Podcasts about inflytande

Konflikt ger sig in i den spelbubbla där många barn och unga befinner sig vardagligen och hör om rasism, sexism och våldsbejakande extremism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en skuggsida i dataspelsvärlden där extremister, ofta med högerextrema förtecken, rör sig i onlinespel som Roblox och Minecraft. En skuggsida där n-ordet blivit så vanligt att många slutat bry sig.Det säger Henry Påltoft och Åsa Mitchell som båda spelat onlinespel länge, men som också reflekterar över den hårda jargongen.Morgon Finnsiö på stiftelsen Expo jämför spelmiljön med en fritidsgård som allt för ofta saknar vuxna som säger ifrån när spelare angriper varandra med rasistiska och sexistiska glåpord.Men så finns det också andra ännu mörkare platser dit förövare vill locka barn med hjälp av omtyckta spel. Ekots reporter Felix Öste Personne åkte till Hässelby där flera uppmärksammade överfall skett, med kopplingar till den sadistiska sektliknande gruppen 764. Och den amerikanske grävande reportern Ali Winston berättar hur gruppen skapades av en tonåring i Texas under pandemin och hur den också har kopplingar till gamingmiljön.Så vad kan vi göra för att skydda barn från grupperingar som 764 och andra våldsbejakande grupper?Per Strömbäck på Dataspelsbranschen kommenterar vad branschen har för ansvar. Och Elin Palmstierna på Rädda Barnens orostelefon för föräldrar och andra vuxna delar med sig av sina tips om hur man kan tala med sin barn och spelandet och vad de är med om i spelvärlden online.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReporter: Felix Öste PersonneTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Att bygga en vinnande arbetsplats – och våga ta en ny vägAtt leda en organisation på ett sätt som skapar både affärsmässig framgång och en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och utvecklas är en utmaning många ledare står inför. Jon Persson, vår första gäst i podden och tidigare vd och grundare av Cygni, har under många år visat att det är möjligt att bygga en arbetsplats som rankas som Sveriges bästa – sju år i rad enligt Great Place to Work. I det här samtalet reflekterar han över vad som gjorde Cygni unikt och vilka lärdomar han tar med sig från sina år som ledare.Att sätta medarbetarna först – på riktigtNär Jon grundade Cygni vid 30 års ålder var målet tydligt: att skapa den bästa arbetsplatsen för konsulter. Det var ingen tom slogan – det var en affärsidé. Beslut som skulle gynna medarbetarna prioriterades konsekvent, även framför kortsiktiga affärsmål. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var att anställda själva fick välja sin chef. Det var en del av en större filosofi om självbestämmande och inflytande, där medarbetarna också var med och valde vilka kunder företaget skulle arbeta med.- "Det handlar om att bygga engagemang, gemenskap och lagkänsla. Vi ville att alla på Cygni skulle känna att det här är deras företag," berättar Jon.Delaktighet och decentralisering skapar engagemangEn annan nyckel till framgången var att Cygni aktivt involverade medarbetarna i beslutsfattandet. Genom att låta konsulter påverka vilka kunder företaget skulle arbeta med, och genom att ha en transparent vinstdelningsmodell, stärktes känslan av samhörighet och gemensamt ansvar.-"Många företag ser centralisering som ett sätt att behålla kontroll, men vi såg decentralisering som ett sätt att öka engagemang och innovationskraft," säger Jon.Han reflekterar också över hur många organisationer i lågkonjunkturer eller kriser reagerar genom att koncentrera beslutsfattandet till toppen. Det leder ofta till att engagemang och ansvarskänsla hos medarbetarna minskar. Istället förespråkar han subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i organisationen.Lärdomar från åren som vdTrots alla framgångar var resan inte utan utmaningar. En av de svåraste insikterna Jon delar med sig av är vikten av att våga ta obekväma beslut i tid. Att vänta för länge med att hantera situationer där en anställd inte passade in i organisationen ledde ofta till större problem längre fram.- "Vi har ibland hoppats att saker skulle lösa sig av sig själva, men de gjorde sällan det. Det är bättre att agera tidigt än att låta en situation förvärras," säger han.Tre medskick till ledare som vill öka engagemanget i sin organisationFråga dig själv om beslutet verkligen behöver fattas av dig. - Kan du involvera medarbetarna? Skapa en kultur där beslut fattas så nära verksamheten som möjligt.Bygg en organisation där alla känner ägarskap. - Inflytande över chef, kunder och strategiska beslut skapar engagemang.Var modig nog att hantera problem tidigt. - Att undvika svåra samtal kan kännas bekvämt i stunden, men kan leda till större utmaningar längre fram.Jon Persson har nu lämnat rollen som vd för Cygni, men hans lärdomar och insikter kring ledarskap och organisationsutveckling lever kvar. Hans reflektioner ger viktiga perspektiv för alla som vill bygga en arbetsplats där människor trivs och presterar på topp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli om hur partiet förbereder sig för att att sitta i regering, om varför han vill ha hårdare tag mot kriminella och om Åkessons bröllopsfest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den politiska tjänstemannen Gustav Gellerbrant har beskrivits som näst mäktigast i Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkesson. Han var tidigare politisk sakkunnig till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Efter att han bytt parti till Sverigedemokraterna blev han partiets policychef. Kring valet 2022 blev han en av huvudarkitekterna bakom Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Idag är han chef för Sverigedemokraternas samordningskansli och förhandlar med regeringspartierna om hur punkterna i Tidöavtalet ska genomföras i konkret politik.Halvtid i mandatperiodenNär Tidösamarbetet nu fyller två år säger Gustav Gellerbrant att han är nöjd med utfallet. ”Nu är vi mitt i mandatperioden och om man tittar på var den viktigaste substansen i Tidöavtalet ligger så är det mycket kriminalpolitik och migrationspolitik och det är lagstiftningstungt – och lagstiftning tar ju tid att bereda fram. Det kan vi alla vara frustrerade över ibland. Men nu går vi in i en leveransfas där mycket av det som varit utredningsdirektiv och retorik också kommer att bli verklighet i den andra delen av mandatperioden”, säger Gustav Gellerbrant.Inflytande över tillsättningarTidö är ett ovanligt regeringssamarbete på det viset att det största partiet – Sverigedemokraterna – inte sitter med i regeringen. Gränsen för var Sverigedemokraternas inflytande slutar är inte alltid tydligt för väljarna. Även om partierna har enats om de politiska reformerna under mandatperioden så har Sverigedemokraterna inte regeringsmakten att exempelvis styra över myndigheterna. Har partiet ändå inflytande över vilka generaldirektörer som får stanna och vilka som får gå?”Formellt är det regeringen som beslutar i den här typen av frågor men vi har ju ett samarbete som bygger på att alla parter ska ha förtroende för det som påverkar riktningen för genomförandet av politiken. Så i den mån som vi har ett ansvar och ett inflytande över det så är det på informell basis.”, säger Gustav Gellerbrant.Åkessons bröllopAvslöjandet om att Jimmie Åkesson hade en ledare för ett kriminellt gäng som gäst på sitt bröllop nyligen har inte påverkat samarbetet med regeringspartierna, enligt Gustav Gellerbrant.”Det händer ju att vi i samordningen – eftersom vi utgör kontaktpunkten mellan partierna – får anledning att diskutera sådant som rör våra partier. Den här gången har jag inte fått några frågor överhuvudtaget från de andra partierna. Så jag betraktar det här som en liten sak i det stora hela.”, säger Gustav Gellerbrant.Han berättar att arbetet med att förbereda partiet för att kunna sitta i regering kommer att bli än mer intensivt framöver. Det handlar både om partiets framtoning men också att utbilda tjänstemän som ska kunna bemanna departement efter nästa val.Gäst: Gustav Gellerbrant, chef för Sverigedemokraternas samordningskansli i Regeringskansliet.Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politisk reporter på Dagens Nyheter Producent: Maja LagercrantzTekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in fredag den 11 oktober 2024.

De senaste åren har oron i Europa och USA blivit allt starkare för västvärldens ekonomiska beroende av Kina och kinesiska företags uppköp av och investeringar i högtechnologiska branscher. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 20 åren, och vilka risker finns det med dessa investeringar och vad vet vi om statens kontroll över företagens agerande? 

Bhagavad-Gita, "Boken om herrens sång", är en central text inom hinduismen. Det är en dialog mellan krigaren Arjuna och guden Krishna, när prinsen tvingas kriga mot sina egna släktningar.Bhagavad-Gita skapades för att sammanjämka motstridiga traditioner inom religionerna i Nordindien, när samhällsförändringar århundradena f.v.t ställde nya krav på religionen. Det var en tid när furstarna och prästerna kämpade om religiöst inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Gansten, docent i religionshistoria vid Lunds universitet och översättare av Bhagavad-Gita från sanskrit till svenska.Bhagavad-Gita tar formen av en dialog mellan krigaren Arjuna och hans vagnsförare Krishna, en avatar (inkarnation) av guden Vishnu. I texten försöker Arjuna att lösa en inre konflikt om att delta i ett krig mot sina egna släktingar och vänner. Krishna ger råd till Arjuna om hans plikt som krigare och om den universella ordningen som reglerar allt i livet.Bhagavad-Gita är en av de kortare böckerna i världens största epos Mahabharata som började komponeras år 500 f.v.t och fick dagens form runt år 400 v.t. Den relativt korta texten, som innehåller de centrala begreppen inom hinduismen, fick stor spridning under 1800- och 1900-talet i ansträngningarna att stärka den indiska nationalismen.Bhagavad-Gita förenar de begrepp som uttrycks i hinduismens centrala texter - Veda och Upanishaderna - vilka här sammanfattas till en enda, sammanhängande vision av tron på en Gud och den underliggande enheten i allts existens. Texten ger instruktioner om hur man måste förfina sinnet och själen för att se bortom det yttre.Dialogen mellan Arjuna och Krishna i Bhagavad-Gita berör flera centrala teman inom hinduismen. Ett av de mest framträdande är begreppet dharma, vilket betyder plikt eller moraliskt ansvar. I Bhagavad-Gita uppmanar Krishna Arjuna att utföra sin dharma som krigare, trots hans motvilja att döda sina släktingar och vänner. Krishna lär Arjuna att dharma är en universell princip som varje individ måste följa för att uppnå moksha, eller frigörelse från återfödelsens cykel.Ett annat viktigt tema i Bhagavad-Gita är konceptet karma, eller handlingarnas lag. Enligt karma kommer varje handling att ha en motsvarande konsekvens, antingen i detta liv eller i framtida liv. Krishna lär Arjuna att han bör utföra sina plikter utan att vara bunden av deras frukter eller resultat. På så sätt kan han bryta fri från karmas cykel och uppnå moksha.Bhagavad-Gita diskuterar också begreppet atman, eller den individuella själen, och Brahman, den universella själen eller gudomliga verkligheten. Krishna lär Arjuna att atman är evig och oförstörbar, och att den cyklar genom födelse och död tills den uppnår förening med Brahman. Krishna betonar också att allt i universum är en manifestation av Brahman, och att man bör se förbi världens illusioner för att förstå denna underliggande enhet.Bild: Avbildning av vers 20 och början av vers 21 från det inledande kapitlet av Bhagavad Gita, som handlar om Arjunas nöd. Sedan, när han såg Dhritarâshtras söner stå uppställda, och pilar som skulle börja flyga, ... tog Pândus son upp sin båge, Okänd konstnär, Wikipeida, Public Domain.Musik: Bhagavad-Gita, Brahamans hymn, Internet Archive, Public Domain mixad med The Indian River av Rent Kid, Storyblocks Audio.Lyssna också på Det brittiska imperiets uppgång och fall.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt utforskar vi sambandet mellan tankar, känslor och deras effekt på läkningen av bäckenbotten. Vi belyser hur din sinnesstämning och känsloliv påverkar din fysiska hälsa, inklusive bäckenbotten. Du får tillgång till praktiska övningar, både kroppsliga och mentala, som är designade för att minska stress och oro. Genom dessa övningar kommer vi att vägleda dig till en förbättrad kroppskännedom och en starkare relation till ditt underliv, vilket underlättar din läkningsprocess. Hjälp oss hjälpa fler genom att sprida vår podd Vi har knipit klart: ✨ Prenumerera på Vi har knipit klart! i till exempel Apple Podcaster eller Spotify så att du inte missar något avsnitt. ✨Ge oss gärna ett femstjärnigt betyg på Spotify eller lämna en recension i Apple Podcaster så hjälper du fler att hitta podden. ❤

  Vi öppnar upp höstterminen med att diskutera mätverktyget Winningtemp, dess funktioner och hur underlaget skulle kunna agera underlag för diskussioner här i Betaniapodden. David illustrerar gemene kollegas eventuella chefs-missnöje med diverse muttrande svordomar men slår också ett slag för att formulera och följa upp alla de positiva resultat som kommer ur medarbetarundersökningar. Tomas pekar på att funktionens nytta delvis ligger i mängden åsikt som förmedlas i relation till insatsen och kallar sig själv ytterst felaktigt klassföreståndare. Vi pratar också kort om: kvantitativt underlag, upprepning, anonymitet, humör, algoritmer, bemötande, mobbning, starka känslor, systematiska problem, chefens ansvar, branschindex, HR, visselblåsarfunktion, trender, engagemang, åtgärdsplaner, transparens, välfärdsteknik, dokumentation och en efterfrågan av liknande system fast för brukare. Mycket nöje!  

Per Brahe den yngre (1602-1680) var huvudman för en av de förnämsta ätterna i stormakten Sverige och landets största jordägare. Greve Per Brahe d.y. var högadelns främsta försvarare under en tid av hårdhänta reduktioner.Per Brahe d.y. var inte briljant som sin främsta rival om inflytande, Axel Oxenstierna, men samvetsgrann effektiv när han fick egen beslutanderätt som generalguvernör i Finland och som greve i sitt grevskap Visingsborg. Under tiden som generalguvernör i Finland myntades uttrycket “i Grevens tid” där minnet av Brahe är ljust.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Erik Petersson som bland annat skrivit boken Vicekonungen - En biografi över Per Brahe den yngre.Adelsätten Brahe var en av tre ätter som först upphöjdes till grevligt stånd. Per Brahe den yngres fader Abraham Brahe hamnade på den vinnande sidan i den blodiga kampen mellan hertig Karl och kung Sigismund, vilket gav Abraham Brahe stort inflytande.Per Brahe d.y. skrev själv en kortfattad tankebok på lite mer än hundra sidor där han nästan punktvis sammanfattar sitt offentliga liv. Efter faderns död 1630 blev han huvudman för ätten. Med sina omfattande jordegendomar, som innefattade mark från Bohuslän till finska Österbotten, tillhörde Per Brahe d.y. tidens största jordägare. Över sitt grevskap härskade han på egen hand, vilket han manifesterade med en miniarmé på tvåhundra man i sin tjänst. Brahe var mycket medveten om sin rang. Han motsatte att utjämna skillnaderna mellan stånden eftersom alla stånd då skulle komma att likna varandra som ”fyra svinefötter”.Han gjorde två längre utlandsresor 1618–1621 och 1623–1626 där han tillägnade sig europeisk bildning och goda språkkunskaper. Han vistades främst i det protestantiska Tyskland, men han besökte också Holland, Frankrike, Italien och England. Han studerade vid universiteten i Giessen och Strasbourg. Fadern kom att oroa sig över att Per Brahe studerade för mycket teologi - någon präst var inte familjen intresserad av att utbilda.Efter studier utomlands inledde Per Brahe d.y en militär karriär, men det var framför allt inom den civila förvaltningen och det högsta styret av riket där han kom att göra avtryck. Han var bland annat riksdrots i 39 år med ansvar att övervaka landets justitieväsen.Per Brahe kom tidigt att arbeta nära konungen Gustav II Adolf. 26 år gammal utnämndes han till överste i hemlandskapet Smålands kavalleriregemente. Men efter att ett flertal gånger ha varit allvarligt sjuk övergav han sin militära bana 1631.Per Brahe kom tidigt att klättra inom den civila förvaltningen och utnämndes 1630 till riksråd. Brahe kom inte att ingå i Kristinas förmyndarregering. Han var under två perioder generalguvernör i Finland med stora maktbefogenheter och kom att grunda en rad städer i den östra rikshalvan.Efter Karl X Gustavs död i början av 1660 stärkte Brahe ytterligare sin ställning i riket. Efter de två riksdagarna 1660 koncentrerades makten på samma sätt som efter Gustav II Adolfs död till en förmyndarregering. Ganska snart började Brahe emellertid förlora sin ställning. Han koncentrerade därefter sina ansträngningar på att sköta sitt grevskap, sitt friherredöme och sina övriga egendomar.Omslag: Per Brahe den yngre av David Beck - Google Art Project, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Per Brahe d.ä i skuggan av kungamakten.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet utforskar vi frågan om Sveriges inflytande inom EU, med särskilt fokus på utvecklingspolitik och bistånd. Det är i EU en stor del av den utvecklingspolitiska agendan sätts. EU är inte bara en politisk aktör på den globala scenen, utan även en betydande partner på landnivå. EU är också en av världens enskilt största biståndsgivare. EBA har låtit studera Sveriges inflytande under EU:s senaste budgetförhandlingar. Så vad vet vi om möjligheterna att påverka EU:s utvecklingspolitik? Hör Magnus Lundgren, docent vid Göteborgs universitet och Tomas Tobé, Europaparlamentariker och ordförande i EU-parlamentets utvecklingsutskott. Programledare: Númi Östlund.

Dawwa får en traumatisk pizzaupplevelse i Gamla Stan och Brutti berättar om klantiga bilförare. Theo Pokorny gästar oss och bjuder på en hysteriskt rolig anekdot om vännerna Tom och Bulten. Något Kajko har sommaruppehåll - men misströsta ej! Hela sommaren bjuder duon på några väl utvalda godingar från förr. Medverkande: David “Dawwa” Persson, Stefan “Brutti” Holmberg och Theo Pokorny. Musik av: Kristoffer “Folle” Folin - purpleskullmusic.com Vid feedback och frågor, maila oss gärna på nagotkajko@gmail.com - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram. Tack för att du lyssnar!

Våren 2023 avslutade NSPH projektet Inflytande i rättspsykiatrin. Under projektets tre år jobbade man med en mängd olika aktiviteter för att ge patienterna i rättspsykiatrin bättre förutsättningar att vara med och påverka innehållet i den vård de får. I det här avsnittet berättar Emelie Lundin (projektledare) och Sten Lundin (erfarenhetsexpert) om vad de genomfört i projektet och om vilka frågor som patienterna lyfter när de får chansen att vara med och utveckla verksamheten. Du kan läsa mer om projektet och dess resultat på NSPH:s hemsida.

Ronie Berggren samtalar med teologie doktor Sameh Egyptson från Lunds universitet, om dennes doktorsavhandling "Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & islamiska förbundet i Sverige" (https://portal.research.lu.se/sv/publications/global-politisk-islam-muslimska-brödraskapet-amp-islamiska-förbun?), om hur övertro på den svenska modellens makt över alla andra idéer, bjudit in radikal politisk islam till Sverige. En radikal rörelse som vi för den svenska demokratins skull nu måste göra upp med. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Det har kallats världens största infrastrukturprojekt. Kina ger mångmiljardlån till fattiga länder för att bygga motorvägar, hamnar och järnväg. Satsningen är en del av Kinas ledare Xi Jinpings utrikespolitik, och ska främja utveckling, handel - och kinesiskt inflytande? På en kvart får du veta vad syftet är med alla tusentals mil av infrastruktur - och varför det väcker så mycket kritik. Med Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet.

Den 36e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Statsminister Ulf Kristersson lovar ett paradigmskifte i invandringspolitiken, bland annat genom återvandring. DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg om vilken kurs den nya tre partiregeringen nu slår in på, Sverigedemokraternas inflytande över regeringen – och hur Kristersson chockade med sin ministerlista.Programledare: Johan Hilton. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Hur hanterar man en omgivning som inte är peppande?Vad gör man när ens partner håller en tillbaka fast man vill framåt?Är det viktigt att ha inspirerande vänner trots att man är stark i sig själv?En del av dina vänner och din omgivning stöttar dig och ger dig syre när du vill framåt medan andra håller dig tillbaka, bromsar dig eller rent av begränsar dig. I veckans avsnitt pratar Johannes om hur du förhåller dig till din omgivning och hur du lär dig att förstå vad det betyder för dig.Online Training: Maxa Din Potential› Läs mer om nya digitala träningsprogrammet Johannes Hansen är känd för sin osvenska rakhet och provocerande kärlek i sin roll som mental PT. Under drygt ett decennium har flera av Sveriges snabbast växande bolag och några av våra största stjärnor inom sport, musik och näringsliv anlitat honom för att växa som ledare och människor.Läs mer på johanneshansen.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad betyder Kinas växande roll och inflytande i FN? Det finns tydliga tecken på att Peking har lyckats styra systemet i en riktning de vill, säger Björn Cappelin i OmVärlden podd.

Det har kallats världens största infrastrukturprojekt. Kina ger mångmiljardlån till fattiga länder för att bygga motorvägar, hamnar och järnväg. Satsningen är en del av Kinas ledare Xi Jinpings utrikespolitik, och ska främja utveckling, handel - och kinesiskt inflytande? På en kvart får du veta vad syftet är med alla tusentals mil av infrastruktur - och varför det väcker så mycket kritik. Med Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet.

Är det så farligt om tonåringar dricker lite sprit? Behöver drogförebyggandet verkligen starta i förskolan? Om makt och ansvar, Öckerö-metoden, föräldrarollen och risken med att vara spontan. Men också om tiden efter branden på Knippla, hur man ställer in sin livskompass och om det är lätt att säga hejdå till Gud. Gäst: Håkan Fransson, drogförebyggare i Öckerö kommun. Småprat, trams och djupdykningar i frågor som håller oss vakna på natten.

Karolina och Ingrid avslöjar nästa gäst och värmer upp sina influencer-skills: Vem vill BeReal, vad är fortfarande cringe och sänds verkligen Gilmore Girls i tusenmiljoner avsnitt? Minipodd med Karolina och Ingrid.

I slutspurten av valåret 2022 vill Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson tona ner förslaget om skamstraff för minderåriga förbrytare, eftersom förnedring strider mot de mänskliga rättigheterna enligt FN. På ett annat område är han dock bestämd. Om Moderaterna sänker a-kassan hotar han med att rösta ner Ulf Kristersson som statsminister. De politiska reportrarna Kristina Hedberg och Hanna Jakobson möter Annie Lööf som en del av DN:s partiledarintervjuer under valspurten 2022.

Inför valdagen den 11 september 2022 kan Moderatledaren Ulf Kristersson inte sätta något namn på sitt regeringsalternativ, och hans samarbetspartier saknar fortfarande en gemensam budgetplan. Däremot har han kontakt med konkurrenten Magdalena Andersson (S) om Nato. De politiska reportrarna Kristina Hedberg och Hanna Jakobson möter Ebba Busch som en del av DN:s partiledarintervjuer under valspurten 2022.

Vi snackar om olika aspekter av höststil, streetstyle på modeveckor, nya serien UnCoupled och Darren Stars orimliga inflytande på våra liv, Kanye Wests stökiga återkomst till Instagram och Jemima Kirkes roliga familj. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

VECKANS PROGRAM I förra veckan publicerade SVT ett inslag från staden den ockuperade staden Cherson i södra Ukraina. I inslaget visades tre personer som fick ryska pass, men tittarna fick inte veta hela bakgrunden. SVT har fått massiv kritik, men har också gått ut och beklagat hur man visade bilderna. Hör den ukrainskfödde ledarskribenten Alex Voronov och SVT:s utrikeschef Pia Bernhardsson.Och så politik. Partiledarnas pressekreterare bär ett allt tyngre ansvar allt eftersom bevakningen ökar, men hur ser relationen mellan pressisarna och journalisterna egentligen ut? Och hur stort inflytande har dem?Så fortsätter Mediernas sommarserie om rivaler. Innan vi kunde använda mobiltelefonerna för förströelse fanns det ett annat sätt att döda tid under morgnarnas tunnelbaneresor: gratistidningar. Metro och City minns många av oss, men det fanns faktiskt fler aktörer. Och deras arbete har fått svallvågor i dagens medieklimatet.

I dessa avsnitt hör ni alla partiledares svar under de kategorier som avsnitten är indelade i, för att det ska bli enklare för er att jämföra och höra olika skiljelinjer. Här får ni höra svaren under kategorin Makt, inflytande och ekonomi. Vill ni spola har ni tidskoder för det olika partiledarna här för att underlätta: 1.33 Annie Lööf 17.40 Jimmie Åkesson 33.50 Nooshi Dadgostar 55.30 Ebba Busch 1.20 Märta Stenevi 1.45 Ulf Kristersson 2.12 Johan Pehrson  

Inflytande behöver vi alla i någon mån. Men hur får vi det? För att få utvecklas på jobbet, bli lyssnade på och kunna påverka behöver vi ett visst mått inflytande i våra arbetsliv. Men inflytande ligger nära makt och makt är ett ord som många har negativa associationer till. Varför är det så egentligen? Kanske för att inflytande låter som påverkan medan makt låter som att man bestämmer över någon annan. Men även makt vill vi väl ha, eller? I en artikel i Harvard Business Review läste vi några tips om hur vi kan öka vårt inflytande på jobbet. I det här avsnittet går vi igenom tipsen och diskuterar dem. 1. Odla relationerna Det är smart av flera skäl att lägga tid på att lära känna sina kollegor och visa dem intresse. Dels gynnar det dig. Den dagen du vill föra fram en idé och vill att folk lyssnar på dig har du bättre förutsättningar om du har goda relationer med kollegor. 2. Lyssna innan du försöker övertygaVi går alla omkring med våra egna to-do-listor i huvudet. Distraktionen är överallt och vi slits mellan skärmar och verkligheten. Men för att dina medarbetare och kollegor ska respektera dig behöver du då och då ge dem ditt 100%-iga fokus. Fråga vad de tycker och be dem om råd regelbundet. Då visar du att du respekterar dem och du får respekt tillbaka. 3. Tänk på ditt kroppsspråk. Att stå upp med öppet bröst och armarna avslappnade på sidorna kan kännas blottande för den som inte är van. Men det signalerar självförtroende. Går du runt med gamnacke och mumlar blir det mindre intressant att lyssna på dig. 4. Välj ett område att bli expert på Vidareutbilda dig, gå nätkurser och delta i konferenser. Skaffa synliga bevis på vad du kan och bidra till företagets interna kunskapsdelning. Det gynnar dig, dina kollegor och organisationen där du jobbar. Att bli experten på något är ett annat sätt att skapa inflytande och visa att jag har förmågan att lära. Kanske kan jag vara den som knäckt något verktyg i det digitala? Eller något annat, och bjud på din kunskap till andra, det inger förtroende och möjliggör kanske kontakt med andra likasinnade Visa det gärna, kanske i din titel 5. Var strategisk Gör en “powermap”. Rita upp vägen till dina mål. Vad vill du? Vem kan stötta? (Närma dig dem). Vem skulle kunna lägga hinder i vägen? (Avväpna deras argument). Det handlar inte om att trampa ner någon annan utan om att skaffa dig själv de bästa förutsättningarna. Ge folk vad de vill ha Ta reda på vad människor i din organisation behöver. Kanske särskilt de som kan hjälpa dig att få inflytande. Fundera på vad du kan göra för dem utifrån ditt expertområde. Det är viktigt att det vi försöker genomföra faktiskt skapar värde, då är det fint att skaffa inflytande! Vår samarbetspartner Twitch Health har en högaktuell och lättillgänglig tjänst som heter Twitch on Demand. Den hjälper dig träna hemma, följa program och framsteg, boosta vänner och gå med i sociala grupper för ökad motivation. Du får tillgång till pass och program, från lugna mindfulness och pausprogram till högintensiv konditionsträning. I appen hittar du också föreläsningar inom ämnen som hemma-ergonomi, sömn, träning och kost. Vår samarbetspartner motivation.se – Sveriges ledarskapssajt – har en riktigt bra artikel om det här med inflytande och makt som vi vill tipsa om den här veckan. Den heter Har du makten att påverka? och i artikeln reder författaren ut det här med när makt är negativt och när det är positivt och att vi alla på ett eller annat sätt behöver påverka vår omgivning

Hur kan en logoped hjälpa oss i vårt demokratiuppdrag? Vi träffar Matilda Gniste, logoped, som hjälper oss att förstå hur och varför det är viktigt att utveckla arbetet med tecken som stöd under barnets hela förskoletid.

Det handlar om minimalistiska influencers, regleringar av algoritmer och blockade ord när Melody snackar om Kinas internet tillsammans med tech-experten Eira Ekre och Jacob Lovén från podden "Den digitala draken".

Hör om Rysslands ställning i världen och om kampen om den geopolitiska strukturen. Hör också om relationen mellan Moskva och Peking. Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är andra avsnittet.Ryssland vill förändra världenDet som Ryssland nu gör, och det som NATO svarar med, det som händer längs med gränsen till Ukraina, det är en del av en större kamp om hur den geopolitiska strukturen i världen ska se ut. Både Ryssland och Kina talar om en multipolär värld, där de har sina egna intressesfärer, världar där USA, NATO och EU håller sig borta. USA har ju länge velat rikta mycket mer av sin kraft mot Stilla Havsregionen och Kina, men räcker kraften nu när Ryssland utmanar i Europa?Moskva vs PekingDet är ju nu Vinter-OS i Peking. Den ryske presidenten Vladimir Putin kommer till skillnad från många andra ledare att besöka OS i Peking och hälsa på Kinas ledare Xi Jinping. Hur tänker man i Peking, 600 mil bort från Ukraina, om varför Ryssland samlar så mycket trupp vid Ukrainas gräns? Hur tänker man i Moskva om den allt mäktigare grannen i Öster och hur hanterar Vladimir Putin att Kina har så pass mycket större ekonomiska muskler. I Moskva finns en beundran över att Kina behållit diktaturen och inte bara kollapsat som Sovjetunionen gjorde.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Hanna Sahlberg Kinakommentator samt Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se 

Att Kina har stora intressen i andra länder är väl känt – mindre känt är vad som sker på Balkan. I Serbien och Montenegro är Kina på god väg att ta kontroll över jätteprojekt av vägar och hamnar. Vad betyder det för Sverige och EU när Kina bygger megaprojektet på Balkan? DN:s reporter Torbjörn Petersson har rest till Montenegro och Serbien – där svart och rött stoft från ett stålverk faller ned på marken. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

I veckans avsnitt av Amerikaanalyspodden berör vi de senaste valen runt om i amerikanska delstater och vad resultatet i dessa säger oss om den närmaste framtiden. I veckans Biden tar vi en närmare titt på vad presidenten egentligen försöker säga  - men framför allt så gräver vi lite djupare i hur stor påverkan olika särintressen har i amerikansk politik.

I det här avsnittet får vi veta hur elevers rättigheter såg ut för 100 år och hur utvecklingen sett ut fram till idag. Dessutom samtalar vi om hur skolan kan arbeta för elevers inflytande. Medverkande: Johannes Westberg, professor i utbildningshistoria, Mårten Petersson, Barn- och elevombud Skolinspektionen, Chiara Bergmark, Elevernas riksförbund, och Madeleine Hultkrantz, rektor och utvecklingsledare Örkelljunga kommun. Programledare: Sandra Charléz

Qatar är inte större än Skåne, men märks allt mer i storpolitiska sammanhang – från elitfotboll till att arrangera medlingssamtal med talibanerna. I dagens avsnitt berättar DN:s Mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson om Qatars utövande av ”soft power” och hur det lilla landets stora strategier påverkar resten av världen. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Han är tillbaka! Den blivande journalisten Theo Pokorny (@theopokorny) gästar oss och bjuder på en hysteriskt rolig anekdot om hans vänner Tom och Bulten. Dawwa får en traumatisk pizzaupplevelse i Gamla Stan och Brutti berättar om klantiga bilförare. Ett avsnitt ni inte vill missa! Joina oss på Patreon å skänk en slant för att ta del av de obundna avsnitten av Pubbonanza. Släpps varannan söndag: patreon.com/nagotkajko Medverkande: David “Dawwa” Persson, Stefan “Brutti” Holmberg och Theo Pokorny. Musik av: Kristoffer “Folle” Folin - purpleskullmusic.com Vid feedback och frågor, maila oss gärna på nagotkajko@gmail.com - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram. Tack för att du lyssnar!

Den digitala Almedalsveckan är igång och Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar är först ut i Ekots partiledarutfrågningar. Hon intervjuas av Henrik Torehammar.

De forna samarbetspartierna Liberalerna och Centern tänker olika i valet av partners för en framtida regeringsbildning. Vem är gladast idag Stefan Löfvén eller Ulf Kristersson? My Rohwedder från Det politiska spelet och Lena Mellin från Aftonbladet reder ut hur de olika vägvalen kommer påverka partiernas framtid. Hur kommer väljarna att uppfatta positionerandet? Blir det dödsstöten för Liberalerna och kommer Annie Lööf att lyckas bli Sveriges svar på Angela Merkel? Det gamla livet och längtan efter det hemmafester och trängsel. Louise vill arrangera en blöt CSN-fest, för att fira att hon äntligen betalt av sitt studielån. Hur ska vi orka hantera denna längtan? Kanske genom att dröja en stund vid nyheten att den miljonte vaccinationen i Sverige gavs idag. Och så kommer Sveriges historia ett digitalt kliv närmare. Forskare håller nämligen på att bygga en virituell version av Vadstena klosterkyrka, som den såg på 1400-talet, vid heliga Birgittas tid. Besökare kommer kunna kliva in och uppleva miljön, alla dess färger och träkonstruktioner men också lyssna till hur det lät. Karin Strinnholm Lagergern, forskare i musikvetenskap vid Linnéuniversitetet berättar om det fantasiväckande projektet som tar medeltidslajv till en helt ny nivå. Mer historia! Poseidon, fruktad och kraftfull men ändå god. Vi är många som sett statyn i Göteborg, men vilken roll spelar han i den grekiska mytologin? Ann-Louise Schallin, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Stockholms universitet hjälper oss att teckna ett porträtt av den anslående guden. Programledare Louise Epstein Sidekick Thomas Nordegren Producent Marie Liljedahl

Inflytande behöver vi alla i någon mån. Men hur får vi det? För att få utvecklas på jobbet, bli lyssnade på och kunna påverka behöver vi ett visst mått inflytande i våra arbetsliv. Men inflytande ligger nära makt och makt är ett ord som många har negativa associationer till. Varför är det så egentligen? Kanske för att inflytande låter som påverkan medan makt låter som att man bestämmer över någon annan. Men även makt vill vi väl ha, eller? I en artikel i Harvard Business Review läste vi några tips om hur vi kan öka vårt inflytande på jobbet. I det här avsnittet går vi igenom tipsen och diskuterar dem. 1. Odla relationerna Det är smart av flera skäl att lägga tid på att lära känna sina kollegor och visa dem intresse. Dels gynnar det dig. Den dagen du vill föra fram en idé och vill att folk lyssnar på dig har du bättre förutsättningar om du har goda relationer med kollegor. 2. Lyssna innan du försöker övertygaVi går alla omkring med våra egna to-do-listor i huvudet. Distraktionen är överallt och vi slits mellan skärmar och verkligheten. Men för att dina medarbetare och kollegor ska respektera dig behöver du då och då ge dem ditt 100%-iga fokus. Fråga vad de tycker och be dem om råd regelbundet. Då visar du att de respekterar dig och du får respekt tillbaka. 3. Tänk på ditt kroppsspråk.Att stå upp med öppet bröst och armarna avslappnade på sidorna kan kännas blottande för den som inte är van. Men det signalerar självförtroende. Går du runt med gamnacke och mumlar blir det mindre intressant att lyssna på dig. 4. Välj ett område att bli expert påVidareutbilda dig, gå nätkurser och delta i konferenser. Skaffa synliga bevis på vad du kan och bidra till företagets interna kunskapsdelning. Det gynnar dig, dina kollegor och organisationen där du jobbar. Att bli experten på något är ett annat sätt att skapa inflytande och visa att jag har förmågan att lära. Kanske kan jag vara den som knäckt något verktyg i det digitala? Eller något annat, och bjud på din kunskap till andra, det inger förtroende och möjliggör kanske kontakt med andra likasinnade Visa det gärna, kanske i din titel 5. Var strategisk Gör en "powermap". Rita upp vägen till dina mål. Vad vill du? Vem kan stötta? (Närma dig dem). Vem skulle kunna lägga hinder i vägen? (Avväpna deras argument). Det handlar inte om att trampa ner någon annan utan om att skaffa dig själv de bästa förutsättningarna. Ge folk vad de vill haTa reda på vad människor i din organisation behöver. Kanske särskilt de som kan hjälpa dig att få inflytande. Fundera på vad du kan göra för dem utifrån ditt expertområde. Det är viktigt att det vi försöker genomföra faktiskt skapar värde, då är det fint att skaffa inflytande! Vår samarbetspartner Twitch Health har en högaktuell och lättillgänglig tjänst som heter Twitch on Demand. Den hjälper dig träna hemma, följa program och framsteg, boosta vänner och gå med i sociala grupper för ökad motivation. Du får tillgång till pass och program, från lugna mindfulness och pausprogram till högintensiv konditionsträning. I appen hittar du också föreläsningar inom ämnen som hemma-ergonomi, sömn, träning och kost. Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en riktigt bra artikel om det här med inflytande och makt som vi vill tipsa om den här veckan. Den heter Har du makten att påverka? och i artikeln reder författaren ut det här med när makt är negativt och när det är positivt och att vi alla på ett eller annat sätt behöver påverka vår omgivning.

Som gruppledare och vice partiordförande pekas han ut som en framtida partiledare. Hur ser Henrik Vinge själv på sin roll i SD? Och hur tycker han att partiet ska agera gentemot M och KD? Samtidigt befinner sig Sverige i en pandemi där den politiska oppositionen kämpar för att synas och höras. Vilka är SD:s förslag för att tackla covid-19? Henrik Vinge, gruppledare och vice partiordförande för Sverigedemokraterna är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om friskolorna och det politiska bråket om sekretessen. Hur hamnade vi är? Samtal med Katarina Helmersson, politikreporter på Ekot. Programledare: Yvonne Åstrand Producenter: Viktor Mattsson och My Rohwedder Tekniker: Tobias Carlsson Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

Predikan från gudstjänsten den 6 september 2020.

kring inställda evenemang. Med Maria Askerfjord Sundeby.

I detta avsnitt får du ta del av hur Lena Nyberg, generaldirektör vid MUCF, Elisabeth Dahlin Barnombudsman, och Christina Mattisson, ordförande i SKR:s beredning för demokratifrågor, ser på behov av utveckling av barn och ungas inflytande. Barnkonventionen blev lag 1 januari 2020 vilket innebär att skapa möjligheter för barn och ungas inflytande inte är valbart utan ett ansvar för kommuner och regioner. I programmet samtalar vi om hur unga ser på möjligheter till deltagande och vad kommuner och regioner kan göra för att förbättra sitt arbete. Samtalet leds av Lena Langlet. Tid: 31:12

Kommunalrådet Gunnar, 52, kommer på besök, vi pratar barnsyn, skillnaden mellan inflytande och delaktighet, varför vi hatar ordet sandlådenivå och varför lyssnar vuxna på kostymklädda barn. Artikel 12 är i fokus!

Ett ryskbyggt kärnkraftverk, rysk gas och en nyinflyttad kontroversiell rysk bank som leds av en känd KGB-mans son. Ett sätt att göra Ungern till ett internationellt finanscentrum, menar premiärminister Viktor Orbán men kritikerna ser något annat. Maria Persson Löfgren, Budapest maria.persson_lofgren@sverigesradio.se

FFC såg först till att Antti Rinne blev socialdemokraternas ordförande, sedan hjälpte man SDP att vinna valet. Och nu vill FFC ha utdelning för sina pengar och ansträngningar. Det skriver en upprörd kolumnist i tidningen Iltalehti. Är det rätt att FFC har representanter med i regeringsförhandlingarna på Ständerhuset, eller är det ett problem ur demokratisk synvinkel? Nina Wessberg (industrifacket) (bilden), Sture Fjäder (Akava) och Juhana Vartiainen (saml) debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Kristina Sandberg är med detta avsnitt en återkommande gäst i skrivarpodden, vi fortsätter analysera skrivandet. Denna gång rör vi oss kring läsandets betydelse, inflytande och effekt på det egna skrivandet. Av: Kerstin Önnebo, Musik: Maria Eggeling, Klippning: Frida Liljeros

Respekt kopplat till personlighet, prestation och ansträngning Stanna aldrig för då vet du att du kan bryta Skall du med tåget eller..? Hur får man inflytande? Förebilder, stävan att bli bättre och att efterlikna Likavärde Att störa sig på sin partner, tvåsamhet och kommunikation

Enligt författaren Brendon Burchard finns det ett antal vanor som utmärker personer som över tid skapar goda resultat och samtidigt mår bra och trivs med sitt liv! I en serie avsnitt tar vi upp dessa 6 vanor utifrån boken High performance habits. Femte vanan handlar om att utveckla ditt inflytande! Ledarskap är ett aktivt val, en funktion som på ett medvetet sätt påverkar och möjliggör. Det är vad inflytande handlar om i dess mest positiva bemärkelse. Brendon nämner om att inflytande grundas i att kunna: - Lyssna - Be om hjälp - Öppna upp för andra Kanske är det något oväntat dessa, förhållandevis passiva förmågor som ligger till grund för ditt positiva inflytande. Vidare tar Brendon också upp dessa tre områden för att skapa inflytande: 1. Träna andra i hur de ska tänka 2. Utmana till utveckling 3. Var en förebild, visa vägen! ============================= Besök oss gärna på Facebook: Ledarskap med Magnus och Kim för att se material från avsnittet, dela det med dina vänner och bidra med kommentarer om ledarskap. Medverkande: Magnus Gnisterhed, Kim Karhu Tekniker: Niklas Axhede/ Fredag

USA:s president Donald Trump höll i natt svensk tid tal till nationen och upprepade då sina krav på en mur mot Mexiko. Ett annat ämne i Senaste Nytt i dag är dokumentet som alliansen jobbar på som ska stoppa SD från inflytande. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I dagens avsnitt pratar vi om det politiska läget som råder i Sverige och sociala mediers inflytande på våra liv. Vi löser ett dilemma och ni får ta del av våra bästa torra skämt. Må bäst!

Hallå vänner! Idag är vi sjukt breda i vårt snack, som vanligt! Vi diskuterar E-type's rider, bänkpress, Nordkoreas inflytande i memevärlden, Spotify, Maria Montazamis dotter och Boklunds sprituella inflytande på Jakob och Tille! Mycket nöje!

Kina investerar kollosalt i Pakistans infrastruktur, är landet på väg att hamna i Kinas händer? Barn sex-utnyttjas i det tysta och kvinnor erövrar nya arbetsområden. Margita Boström Sveriges Radios Asienkorrespondent.

Du behöver inte göra mer för att åstadkomma mer. Ibland kan det tom vara så att när du säger nej, det är då du kan fokusera så att det du gör får inflytande, effekt och verkan.

Dessutom krönika av Katarina Barrling, kåseri av Mark Levengood, Panelen, satiren Utkantssverige med mera... Timme 1: *  Ett år med Trump: Fortsatt starkt stöd i USA:s fattigaste delstat * Kvinnorna som formar ett nytt Saudiarabien * Elithockeyns skilda världar * Krönikör Katarina Barrling * Panelen Timme 2: * Romerska ruiner och Hizbollahs martyrer * Satiren Utkantssverige om ensamkommande tjänstemän * Det ekonomiska toppmötet i Davos * FN:s Folkmordskonvention 70 år - men hur fungerar den? * Kinas ökade inflytande i Venezuela * Kåsör Mark Levengood om landet Sverige Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Karin Wickström Tekniker: Josef Reinhold

USA:s maktposition är inte längre självklar på den internationella arenan. Vilken betydelse får det i utrikespolitiken, och för oss i Sverige? Tillsammans med Utrikespolitiska Institutet bjuder vi in till ett seminarium om USA:s globala inflytande. Maktskiftet i Washington i januari 2017 har inneburit en stor omläggning i amerikansk politik, med potentiellt stort genomslag i världspolitiken. En starkt nationalistisk och isolationistisk ton har använts i utrikespolitiken då frihandels- och klimatavtal rivits upp, och osäkerheten kring hur USA ska agera internationellt är stor. Vilken är USA:s roll och inflytande i världen idag? Vilken är dess självbild? Hur förhåller sig USA till den nya världsordningen (vilken den nu är?), och hur påverkas vi i Sverige av detta? Talare: Sanna Torén Björling, journalist på Dagens Nyheter, senast utsänd som korrespondent i Washington Karin Henriksson, USA-korrespondent för bl.a. Svenska Dagbladet, bosatt i Washington D.C. och författare till biografin Trump – Miljarderna, medierna och makten Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare på UI och professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan Seminariet modererades av Ylva Pettersson, programsamordnare på UI. Seminariet var det första i en serie av tre samtal på temat USA:s globala roll. De övriga seminarierna är: Störst går först? – USA och Kinas relationer och den nya världsordningen (14 februari 2018) HBTQI-personers rättigheter nu och då – en global utblick (12 mars 2018)

USA:s maktposition är inte längre självklar på den internationella arenan. Vilken betydelse får det i utrikespolitiken, och för oss i Sverige? Tillsammans med Kungliga Dramatiska Teatern bjöd vi in till ett seminarium om USA:s globala inflytande. Maktskiftet i Washington i januari 2017 har inneburit en stor omläggning i amerikansk politik, med potentiellt stort genomslag i världspolitiken. En starkt nationalistisk och isolationistisk ton har använts i utrikespolitiken då frihandels- och klimatavtal rivits upp, och osäkerheten kring hur USA ska agera internationellt är stor. Vilken är USA:s roll och inflytande i världen idag? Vilken är dess självbild? Hur förhåller sig USA till den nya världsordningen (vilken den nu är?), och hur påverkas vi i Sverige av detta? Talare: Sanna Torén Björling, journalist på Dagens Nyheter, senast utsänd som korrespondent i Washington Karin Henriksson, USA-korrespondent för bl.a. Svenska Dagbladet, bosatt i Washington D.C. och författare till biografin Trump – Miljarderna, medierna och makten Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare på UI och professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan Seminariet modererades av Ylva Pettersson, programsamordnare på UI. Seminariet är det första i en serie av tre samtal på temat USA:s globala roll som UI anordnar tillsammans med Dramaten. De övriga seminarierna är: 14 februari 2018: Störst går först? – USA och Kinas relationer och den nya världsordningen 12 mars 2018: HBTQI-personers rättigheter nu och då – en global utblick

Vetenskapsradion Historia nagelfar vikingadräkten på jakt efter muslimska influenser, och så diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid, för 1 900 år sedan. Vikingadräkter med orientaliska mönster och korancitat avslöjar nu nära och täta kontakter mellan Norden och den muslimska världen. Arkeologen Annika Larsson är aktuell med en kommande utställning om vikingatida mode och kan i sina analyser av vikingatidens dräktfragment visa hur vikingarna klätt sig i persiskt silke och låtit sig inspireras av ett muslimskt begravningsskick. Dessutom diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid i historien, som inleddes för exakt 1 900 år sedan, i samband med att Romarriket blev som allra störst. Antikvetaren Ragnar Hedlund reder ut varför 100-talet efter Kristus betraktas som en så gyllene era. Dessutom reder Dick Harrison ut vilka birkarlarna egentligen var. Programledare är Tobias Svanelid.

Idag snackar Marcus, Elinor och Johanna om när terroristerna förlorar, att politik är så himla mycket mellanstadiet och så spekulerar vi i vilken fejksjukdom som är den vanligaste. Medverkande: Marcus Berggren, Elinor Svensson, Johanna Wagrell Producent: Filip Orrling

Gustav Vasa hade stor nytta av reformationsidéerna när han skapade nationen Sverige. Hur kom tankarna till Sverige? Historikern Kajsa Brilkman berättar om den tidiga reformationen. Del 3/10.

Vi jobbar för demokrati, säger Mahmoud Khalfi och Omar Mustafa. De tillbakavisar anklagelserna i en färsk, kontroversiell forskarrapport. Svenska muslimska organisationer ska enligt rapporten i hemlighet vara på krigsstigen mot demokrati och jämställdhet. I Människor och tro svarar Mahmoud Khalfi, imam vid Stockholms moské, och Omar Mustafa, utvecklingschef vid studieförbundet Ibn Rushd, på anklagelserna. Dessutom ger islamologen Jonas Otterbeck vid Lunds universitet sin bild av Muslimska brödraskapet i Sverige. Kyrkor i Australien ställs till svars efter omfattande sexuella övergrepp I Australien pågår just nu en flera veckor lång hearing med kyrkor och andra samfund som gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp på barn. Sveriges Radios Asienkorrespondent Margita Boström har lyssnat på vittnesmål och träffat företrädare för en stödorganisation. Den startade redan 1993 och kontaktas i stort sett dagligen av nya offer. Hur påverkas afroamerikanska kristna av Donald Trumps styre? Linda Thomas, afroamerikansk feministteolog från Chicago, har ägnat sin karriär åt att studera förtrycket av afroamerikanska kvinnor. Nu är hon orolig för utvecklingen i sitt hemland. USA går mot en mer polariserad verklighet och svarta amerikaner har skäl att vara rädda, menar hon. Kan teologerna göra något? Människor och tros reporter Matilda Ljungkvist träffade den frispråkiga Trump-motståndaren under ett Sverigebesök.

Det alla sista avsnittet av EU-podden handlar om EUs roll i världen. Kanske väntar en ny världsordning runt hörnet? Medverkande: Agneta Ramberg, utrikeskommentator Susanne Palme, EU-kommentator Ci Holmgren, Programledare

Alice Teodorescu, politisk redaktör och chef för ledarsidan på Göteborgsposten gästar Passion för kommunikation för att prata digitalt inflytande och vem det är som har makten inom politisk opinionsbildning idag. Alice delar med sig om hur den politiska debatten utvecklas på digitala nyhetssajter och i sociala medier och diskuterar vem det faktiskt är som påverkar den politiska debatten online och hur du gör för att nå dem. Avsnittet är ca 28 minuter långt.

Proaktiva ledare använder ett proaktivt språk med ord som: kan, vill och föredrar snarare än: måste, det går inte eller om bara... Stephen R Coveys bok The 7 Habits of Highly Effective People har under årtionden funnits i topp bland ledarskapslitteratur och har sålts i miljonupplagor. I avsnittet reflekterar vi fritt utifrån bokens första vana – att vara proaktiv i fråga om att ta ansvar för dig dig själv och formandet av ditt eget liv. Ett av dina viktigaste ansvar är vilket språk och ordval du väljer att använda. Vi beskriver också en av Coveys mest välkända modeller: Angelägenhets- vs Inflytande-cirkeln. Produktiva ledare lägger sitt fikus på saker som de kan påverka och som ligger inom räckhåll personens inflytande. ============================ Du kan boka en träff för en presentation av Ledarskapsarenan, ett personligt anpassat ledaskapsutvecklingsprogram som hjälper dig att träna på de färdigheter som vi samtalar om i podden. Maila oss på adressen Ledarskap@magnusochkim.se om du vill komma i kontakt med oss. Berätta gärna om dina egna erfarenheter av ledarskap eller att boka en träff för att jobba med din utveckling. ============================= Besök oss gärna på Facebook: Ledarskap med Magnus och Kim för att se material från avsnittet, dela det med dina vänner och bidra med kommentarer om ledarskap. Medverkande: Magnus Gnisterhed, Kim Karhu Tekniker: Daniel Hultander

Varför är det 2016 så svårt med jämlikhet inom religionen? Varför får inte kvinnor predika i den katolska mässan, och varför är det så ont om kvinnor som är imamer när du kommer till en moske? Ett specialprogram från Människor och tro, med klipp från vårens sändningar.

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågorVanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån?Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop?Vad betyder ly i lyhörd?Varför säger man hipps i Kristianstad?Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?Programledare Emmy Rasper Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

En ny lag ska öka det svenska medborgarskapets betydelse, det beslutade riksdagen förra veckan. Hur ska det gå till? Och hur funkar en ökad nationell samhörighet ihop med globalisering och EU-samarbete? I Nationaldagsmorgon i P1 hörs årets svensk Gunnar Strömmer, statsminister Fredrik Reinfeldt, socialdemokraternas Stefan Löfven och hiphopartisten Silvana Imam, som identifierar sig mer med sina medmänniskor än som svensk. Medverkar gör också Blake Pettersson, som under fyra års tid fråntogs sitt medborgarskap och därför fått 100 000 i skadestånd från svenska staten. Dessutom: Hur kommer det sig att barnen på skolavslutningar sjunger “jag vill leva jag vill dö i Sverige” istället för ”i Norden”. Har Zlatan Ibrahimovic ändrat nationalsången? I panelen: Patrik Lundberg, Andreas Johansson Heinö och America Vera-Zavala. Programledare: Emmy Rasper Producent: Aldijana Talic Hur firar du i dag? Mejla bilder på hur ditt firande ser ut till nyhetswebben@sverigesradio.se så kanske din bild syns på sr.se. Glöm inte att skriva vem som tagit fotot och vem som är på bilden/vad som händer på bilden.

Anne Harju och Mikael Björk samtalar om barns delaktighet i förskolan. Anne är doktor i socialt arbete och prefekt vid institutionen Barn Unga Samhälle på Malmö högskola. Mikael Björk har en bakgrund som förskollärare, lärarutbildare och arbetar med pedagogisk utveckling vid Centrum för akademiskt lärarskap.

MOT 22 augusti 2013 I veckans MOT diskuterar vi Sverigedemokraternas kyrkopolitik inför kyrkovalet 14 september. Reportage med representanter för SD och uppföljande samtal med Erik Lindfelt, författare och journalist som länge studerat svensk kyrkopolitik. Går det att lura Gud? Reportage om försök att hitta kryphål för att undvika guds fördömelse. Utrikeskrönika från Ryssland med Johanna Melén. Och så träffar vi Amanda Carlshamre, nybliven förbundsordförande för Svenska Kyrkan Unga, som bland annat vill ta bort tråkighetsstämpeln från unga kristna. Producent Jalal Lalouni. Programledare Peter Sandberg Tekniker Brady Juvier

I skollagen står det att eleverna ska ha inflytande över både undervisningen och utbildningen. Men hur går det till? Och vad säger eleverna? Eleverna i Grindtorpsskolan i Botkyrka och spelar själva in elevrådsmötet. Mikrofonen går runt mellan elevrådsrepresentanterna från klasserna 1 till och med 5 och biträdande rektor. Maten och vad som händer i matsalen är den allra vanligaste frågan som tas upp i landets alla elevråd. Eleverna i klass 5 strömmar in i klassrummet. Strax börjar klassrådet.  Här rapporterar elevrådsrepresentanterna och får med sig frågor och förslag från klassen. Dagordningen står på tavlan. En av punkterna är 6:orna.  Skulle du vilja bli elevrådsrepresentant? -  Ja, det låter kul, tänk om jag får lära känna rektorn mer, tycker Niklas Khoshuba. -  Nej, det skulle inte jag våga! Säger Maciek Staniszewski Varför blev du vald till elevrådsrepresentant, Kristina? -  Jag tror jag blev vald för att många  tycker om mig, kanske  speciell. Jag gillar alla mina kompisar i klassen. Jag leker med dom, jag är inte otrevlig, tror Kristina Rosvall. Globala Gymnasiet på Södermalm i Stockholm är känt för att satsa på elevernas inflytande. Här öppnas på försök ett kafé i elevernas regi. Här finns många olika sätt för eleverna att ha  inflytande.  Skolkonferensen består  t ex av både elever, lärare och rektor och genom de olika programråden kan de komma med förslag. Men på Globala finns det också en elevkår och en elevkårsstyrelse.  Med uteslutande elever i ledningen, en slags elevfackförening som organiserar  både strejker, fester, resor och annat. Rektor träffar kårstyrelsen regelbundet och stämmer av vad som händer på skolan.

I FNs barnkonvention §12 står det att konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Och det innebär i sin tur att alla föräldrar är skyldiga att lyssna, eller? Hur ser det ut i familjen? Och vad säger barnen? Alva och hennes pappa Christer är i flyttartagen. Om ett par dagar ska de flytta till en större lägenhet och in flyttar Christers flickvän. Hur ser Alvas inflytande i familjen ut? Och vad betyder inflytande? -  Min pappa har väldigt långt snöre kan man säga, innan det sprängs. De flesta föräldrar som jag känner har mittemellan långt.  Men han har ganska långt snöre, mycket tålamod alltså, tycker Alva.   I en radiostudio i Karlstad sitter psykologen och forskaren Stefan Persson. Han har skrivit en doktorsavhandling i ämnet familjedemokrati. Forskningen bygger på intervjuer med barn och ungdomar som svarat på frågor om hur demokratiska de anser att deras föräldrar är. I studion också  Iris, 11 år som ska hjälpa till att ställa frågor och just diskutera vad som är familjedemokrati. - När föräldrar kontrollerar barnen då blir det ingen familjedemokrati och då får man inget privatliv heller. Alla behöver ju ha privatliv, säger Iris. Familjedemokrati som begrepp har funnits med sen 1940-talet, men då har perspektivet nästan alltid varit föräldrarnas. Stefan Persson är bland de första som intervjuar barn och ungdomar mellan 10 och 18 år om de här frågorna. Han anser att familjedemokrati skapas av både barn och vuxna. Om barnen berättar spontant och föräldrarna är öppna och varma då öppnar sig barnen mer.

Tre program om barns inflytande. Första programmet om leken. I läroplanen för förskolan står det tydligt och klart att barnen, även de minsta, ska ha inflytande på förskolan, speciellt över sin egen lek. Men hur går det till? Och vad säger barnen? Ett fyrtiotal barn leker ute på Juringe gårds förskola. Det är fri lek. Barnen är utspridda på den stora gården . Några här och några där i små grupper. En flicka tar mig stadigt i handen. Och visar mig sin geggamojja i en röd skottkärra och frågar sin lekkamrat. -  Vi är koltrastar, Fanny, eller hur visst är vi koltrastar? -  Jaa! - Fanny, vad ska vi ha geggan till?     - Vi ska äta den! Det ska vara vår middag. Vi lagar maskgryta. Tre pedagoger  rör sig hela tiden runt bland barnen. Någon nära barnen, några lite längre ifrån. Juringe gårds förskola ligger i Huddinge. Barnens inflytande i leken står på dagordningen. På Spöket, en av avdelningarna på  Sagans förskola PÅ Reimersholme leker varje dag fyrtiotre barn.  Barnen droppar in mellan  halv åtta och 10 och då sätter dom igång och leka direkt. Klockan är halv nio och jag sitter i ateljén och bredvid mig  har en av pojkarna  redan börjat rita  av mig. Samlingen har pedagogerna flyttat till före lunch så att barnen ska få mer sammanhängande tid för den fria leken. En lek som kan behöva minst en timme på sig för att bli intressant. På förskolan Sagan  har pedagogerna  gått en särskild utbildning som ska stärka barnens inflytande. Säg oftare Ja än Nej är i korthet vad utbildningen går ut på. Litteraturtips: Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Elisabeth Arnér.Studentlitteratur. Små barns delkatighet och inflytande – några perspektiv. Nina Johannesen och Ninni Sandvik. Liber. Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen.  Pedagogikprofessor Ulf Jansson skriver bl a om leken på förskolan. Red Karin Helander. Stockholms Universitets förlag.

Mjau! I veckans STIL ska vi titta närmare på katten och dess inflytande på modet genom tiderna. De vilda kattdjuren, och deras fläckar och ränder, är en till synes outtömlig källa till inspiration för mången modeskapare. Lika outsinligt verkar intresset av att bära dessa mönster vara, inte minst leopardens. I programmet berättar vi mer om historien bakom det intresset.

Fredagen den 14 maj kl. 11.03 och söndagen den 16.5. kl.19.03 i P1 Vårt första reportage kommer från Ekhagens förskola, reporter är Sarah Görsch och programmet har gjorts i samarbete med journalistutbildningen vid Göteborgs universitet. Förskolan innebär för de flesta barn det första mötet med skolvärlden. Här ska barnen få en grunduppfattning om vad demokrati är, ja så säger läroplanen. Barnen ska ges rätt till inflytande i sin egen vardag i förskolan. Men vad innebär det egentligen? Hur mycket kan man vara med och bestämma när man är 4-5 år gammal. På Ekhagens förskola i Sköllersta utanför Örebro försöker personalen ge barnen så stort inflytande som möjligt. Vårt andra reportage kommer från en skola utan rektor, prov och betyg, där eleverna själva bestämmer vad dom vill lära sig: Låter det som en övervintrad dröm från 70-talet? På experimentgymnasiet i franska Saint Nazaire fattar lärare och elever tillsammans alla beslut om allt från budget till undervisning. Här finns varken rektor, administratörer, köks- eller städpersonal: Skolan drivs helt och hållet av sina elever och lärare. Célia Saouli började på experimentgymnasiet eftersom pressen på bra betyg kändes för hård i den skola hon gick på innan. Hon var inte säker på att hon ville ta studenten. - Sedan jag kom hit har jag fått tillbaka lusten att lära, här går jag in för allt jag gör och nästa år ska jag göra slutproven för naturlinjen, säger Célia Saouli. Men experimentgymnasiet i St Nazaire har fått mycket kritik, just för att resultaten på de nationella slutproven är så dåliga. Två skilda sätt att se på skolans uppgift står mot varandra. Även detta reportage är resultatet av ett samarbete med journalistutbildningen vid Göteborgs universitet. Reporter Marie Wenger.