske nakenmålaren Birger Ljungquist. Konstnärsintervjuerna var lite annorlunda förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Nils Ferlin 1949 fick besök av Radiotjänst så levde han ett lugnt liv på landet i Roslagen. Mycket hade förändrats sen hans vilda bohemliv i Stockholms Klarakvarter.

I detta avsnitt möter du Julia Falbo, HR-strateg på Radiotjänst i Kiruna. Hon har varit med och skapat förutsättningar för ett bibehållet och ökat engagemang i en tid av yttre hot om nedläggning på grund av nya förutsättningar (ny skatt som införts) som till slut ledde till att alla medarbetare blev uppsagda. Julia har ett […] The post 20. Julia Falbo – Hur ökar man engagemanget i en organisation som ska läggas ned? appeared first on HejEngagemang.

I detta avsnitt möter du Julia Falbo, HR-strateg på Radiotjänst i Kiruna. Hon har varit med och skapat förutsättningar för ett bibehållet och ökat engagemang i en tid av yttre hot om nedläggning på grund av nya förutsättningar (ny skatt som införts) som till slut ledde till att alla medarbetare blev uppsagda. Julia har ett genuint engagemang för sitt arbete med medarbetarskap och ledarskap. Här delar hon med sig av hur de gjorde i deras organisation för att skapa förutsättningar för ett ökat medarbetarengagemang. Bland annat såg man att medarbetarna efterfrågade mer delaktighet och inflytande. De insåg då att kontroll behövde bytas ut mot tillit. Och frågan var då: hur göra? Programledare: Beata Wickbom. Avsnittet producerades av 15kstudios.com

Nu finansieras public service via skattsedeln. Vi berättar hela historien om Radiotjänst i Kiruna. Om dess uppkomst, liv och fall. Vi återvänder till skandalerna och möter starka känslor i Kiruna. 1907 skrev det Kungliga Majestät ut en första slags licens till det fåtal som vid tiden ville och kunde lyssna på radio i vårt avlånga land. Sen dess har åren gått men licensen bestått. Men vid årsskiftet 2018-2019, fick vi i Sverige ett helt nytt sätt att finansiera radio och TV, eller som vi säger i dagligt tal idag, public service. För de flesta av oss förändras inte vardagen av att vi nu betalar vår radio- och tv-avgift via skattsedeln. Men för vissa innebär reformen faktiskt radikala förändringar. I Kiruna, där förbereder sig nu ett helt bolag med över 200 anställda, att helt avveckla och lägga ner verksamheten. Reporter: Johan Cedersjö.

Lilla My har bråkat med pappa och tänker hämnas genom att anmäla honom för tv-innehav hos Radiotjänst.

1940 besökte Radiotjänst godset Fogelstad i Sörmland där en av de första riksdagskvinnorna, Elisabeth Tamm, förverkligat sin dröm om en medborgarskola för kvinnor.

Avsnitt 9 - Tribute to chef Anthony Bourdain (R.I.P). Det visade sig att kocken Anthony Bourdains plötsliga död var något som berörde både Robin och Agge. Inte minst eftersom Bourdain reste jorden runt med sitt enorma matintresse och utforskade alla världens hörn men även för att han var en sjukt cool snubbe. Vi snackar om att Robin har gjort comeback i restaurangbranschen, om sniglar och Radiotjänst samt om druvan Chardonnay. @passochpesetaspodcast #passochpesetaspodcast passochpesetas@gmail.com

Innan vägnätet byggdes ut var älvar och sjöar de viktigaste transportlederna i landet. Följ med på en vådlig och forsande resa längs Torneälven. 1949 gjorde Radiotjänsts legendariske reporter Lars Madsén en reportageresa på Torneälven. Inspelningsutrustningen som vägde 260 kilo lastades i två forsbåtar av trä och resan gick efter Torneälvens forsrikaste sträcka. Den gamla forsbåten av trä var utformad för att så lätt som möjligt kunna framföras i starkt strömmande vatten. I väglöst land hade älven som transportled fortfarande stor betydelse långt in på 1900-talet. Resultatet, ett mycket dramatiskt ljudmaterial som aldrig tidigare sänds i radio, blev förebilden för historieforskaren Curt Persson och Hasse Alatalo när de gjorde samma resa sommaren 2017. Då med modern teknik och gummibåt. I programmet medverkar också Emil Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Valfrid Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Fredrik Pappila, komminister Jukkasjärvi, Yngve Bergkvist, forsrännare Jukkasjärvi. Programmet är en repris från den 1 november 2017. Hans-Erik Alatalo vet@sverigesradio.se

Radiotjänst har flyttat till ett nytt radiohus. Den första april 1943 visar en stolt Sven Jerring upp de nya lokalerna för ett gäng pressfotografer. Mest imponerar den fantastiska aromatorn.

Året är 1938 när Radiotjänst besöker SJs lok och vagnstation i Hagalund. Hit kommer tågen mellan resorna för att repareras, smörjas och rengöras.

Idag pratar Elinor, Isak och Johanna om Radiotjänsts imponerande indrivarskillz, koketterande skryt om mångfald och minnesforskaren Sven Å Christiansons egna bortträngda minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Elinor Svensson, Isak Jansson, Johanna Wagrell Producent: Rickard Nerbe

Idag pratar Elinor, Isak och Johanna om Radiotjänsts imponerande indrivarskillz, koketterande skryt om mångfald och minnesforskaren Sven Å Christiansons egna bortträngda minnen. Medverkande: Elinor Svensson, Isak Jansson, Johanna Wagrell Producent: Rickard Nerbe

Med Förklädd gud blev han Sveriges mest älskade klassiska kompositör. Från början reste Larsson till Wien för att lära tolvtonsmusik. Men det var som tjänsteman på Radiotjänst han blommade upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musiken som hörs i programmet: Förklädd Gud, sista satsen Sinfonietta, sats 1 Förklädd Gud, narration. An vandra gudar över denna jord (Lars Ekborg) Förklädd Gud, preludium Snö, ur Arn. (Laleh) Romans ur Pastoralsvit Sonatina nr 1 för piano, sats 2 Konsert för saxofon och stråkorkester, sats 2 En vintersaga, epilog

Med Förklädd gud blev han Sveriges mest älskade klassiska kompositör. Från början reste Larsson till Wien för att lära tolvtonsmusik. Men det var som tjänsteman på Radiotjänst han blommade upp. Musiken som hörs i programmet: Förklädd Gud, sista satsen Sinfonietta, sats 1 Förklädd Gud, narration. An vandra gudar över denna jord (Lars Ekborg) Förklädd Gud, preludium Snö, ur Arn. (Laleh) Romans ur Pastoralsvit Sonatina nr 1 för piano, sats 2 Konsert för saxofon och stråkorkester, sats 2 En vintersaga, epilog

Den 1 januari 1925 började nuvarande Sveriges Radio, då Radiotjänst, skicka ut sina första sändningar över landet, ett par timmar per kväll. Bara elva dagar senare sändes den första teaterföreställningen. Numera är radioteater en internationell genre lika förankrad i traditionen som stadd i snabb utveckling. Det fjärde avsnittet av Scenpodden tar tempen på en säregen dramatisk genre. Hur spelar man in radioteater? Vilka är radioteaterklassikerna? Hur skiljer det sig att skriva dramatik för radio? Och hur har streamade tv-serier och podcastlandskapet påverkat radioteatern idag? Veckans gäst är Malin Axelsson, prisbelönt dramatiker, författare och sedan 2015 även konstnärlig ledare för Sveriges Radio Drama, tidigare Radioteatern. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

När Nils Ferlin 1949 fick besök av Radiotjänst så var det några år sen han bytt ut sitt bohemliv i Klarakvarteren i Stockholm mot ett betydligt lugnare liv på landet i Roslagen. Producent Rigmor Ohlsson.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat att Unesco röstar om huruvida Tempelberget och Västra muren i Jerusalem har kopplingar till judendom eller inte, 12-åring ensam hemma utfrågas om TV-innehav av Radiotjänst, samtliga tidningar på Gotland hänger ut kvinna bakom medborgargarde som nazist, filmare som gjorde dokumentär åt SVT begärde tre miljoner för att framställa Mats Qviberg i bättre dager samt Thailands kung död efter 70 år vid tronen. Sändningen inleddes med en dikt från Klot-Johan. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-1610/

Avsnitt 37, är avsnittet som tar oss från frågan om senioritet, via utklädda konsulter på söder och ända upp till Kiruna och kruxet att föra en diskussion med Radiotjänst. Apple, appar, trasiga jeans, plombering och livet som egenföretagare – det är Appodden i ett nötskal.

Vasaloppet är kanske det mest mytomspunna och folkligaste av alla svenska sportevenemang. Redan 1925 fanns Radiotjänst på plats med Sven Jerring vid mikrofonen. Vasaloppet 1925 blev inte bara Sven Jerrings debut som sportreporter. Det blev också radions första direktsända sportreferat. För Jerring en skräckupplevelse som fick honom att ifrågasätta sin framtid som sportreporter.Men bara för ett ögonblick. Vasaloppet blev ett av hans skötebarn och fram till 1970 hade han sammanlagt bevakat 39 vasalopp.Mycket hade hänt under de här åren. Plastskidan hade ersatt trälaggen, opreparerade spår blivit en otänkbarhet och radioteknikens utveckling gjort livet betydligt lättare för mannen vid mikrofonen.Och så fanns ju det som inte förändrats. Blåbärssoppan till exempel och kranskullorna i sina moradräkter som till Sven Jerrings uttalade förtjusning var lika söta varje år.Frågan är vad han skulle tyckt om dagens vasalopp, där kranskullorna kompletterats med kransmasar.Ett program av Rigmor Ohlsson.

Olika tävlingsprogram har avlöst varandra under decennierna som gått sen den allra första frågesporten sändes i radio. Det är en typ av underhållning som lockar många radiolyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sveriges radios uppdrag har alltid funnits en ambition att underhålla, men det ska vara god underhållning som tar hänsyn till olika smakriktningar. Vilket kan låta enkelt men inte är det. Det har gällt att navigera rätt mellan finsmakares bekämpning av fördummande masskultur och det som många lyssnare faktiskt gillar. Tävlingsprogram, med sin blandning av kunskaper, tävlingslust, formuleringskonst och fantasi, har haft sin givna plats i underhållningsutbudet ända sen den allra första frågesporten sändes i svensk radio 1938. Det var "Vem vet vad?" under ledning av Gösta Knutsson. Initiativet till tävlingsprogram kom från högsta ort. Radiochefen, herr Dymling hade varit i USA och blivit inspirerad av hur populärt det var med olika quiz i amerikansk radio. Från början hade Radiotjänst tänkt att översätta quiz med intelligensprov, men som tur var, kan man väl tycka, kom nåt snille på att frågesport kanske inte hade så väldigt mycket med intelligens att göra utan mer med allmänbildning och leklust. Medverkande i programmet är Anders Eldeman, Annika Lantz och Ingvar Storm som leder programmen Melodikrysset, Lantz i P1 och På Minuten. Programledare är Rigmor Ohlsson.

Olika tävlingsprogram har avlöst varandra under decennierna som gått sen den allra första frågesporten sändes i radio. Det är en typ av underhållning som lockar många radiolyssnare. I Sveriges radios uppdrag har alltid funnits en ambition att underhålla, men det ska vara god underhållning som tar hänsyn till olika smakriktningar. Vilket kan låta enkelt men inte är det. Det har gällt att navigera rätt mellan finsmakares bekämpning av fördummande masskultur och det som många lyssnare faktiskt gillar. Tävlingsprogram, med sin blandning av kunskaper, tävlingslust, formuleringskonst och fantasi, har haft sin givna plats i underhållningsutbudet ända sen den allra första frågesporten sändes i svensk radio 1938. Det var "Vem vet vad?" under ledning av Gösta Knutsson. Initiativet till tävlingsprogram kom från högsta ort. Radiochefen, herr Dymling hade varit i USA och blivit inspirerad av hur populärt det var med olika quiz i amerikansk radio. Från början hade Radiotjänst tänkt att översätta quiz med intelligensprov, men som tur var, kan man väl tycka, kom nåt snille på att frågesport kanske inte hade så väldigt mycket med intelligens att göra utan mer med allmänbildning och leklust. Medverkande i programmet är Anders Eldeman, Annika Lantz och Ingvar Storm som leder programmen Melodikrysset, Lantz i P1 och På Minuten. Programledare är Rigmor Ohlsson.

Utrikesbevakningen är en av Sveriges radios paradgrenar. Numera finns radions utrikeskorrespondenter på plats runt om i hela världen och dessutom kompletteras de med erfarna medarbetare, stationerade i Sverige som snabbt kan rycka ut oavsett när det händer och var det händer. Men radion har inte alltid haft en egen utrikesbevakning. Saklig och opartiskhetskraven tolkades av Radiotjänst i början som så att politik det var alldeles för kontroversiellt och inget radion skulle befatta sig med. Det gällde såväl inrikespolitik som utrikes.politik. Först i slutet av 1950-talet  började Sveriges radio bygga upp ett eget korrespondentnät. Visst hade det hänt att radions reportrar fått göra reportageresor utanför Sveriges gränser men det var mer undantag än regel. För den fasta utrikesbevakningen användes av tidningarnas korrespondenter, en modell med tydliga begränsningar. Ett villkor var till exempel att tidningarnas nyhetsbehov skulle prioriteras, radions kom i andra hand. Blir det fler historier berättade idag när korrespondentnätet är världstäckande? Eller är det inte bara den geografiska placeringen som avgör vilka historier som berättas? Och vad händer när hoten mot journalister blir allt större? Finns det områden som är för farliga att bevaka? Under de senaste decennierna har det dessutom skett en teknikrevolution, Allt går snabbare, en nyhet sprids snabbt som vinden på sociala medier, och det finns många fler plattformar att publicera sig på. Hur har det påverkat radions utrikesbevakning? Finns det fortfarande behov av egna korrespondenter? I programmet medverkar tre av radions utrikesmedarbetare, Agneta Ramberg, Sten Sjöström och Johan-Mathias Sommarström. Programledare är Rigmor Ohlsson.

1946 firades Franz Berwalds 150-årsjubileum i stor stil. Inte minst inom Radiotjänst ville man ge lyssnarna möjlighet att upptäcka Berwalds storhet. Såväl ungdomsverk som mera mogna kompositioner gick ut i etern. Vissa sändningar kom från Radions egna arrangemang, andra var överföringar från olika musikinstitutioner, och programtidningen Röster i Radio publicerade en helsidesartikel signerad Sten Broman. Där får man veta att Franz Berwalds ”melodiska och rytmiska uppslag äro alltid högst originella, och i det tematiska arbetet visar han en förbluffande ’modern’ kontrapunktisk genialitet, som ställer honom i särklass bland alla samtida tonkonstnärer vid mitten av 1800-talet. Ingen av dessa äger Berwalds klara och snillrika orkesterstil.” Sten Broman gjorde under året program om Franz Berwald, och han dirigerade också Stockholms Radioorkester i den enda sats som finns kvar av Berwalds ungdomssymfoni från 1820. En inspelning från det konserttillfället finns bevarad i Sveriges Radios programarkiv. Så den och många andra upptagningar av tidiga verk ingår i den andra delen av Christina Tobecks dokumentärserie om Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv – från Radiotjänst till Berwaldhallen. Krönet på jubileet var en uppsättning av Estrella de Soria på Kungliga Teatern, och radiolyssnarna fick ta del av operans första del. Estrella de Soria hör till de verk som Berwald arbetade med under de år han vistades i Berlin på 1830-talet. 1828 hade han slutat sin tjänst i Hovkapellet för att så snart det blev ekonomiskt möjligt resta utomlands. Han längtade efter en mera stimulerande musikalisk miljö, och han hoppades också att slå igenom som operatonsättare i Berlin. Men det visade sig svårare än han trott. Snart var han tvungen att hitta en annan försörjningsmöjlighet än musiken. Berwald gav aldrig tappt, ”en smula gott huvud gör till sluts allt möjligt”, skrev han hem till sina systrar. Och Berwald klarade sig bra. Han öppnade ett ortopediskt institut, där han med framgång behandlade diverse felställningar med sjukgymnastik och ortopediska apparater. En serie P2-dokumentärer av Christina Tobeck - del 2 av 4 Musik av Franz Berwald i P2 i anslutning till dokumentärserien: Månd 26.10. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Sinfonie singulière Onsd 28.10. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Septett Torsd 29.10. i Musik mot midnatt kl 21.00: Konsert för två violiner och orkester Torsd 5.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Violinkonsert Fred 6.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Stråkkvartett g-moll Lörd 7.11. i Klassisk morgon kl 07.00: Recitativ och aria ur Estrella de Soria Sönd 8.11. i Klassisk morgon kl 06.00: Uvertyr till Estrella de Soria Månd 9.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Jag går i kloster (operett i radioversion från 1961) Tisd 17.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Pianokvintett nr 2 A-dur Torsd 19.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Symfoni Ess-dur, Naïve Torsd 19.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Gunnar Bucht, Sinfonie gracieuse ou l’Apothéose de Berwald (SR:s beställningsverk till Berwaldjubileet 1996)

Sina främsta verk fick Franz Berwald aldrig själv höra. Musiken ansågs bisarr, och uppskattningen kom först efter hans död. Idag räknas Berwald som en av de mest betydande svenska tonsättarna. Ända sedan Radiotjänst började sina sändningar för 90 år sedan har Franz Berwalds musik klingat i etern och hans märkliga livshistoria har blivit känd genom radion. Landets främsta Berwaldexperter har sett till att hans symfonier, kammarmusik, operor och operetter har framförts och presenterats; flera Berwaldkännare har varit direkt knutna till radion. Det var alltså helt följdriktigt att Sveriges Radios orkesterstudio fick namnet Berwaldhallen när den invigdes 1979. Franz Berwald var född och uppvuxen i Stockholm. Redan som tonåring fick han plats som violinist i Hovkapellet, men så småningom började han inse att hans yrkesbana var tonsättarens. I sin livstid passade Franz Berwald dåligt in i det svenska musiklivet. När musikälskarna och tonsättarna föredrog mindre pianostycken och sånger, då komponerade han i stora former symfonier, tonmålningar, brett upplagd kammarmusik och operor i en mycket personlig och originell stil. Berwalds samtida tyckte den var bisarr och hans fantasifullhet togs för effektsökeri. Periodvis var det omöjligt för honom att försörja sig inom musikområdet. Men han var en levnadskonstnär som tack vare sin mångsidiga begåvning alltid hittade en utväg, även "när musiken kokade en mager soppa" som han sa. I Christina Tobecks dokumentärserie vävs Franz Berwalds liv och musik samman med radiohistoria. I Sveriges Radios programarkiv finns rikligt med Berwaldinspelningar både av musiker som sedan länge har tystnat och av dem som idag ägnar sig åt hans ömsom spirituella, ömsom vemodigt, lyriskt sjungande tonkonst. Oavsett genre bjuder Berwalds musik alltid på överraskningar! I det första programmet får vi höra Berwaldkännare som Tor Mann, Nils Castegren, Sten Broman och Julius Rabe berätta allt hämtat ur Sveriges Radios rika arkiv. En serie P2-dokumentärer av Christina Tobeck. Del 1 av 4.

På 1920-talet var de flesta svenskar kristna. Sen dess har andra religioner som islam och judendomen växt i betydelse. Dessutom ser sig många som icketroende. Hur påverkar detta det religiösa utbudet i radion? Ska radion verkligen sända gudstjänster? Med jämna mellanrum dimper det ner upprörda mail eller brev hos Sveriges radios livsåskådningsredaktion som ifrågasätter gudstjänstprogrammen i radion. "Många människor lever instängda i religionens bojor utan att kunna ta sig ut. Hur kan SR stödja detta genom att sända ett program som så tydligt bryter mot många av era regler? Prästen får oemotsagd sälja kyrkans lögner i statlig radio." När Radiotjänst startade 1925 var gudstjänster i radion en självklarhet. I början ställde radion tid och teknik till förfogande men befattade sig inte med innehåll och utformning av gudstjänsterna. Men så småningom uppstod det en spänning mellan de som tyckte att så ska det vara, radion ska inte peta i gudstjänsterna överhuvudtaget, och de som tyckte att gudstjänsterna precis som alla andra program ska bearbetas journalistiskt och anpassas till radiomediet. Numera är det den senare åsikten som råder. Men vad betyder det? Är producenterna inne och petar i prästernas predikningar? Hur påverkas den kyrkliga liturgin och vem väljer musiken? Finns det en risk att det skapas en särskild radioreligion? I programmet medverkar Louise Welander, chef för livsåskådningsprogrammen, Karin Malmsten, producent och Claes Hollander, tidigare gudstjänstproducent. Programledare Rigmor Ohlsson.

Sveriges Radios dröm om en 100-mannaorkester började 1936 med Radiotjänsts underhållningsorkester, 14 musiker som bjöd lyssnarna på rapsodier, operetter och schlager under Sune Waldimirs ledning. Idag har Sveriges Radios Symfoniorkester internationellt renommé och lockar utan problem till sig vår tids stora dirigenter och solister till sitt alldeles egna konserthus, Berwaldhallen. Sveriges Radio firar 90-årsjubileum och P2 Dokumentär berättar om avgörande musikaliska ögonblick i radioorkesterns historia. Sven-Åke Landström har arbetat på Sveriges Radio sedan 1960-talet. Det blev många år med det internationella samarbetet i EBU, den europeiska radiounionen, men han har också ett förflutet som hornist i Sveriges Radios Symfoniorkester. I den boken ”Drömmen om 100-mannaorkestern” som bygger på omfattande forskning i olika arkiv, får vi följa de musikaliska, politiska, fackliga, och kulturella skeendena genom orkesterns historia. Med utgångspunkt i boken berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna för Boel Adler och vi får höra musik och röster ur radioarkivet. I det första programmet av tre följer vi orkestern mellan studion på Kungsgatan 8, Musikaliska Akademins stora sal och Konserthuset och hör allt från Sune Waldimirs välbekanta signatur och Sten Frykbergs uppskattade presentationer till Glenn Goulds glänsande gästspel i slutet av 50-talet. En P2 Dokumentärserie av Boel Adler (omgjord repris från 2011)

1934 fick Radiotjänsts lyssnare höra författaren och folkskolläraren Nils Hasselskog berätta om den kloka polishunden Carolinas insatser för att bekämpa brottsligheten i Grönköping. Hasselskog var under tjugo- och början av trettiotalet en av de mest uppskattade skribenterna i Grönköpings veckoblad. Carolina som var en av de återkommande figurerna i hans grönköpingska porträttgalleri utmärkte sig inte bara som polishund utan gjorde också stora insatser i rättssalen som åklagarens vittne.

1934 fick Radiotjänsts lyssnare höra författaren och folkskolläraren Nils Hasselskog berätta om den kloka polishunden Carolinas insatser för att bekämpa brottsligheten i Grönköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hasselskog var under tjugo- och början av trettiotalet en av de mest uppskattade skribenterna i Grönköpings veckoblad. Carolina som var en av de återkommande figurerna i hans grönköpingska porträttgalleri utmärkte sig inte bara som polishund utan gjorde också stora insatser i rättssalen som åklagarens vittne.

Japaner som hoppar, japaner som kastar sig, japaner som fläker sig (Jerring 1936). Den gliiiider in i mååål (Hyland 62). Jag ger upp, jag slutar med det här. Det går inte att hålla på (Granqvist 2003). Att radiomediet var som gjort för sportreferat upptäcktes tidigt. Många sportreferat har blivit riktiga radiopärlor. Men vad är det som utmärker det goda referatet? Bara några månader efter Radiotjänsts start 1925 sändes det allra första sportreferatet. Vid vasaloppsmålet i Mora stod den allerstädes närvarande Sven Jerring och höll i mikrofonen. Länge var han okrönt kung som sportreporter men så kom den snabbpratande Hyland och petade ner honom från tronen. Ett av Hylands mest berömda referat är VM-matchen i ishockey mot Kanada i Colorado Springs i USA den 13 mars 1962. Sverige leder med 4-3. Kanada har plockat ut sin målvakt och spelar med sex utespelare. Spänningen är olidlig när en minut och sju sekunder återstår av matchen och Sverige gör mål. - Det är som om man sitter på pucken säger en annan känd sportprofil, Tommy Engstrand. Tillsammans med radiosportens Susanna Andrén och Christian Olsson lyssnar och kommenterar han egna och andras sportreferat. Vad krävs för att det ska bli bra? Varifrån kommer alla orden som forsar fram när det är som mest spännande? Hur ska det inte låta och hur blir man en god sportradioreferent? Programledare Rigmor Ohlsson. Medverkande: Tommy Engstrand, sportreporter Christian Olsson, Radiosporten Susanna Andrén, Radiosporten

Saklighet och opartiskhet har varit Sveriges radios ledstjärnor ända sen starten för 90 år sen, 1925. Lika länge har begreppen diskuterats. Hur ser dagens politiska journalister på begreppen saklighet och opartiskhet? I Sveriges radios barndom fick politiskt intresserade radiolyssnare nöja sig med en knastertorr riksdagskrönika. Politik i övrigt var inget Radiotjänst skulle syssla med. Det ansågs inte förenligt med Radiotjänsts ledstjärnor saklighet och opartiskhet. Under följande decennier förändrades dock synen på politik i radion. Steg för steg har utvecklingen gått mot den i dag så självklara politiska bevakningen i Sveriges radio. Den hovsamma attityden gentemot politikerna har bytts mot en mer granskande journalistik. Några av milstolparna har varit den första politiska debatten 1932, utfrågningen av partiledare i mitten på fyrtiotalet,  skjutjärnsjournalistiken och telefonväkterierna på sextiotalet.  I programmet medverkar Monica Saarinen programledare för Lördagsintervjun,  Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator och Göran Elgemyr, radiohistoriker. Programledare Rigmor Ohlsson.

En vacker snövit vinterdag 1936 tar Radiotjänsts reportrar på sig varma kläder och lämnar radiohusets sköna värme. Uppdraget är att ta pulsen på stockholmarnas vintersportande. Inför all vinteraktivitet man finner konstateras entusiastiskt att svenskarna blivit betydligt sportigare än bara ett par decennier tidigare: "Då var det lagom med en stillsam promenad före lunchen. Och många gick kanske inte längre väg till fots än mellan sängen och matbordet, och mellan matbordet och schäslongen". 

En vacker snövit vinterdag 1936 tar Radiotjänsts reportrar på sig varma kläder och lämnar radiohusets sköna värme. Uppdraget är att ta pulsen på stockholmarnas vintersportande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför all vinteraktivitet man finner konstateras entusiastiskt att svenskarna blivit betydligt sportigare än bara ett par decennier tidigare: "Då var det lagom med en stillsam promenad före lunchen. Och många gick kanske inte längre väg till fots än mellan sängen och matbordet, och mellan matbordet och schäslongen".

Under hela året 2015 firar Sveriges Radio, eller som företaget hette för nittio år sedan, Radiotjänst stort. Med start den första januari, klockan 10.55 i P4, sänds program ett av tre. Det blir mingel med de största radiostjärnorna och man får höra den allra första inspelningen som finns bevarad samt träffa Farbror Sven Jerring som var den första och största radiostjärnan av sin tid. Jubileumsprogrammet leds av Henrik Olsson, medverkar i det första gör bland andra Kaj Kindvall, Lotta Bromé, Tomas Tengby, Susanne Rhodiner, Roger Burman, Ulf Elfving, Lisa Syrén och Henrik Torehammar. Del 2 och 3 sänds senare under våren.

Det är den 16 juni 1938 och kung Gustav V fyller 80 år och hyllas hela dan med sång och tal. Radiotjänst bevakar det storslagna firandet och på Stockholms Stadion väntar Sven Jerring på att äntligen få se en hästdroska på Stadion. Producent Rigmor Ohlsson.

40 000 har sagt upp TV-avgiften nu kräver SvTs Eva Hamilton lagändring. Inte ett skit, en valsatsningen som möter motstånd. Och så historien om Pomperipossa, debattartikeln som avgjorde ett val. Tiotusentals slutar betala tv-avgift - hur ska public service betalas i framtiden Radiotjänst får i sommar smaka sin egen medicin när dom efter högsta förvaltningsdomstolen dom tvingas betala tillbaka radio- och tv-avgift till tiotusentals datoranvändare. För till slut blev domslutet att en dator inte är en TV – även om vi blir allt fler som kollar på TV just i datorn.  Och när färre tittar på just tv-apparater, kommer med tiden färre att betala den avgift som är knuten just till apparaten. Dom flesta är överens om att systemet, som funnits i snart ett sekel, behöver förändras. Men frågan är hur. Är det dags att betala public service-utbudet via skattesedeln eller ska ett skadeskjutet system behållas och plåstras om? Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan pratat med politiker och mediechefer. Bryr sig unga ett skit om hur medier uttrycker sig? Nu när en valrörelse står för dörren – eller kanske till och med har börjat så smått – så gör inte bara partierna utan också medier en massa specialsatsningar. En kom inifrån Radiohuset i veckan och heter Inte ett skit, och den hann knappt lanseras i veckan förrän den sågades rejält. På sajten Inte ett skit har Sveriges Radio valt ut och förklarat olika påståenden av politiker, lika många från varje parti i bästa publicserviceanda, och skapat en sajt där man kan förse dessa ljud med bilder och text och dela dem i sociala medier. Och man har klätt alltihop i ett, ska vi säga, avslappnat språkbruk. Det här föll inte kritikerna i smaken. Hårdast var Malin Siwe, ledarskribent på Expressen. Reporter: Lasse Truedson  Sagohäxan som sänkte sossarna I vår serie om journalistik som påverkat val berättar vi om en av de mest drabbande debattartiklar någon regering mött: Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa – häxan som kunde räkna procent – i Expressen 1976. Den bidrog till att det efter 44 år blev borgerlig regering i Sverige. Reporter: Tove Palén.   OBS: I reportaget om Pomperipossa-artikeln nämns inte att den största politiska frågan i valrörelsen 1976 var kärnkraften. De flesta bedömare är eniga att den hade större betydelse för valutgången än artikeln om Pomperipossa och de andra skandalerna under våren. Men dessa bidrog självklart också i stor omfattning till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Vi borde ha klargjort detta redan i reportaget, men vill förtydliga här.

Reinfeldts presschef sade sig vilja kastrera RadiotjänstVi berättar om en okänd händelse som ger en inblick i hur hårt spelet blir när den politiska makten är missnöjd med mediers rapportering. Att statsrådsberedningen var missnöjd med att Ekot anklagat statsminister Fredrik Reinfeldt för licensskolk framgick redan i Ekots rapportering. Men att statsministerns presschef, sannolikt Sveriges mäktigaste presskontakt, hävdade att hon skulle mörda tjänstemännen på Radiotjänst och skära ballarna av dem för det de sagt i Ekot. Det berättade aldrig redaktionen. Presschefen Roberta Alenius är en person man gör klokt att hålla sig väl med om man sysslar med politisk rapportering. Det är hon som avgör vem som får tillgång till statsministern. När går en pressekreterare över gränsen? Och varför rapporteras det inte om det? Reporter: Katarina Andersson Osannolik tidningsbluff lurade mediernaDet var en sån där historia som är svår att motstå för oss journalister. En turist insjuknar i malaria och missar att gå på ett plan i Laos. Planet störtar i Mekongfloden och alla ombord omkommer. Många nordiska tidningar skrev om mannen som med nöd och näppe undkom döden. Men det var något märkligt med det hela. I Finland hette han Jarmo, i Danmark Ole, Norge Åge. Och i Sverige skulle han ha hetat Per. Mattias Pleijel har nystat i historien och stött på en undflyende svensk reporter och en envis finsk redaktör.Fiktiv folkbildning om alkohol får läkarkritikVin förlänger livet och män kan med gott samvete dricka upp till tre glas vin om dagen. Det var budskapet i tv-serien Solsidan i söndags. Orden uttalas av en fiktiv läkare och har väckt starka reaktioner bland läkare i Sverige. En blunder och ett lågvattenmärke, är en del av omdömena. Solsidan har tittarsiffror långt över miljonen och serien har haft en närmast kuslig förmåga att sätta fingret på den svenska medelklassens förhållande till varandra samtiden. Om hur hårt vi pressar våra barn. Äta eller inte äta jätteräkor och den här gången vårt vardagsdrickandet och ständiga sippande ur vinboxarna. Martin Wicklin träffade Jesper Harrie, som är manusredaktör för Solsidan och som skrivit det aktuella avsnittet. .

CFD: Maria Montazami ger Leif GW Hollywoodtips och Ramón ringer Radiotjänst och snackar TV- och radiolicens.

Frida förklarar uttrycket "köpa Rolex" och Robin har tre nya superkrafter. Tillsammans avslöjar vi dirigenter. - Podcast om en podcast - Neglect - Att radera tisdagar - Den första kritiska julfesten. - Att blåsa Radiotjänst @grapoluponape @hej_frida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det började 1936 med Radiotjänsts underhållningsorkester, 14 musiker som bjöd lyssnarna på rapsodier, operetter och schlager under Sune Waldimirs ledning. Idag är Sveriges Radios Symfoniorkester en ensemble med internationellt renommé som utan problem lockar till sig dagens stora dirigenter och solister till sitt alldeles egna konserthus, Berwaldhallen Sven-Åke Landström har arbetat på Sveriges Radio sedan 1960-talet. Det blev många år med det internationella samarbetet i EBU, den europeiska radiounionen, men han har också ett förflutet som hornist i Sveriges Radios Symfoniorkester. I den nyutkomna boken ”Drömmen om 100-mannaorkestern”  som är resultatet av omfattande forskning i olika arkiv, får vi följa de musikaliska, politiska, fackliga, och kulturella skeenden genom orkesterns historia. Med utgångspunkt i boken berättar Sven-Åke Landström om de viktiga händelserna för Boel Adler, och vi får också höra musik och röster ur radioarkivet. I det första programmet får vi följa orkestern mellan studion på Kungsgatan 8, Musikaliska Akademins stora sal och Konserthuset och höra allt från Sune Waldimirs välbekanta signatur och Sten Frykbergs uppskattade presentationer till Glenn Goulds gästspel i slutet av 50-talet. En programserie av Boel Adler (repris från 2011)

Denna vecka bjuds det på lite av varje. MAM favoriten Julian Assange har fått en Talkshow. Radiotjänst öde kommer på tapeten och mycket mycket mer. Men viktigast av allt det är etthundra procent bajsfritt, dock kommer orden sperma och Oklahoma att få stor betydelse.039 MAM - Det bajsfria avsnittet

På jakt efter det förflutna - Lars Madsén gör en resa med Radiotjänsts reportagebuss genom de värmländska bygderna. Sänt: 1939-06-18.

Idag är det inte så märkvärdigt att sätta sig i ett flygplan, men 1937 var det fortfarande få förunnat. Så speciellt var det att Radiotjänst ägnade ett helt program åt att skildra en flygresa från Bromma till Berlin. Äventyret börjar i kontrollrummet på Bromma och slutar, både för besättning och passagerare, på Eden hotell i Berlin. Sänt: 1937-04-04.

1961 flyttade Sveriges Radio från sina lokaler på Kungsgatan 8 i Stockholm till det nybyggda radiohuset vid Gärdet. Radiomannen Manne Berggren passade i samband med detta på att samtala med sina gamla kollegor om åren på Radiotjänst på den legendariska stockholmsadressen. Vi möter Sven Jerring, Erik Mattson, Sven-Olof Sandberg, Olof Forsén, Sune Waldimir, Per Lindfors och Lars Madsén.

Expressens blivande förste chefredaktör Ivar Harrie var där, folkbildaren Carl Cederblad likaså, Vilhelm Moberg ironiserade över filmbranschens oförmåga att använda svenska författare och deras verk. Förväntan låg tät i Stockholms konserthus den 25 februari 1937. Sveriges Författareförening hade bjudit in till offentlig debatt under rubriken "Svensk film - kultur eller kulturfara?" Den direkta anledningen var de våldsamma känslor som väcktes av pilsnerfilmernas pilsnerfilm, "Pensionat Paradiset". Talfilmen var faktiskt inte ens tio år gammal, men förhoppningarna på den var helt klart mycket stora. 40 minuter har bevarats av debatten som spelades in av Radiotjänst, något som var mycket ovanligt vid den här tiden. Först av alla hör vi den färgstarke filosofie licentiaten Carl Björkman. Övriga deltagare: Författaren Vilhelm Moberg, SF-direktören Olof Andersson, fil lic. Carl Björkman, fil lic. Ivar Harrie och Carl Cederblad från Institutet för folkbildningsforskning.

Den 12 september 1932 hölls den första valdebatten i svensk radio. Det som idag är en självklarhet var då ett djärvt steg, berättar Göran Elgemyr i det här programmet. Men det var efter stor tvekan och många olika turer som Radiotjänst till sist anordnade en valdebatt - huvudproblemet hade varit frågan om kommunisterna skulle få delta eller inte. Den internationella depressionen hade drabbat Sverige och det stora diskussionsämnet i debatten blev den ekonomiska krisen. Sänt: 1982-09-12.

Radiomannen Olof Forsén börjat som skrivande journalist men anställdes tidigt på Radiotjänst. Han gjorde mängder av reportage och intervjuer och blev 1946 chef för radions aktualitetsavdelning. I programmet Gubbavdelningen (säkert en sann beskrivning i fler än ett avseende) berättar han om sitt radioliv. Sänt: 1966-12-18.