Podcasts about specialpedagogiska

Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå kunskapsmålen. Elever som riskerar att inte nå målen ska få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Men hur fungerar det egentligen i praktiken? Medverkande: Anna Sellin, avdelningschef Skolinspektionen, Johanna Fredman, utredare Skolinspektionen, Linda Sandell, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Agnes Gidlund, pressansvarig på Skolinspektionen

Mål, styrning, uppföljning, främjande granskning och lite Beyoncé.  Astrid Lewin från Specialpedagogiska skolmyndigheten berättar om att göra sin egen rättighetsresa som organisation och att fortsätta resan genom att påverka andra.

I det här avsnittet intervjuar vi Karin Lundstedt, Linda Frenning och Alex Höglund ur det specialpedagogiska teamet i Södertälje. Teamet har gjort en spännande resa över ett antal år från att arbeta med skolfrånvaro till att jobba mer med skolutveckling. Några av de ämnen som diskuteras i podden: Att arbeta mot hela skolor, inte bara enskilda individer Successiv förflyttning mot att arbeta mer förebyggande och främjande Att nå ut i verksamheterna och inte bli fast i ett “elfenbenstorn” Att stödja skolorna i deras utvecklingsarbete, inte försöka styra det Att våga pröva nya arbetssätt och lära av misstag Vikten av delaktighet och delade målsättningar för att skapa motivation Klicka här för att läsa mer och boka biljett till utbildningsdagen Pedagogiskt Ledarskap för personal inom skola och elevhälsa. Följ också gärna Rova & Sjögren Psykologi på: Hemsida: https://www.rovasjogren.se Facebook: https://www.facebook.com/rovasjogren Instagram: https://www.instagram.com/rovasjogren/ LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/rovasjogren/ Utbildningsdagen Pedagogiskt Ledarskap: https://pedagogisktledarskap.se

Temat Hela skoldagen räknas fortsätter med ett samtal på ämnet måltidsmiljö i förskolan och skolan i allmänhet och för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i synnerhet. Skolmåltiden Behöver vara en välbehövlig paus under skoldagen, där eleven får tanka energi för både kroppen och den mentala orken. Hur gör man det möjligt? Deltar gör Stina Salomonsson, måltidschef i Trelleborgs kommun och Lena Samuelssson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

I avsnitt 51 träffar vi 51: Träffa Ylva Schön rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar för allas rätt att lära utifrån sina egna förutsättningar och att nå målen för sin utbildning. Ylva Schön jobbar som rådgivare på SPSM. Ylva har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog med särskild inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Hon delar med sig av sin erfarenhet och kunskap i SPSM:s egen blogg. […]

I det här avsnittet samtalar vi om problematisk skolfrånvaro och om hur det kan se ut när flera förvaltningar och verksamheter i en kommun kraftsamlar för att samverka kring dessa utmaningar. Deltar gör Anders Roxström, förvaltningschef i Vaxholm och Helene Fägerblad, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

I det här samtalet beskriver vi vad en specialpedagogisk utredning innebär. Det är ett stöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten har i uppdrag att ge förskolor och skolor, och som gäller några specifika elevgrupper där det kan finnas behov av djupare kunskap om funktionsnedsättning och de konsekvenser som det kan ge för lärandet. I det här exemplet utgår vi från elevgruppen som har en grav språkstörning. Deltar gör specialpedagogen Marie, som vi inte presenterar ytterligare med hänsyn till eleven och dennes familj samt Sofia Nyman, rådgivare på Resurscenter Tal- och språk på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Vilken skolreform under de senaste 100 åren har lett till en mer likvärdig skola – och vad behöver utvecklas idag för att alla elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning? Medverkande i programmet är Johannes Westberg, professor i Utbildningshistoria, Pia Persson, verksamhetsansvarig för rättighetsfrågor på Specialpedagogiska myndigheten, Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde i Köping och Frida Karlander, ordförande i Riksorganisationen Unga med Synnedsättning.

Om samläsning på gymnasiet för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vad är det för någonting och vad innebär det och vilken skillnad gör det för eleverna när det gäller deras utbildning och senare i livet också valmöjligheter? Medverkar gör Nadja Ekström, samordnare med fokus på gymnasieutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och Eva-Lisa Andersson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Hur skapar man en tillgänglig lärmiljö när det kommer till elever mottagna i grundsärskolan som är integrerad i grundskoleklass? Samläsning ställer vissa krav på skolverksamheterna, de behöver förutsättningar och verktyg för att kunna skapa både en social och pedagogisk delaktighet och vad säger forskningen om detta? Medverkande är Linda Peterson Blom, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och doktorand, samt Daniel Östlund, docent vid Högskola Kristianstad. Samtalsledare är Erika Bergman.

Vilka utbildningsformer finns för elever med intellektuell funktionsnedsättning och hur ser möjligheterna till inkludering ut för den här elevgruppen? Hur kan skolan ge de bästa av förutsättningar för elever som läser enligt grundsärskolan och gymnasiesärskolans läroplan? Medverkar gör Robert Öberg, ombudsman på riksförbundet FUB och Therese Lindahl, rådgivare och kursledare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Samtalsledare är Erika Bergman, pressansvarig på SPSM.

I Uppsala har man satsat på stödjande team i vuxenutbildningen för att på så sätt minska avhoppen och för att eleverna ska ha möjlighet att nå sina mål med utbildningen. Satsningen startade som ett utvecklingsprojekt som delvis finansierades av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och är idag en etablerad del av vuxenutbildningen i Uppsala. Medverkar gör Susanna Sjöstedt Meshesha, utbildningsledare på vuxenutbildningen Lärcentrum i Uppsala, och Eva‑Lisa Andersson, rådgivare och kursledare på SPSM. Samtalet leds av Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

En tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa med fokus på socialt samspel heter den forskningssammanställning som Skolforskningsinstitutet och Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram tillsammans. I det här avsnittet samtalar projetkledarna Alva Appelgren, Skolforskningsinstitutet, och Karin Fröding, Specialpedagogiska Skolmyndigheten om rapportens viktigaste slutsatser. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.  

Tanja Ojaniemi, förstelärare på Lindåsskolan i Emmaboda och Marina Isaksson Blomkvist, rådgivare på Resurscenter döv/hörsel på Specialpedagogiska skolmyndigheten samtalar med Erika Bergman, pressekreterare om tydliggörande pedagogik med hjälp av digitala verkyg.  

Många av Sveriges kommuner har tillgång till ett skoldatatek eller liknande verksamhet. I det här avsnittet samtalar Ulrika Jonsson, IKT-strateg i Södertälje kommun och Frida Karlsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten om hur skoldatateken kan fungera som ett viktigt stöd i arbetet med den strategiska it-utvecklingen i skolan. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten.

Om forskningen när det gäller användandet av digitala verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter, och hur man som skola skapar bra förutsättningar för lärare att använda de digitala verktygen i sin undervisning. Gäster är Idor Svensson, professor vid Linnéuniversitetet som har forskat inom ämnet psykologi, främst avseende läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, och Gunilla Almgren Bäck, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten som just nu också är verksam som doktorand vid Linnéuniversitetet. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten. 

Vad är taktil kommunikation och hur använder man det i undervisningen? Samtal om språk och kommunikation för barn och unga med dövblindhet och hur viktigt det är att deras rätt till språk verkligen tas om hand och respekteras.  Medverkande är Sofi Malmgren och Jessica Jägryd, båda rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten. 

I Österåkers kommun i Stockholms län leder elevhälsochefen Henrik Kempe arbetet mot en mer likvärdig skola genom systematiskt elevhälsoarbete. En spännande resa som Henrik delar med sig av i samtal med Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.   

I det här avsnittet berättar rektorn Anna Lagergren om Ramsele skolas resa till ett systematiskt elevhälsoarbete som idag präglas av delaktighet och dialog, både mellan olika proffessioner i skolan men också med vårdnadshavare och elever.  Medverkande är Anna Lagergren, rektor på Ramsele skola och Monika Vigetun, samordnare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten.

Skolor som har ett systematiskt elevhälsoarbete har klarat omställningen under Coronapandemin generellt sett lite bättre enligt vad myndigheten erfar utifrån samtal med olika skolverksamheter. Dessa skolor har också haft lättare att upprätthålla sitt stöd och ge de här eleverna en undervisning som möter deras behov. Och vad är då nyckeln för framgång och vad innebär det att arbeta systematiskt kring elevhälsa? Medverkande är rådgivarna och kursledarna Erica Sjöberg och Sarah Neuman, samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare. Alla tre arbetar på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

I år är det fler än vanligt som behöver gå i lovskola på sommarlovet. I Luleå har antalet elever ökat med 60 % vilket bland annat beror på missad undervisningstid på grund av Coronapandemin. I den här avsnittet berättar Cecilia Munter Brandén, rektor i Luleå kommun, om hur de arbetar med lovskolan nu under sommaren. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Betyg och bedömning i distansundervisningstider är en utmaning - hur blir bedömningen rättssäker och hur kan man tänka kring formativ respektive summativ bedömning? Medverkande är Johanna Benfatto, rådgivare och samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare, båda Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Vilka är de största utmaningarna just nu i distansundervisningstider för elever med språkliga utmaningar? Vilka signaler får vi som skolmyndighet och vad säger eleverna? Medverkande är Annelie Westlund, rådgivare och Erika Bergman, båda Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Att få undervisning på distans att fungera för elever med grav synnedsätttning eller elever som är blinda är en stor utmaning. I det här avsnittet får du råd om vad du behöver tänka på för att eleverna ska kunna tillgodose sig undervisningen på ett bra sätt. Medverkar gör Anders Sennerö, rådgivare och Erika Bergman, pressekreterare. Båda arbetar på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Hur går de för de som studerar inom vuxenutbildningen just nu? I pandemitider förordas undervisning på distans och utmaningarna är stora för många av de vuxenstuderande, inte minst de med i behov av anpassningar och stöd. Medverkande är Eva-Lisa Andersson, rådgivare och Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Social distans och Coronatider påverkar oss alla på olika sätt, men som med alla förändringsprocesser så sker det nya saker på vägen som vi kanske inte räknat med. Det här är också ett tillfälle att kartlägga och ta reda på vad som händer med undervisningen i det digitala mötet med eleverna. Samtala med eleverna eller gör enkät. Vad fungerade inte, varför?  Medverkar gör Helene Fägerblad, rådgivare och Erika Bergman, pressekreterare. Båda arbetar på Specialpedagogiska skolmyndigheten 

Digitala läromedel och som passar för undervisning på distans, vad finns att tillgå och hur hittar man rätt? Just nu sker den mesta av undervisningen från gymnasieskolan och uppåt på distans och i Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst Hitta läromedel finns tusenatals läromedel som är riktade och anpassade till olika målgrupper, ämnen och skolformer. I det här avnsittet berättar och vägleder Rikard om tjänsten.  Medverkande är Rikard Sjöstedt, läromedelsrågivare på SPSM. Samtalet leds av Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten.     

Hur går det för elever i behov av stöd som går i gymnasieskolan och får sin undervisning på distans just nu? Vad får myndigheten för signaler om hur det går för de elever som vår myndighet har ett särskilt fokus på då, elever som av olika anledningar har behov av anpassningar och stöd? Medverkande är Helene Fägerblad, rådgivare. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Just nu bedrivs ju undervisning från gymnasieskolan och uppåt på distans, med hjälp av digital teknik. Vad är viktigt för att tänka på för att det ska fungera också för elever som av olika anledningar kan behöva anpassningar och stöd? Våren 2020 poddar vi utifrån nuvarande pandemiläge och ger råd kring vad och hur du som arbetar i skolan undervisar och bedömer elevernas kunskaper och utveckling på distans.  Medverkande är Johnny Andersson, rådgivare och Erika Bergman, pressekreterare, båda på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Avsnittet är 17 minuter och 31 sekunder långt.  

Om flerspråkighet – att tänka och känna på sitt andraspråk. Ett tvärvetenskapligt samtal där två forskare från olika discipliner möts kring flerspråkighet som gemensamt ämne. Språkvetaren Inger Lindberg och psykologen Alexandra Dylman samtalar utifrån sina respektive vetenskapliga perspektiv kring flerspråkighetens relation till kognition, pedagogik, och känsloliv. Vem blir en som människa när en tvingas leva på ett andraspråk? Hur påverkas känsloliv och beslutsfattande av flerspråkighet? Hur är olika språk situerade i hjärnan? Medverkande: Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Institutionen för språkdidaktik. Alexandra Dylman, docent vid Specialpedagogiska institutionen och psykolog, forskare inom kognition och psykolingvistik. Johanna Gustafsson Fürst, konstnär Samtalet modererades av Therese Kellner, intendent på Accelerator. Inspelat onsdag 5 februari 2020.

Möt Brunnaskolan i Botkyrka kommun utanför Stockholm som har kommit långt i arbetet med Garantin för tidiga insatser. Rutiner för kartläggning, god förankring hos vårdnadshavare och bra samarbete mellan elevhälsa och lärarlag är några viktiga framgångsfaktorer. Medverkande: Elin Grenander, förstelärare Botkyrka kommun och Gunilla Fällman, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.  Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten. 

Det är vanligt att man missar läs- och skrivsvårigheter hos elever med inlärnings- eller koncentrationssvårigheter - vilka konsekvenser får det? Hur upptäcker man och hur ger man rätt stöd? Medverkande: Jakob Åsberg, docent vid Göteborgs universitet, Gillbergs centrum och Ylva Schön, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman. 

Varför är barnkonventionen ett viktigt verktyg i skolans och myndigheternas arbete? Hur omsätter vi barnkonventionens intentioner i vardagen på bästa sätt? I årets sista avsnitt samtalar Malin Ekman Aldén, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet och Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) om Barnkonventionen som blir svensk lag den 1 januari 2020.  Samtalsledare är Eva-Li Littorin, kommunikationschef på SPSM.

Tillsammans med Skolverket reder vi i det här avsnittet ut Garantin för tidiga insatser som numera är ett tillägg i skollagen. Vad innebär Läsa, skriva, räkna - garanti för tidiga insatser? Hur kan man jobba i enlighet med garantin och vilket stöd man kan få som skolverksamhet?  Medverkande är Åsa Elebring, undervisningsråd på Skolverket och Jessica Magnusson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.   Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM. 

Vad är en språkstörning och hur den tar sig uttryck? Vilket stöd kan ett barn eller en elev som har en språkstörning behöva? Medverkande: Annelie Westlund, rådgivare och Marika Habbe, logoped på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Berman, pressekreterare på myndigheten.

Inkludering eller exkludering? Under flera år skulle svenska skolbarn till varje pris inkluderas i en stor klass. Specialpedagogiska myndigheter och myndigheter menade att det var varje barns rätt att gå i vanlig klass - oavsett svårighet. Det var skolans plikt att lösa detta. Skuldbeläggning om skolan inte fixade det hela och onda ögat på dem som vidhöll att liten grupp - alltså exkludering av elever. Många hobbyföreningar bestående av vårdnadshavare till barn med NPF-problematik tryckte på och ställde krav på skolan. På en del skolor monterades smågrupper ner och trycket på övriga skolor blev hårt.  Eva-Lotta har jobbat som lärare i en liten grupp i många år. Här berättar hon om tanken bakom den lilla gruppen, vilket elevunderlag hon har och vilka svårigheter dessa elever har. Hur gör Eva-Lotta och hennes kollegor för att få eleverna att fungera i skolan? Trevlig lyssning!

Hur påverkar AKK delaktighet i undervisningen? Vilka kunskaper kring AKK behöver jag som pedagog eller resursperson för att kunna möta den här målgruppen?  Deltagare: Johnny Andersson och Isabel Olsson, både rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på myndigheten.

Tierps kommun i Uppland har tack vare ett strukturerat arbetssätt med trygga övergångar mellan grundskolan och gymnasiet dels fått ett fungerande sätt för att åtgärda frånvaro, men också kunnat börja arbeta mer förebyggande för att främja närvaro. Projektet Trygg övergång får ekonomisikt stöd och personlig handledning av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.  Medverkande är Ann Tunell, specialpedagog och Linda Gagner, speciallärare, båda Tierps kommun samt Helene Fagerblad, rådgivare SPSM. Samtalsledare/programledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

"Twice exceptional", ibland kallat 2e, betyder en kombination av särskild begåvning och en funktionsnedsättning. Varför finns begreppet 2e? Vilka särskilda utmaningar finns för barn som är 2e? Vilka krav ställs på skolan? Pia Rehn Bergander reder ut begreppen.

En ny undersökning visar att 50% av de barn som har en diagnos inom autismspektrat går ut 9:an med ofullständiga betyg. En fullständig utslagning alltså. För många barn med NPF märks tecken på svårigheter i väldigt tidig ålder. Även om det ofta blir extra tydligt i samband med skolstart. Men många barn får inte det särskilda stöd de behöver och då oftast inte förrän långt senare. När de redan har misslyckats i skolan ofta under många år. Vilka orsaker det här har och framför allt hur vi kan agera kraftfullt för att stoppa utslagningen och ge varje barn förutsättningar att lyckas och trivas i skolan pratar vi om i dagens avsnitt tillsammans med Åsa Fahlén, Ordförande, Lärarnas riksförbund och Åsa Karle, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Programledare: Anna Olin Kardell

Fredrik Malmberg är nytillträdd generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Det är den största av skolmyndigheterna, men samtidigt den kanske minst kända. SPSM ska arbeta för att alla ska ha förutsättningar att nå målen för sin utbildning oavsett funktionsförmåga. I sin tidigare roll som barnombudsman riktade Fredrik Malmberg en hel del kritik mot den svenska skolan. Nu är han ansvarig för flera av de frågor han kritiserade då. Vad vill han ändra på?

Fredrik Malmberg är nytillträdd generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Det är den största av skolmyndigheterna, men samtidigt den kanske minst kända. SPSM ska arbeta för att alla ska ha förutsättningar att nå målen för sin utbildning oavsett funktionsförmåga. I sin tidigare roll som barnombudsman riktade Fredrik Malmberg en hel del kritik mot den svenska skolan. Nu är han ansvarig för flera av de frågor han kritiserade då. Vad vill han ändra på?

Hur utformar man och genomför nationella prov för elever med blindhet så att kunskaperna mäts på ett likvärdigt sätt? Petter Lille och Anna Karin Andersson på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar med den frågan. Bilder, textmängder och diagram är bara några klurigheter som måste bli rätt. Målet är att proven ska vara så lika det ordinarie material som används i undervisningen. Men ett prov i till exempel geografi kan innehålla så många kartbilder och diagram att de täcker ett helt klassrum. Hur gör man då?

Hur utformar man och genomför nationella prov för elever med blindhet så att kunskaperna mäts på ett likvärdigt sätt? Petter Lille och Anna Karin Andersson på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar med den frågan. Bilder, textmängder och diagram är bara några klurigheter som måste bli rätt. Målet är att proven ska vara så lika det ordinarie material som används i undervisningen. Men ett prov i till exempel geografi kan innehålla så många kartbilder och diagram att de täcker ett helt klassrum. Hur gör man då?