Podcasts about psykoser

De psykiskt sjuka har historiskt stötts ut ur samhället men också romantiserats inom konsten. Maria Küchen reflekterar över normalitetens oklara gränser och det höga priset för verklig originalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal”. Titeln på Thåströms soloalbum från 1999, säger vad många känner: den skapande outsidern är en frisk visionär i opposition mot en sjuk normalitet. Och visst – det normala kan verkligen vara konstigt.”Det man i dagligt tal kallar 'normalt' har inga klara gränser – och kan inte heller ha det”, skrev psykiatrikern Johan Cullberg i sitt grundverk ”Psykoser” . Det går bra för hyfsat normala människor att tro på tankeläsning och spådomar, på utomjordingar mitt ibland oss, på att Donald Trump är Guds utsände, på nästan vilka konstigheter som helst faktiskt – bara jag gör det tillsammans med andra.Idén om vad som är ”normalt” grundas på kollektiva överenskommelser. Om bara en enda person i världen trodde att Trump var Guds utsände så skulle den personen erbjudas psykiatrisk vård.Att vara normal, att kollektivt komma överens med många andra om vad som är rätt och sant, ger trygghet. Normaliteten har inget att vara rädd för. Så det är konstigt att den ofta blir så skräckslaget brutal mot det den definierar som onormalt.Till dem som normaliteten har stött ut hårdast hör de psykotiska. Psykiatrisjukhuset S:t Lars i Lund, som anlades 1879, fick år 1895 en egen begravningsplats utanför staden. Ett skäl – enligt en kartläggning av begravningsplatsens historia – var att ”borgarna i Lund protesterade och klagade över att de fick begravningsplatser bredvid 'dårarna' ''.Anhöriga skämdes för sina nära som förlorat förståndet. Barn, föräldrar och syskon stöttes bort, gömdes för världen och glömdes så gott det gick, både i livet och efter döden. Mellan 1895 och 1951 jordfästes mer än tusen döda på S:t Lars begravningsplats. Några enstaka fick en gravsten av sina släktingar, men oftast markeras de psykiskt sjukas sista viloplatser bara av pinnar i svart smide med ett nummer.Psykvården har varit full av brister och brutalitet. Men S:t Lars sjukhusområde är vackert. Sedan sjukhuset lades ner 2013 håller skolor och företag till i de ståtliga byggnaderna. Illvilja mot psykiskt sjuka var inte drivkraften när S:t Lars kom till. Lummiga parker skulle ge ro åt ångestridna själar. Överläkaren som var med och grundade sjukhuset ville ge dem vård, frisk luft och vila i en ljus och ordnad miljö. Men varken psykofarmaka eller samtalsterapi existerade år 1879. För de svåraste fallen återstod till sist bara livslång förvaring och kontroll i speciella asyler inom sjukhusområdet.”De e ni som e konstiga de e jag som är normal”. Thåströms identitet som outsider gör honom till en tämligen normal rockstjärna. Men skulle en psykotisk person tänka så? Hon definierar sig inte nödvändigtvis som normalitetens motsats. ”Det normala” upphör att ens existera. Det ersätts av ett helt eget system av visioner och kommandon, ångest och extas, klarsyn och förvirring, stränga strukturer och total upplösning. En inre värld kan uppstå som inte relaterar till normaliteten alls, och som i sin tur är omöjlig för normaliteten att relatera till.Psykosen är de kollektiva överenskommelsernas sammanbrott, till förmån för en helt individuell övertygelse. Kanske kan psykosen ses som en extrem och hjälplös form av individualism.Individualismen är norm i det samtida västerlandet. Det rimmar bra med den paradoxala normaliseringen av det ”konstiga” som speglas i Thåströms albumtitel. Alla förväntas vilja vara unika, tänka utanför lådan, finna sin egen sanning. Psykotikerns sanning är oöverträffat unik. Och ändå – total individualist på riktigt, psykotisk, vill ingen bli. Vi behöver de trygga kollektiva överenskommelserna. Och vi är mimetiska varelser, vi härmar.Under de senaste århundradena, parallellt med att individualismen växte fram som ideal, har psykiskt friska västerländska konstnärer experimenterat med att härma galenskapen. En romantisering av vansinnet uppstod under just romantiken. I sin bok ”Madness and the romantic poet” beskriver litteraturforskaren James Whitehead hur vansinne ansågs ge genial inspiration åt romantikens brittiska poeter. Den idén om kopplingar mellan skapande och psykisk sjukdom lever än. En annan rottråd letar sig ner i det tidiga 1900-talets surrealism. Surrealisten André Breton till exempel iakttog psykoser med fascination under sin tid som läkare, och det skulle komma att inspirera hans författarskap.Bland S:t Lars intagna fanns verkligen flera begåvade bildskapare, inte minst broderande kvinnor. I patienten Jacquette Stjernstedts journal står det om hennes sömnad: ”Kan i allmänhet inte användas till någonting. Syr en del bisarra mönster och figurer med egendomlig hopklottring av färgerna, dock ej utan en viss totalverkan”.Stjernstedt bröt upp broderiets konventioner. Motiven blev färgstarkt, kraftfullt och drömskt abstrakta. Hennes sjukdom födde fullödig konst. I dag kan man se den på Kulturen i Lund, i den permanenta utställningen ”En annan värld” med verk av ett sjuttiotal intagna på S:t Lars.Den mest kände bildkonstnären bland S:t Lars patienter är dock ingen kvinna med nål och tråd som verktyg, utan professorssonen Carl Fredrik Hill. Hans schizofreni fick honom att bryta nya vägar. Det gav honom en plats bland Sveriges främsta konstnärer. Vansinne kan onekligen vara visionärt – och smärtsamt isolerande. Efter några år på S:t Lars vårdades Carl Fredrik Hill i barndomshemmet i Lund av sina systrar, fram till sin död 61 år gammal år 1911. Han blev en unik konstnär, men priset för honom och hans närstående var högt.När individualismen blev norm, när den blev normal, konformerades den alltså till en paradoxal kollektivism. Det ger normalitetens individualister trygghet. Så att vi också i fortsättningen kan komma överens med varandra om vad som är verkligt och vilka vi är. En människa vars verklighetsuppfattning är så individuell att ingen annan kan relatera till den – det är hon som är konstig, trots allt. Det är vi som är normala. Vi som kanske innerst inne ser ner på människor som med läkarens journalspråk på S:t Lars inte kan användas till någonting. Kanske är vi rädda att hamna bland dem, att på riktigt stötas ut ur överenskommelserna om vad normalitet är – en normalitet som saknar klara gränser och kan omförhandlas närhelst en grupp människor vill det.Maria Küchenförfattare och skribentProducent: Ann LingebrandtLitteratur:Johan Cullberg: Psykoser. Natur & Kultur 2000Victoria Hult: Kulturmiljörapport 2019:37 – S:t Lars begravningsplats. Kulturen 2019James Whitehead: Madness and the romantic poet. Oxford University press 2017Joost Haan, Peter J. Koehler, Julien Bogousslavsky: Neurology and surrealism – André Breton and Joseph Babinski. Brain 2012

I denne episoden forteller rapper Trond Angelo Eriksen, bedre kjent som Angelo Reira, ærlig om den tre år lange prosessen for å ferdigstille albumet. Fire år som rusfri har gjort noe med hvordan han forholder seg til musikken i dag. Psykoser, vrangforestillinger, rus og distraksjoner har tidligere stått i veien, men nå ligger fokuset på ny jobb som møbelsnekker og å få produsert mest mulig musikk. Hvordan er det å leve med en annen virkelighetsoppfatning enn omgivelsene rundt? Og hvordan klarte han å komme seg ut av rusen? Det og mye mer får du svar på i denne episoden av Drømmefanger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi prater om Pål Sletaunes film Naboer (2005) med Kristoffer Joner, Cecilie Mosli, Anna Bache-Wiig og Julia Schacht.Vi er for èn gang skyld svært uenige om filmen – er åpningsscenen tam eller direkte genial? Her skorter det ikke på kreative teorier i håpet på å komme til bunns i denne forvirrende filmen.LINKER: «Naboer: Mer enn bare sex og vold» (ABC Nyheter, 2007)NEVNTE FILMER/TV-SERIER:Budbringeren21. juli (TV)Klokker i måneskinnMenn som hater kvinnerMammonTre nøtter til Asjepott (2022)Shallow GraveSanta SangreSlipp Jimmy friPaxHotel St PauliCharlie og sjokoladefabrikkenMongolandDetektorDe to gode naboene (TV)KONTAKT OSS:Epost: post@norskfilmer.nohttps://www.facebook.com/norskfilmerhttps://www.instagram.com/norsk_film_er/Support this podcast at — https://redcircle.com/norsk-film-er/donations

I år firar Khai Chau 30 år utan inläggningar i psykiatrin. Senast han blev inlagd var han ung och mitt uppe i sina universitetsstudier. Det blev ingen examen och ingen karriär på arbetsmarknaden. Trots att Khai lyckats undvika svårare återinsjuknanden har han haft svårt att få ett vanligt jobb och alltid haft väldigt lite pengar. Utan pengar är det svårt att ta del av det som andra använder för att må bra. Det som varit viktigast för att Khai ändå har kunnat må bra är gemenskapen i den lokala RSMH-föreningen och i bowlingklubben. RSMH-föreningen är idag nedlagd men idag har Khai med kommunens hjälp lyckats få till en individuell placering i Bowlinghallen där han hjälper till 3 timmar om dagen.

Erik har pratat med Jonas Böhlmark, som tagit sig runt hela norra Europa genom att spring, cykla och ståpaddla (SUP). Jonas berättar om sin bipolära sjukdom, om psykoserna, om 3000 timmar träning på 13 månader, om skidåkning (som bäst har han varit 84:a i Vasaloppet) och om sina eskapader i bland annat Nordsjön. Han presenterar också sina kommande äventyr här i podden. Detta är ett bonusavsnitt och består enbart av intervjun.

Storhedsvanvid. Frygt for bittesmå ting under huden. Hallucinationer og paranoia. Det hele hører under psykosen. Men hvad er en psykose egentlig? Og kan det bruges til noget? Findes det gale geni? Vært: Huxi Bach. Gæst: Bjørn Ebdrup.

Hallucinationer og vrangforestillinger er nogle af de typiske symptomer, man kan opleve, når man gennemgår en psykose.  Men hvad er det, der går galt i hjernen, når man pludselig hører stemmer, der ikke er der? Eller når man ser uhyggelige væsner i skyggerne, som kun eksisterer i ens fantasi? Bjørn Ebdrup er en af Danmarks førende psykose-forskere, og han giver i denne episode svar på, hvad vi ved om årsagen til psykoser, og hvordan man forsker i fænomenet.  Han fortæller også, om psykoser kan sammenlignes med febervildelser, og han giver råd til, hvordan man undgår at udvikle psykoser, hvis man for eksempel er i familie med personer, der har en skizofreni-diagnose.  Brainstorm er støttet af Lundbeckfonden. Medvirkende:  Bjørn Ebdrup, overlæge og forskningsleder på Center for Neuropsykiatrisk Skizofreniforskning på Psykiatrisk Center Glostrup og professor på Københavns Universitet Hør mere om psykoser, skizofreni og hørehallucinationer i denne Brainstorm-episode. Brainstorm er på TikTok  og Instagram. 

Psykoser som leder fram till schizofreni är komplexa sjukdomar. Forskarna har förstått mycket om genetiken, men nu handlar det om att också förstå exakt vad som händer i hjärnan för att kunna skapa bättre behandlingar. Vägen dit går via minihjärnor som odlas fram i provrör med hud från personer med psykos. Våra hjärnor har mer än hundra miljarder nervceller. Varje nervcell kan skicka signaler till tusen andra nervceller och kontaktas av lika många. Kontakten sker via synapser där nervsignaler förs vidare från en cell till en annan. Den ytan där det sker kallas synapser. I början av våra liv har vi fler kontaktytor än vad som behövs. När hjärnan mognar så tas vissa synapser bort för att hjärnan ska kunna bli specialiserad. Men hos vissa tar kroppen bort för många synapser. Det tycks kunna leda till schizofreni.De gör minihjärnor av nervceller för att förstå schizofreniNu har forskare på Karolinska institutet kunnat visa hur det här går till. Detta genom att i ett forskningsprojekt ta hud från personer som fått psykos och senare diagnosen schizofreni. Huden backas tillbaka till att bli ursprungsceller, och programmeras sedan om till att bli nervceller. Från det skapas konstgjorda nätverk av nervceller som blir som minihjärnor i provrör. Inga riktiga hjärnor, men modeller som gör att forskarna nu verkar hitta vägar för möjliga nya behandlingar. Det handlar om vad som styr beskärningen i hjärnan och hur det kan påverkas via mikroglia. Medverkande: Carl Sellgren Majkowitz, överläkare i psykiatri och forskningsledare på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet, Funda Orhan,postdok vid institution fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Solna och Susmita Malwade doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Sola. Reporter Annika Östman Producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Et stigende antal børn og unge under 18 år bliver diagnosticeret med en psykoselidelse, men behandlingen er underbelyst rent forskningsmæssigt. I den seneste udgave af podcasten Videnskabens Veje kan du høre om Opus Young-projektet, der undersøger, hvilken forskel en tidlig, specialiseret indsats til børn med debuterende psykoser kan gøre. I 'Opus Young' er der ikke kun fokus på barnet men på hele familien, fortæller gæst Anne Katrine Pagsberg, professor og leder af forskningsenheden ved Børne- og Ungdomspsykiatrisk Center

Idag talar vi om psykisk ohälsa, psykoser och schizofreni genom en lyssnare som skrivit mejl till oss. Brevskrivaren berättar hur denne fått hjälp med psykisk ohälsa genom dimensionell kunskap. Vi talar om det idag och gör det utifrån den dimensionella kunskapen.http://www.medireiki.sehttp://www.solkarina.sehttp://www.sannessens.seInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videosDavid:Kontakt David davidgrahn@yahoo.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Samspillet mellem psykologi og biologi kan gøre os klogere på, hvorfor mennesker med psykisk sygdom reagerer vidt forskelligt på behandling. Det kan give et indblik i overgangene fra sårbar til syg og fra syg til rask. I den nye episode af podcasten Videnskabens Veje taler vi med Tina Dam Kristensen, psykolog og postdoc ved Center for Neuropsykiatrisk Skizofreniforskning, om hendes forskning i sammenhængen mellem hvid substans og psykoser.Hendes håb er, at man kan finde biomarkører for mekanismerne i blandt andet skizofreni og dermed skabe bedre udredning og behandling

Lyssna till Hjärnkollambassadören Anna-Clara Skogholt, nyss fyllda 30 år, som berättar om sina erfarenheter av att insjukna i psykossjukdom som 17-åring och hur hon lärt sig hantera sjukdomen genom åren. Och framför allt – hör vilka lärdomar hon fått av att numera bo på ett äldreboende, i väntan att få en plats på ett LSS-boende. Hon har fått ta del av palliativ vård, som har fokus på att lindra i stället för att bota, vilket fallit väl ut även för en person med psykossjukdom. Det har lett till hon har fått ökad psykisk hälsa, och hon känner att personalen lyssnar mer på vad hon säger. Den största skillnaden mot att få behandling inom psykiatrin är att hon inom den palliativa vården som hon möts av på äldreboendet inte känner samma krav på prestation från personalen. Inom den vanliga vården upplever hon mer fokus på att tillfredsställa personalens behov av att genomföra åtgärder och uppföljningar. -Jag som patient kan ha fokus på min återhämtning i stället för att tillfredsställa andra människors protokoll för att det ska se bra ut på pappret, säger Anna-Clara som vill ha livskvalitet på sina villkor. -Det är ju jag som ska leva resten av mitt liv.

Lyssna till Hjärnkollambassadören Anna-Clara Skogholt, nyss fyllda 30 år, som berättar om sina erfarenheter av att insjukna i psykossjukdom som 17-åring och hur hon lärt sig hantera sjukdomen genom åren. Och framför allt – hör vilka lärdomar hon fått av att numera bo på ett äldreboende, i väntan att få en plats på ett LSS-boende. Hon har fått ta del av palliativ vård, som har fokus på att lindra i stället för att bota, vilket fallit väl ut även för en person med psykossjukdom. Det har lett till hon har fått ökad psykisk hälsa, och hon känner att personalen lyssnar mer på vad hon säger. Den största skillnaden mot att få behandling inom psykiatrin är att hon inom den palliativa vården som hon möts av på äldreboendet inte känner samma krav på prestation från personalen. Inom den vanliga vården upplever hon mer fokus på att tillfredsställa personalens behov av att genomföra åtgärder och uppföljningar. -Jag som patient kan ha fokus på min återhämtning i stället för att tillfredsställa andra människors protokoll för att det ska se bra ut på pappret, säger Anna-Clara som vill ha livskvalitet på sina villkor. -Det är ju jag som ska leva resten av mitt liv.

Jeg taler med med forfatter og foredragsholder Andrea Hejlskov med udgangspunkt i nordisk mytologi. Vi taler om, hvad er det egentlig er man tror på, når man er Asa-troende. Om myter, fordomme og misforståelser i den forbindelse - for eksempel, hvordan mange ser det som en "tegneseriereligion"… Men det er altså langt mere end det. Blandt andet handler en stor del af den nordiske mytolgi, om forbindelsen til naturen, samt en forståelse for at der findes flere sandheder på samme tid. Andrea fortæller om magi, ritualer og varsler. Om sygdom, psykoser, indsigt, indvielser og overgange. Vi taler også om queerness i nordisk mytologi og om, hvordan alt er cyklisk og at man aldrig bliver færdig med at forstå og udvikle sig. At der altid er mere at udforske og om følelsen af at have levet flere liv i sit nuværende liv. Du kan se mere til Andrea på Instagram @andreahejlskov Du kan også følge Det Spirituelle Hjørne på Instagram @detspirituellehjorne Hvis du vil I kontakt med Hjørnet kan du skrive til detspirituellehjorne@gmail.com For at støtte Det spirituelle hjørne kan du klikke her: https://detspirituellehjorne.10er.app/ Alle donationer gør en forskel og betyder at jeg kan blive ved med at lave podcasten

Denna veckan gästas vi av stjärnan Julia som är konstnär och författare. Hon lever med Schizoaffektivt syndrom och psykoser och det här är ett så otroligt viktigt avsnitt. Det är så viktigt att våga och vilja prata om den mörka psykiska ohälsan som drabbar många människor och som än idag är otroligt tabubelagd. Vi pratar om hur det är att ha en psykos (såklart olika från person till person men Julia pratar om SINA erfarenheter) om vården, psykiatrin och om att få sin diagnos. Kolla gärna in Julias hemsida juliapiven.com där ni kan köpa hennes bok och se hennes konst.

Johan Cullberg är professor i psykiatri och har bland annat skrivit böcker om kris och utveckling, dynamisk psykoterapi samt om psykoser och psykossjukdomar. I det här avsnittet av Popcornpodden möter du Johan Cullberg och mig i ett samtal om just psykossjukdomar - men också om kriser och mänskliga möten. Om vikten av att möta människan - före diagnosen.   Vi inleder med ingången i att vi båda har eller har haft, bröder med psykossjukdom. Så vad är en en psykos? Vilka symtom finns - och vilka behandlingar? Och så några ord, till den som är anhörig. Vi pratar om fördomar och myter - är det kanske så att schizofrenibegreppet borde avskaffas? Hör Johans tankar i frågan. Ett viktigt avsnitt - lyssna gärna, dela gärna.  Du kan också läsa ett blogginlägg på www.popcornpodden.se som sammanfattar delar av det här samtalet. Där hittar du också en del fakta om psykoser och psykossjukdomar! Hör gärna av dig med dina frågor och tankar! Tove Eloa

Hvor går skillet mellom åndelige opplevelser, ut av deg selv opplevelser og psykisk sykdom? I denne episoden møter vi psykiater og førsteamanuensis ved det medisinske fakultet Kristin Lie Romm til en samtale om psykose.Har du behov for samtale/veiledning for deg selv eller noen du er glad i? https://oslo-universitetssykehus.no/fag-og-forskning/nasjonale-og-regionale-tjenester/tips-sor-ost

Hvor går skillet mellom åndelige opplevelser, ut av deg selv opplevelser og psykisk sykdom? I denne episoden møter vi psykiater og førsteamanuensis ved det medisinske fakultet Kristin Lie Romm til en samtale om psykose.Har du behov for samtale/veiledning for deg selv eller noen du er glad i? https://oslo-universitetssykehus.no/fag-og-forskning/nasjonale-og-regionale-tjenester/tips-sor-ost

Louise fick plötsligt psykoser och när hon började prata med solen, hundar och bilar på stan, blev hon inlagd med tvång. Hör hennes kloka resonemang kring sin sjukdom. VÅGA PRATA är en del av Hjärnkoll Stockholm och stöds av Postkodsstiftelsen. Inspelning: Produktionsbolaget Munck Redigering: Julius Rydinger Musik av Erik Bring, producerad av Melvin Rehnlund www.vagaprata.nu

Louise fick plötsligt psykoser och när hon började prata med solen, hundar och bilar på stan, blev hon inlagd med tvång. Hör hennes kloka resonemang kring sin sjukdom. VÅGA PRATA är en del av Hjärnkoll Stockholm och stöds av Postkodsstiftelsen. Inspelning: Produktionsbolaget Munck Redigering: Julius Rydinger Musik av Erik Bring, producerad av Melvin Rehnlund www.vagaprata.nu

Professor Anne Katrine Pagsberg fra Børne og Ungdomspsykiatrisk Center fortæller om forskning i effekt og bivirkninger ved de to mest almindelige præparater (aripiprazol og quetiapin) mod psykose for børn og unge. Dette har indtil nu har været underbelyst. Problemet har været, at man ikke nødvendigvis kan overføre viden om effekt og bivirkningerne fra de voksne til børn og unge, fordi centralnervesystemet er under udvikling i denne fase af livet. Hør om studiet, der har været uafhængigt af medicinalindustrien, og om hvordan resultaterne kan bruges i behandlingen.

Vrangforestillinger og hallusinasjoner er ofte forekommende ved psykotiske lidelser som blant annet schizofreni. Psykoser er blant de alvorlige psykiske lidelsene. I denne podcasten har vi en dialog rundt hva som kjennetegner psykotiske lidelser, hvordan de oppstår og hvordan de best mulig kan behandles.

En av Fountain House podcasts, idag får vi lyssna på Ulla-Britt och Jannes personliga berättelser: Ulla Britt utsattes för sexuella övergrepp när hon var liten. Detta kunde hon aldrig tala med någon om utan bar det som en ful hemlighet inom sig själv. I vuxen ålder har hon flera gånger hamnat i psykos. Den senaste psykosen ledde henne till England där hon blev kvar i två år, satte sprätt på ett miljonarv och slutade som uteliggare. Ulla Britt tror helt klart själv att hennes psykoser till stor del beror på att hon aldrig fick tala ut om det som hände henne i barndomen. Janne berättar om hur det är att leva ett liv med diagnosen Schizofreni. Han har haft sjukdomen sedan han var åtta år. Då utsattes han för en våldtäkt och tror själv att det var den som gjorde att han insjuknade. Han har på grund av sin sjukdom sedan hamnat snett många gånger i livet och skadat sig själv bland annat genom sexuella utsvävningar som fått honom att må ännu sämre. Ingen lyssnade och trodde på hans historia när han var liten och detta gjorde berättar han själv att han började känna sig konstig och fick det jobbigt. Som skydd mot omgivningen utvecklade han tre personligheter. Om han hade haft någon som hade kunnat lyssna och ge honom stöd tror han själv att hans liv hade varit mycket enklare. Under sommaren sänder vi inte live men det kommer repriser och specialprogram hela vägen tills vi är tillbaka den 31 augusti. Trevlig sommar!

I Norge lønner det seg gjerne å være selvmedlidende, men gjelder det også når man skal søke jobb? Christian gir deg svaret. Og i likhet med Sophie Elise er også Julie usikker på om hun har hatt en psykose, eller er det så enkelt som at hun bare er manisk? Er angst trendy? Er vi imot aktiv dødshelp? Og bør alternative behandlere få lov til å behandle barn? Telefon: Julie prøver å selge seg inn som den perfekte samboer i et kollektiv i Haugesund.

I det sextiofjärde avsnittet av podden pratar vi återigen om psykoser, schizofreni och föräldraskap. Gäst är författaren och föreläsaren Marcus Sandborg som lever med schizofreni sedan femton år tillbaka. I denna den andra delen av intervjun med Marcus pratar vi bland annat om dilemmat kring att skaffa barn trots att man har psykisk ohälsa. Marcus har själv fru och tre barn och bor i ett radhus i Falköping.Han berättar hur han resonerade kring föräldraskapet och om hur han talar med sina barn om diagnosen schizofreni. Vi pratar även om vikten av att få stå och stirra ut i luften hela dagarna, om slumpen, om varför man ALDRIG ska ge upp och en del om Kapten Haddock och hans komplicerade förhållande till flaskan. Ifall ni vill boka Marcus som föreläsare finns kontaktinformation i podden, kolla även in hans fina bok ”En lång väg hem” om ni vill veta mer om hans otroliga resa.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det sextiotredje avsnittet av podden pratar vi om psykoser, schizofreni och föräldraskap. Gäst är Marcus Sandborg som lever med schizofreni sedan femton år men som idag är helt symtomfri och lever med fru och tre barn i Falköping. Det här är första delen av två av den här intervjun. Schizofreni är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär en procent av befolkningen. Det är också en av de mest stigmatiserade diagnoserna i vårt samhälle idag vilket ställer till problem för de som lever med sjukdomen.Vi pratar bland annat om vad som ledde fram till Marcus sjukdom, hur sjukdomen utvecklades och hur hans drogberoende spelade in. Den andra delen av denna intervju kommer om ett par dagar, där pratar vi bland annat om dilemmat med att skaffa barn även om man har en svår psykiatrisk diagnos.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

http://feeds.feedburner.com/kjetilogmerete.no Leif Ingvad Skaug mener at vi skaper vår egen hverdag Her er intervjuet med mr. Skaug Leif Ingvald Skaug – 40, gift 2 barn Grynder, fokus på å gjøre verden til et bedre sted våkner opp med hensikt å skape en smak av himmelen hver dag Making a new groov – det skal synes at jeg har vært på denne planeten. ... Read More Innlegget [Podcast] 005 «Hver dag en smak av himmelen» dukket først opp på Kjetil og Merete.

http://feeds.feedburner.com/kjetilogmerete.no Deodaat er bevisst på å fylle dagene sine for å nå en hen sikt. Hvordan får han til å holde det gående? Er det noe som holder han gående, som hjelper han å være fokusert på målet? I denne episoden snakker jeg med Deodaat om hva som gir livet hans mening, vennskap, familie. Alt dette koker net til hvem han ... Read More Innlegget [Podcast] 004 Vi snakker om familie og vennskap som hjelp til å leve med hensikt dukket først opp på Kjetil og Merete.

http://feeds.feedburner.com/kjetilogmerete.no   Notater fra intervju med Eric Eric Spady sammen med konen Lisa, bor i USA – Staten Missouri- Kansas city Merete, jeg og Erik begge tok samme utdannelse. Vi var i samme klasse. Han er en fantastisk formidler, en ordkunstner. Hans fokus er bland annet på indre helbredelse, å oppleve fred midt i et kaotisk liv og relasjon med Gud ... Read More Innlegget [Podcast] 003 Intervju med Eric Spady dukket først opp på Kjetil og Merete.

http://feeds.feedburner.com/kjetilogmerete.no Notater for podcasten: Drømmer er en VELDIG viktig komponent i å nærme seg det å leve et liv med hensikt Kan du å drømme?   Hva er drømmer? Drømmer kommer fra fantasien vår og fantasien forholder seg nødvendigvis ikke til logikken vår. Jeg vil anbefale å koble av logikken når vi drømmer Påstand: De fleste av oss drømmer alt for ... Read More Innlegget [Podcast] 002 Hvordan drømmer vi, og har det noen betydning for oss? dukket først opp på Kjetil og Merete.

http://feeds.feedburner.com/kjetilogmerete.no Notater fra podcasten: I denne episoden introduserer Kjetil og Merete seg Hvem er vi? Gift på det 16. året Ingen barn – Hund som heter Rambo Utdannet oss sammen – psykoterapeuter To mennesker som alle andre, som er på vei et sted Vi ønsker å leve med hensikt – derfor utdanne oss, derfor hjelpe andre mennesker Merete: Vold og overgrep ... Read More Innlegget [Podcast] 001 Åleve livet med hensikt dukket først opp på Kjetil og Merete.

Gæsten denne gang er forfatter Lone Hørslev, der blandt andet taler om ensomhed, psykoser og parforhold.

Predrag Petrovic är hjärnforskare inom det som kallas kognitiv neuropsykiatri. Han vill förstå psykiatriska tillstånd genom att förstå hur hjärnan bearbetar information. Speciellt intresserad är han av psykoser och borderline personlighetsstörning. Och vad placeboeffekten är för något. Och om alla har olika sätt att uppfatta verkligheten. . Som ung ville han ha svar på livets stora frågor och redan efter gymnasiet bestämde han sig för att han ville ägna sig åt en av dem - vad är medvetande? Och det gör han på sätt och vis idag, i sin forskning om hur hjärnan fungerar vid olika psykiska tillstånd. Han trivs också med den del av jobbet som går ut på att arbeta kliniskt med patienter, men det han verkligen brinner för är själva forskningen. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se