Podcasts about Stenungsund

Shaqaale ka shaqaynayay dugsi xanaano oo ku yaala degmada Stenungsund ayaa xabsiga loo taxaabay kadib markii looga shakiyay kufsi caruureed. Qof kale ayaa loo taxaabay xabsiga iyadoo looga shakisan yahay dilka fannaanka C Gambino, sida uu sheegay Göteborgs-Posten. Waxa caadi ah in gabdhaha iyo wiilashaba ay ka qaybqaataan dembi.

Joakim tycker till om kärnkraft och visar sina kunskaper om Stenungsund. Magnus njuter av livets enkla men flaggar för gubbvarning. Det blir tävling, tankar om skärmtid, ett hett boktips och så funderar vi över en eventuell kommande filmatisering av podden. Mycket ska få plats, alla ska med och så vidare. Klart som dagen ändå att […]

Anders och Martin har satt sig ned för att reflektera och kommentera kring nyheten att ett friluftskök har exploderat under en friluftsaktivitet i Stenungsund. Vi antar att det handlade om ett kök med spritbrännare och pratar därför lite kring säkerhetsfrågor när man använder ett sådant. Sen pratar vi gas också såklart. Artikeln som vi hänvisar till finns här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/stormkok-har-exploderat-en-elev-till-sjukhus

Polisen misstänker inbrott med frätande syra. Motorvägen E6 vid Stenungsund har öppnat igen. Barn lär sig säkerhet av brandmän och poliser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Nina Muossa och Jenny Pejler.

Vi vill höra din bästa historia som utspelat sig längs vägarna, i Sverige eller kanske utomlands? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Däck som smäller, ormar på vindrutan och vad sjutton gör man egentligen om man måste frakta en fisk som väger över 100 kilo? Ikväll blir det historier från vägarna.Vi pratar också med en reporter som varit på plats under invigningen av E6 utanför Stenungsund, som efter det stora raset snart öppnas igen. Men luktar det fisk?

Xaalada amaan ee dalka Iswiidhen ayaa wali ah mid halis ah. Afar shirkadood oo kale oo Iswiidhish ah ayaa la sheegay in looga shakisan yahay inay iibiyeen waxyaabaha la isku qurxiyo, kuwaasoo ka kooban maadooyin khatar ah oo sharci darro ah. Waxaa haatan caddaatay in wadada E6 ee Stenungsund dib loogu furi doono isu socodka gaadiidka 5-ta bisha Julaay.

Mattias Hoppe (@mattiashoppe) är rörelsepionjär, entreprenör och pensionerat wakeboard-proffs. Tillsammans med sina bröder tog Mattias sig till den absoluta världseliten i wakeboard-åkning där hans akrobatiska förmåga försörjde honom i sex år. De byggde sin egen wakeboard-kabelpark på mammas bakgård och gjorde business av sitt största intresse, fram tills det inte gick längre. När storebror Benjamin går bort våren 2017 ifrågasätter Mattias alla sina beslut i livet, och väljer att utforska en rörelseglädje frånkopplad all prestige & prestation. Idag aktiverar han människor i alla åldrar och exponerar dem för kreativitet, uttryck och rörelse i allt från barfotaäventyr i skogen till konster på studsmatta. Tillsammans med vännerna Timmy & Oskar kallar de sig Alternativ Aktivitet där håller hus på Breddas Wakepark i Uddevalla samt på Tjörnbro Arena utanför Stenungsund. Lyssna in på ett mycket viktigt samtal om Rörelse och Hälsa! ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med Mattias: @mattiashoppe på Instagram @alternativaktivitet på Instagram Hemsida: https://www.alternativaktivitet.se/ ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med FFF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@henrikvalis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Klicka här ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠och kom åt min kalender och boka en kostnadsfri konsultation med mig (online eller i Göteborg) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ i Göteborg ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@vagnhallencrossfit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Facebook YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Fråga Coach Valis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Ett År av Mobility Flow-videos⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠⁠⁠⁠ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/fitnessfilosofifloskler/message

Peter Sjöholm är inte helt okänd för bloggens läsare, då han varit med vid flera tillfällen med sin musik. Antingen under eget namn, eller som Radion Spelar Dylan. Just nu är peter aktuell med EP:n Tankar Vid Ett Piano, där fyra låtar kretsar kring Peters tankar om kärlek och ett synthpiano. En skilsmässa och nyfunnen kärlek blev till stommen för låtarna där allt är avskalat och ärligt som ett fotografi över livet. Det blev också till grunden för vårt samtal i denna poddintervju. Men vi snackar en hel del om musik Peter släppt genom åren, bland annat hyllningslåten Varför blir jag jämt så glad när jag träffar Anders om covers på låtar av Pet Shop Boys och Herrey's, samt om att driva ett eget musikbolag. Någonstans går vi även genom smultronställen i Stenungsund, samt fem album som inspirerat och gillats genom åren. Så det blir en hel del musiksnack och väldigt öppet och ärligt, precis som det ska vara i en podd där artisten får stå i centrum.Trevlig lyssning. Förhandslyssna på poddintervjuer samt exklusiva Patreon-avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi tar oss igenom chocklördagen för IFK Göteborg då det blev klart att Jens Askou lämnar klubben. Joel for i ilfart till Kamratgården och Fredrik drog till Stenungsund för ett snack med Sindre Tjelmeland som förlorat sin andra hälft och nu ska leda Blåvitt under resten av säsongen. Vi ringer dessutom upp Jens Askou som är med oss direkt från Prag och Spartas enorma träningsanläggning, inuti en gammal kommunistarena.Sanna har varit på Hiljemarks första träning med Elfsborg där det testats nya formationer och enligt Johan Larsson är ”slut på lullandet”.Vi snackar också om Felicia Schröder som gjorde mål för sitt Häcken FF, är 17-åringen Sveriges nästa stora landslagsstjärna?Det och mycket mer får du i veckans avsnitt av Inga dônare! En fotbollspodd från Göteborgs-Posten.Producent: Adam BergstenAnsvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Henrik tar med dej på en promenad genom Djurgården i Stockholm, men den här gången har han sällskap av den populära youtubern och konstnären Jonna Jinton.I ett öppenhjärtigt och personligt samtal reflekterar de över hur de på många sätt känner igen sig i varandra - i behovet av att både vara sociala och nå ut till människor, men samtidigt få dra sig undan och vara för sig själva.Jonna berättar om uppväxten i Stenungsund och längtan till Norrland där hon nu bor, omgiven av den natur som hon alltid fascinerats så starkt av.Tillsammans resonerar de kring hur man även digitalt kan känna någons energi och koppla samman med människor man aldrig träffat. Med över 5 miljoner följare på Youtube har Jonna lyckats skapa en varm och fin stämning bland sina hängivna tittare.Under vandringen genom det vackra Djurgården hittar Henrik och Jonna ett nytt sätt att inspirera varandra - att skapa mer avslappnade vardagliga videor, utan prestationsångest. En inspirerande och tankeväckande pratstund om skapande, naturens betydelse och att finna sin plats i tillvaron.Mer om Henrik: https://linktr.ee/HenrikstahlOm Jonna Jinton:Jonna Jinton är Konstnär, musiker, filmskapare fotograf och Youtuber med över 5 miljoner följare på Youtube. Hon är som allra störst utomlands där hon trollbinder sin publik med sina ärliga autentiska och stämningsfulla skildringar av sitt liv i den lilla byn Grundtjärn. Hon är också Henriks stora förebild och inspiration, vilket, såklart, sätter lite prägel på just detta möte.Mer om Jonna här: https://www.youtube.com/@jonnajintonFor a translated transcription of the conversation with Jonna, click here: https://www.dropbox.com/scl/fi/ynrtck8lwr7bblt9nrp6l/Wander-with-Henrik-Jonna-Jinton.pdf?rlkey=vbkh7aw22xos6gv7vkhyeg275&dl=0 Vill du slippa reklamen? Bli plusmedlem: https://plus.acast.com/s/vandra-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två barn hittades döda i Södertälje. Man åtalas för finansiering av terrorverksamhet. Motorvägen E6 vid Stenungsund öppnar till sommaren. Duscha lika länge som en låt spelas i Eurovision. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Flera personer är misstänkta för att ha orsakat skredet vid E6 i september 2023. Kaliber om SVT Nyheter Västs granskning om turerna före och efter vägraset, bland annat om kartor som inte stämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Robin Moti och hans vän kör på E6:an från Göteborg mot Uddevalla, klockan är halv två på natten den 23 september 2023. Regnet slår hårt mot vindrutan och Robin saktar ner på grund av den dåliga sikten.När de närmar sig Stenungsund försvinner plötsligt vägen framför dem. Robin tvärbromsar, men bilen hinner inte stanna. De kör rakt ner i hålet.E6:an ligger som ett utkastat pussel av asfaltsbitar bland stora gropar som uppstått. Flera myndigheter varnade för rasriskVägen bröts av på flera ställen, på en sträcka av E6:an där runt 20.000 fordon kör dagligen. Istället får bilar, bussar och lastbilar ta andra eller mindre vägar.Intill skredområdet finns en anlagd slänt – som snabbt få uppmärksamhet riktad mot sig.Byggprojektet som skulle bli en företagspark med industri, kontor och lager fick kritik från SGI, Statens Geotekniska Institut, redan tre år tidigare.Även Länsstyrelsen varnade att de kunde komma att stoppa byggplanerna. De anser att det bland annat finns risk för erosion. Planerna ändrades, och bygget fortsatte.Skredet hade kunnat förhindrasElin Schwartz, reporter på SVT Nyheter Väst, har granskat händelserna före och efter skredet i Stenungsund. Bland annat undersökningarna av marken som gjordes inför bygget.– Det gjorde man på flera ställen men inte vid den aktuella slänten som sedan rasade i skredet, säger hon.Ingen visste om vad slänten bestod av, om det fanns bärande berg eller inte. Nu är tre personer misstänka för att ha orsakat skredet, och en undersökning av var marken egentligen bestod av hade kunnat förhindra skredet menar experter.– Skredet hade ju inte uppstått, om man hade vetat det, tror jag, säger Mats Karlsson, forskare i geoteknik på Chalmers.Reporter: Elin Schwartz, SVT Nyheter VästProducent: Johan SundströmSlutmix: Oscar LindholmProgramledare: Annika H Eriksson

Både vikingar och stormakts-Sverige drabbades av jordskred, och ny forskning visar hur de handskades med hotet. Och så reder vi ut varför det är så mycket sex i nyklippta Caligulafilmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jordskred som det vid Stenungsund i höstas är traumatiska händelser som satt avtryck i historien. Vetenskapsradion Historia träffar arkeologen Anton Larsson som gått till botten med hur svenskar genom historien handskats med ras och skred och hur de påverkats av att se sina byar och gårdar förstöras av rasmassorna.Vi bekantar oss också med den ökända kejsaren Caligula som påståtts ha haft ett incestuöst förhållande med sin syster och utnämnt sin häst till romersk konsul. Antikvetaren Ida Östenberg har sett 1970-talets skandalfilm Caligula som nu kommer i nyklippt version och är kritisk mot alla genitalier och sexscener som skymmer bilden av den historiska Caligula.Och så reder Dick Harrison ut hur hästtokig kung Karl XI egentligen var.Programledare är Tobias Svanelid.

Radio 10.00

Den 1 maj avlossas ett pansarskott mot en bilfirma utanför Stenungsund. Händelsen väcker stor uppståndelse och ska leda polisen till ett omfattande narkotikabeslag i Nederländerna och en anhörig till den Kurdiska räven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En tidig vårmorgon skjuts det med automatvapen mot en bilfirma. En ovanlig händelse i den här lilla orten utanför Stenungsund. Bara en vecka senare är det dags igen – då avfyras ett pansarskott mot firman.”Polisen ringer mig och säger att vi har fått besök igen, det är ett stort hål i porten”, berättar Erik som jobbar på bilfirman.Attackerna väcker många frågor, både hos grannarna och hos de som jobbar på firman – vad är det som händer? Jakten på den eller de som skjutit mot bilfirman leder polisen först till Vänersborg och senare till storstaden Haag i Nederländerna – och ett omfattande narkotikabeslag och en anhörig till Rawa Majid.”Narkotikan som som vi hittade i lägenheten i Haag var uppmärkt med Foxtrotnätverkets logga”, säger spaningsledare Per Björkman, vid polisen i Fyrbodal.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Helena Jönsson, P4 GöteborgRedigering: Robin JonssonLjudtekniker: Fredrik NilssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Många svenskar tillbringar stora delar av året med att längta efter ljuset. Eva-Lotta Hultén är inte en av dem och i denna essä varnar hon för det artificiella ljusets lockelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången år 2020.Får man längta efter mörker i det här landet?Någon gång på senvåren börjar det. I takt med att dagarna blir längre blir jag allt mer nedslagen. Årstidsbunden depression drabbar de flesta på hösten och vintern men mig slår den mot på sommaren. Det tog ett tag att förstå vad det var för fel på mig. Jag tycker ju om att bada, odla, spana på växter och mycket annat som man främst kan ägna sig åt på sommaren. Ändå mådde jag så dåligt. Med september kom befrielsen men jag greppade inte att det var själva mörkret som var medicinen. För det är ju så med vårt språk och vår kultur att ordet ljust är synonymt med gott och glatt och alla förväntas älska sol och värme. Det gjorde det svårt för mig att få syn på att hösten äntligen gav mitt mörkerälskande jag löfte om ljusare tider.Men eftersom normen är att älska ljus försöker vi förvandla även höst och vinter till en enda lång ljusmanifestation och förstör de njutningar som mörkret erbjuder. Som promenader i så starkt månljus att träden kastar långa skuggor; eller vandring under stjärnklara himlar som gnistrar och överväldigar med sin oändlighet.Vi sätter upp fasadbelysningar och ljusslingor och gatlampor och strålkastare för att belysa träd och hus och pyntar vartenda fönster med lampor och allt detta ljus bildar ljusföroreningar. Människor som bor i städer ser allt färre stjärnor och märker allt mindre av månens sken. Eftersom gatlampor bara gör det riktigt ljust något tiotal meter omkring sig så upplever vi dessutom områden bortanför lampskenet som mörkare än om inte det artificiella ljuset funnits där som kontrast. Och så känner vi oss manade att lysa upp mer och mer av våra samhällen, för ingen människa ska ju behöva vara rädd för mörker. En effekt av det har fått det poetiska namnet himlaglim: ett diffust sken som i värsta fall kan bädda in hela städer i en gul kupol helt utan natthimmel. Alltfler människor lyser också upp alltmer av sina trädgårdar. Men om en massa lampor lyser i trädgården går det ju inte att se vad som finns bortanför ljuskäglorna. Sikten blir kortare, världen mindre. Och nattliga vandrare får sin mörkersyn förstörd.Det är inte bara vi mänskliga mörkerälskare som lider av det myckna artificiella ljuset på fel tider av dygnet och året. I boken ”Mörkermanifestet” berättar författaren och biologen Johan Eklöf om hur ljusföroreningar påverkar även djur och växter. Han börjar med sitt eget expertområde: fladdermössen. För 40 år sedan gjordes en studie som visade att två tredjedelar av kyrktornen i Västergötland hyste fladdermösskolonier. Eklöfs forskning visar att siffran nu sjunkit till en tredjedel. Skälet är att många kyrkor numera är upplysta av strålkastare för att synliggöra arkitekturen. Fladdermössen blir förvirrade och vet inte om det är natt eller dag. Istället för att ge sig ut och söka föda kurar de kvar inne i mörkret och svälter ihjäl.En tredjedel av alla ryggradsdjur och nästan två tredjedelar av de ryggradslösa djuren är nattlevande. De får sina dygns-, parnings- och födosöksrytmer störda, med förödande konsekvenser. Nattfjärilar är en av de mest drabbade arterna. De är lika viktiga pollinerare som bina men utför sitt jobb nattetid och fastnar lätt i ljuskäglor av olika slag när de försöker orientera sig efter månen, och dör. Den totala insektsbiomassan minskar i naturen och ökar i våra städer eftersom insekter som borde hålla till i skogen eller på ängen men förvirras av artificiellt ljus, är många. Jag förstår dem. När jag precis flyttat ut på landet blev jag själv lurad eftersom det såg ut som att solen gått ner rakt i söder, där himlen glödde vackert röd. Tills jag fick förklarat för mig att det var ljuslågorna från raffinaderiet i Stenungsund, två mil bort. Överbliven gas behöver emellanåt eldas upp och från de höga skorstenarna kan lågorna stå 20 meter höga. En annan ahaupplevelse fick jag för några år sedan då jag ännu flög och färdades över Egypten nattetid. Under mig syntes Nilen som en starkt upplyst orm genom landskapet. Människorna hade koncentrerats kring vattnet och ljuset spillde 10 000 meter upp i atmosfären. Men inte bara människor behöver vatten för att kunna leva. Vad gjorde den starka belysningen med alla andra levande varelser som rimligen är koncentrerade kring Nilen?Ljusföroreningarna rubbar och utarmar våra ekosystem och Johan Eklöf går till storms mot vår vansinniga strävan att lysa upp allt i vår värld. Förutom att det stör djur- och även växtliv är det också ett gigantiskt energislöseri – en tiondel av all vår energiförbrukning går till belysning. Studier visar att för mycket, och fel sorts, artificiellt ljus bidrar till sömnsvårigheter, depressioner, fetma och vissa cancerformer. Så vad innebär det för invånare, djur och växter i den kinesiska staden Chengdu om en artificiell måne följer staden; en satellit som ska spegla ner solljus åtta gånger starkare än naturligt månljus om natten?Visserligen minskar kriminaliteten i mer upplysta miljöer men vi kanske kunde prata lite om vilket pris vi betalar för det? Lösningen måste inte vara total mörkläggning. Vi skulle inte bara kunna minska på ljuset utan också bli mycket bättre på att skärma av ljus så att det lyser på rätt ställen och inte strålar ut i atmosfären. Och vi skulle kunna välja färg på våra ljuskällor med större omsorg. Nattinsekter flyger framför allt mot grönt, blått och ultraviolett ljus. Gatlampor som lyser i orange är ett mindre problem än de som lyser med vitt sken – som innehåller stora mängder violetta nyanser. Också andra djur och växter, och vi människor, påverkas olika av olika färger på ljuset. Och till skillnad från andra föroreningar kan vi göra något åt de som har med ljus att göra och få omedelbar effekt.Några av mina allra starkaste naturupplevelser har jag haft i mörker: nätter med mareld så intensiv att fiskars flykt under bryggan blir till långa ljusblixtar i vattnet och varje vågskvalp upp på stranden ser ut som flytande guld över sanden; nattliga bad i mörka sjöar, lägereldar, månljuspromenader, att ligga i sovsäck under bar himmel med åskblixtar i fjärran. Mörker gör det möjligt att se det naturliga ljuset och de ljusfenomen naturen bjuder på. Därför blir jag glad av att läsa i Mörkermanifestet att man runtom i världen börjat uppmärksamma problemen med ljusföroreningar alltmer och också börjat värna mörkret. Strandpromenader släcks ner för att invånarna ska kunna se havet ordentligt även när det är mörkt; LED-belysning anpassas för att lysa med olika sken beroende på när på dygnet det är; länder stiftar lagar som sätter stopp för ljusföroreningar ut i atmosfären och kräver ljusavskärmning; The International Dark Sky Association certifierar mörkerparker, kommuner och reservat som kan uppvisa extraordinär natthimmel, fri från störande ljus. Låt oss, som Johan Eklöf formulerar det, fånga natten - carpe noctem. Mörkrets krafter, mobilisera er!Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

En radiobrevväxling om skjutningar, jordskredet i Stenungsund och Lövestams fyrstegsprogram. Med Sara Lövestam och Annika Lantz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jordskredet på E6:an utanför Stenungsund ska utredas av myndigheten Haverikommissionen. Handboll ska locka fler att testa parasport i Karlshamn. Funkiskryssningen blir av trots nya regler kring arbetstid.

Veckopanelen med Anna Helsén, Niklas Ekdal och Inga-Britt Ahlenius under ledning av Staffan Dopping. De senaste veckornas skjut- och sprängspiral chockar och skrämmer. Magdalena Andersson förespråkar att polisen ska ta hjälp av militären i kampen mot gängvåldet, och statsministern talade till nationen och kallade till sig rikspolischefen och ÖB. Kungen visade sin medkänsla efter raset vid Stenungsund, det första koranbränningsåtalet är uppe i rätten och Camilla Läckberg är helt oförstående till Kvartals AI-granskning av hennes böcker.

Veckopanelen med Anna Helsén, Niklas Ekdal och Inga-Britt Ahlenius under ledning av Staffan Dopping. De senaste veckornas skjut- och sprängspiral chockar och skrämmer. Magdalena Andersson förespråkar att polisen ska ta hjälp av militären i kampen mot gängvåldet, och statsministern talade till nationen och kallade till sig rikspolischefen och ÖB. Kungen visade sin medkänsla efter raset vid Stenungsund, det första koranbränningsåtalet är uppe i rätten och Camilla Läckberg är helt oförstående till Kvartals AI-granskning av hennes böcker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.Nu misstänks kvicklera spela en roll även i fallet med raset vid E6 utanför Stenungsund, något som kan bekräftas de närmaste dagarna. Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.Programmet är en repris från 11 september 2023, och återutsänds nu med anledning av raset vid E6, under ny rubrik. Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Trafikkaos och totalförstörda vägar. Det stora jordskredet vid E6 drog med sig flera fordon och tre personer fick föras till sjukhus med lindriga skador. Polisen har inlett en förundersökning om vad som kan ha orsakat förödelsen. Hur har händelsen påverkat området kring Stenungsund? Vad finns det för teorier om vad som kan ha orsakat raset? Och är risken stor att vi får fler i framtiden? Gäster: Dennis Jörnmark Callstam, reporter på Aftonbladet och Johan Kleman, professor emeritus i fjärranalys. Programledare och producent: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Linnea Rönnqvist pratar om Kungens besök vid jordskredet i Stenungsund och de senaste nyheterna efter helgens skred. Hon berättar också om att styret i Göteborg vill flytta på Fiskhamnen för att slippa ständiga översvämningar. Fanny Wijk rapporterar om ett uppmärksammat mord i ett naturreservat utanför Enköping. Och om att gängkriminella köper dyra friluftskläder. Programmet gästas av Andreas Granath från utrikesredaktionen som ger oss en uppdatering av kriget i Ukraina. Dessutom i bakvagnen: Hummerpremiär, nya dyra dejtingtjänsten, och Västlänkens cykelgarage blir för dyrt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den stora vägen E6 har rasat vid Stenungsund, norr om Göteborg. Det var ett jordskred där och både vägen och byggnader gick sönder. I Klartext hör ni även om Henrik, som åkt en specialbyggd vagn, en dressin på järnvägen.

Jordskredet i Stenungsund. Beredskapsveckan börjar. Svt:s nya serie Taelgia. Sara Skyttedal ställer inte upp för omval till EU-parlamentet. Uppgifter: Rawa Majid skyddas av polischef. Kärnvapenupprustning i USA. Kina och Ryssland. Världens fulaste gräsmatta. Hur sanna är de ryska rösterna? Stängda fjällstationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När E6:an rasade sönder i höjd med Stenungsund så var det en pulsåder som gick av. Vägen är en viktig transportväg för många företag i regionen och även för Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren och Margareta Svensson, ekonomireporter

När E6:an rasade sönder i höjd med Stenungsund så var det en pulsåder som gick av. Vägen är en viktig transportväg för många företag i regionen och även för Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren och Margareta Svensson, ekonomireporter

Ring P1 från Malmö om bland annat gängkriminalitet, jordskredet vid Stenungsund och onödig provtagning i vården. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Petra Quiding Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi ägnar en stor del av dagens program åt jordskredet på E6 utanför Stenungsund som lämnat stor förödelse efter sig.Reporter Annelie Moran har varit på plats under helgen och ger oss en lägesbild.Dessutom har vi med oss naturgeografen Mats Olvmo som berättar mer om hur jordskred uppstår och vilka krafter som sätts i rörelse.Kalle Berg pratar också om att Norges före detta stadsminister Erna Solberg hamnat i blåsväder då hennes man misstänks för insiderhandel.Linnea Rönnqvist pratar om restaurangen Dirty Dough på Lindholmen där tidigare anställda vittnar om bland annat mjölbaggar och mögligt kött, något som även miljöförvaltningen hittat vid en kontroll. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 12:00

Är sjöpung framtidens mat? Det menar i alla fall Kalle Thorbjörnson (även känd som "Sjöpungs-Kalle"), som är försäljningschef på Marine Taste i Stenungsund. Där tillverkar man Umamifond och Umamicrème av sjöpung, och inom kort står även köttfärs på menyn. Manteldjuret sjöpung är en proteinrik havsrenare vars användningsområden ständigt ökar i takt med entusiasternas kunskap och fantasi. Heja Framtiden träffade Kalle under foodtech-konferensen Big Meet i Stockholm för ett kort samtal om sjöpungens oanade möjligheter. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Programmet är en repris från 16 maj 2023.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Avsnitt 79 av Discgolfpodden serveras er med värme och glädje. Vi bjuder på rundor som nästan är bra, vi bjuder på spänning från USA, vi bjuder på mer än Stenungsund och Vann Spa och vi bjuder på framtida discgolf-DNA. Tack för att du lyssnar.... ha så bra! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På 1970-talet kunde man fiska torsk från badbryggan och plocka blåmusslor vid strandkanten. Vattnet var klart och sandbottnen fast under fötterna. Sedan rubbades ekosystemet och de grunda vikarna i Bohuslän förändrades i grunden. Nu ska odlade blåmusslor och planterat ålgräs hjälpa till att återställa balansen. Från en ombyggd skördebåt kastas 100 ton odlade blåmusslor ut i Halsefjorden, mellan Orust och Stenungsund. På havsbottnen ska de ersätta musselreven som en gång fanns här. I en vik inte långt därifrån har 80 000 utplanterade skott av ålgräs börjat föröka sig och täcka allt mer av den tidigare kala bottnen. Det är två exempel på åtgärder som ska skapa en bättre livsmiljö för andra organismer och som kanske kan få torsken att trivas igen i fjordarna runt Tjörn och Orust.Medverkande: Niclas Åberg, projektledare för miljöprojektet Åtta fjordar; Beatrice Alenius och Anders Olsson, båda marinbiologer på Länsstyrelsen i Västra Götaland.Reporter: Malin AveniusProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Detta är ett sånt där grymt basavsnitt där vi får djupdyka i att visitera hästen och förebyggande vård. Vi får träffa Annika Eriksson som arbetar som djursjukskötare på Distriktsveterinärerna i Stenungsund och hon går igenom punkt för punkt vad man ska titta på varje dag kring sin häst. Det är allt från temperatur och puls till känna på ben, hovar och rygg. Vi går igenom en komplett lista och Annika delar också med sig av massor att tips och tankar på varje punkt.  Vill du läsa mer kan du läsa på Annikas hemsida: Https://barrelraceannika.webnode.se Här finner du också hela listan och länk till videos som vi pratar om i podden. ett tips kan också vara att kika in på  www.distriktsveterinärerna.se Glöm inte heller följa Equipodden på sociala medier

Detta är ett sånt där grymt basavsnitt där vi får djupdyka i att visitera hästen och förebyggande vård. Vi får träffa Annika Eriksson som arbetar som djursjukskötare på Distriktsveterinärerna i Stenungsund och hon går igenom punkt för punkt vad man ska titta på varje dag kring sin häst. Det är allt från temperatur och puls till känna på ben, hovar och rygg. Vi går igenom en komplett lista och Annika delar också med sig av massor att tips och tankar på varje punkt.  Vill du läsa mer kan du läsa på Annikas hemsida: Https://barrelraceannika.webnode.se Här finner du också hela listan och länk till videos som vi pratar om i podden. ett tips kan också vara att kika in på  www.distriktsveterinärerna.se Glöm inte heller följa Equipodden på sociala medier

Det är fel i valmaterialet i punktskrift från Valmyndigheten! Synskadades Riksförbund har fått rapporter om att flera synskadade väljare har fått hem ett felaktigt valmaterial i punktskrift och därför riskerar att rösta på ett annat parti än det man avsett. I denna specialsändning av Synpodden kommenterar Niklas Mattsson det inträffade och ni lyssnare får information om hur ni ska göra om ni har förtidsröstat och är osäkra på om ni har råkat använda en felaktig valsedel. Ni får även följa med på en revy i Stenungsund, där SRF Bohuslän har hittat ett annorlunda sätt att nå fram till politikerna med valfrågorna. Programledare: Monica Walldén Reporter: Caroline Gollungberg

Låga utsläpp från material såsom stål, cement och plast är viktigt för att nå våra klimatmål. I tidigare avsnitt har vi dykt ner i stål- och cementindustrins utmaningar (här respektive här). I poddens 73:e avsnitt gör vi ett djupdyk i de utmaningar som kemi- och plastindustrin står inför.  Gäst är Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige i Stenungsund, landets enda tillverkare av plasttypen polyeten. I avsnittet får vi höra om kemiindustrins tvådelade klimatutmaning, att dels ersätta fossila bränslen som råvara och dels som energibärare i de industriella processerna. Där vägen fram för många andra industrier är mer eller mindre tydlig när det gäller att få ner utsläppen ser det annorlunda ut för kemiindustrin. Vätgas, elektrifiering, koldioxidinfångning och en ökad användning av biomassa eller syntetiskt framtagna elektrobränslen kan alla vara del av lösningen. Här får vi hjälp av Anders att bena ut de olika framtidsspåren och på vilket sätt de kompletterar eller konkurrerar med varandra.  En central strategi att få ner utsläppen från plast är även ökad återvinning. I Europa är målsättningen att öka återvinning av plast från runt 15% till 55% till 2030. Anders,  som även är styrelseledamot för plaståtervinningsföretaget Svensk Plaståtervinning, berättar om hur återvinning av plast går till i dagsläget och vilka processer och tekniker som ska göra att målen nås.  Avslutningsvis får vi även höra om hur det senaste halvåret - med skenande priser, inte minst på el - har påverkat ett energiintensivt industriföretag såsom Borealis. (Per år använder Borealis Sverige 1 TWh el och Anders bedömning är att elbehovet inom en tioårsperiod kan komma att öka till runt 5 TWh — motsvarande 3-4% av svensk elförbrukning.)  Ett par gånger i avsnittet hänvisar Erik till rapporten “Scaling Up Europe” av Material Economics. Den kan du läsa här.

Petra och Peirina är två systrar från Stenungsund som är hängivna Linedancers. De berättar om vad linedance är, hur det går till, vad det finns för varianter och sedan diskuterar vi hur många danser det egentligen finns inom linedance. Vem kan göra en koreografi? Vilka dansar linedance? Och kan man dansa linedance till en dansbandslåt?   Ojojoj så mycket nytt vi får lära oss. Ett avsnitt där vi kommer in på en dans vi aldrig har provat.   Trevlig lyssning! Kram!   https://www.danssport.se/borjadansa/Omdanserna/Linedance/?fbclid=IwAR0SAweUFzzpK0yvD4Lvn_R6u7I4qcH4BwHznjz40WyU26mWrP0FTMM0gMM  Linedance på Svenska Danssportförbundet https://www.linedancerweb.com/index.php Linedancer https://www.facebook.com/Best-Of-The-West-Linedance-167162529964950/  Best of the West Linedance på Facebook   https://www.instagram.com/bestofthewestlinedancers/  Best of the West Linedance på Instagram http://www.bestofthewestlinedancers.se/default.asp  Best of the West Linedance Hemsida https://www.youtube.com/channel/UCvSKb2kQT4s0ce8kGDm3K9A/featured  Peirinsas Youtube med flera dansfilmer. https://www.copperknob.co.uk/  Här hittar man otroligt många olika linedanser med koreografier och beskrivningar. https://open.spotify.com/track/6OEk7d5wF0HutcT3dcsvJo?si=aad5a35ebf244907  Låten som Peirina skulle ha på nybörjarkursen. https://www.copperknob.co.uk/stepsheets/summer-shake-fr-ID153322.aspx Och https://www.copperknob.co.uk/stepsheets/summer-shake-ID152744.aspx  Innehåller flera danser till Casanovas låt ”Shake it”

Om samläsning på gymnasiet för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Vad är det för någonting och vad innebär det och vilken skillnad gör det för eleverna när det gäller deras utbildning och senare i livet också valmöjligheter? Medverkar gör Nadja Ekström, samordnare med fokus på gymnasieutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och Eva-Lisa Andersson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

Fåglar finns ”sänder” både från Dälene, Stenungsund och från Brunflo, Östersund. I Dälene hittar Peter svartvita flugsnappare och i Brunflo bearbetar Peder sin skräck för rödvingetrastar. Finns det någon fågelkoppling till regeringskrisen? Vilka fåglar hittar Peder på sitt sommarjobb i Östersund? Vi tar nu en sommarpaus och är tillbaka i slutet av sommaren. Följ med oss i flödet och håll utkik efter ljudliga sommarvykort… Produktion Iris media. Med Peter Gropman och Peder Edvinsson.

Vulkaner och tsunamis är mina favoriter. 7-åriga Nils från Stenungsund har superkoll på olika naturkatastrofer. Han tycker det är spännande med naturens starka krafter. Vill du vara med i Tisdagskollen? Skriv till Barnmorgon! Tisdagskollen produceras av UR.

Pastorn och St.Hellvis från bandet Gubbjävlers snackar om gubbpunk, Syster Ingrid, Zombiekrig, järnmonster, rep-problem, grilla, pelargoner, Siken, Computer Killed The Recordstore, kassetter, DIY och Kaj Kindvall. Vidare till Kent, Noice, Dr Zeke, Stenungsund, Gunde Svan, Mart Hällgren, punk, Ebba Grön, Håkan, Protes Bengt, Köln 81, Motörhead, D.R.I. The Baboon Show, Jerrys Farsa, Attityd Boys och Katthem.

Många svenskar tillbringar stora delar av året med att längta efter ljuset. Eva-Lotta Hultén är inte en av dem och i denna essä varnar hon för det artificiella ljusets lockelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Får man längta efter mörker i det här landet? Någon gång på senvåren börjar det. I takt med att dagarna blir längre blir jag allt mer nedslagen. Årstidsbunden depression drabbar de flesta på hösten och vintern men mig slår den mot på sommaren. Det tog ett tag att förstå vad det var för fel på mig. Jag tycker ju om att bada, odla, spana på växter och mycket annat som man främst kan ägna sig åt på sommaren. Ändå mådde jag så dåligt. Med september kom befrielsen men jag greppade inte att det var själva mörkret som var medicinen. För det är ju så med vårt språk och vår kultur att ordet ljust är synonymt med gott och glatt och alla förväntas älska sol och värme. Det gjorde det svårt för mig att få syn på att hösten äntligen gav mitt mörkerälskande jag löfte om ljusare tider. Men eftersom normen är att älska ljus försöker vi förvandla även höst och vinter till en enda lång ljusmanifestation och förstör de njutningar som mörkret erbjuder. Som promenader i så starkt månljus att träden kastar långa skuggor; eller vandring under stjärnklara himlar som gnistrar och överväldigar med sin oändlighet. Vi sätter upp fasadbelysningar och ljusslingor och gatlampor och strålkastare för att belysa träd och hus och pyntar vartenda fönster med lampor och allt detta ljus bildar ljusföroreningar. Människor som bor i städer ser allt färre stjärnor och märker allt mindre av månens sken. Eftersom gatlampor bara gör det riktigt ljust något tiotal meter omkring sig så upplever vi dessutom områden bortanför lampskenet som mörkare än om inte det artificiella ljuset funnits där som kontrast. Och så känner vi oss manade att lysa upp mer och mer av våra samhällen, för ingen människa ska ju behöva vara rädd för mörker. En effekt av det har fått det poetiska namnet himlaglim: ett diffust sken som i värsta fall kan bädda in hela städer i en gul kupol helt utan natthimmel.  Alltfler människor lyser också upp alltmer av sina trädgårdar. Men om en massa lampor lyser i trädgården går det ju inte att se vad som finns bortanför ljuskäglorna. Sikten blir kortare, världen mindre. Och nattliga vandrare får sin mörkersyn förstörd. Det är inte bara vi mänskliga mörkerälskare som lider av det myckna artificiella ljuset på fel tider av dygnet och året. I boken Mörkermanifestet berättar författaren och biologen Johan Eklöf om hur ljusföroreningar påverkar även djur och växter. Han börjar med sitt eget expertområde: fladdermössen. För 40 år sedan gjordes en studie som visade att två tredjedelar av kyrktornen i Västergötland hyste fladdermösskolonier. Eklöfs forskning visar att siffran nu sjunkit till en tredjedel. Skälet är att många kyrkor numera är upplysta av strålkastare för att synliggöra arkitekturen. Fladdermössen blir förvirrade och vet inte om det är natt eller dag. Istället för att ge sig ut och söka föda kurar de kvar inne i mörkret och svälter ihjäl. En tredjedel av alla ryggradsdjur och nästan två tredjedelar av de ryggradslösa djuren är nattlevande. De får sina dygns-, parnings- och födosöksrytmer störda, med förödande konsekvenser. Nattfjärilar är en av de mest drabbade arterna. De är lika viktiga pollinerare som bina men utför sitt jobb nattetid och fastnar lätt i ljuskäglor av olika slag när de försöker orientera sig efter månen, och dör. Den totala insektsbiomassan minskar i naturen och ökar i våra städer eftersom insekter som borde hålla till i skogen eller på ängen men förvirras av artificiellt ljus, är många. Jag förstår dem. När jag precis flyttat ut på landet blev jag själv lurad eftersom det såg ut som att solen gått ner rakt i söder, där himlen glödde vackert röd. Tills jag fick förklarat för mig att det var ljuslågorna från raffinaderiet i Stenungsund, två mil bort. Överbliven gas behöver emellanåt eldas upp och från de höga skorstenarna kan lågorna stå 20 meter höga. En annan ahaupplevelse fick jag för några år sedan då jag ännu flög och färdades över Egypten nattetid. Under mig syntes Nilen som en starkt upplyst orm genom landskapet. Människorna hade koncentrerats kring vattnet och ljuset spillde 10 000 meter upp i atmosfären. Men inte bara människor behöver vatten för att kunna leva. Vad gjorde den starka belysningen med alla andra levande varelser som rimligen är koncentrerade kring Nilen? Ljusföroreningarna rubbar och utarmar våra ekosystem och Johan Eklöf går till storms mot vår vansinniga strävan att lysa upp allt i vår värld. Förutom att det stör djur- och även växtliv är det också ett gigantiskt energislöseri en tiondel av all vår energiförbrukning går till belysning. Studier visar att för mycket, och fel sorts, artificiellt ljus bidrar till sömnsvårigheter, depressioner, fetma och vissa cancerformer. Så vad innebär det för invånare, djur och växter i den kinesiska staden Chengdu om en artificiell måne följer staden; en satellit som ska spegla ner solljus åtta gånger starkare än naturligt månljus om natten? Visserligen minskar kriminaliteten i mer upplysta miljöer men vi kanske kunde prata lite om vilket pris vi betalar för det? Lösningen måste inte vara total mörkläggning. Vi skulle inte bara kunna minska på ljuset utan också bli mycket bättre på att skärma av ljus så att det lyser på rätt ställen och inte strålar ut i atmosfären. Och vi skulle kunna välja färg på våra ljuskällor med större omsorg. Nattinsekter flyger framför allt mot grönt, blått och ultraviolett ljus. Gatlampor som lyser i orange är ett mindre problem än de som lyser med vitt sken som innehåller stora mängder violetta nyanser. Också andra djur och växter, och vi människor, påverkas olika av olika färger på ljuset. Och till skillnad från andra föroreningar kan vi göra något åt de som har med ljus att göra och få omedelbar effekt. Några av mina allra starkaste naturupplevelser har jag haft i mörker: nätter med mareld så intensiv att fiskars flykt under bryggan blir till långa ljusblixtar i vattnet och varje vågskvalp upp på stranden ser ut som flytande guld över sanden; nattliga bad i mörka sjöar, lägereldar, månljuspromenader, att ligga i sovsäck under bar himmel med åskblixtar i fjärran. Mörker gör det möjligt att se det naturliga ljuset och de ljusfenomen naturen bjuder på. Därför blir jag glad av att läsa i Mörkermanifestet att man runtom i världen börjat uppmärksamma problemen med ljusföroreningar alltmer och också börjat värna mörkret. Strandpromenader släcks ner för att invånarna ska kunna se havet ordentligt även när det är mörkt; LED-belysning anpassas för att lysa med olika sken beroende på när på dygnet det är; länder stiftar lagar som sätter stopp för ljusföroreningar ut i atmosfären och kräver ljusavskärmning; The International Dark Sky Association certifierar mörkerparker, kommuner och reservat som kan uppvisa extraordinär natthimmel, fri från störande ljus. Låt oss, som Johan Eklöf formulerar det, fånga natten - carpe noctem. Mörkrets krafter, mobilisera er! Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

För LBM Auto Parts i Stenungsund har Ebay.de öppnat den tyska B2B-marknaden för reservdelar och renoverade växellådor. Under coronapandemin har LBM Auto Parts försäljning på Ebay fördubblats. På många marknader i Europa och USA är Ebay den näst största marknadsplatsen efter Amazon. Under årets första kvartal såldes produkter till ett värde av 200 miljarder kronor på Ebay. I avsnitt 149 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stålebo, vd på LBM Auto Parts som framgångsrikt säljer på Ebay i Tyskland. Ebay är en bra kanal för att testa en ny marknad - särskilt som du säljer till företag eller smalare produkter, hävdar Erik Stålebo, vd på LBM Auto Parts. Vi pratar också om att sälja via Finn.no i Norge och Blocket i Sverige.

Denna veckan träffar vi Mathias från Stenungsund som fått fria händer att bygga upp en modern tappning av sin fars gamla Scania 143:a. Häll upp kaffet och lyssna till ett nytt avsnitt av Lastbilspodden!

Patricia ”Patti” Aliaga är dagens fantastiska gäst. Hon har gjort en livsresa från att gifta sig ung i Chile för att sedan flytta till Sverige, arbeta som lärare och starta egen dansskola i Stenungsund. Vi pratar om hur viktig dansen är och hur Patti löser sitt jobb, fritid och dansen med det handikapp hon har. Med dubbla hörapparater som hon gärna vill att folk ska se så de förstår varför det kan uppstå problem när man lever med hörselnedsättning. Exempelvis som när vi skulle starta inspelningen av avsnittet fick hon ta ur hörapparaterna för att det inte skulle bli rundgång i dem. Men sedan löste det sig utan problem. Vi kommer också självklart in på Coronaviruset och hur hennes dotter som nu sitter fast i Chile har det och hur stor skillnad det är på agerandet i Chile och Sverige. Och vi får även höra om kreativa lösningar på att hålla kurs via nätet. Trevlig lyssning! Kram! https://www.instagram.com/pattisakademi/ Pattis på Instagram     http://pattis.se/ Pattis hemsida https://www.facebook.com/pattiskolan Pattis på Facebook https://www.youtube.com/watch?v=ZyyBrOYV52o&feature=share&fbclid=IwAR3hkUno-ouoPMovJG7NqjxUPWA3V6W8TotPZHJP5eeOngWjdYbSdCsuzQ0  Bootcamp Anita Santos Rubin - Benidorm Salsa Congress 2018 #danspassion #pattisakademi #pattisdansskola #salsadance #salsa #stenungsund #Chile #corona #patriciaaliaga   

När filmatiseringen av H.P. Lovecrafts novell "Color out of Space" nu går upp på svenska biografer, passar vi på att analysera hans författarskap som helhet. Vem var han? Vad skrev han - och varför? Det är Per Israelson, litteraturvetare vid Stockholms universitet, som presenterar H.P. Lovecraft för oss. Kulturredaktionens Katarina Wikars har också sammanställt en kort introduktion kring den här allt mer inflytelserika författaren. SVERIGES JUST NU MEST FOLKKÄRE KONSTNÄR? P1 Kulturs reporter Mina Benaissa träffar Lars Lerin i samband med hans nya utställning i Stenungsund, som enligt tidningsrubrikerna orsakade "kökaos". NYA HETA UTSTÄLLNINGAR I STOCKHOLM Vår konstkritiker Cecilia Blomberg har sett några intressanta och lovande konstnärer på de vernissager som precis har varit på gallerierna. NÄR KVINNORNA SKREVS UT UR KULTURHISTORIEN Författaren Gabriella Håkansson går i dagens OBS-essä tillbaka till 1700-talets intellektuella herrklubb med bland andra Samuel Johnson och Adam Smith - och menar att det var just där och då som vår historia tog en annan vändning.

BOOMSHACKALACK! Göteborgs enda renodlade lokalfotbollspodd - Rasta Möter - satte sig på bussen och begav sig till Stenungsund för att snacka lokalfotboll med Romelanda UF:s spelande assisterande tränare Björn Sjösvärd! Fokuset ligger på Kungälvsfotbollen och vi pratar självklart även om Sjösvärds egna karriär och allt hoppande mellan RUF och Kongahälla. Det blir även bra snack om rivaliteten mellan Ytterby och Kongahälla men även om uppstickaren FC Komarken! Vi hinner också med att prata om Kungälvsfotbollens relation till lagen från Göteborg. Intressant lyssning!  Podden drivs och produceras av Fredrik "Rasta" Airosto och åsikter tas emot på rastaochdalla@rastaochdalla.se 

Hur kan vi stärka vårt band till naturen? Vi frågar författaren och terapeuten Eva Sanner. Vi besöker också en helig skog i Kenya och ett fågelberg i Skottland. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Sommar innebär ofta mer tid ute i naturen. Men hur tar man med sig naturvanorna in i vardagen? Det är en av frågorna när vår fältreporter Lisa Henkow möter författaren och terapeuten Eva Sanner i hennes hemmamarker utanför Stenungsund. Det kommer också att handla om hur vi kan stärka det emotionella bandet med naturen och på så vis må bättre. En plats där människan sedan lång tid haft ett särskilt band till naturen är Kaya Kinondo i Kenya. Vi besöker denna heliga skog som utpekats som världsarv av Unesco. Och så till Skottland, till två riktiga hotspots för fåglar: Våtmarken Loch of Strathbeg där 20 procent av världspopulationen av spetsbergsgäss övervintrar, och fågelberget Troup head som hyser Skottlands största fastlandskoloni av havssulor. Vi hör om dem båda i ett reportage av Hjalmar Dahm. I veckans kråkvinkel vägrar Helena Söderlundh att gå in. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Efter ett hot på sociala medier bestämde sig gymnasieskolan i Stenungsund för att hålla stängt. Poeten, författaren och artisten Bob Hansson är dagens gäst. Floristen tipsar - kärleksboosta dina krukväxter inför våren!

Detta är det andra avsnittet av ” En vanlig jävla pod”. Jag pratar bland annat om vad jag gjorde i Stenungsund och att jag har köpt en Kermit dräkt. Hoppas ni tycker att avsnittet är roligt så hörs vi i nästa.

Välkomna till Hav och samhälle Podcast nr 4! Denna gång ska det handla om de fantastiska algerna som börjar användas allt mer för att skapa hållbar mat. Och så ska vi höra om hur det kom sig att ett forskningsprojekt kring plastutsläpp i Stenungsund fick så stor uppmärksamhet.

Sätter mig ner vid mitt köksbord tillsammans med Viktor Olsson för att prata om hans musik, om hemstaden Stenungsund och vägen mot kommande andra albumet.

Spekulationerna om Tough Viking visar sig stämma och Andreas springer en halvmara i Spanien. Johan intervjuar vinnaren av OCR Golden Trophy Stenungsund och ni får veta vad som troligen hade hänt, ifall podden fanns på 50-talet. #flerhinderåtfolket

Avsnitt nummer 90 av Arsenal Göteborg Podcast med Filip Tolf, Tobias Johannisson & Oscar Axelsson! I detta avsnitt så har vi med oss Sebastian Ahokas via Skype ifrån Cardiff! Vi pratar om senaste match, bristfällig taktik & kommande Östersundmatcher!

På yrkesutbildningen i Stenungsund kan SFI-elever söka till olika utbildningar som erbjuder språkstöd. Utbildningarna genomförs i tätt samarbete med olika branscher och målet är att eleverna dels ska bli bättre på svenska men också få ett yrke. Vi träffar svenskläraren Maria Jakobsson och några av hennes elever som läser till busschaufför och fordonstekniker. De berättar om vad för olika slags kurser som finns på skolan och vad språkstöd egentligen innebär.

På yrkesutbildningen i Stenungsund kan SFI-elever söka till olika utbildningar som erbjuder språkstöd. Utbildningarna genomförs i tätt samarbete med olika branscher och målet är att eleverna dels ska bli bättre på svenska men också få ett yrke. Vi träffar svenskläraren Maria Jakobsson och några av hennes elever som läser till busschaufför och fordonstekniker. De berättar om vad för olika slags kurser som finns på skolan och vad språkstöd egentligen innebär.

Måste man förstå matematiken? Det är mattelektion i en klass på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och eleverna klagar på att de inte förstår. Kanske kommer alla till en punkt där det inte längre går att förstå. Sveriges första kvinnliga professor, Sonja Kovalevsky, var professor i matematik men hon kunde inte ens multiplikationstabellen. Matteläraren Åse Hildesson Nisén berättar om vad hon tycker är världens vackraste formel - Eulers identitet. Matematikern Staffan Rodhe berättar om primtal som håller hemligheter, Fibonaccis talserie och om världens roligaste tal.

Måste man förstå matematiken? Det är mattelektion i en klass på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och eleverna klagar på att de inte förstår. Kanske kommer alla till en punkt där det inte längre går att förstå. Sveriges första kvinnliga professor, Sonja Kovalevsky, var professor i matematik men hon kunde inte ens multiplikationstabellen. Matteläraren Åse Hildesson Nisén berättar om vad hon tycker är världens vackraste formel - Eulers identitet. Matematikern Staffan Rodhe berättar om primtal som håller hemligheter, Fibonaccis talserie och om världens roligaste tal.

I nionde avsnittet av Kabyssen i P3 landar vi i Ucklum, det lilla samhället öster om Stenungsund där E6:an INTE längre passerar. Vi diskuterar vandringskängor, träffar 14-åringen som sommarjobbar som präst och som vanligt spelar husbandet Stallet goa önskelåtar. Även sångpedagogerna Åsa och Pernilla har denna vecka begett sig ut på sjön och bjuder på energisk underhållning! Kabyssen är skrivet och framfört av humorgruppen Stallet, bestående av Anni Tuikka, Isabelle Riddez Hegestam, Elin Thomasdotter, Linn Mannheimer och Isabella Posse Boquist. Programmet görs av produktionsbolaget Munck med producent Adrian Boberg och ljudtekniker Mårten Andersson.

Mariette är utmanare den här veckan. Det är också Axwell Ingrosso och Viktor Olsson. Axwell Λ Ingrosso - Två tredjedelar av Swedish House Mafia skördar framgångar och står för låten som är sommarens mest nerladdade och "Sun Is Shining" ligger i topp även på streamingtjänstlistorna. På onsdagarna i sommar får de partysugna turister att dansa genom att invadera ön i Spanien som heter Ibiza. Viktor Olsson - En 22årig kille från Stenungsund som albumdebuterat och plattan heter likadant som orten. Den är dock inspelad på Gotland och har dessutom givits ut på vinyl.  "27 kvm" heter låten som han utmanar med och som handlar om hur det är att växa upp i en småstad. Mariette - Hon slog igenom i våras i Melodifestivalen och låg även några veckor på Svensktoppen med sitt bidrag. Nu vill hon tillbaka till listan med årets officiella Pridelåt som heter "My Revolution". I sommar mycket turnerande där hon bland annat värmt upp scenen åt Roxette.

Båtlivet i P4 i besöker Stenungsund, samhället där båtar för fritid och tävling är i centrum bildligt och bokstavligt. Elof Wenzerl från Stenungsunds båtklubb beskriver hur man inspekterar motor, båt och segel inför säsongen, Anders Thorén och Liselott Kantling från Stenungsunds segelsällskap berättar om tävlingen Tjörn Runt och vad som krävs för att ställa upp och Ola Stensby pratar om en särskild sorts bryggsegling.

Daniel Farkas föddes I Mölndal men flyttade i tidig ålder till Bohuslän och den västkustska småstaden Stenungsund. Under mitten av 90-talet tog han hiphopen till sig efter att ha spelat bas i flertalet lokala band bland annat inspirerat av Rage Against the Machine. Under sent 90-tal bildade han och vännen Form One gruppen Autobots och kom … Continue reading "Avsnitt 46 – Nephilim/Daniel Farkas"