Podcasts about Povel Ramel

Den här veckan möter vi prästen och författaren Kent Wisti som tar sin utgångspunkt i ett tomt rum därhemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Dottern flyttade hemifrån i höstas. En hyrd skåpbil från Lund till Göteborg lastad med det som blir ett första eget hem. Hon hade bott växelvis hos mig och sin mamma, kommit och gått som det passade. Den sista av tre som nu flaxade iväg.Så hade jag ett tomt rum hemma i lägenheten som nu också blivit lite för stor för mig. Vad gör man med ett tomt rum? Det går inte riktigt att låta stå tomt och mitt liv ser inte ut så att jag behöver ett tomt rum för något. Jag har sällan nattgäster, min mamma någon gång, men inte ofta. Vi träffas oftast i Småland. Men något slags gästrum får det ju bli. Kanske för barnen att återvända till på platser i livet då man måste bort och hem samtidigt. Så jag började att inreda rummet och ville ha en riktning. Jag tänkte mig att känslan i det skall vara som att komma hem till en snäll morfar. Någon som har varit med om livet och som har ett varmt hjärta, skinn på näsan och is i magen. Själv är jag inte mycket att hålla i handen när åskan går, men jag tror mig veta hur man skapar ett tryggt rum.I Andakten säger Kent Wisti att det var Povel Ramel som översatte ”Jag är morfar till mig själv” från amerikansk förlaga. Korrekt är att det var Hans Alfredson som gjorde det. /Producent Susanna NémethText:Predikaren 3:1-3Musik:Du som gick före oss av Sven-Erik Bäck med Anders Widmark trioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Få har gjort ett lika stort avtryck i svensk jazz som saxofonisten, klarinettisten och orkesterledaren Arne Domnérus, med sin musik och med sitt val av musiker. Berit Nygren tecknar hans porträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arne Domnérus hade en utsökt känsla för melodier - hör bara musiken till tv-sagan ”Karl-Bertil Jonssons julafton”, satte Sverige på den internationella jazzkartan i Paris 1949 tillsammans med andra svenska jazzstjärnor, turnerade med Charlie Parker i Sverige 1950 och var åren därefter en av få svenska jazzmusiker som spelade in med amerikanska stjärnor i Sverige för att inte tala om Povel Ramel, Monica Zetterlund och andra.Som kapellmästare för husbandet på danspalatset Nalen anlitade han också landets största jazzmusiker och yngre musiker som började att göra sig egna namn och som också kom att följa med honom in i andra grupper, däribland Radiojazzgruppen.Bland dem som Arne tidigt fick upp öronen för fanns de ett tiotal år yngre 30-talisterna Georg Riedel och Jan Johansson som på egen hand bland mycket annat skulle skriva jazzhistoria med albumet ”Jazz på svenska” från 1964. Att hitta och samarbeta med yngre musiker var något han fortsatte med hela livet.Här får ni också höra honom berätta om sitt liv, som huruvida de gjorde succé i Paris 1949, och höra honom svara på kritiken mot honom som orkesterledare / kapellmästare.Det hela varvas förstås med mycket musik, med Domnérus tillsammans med Parisorkestern 1949, i ”Body and soul” från 1950, i klassiska inspelningar med Quincy Jones och Harry Arnolds radioband, tillsammans med Leif Strands kammarkör och i egna olika konstellationer - från kvartett till nonett - i ett spann på ungefär 50 år. Arne Domnérus föddes den 20 december 1924 och avled den 2 september 2008, alltså i en ålder av 83 år.Berit NygrenProducent Jazzradion söndag kl 17-20I den tredje timmen av Jazzradion denna söndag den 8 december får ni höra en hyllning till de tre stora jazzstjärnorna Arne Domnérus, Putte Wickman och Alice Babs som föddes för i år 100 år sedan. Under 2024 har jag också porträtterat Putte Wickman och Alice Babs i anslutning till deras respektive födelsedagar och de programmen finns nu att höra via Jazzradions hemsida och appen Sveriges Radio Play - följ länkarna under respektive namn!Litteratur och källor:CD-boxen ”Svensk jazzhistoria vol 5, 1943-47” av Jan Bruér och Bengt Nyquist (Caprice, 2005)Intervju med Arne Domnérus av Lars Westin 1999 (Svenskt visarkiv, 1999)Intervju med Arne Domnérus av Bernt Egerbladh i Sveriges Radio 1983Intervju med Arne Domnérus av Lars Werner i Sveriges Radio 1967”De legendariska åren: Metronome Records” av Håkan Lahger och Lasse Ermalm (Premium publishing, 2010)”Guldår & krisår: svensk jazz under 1950- och 60-talen” av Jan Bruér (Svenskt visarkiv, 2007)Andra böcker i ämnet:”Arne Domnérus” av Göran Wallén (2016)”Frihetens blå toner: en berättelse om jazzen i Sverige” av Göran Jonsson (Carlsson, 2018)Kontakta Jazzradion - och följ oss i sociala medier!

Det stora mixmysteriet ramlar in från utsidan.   När Ulf Henningsson och Åke Eriksson för 23:e gången angör den stockholmska 60-tals bryggan är frågan om de kommer att ro iland med ett av Popnördspoddens mest fullmastade avsnitt hittills.   Här trängs alla från Povel Ramel till Jimi Hendrix, till och med ett bortglömt TV-bolag som tänkte ta världen med storm, men som bara fann stiltje.  Musikaliskt blir det Steampacket och Outsiders för hela slanten, två popband vars historier är fullständigt sanslösa - även med Popnördspoddsmått mätt - och som även skapade enastående bra musik.  På bilden: Steampacket från Stockholm

Keyboardisten, producenten och arangören Hasse Gardemar har jobbat med allt från Povel Ramel till Scorpions. Vi snackar om Björn Skifs, Lill-Babs, Lena Philipsson och Ray Charles. Och mycket annat, vem minns t.ex. inte "Vädergalan"  i TV4?

Eva fastnar i det här med mänsklig självantändning, och så smyger det fram att Sofia haft en crush på Povel Ramel. Det här avsnittet sändes live förra veckan, och har därför lite sämre ljud än vanligt – tack för ert tålamod med det

Det är äntligen dags för ett dam-VM på svensk mark och här ger vi, med hjälp av Andreas Stockenberg som expert (Martin Frändesjö petad efter Tysklands-haveriet för ett år sedan), er allt ni behöver veta inför turneringen med detta extraavsnitt. Det blir också lite Robert Broberg, Povel Ramel, svenska Final 4 och Lill-Babs på köpet.

Nytt format. 24 min nu. Om "sagan om ringen" Beatles och Povel Ramel mm.

Povels dotter Lotta Ramel har för första gången valt ut åtta av sina favoritlåtar ur sin pappas enormt stora musikskatt. Vad hade hon för relation med pappa Povel, gjorde hennes pappa Sveriges första rap och hur har hans musik och texter åldrats? Hör om hennes samarbete med pappa på scenen och om låten som fick henne att kissa på sig! Med en så produktiv pappa undrar jag också om han hann vara just pappa..? Och hur var det att växa upp som kändisbarn på Lidingö? Inte minst pratar vi om festerna förr, om fördomarna om hennes familj och om den ny-resta Povel-statyn som fått godkänt av kungen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sent ska syndaren vakna. Anders har upptäckt Povel Ramel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in! Gals and Pals var som man säger med överallt och stod också ett par gånger på tröskeln till en karriär i USA, påhejade av bland andra Harry Belafonte och Burt Bacharach. Gals and Pals signaturmelodi “Det är vårt öde att doa” fick svensk text av Beppe Wolgers och fanns med redan när de fick sitt genombrott 1964. Hör medlemmarna Kerstin Bagge och Monica Dominique med flera om Gals and Pals och om att sjunga tillsammans i grupp. Det här är en berättelse inte bara om musik och musikaliskt hantverk, utan också om sorg, glädje och ett genuint engagemang!En dokumentär från 2023 av Staffan och Eva Schöier.

Årets första program med temat kreativitet, inspirerat av P1-programmet Kropp och själ där två av våra medlemmar medverkade och talade om hur kreativitet och den psykiska hälsan påverkar varandra. Vi gästas passande till temat av Jenny Almsenius och Daniel Tilling som är aktuella med en skiva där de tolkar den kreativa och produktiva Povel Ramel, Skivan släpps inte förrän senare i vår men här får ni alltså redan nu ett smakprov. Fler av våra medlemmar bjuder på egna erfarenheter av sina relationer till kreativitet och vad de tycker om att pyssla med. Det kan vara allt från att göra smycken till att måla och sy. Vi minns också kreativa Maud Zeidlitz som i vårt nyårsprogram i P4 2020 berättade om att hon hade en hel koffert med utklädningskläder och en hel lägenhet med kompisar i gestalt av nallar och dockor. Många som bor på södermalm i Stockholm har säkert sett henne på gatorna utklädd till allt ifrån clown till häxa. Nu finns hon tyvärr inte kvar bland oss men förhoppningsvis leker hon vidare någon annanstans.

Minnen! Låt oss ägna oss åt minnen!  I år skulle ord- och tongeniet Povel Ramel fyllt 100 år – ett jubileum som under året firats med såväl hyllningskonserter som dokumentärer i radio och TV! Grunden Media Podcast vill givetvis också dra sitt strå till stacken — och vi passar samtidigt på att hylla Povels fantastiska barn – Lotta och Mikael, skådespelare resp. musiker! I en intervju från i höstas hör ni oss prata otalet ramelianska minnen från förr och nu, om möten med Beppe Wolgers, Wenche Myhre och Martin Ljung – och om mamma Susannas rakryggade trygghet. Vi vandrar vidare i semlons gröna dalar, förbi en nedlagd handbollskarriär och ett fläsk som brinner, vi skrattar ihop med Ted Gärdestad, Mikael B Tretow – och vi hoppar slutligen in i naturbarnens turnébil där Backa-Hans agerar GPS med bravur! Följ oss bortåt vägen kära lyssnare – och glöm inte att gå med i Povel Ramelsällskapet!!Intervjuar gör Jakob Olsson och Erik Jensen

Efter 66 år på scen har Eva Rydberg blivit snällare mot sig själv. Nu lämnar hon direktörsrollen på Fredriksdalsteatern för ett nytt kapitel. Redan som barn var teatern en stor del av hennes liv. Idag är hon en ikon i den svenska underhållningsbranschen och har jobbat med de allra största, som Nils Poppe, Povel Ramel och Siw Malmkvist.Trots att hon tilldelats Guldmasken sju gånger har det dåliga självförtroendet alltid varit en följetong. Att ägna livet åt teater, dans och musik har pendlat mellan kärlek och vemod.Eva Rydberg om att bli pensionärFörst vid 79 års ålder kan Eva Rydberg säga att hon inte längre bryr sig om vad andra tycker. Nu är det också dags att kliva av rollen som teaterdirektör på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Men det är osäkert om pensionärslivet väntar.Eva Rydberg om att få betalt i mjölk och korvmackor, gången då Jan Malmsjö kysste hennes fötter och vikten av att alltid följa sitt hjärta.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Ulrika Stenström.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Vi dissekerar en väldigt känd limerick. Anders berättar om limericken som aldrig lästes upp på grund av att Povel Ramel tog all luft (igen). Och så berättar Anders om en möjligtvis homofobisk limerick från skoltiden. Obs: Avsnittet kan innehålla spår av limerickar.Köp biljetter till Svenska Standupgalan 25:e oktober (och en massa andra shower) på www.oslipat.comStötta Fyra meter genom att gå in på www.patreon.com/fyrameter och bli patron. Du väljer själv hur mycket du vill bidra med!Följ Anders Sparring: Twitter: @AndersSparring, Instagram: @anderstorssonsparringFölj Fritte Fritzson: Twitter & Instagram: @frittefritzson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.

Singer/songwritern Maja Heurling berättar om en äldre kollega, Signe Aurell (1889-1975), hennes i princip enda diktsamling Irrbloss (1919) och ett liv vi bara kan följa i fragment. IWW, IOGT, USA, Moa, krig och Fred nämns. Povel Ramel straffas in.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. En P2 Dokumentär. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En P2 dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Kommande delar:16 juli: AproPovel del 3: Personer i portioner23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

I år är det 100 år sedan Povel Ramel föddes, och hans verk lever kvar i högsta grad inte minst i radio. I sommar repriserar kulturredaktionen Ramelska radioreminiscenser i åtta delar under rubriken AproPovel - en programserie som griper tag i dig men inser sitt misstag och släpper dig igen. Vad nu detta kan betyda. Anfört av svingiga signaturmelodin Farfar är på festhumör och med startrubriken Den radiotjänstvillige förs vi tillbaka till åren efter krigsslutet 1945, då Povel Ramel överrumplade och förbryllade svenska folket med Föreningen för Flugighetens Främjande och Jakten på Johan Blöth, tillsammans med bland andra Alice Babs, Brita Borg och Martin Ljung.Under en kort period 1947-48 var han faktiskt anställd vid dåvarande Radiotjänst, men slutade av det då mycket exklusiva skälet att han skulle åka till Kanarieöarna. Detta var i radiounderhållningens absoluta barndom, då avdelningen bestod av tre man: chefen Per Martin Hamberg och hans två lojala medarbetare Quitt Holmgren och Povel Ramel.Seriens program består av ljudande minnesstycken, en uppsjö av nästan aldrig spelade låtar, nyskrivna historier, uppdykande gästartister och vällagrad skåpmat. Varje program hålls sedan samman av ett hårt eller löst tema, av vilka kan nämnas resor, musiktrions intimitet, svensk restauranghistoria och olika simulerade atmosfärer.Serien gjordes av kulturredaktionens Karsten Thurfjell i anslutning till Povel Ramels 80-årsfirande 2002.Övriga delar: 9 juli: AproPovel del 2:  När minnena passerar meny16 juli: AproPovel del 3: Personer i portioner23 juli: AproPovel del 4: Plattvax och inspiratörer30 juli: AproPovel del 5: Corksmulor6 augusti: AproPovel del 6: Om konsten att knäppa upp director´s cut13 augusti: AproPovel del 7: Från mini till maxi via medium rare20 augusti: AproPovel del 8: - Vart går färden? Hit.

Emma Molin och Christopher Garplind öppnar frågelådan för att höra om era mest värdelösa presenter. SvD:s politikreporter Maggie Strömberg förklarar misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson, och Fredrik Wadström från "Radiokorrespondenterna Ryssland" reder ut varför "Svansjön" sprids i ryska medier. Sist men inte minst kommer komikern Simon Gärdenfors förbi och snackar kombinationen musik och humor, men inte innan Emma och Garpen sjunger lite Povel Ramel! Programledare: Emma Molin och Christopher Garplind

Över en lunch på Brasserie Bobonne pratar Gunilla och Martina om Daniel Sjölins ”Underskottet”, firandet av Povel Ramel i SVT, Lotta Bromés återkomst till etern och Benny Anderssons blommiga kaftan.

Professorn i designhistoria, Sara Kristoffersson, blev centrum i den rasande debatten om lokalen "Vita havet" på Konstfack i Stockholm. Hon var stark motståndare till den grupp studenter som menade att namnet bar på rasistiska konnotationer. I dag gästar hon P1 Kulturs studio med ny bok om skeendet. Dessutom intervjuar vår reporter Konstfacks rektor, Maria Lantz, om hur hon ser på debatten om Vita Havet med något års perspektiv.TREDJE SÄSONGEN AV FERRANTES NEAPELKVARTETT SOM TV-SERIEBara några dagar efter att Ryssland invaderade Ukraina, i slutet av februari, hade tredje säsongen av tv-serien "My Brilliant Friend" premiär på HBO Max. Det är filmatiseringen av Elena Ferrantes så kallade "Neapelkvartett", som görs med en säsong per bok i sviten. Nu fångar vi upp hela denna näst sista säsong tillsammans med Kulturredaktionens Ferrante-älskare Lina Kalmteg och Mattias Berg.POVEL RAMEL FYLLER 100I dag skulle en av landets mest berömda underhållare, artisten Povel Ramel, ha fyllt 100, vilket firas med ett specialprogram med tillbakablickar, musik och samtal kring denne musiker, revymakare och ordvrängare. Det finns även en dokumentär om hans liv att lyssna på i efterhand - och efter sommaren kommer Kulturredaktionens serie "AproPovel" att repriseras. Vi har den seriens skapare, Karsten Thurfjell, i studion.ESSÄ OM BLÄCKFISKENS LIV OCH LEVERNEMed sina många armar och sin decentraliserade kropp är bläckfisken det närmaste en utomjording vi kan komma. Men just därför erbjuder mötet med bläckfisken oss en möjlighet att öva upp vår medkänsla inför det främmande, menar författaren och översättaren Kristoffer Leandoer.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mattias Berg

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

Han har gått från kaxig provokatör till en ganska trivsam romantiker, som för vissa är mer känd som bartender än artist. Och synen på musiken har blivit mer avslappnad med åren. Hör Magnus Uggla om allt från relationen till Povel Ramel, till den smått berömda fredagsdrinken.

Åke Pettersson, en av Närkes verkliga fågelprofiler, guidar bland morgonens fåglar vid sjön Kvismaren. Och vi tar en skidtur i nationalparken Muddus. Vi sänder från den klassiska fågelsjön Kvismaren utanför Örebro. Där hänger fältreporter Lena Näslund tillsammans med en man som belönats för sitt envisa arbete med att hålla koll på upp- och nedgångar i fågelvärlden: Åke Pettersson. I 43 år har han inventerat Rysjön som är en del av Kvismaren. Lite extra fokus blir det på en efterlängtad vårfågel, tofsvipan. Vi ska också få höra mer om den osannolika kopplingen mellan Kvismaren och artisten och ordkonstnären Povel Ramel.Vi får också följa med reporter Ingela Östlund på en skidtur in i lappländska Muddus snöiga vintervärld.Trandans har många hört talas om, men nötväckedans är en betydligt ovanligare syn. En lyssnare i Göteborg har lyckats fånga sådan på film. Fågelkännaren Niklas Aronsson hjälper oss bena ut vad det är som pågår.Och så berättar Göran Holmström varför just citronbin är så särskilt älskvärda.I veckans kråkvinkel undrar Lisa Henkow vem som kommer att leva längst här på jorden - människan eller hästkoräkan.Programledare är Mats Ottosson.

För att uppmärksamma den mycket folkkära revyartisten och stilikonen Povel Ramels 100 års jubileum, så släpper Stiljournalen den här veckan ett hyllningsavsnitt. Gäst i studion är även Povels barnbarn Jim som delar med sig av sina underbara minnen från sin morfar, utdrag från hans dagbok och helt fantastiska anekdoter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När krigsdecenniet gick mot sitt slut började också humorn knäppa upp och ibland nå rent anarkistiska höjder. I täten gick inte oväntat Povel Ramel, här med den sällan hörda "Liten bluddervisa". Povel Ramel var sedan 1945 anställd vid den tre man starka radiounderhållningen, med flitiga inhopp i allehanda program. Parodier kom mer och mer på modet, och för ett av Frukostklubbens flamsigaste inslag det året stod syskonen Hultén, som framgångsrikt misshandlade Evert Taubes Havsörnsvals.

När krigsdecenniet gick mot sitt slut började också humorn knäppa upp och ibland nå rent anarkistiska höjder. I täten gick inte oväntat Povel Ramel, här med den sällan hörda "Liten bluddervisa". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Povel Ramel var sedan 1945 anställd vid den tre man starka radiounderhållningen, med flitiga inhopp i allehanda program. Parodier kom mer och mer på modet, och för ett av Frukostklubbens flamsigaste inslag det året stod syskonen Hultén, som framgångsrikt misshandlade Evert Taubes Havsörnsvals.

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort den 10 maj i år, i en ålder av 84 år. I den här P2 dokumentären hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten Nygammal vals som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2 Dokumentär: Antonio de la Cruz

Det blir ett varmt samtal med både skratt och allvar. Vi får veta hur det egentligen känns att skaka kungens hand, hur Povel Ramel var privat bakom scenen, hur man bäst går vidare efter en skilsmässa och så droppar Tess bomben om sin helhelg med superstjärnan Susan Sarandon. Och massa annat. Missa icke, det blir skoj!☀️⛵️

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2: Antonio de la Cruz

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort den 10 maj i år, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten Nygammal vals som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2: Antonio de la Cruz

Djur-Ted har med sig den psykiskt välmående kakaduan Fru Larsson som skrämmer slag på Christopher genom att dansa till Povel Ramel. Tromben Hanna sitter på behörigt avstånd i Grums och tänker på den psykiskt helt okej mående åsnan Kingen och vi får äntligen svar på frågan, varför känns det somrigt när det är 19 grader ute? P3 Klubbens Kristofer Andersson slår ett slag för så kallade "horkorta" herrshorts och dessutom blir det så klart DJURQUIZ.

Liv har oroat sig för Paris Hiltons kärleksliv och Caroline har tillbringat större delen av sin tid på Clubhouse. Om hur äkta Paris till synes gränslösa kärlek till sin nya kille egentligen är, om tystnad och trauma i skuggan av en förälder som flytt från krig, och om Yasins kritiker, försvarare och fans inom Povel Ramel-sällskapet.

Den rafflande fortsättningen på avsnitt 38. Vi hör obsceniteter och trams med Rolling Stones, Van Morrison och Lucille Bogan, samt sunkadelica med Kenneth Staag. Ola sjunger om varför barn inte borde spela krigsspel, Love tutar i det egna hornet och Robert ställer Ola mot väggen för hans kulturella appropriering. Det råder delade meningar om Povel Ramel, men vi enas i en senkommen kärlek till det slicka och syntetiska 80-talet. Napalm Death hörs i exakt 1,316 sekunder. Ola avslutar på topp med en underbart fatalistisk svensk 30-talsschlager. Gilla, kommentera och recensera på The Facebook: https://facebook.com/musikensmaktpodcast/ Bidra till Loves fysiska överlevnad och få lite bonusmaterial: https://www.patreon.com/musikensmakt

Den rafflande fortsättningen på avsnitt 38. Vi hör obsceniteter och trams med Rolling Stones, Van Morrison och Lucille Bogan, samt sunkadelica med Kenneth Staag. Ola sjunger om varför barn inte borde spela krigsspel, Love tutar i det egna hornet och Robert ställer Ola mot väggen för hans kulturella appropriering. Det råder delade meningar om Povel Ramel, men vi enas i en senkommen kärlek till det slicka och syntetiska 80-talet. Napalm Death hörs i exakt 1,316 sekunder. Ola avslutar på topp med en underbart fatalistisk svensk 30-talsschlager.

När jag var 18 år utsattes jag och min väninna för ett övergrepp av två franska militärer. Jag var rädd för att de skulle bränna oss inne eller dränka oss i havet, berättar skådespelaren Lotta Ramel. Det var fyra militärer, två uniformerade som stod och vaktade medan två höll på med mig och min väninna under en hel natt. Jag har varit nära döden fyra gånger i mitt liv. Men nu är min panik och rädsla för döden borta, säger Lotta Ramel. Hon berättar också om den sorg som hennes pappa bar på och hur den har påverkat henne och hennes liv. När Povel Ramel var 15 år förlorade han båda sina föräldrar i en bilolycka. Han satt själv i bilen och överlevde. Han var ganska förtegen om det men jag ville veta mer, jag ville förstå. Programmet gjordes 2020.

Vi har celebert besök av kulturpersonligheten Kalle Lind! Känd från podden Snedtänkt och vi går ALL IN på fågelreferenser i populärkulturen. En timmes underbart vindlande snack om Cornelis Vreeswijk, fåglar på Lidingö, Christer Sjögrens Albatross-hyllning, Povel Ramel, Indiana Jones med dalripa, Mikael Wiehe, Jan Lindblad, Lorry, Evert Taube mfl... Här är länken till Andris fågelviskarens orginalklipp från Nyhetsmorgon och här kan du se fejkversionen. Missa inte heller det underbara avsnittet av Lorry som vi pratar om; här är länken. Fåglar finns är fågelpodden som pratar om sånt som inte andra fågelpoddar pratar om. Produktion: Iris media.

Hon är 22 år och tycker nattlivet i Stockholm är torftigt. Och hon behöver en försörjning. Så hon startar Alexandras, Sveriges första moderna nattklubb, som lockar kändisar från hela världen. Invigningen blev väl en slags succé får man säga. Det talades vida om detta, säger Alexandra Charles von Hofsten. Det var 1968 som Alexandras slog upp sin portar och Alexandra Charles kom att driva klubben i olika former i 20 år. Alexandra och hennes dåvarande fästman Noel Charles hade inspirerats av nattlivet i Paris, New York och framförallt London, som var blomstrande på 60-talet. Och med Alexandras intåg i det svenska nattlivet kom nya kösystem, vip-gäster och gungande dansgolv. Och en blandning av gäster med olika bakgrunder, åldrar och stilar. På Alexandras var alla välkomna, minns radioprofilen och programledaren Ulf Elfving. Alexandras har också blivit känt för alla kända människor som brukade besöka stället. Kungligheter, Benny Andersson, Ingrid Bergman, Björn Skifs och Povel Ramel är bara några av dem. Och bland de utländska gästerna fanns Rod Stewart, Mick Jagger och Earth, wind and fire. Men medaljen har också en baksida och de 20 åren som nattklubbsdrottning var inte bara en fest. Man blir ju på något sätt en aktör på en arena, och man måste spela upp. För jag skulle givetvis glittra, säger Alexandra Charles von Hofsten. I dag är hon ordförande för 1,6 och 2,6 miljonerklubben, en ideell organisation som arbetar för kvinnors hälsa och som hon grundade 1998. Och Alexandra som en gång var nattens ögon är nu själv på väg in i ett mörker. Hon har drabbats av en ärftlig ögonsjukdom och 2009 fick hon diagnosen glaukom. En sjukdom som Alexandra har lärt sig att leva med och försöker förlika sig med. Det är märkligt det här med nattklubbsdrottningen och att det här med ögonen gör att jag mår bättre när det är skymning och kväll, för då har jag lättare att se. Programmet är gjort 2020 av Sally Henriksson. Tekniker: Kristofer Krook. sally.henriksson@gmail.com

Trampe och Kalle pratar om olika tramsiga sällskap som Povel Ramel var medlem i, men också om Expressen-serien "Olsson", Charlie Normans kritik av Carl Johan De Geer, den skånska termen "flasig" och gamla skämt om nunnor. Hertha Hillfon och dansk TV nämns. Fullständig version på underproduktion.se . See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När krigsdecenniet gick mot sitt slut började också humorn knäppa upp och ibland nå rent anarkistiska höjder. I täten gick inte oväntat Povel Ramel, här med den sällan hörda "Liten bluddervisa". Povel Ramel var sedan 1945 anställd vid den tre man starka radiounderhållningen, med flitiga inhopp i allehanda program. Parodier kom mer och mer på modet, och för ett av Frukostklubbens flamsigaste inslag det året stod syskonen Hultén, som framgångsrikt misshandlade Evert Taubes Havsörnsvals.

Monica Forsberg och Bernard Löhr gästar Sten och Ebbe Nilsson från Sten & Stanley. Tillsammans bjuder de på favoritlåtar från förr och pratar om spännande möten med Povel Ramel, Westlife och Meryl Streep. Det är inte varje dag vi bjuder på ett helt team från Karlskoga, men i kvällens program har både programledare och gäster koppling till den värmländska staden. I Jukeboxens första timme möter vi artisten och skådespelerskan Monica Forsberg, som även är textförfattare till en mängd poplåtar och schlagers, bland annat Carolas Främling. Producenten och ljudteknikern Bernard Löhr har arbetat med bland annat musikalen Kristina från Duvemåla och Mamma Mia-filmerna. Han har också samarbetat med artister som Celine Dion, Niklas Strömstedt, Westlife och Britney Spears. Ni hör honom i programmets andra timme.

Sångare, 82 år. Född och bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Mötet med Lasse Bagge ledde till gruppen Gals and Pals som var stora i svenskt nöjesliv. De både jobbade och levde i storfamilj tillsammans. Att ha Hasse och Tage som arbetsgivare var stort - och det ledde så småningom till revyn Gula Hund på China Teatern och då var det svårt  att inte ha kul på jobbet. Svante berättar om klassiska nöjespalatset Nalen och gamla Hamburger Börs. Här blev det möten med spännande giganter. Han träffade bland andra Beppe Wolgers som var väldigt produktiv och skapade nya svenska texter till utländska hitlåtar. En Hit ska vara som originalet, hela låten, varje gång - så det är jämförbart med att sortera post. Svante Thuresson berättar även om sitt stora sportintresse. Jag har simmat, stött kula, kastat diskus och ägnat mig åt bowling, men nu har all sport landat i en golfbag avslöjar han. Om Svante Thuresson Flitigt turnerande sångare och musiker med över 60 år i branschen. Populär artist som sjöng med gruppen Gals and Pals och medverkat i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. Kom tvåa med sången Nygammal vals med Lill Lindfors i Eurovision Song Contest 1966. Producerat skivor med Cornelis Vreeswijk, Ann-Kristin Hedmark med flera. Samarbetat med artister som Anneli Rydé och Dregen. Uppträtt i Carnegie Hall och på jazzklubben Birdland i New York. Har fått Cornelis Vreeswijk-stipendium, en Grammis och Expressens kulturpris Spelmannen. Ger svensk röst åt mandrillen Rafiki i filmerna om Lejonkungen. Producent: Ulla Walldén

Skådespelare, sångerska, 76 år. Född i Rygge i Norge, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. "Ett samlag skall redovisas, från den allra första början till dess jublande klimax. Gösta Ekman och jag bökar runt i sängen, lätt svettiga i våra otympliga vita frottémorgonrockar." Så målande inleder skådespelaren och sångerskan Grynet Molvig sitt Sommar i P1, fyllt av minnen och anekdoter från ett långt yrkesliv. Som i detta fall med repetitionen av Dantes och Beatrices kärleksscen i Mannen som slutade röka från 1972 regisserad av Tage Danielsson, tillika den som tog initiativet till Sommarprogrammen i Sveriges Radio för 60 år sedan. Hon berättar om sitt liv från att hon föddes i andra världskrigets Norge, om framgångar på scener och vita duken men också om det allra svåraste i livet, som ex-maken Noppe Lewenhaupts bortgång. Om Grynet Molvig Grynet Molvig slog igenom i Sverige i pjäsen En flicka på gaffeln med Lars Ekborg. Hade långa och fruktbara samarbeten med Hasse och Tage, Povel Ramel och Cornelis Vreeswijk. Har medverkat i många musikaler, revyer och filmer, bland annat i filmen Mannen som slutade röka, i revyn Spader, Madame! och i tv-serien Gåsmamman. Engagerad vid Stockholms Stadsteater i många år. Slog igenom i Norge som sångerska redan som 12-åring och hade som 20-åring gett ut 15 skivor och varit med i filmer och revyer. "Det bästa Norge fått fram sen Holmenkollen" skrev tidningen Röster i Radio-TV 1963. Producent: Per Berg Musiklista Grynet Molvig Beatrices tema ur Mannen som slutade röka (An Dante) Du går an (ur Spader madame duett Tage o Grynet) Oscar Peterson I got it bad (and that ain´t good) Andersson Paak The bird  Earth wind & fire Got to get you into my life  Quincy Jones Do nothing till you hear from me Gals and Pals   Änglarnas kör  Donald Fagen   Maxine (från skivan Nightfly)  Clair de lune -  Claude Debussy Anatoly Lyadov  - The Enchanted Lake Blossom Dearie   Deed I Do  Grieg Våren, framförs av Australian Chamber Orchestra & Richard Tognetti  Ur Slåtter av Grieg, framförs av Margrethe Gleditsch Janson  Alfred Janson Nocturne  Monica Zetterlund Var blev ni av

KORT VERSION - Skådespelerskan och manusförfattaren Emma Molin gästade det svåra trehundrasjuttionde avsnittet av Värvet. Vi pratade om utveckling utifrån, att marknadsföra sig själv, Grotesco, kärleken till revyn, skrivandet, scenskolan, flyga solo, dörrar, Lidingö, alla ägg i samma korg och givetvis en hel del om att Povel Ramel hade varit en tårta av poprocks om han var ett bakverk.Samtalsledare: Kristoffer TriumfProducent: Clara Åström O’MånssonDistribution: AcastKontakt: varvet@triumf.seNi hittar Uppvärvningen HÄR See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skådespelerskan och manusförfattaren Emma Molin gästade det svåra trehundrasjuttionde avsnittet av Värvet. Vi pratade om utveckling utifrån, Grotesco, kärleken till revyn, skrivandet, självförtroende, scenskolan, flyga solo, dörrar, teaterbarn, Lidingö, alla ägg i samma korg, att Povel Ramel hade varit en tårta av poprocks om han var ett bakverk och givetvis en hel del om rimligheten i att liknas vid en balalajka. Samtalsledare: Kristoffer TriumfProducent: Clara Åström O’MånssonDistribution: AcastKontakt: varvet@triumf.seNi hittar Uppvärvningen HÄR See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Polariserade tider och Filip frågar sig hur många tankar folk kan hålla i sitt huvud samtidigt. Och vad hade hänt om Povel Ramel skrivit låten "Do you think i'm sexy"?

Hon klev in och förnyade musiklyriken i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare.Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barbro Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976.Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln ”Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt”. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm.En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.Producent Clara Törnvall.

Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Hon klev in och förnyade musiklyriken med sina säregna sånger om vanliga kvinnor och deras längtan i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare. Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976. Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln Barbro Hörberg med ögon känsliga för grönt. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm. En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson. Producent Clara Törnvall.

Den här veckan pratar Lasse och Olof om hur man hanterar kritik de fått i olika sammanhang. Lasse berättar om recensenter som fått äta upp saker de tidigare skrivit och Olof spelar upp en gammal intervju han gjorde med Håkan Hellström. Anni-Frid Lyngstad nämns! Povel Ramel! Jennie Jennie! Tomas Andersson Wij! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I en ständig kamp mot det förväntade och förlegade vände han upp och ner på allt han kunde, i en ständig jakt på lust och glädje. Kalle Lind tecknar här ett personligt porträtt av Povel Ramel. Under en karriär som spände från 1930-talets slut till 2000-talets början hade kompositören och revyförfattaren Povel Ramel en huvudfiende: tråkigheten. Den nöjeshistoriskt orienterade Kalle Lind tecknar ett personligt porträtt av tråkighetens svurnaste fiende - Povel Ramel. Programmet är gjort 2018.

Avsnitt 5: Karin, Anna och Lina tacklar den episka klassikern Aniara, och åsikterna går milt sagt isär. Stark läsupplevelse eller mest bara plågsamt? Mot slutet kommer vi överens om att språket är vackert men att ingen av oss tror att mänskligheten är riktigt så dödsdömd som Aniara ger sken av. Vi pratar också om youtube-kanalen Because Science, filmen Pride and Prejudice and Zombies, instagramkontona Boys with plants, jamies_jungle, plantingpink samt kitten_faces, och mycket annat. Från och med detta avsnitt kommer podden dubbelt så ofta - varje vecka istället för varannan. Spoilers för Aniara. Vill du veta mer eller kommentera det vi har pratat om? Länkar för varje avsnitt finns här. Vi finns också på facebook och på instagram. Eller så kan du mejla till nyasvarta@gmail.com Länkar: "Because Science", youtube-kanalhttps://www.youtube.com/channel/UCvG04Y09q0HExnIjdgaqcDQ"Pride and Prejudice and Zombies", filmhttps://www.imdb.com/title/tt1374989/"Pride and Prejudice", BBC-serie från 1995https://www.imdb.com/title/tt0112130/"Stolthet och fördom/Pride and Prejudice", bok av Jane Austenhttps://www.goodreads.com/book/show/1885.Pride_and_Prejudice"Pride and Prejudice and Zombies", bok av Seth Grahame-Smith (inte en kvinnlig författare som vi hävdade i podden.)https://www.goodreads.com/book/show/5899779-pride-and-prejudice-and-zombies?ac=1&from_search=true"Sense and Sensibility and Sea Monsters", bok av Ben H. Winters (inte skriven av samma författare som zombie-boken som vi hävdar i podden.)https://www.goodreads.com/book/show/6425725-sense-and-sensibility-and-sea-monstersBoys with plants, instagramkontohttps://www.instagram.com/boyswithplants/?hl=svjamies_jungle, instagramkonto https://www.instagram.com/jamies_jungle/?hl=svplantingpink, instagramkonto https://www.instagram.com/plantingpink/?hl=svkitten_faces, instagramkontohttps://www.instagram.com/kitten_faces/?hl=svArtikel om Aniara i Göteborgs-postenhttp://www.gp.se/kultur/kultur/aniara-upph%C3%B6r-aldrig-att-inspirera-1.8844Else Heartbreak, datorspel placerat i Aniaras världhttp://elseheartbreak.com/Aniara, operahttps://sv.wikipedia.org/wiki/Aniara_(opera)Sång ur Aniara som musikteater, Helen Sjöholm 2010https://www.youtube.com/watch?v=hIJC4MHmppEAniaragymnasiethttps://www.aniaragymnasiet.se/Bokhandeln Aniarahttp://www.bokhandelnaniara.se/Aniara, film med premiär i september 2018 (Uppdatering: sannolikt våren 2019 enligt Svenska Filminsitutet)https://sv.wikipedia.org/wiki/Aniara_(film)Povel Ramel, komiker med merahttps://sv.wikipedia.org/wiki/Povel_RamelSovjetunionens vätebombssprängningar, kärnvapenkapprustningenhttps://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnvapenkapprustning"Kung Oidipus", pläs av Sofokleshttps://sv.wikipedia.org/wiki/Kung_OidipusBlankvers, användes bland annat av Shakespeare (inte i de antika dramerna som Kung Oidipus som vi sade i podden)https://sv.wikipedia.org/wiki/BlankversJames Joyce, författarehttps://en.wikipedia.org/wiki/James_Joyce"Star Trek Voyager", tv-serie, finns på Netflixhttps://www.imdb.com/title/tt0112178/?ref_=nv_sr_1"Familjen Bra", pjäs av Joakim Pirinenhttps://www.colombine.se/pjasen/familjen-bra/Skräckfilmen med 'han från Terminator', "The Divide"https://www.imdb.com/title/tt1535616/?ref_=nm_flmg_act_30"Terminator", filmhttps://www.imdb.com/title/tt0088247/?ref_=nv_sr_4Iain M. Banks, bokserien "Culture" https://www.goodreads.com/series/49118-cultureÄkta Människor, tv-serie, finns på SVT Playhttps://www.imdb.com/title/tt2180271/?ref_=nv_sr_1Humans, tv-serie, finns på Amazon Primehttps://www.imdb.com/title/tt4122068/"Doctor Who", tv-serie, vissa säsonger finns på Netflix, fler finns på Amazon Primehttps://www.imdb.com/title/tt0436992/?ref_=nv_sr_1

För att djupdyka i musikminnen, bjuder Gunilla Backman in den forne Idolvinnaren och Mellofinalisten Martin Almgren, samt Ingmarie Halling - kostymör på ABBA:s turnéer, numera curator på ABBA-museet. Gunilla Backman är tillbaka som programledare för Jukeboxen i P4 och bjuder in två gäster med härliga minnen och låtar i bagaget! I första timmen är det Idolvinnaren från 2015, tillika en av årets Mellofinalister - Martin Almgren - som tar plats i studion, tillsammans med Gunilla. Vi får höra några av de låtar som har en avgörande plats i hans liv och så berättar han om musikaliska förebilder som influerat honom till att bli artist. Att det ens blev en satsning på musiken, kan han tacka en otrevlig händelse för. I programmets andra timme kommer Ingmarie Halling på besök. Från en tidig musikkarriär som DJ i Umeå, utbildade hon sig till kostymör och har varit en viktig del i nöjessverige genom samarbeten med till exempel Povel Ramel, Zarah Leander, Ulla Sallert, Barbro "Lill-Babs" Svensson och ABBA.

I veckans avsnitt av Kändispodden gästas Benjamin Andrée av legendariska nöjes- och teaterproducenten Vicky von der Lancken. Kvinnan som gav Robert Gustafsson till det svenska folket. Det blir snack om att äga och driva teatrar & att producera shower, att jobba för Lill-Babs, hur många miljoner kostar det att sätta upp en musikal, drömmer hon om Broadway, vem är hetast i teatersverige och har hon floppat någon gång? Vicky har jobbat med de flesta stora stjärnor från Povel Ramel, Björn Skifs, Magnus Härenstam till Lena PH, Carola, Magnus Uggla och Killinggänget. Miljoner svenskar har köpt biljetter och sett någon av alla de teaterföreställningar, musikaler och shower hon producerat. Mer aktuell än någonsin och 75 år ung så är det full fart framåt för Vicky. Men ser hon slutet på karriären? Och är Pernilla Wahlgren vår tids Lill-Babs? Svaren får ni i podden.Trevlig lyssning!Gäst: Vicky von der LanckenKändispodden: Benjamin AndréeKommentera gärna avsnittet, ge det högsta betyg och dela om du gillar. Och glöm inte att följa Kändispodden i din podd-app så missar du inte när det släpps ett nytt avsnitt.Kontakt: hej@kandispodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det tionde avsnittet av ”Edward Bloms gästabud” handlar om sex, droger och rock’n’ roll – eller kanske inte riktigt, det visar sig vara Mats Ryds omskrivning för ”musik”.Så det är Edwards musiksmak som står i centrum, så här inför första delfinalen av Melodifestivalen! Han berättar om hur han genom åren lyssnat på skiftande genrer: från barnvisor, Povel Ramel och schlagerpop via synt och disko till opera, klassisk musik och 30-talskupletter, visor och jazz. Dryckesvisor, inte minst av Bellman, ligger Edward särskilt varmt om hjärtat att sjunga – men att han skulle vara med som artist i Melodifestivalen förvånar honom själv lika mycket som de flesta. Han jämför med hur paff han skulle bli om en popsångerska fick vara med i ett mästerskap om att förteckna arkiv eller slå arkivknutar.Vidare förklarar Edward att han inte har för avsikt att bli turnerande artist, men att han ändå är lite avundsjuk på exempelvis killarna i gruppen ”De vet du”.Mats och Edward reder ut varför dansbandens scenkläder är så spektakulära, och Edward ifrågasätter varför det är omöjligt att göra skatteavdrag för arbetskläder som man i TV förstör genom att fiska ål och besöka spettekaksbagerier – samt lyckas, apropå myndighetsregler, komma in på det gamla varietéförbudet.De hinner med ett stort antal etikettsfrågor från lyssnare, såsom när man egentligen ska lägga ner servetten i knät. Mats slår ett slag för vikta servetter, och Edward för såsskedar!Dessutom avslöjar Edward att ”När man festar festar man” faktiskt lyckats få en platinaskiva (vilket motsvarar 5,4 miljoner nedladdningar på Spotify). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu blir det julspecial! Allt du behöver veta om jultidningens historia på 23 minuter! Inklusive musik! Perfekt till glöggen! Applåder och Visslingar! God jul! I avsnittet spelas: "The Big Juleblues" med Alice Babs och Povel Ramel, "Vinter i Sverige" med Hilmer Borgeling, "Tomtarnas juleswing" med Kai Gullmar, "Gutten som Julenissen glemte" med Kurt Forss och Reidar Böe, samt "Tiderna förändrar sig, men jul är jul ändå" med Anders Börje. Medverkande: Jonas Nordling. Vinjett: Hergé/M. Ashraf

Under drygt två decennier försåg oss Hasse Alfredson och Tage Danielsson med larv, visdom och sanning i allt från limerickar och revyer till böcker och filmer. Vad gjorde dem så omåttligt populära? Som barn älskade jag att höra farbröder fnissa och tramsa, berättar skribenten och radioprataren Kalle Lind som i programmet söker svar på frågan hur Hasse & Tage blev så omåttligt populäre med hjälp av två personer som stod Hasse och Tage nära. TV-och radio-producenten Carl-Uno Sjöblom, känd från TV-programmen Notknäckarna och Vem vet var?, samarbetade bland annat med Hasse & Tage i satirserierna Mosebacke Monarki. En stor anledning till att det Hasse och Tage gjorde blev allmängods och så legendariskt var televisionen, säger Carl-Uno Sjöblom. Mona Haskel, kallad &:et i Hasse & Tage, jobbade med Hasse Alfredson och Tage Danielsson i flera decennier. Hon var deras sekreterare, påkläderska, scripta, festfixare och ständiga påhejare. De testade ofta på mig. De kom ut till mig i vedboden där jag hade mitt kontor i Vitabergsparken och sa nu ska du få höra! och så spelade de upp något eller sjöng något. Ibland tyckte jag det var okej. Och tyckte jag inte det var bra hade jag ingen humor, skrattar Mona Haskel. Programmet innehåller kända och bortglömda sketcher och musik med många av dem som jobbade nära radarparet, som Monica Zetterlund, Birgitta Andersson, Povel Ramel och Gösta Ekman. Det tar även upp det enda egentliga fiaskot för Hasse och Tage helaftonsföreställningen Spader, Madame 1969.

Metoo – vad händer nu? Vi-podden träffar Gudrun Schyman som pratar om kraften i rörelsen och hur den nu måste leda till reformer. ”Vi har inte sett slutet”, säger hon.  Så blev Krister Henriksson Hugo Rask. Under Tidningen Vi:s läsarresa till Mallorca träffade skådespelaren Krister Henriksson författaren Lena Andersson och bestämde sig för att tacka ja till att ställa sig på scenen för att gestalta huvudpersonen i den Augustprisbelönade romanen ”Egenmäktigt förfarande”. För Vi:s chefredaktör Sofia Wadensjö Karén berättar huvudpersonerna hur det gick till. När Povel Ramel inte ville rimma på Göran Persson. Följa med Vi:s musikskribent Johan Norberg hem till Povel Ramel och lyssna till hur det lät när Povel bestämde sig för att börja rappa.

Det tidiga 1900-talets revymusik kom att göra avtryck i generationer. Möt estradörer som Emil Norlander, Zarah Leander, Karl Gerhard, Ernst Rolf och Povel Ramel - till dagsaktuella Henrik Dorsin. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg.  Avsnittets spellista på Spotify:  https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/66Zi33zYpEDbWn6hGCvbmD Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Ljudtekniker: Samuel Lindberg Producent: David Rune Den svenska musikhistorien görs av produktionsbolaget Munck.

En resa genom Magnus Ugglas karriär. Från första hårdrocksbandet JUSO via glamrock, symfonipretentioner, skandaler och framgångar. Ett program från 2004. Magnus Ugglas debutalbum Om Bobo Viking släpptes 1975. Sedan dess har mannen med krullbollen blivit känd för att alltid vara likadan, samtidigt som han i själva verket nosat på fler genrer och konstformer än man kan räkna till. Och idag är Uggla en av Sveriges allra största artister. Han var glamrockare fast ändå inte. Punkarna slängde ut honom från spelningarna. I slutet av 1970-talet kom han sist i Melodifestivalen, och som skådis var han väl i ärlighetens namn inget vidare...  Journalisten Markus Görsch bjuder med dig på en resa genom Magnus Ugglas karriär. Förutom Uggla själv träffar vi bland andra Thomas Di Leva, Kajsa Grytt och Povel Ramel i denna musikspecial om ett äkta svenskt original.

I dagens avsnitt berättar Louise om paradiset på jorden, samt en galning från Madagaskar (alltså inte kung Julien, utan en verklig person, med overkliga idéer), samt sjunger ännu en ny jingel. Tina luftar sitt förakt för allt från Povel Ramel till folk som gillar seriemördare. Dessutom - vad sa egentligen Marilyn Monroe, och vad kan man använda sitt snushål till?

Lars-Eric Uneståhls LP-skiva med hypnosinstruktioner innehöll tillämpningar för att minska röksuget, ick Povel Ramel att bli motiverad och skivans metoder letade sig så småningom in i elitidrotten. Den som letar bland vinylskivorna på en loppmarknad hittar mest dansband, dragspel och pop från 80-talet. Ibland dyker mer udda fynd upp, som Lars-Eric Uneståhls egenutgivna Hypnos, från 1969. Uneståhl experimenterade med hypnos under sina psykologistudier i Uppsala. Han kom fram till att hypnotisören inte måste vara närvarande i samma rum som personen som skall hypnotiseras. Det gick lika bra med en inspelning, menade han, och spelade på egen hand in en LP med instruktioner för självhypnos. Skivan såldes via postorder och riktade sig bland annat till folk som ville sluta röka eller hade sömnproblem. Men den kunde även användas för att öka motivationen, vilket Povel Ramel gjorde och skickade ett tackbrev till Uneståhl. I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättas historien bakom detta udda skivfynd och tidiga exempel på självhjälpsprodukt. Uneståhls idéer och metoder anammades så småningom inom svensk elitidrott, via diskuskastaren Ricky Bruch till U21-landslaget i herrfotboll som vann EM-guld 2015.

ARTIST. Artisten Magnus Uggla talar om misslyckanden, drömmar, uppväxten och en kamp med självförtroendet i sitt Sommar. Artisten Magnus Uggla tar en serie misslyckanden och dåliga recensioner som utgångspunkt för sin skildring av karriär och självförtroende. Vi får höra valda delar ur flera decenniers recensionsskörd och Uggla avslöjar hur orden från Sveriges tyckare och kritiker har påverkat honom.Han reflekterar över vem han har varit - ett överklassbarn som ville bli popstjärna, en ångestladdad pojke som fick sömntabletter som sjuåring, en blandning mellan glamrockare och punkrockare. Magnus Uggla berättar också i sitt Sommarprogram om samarbetet med Martin Luuk, som började illa men som efter många år ledde till monologen om sig själv, som Uggla framfört och hyllats för det senaste året.Om Magnus UgglaAktuell med showen Hallå! Popmusik, kickar å kläder. Slog igenom 1977 med albumet Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt. Kallades omväxlande glamrockare och punkare. Gett ut 17 album och sålt miljontals skivor.Varit med i flera filmer och pjäser. Spelat revy med Povel Ramel. Fått priset Rockbjörnen sju gånger, Karamelodiktstipendiet 1991 och Karl Gerhard-stipendiet 2005.Är en hyfsad buktalare.Magnus Uggla har varit Sommarvärd 1986.Producent: Anna Ivemark

Kalle Lind och musikvetaren Johanna Broman Åkesson förklarar varför Povel Ramel var ett geni.

SKÅDESPELARE. På dagen 40 år efter sitt första Sommarprogram berättar skådespelaren Stig Grybe om sin dålig självkänsla, och hur han mot alla odds lyckades nå sina drömmars mål, att bli Skådespelare! Vi får följa den lilla klena pojken Stigs väg mot ett liv i rampljuset. Ofta fick han höra att han var okunnig och inte dög någonting till. Med envishet och vilja når han sin dröm om att bli skådespelare. Under en turné spånade Stig Grybe fram rollfiguren Ante, en gubbe som han fick leva med både på scen i radio och på TV. På senare år har sjukdomar och operationer avlöst varandra. Sista scenrollen gjorde Stig vid 80 års ålder som teaterkatten Gus i musikalen Cats i Malmö. Om Stig Grybe Skådespelare, 87 år. Född i Stockholm, bosatt i Gävle. En av Sveriges stora humorister sedan scendebuten 1948. Har arbetet med alla de stora svenska revymakarna: Karl Gerhard, Povel Ramel, Gösta Bernhard och Kar de Mumma. Genombrottet kom i radio i slutet av 1950-talet med karaktären Ante Nordlund från Mobacken. När Ante fortsatte i tv utnämnde tittarna honom till Sveriges populäraste tv-artist. Har medverkat i succéer som Mosebacke Monarki, Casino och Knäppupp. Utbildad på Calle Flygares teaterskola. Bland tv- och filmrollerna märks bland annat Vesper Johnson i Stieg Trenters deckare och Albert Engström i filmen om Anders Zorn. Har tilldelats Guldmasken för både bästa manliga och kvinnliga biroll. Stig Grybe har varit Sommarvärd 1975. Producent: Isabella Grybe

Vi lyckades dra ihop en liten påsk-pod även om den är extra kort. Men underbart är kort sade ju Povel Ramel och varför skulle han ljuga om det? Avsnittet handlar alltså om påsken…ish. Hoppas ni får äggstra kul när ni lyssnar på det. Haha, jajävlar.

Om vaggvisor som smärtlindring och om Povel Ramels okända musik. Med Urban Björstadius. I alla tider har föräldrar vaggat och tröstat sina barn med sånger och nynnande, men spädbarnsång kan också användas på sjukhus. Musikterapeuten Alexandra Ullsten berättar om hur vaggsånger kan används som smärtlindring i vården av för tidigt födda barn. Dessutom handlar det om tidigare outgiven och till nyligen okänd musik av och med Povel Ramel som nu ges ut för första gången på skiva. Musikforskaren och Povel Ramelkännaren Johanna Broman Åkesson säger att man redan i hans första inspelning som 13-åring kan höra en artist i vardande. Programledare är Urban Björstadius.

I Hjärta av jazz skildrar Sara Lövestam bland annat den bubblande svenska jazzscenen under fyrtiotalet. I programmet berättar hon för Mats Almegård varför hon älskar Povel Ramel och varför musiken är absolut nödvändig för att sätta stämningen i en text. Sara Lövestam är rykande aktuell med sin fjärde roman Hjärta av jazz. Våren 2009 vann Sara Lövestam tävlingen bok-SM med manuset till det som skulle bli debutromanen Udda. Den följdes upp av I havet finns så många stora fiskar och Tillbaka till henne. Sara är också QX-krönikör, radiobisittare i Lantzkampen och SFI-lärare. I programmet berättar hon också om sin uppväxt och varför musik och litteratur alltid lockat henne. I poddversionen av programmet berättar Sara Lövestam även om hur det är att bli mobbad under uppväxten. Litterära lyssningar är producerat av Mats Almegård i samarbete med Andreas Tilliander som står för ljudbilden.  Mats Almegård är frilansjournalist och producent för Sveriges Radios Elektroniskt i P2 med Andreas Tilliander. Mats skriver regelbundet om litteratur och musik i Dagens Nyheter och andra tidningar. Han är också doktor i tyskspråkig litteraturvetenskap.

Maria Grudemo El Hayek och Simon G pratar om Povel Ramel, Galenskaparna, humor, skoj och spex. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Årets Karamellodiktstipendiat är artisten Eva Rydberg. I P4 Premiär berättar hon om sitt glädjerus och sin beundran av Povel Ramel.

Det är Ulla Winblad som står i folkus på Pierre Ströms nya Bellmanskiva. I Felicia berättar han varför. Carin har även ringt upp Ola Magnell som på en lyssnarbegäran berättar om sin sång "På Älvors vis". Sen spelar vi Ximena Sariñana från Mexiko, Regina Spektor, Emilia Österberg, gruppen Bandlyst och avslutar med Monica Zetterlund i en klassisk Povel Ramel-tolkning. ARTISTER OCH ALBUMNAMN: Ximena Sariñana "Chimes of Freedom the songs of Bob Dylan" (Amnesty International) Bandlyst från samlingsskivan Visa min visa utgiven av Visskolan i Västervik i samband med 10-årsjubileet den 26 maj. Emilia Österberg "Mellan oss" Regina Spektor "What we saw from the cheap seats" VISKLASSIKER: Ola  Magnell berättar om sin sang På Älvors vis från LP:n Gaia från 1983. AKTUELLT: Povel Ramel skulle ha fyllt 90 år den 1 juni. Vi spelar en av hans allra finaste sånger, insjungen av Monica Zetterlund. Lyssna även på Stefan Wermelin och Staffan Schöiers personliga porträtt av Povel Ramel( som de gjorde för Felicia 24 september 2011) högre upp på sidan. MER OM VECKANS GÄST: Pierre Ström har ett långt förflutet i visbranschen. Han berättar i Felicia om möten på vispråmen Storken, om Yrkestrubadurernas förening och om valet av sånger på nya skivan Ulla Winblad som beräknas komma ut senare i sommar. Pierre spelar på många visevenemang under sommaren - se kalendarium på hans hemsida:

Han har kallats Sveriges roligaste och väcker minst sagt känslor med sina karaktärer. Ove i Solsidan har retat upp många, likaså har hans humorgrupp Grotesco. Hans förebilder är Hasse och Tage och Povel Ramel spelades för jämnan på hans freestyle under tonåren. Jag var en kuf och hängde med punkarna berättar Dorsin hos Ulf Elfving på söndag. I höst är han aktuell med föreställningen Spamalot på Oscarsteatern, en musikal baserad på filmen Monty Python and the Holy Grail.

På torsdagen hade vi TÄVLING och den gick ut på att lyssnare skulle höra av sig och imitera en karaktär ur P3s humorarkiv. Det hela blev kaotiskt men mycket lyckat. Bortsett från detta spelade vi också naturligtvis önskesketcher och denna gång blev det: Lillbabs ur Deluxe, Mia och Klara imiterar Wenche Myre och Povel Ramel, Pitepatrik och Steffe, Job Andersson och Thunder ur Mammas Nya Kille. Producent var Lena Resborn och Programledare Linnea Wikblad.

I ett desperat försök att fånga sin nya dejt i kärlekens nät, slänger Moa fram hiphopkortet. Moa ska lära sig att rappa, trots att Helena tycker att hon låter som sin pappa. Det blir en form av Povel Ramel möter Snoop Dogg. Och vem är förresten Sveriges motsvarighet till Snoop Dogg? Doggedoggelito eller Markus Birro? Granntanterna i lägenheten bredvid funderar över texten i ”My chick bad” med Ludacris. Bitch betyder honhund, men vad har lakrits med saken att göra? Muffdykarsommaren fortsätter... Lyssna på Kyss min plysch! med Helena Sandström och Moa Svan. Onsdag 16.15 Lördag 16.30 (repris)

Sophia Garcia Hasselbergs program! Om bland annat Povel Ramel, Afghanska Idol och Saab.

Mat är som sex. Samtidigt som den är ett grundläggande mänskligt behov erbjuder den oss också den högsta tänkbara njutning. Men den kan också i fel former framkalla äckel och avsmak. Maten kan vara förknippad med skam- och skuldkänslor, och i takt med en alltmer produktiv matindustri piskas kraven upp på att den ska vara nyttigare men samtidigt godare, billigare men samtidigt mer rättvist producerad. Och framför allt ska en outsäglig lycka och frid ständigt omgärda den heliga matsituationen. Kort sagt, det är härligt men svårt med mat. Mat väcker många frågor, och många av dem dryftas i veckans gästabud i Filosofiska rummet, av professorn i praktisk filosofi Per Bauhn, etnologen och före detta kocken Håkan Jönsson, krögaren David Kallós och matjournalisten Ingar Nilsson. Programledare: Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Veckans citat: Trots att det blivit så modernt med mat och trots att en väldig massa människor lever på mat, inte så mycket genom att äta den som genom att studera den, analysera den, skriva om den och bråka med den, så återstår ändå många lika gyllene som obesvarade frågor. Povel Ramel, ur Min ordkynniga penna Boktips: Håkan Jönsson: Tio tankar om mat Elizabeth Telfer: Food for Thought: Philosophy and Food.

Vetenskapsradion Forum om sexuella övergrepp, ADHD-debatten och Povel Ramel.

Sångerskan Viktoria Bergsman lämnade Concretes och startade Taken by trees hos oss berättar hon om hur livet som soloartist är, Henrik Dorsin har precis fått Karamelodiktstipendiet och är väldigt glad över det, Axwell levererar househits som om det vore en enkel match och i Populär förklarar han storheten med den svenska dansmusiken, Promoe från Looptroop är aktuell med Standard bearer som är ett album med b sidor och en dokumentär dvd som filmaren Simon Klose gjort, Sommartoppen är en tradition på P3 och i år är det Mogge & Ayesha som ska leda sommarens äventyr, författaren Mats Strandberg plockar fram 90 talet i sin nya bok Bekantas bekanta, vi pratade med Stefan Wermelin om Povel Ramel och vad han har betytt, Johan Wirfält och Cecilia B Jonsson diskuterade mode för män. Så kan en vecka låta i P3 Populär.