Podcasts about psykiatrisk

Hvordan kan skjønnlitteraturen bedre vår forståelse av mennesket?I denne episoden ser vi på hvordan skjønnlitteraturen kan supplere og berike forståelsen av menneske og vårt indre liv, spesielt i en terapeutisk setting for behandler og klient. Du får møte psykologspesialist og skjønnlitteraturentusiast Eivind Normann-Eide som deler hvorfor han mener god historiefortelling og kunst er et viktig innblikk i menneskets indre liv, som den faglige litteraturen ikke beskriver like godt. Eivind Normann-Eide deler hvordan han har funnet lærdom, innsikt og viktige refleksjoner gjennom å engasjere seg i skjønnlitteraturens verden. Noe han mener har beriket hans forståelse av de han jobber med i terapirommet, men også forståelsen av egen rolle og nytteverdi i terapien.Sammen med Jimmy ser de videre på viktigheten av å løfte frem den lekne historiefortellingen som hjelper oss å skape broer mellom vårt indre og ytre liv, men også hvordan dette bidrar til å bedre våre relasjoner både faglig og menneskelig.Eivind Normann-Eide jobber som psykologspesialist ved Nasjonal Kompetansetjeneste for Personlighetspsykiatri ved Oslo Universitetssykehus. Han er utdannet spesialist i klinisk psykologi og har erfaring fra vurdering av selvmordsrisiko ved Psykiatrisk legevakt i Oslo og Seksjon for personlighetspsykiatri (OUS). Han engasjerer seg også som forsker, hvor han ønsker å berike forståelsen vår for feltet. Eivind har flere publisrte vitenskapelige artikler, der han har skrevet om kultur og litteratur for ulike tidsskrifter og aviser. Engasjementet førte til at han ga ut bøkene “Skjønnlitterære selvmord” og “Bøkene som berørte oss”.God lytting!Vi trenger din hjelp for å fortsette å lage Hverdagspsyken!

I anden del fortæller Bettina om de dårlige valg hun tog, da hun i tiden som Jehovas Vidne giftede sig to gange. Vi taler også om hendes eksklusion og hvilken konsekvenser det har haft for hende, om "de ældste som er gaver fra Gud", om at "manden er kvindens overhoved, om de 144.000 og om hun nogensinde kunne ønske sig at "vende tilbage til Jehova". Vi har holdt en del pauser i tilblivelsen af disse to afsnit, da det er meget tunge emner vi kommer ind på. Så det var nødvendigt at stoppe op en del gange for lige trække vejret. Især når hun fortæller om sit voldelige ægteskab og om pædofili. Men trods hendes tunge baggage har Bettina en smittende og humoristisk tilgang til livet - så ind imellem kan vi heldigvis også grine!Afsnittet kan også ses på youtube: https://youtu.be/XO7zc1ZhLnE----------INFORMATIONER OM DE EMNER VI KOMMER IND PÅ:HJÆLP TIL MENNESKER MED SELVMORDSTANKER:Livslinjen: Ring 70 201 201 Psykiatrisk akutmodtagelse: https://bedrepsykiatri.dk/raad/hjaelp-den-syge-i-akutmodtagelsen/ ----------HVIS DU OPLEVER VOLD: offerraadgivning.dk levudenvold.dk https//:kvindekrisecentrene.dk   ----------Link til Samuel Herds tale til årsmødet 2021 om at de salvede skal kæmpe ved Harmageddon: https://www.jw.org/da/bibliotek/film/#da/mediaitems/VODPgmEvtAnnMtg/pub-jwb-097_8_VIDEOLink til sangen "Hvor skulle jeg gå hen?" https://www.jw.org/da/bibliotek/musik-sange/sange/hvor-skulle-jeg-g%C3%A5-hen/?content=video ---------- Serien The Witnesses kan du læse om her: https://www.imdb.com/title/tt11602670/

Annikken forteller i dag om en fin barndom, men også en vanskelig og utfordrende tenåringsperiode med fraværende foreldre. Legger ved en trigger warning i dagens episode. Annikken forteller også om en om en tøff periode i livet hennes som resulterte i selvmordsforsøk. Vi får høre om jobben, hva som gikk galt og innleggelsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst i MHV-podden.se är Emma Fransson,  leg psykolog, docent i medicinsk psykologi, arbetar med Verksamhetstöd för Malinamottagningarna och som Mödrahälsovårdsenhetens psykolog. Emma berättar om psykiatrisk problematik under graviditet och postpartum. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök.

Jörgen Herlofson är legitimerad läkare, specialist i psykiatri, legitimerad psykoterapeut, författare, föreläsare och ansvarig utgivare för DSM på svenska. Joakim Börjesson är legitimerad läkare, specialist i psykiatri och beroendemedicin. Han har jobbat med ungdomar och vuxna med substansmissbruk och psykiatrisk samsjuklighet. Idag är Joakim överläkare på en beroendemottagning i Stockholm. Emilia Hedman är legitimerad psykolog, i grunden ekonom. Hon har en psykodynamisk inriktning och har stor erfarenhet av att jobba med människor som blivit utsatta för våld i nära relation. Idag driver Emilia en egen mottagning i Stockholm. Avsnittet idag, är det andra av två om psykiatrisk diagnostik, eller kanske snarare svårigheter med psykiatrisk diagnostik. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Jörgen Herlofson är legitimerad läkare, specialist i psykiatri, legitimerad psykoterapeut, författare, föreläsare och ansvarig utgivare för DSM på svenska. Joakim Börjesson är legitimerad läkare, specialist i psykiatri och beroendemedicin. Han har jobbat med ungdomar och vuxna med substansmissbruk och psykiatrisk samsjuklighet. Idag är Joakim överläkare på en beroendemottagning i Stockholm. Emilia Hedman är legitimerad psykolog, i grunden ekonom. Hon har en psykodynamisk inriktning och har stor erfarenhet av att jobba med människor som blivit utsatta för våld i nära relation. Idag driver Emilia en egen mottagning i Stockholm. Avsnittet idag, är det första av två om psykiatrisk diagnostik, eller kanske snarare svårigheter med psykiatrisk diagnostik. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Det finns flera villkor som måste uppfyllas innan man får vårda någon med tvång inom psykiatrins slutenvård. Ett villkor är att  att patienten ska ha"ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än … genom kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård". Men hur rättsäkert blir det om det inte finns några bevis för att den vård man erbjuder faktiskt hjälper mot det som patienten lider av - eller om det snarare verkar som att den gör mer skada än nytta? Sofia Åkerman har egen erfarenhet av att vårdas för självskadebeteende och idag forskar hon om hälso- och sjukvårdsjuridik. Tillsammans med ett antal läkare och juristkolleger har hon skrivit artikeln "Psykiatrisk tvångsvård vid självskadebeteende - Kan en person ha ett oundgängligt behov av en vård som inte hjälper?".

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundratjugoförsta avsnittet av podden pratar vi återigen om psykiatrisk genetik och beteendegenetik. Gäst är Amir Sariaslan. Det här är det sista avsnittet av fyra och här pratar vi om det problematiska med att genetiska studier i regel bara har undersökt vissa populationer, såsom vita amerikaner och européer. Christian frågar även Amir om genetik alltid är huvudfaktorn vid psykisk sjukdom, såsom Kevin Mitchell påstår i sin bok ”Innate”. Dessutom berättar Amir vilka psykiska sjukdomar som är mest ärftliga, samt svarar på frågan om huruvida psykiska sjukdomar överlag är mer ärftliga än kroppssjukdomar. Vi pratar även om medfödda egenskaper och i vilken grad skillnader människor emellan i det avseendet jämnar ut sig genom livet. Amir får även berätta varför epigenetik är ett överskattat begrepp, samt vilka positiva förändringar för patienter som han tror att genetikforskning kan bidra till. Sist ut svarar han på era lyssnarfrågor, som bland annat handlar om hur mycket av våra åsikter vi ärver, varför beteendegenetik får så lite genomslag i media och vilka etiska problem han ser med genetikforskning. Om du vill kommentera avsnittet finns både Amir och Christian på Twitter, där Amir heter AmirSariaslan och Christian heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning! Prenumerera på Amirs nyhetsbrev om beteendegenetisk forskning: https://www.arvmiljoslump.se/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjukt Synka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592 Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundratjugonde avsnittet av podden pratar vi återigen om psykiatrisk genetik och beteendegenetik. Gäst är Amir Sariaslan. I det här avsnittet pratar vi om att ärftligheten för hur vi människor är och beter oss är större än man tidigare trott. Christian frågar även vad unika eller icke-delade miljöfaktorer är för någonting och vilka av dem som ökar risken för psykisk sjukdom. Amir får dessutom berätta hur mycket han tror att uppfostran påverkar barn, och varför statistisk styrka är så viktig inom forskning. Han berättar exempelvis varför den uppmärksammade studien som antydde att epiduralbedövning ökar risken för autism inte var tillförlitlig, och hur hans egen forskning kunnat avfärda den kopplingen. Till sist pratar vi även om problemet med kandidatgener. Om du vill kommentera avsnittet finns både Amir och Christian på Twitter, där Amir heter AmirSariaslan och Christian heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning! Prenumerera på Amirs nyhetsbrev om beteendegenetisk forskning: https://www.arvmiljoslump.se/ Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592 Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundranittonde avsnittet av podden pratar vi återigen om psykiatrisk genetik och beteendegenetik. Gäst är Amir Sariaslan. I det här avsnittet berättar Amir om så kallade gen-miljökorrelationer och varför gränsen mellan arv och miljö är mer komplicerad än vad många tror. Vi pratar om delade miljöfaktorer, ärftlighet för BMI och intelligens, samt det vanskliga med att jämföra olika populationer. Amir berättar även varför boende i storstad antagligen inte alls påverkar risken för schizofreni, och om kopplingen mellan schizofreni, våldsbrott och missbruk. Dessutom förklarar Amir vad den så kallade P-faktorn är för något, samt svarar på en expertfråga om social mobilitet från barnläkaren Mats Reimer. Om du vill kommentera avsnittet finns både Amir och Christian på Twitter, där Amir heter AmirSariaslan och Christian heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning! Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjukt Christians recension av Kevin Mitchells bok "Innate": https://vadardepression.se/recension-innate-how-the-wiring-of-our-brains-shapes-who-we-are-av-kevin-j-mitchell/Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundraartonde avsnittet av podden pratar vi om psykiatrisk genetik och beteendegenetik. Gäst är Amir Sariaslan, som är psykiatrisk epidemiolog på universitetet i Oxford. I den första delen av fyra berättar Amir om sin väg från sociologi till beteendegenetik och psykiatrisk genetik, och vad kriminologer tycker om genetisk forskning.Han berättar även om hur man genomför beteendegenetiska studier. Christian frågar Amir om ärftlighetsmåttet – vad betyder det egentligen och vad menas med att det är ett proportionerligt mått? Amir berättar även lite om beteendegenetikens lagar.Om du vill kommentera avsnittet finns både Amir och Christian på Twitter, där Amir heter AmirSariaslan och Christian heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning!Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjukt Christians recension av Kevin Mitchells bok "Innate": https://vadardepression.se/recension-innate-how-the-wiring-of-our-brains-shapes-who-we-are-av-kevin-j-mitchell/Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De siste årene har psykisk helse hos barn og unge fått stadig mer oppmerksomhet. For de fleste vil psykiske helseplager være moderate eller forbigående, mens for noen er disse plagene så alvorlige at de trenger behandling. Kamilla er klinisk barnevernspedagog og jobber på en psykiatrisk døgnenhet for barn og unge. I samtale med Ole gir hun et innblikk i sin arbeidshverdag, hvordan hun får brukt sin kompetanse i et tverrfaglig miljø og hvilke tips hun har til andre som jobber med samme målgruppe. Ikke minst har hun et tydelig råd til ansvarlige politikere. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Danske kvinder fra hele landet tager til Sverige og får en abort efter den danske abortgrænse. Holocaust skal være en obligatorisk del af undervisningen: "Vi skal lære af historien". Afhængighed af tramadol-piller er et stigende problem blandt børn og unge. Psykiatrisk professor: Vrede over andres spiselyde kan skyldes psykisk lidelse. Værter: Michael Robak & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Maja Bejer Jørgensen, Hejmdal Privathospital, spiseklinikken. 39 år. Mor til 2 piger (præ-teen og teenager). Psykoterapeut – Kognitiv terapi, Metakognitiv terapi, ACT, Compassion Focused Therapy, Mindfulness. Psykiatrisk sygeplejerske – MI (motivational interview). Det er vigtigt for mig, at vi i terapiforløb både arbejder konkret med spiseforstyrrelsen og tiltag til at slippe spiseforstyrrelsen, sideløbende med at vi arbejder med spiseforstyrrelsens funktion og forståelse af, hvorfor den er opstået. Jeg bruger både min terapeutiske og sygeplejefaglige viden i behandling af spiseforstyrrelser, og jeg varetager også opgaver omkring medicinsk behandling, når det er relevant. Der er en del komorbiditet til spiseforstyrrelser, altså andre psykiske lidelser samtidig. Samspillet mellem en spiseforstyrrelse og andre lidelser er centralt i den terapeutiske proces. ADHD/ADD er en hyppig komorbiditet, og piger med ADHD/ADD er gode til at kompensere for deres udfordringer, og spiseforstyrrelsen kan blive en mestringsstrategi. Jeg holder af den variation, der er i arbejdet med spiseforstyrrelse, og er meget optaget af individuel tilrettelæggelse af behandling. Jeg har særlig interesse i behandling af BED (Binge Eating Disorder). Jeg er optaget af, at vi får udbredt viden og optimeret behandling af BED, da mange kæmper i stilhed. Kom med i Morgen Med Mille og Resten skal nydes klubben: https://restenskalnydes.simplero.com/  Støt podcasten:Mobilepay 454524 https://restenskalnydes.10er.app/ 

I forrige århundredes hospitaler og sanatorier spillede solen og den friske luft en afgørende rolle i rekreationen for både psykisk og somatisk sundhed. I takt med de teknologiske og medicinske fremskridt gled de gamle byggedyder langsomt i baggrunden.Men bevidstheden om, at solen og lyset er vigtig for vores mentale sundhed er på vej tilbage, og det smitter af på moderne byggeri. I den seneste episode af podcasten Videnskabens Veje kan du komme med på en gåtur gennem mere end 100 års hospitalsbyggeri set gennem Bispebjerg Hospital fra de første bygninger fra 1913 til det netop indviede Ny Psykiatri Bispebjerg.Vi taler med Carlo Volf, arkitekt ved Psykiatrisk Center København, som i en årrække har forsket i og arbejdet med hospitalsbyggerier samt lyset og solens betydning for vores sundhed.

Der er ikke tid til at bruge flere kræfter på at opspore psykisk syge borgere, der kunne gentage en tragedie, som den vi så i Fields i sommer. Det siger sygeplejersker og læger i dag. En tjetjensk systemkritiker i Sverige rygtes dræbt på sociale medier. Men måske er det ikke så nemt at verificere. Og så har forældre i Syddanmark fået en helt ny mulighed for at komme ind i hjernen på børn med autisme. Vært: Astrid Randrup.

Vi känner henne som skådespelerska men nu kallar hon sig författare. Skrivandet är en dröm som går i uppfyllelse. I "Att störa ett väsen" skriver Ewa Fröling om hur hon var så död som en levande människa kan vara.

Den første av tre episoder som undersøker hva som skjer på den psykedeliske fronten. Både i Norge og i resten av verden. Med huspsykolog Ivar Goksøyr

Følelsen af at blive forfulgt eller frygten for at fremmede mennesker vil gøre dig ondt kan være en pinefuld følgesvend for mennesker med skizofreni. Og det kan betyde store begrænsninger i hverdagens gøremål. I den nyeste episode af podcasten Videnskabens Veje kan du høre om projektet “Face Your Fears”, der bogstavelig talt handler om at se frygten i øjnene. Gennem Virtual Reality kan man eksponere patienter for situationer, der giver angst eller psykotiske symptomer, og som de normalt ville undgå. Med VR kan man gøre det på en kontrolleret og dermed mere tryg måde, hvilket gør, at patienterne er mere tilbøjelige til at lade sig eksponere, end hvis man gik ud i den virkelige verden for at finde samme situation. Hør Louise Glenthøj, der er specialpsykolog og forskningsleder ved Psykiatrisk Center København, fortælle, hvordan man gennem VR og kognitiv terapi kan skræddersy scenarier, der passer til den enkelte patient.

Glorias Radio har besøgt Copenhagen research center for mental health som er en del af Psykiatrisk center København. Her køres der er i øjeblikket et projekt, hvor personer med skizofreni afprøver Virtual Reality terapi som en del af deres behandling.Her i del 2 kan du høre psykolog og behandler Anne Sofie Due fortælle om det udstyr som bruges giver Mads et smugkig på hvordan VR terapien foregår i praksis.Du kan læse mere om projektet her.https://www.psykiatri-regionh.dk/undersoegelse-og-behandling/Behandling/KAGS/KAG-Psykoterapi/Forskningsresumeer/Sider/Face-Your-Fears_Vir%C2%ADtu%C2%ADal-Re%C2%ADa%C2%ADli%C2%ADty-ba%C2%ADse%C2%ADret-Kog%C2%ADni%C2%ADtiv-Ad%C2%ADf%C3%A6rds%C2%ADte%C2%ADra%C2%ADpi.aspxGod fornøjelseMusik: Erik Olsen , Ben HowardVært: Mads HejeLyd: Kristine Ann SørensenRedaktør: Adam BachKontakt: Gloria@kk.dk

Glorias Radio har besøgt Copenhagen research center for mental health som er en del af Psykiatrisk center København. Her køres der er i øjeblikket et projekt, hvor personer med skizofreni afprøver Virtual Reality terapi som en del af deres behandling.Du kan her i del 1. høre radiomedarbejder Mads tale med forskningsleder Louise Birkedal Glenthøj om projektet. Du kan læse mere om projektet her.https://www.psykiatri-regionh.dk/undersoegelse-og-behandling/Behandling/KAGS/KAG-Psykoterapi/Forskningsresumeer/Sider/Face-Your-Fears_Vir%C2%ADtu%C2%ADal-Re%C2%ADa%C2%ADli%C2%ADty-ba%C2%ADse%C2%ADret-Kog%C2%ADni%C2%ADtiv-Ad%C2%ADf%C3%A6rds%C2%ADte%C2%ADra%C2%ADpi.aspxGod fornøjelseMusikErik OlsenBen HowardVært: Mads HejeLyd: Kristine Ann SørensenRedaktør: Adam BachKontakt: Gloria@kk.dk

Sandra hade precis fött sitt fjärde barn. Men istället för familjelycka och bebisbubbla tog hon livet av sig på den slutna avdelning, där hon vårdades för förlossningspsykos. Hur kunde det bli så? Sandra var en kvinna som älskade familjelivet. Men en månad efter att hon fått sitt fjärde efterlängtade barn, en dotter, börjar något förändras hos Sandra. Hon kunde gå till kylskåpet plötsligt och hälla ut alla mjölkprodukter för att hon var övertygad om att det var livsfarligt för barnen att dricka mjölken, säger Sandras syster Christine.Sandras man ringer till slut efter akut psykiatrisk hjälp. När jag fick veta det här så då låg hon redan inlagd i slutenvården. Och jag blev ju alldeles chockad eftersom hon var helt som vanligt en vecka tidigare.Blir inlagd på sluten avdelningSandra har fått en förlossningspsykos. Hon är paranoid, rädd och uttrycker att det vore bättre för hennes familj om hon inte fanns. En läkare bedömer att det föreligger risk för självmord och Sandra blir inlagd i slutenvården med vak flera gånger i timmen. Hon kommer att vara inskriven på avdelningen i Gubbängen i Stockholm i lite drygt tre veckor. Under den tiden skadar hon sig själv vid minst tre tillfällen. Eftersom Sandra inte får träffa sin bebis på avdelningen får hon istället permission att gå ut på promenader. Det är efter en sån här promenad som Sandras man ringer till avdelningen och säger att han är orolig över henne, att hon är än mer förvirrad och pratar konstigt, som han uttrycker det. Men sen drog de ändå ner på tillsynsfrekvensen, på morgonen efter tror jag att det var. Så att då tittade de till henne då en gång i halvtimmen, säger Christine.Efter det händer det som gör att deras värld rasar. Sandra skadar sig själv så svårt inne på sitt rum att hon senare avlider av skadorna.Få regioner har särskild vårdplanChefen på avdelningen som Sandra var inlagd på menar att det är en svår balansgång att bolla patientens önskan om att bli lämnad ifred med det vårdbehovet man ser, att det handlar om att också bygga ett förtroende för att få fortsätta ge vård. De har dragit lärdom av den tragiska händelsen. Där har vi gjort det bästa som går för att förklara, inte bara vad som hände utan också hur vi ska förstå det och vad vi gör nu, säger han.Kaliber har tittat närmare på fallet med Sandra, men också hur vården av de som drabbas av förlossningspsykos ser ut i Sverige. Det ska visa sig att få regioner i Sverige har en särskild vårdplan för nyförlösta kvinnor som behöver psykiatrisk vård.Reporter: Malin Marcko.

Hvor svært tror du det er at få tilbudt et forløb i den offentlige psykiatri, når du har været udsat for seksuelle krænkelser, vold og psykisk vold som barn?Melissa prøvede at få hjælp  i 23 år før det lykkedes.Efter en barndom med omsorgssvigt, vold og seksuelle overgreb, har hun som 12 årig et selvmordsforsøg.Heller ikke her får hun tilbudt et forløb i en offentlige psykiatri.Som voksen kæmper hun for at blive taget seriøst af egen læge, for at få en henvisning til psykiatrien. Hun bliver i stedet sat på antidepressiv medicin og henvist til diverse psykologer og psykiatere.Hun får flere gange at vide at hun er for velfungerende, fordi hun er veltalende og har uddannelse og arbejde.Der er ingen hjælp at hente, ingen udredning, intet behandlingsforløb.Hun starter et kokain misbrug for at holde fortiden nede.Efter en episode med selvskade og alvorlige selvmordstanker, følger Melissas mor hende på psykiatrisk skadestue.Her bliver hun sendt hjem 15 min senere med den begrundelse at hun var for velfungerende til at blive indlagt. Blandt andet fordi hun få dage forinden,havde været i stand til at tjekke sin akasse.År senere har hun arbejdet sig ud af sit misbrug. Hun var overbevist om at hun selv var problemet, og at der er noget galt med hende, da hun stadig har det dårligt, men for god til at få hjælp.Vi dykker ned i spørgsmål som: Hvordan føles det at være pårørende når man ligepludseligt har fuldt ansvar for en selvmordstruet og systemet svigter?Skal man give folk psykologhjælp når de har et misbrug?Hvordan håndterer man skammen når man lander i misbrug for anden gang?Fortjener alle der har været udsat for seksuelle overgreb i barndommen, at få et forløb i psykiatrien?Hvor mange år er det etisk forsvarligt at de venter?Skal man godtage et afslag fra psykiatrien hvis man er på kanten af et sammenbrud?Har man pligt til at skulle se sin familie,  hvis de har udsat en for omsorgssvigt?Hør hvad modige Melissa har på hjerte, når hun sammen med Sellina giver feedback til den danske psykiatri og meget mere. Melissas Instagram:https://www.instagram.com/melis.healing/Den Slemme Slemme Podcast Instagram:https://www.instagram.com/den_slemme_slemme_podcast/?hl=enFacebook:https://www.facebook.com/DenSlemmeSlemmePodcast

Nyheterna Radio 10.00

Hvad er en vane egentlig, hvordan opstår de og hvordan kan man komme af med de dårlige af dem? Hør med i denne uge i denne podcast live-udgave.

Vi skal både en tur i fængslet, køre med blå blink og høre om, hvad det vil sige at skrive røde papirer, når vi følger psykiater og læge ved Psykiatrisk udrykningstjeneste Simon Ploug Gartner i en af hans vagter i tjenesten. I denne reportage er vi fluen på væggen, når Simon møder mennesker, der står placeret i et både indre og ydre kaos, og vi lytter med, når selv den mest opkørte, akutte situation alligevel får et roligt dække over sig. Medvirkende: Simon Ploug Gartner, Trisse Dyrløv Høegh, Sofie Strømgaard Indslag:

Min mor fortæller om hvad der skete

I de kommende ukene har jeg tenkt til å holde fokus på negative livsmønstre, eller hvordan man kan komme seg ut av en psykologisk autopilot som kjører oss inn på blindveier. Jeg vil se litt på hva som forårsaker såkalte negative livsmønstre eller negative leveregler basert på ideene til teoretikerne bak skjema-terapi, nemlig Young og Klosko. Det er et velkjent tema fra SinnSyn, men kanskje vi mangler noen tips og triks til hvordan man bekjemper sine mellommenneskelige uvaner eller relasjonelle vranglære fra tidligere konflikter og problemer. I dagens episode vil jeg gå gjennom hva man trenger gjennom oppveksten for å unngå at feil og mangler blir til destruktive livsstrategier i voksen alder. Hva kjennetegner egentlig en optimal oppvekst? Hva trenger et barn for å utvikle seg til et modent og veltilpasset menneske? Dette er relevenat for oss som er foreldre. Kanskje kan vi justere kursen i møte med egne barn dersom vi innser at vi er i ferd med å gå på et skjær. Det kan også være relevant for dem som har manglet noe, eller fått noe med seg i bagasjen, som kanskje fører til uro, depresjon eller andre plager i voksen alder. Med litt kunnskap om psykologi, kan vi kanskje forstå vår egen fortid i et litt større perspektiv. Kanskje innser vi at enkelte ting manglet eller ble undergravd av de som tok vare på oss. Denne innsikten må man ikke bruker som et anker for videre livsutfoldelse, men snarere som et springbrett for å kompensere eller kalibrere seg selv ut i fra ny innsikt, og dermed er vi ikke lenger fanget av fortiden, men i en posisjon hvor gamle spøkelser ikke lenger hjemsøker oss i like stor grad.Spørsmålet er simpelthen: Hva trenger vi psykologisk sett for selvrealisering og vekst? Mennesket er et komplisert sosialt vesen med en del psykologiske behov. Når disse behovene ikke er tilfredsstilt, lever vi ikke optimalt.Psykologiske mangler kan gi seg utslag i en rekke symptomer og frarøve oss livskraft. I denne episoden skal vi gå gjennom noen av de viktigste psykiske behovene vi har. Dersom vi sliter med uro, stress, angst, depresjon, følelsessvingninger, utmattelse eller andre ubehageligheter, kan det være at vi har forsømt våre behov eller lever på måter som hindrer oss i selvrealisering og tilfredshet. Uansett kan det være nyttig å kjenne til våre grunnleggende psykiske behov slik at vi vet hva vil skal se etter når livet møter oss med motvind og ubehag.Få med deg alt på PatreonSiste del av denne episoden var kun et lite utdrag fra et foredrag om negative leveregler. Synes du denne tematikken er interessant, finner du en egen episode om nettopp dette på min Patreon-side. Det er episode #18 som heter «Det du trenger for selvrealisering». Vi er alle mennesker med gode og mindre gode erfaringer, og det gjør oss unike. Det hender også at vi utsettes for ting som «psykologisk sett programmerer» oss på måter som blokkerer livsutfoldelse på enkelte områder. I så tilfelle er det viktig å oppdage dette, forstå det, og kanskje gjøre en aktiv innsats for å rekalibrerer våre mer destruktive mønstre. Akkurat som vi kan ha uvaner hvor vi sitter krumbøyd på stolen og utvikler pukkelrygg hvis vi ikke retter oss opp, man vi orientere oss "psykologisk feil", noe som ikke fører til pukkelrygg, men til andre typer skader. Vår feilaktige fysiske fremtoning på en stol, er ergoterapeutens domene, mens våre psykiske uvaner sorterer under psykologi.Fordi vi er mennesker tror jeg de fleste av oss har noen mindre attraktive egenskaper som kanskje er kimen til både stress, usikkerhet og dårlige relasjoner. Jeg mener imidlertid at det er mye man kan gjøre for å bli den personen man ønsker å være. Jeg tror nærmest det er et slags moralsk imperativ og se for seg en variant av oss selv som er litt rausere og mer harmonisk enn den vi lever som nå. Ikke bare for vår egen del, men for alle de som har med oss og gjøre, og kanskje spesielt våre nærmeste og eventuelt våre barn. Dette sorterer delvis under det jeg tidligere sa med hensyn til å sette seg mål og visualiserer sin fremtid. I alle fall er ønsket om psykologisk utvikling, eller mental trening, mer innsikt og en litt større dybde i våre små og store livsprosjekter, blant målsetningen på det jeg kaller mitt “Mentale treningsstudio“.Vi du høre mer om tematikken fra dagens episode, kan du altså skaffe deg et abonnement på mitt mentale treningsstudioog søke opp episode #18 om «Det du trenger for selvrealisering». Den er publisert på Patreon sammen med en masse annet ekstramateriale.På www.patreon.com/sinnsyn kan du altså støtte denne podcasten med et selvvalgt beløp i måneden. Det er ressurskrevende å drive en podcast, men heldigvis er det flere av dere som har valgt å støtte SinnSyn på Patreon. Det hjelper meg å holde hjula i gang både på webpsykologen.no og på SinnSyn. Som takk for støtten får du et eksklusivt medlemskap i mitt mentale treningsstudio. Det innebærer mange flere episoder av SinnSyn, mine bøker i lydbokversjoner, videomateriell som ikke publiseres andre steder og ikke minst en rekke øvelser som har til hensikt å forankre den psykologiske teorien i praksis. Mange har mye (selv)innsikt og psykologisk klokskap i hodet, men hvis ikke man kan omsette det i hverdagslivet, har det liten verdi. Jeg mener at hjernen er en muskel som må trenes på lik linje med resten av kroppen. Med andre ord får vi en hjerne som reflekterer måten den blir brukt på, akkurat som kroppen vår. Vil du ha mentale treningsøvelser, mer SinnSyn hver måned og en mulighet for å gi din støtte til podcasten, da er Patreon/sinnsynstedet for deg. Her finner du også en ny episode om våre «psykiske behov», og mer om psykologien i såkalte negative leveregler. I tillegg kan du høre meg lese mine bøker om psykologi og selvutvikling. Både «Selvfølelsens Psykologi» og «Jeg, meg selv og selvbildet» publiseres kapittel for kapittel for Patreon-supportere i lydbokversjon. Jeg har også flere lydbøker på trappene som vil dukke opp i nær fremtid. Alt sammen kan du få med deg dersom du blir en av mine høyt verdsatte Patreon-supportere. Håper å se deg på Patreon! Ellers kan du vente deg en ny episode her på SinnSyn om kort tid! På gjenhør.KilderYoung Jeffrey E. & Klosko Janet S. (1995). How to break free from negative life patterns and feel good again. USA: Penguin Putnam, Inc. (Anbefales!)Young, Jeffrey, Klosko, Janet S. & Weishaar, Marjorie (2003) Schema Therapy. Guilford Publications.Perry, Christopher (1989). Defense Mechanism Rating Scale. Fifth edition. Oversatt av Kjølbye, Morten og Sørensen, Per: De psykiske forsvarsmekanismer. Instrument til klinisk vurdering af de psykiske forsvarsmekanismer. (Boken kan anskaffes ved henvendelse til Morten Kjølbye ved psykoterapeutisk avdeling, Psykiatrisk hospital i Århus, Skovagervej 2, 8240 Risskov.) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I de kommende ukene har jeg tenkt til å holde fokus på negative livsmønstre, eller hvordan man kan komme seg ut av en psykologisk autopilot som kjører oss inn på blindveier. Jeg vil se litt på hva som forårsaker såkalte negative livsmønstre eller negative leveregler basert på ideene til teoretikerne bak skjema-terapi, nemlig Young og Klosko. Det er et velkjent tema fra SinnSyn, men kanskje vi mangler noen tips og triks til hvordan man bekjemper sine mellommenneskelige uvaner eller relasjonelle vranglære fra tidligere konflikter og problemer. I dagens episode vil jeg gå gjennom hva man trenger gjennom oppveksten for å unngå at feil og mangler blir til destruktive livsstrategier i voksen alder. Hva kjennetegner egentlig en optimal oppvekst? Hva trenger et barn for å utvikle seg til et modent og veltilpasset menneske? Dette er relevenat for oss som er foreldre. Kanskje kan vi justere kursen i møte med egne barn dersom vi innser at vi er i ferd med å gå på et skjær. Det kan også være relevant for dem som har manglet noe, eller fått noe med seg i bagasjen, som kanskje fører til uro, depresjon eller andre plager i voksen alder. Med litt kunnskap om psykologi, kan vi kanskje forstå vår egen fortid i et litt større perspektiv. Kanskje innser vi at enkelte ting manglet eller ble undergravd av de som tok vare på oss. Denne innsikten må man ikke bruker som et anker for videre livsutfoldelse, men snarere som et springbrett for å kompensere eller kalibrere seg selv ut i fra ny innsikt, og dermed er vi ikke lenger fanget av fortiden, men i en posisjon hvor gamle spøkelser ikke lenger hjemsøker oss i like stor grad.Spørsmålet er simpelthen: Hva trenger vi psykologisk sett for selvrealisering og vekst? Mennesket er et komplisert sosialt vesen med en del psykologiske behov. Når disse behovene ikke er tilfredsstilt, lever vi ikke optimalt.Psykologiske mangler kan gi seg utslag i en rekke symptomer og frarøve oss livskraft. I denne episoden skal vi gå gjennom noen av de viktigste psykiske behovene vi har. Dersom vi sliter med uro, stress, angst, depresjon, følelsessvingninger, utmattelse eller andre ubehageligheter, kan det være at vi har forsømt våre behov eller lever på måter som hindrer oss i selvrealisering og tilfredshet. Uansett kan det være nyttig å kjenne til våre grunnleggende psykiske behov slik at vi vet hva vil skal se etter når livet møter oss med motvind og ubehag.Få med deg alt på PatreonSiste del av denne episoden var kun et lite utdrag fra et foredrag om negative leveregler. Synes du denne tematikken er interessant, finner du en egen episode om nettopp dette på min Patreon-side. Det er episode #18 som heter «Det du trenger for selvrealisering». Vi er alle mennesker med gode og mindre gode erfaringer, og det gjør oss unike. Det hender også at vi utsettes for ting som «psykologisk sett programmerer» oss på måter som blokkerer livsutfoldelse på enkelte områder. I så tilfelle er det viktig å oppdage dette, forstå det, og kanskje gjøre en aktiv innsats for å rekalibrerer våre mer destruktive mønstre. Akkurat som vi kan ha uvaner hvor vi sitter krumbøyd på stolen og utvikler pukkelrygg hvis vi ikke retter oss opp, man vi orientere oss "psykologisk feil", noe som ikke fører til pukkelrygg, men til andre typer skader. Vår feilaktige fysiske fremtoning på en stol, er ergoterapeutens domene, mens våre psykiske uvaner sorterer under psykologi.Fordi vi er mennesker tror jeg de fleste av oss har noen mindre attraktive egenskaper som kanskje er kimen til både stress, usikkerhet og dårlige relasjoner. Jeg mener imidlertid at det er mye man kan gjøre for å bli den personen man ønsker å være. Jeg tror nærmest det er et slags moralsk imperativ og se for seg en variant av oss selv som er litt rausere og mer harmonisk enn den vi lever som nå. Ikke bare for vår egen del, men for alle de som har med oss og gjøre, og kanskje spesielt våre nærmeste og eventuelt våre barn. Dette sorterer delvis under det jeg tidligere sa med hensyn til å sette seg mål og visualiserer sin fremtid. I alle fall er ønsket om psykologisk utvikling, eller mental trening, mer innsikt og en litt større dybde i våre små og store livsprosjekter, blant målsetningen på det jeg kaller mitt “Mentale treningsstudio“.Vi du høre mer om tematikken fra dagens episode, kan du altså skaffe deg et abonnement på mitt mentale treningsstudioog søke opp episode #18 om «Det du trenger for selvrealisering». Den er publisert på Patreon sammen med en masse annet ekstramateriale.På www.patreon.com/sinnsyn kan du altså støtte denne podcasten med et selvvalgt beløp i måneden. Det er ressurskrevende å drive en podcast, men heldigvis er det flere av dere som har valgt å støtte SinnSyn på Patreon. Det hjelper meg å holde hjula i gang både på webpsykologen.no og på SinnSyn. Som takk for støtten får du et eksklusivt medlemskap i mitt mentale treningsstudio. Det innebærer mange flere episoder av SinnSyn, mine bøker i lydbokversjoner, videomateriell som ikke publiseres andre steder og ikke minst en rekke øvelser som har til hensikt å forankre den psykologiske teorien i praksis. Mange har mye (selv)innsikt og psykologisk klokskap i hodet, men hvis ikke man kan omsette det i hverdagslivet, har det liten verdi. Jeg mener at hjernen er en muskel som må trenes på lik linje med resten av kroppen. Med andre ord får vi en hjerne som reflekterer måten den blir brukt på, akkurat som kroppen vår. Vil du ha mentale treningsøvelser, mer SinnSyn hver måned og en mulighet for å gi din støtte til podcasten, da er Patreon/sinnsynstedet for deg. Her finner du også en ny episode om våre «psykiske behov», og mer om psykologien i såkalte negative leveregler. I tillegg kan du høre meg lese mine bøker om psykologi og selvutvikling. Både «Selvfølelsens Psykologi» og «Jeg, meg selv og selvbildet» publiseres kapittel for kapittel for Patreon-supportere i lydbokversjon. Jeg har også flere lydbøker på trappene som vil dukke opp i nær fremtid. Alt sammen kan du få med deg dersom du blir en av mine høyt verdsatte Patreon-supportere. Håper å se deg på Patreon! Ellers kan du vente deg en ny episode her på SinnSyn om kort tid! På gjenhør.KilderYoung Jeffrey E. & Klosko Janet S. (1995). How to break free from negative life patterns and feel good again. USA: Penguin Putnam, Inc. (Anbefales!)Young, Jeffrey, Klosko, Janet S. & Weishaar, Marjorie (2003) Schema Therapy. Guilford Publications.Perry, Christopher (1989). Defense Mechanism Rating Scale. Fifth edition. Oversatt av Kjølbye, Morten og Sørensen, Per: De psykiske forsvarsmekanismer. Instrument til klinisk vurdering af de psykiske forsvarsmekanismer. (Boken kan anskaffes ved henvendelse til Morten Kjølbye ved psykoterapeutisk avdeling, Psykiatrisk hospital i Århus, Skovagervej 2, 8240 Risskov.) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I denne uges radioindslag har radiomedarbejder Ulla, været på kunstbesøg.Ulla har besøgt Psykiatrisk Center Amager og deres projekt RÅKUNST. Ulla fik her en rundvisning af billedkunstner og aktivitetsmedarbejder Peter Franceschi som blandt andet fortæller om hvordan de indlagte på psykiatrisk afdeling har mulighed for at arbejde med kunst.Musikken er leveret af Erik OlsenGod fornøjelse

I detta avsnitt intervjuar jag Eva-Lotta Novàk Wilander, leg. fysioterapeut, blivande specialist inom mental hälsa och grundare av Facebook-sidan "Kroppsklokt". Hon jobbar på en neuropsykiatrisk mottagning och träffar många patienter med bland annat autism, ADD och ADHD.Vilka svårigheter kan dessa patienter ha? Hur jobbar hon med rehab? Varför är rehab viktigt för dessa patienter? Vilka metoder kan användas? Vad är viktigt att tänka på när man träffar patienter med neuropsykiatriska tillstånd? Den som lyssnar får se!Poddvärd:Peter Lindberg, leg. fysioterapeutFölj gärna Kroppsklokt på Facebook: https://www.facebook.com/kroppsklokt

I episode 11 snakker jeg med Ingrid Bruun om tabuet vi ser rundt psykisk helse selv om (slik Ingrid så fint påpeker) alle har en. Ingrid deler av sin egen erfaring med angst, depresjon, ADHD, selvmordsforsøk, ensomhet og hva som har hjulpet henne. Hun gir gode råd til hvordan å hjelpe seg selv og andre til å få det bedre, samt hva vi ikke burde gjøre. Hun forklarer hvordan tabuet i samfunnet gjør at folk flest ikke er ærlige med seg selv og andre om hvordan de egentlig har det. Rundt 50 % av befolkningen vil i løpet av livet få en psykisk lidelse. De færreste ber om hjelp!     Ingrid ønsker større åpenhet og ærlighet rundt psykisk helse. Anerkjennelse og aksept for at dette er sykdom på lik linje som fysiske sykdommer. Det er lov å ha det vanskelig selv om barn i afrika sulter. Det som faktisk hjelper er å se at mennesker vi omgås også møter på utfordringer, har kjipe dager og at vi ikke er alene om å ha vonde følelser. Vi oppfordrer derfor alle til å dele fra eget liv, stille spørsmål - ubehagelig mange, lytte og være klare for det som potensielt kommer. Selv om folk ikke er klare for å dele (enda eller de neste 5 årene), så hjelper det fremdeles at vi stiller spørsmål og viser at vi bryr oss.     Til deg som har det vanskelig; den masken du har på deg beskytter deg ikke. Den gjør bare alt mye verre. Selv om det er vanskelig å ta den av ved å være ærlig med deg selv og andre, så er det det eneste som vil hjelpe. Hvem kjenner du eller hvem kan du snakke med om det som er vanskelig? Kanskje noen av organisasjonene jeg har linket til under? Der kan du være anonym hvis du vil.     I dag jobber Ingrid som foredragsholder og daglig leder for Kompetansesenter for livsmestring og folkehelse. Det at hun har kommet seg dit takker hun mennesker som har gitt henne muligheter og som hatt troen på henne. For Ingrid følte aldri at hun passet inn i skolesystemet.     Ingrid deler så åpent, ærlig, fint og hjelpende. Takk, virkelig hjertelig tusen takk for at du gjør den viktige jobben du gjør! Vi trenger så sårt en endring mot et samfunn hvor det er greit å ikke være perfekt og du bidrar virkelig til det. For News flash: ingen av oss er perfekte! Verken utvendig eller innvendig OG bra er det.     Dette er en samtale alle kan lære så utrolig mye av. Det er heldigvis hjelp der ute, så ingen trenger å stå i vanskeligheter alene.     Sjekk gjerne ut telefon; mental helse (116 123), Kirkens SOS (22 40 00 40), Psykiatrisk legevakt i Oslo (116 117).    Chat: sidetmedord.no, www.soschat.no  Flere tjenester finner du her: https://psykiskhelse.no/hjelpetelefoner-og-nettsteder  Følg/ abonner på podcasten, skriv gjerne en kommentar eller gi meg stjerner, del med folk som kunne trengt noen gode rollemodeller og les mer om oss på:    https://magefolelsen.com/  https://www.instagram.com/magefoelelsen.podcast/    Musikk:  Punk Rock Opera - 06 - Alone  Punk Rock Opera - 13 - I Wanna be a Machine  Scott Holmes - 06 - Clear Progress 

Gjelder det her et enten eller? Eller et både og? Professor og klinikkoverlege ved Haukeland universitetssykehus Erik Johnsen tar oss med i debatten om hvordan vi skal kunne gi god behandling ved psykose. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dårlig fungerende familier gjenkjennes på karakteristiske trekk i samspillet. Bagatellisering av problemer, følelsesmessig distanse, overinvolvering eller ekstrem renslighet er noen eksempler. Dagens episode blir en slags oppsummering av tidligere episoder, samt noen ytterligere refleksjoner rundt de vanskeligste samspillsmønrtrene som avstedkommer konflikter og problemer i familien.I kategorien Familie og samlivpå webpsykologen.nohar vi en serie artikler om dysfunksjonelle familier. Veldig mye psykologisk teori og praksis fokuserer på enkeltindividet, men ofte er enkeltindividet en uløselig del av et familiesystem. Man påvirker og påvirkes av sin familie, og terapeutisk sett kan det være klokt å ha et blikk for hele familien i behandling av psykiske lidelser og følelsesmessige problemer. Mennesker som bor sammen er i et tett samspill, og ofte er det i våre tetteste relasjoner vi føler mest. Dersom familien evner å håndtere følelsesmessige konflikter på en god måte, er familien ofte individets sterkeste støttespiller, men hos familier hvor følelsesmessige anliggende blir oversett, unngått eller avvist, kan familien bli en arena full av uavklarte følelser, skyldfordeling, rigide rollemønstre, syndebukkdynamikk og manglende evne til å ivareta eller tilgodese enkeltindividets behov.I denne serien med korte episoder om familiepsykolog har jeg beskrevet typiske strukturer og psykologiske problemer i dysfunksjonelle familier. I denne episoden skal jeg se litt på hvordan man kan kjenne igjen familier med store problemer når man møter dem. Her er det snakk om en del karakteristiske mønstre i samspillet mellom familiemedlemmene og deres samspill med omverdenen. Denne episoden bygger også på boken, Dynamisk psykiatri i teori og praksis, av den svenske psykiateren, Johan Cullberg.KilderCullberg, Johan (1999). Dynamisk psykiatri i teori og praksis. Tano Aschehoug. Perry, Christopher (1989). Defense Mechanism Rating Scale. Fifth edition. Oversatt avKjølbye, Morten og Sørensen, Per: De psykiske forsvarsmekanismer. Instrument til klinisk vurdering af de psykiske forsvarsmekanismer. (Boken kan anskaffes ved henvendelse til Morten Kjølbye ved psykoterapeutisk avdeling, Psykiatrisk hospital i Århus, Skovagervej 2, 8240 Risskov.) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dårlig fungerende familier gjenkjennes på karakteristiske trekk i samspillet. Bagatellisering av problemer, følelsesmessig distanse, overinvolvering eller ekstrem renslighet er noen eksempler. Dagens episode blir en slags oppsummering av tidligere episoder, samt noen ytterligere refleksjoner rundt de vanskeligste samspillsmønrtrene som avstedkommer konflikter og problemer i familien.I kategorien Familie og samlivpå webpsykologen.nohar vi en serie artikler om dysfunksjonelle familier. Veldig mye psykologisk teori og praksis fokuserer på enkeltindividet, men ofte er enkeltindividet en uløselig del av et familiesystem. Man påvirker og påvirkes av sin familie, og terapeutisk sett kan det være klokt å ha et blikk for hele familien i behandling av psykiske lidelser og følelsesmessige problemer. Mennesker som bor sammen er i et tett samspill, og ofte er det i våre tetteste relasjoner vi føler mest. Dersom familien evner å håndtere følelsesmessige konflikter på en god måte, er familien ofte individets sterkeste støttespiller, men hos familier hvor følelsesmessige anliggende blir oversett, unngått eller avvist, kan familien bli en arena full av uavklarte følelser, skyldfordeling, rigide rollemønstre, syndebukkdynamikk og manglende evne til å ivareta eller tilgodese enkeltindividets behov.I denne serien med korte episoder om familiepsykolog har jeg beskrevet typiske strukturer og psykologiske problemer i dysfunksjonelle familier. I denne episoden skal jeg se litt på hvordan man kan kjenne igjen familier med store problemer når man møter dem. Her er det snakk om en del karakteristiske mønstre i samspillet mellom familiemedlemmene og deres samspill med omverdenen. Denne episoden bygger også på boken, Dynamisk psykiatri i teori og praksis, av den svenske psykiateren, Johan Cullberg.KilderCullberg, Johan (1999). Dynamisk psykiatri i teori og praksis. Tano Aschehoug. Perry, Christopher (1989). Defense Mechanism Rating Scale. Fifth edition. Oversatt avKjølbye, Morten og Sørensen, Per: De psykiske forsvarsmekanismer. Instrument til klinisk vurdering af de psykiske forsvarsmekanismer. (Boken kan anskaffes ved henvendelse til Morten Kjølbye ved psykoterapeutisk avdeling, Psykiatrisk hospital i Århus, Skovagervej 2, 8240 Risskov.) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Psykiatrisk behandlingstilbud for synshemmede starter i 2021. Tilbud der du bor. Hjemmekontoret. Dagens aviser.

Problemstillingen i tittelen er eksempel på saker som det relativt ukjente Ungdomsrådet på på Sykehuset Østfold jobber med. Der sitter ti ungdommer som selv har erfaring med sykehusopphold. Sykehusdirektøren har plikt til å lytte til rådene og ønskene som kommer fra rådet.I denne episoden blir du bedre kjent med Ungdomsrådet, via to av medlemmene: Fredrik Bøe (20) og Pia Glomdal Hansen (18). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dette afsnit blev udgivet for første gang d. 23.4.2020, eksklusivt på Podimo. Denne periode har været svær for mange mennesker - inklusiv mig selv og min bedste ven, Emil Bach. Han har derfor sagt ja til endnu en samtale om især angst og hvor svært det kan være at rumme det hele, når verden føles usikker. Vi når hele vejen rundt - og husk, du ikke er alene. Musik: Anders Colstrup Hvass & Jonas Wetterslev. Støt Tårekanalen: https://taarekanalen.10er.app Hjælp til rådgivning: Psykiatrifonden: https://psykiatrifonden.dk/faa-hjaelp/ring.aspx Ung på linje: https://urk.dk/kontakt-ung-paa-linje-og-ung-online Headspace: https://headspace.dk Landsforeningen mod spiseforstyrrelser og selvskade: https://lmsos.dk/raadgivning Psykiatrisk akutmodtagelse: https://borger.dk/sundhed-og-sygdom/alarm-112-laegevagt-og-skadestuer/psykiatriske-skadestuer

Podkast- versjonen av Are og Odin. Med materiale aldri sendt på radio

Har du tænkt over, at når du kommer hjem fra en lang arbejdsdag, så møder en hær af sundhedspersonale og ansatte i andre erhverv ind på arbejde? Det er dem, der holder vagt, og opretholder de mest nødvendige funktioner, når alle andre sover. Natarbejde er for mange et arbejdsvilkår, som man ikke kommer udenom. I dette program undersøger vi de personlige oplevelser af at arbejde om natten og sundhedsrisiciene ved fast natarbejde. Til det har vi haft en optager med på nattevagt som forvagt og jordemoder på hhv. Psykiatrisk Center Glostrup og Fødeafsnittet på Aarhus Universitetshospital Skejby. Feltoptagelserne giver et autentisk indblik i arbejdsgangene og lydene om natten frem til solens første stråler. Hvordan lyder en lukket psykiatrisk afdeling midt om natten og en jordemoders travle skridt mellem fødestuer og fødendes primalskrig? Vi har spurgt psykiatrisk plejepersonale og jordemødre om, hvad fast natarbejde gør ved dem, hvordan det påvirker deres dage før og efter, samt hvad tempo og arbejdsopgaver betyder, når man er på nattevagt. Vi har også talt med arbejdsmedicinsk overlæge fra Bispebjerg Hospital, Nanna Eller, der til daglig afholder helbredssamtaler om natarbejde med sundhedsansatte. Hun giver til slut et par særligt gode råd til aktive og kommende natarbejdere.Medvirkende: Psykiatrisk plejepersonale (Psykiatrisk Center Glostrup), Jordemødre (Aarhus Universitetshospital Skejby), Nanna Eller, Jaris Gerup, Nanna KirkIndslag: 2:25 Feltoptagelse fra Psykiatrisk Center Glostrup, 23:07 Feltoptagelse fra Fødeafsnittet på Aarhus Universitetshospital Skejby, 47:33 Opsamling i studiet, 52:33 Interview med arbejdsmedicinsk overlæge, Nanna Eller

Åsa Steinsaphir berättar om sina åtta år på en sluten psykiatrisk avdelning. Svenska berättelser tar nu steget upp på scen på Dramaten i ett möte mellan dokumentärt berättande, Spoken Word och musik. Musik av och med Lisa Grotherus. Åsa Steinsaphir (fd. Pehrson) ställer sig på scenen för att berätta om sina åtta år på en sluten psykiatrisk avdelning som ung. Och om resan därifrån. Med sig har hon Spoken Word-poeten Matiss Silins och musiken Lisa Grotherus, som både komponerat och spelar musiken i den här föreställningen. Följ med på ett unikt möte mellan poesi, berättande och musik på Dramatens restaurangscen Neondämon. Föreställningen drygt en timme lång. Programmet är en liveinspelning från den 2 november 2017. Presentatör och regissör: Niklas Mesaros Producent och dokumentärt textansvarig: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se Teknik- och inspelningsansvariga: Nabaz Moheden och Emilia Martin Producent på Dramaten Felicia Moritz Malmcrona

Her er del 2 av intervjuet med Fredrik A. Walby. Han er Spesialist i klinisk voksenpsykologi og forsker ved Nasjonalt senter for selvmordsforskning og –forebygging. Han er også leder av Nasjonalt Kartleggingssystem for selvmord i psykisk helsevern og tverrfaglig spesialisert behandling.  Walby har 10 års erfaring fra akuttpsykiatrisk avdeling samt Psykiatrisk legevakt. Han er også sentral i utarbeidelsen av Nasjonale retningslinjer for forebygging av selvmord i psykisk helsevern.  Her kan du få hjelp:   Kirkens SOS: Døgnåpen kristetelefon, 22 40 00 40   Mental Helse: Døgnåpen krisetelefon, 11 61 23   LEVE: Landsforeningen for etterlatte ved selvmord   Legevakten: 116 117   Kors på Halsen (Røde Kors): Lavterskel samtaletelefon for barn og unge under 18, 800 33 321 (Mandag til fredag, kl 14-20)   SnakkLitt. Dette er et initiativ mellom Helsesista, Kirkens SOS og Nyby. Det er et anonymt samtaletilbud på telefon og chat for alle som ønsker å prate med noen. Tlf: 22 04 04 99

I denne episoden møter vi Fredrik A. Walby. Han er Spesialist i klinisk voksenpsykologi og forsker ved Nasjonalt senter for selvmordsforskning og –forebygging. Han er også leder av Nasjonalt Kartleggingssystem for selvmord i psykisk helsevern og tverrfaglig spesialisert behandling. Walby har 10 års erfaring fra akuttpsykiatrisk avdeling samt Psykiatrisk legevakt. Han er også sentral i utarbeidelsen av Nasjonale retningslinjer for forebygging av selvmord i psykisk helsevern. Her kan du få hjelp: Kirkens SOS: Døgnåpen kristetelefon, 22 40 00 40 Mental Helse: Døgnåpen krisetelefon, 11 61 23 LEVE: Landsforeningen for etterlatte ved selvmord Legevakten: 116 117 Kors på Halsen (Røde Kors): Lavterskel samtaletelefon for barn og unge under 18, 800 33 321 (Mandag til fredag, kl 14-20) SnakkLitt. Dette er et initiativ mellom Helsesista, Kirkens SOS og Nyby. Det er et anonymt samtaletilbud på telefon og chat for alle som ønsker å prate med noen. Tlf: 22 04 04 99

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Patient: Svea Sigmond [del 2]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali Support till showen http://supporter.acast.com/oddjobcomedypod. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I denne episoden møter vi Martin Rafoss, om har en spennende jobb som Rådgiver i staben Klinikk for Psykisk Helse (KPH) på Sørlandet Sykehus. Etter å ha jobbet og bodd 15 år i Sør Tyskland, flyttet han i 2018 tilbake i Norge og bosatte seg med sin kone og to barn i Kristiansand. Han er utdannet Psykiatrisk sykepleier , og har jobbet nesten 20 år i psykiatrien. Flere år som enhets- og avdelingssjef i Tyskland, hovedsakelig akutt- og ruspsykiatri, men og psykosomatiske- forensiske og barn-og ungdomsavdelinger. Det han har jobbet mest med er  Selvmordsforebygging, Voldsforebygging, Recovery implementering, Brukermedvirkning, diverse Kvalitetsarbeid.  Han jobber også med et spennende prosjekt som heter EX-In - der han ønsker å trene opp mennesker med egenerfaring til å bli erfaringskonsulenter. Her kan du få hjelp: Kirkens SOS: Døgnåpen kristetelefon, 22 40 00 40 Mental Helse: Døgnåpen krisetelefon, 11 61 23 LEVE: Landsforeningen for etterlatte ved selvmord Legevakten: 116 117 Kors på Halsen (Røde Kors): Lavterskel samtaletelefon for barn og unge under 18, 800 33 321 (Mandag til fredag, kl 14-20) SnakkLitt. Dette er et initiativ mellom Helsesista, Kirkens SOS og Nyby. Det er et anonymt samtaletilbud på telefon og chat for alle som ønsker å prate med noen. Tlf: 22 04 04 99

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning av Svea Sigmond [del 1]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali Support till showen http://supporter.acast.com/oddjobcomedypod. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Patient: Pelle Helgesson [del 3]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Patient: Pelle Helgesson [del 2]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Patient: Pelle Helgesson [del 1]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Patient: Simon Gärdenfors [del 2]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Patient: Simon Gärdenfors [del 2]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Patient: Simon Gärdenfors [del 1]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Dr. Dan Wetterborg "Doktorn förklarar" [del 2]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

David Sandum, en fantastisk kunstner som legger sorg, glede, kjærlighet, lengsel og mye mer, i hvert eneste pennestrøk. David lever om natten, han har skrevet bok om sin historie og han har sterke meninger om hvordan helsetilbudet til mennesker ikke er godt nok. Møt ham i dagens episode av Askepodden.Merk: arrangementet som blir nevnt i episoden er avlyst grunnet covid-19 pandemi.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning av Jens Falk [del 2]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning av Jens Falk [del 3]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning av Jens Falk [del 2]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Odd Job Comedy med Alfons Kubulenso & Daod Ali.Tema: Personlighetsutredning. Patient: Jens Falk [del 1]@oddjobcomedy / oddjobcomedy@gmail.com@theonlyalfons@daodali See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ylva Larsson berättar om sin erfarenhet som patient inom psykiatrins slutna avdelningar och om LPT. Ylva Larsson är attitydambassadör för Hjärnkoll i Uppsala län.

Psykiatrisk makt och kvinnligt motstånd i sekelskiftets patriarkala Wien Genom en litterär läsning av Freuds tidiga texter, framförallt av Drömtydning och av Fallet Dora, försöker Jakob Staberg blottlägga maktrelationer och kvinnligt motstånd under ett viktigt skifte i det psykoanalytiska tänkandets tidiga historia.

Vi har jo alle kjent på det å ha dårlige dager, men hvordan er det egentlig når livet er helt mørkt? Hvordan er det egentlig å være innlagt på psykiatrisk? Hva gjør at man velger å forsøke og ta livet sitt?

Vi har jo alle kjent på det å ha dårlige dager, men hvordan er det egentlig når livet er helt mørkt? Hvordan er det egentlig å være innlagt på psykiatrisk? Hva gjør at man velger å forsøke og ta livet sitt?

JP Samtalar om CRPD och psykiatrisk tvångsvård med Anna Nilsson, postdoktor på juridiska fakulteten vid Lunds universitet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) förbjuder, bland annat, diskriminering gentemot personer med psykosocial nedsättning. Men vad innebär förbudet mot diskriminering i konventionen i förhållande till nationell lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård, och mer specifikt den svenska lagstiftningen? Strider behandlingar som slutenvård och medicinering mot individens vilja mot förbudet som ställs i konventionen? För att svara på dessa frågor menar Anna Nilsson att en proportionalitetsbedömning är det rätta verktyget. Trevlig lyssning! Medverkande: Mathias Eriksson och Anna Nilsson.

Kan psykiatriske pasienter bli friskere av å lage kunst? Ja, mener enkelte behandlere og nå stilles kunst laget av innlagte på Dikemark sykehus ut på galleri.

Kan utvecklingsstörningar, schizofreni och autism förklaras genom att följa hjärncellers utveckling? En vision är att ta fram behandlingar med transplantation av en viss sorts hjärnceller. I Anna Falks labb på Karolinska Institutet används den nobelprisbelönade tekniken att backa hudceller till inducerade pluripotenta stamceller - så kallade IPS-celler. Dessa kan sedan utvecklas till alla sorters celler. Genom att jämföra utvecklingsvägen av IPS-celler från friska donatorer och från till exempel schizofrenipatienter hittar forskarna intressanta skillnader.  I programmet hörs: Anna Falk, docent och forskningsledare Falk Lab KI, Malin Parmar, professor cellulär neurovetenskap Lunds universitet. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hur är det att vara anhörig när ens vuxna barn mår så dåligt så det blir slutenvård. Anders och jag berättar om våra erfarenheter av det.

Vi delar med oss om våra upplevelser, tankar och tips från våra fyra veckor inom psykiatrin. 

Claes er blevet en del af Liberal Alliance og deres ungdomsafdeling, Yahya Hassan er indlagt på psykiatrisk, der er som altid gang i USA, DR er blevet beskåret og Danske Bank kryber til korset og tager skraldet for sin hvidvask. Fie Laursen ligner måske Super Mario og så får vi lige vendt en masse andet mundgodt. Som altid er værterne Claes Kirkeby Theilgaard og Jakob Skyggebjerg Kjær. Leveret af Debatt.dk.Support the show (https://ungdommennutildags.10er.dk/)

Jonathan skrev en mail til mig, om at han rigtig gerne ville fortælle noget til unge, omkring den psykiske nedtur han haft, og hvordan han håber den kan komme andre til gavn. Det syntes jeg var super sejt. Så jeg hoppede på en bus, og tog til Aarhus for at optage den her episode du skal til at lytte til her.

Åsa Steinsaphir berättar om sina åtta år på en sluten psykiatrisk avdelning. Svenska berättelser tar nu steget upp på scen på Dramaten i ett möte mellan dokumentärt berättande, Spoken Word och musik. Åsa Steinsaphir (fd. Pehrson) ställer sig på scenen för att berätta om sina åtta år på en sluten psykiatrisk avdelning som ung. Och om resan därifrån. Med sig har hon Spoken Word-poeten Matiss Silins och musiken Lisa Grotherus, som både komponerat och spelar musiken i den här föreställningen. Följ med på ett unikt möte mellan poesi, berättande och musik på Dramatens restaurangscen Neondämon. Föreställningen drygt en timme lång. Programmet är en liveinspelning från den 2 november 2017.     Presentatör och regissör: Niklas Mesaros Producent och dokumentärt textansvarig: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se Teknik- och inspelningsansvariga: Nabaz Moheden och Emilia Martin Producent på Dramaten Felicia Moritz Malmcrona

Læge og vært Sedrah Butt sætter fokus på psykiatrien i den første videnskabelige podcast her efter sommerferien. Sedrah har inviteret læge og ph.d.-studerende Andreas Hoff i studiet for at blive klogere på hans forskning inden for patienter med lettere psykiatriske diagnoser på sygedagpenge og deres relation til arbejdsmarkedet. Projektet ”Integreret behandlings- og beskæftigelsesindsats til sygedagpengemodtagere med depression, angst, tilpasningsreaktion, udbrændthed og stress” kaldes også IBBIS-projektet. De sygedagpengeberettigede borgere, der tilbydes at deltage i et forskningsprojekt, er som angivet i projektnavnet sygemeldt på grund af enten depression, angst, tilpasningsreaktion, udbrændthed eller stress. Deltagerne sorteres ud fra skrappe inklusions- og eksklusionskriterier. Formålet med projektet er at afprøve en kombineret psykiatrisk behandlingsstrategi med en beskæftigelsesindsats til sygedagpengemodtagere med de nævnte diagnoser. Strategiernes formål er, at borgerne hurtigt og effektivt vender tilbage til arbejdsmarkedet – dette til gavn for arbejdsmarkedet, samfundet og ikke mindst patienten.

Psykiatrisk diagnostik är ett komplext kapitel. De är en beskrivning av symptom, men säger generellt inget om orsaken. Ibland kan rätt diagnos och behandling snabbt komma till stånd, ibland är det väldigt svårt. Meningen är att diagnosen på olika sätt ska vara en hjälp för patienten. Har vi tid med det idag? Musik: ”Jupiter The […]

Mark Sonne møder den blinde Nicolai Mittet, der arbejder som musikpædagog på et psykiatrisk bosted. Se mere og lyt til alle Radio Glads udsendelser på http://www.tv-glad.dk/radioglad

Mark Sonne møder den blinde Nicolai Mittet, der arbejder som musikpædagog på et psykiatrisk bosted. Se mere og lyt til alle Radio Glads udsendelser på http://www.tv-glad.dk/radioglad

En epokegjørende endring i psykiatrien skjer i disse dager. De som ønsker det skal nemlig få tilbud om medisinfri psykiatrisk behandling på sykehus. Men hva skjer når folk hører stemmer, har tankeforstyrrelser eller er til fare for seg selv eller andre - og ikke vil ta medisiner? Jan Magne Sørensen vet mye om dette. Han sluttet med pillene han avskydde og fant andre måter å bekjempe psykoser på:

Hver dag i to år har kvinnen i 30-årene blitt lagt i belter på Gaustad sykehus. Hennes eneste ønske er å dø. Artikkelen er skrevet av Synnøve Åsebø og Mona Norman. Researchav Ingeborg Huse Amundsen. Foto: Jørgen Braastad Lest inn av Øystein Milli og Wibeke Nord Haugland. Produsert av Magne D. Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kaliber sänder en av förra årets mest uppmärksammade granskningar: Kriminalvårdens utvisningsresor. Reportaget som vann Guldspaden i kategorin bästa riksradio. Granskningen, som gjordes av Kalibers reportrar Markus Alfredsson och Sofia Boo, handlade om femstjärniga hotell och flygresor i businessklass för Kriminalvårdens personal. Men även om utvisade som fått lugnande tvångsinjektioner. Läs mer: Guldspade till Kaliber Här följer två utdrag av de båda programmen som sändes den 19 och 26 oktober 2014: – Så nu har jag precis tagit ett dopp i poolen på hotellet och här finns det solstolar och andra bekvämligheter. Den här historien börjar på ett lyxhotell i Dubai. Det var hit vi kom när vi började kontrollera vad statligt anställda tjänstemän gör efter att de lämnat av utvisade personer i till exempel Afghanistan eller Pakistan. – Trycker man på en knapp här så kommer det folk och passar upp på en, ger en drinkar eller vad man nu vill ha för något.  Det är här - på ett femstjärnigt hotell i Dubai - som de statligt anställda tjänstemännen vilar ut efter att de lämnat av utvisade personer. Och det är inte bara en natt, utan två eller tre. Och det är svenska skattebetalare som får stå för kostnaden. En statlig myndighet ska hantera skattemedel ansvarsfullt. Den här myndigheten har gjort lite som den vill. Vi har hört om dem på nyheterna, många gånger. De chartrade planen, lastade med människor som ska utvisas till länder som Irak eller Afghanistan. Det handlar om den svåraste formen av utvisningar. Människor som inte vill, men som ändå måste lämna Sverige. Som vägrar att åka, och som därför tvingas iväg med hjälp av bevakningspersonal. Sådana här svåra utvisningar sköts oftast av Kriminalvården. Det är Kriminalvården som planerar resorna och det är oftast deras personal som sitter med på flygplanen. Jag har tagit flyget till Arvidsjaur för att ta reda på mer om hur det går till när en utvisningsresa planeras. Den speciella enhet inom Kriminalvården som planerar och utför utvisningsresor, heter Kriminalvårdens Transporttjänst och här i Arvidsjaur finns det planeringskontor som planerar resorna. Härifrån beställs allt från de chartrade flygplanen, till hotell och flygbiljetter hem för personalen. Jag får träffa Hans Lagerlöf som är platschef för Transporttjänstens planering. – Så vi planerar allts resan och vi utför den också med främst egen personal, säger han. Bara under förra året planerade Kriminalvårdens Transporttjänst drygt 3 400 utvisningsresor. Det handlar till viss del om utvisningar av personer som begått brott, men den allra största delen handlar om människor som fått avslag på sina asylansökningar. Kriminalvårdens Transporttjänst får statliga pengar, öronmärkta för just sådana utvisningar. Och de resorna kostar allt mer. Förra året mer än 240 miljoner kronor. Drygt 20 miljoner mer än man först fått i anslag. Men samtidigt som resorna kostade mer så utvisade Transporttjänsten färre personer än året innan. Enligt Kriminalvården beror de ökade kostnaderna främst på vad de beskriver som fler svåra ärenden som kräver chartrade flygplan och mer bevakningspersonal. Vi kommer att återkomma till planeringen i Arvidsjaur. Först åker vi till Norrköping. Här ligger Kriminalvårdens huvudkontor. Vi är här eftersom vi har bett om att få ta del av handlingar som beskriver hur utvisningsresorna går till. Och vad det är som kostar pengar. – Om du för in  i datorn där så kan jag…plocka ut. Vi plockar ut reseräkningar och kvitton ur bruna pappkartonger. Det är ett stort material och vi väljer att titta på kostnader för de resor som enligt Kriminalvården är de dyraste, de som helt eller delvis genomförts med inhyrda - så kallade chartrade flygplan. Och när vi går igenom resplaner, kvitton och reseräkningar ser vi snart ett mönster. Efter att utvisningarna genomförts så åker personalen sällan direkt hem. Istället kan vi se att de stannar till vägen hem och tar in på hotell, på turistorter som Aten, Larnaca, Paris, Wien, Istanbul och Dubai. Inte bara en natt, utan även två eller tre. Jag står i lobbyn på det femstjärniga hotellet i Dubai. Här har Transporttjänstens personal bott två eller tre nätter efter utvisningar till länder som Afghanistan eller Pakistan. Jag har stämt träff med en av hotellets chefer, som visar mig runt i byggnaden. Vi går ut och sätter oss på terrassen. Här har man en unik utsikt över staden och de berömda skyskraporna får jag höra. Och det gör det här hotellet särskilt prestigefullt. Det är ett av stadens mest kända femstjärniga hotell säger chefen. – This is the hub of the Dubai. This is a keyplace. Nästan alla resor vi tittar på innehåller en hotellnatt för personalen på vägen hem, även de resor som görs till europeiska länder som Malta eller Italien. Men vi väljer att titta extra på de resor där personalen stannat utomlands längre än så. Vi hittar bara i vårt material ett 80-tal resor där personalen stannat kvar utomlands två eller till och med tre nätter efter att de lämnat av den utvisade. Ibland stannar de kvar på orten där personen avlämnats, men i de flesta fall åker personalen till ett annat land. Vi kan ta några exempel: * 18 personer tillbringar två nätter på hotell i Kairo efter utvisning till Burundi. Hotellnota: 28 354 kronor. * Tre hotellnätter i Dubai efter utvisning till Kabul. Tre personer, 13 235 kronor. Vi ser också flera exempel på resor där personalen efter utvisningen, åker tillbaka till Europa: * Två nätter spenderas på hotell i Larnaca på Cypern efter utvisningsresa till Kabul. Hotellet beskrivs av en svensk resebyrå som högklassigt boende direkt vid stranden. Hotellnotan: 28 personer två nätter,  46 822 kronor. Det är femstjärniga hotell i Kirgisiztan, Istanbul och Aten. Lyxhotell vid stranden i Gambia, och centralt belägna hotell i Wien och Paris -  och i Jordanien har man åkt sex mil med taxi, för att ta in på en resort vid döda havet. Men det är inte bara hotellnätterna och taxi som kostar pengar. Det handlar också om flygbiljetter för vi kan se att det ofta är Businessklass som gäller: * Businessklassflyg hem från Dubai för tre personer efter två nätter på hotell. Kostnad: 27 656 kronor per person. Totalt 82 968 konor enkel resa. Det handlar alltså om flera nätter på hotell på turistorter utomlands och dyra flygbiljetter hem, samtidigt som det handlar om en svensk myndighet. Så vad är det som gäller egentligen? Precis som alla andra myndigheter lyder Kriminalvården under myndighetsförordingen. De ska som det heter, hushålla väl med statens medel. Och precis som andra myndigheter har de en resepolicy. I den står det: att man inom Kriminalvården ska sträva efter ett kostnadseffektivt resande. Det handlar i flera fall om långa resor för personalen och de har lagstadgad rätt till vila mellan arbetspass. Men vi undrar varför personalen stannar utomlands två eller tre nätter i stället för att åka hem och vila och varför Kriminalvårdens Transporttjänst väljer dyra businessklassbiljetter hem. För att ta reda på mer läser vi de avtal som  gäller för Transporttjänstens personal, men där hittar vi ingen förklaring till personalens övernattningar. Vi ställer frågor till Kriminalvårdens Transporttjänst. Det vi får veta är att en stor del av tiden är betald arbetstid och att personalen får utlandstraktamente. Vi får också veta att det handlar om att personalen ska få vila efter sina arbetspass som ibland kan vara extremt långa. Men hur det kommer sig att all den här vilan tas ut i utlandet i stället för när personalen kommit hem, det är det ingen som kan ge oss svar på. Ingen kan säga hur, när eller vilka som beslutat att man ska arbeta på det sättet. I våras riktade Kriminalvårdens internrevision skarp kritik mot Transporttjänstens utrikesverksamhet, som de menar ”lever efter en egen regelstruktur med svag dokumenterad grund som inte stämmer överens med Kriminalvårdens resepolicy eller med statens regelverk.” Kriminalvårdens Transporttjänst följer alltså inte den resepolicy som Kriminalvården har utan har i stället under flera år haft sitt eget sätt att sköta utlandsresorna. Och vi får svar på varför vi sett flera flygresor hem i businessklass i vårt material. För till skillnad från Kriminalvårdens resepolicy,  så kan Transporttjänstens personal alltid åka hem i businessklass på resor som tar mer än tre timmar. Vi återvänder till planeringsenheten i Arvidsjaur. Jag frågar chefen Hans Lagerlöf om hur han ser på den ibland två eller tre nätter långa vilotiden utomlands. – Jag har respekt för att man tycker att det är mindre rimligt, att det till och med ibland är lite stötande. Vi åker till Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping igen, och får träffa Claes Nöjd, som är ställföreträdande chef  för Kriminalvårdens Transporttjänst. Men Claes Nöjd vill inte svara på frågan om resorna är rimliga eller inte. – Det är ju det vi ser över nu. Vad är rimligt och hur ska det här göras. Utifrån att vi ska bedriva en effektiv verksamhet, vi ska ha en god arbetsmiljö och en hög säkerhet, säger Claes Nöjd. Han vill inte heller svara på frågan om han tycker det är rimligt att personal på en statlig myndighet flyger hem i businessklass från Dubai för 27 000 kronor per person. – Vad som är rimligt är att man ser över det här så att man får ett ordentligt regelverk som ska gälla för det här. En part som varit pådrivande i att se till att transporttjänstens personalen får åka businessklass är fackförbundet SEKO, som representerar majoriteten av de som jobbar med transporter inom Kriminalvården. Thomas Laséen som är sektionsordförande, ser det som en arbetsmiljöfråga och vill inte diskutera enskilda kostnader för biljetter. – Sett till helheten så har jag svårt att se att det inte skulle kunna vara motiverat med den här typen av beslut så att säga. - Men om man ser en enkel resa från Dubai kan ju kosta 27 000 kronor per person, det är ju väldigt mycket pengar... – Ja det är jättemycket pengar, men å andra sidan kan det vara så att det kostar ännu mer pengar i fall man skulle välja att köpa en annan typ av biljett. Vi är tillbaka i Dubai igen. – Ok nu sitter jag här i en ganska högljudd som ligger på bottenvåningen av det här hotellet som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar ta in på. Det här är en bar vi känner igen. För när vi ville ta reda på vad personal som deltar vid Transporttjänstens utvisningsresor gör under sin utlandsvila, så började vi söka på sociala medier. Och där dyker baren i Dubai upp. På Facebook delar några med sig av upplevelser från jobbresor. Det är öppna Facebooksidor som vem som helst kan läsa. Vi ser bilder på svalkande drycker och lyxiga flygplatslounger avsedda för businessklassresenärer. Och i kommentarsfälten läser vi saker som: ”Ja då bär det snart av till Kabul, äntligen lite sol o värme!!!!!” ”Jag citerar en gammal kollegas svar på påståendet att vi har det bra. Bra och bra, jag vet inte om det är så jävla bra att kasa runt på fina marmorgolv och tjocka mattor och äta en jävla massa hummer och champagne och sådan skit.” Vi läser om karaokesång och fest på Cypern med kommentarer som: "Tack till alla er som gjorde tiden i Cypern så jävla bra" "Tack själv. Så kul var det längesen jag hade. Du är dessutom en utmärkt förfestfixare." Och vi ser bilder på vin, öl och bubbel, som följs av kommentarer som: ”En helt vanlig dag på jobbet” Bilder och kommentarer om alkohol och fest är något vi reagerar på. För även om tiden i utlandet är  till för att personalen ska vila, så är också en stor del av tiden betald arbetstid. Personalen är i beredskap och ska kunna sättas i tjänst när som helst. En person som har flera bilder på sin sida, säger att någon måste ha manipulerat bilder på hans Facebook utan att han märkt något. De andra säger att de inte minns de bilder och kommentarer vi frågar om. Eller att det är ok eftersom de varit lediga. Men när vi visar det vi sett på Facebook för ställföreträdande chefen Claes Nöjd, har han en annan inställning. – Ja att det låter ju självklart inte bra, det är ingenting som får förekomma. Det gäller ju det jag var inne på förut, man dricker inte alkohol under sin arbetstid. Efter vi sände granskningen i höstas har Kriminalvården infört nya regler för sina utvisningsresor. I en intervju efter programmet berättade generaldirektör Nils Öberg att billigaste resande nu ska vara utgångspunkten. - Och det jag vill nu att vi får fram, det är en ordning som innebär att vi reser som statliga tjänstemän så billigt som det bara överhuvudtaget går och när det inte går, ja, då fattar vi ett beslut om det, som vi motiverar och dokumenterar, så att det går att i efterhand förklara varför det billigaste alternativet inte var aktuellt i just det här fallet. Det är den stora förändringen tycker jag, sade Claes Öberg i december 2014. Vår andra granskning om svenska utvisningsresor handlar om något helt annat. Vi kunde visa hur utvisade personer fått lugnande injektioner under tvång: Det är en vinterkväll, på en mindre flygplats. Ett tiotal personer kliver in igenom säkerhetskontrollen. I kylan därute väntar ett plan. Det är ett chartrat flygplan, som ska åka söderut. Några av de som kliver igenom säkerhetskontrollen vill inte åka. De andra är där för att se till att de ändå åker. De är poliser och transportörer från Kriminalvården. Och en sjuksköterska. Hittills har allt gått lugnt till, men ombord på flygplanet, strax innan start, så vägrar en av passagerarna att sätta sig ner. Sjuksköterskan som är med uppfattar personen som ”aggressiv, utåtagerande och hotfull”. Han försöker inleda ett samtal, men upplever att ”situationen omöjliggör en vettig diskussion”. Han tar fram en spruta och injicerar den aggressiva personen med ett narkotikaklassat lugnande preparat. Efter en halvtimma har personen lugnat sig, och undrar vad det var för medicin som användes. Vid det laget är planet redan i luften. När människor som fått avslag på sin asylansökan utvisas från Sverige, så är ledorden för svenska myndigheter att det ska ske på humant och värdigt sätt. Ändå har det har länge cirkulerat påståenden om att det inte alltid gör det. Om att personer som utvisats fått mediciner mot sin vilja. I dagens Kaliber ska vi borra djupare i det här. Vi har fått ut dokument från Kriminalvården som visar hur det kan gå till vid utvisningar. Dokument som är skrivna av sjukvårdspersonal som varit med på planen. Det är kortfattade rapporter som vårdpersonal skickat till Kriminalvården, där de beskriver vad som hänt under en utvisning och vilka mediciner som använts. Det här är några situationer vi läser om: En person som förs ombord på ett flygplan ”protesterar kraftigt med både kropp, armar och ben” och spottas. Personalen sätter på skyddshjälm och huva och personen får en injektion med lugnande ”då /hens/hälsa påtagligt kan försämras av sitt destruktiva beteende”. Senare lugnar sig personen, och undrar vad det var för medicin som användes. Och det de skriver får oss att reagera. För även om svenska myndigheter har långtgående befogenheter vid utvisningar, så är tvångsinjektioner ett kapitel för sig. Påtvingade kroppsliga ingrepp, som det heter, är förbjudna i den svenska grundlagen. Det innebär att tvångsmedicinering är olagligt, med några få undantag för personer som är omhändertagna enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Personer som inte står under tvångsvård måste klart och tydligt ge sitt medgivande till att få vård. Vi träffar Lars-Håkan Nilsson, som är läkare och medicinsk rådgivare på Kriminalvården. – Om någon blir väldigt utagerande på ett häkte så har våra kriminalvårdare rätt enligt fängelse- eller häkteslagen att lägga dem i bälte. Men vi får aldrig injicera någon mot någons vilja. Det är en klar skillnad mellan den typen av tvångsåtgärder och att ge medicin. Psykiatrisk tvångsvård är ett av de få tillfällen när du upphäver någons grundlagsskyddade rättigheter. Och det är väldigt angeläget att den ska vara tydlig. Men i de sjukvårdsrapporter vi begärt ut från Kriminalvårdens transporttjänst, kan vi läsa om just vård som skett under tvång vid utvisningar. Vi får rapporterna med ett förbehåll, och får därför inte berätta om uppgifter som skulle kunna avslöja vilka personerna är: En sjuksköterska blir kallad till en person som beskrivs som ”mycket uppvarvad och stökig”. Efter att ha pratat med läkaren så erbjuder sjuksköterskan personen medicin, som denne vägrar att ta emot. ”Injektion ges i höger lår då deporti ej är samarbetsvillig”. Vi har begärt ut alla sjukvårdsrapporter som skickats till Transporttjänsten mellan 2010 och 2014. Vi får rapporter från 33 utvisningsresor. Vi vet att vårdpersonal har hyrts in vid många fler tillfällen, men från de resorna finns det inga sjukvårdsrapporter, enligt Kriminalvården. Från 2013 och 2014 finns det inga rapporter alls. Men i de rapporter vi har, hittar vi sju tillfällen då lugnande injektioner getts till personer som varit våldsamma eller som bedömts riskera skada sig själv eller andra. Medicinen som getts är Stesolid. Det är en narkotikaklassad Bensodiazepin som bara får ges på ordination av läkare. I fyra av fallen framgår det tydligt att personerna inte gått med på behandlingen. I de andra tre står det att injektionerna getts i samband med att personer varit motsträviga, aggressiva eller hotfulla. Det  framgår inte att de accepterat injektionen. Vi frågar Anders Alexandersson som är jurist på inspektionen för vård och omsorg hur han ser på det tvång, som vi kan läsa om i rapporterna. – Det får inte finnas minsta tvekan om att man tvingar patienten i någon situation för då är det bara tvångslagarna som man kan använda sig av. Det finns ingen patient förrän personen säger att den vill ha den här behandlingen som stöd och hjälp och därför går det inte över huvud taget att ge en injektion till exempel bara för att lugna eller för att det är mer praktiskt att hantera personen. Det finns inget sådant lagstöd. Vi ringer upp en av de läkare som varit med på utvisningar och gett lugnande till personer som utvisats. I en sjukvårdsrapport som han har skrivit står det om en person som blir aggressiv ”och säger att /hen/ inte ska lämna landet levande. Bedömer det som en stor risk att /hen/ kan skada både sig själv och personal och sjukvårdspersonal. Ger en injektion 10 milligram Stesolid intramuskulärt”. Läkaren säger att han inte minns händelsen, men han berättar att om han har gett mediciner till personer som ska utvisas, mot deras vilja, så har det varit för att de inte kunnat ta hand om sig själva. Vi ser också att injektioner under tvång getts av en sjuksköterska. Vi har under flera veckors tid sökt honom via telefon, sms och mail, men han har inte gått att få tag på. Så här skriver en annan läkare, som gett en injektion med lugnande till en person som var belagd med fängsel och spotthuva, men som fortsatte med ”verbal aggressivitet”: ”Min tanke var att försöka komma överens om att /hen/ skulle vara lugn och slippa lugnas med en injektion. Det visade sig helt ogörligt och hen fick en injektion Stesolid 10 mg intramuskulärt”. Läkaren som gav den här injektionen är legitimerad överläkare. Uppdragen för Kriminalvården har gått genom hans privata företag. Och han bekräftar att den här injektionen gavs mot personens vilja. - Vad upplevde du dig ha för lagstöd för att göra det här? – Jag har inte gått in i några bestämmelser och själv liksom letat i juridiken. Men det finns ju så vitt jag har fått höra då bestämmelser som gör det möjligt att ingripa på ett sånt här sätt för att bevara flygsäkerheten. - Så vitt du fått höra, var har du fått höra det ifrån? – I samband med att jag började ta såna här uppdrag. Den här läkaren hänvisar till att uppdragsgivaren, alltså Kriminalvårdens Transporttjänst eller Gränspolisen sagt att man får göra så här om det gäller flygsäkerheten. Per Löwenberg är gruppchef på Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Han är den som har ansvar för polisens regelverk kring tvångsutvisningar. Han säger att han inte har känt till att det förekommit tvångsinjektioner vid utvisningar. – Det förvånar mig att det förekommer. Sedan kan jag inte svara på rak arm om det är korrekt eller inte, säger Per Löwenberg. Han säger att svenska polisen följer ett regelverk från EU:s gränskontrollsamarbete Frontex, och där står det att tvångsmedicinering med lugnande inte ska användas – men att det finns ett undantag: Nödsituationer ombord på ett flygplan då flygsäkerheten är hotad. Men det vi har läst i sjukvårdsrapporterna gäller inte bara tvångsinjektioner som skett när planet är i luften. Vi ser i vårt material även fall där tvångsinjektioner, enligt rapporterna skett på marken. I två av de fyra fallen där det tydligt framgår att personen inte har gått med på behandlingen, så ges injektionen innan ombordstigningen eller innan planet har lyft. Vi frågar Per Löwenberg om polisen kan hålla fast något så att vårdpersonal kan ge lugnande injektioner under tvång även på marken. – Ja. Och är du i en sådan fas att det här krävs, då blir det svårt för mig att bedöma om det är riktigt att verkställigheten ska genomföras. Enligt polisen är det alltså upp till läkaren att bedöma om de har laglig möjlighet att ge en injektion med tvång, medan läkaren vi hörde här tidigare säger att han fått information från sin uppdragsgivare, alltså Gränspolisen eller Kriminalvården, att man får ge injektioner med tvång, om det handlar om flygsäkerhet. Vi vill ställa frågor om tvångsinjektionerna till Claes Nöjd, ställföreträdande chef för Kriminalvårdens Transporttjänst. Men han vill inte uttala sig. Vi blir hänvisade till den medicinske rådgivaren på Kriminalvården, Lars-Håkan Nilsson. Han har inför vår intervju för första gången fått ta del av dokumenten där det står om tvångsinjiceringarna. Det är först när vi har velat tittat på sjukvårdsrapporterna som han har fått dem skickade till sig från transporttjänsten. Vi läser ett av exemplen, där tvångsinjiceringen skett på marken. – Detta är inte tillåtet. Om man ger någon en injektion med ett läkemedel mot någons vilja så är det enbart möjligt om det sker under psykiatrisk tvångsvård. - Vad tänker du gör nu när du har den informationen? – Vi måste be våra juridiska experter titta på det här. Kriminalvårdens medicinska rådgivare säger alltså att en del av det som vi kan läsa om i dokumenten inte är tillåtet och kanske till och med olagligt. Och att han inte känt till det här förrän nu. Så vem på myndigheten har då läst sjukvårdsrapporterna? Och varför har ingen reagerat? Vi får veta att rapporterna har skickats till Transporttjänstens planeringskontor i Arvidsjaur. Hans Lagerlöf är chef där sedan årsskiftet. – Och därefter har det gått till så tidigare att då har man satt den här rapporten i en pärm. Och där fanns stora brister naturligtvis . Att man tillräckligt har kommunicerat innehållet i de här rapporterna. Sjukvårdsrapporterna har alltså lästs av de som planerar resorna – sedan har de satts i en pärm. –  Vi kan väl bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck och att vi borde ha skött det här betydligt bättre. Vi får en intervju med den nya chefen Johan Mellbring, som säger att Kriminalvården nu gjort en polisanmälan. – Att det har medicinerats utan klienters medgivande, har ju tydliggjorts för mig egentligen strax efter jag började, i och med att vi började bearbeta materialet som vi lämnade ut till er. Så då har det klarlagts att det här ser inte bra ut och sedan har vi undersökt det närmare och konstaterat att nu tycker vi det är dags att göra en polisanmälan. Det vi kan konstatera är att eftersom det är utan medgivande så är det inte enligt den lag som finns. - Vad tänker du om att det krävs någon utomstående för att ni ska kunna uppmärksamma sådana här brister? – Det är klart att vi som myndighet borde haft koll på det här tidigare. Enligt Johan Mellbring har Kriminalvården polisanmält 22 händelser, och det visar att vi inte har fått tillgång till alla sjukvårdsrapporter, trots att vi begärt det. Så tvångsinjektioner kan alltså ha inträffat vid fler tillfällen än vad vi kunnat se i vår granskning. Granskningen ledde alltså  till att Kriminalvården valde att polisanmäla och just nu pågår en förundersökning. Kriminalvården gjorde även en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som ännu inte kommit med något beslut. Reportrar: Markus Alfredsson markus.alfredsson@sverigesradio.se Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Producent: Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se kaliber@sverigesradio.se

Svenska utvisningar ska ske under humana och värdiga former. Men i dagens Kaliber kan vi avslöja hur personer som utvisats drogats, mot sin vilja. Och ansvaret bollas runt. - Vi kan väl bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck och att vi borde ha skött det här betydligt bättre, så är det. – Det är ju fall där det  uppenbarligen har skett handlingar som inte går att försvara lagligt sett. – Det är helt klart olagligt. Det är en vinterkväll, på en mindre flygplats. Ett tiotal personer kliver in igenom säkerhetskontrollen. I kylan därute väntar ett plan. Det är ett chartrat flygplan, som ska åka söderut. Några av de  som kliver igenom säkerhetskontrollen vill inte åka. De andra är där för att se till att de ändå åker. De är poliser och transportörer från Kriminalvården. Och en sjuksköterska. Hittills har allt gått lugnt till, men ombord på flygplanet, strax innan start, så vägrar en av passagerarna att sätta sig ner. Sjuksköterskan som är med uppfattar personen som ”aggressiv, utåtagerande och hotfull”. Han försöker inleda ett samtal, men upplever att ”situationen omöjliggör en vettig diskussion”. Han tar fram en spruta och injicerar den aggressiva personen med ett narkotikaklassat lugnande preparat. Efter en halvtimma har personen lugnat sig, och undrar vad det var för medicin som användes. Vid det laget är planet redan i luften. Du lyssnar på Kaliber i P1 och på andra delen i vår granskning av svenska utvisningsresor. När en person får avslag på sin ansökan om asyl så ska han eller hon lämna Sverige. I första hand ska detta ske frivilligt, men om den som ska utvisas vägrar så kan polisen tvinga personen ut ur landet. Polisen tar då ofta hjälp av Kriminalvårdens transporttjänst. För några månader sedan bestämde vi oss för att granska Kriminalvårdens transporttjänst. Vi hade hört att allt inte stod rätt till. Personer vi har varit i kontakt med har talat  om en ”myndighet i myndigheten”, som struntat i regler och riktlinjer och gjort lite som de vill. Förra veckan kunde vi berätta om hur personal som jobbar med utvisningar på transporttjänsten bott upp till tre nätter på lyxhotell utomlands efter utvisningarna och åkt hem med dyra businessklassbiljetter. Vi kunde också berätta om alkohol på arbetstid och om privata bonuskort. Kriminalvårdens generaldirektör, Nils Öberg, kommenterade vår rapportering i P4 Extra: – Ja det finns en hel del att säga. För det första delar jag och många andra inom Kriminalvården såklart den upprördhet som jag tror att en hel del människor utanför vår myndighet känner när de hör hur det kan gå till inom transportverksamheten. En hel del av det går helt enkelt inte att försvara. Idag ska vi berätta om något helt annat. När människor som fått avslag på sin asylansökan utvisas från Sverige, så är ledorden för svenska myndigheter att det ska ske på humant och värdigt sätt. Ändå har det har länge cirkulerat påståenden om att det inte alltid gör det. Om att personer som utvisats fått mediciner mot sin vilja. Så här lät det i P1-programmet Konflikt för fem år sedan: – Läkaren var ombord och personalen har sagt, vakterna och personalen har sagt, vi ska ge dem någon medicin de ska lugna ner sig. Och jag hörde detta själv. På telefon intervjuades personer som utvisats med ett specialchartrat plan till Irak. – Var lugn, därför att om du inte gör så, du får en spruta till Bagdad du ska sova ner dig. Flera personer berättade att de hotats med lugnande injektioner och om att de trodde sig ha fått lugnande medicin i maten. Läkaren som var med på planet uppgav för Konflikt att ingen skulle ha fått lugnande medicin mot sin vilja, och att det inte får förekomma. Ord stod mot ord. I dagens Kaliber ska vi borra djupare i det här. Vi har fått ut dokument från Kriminalvården som visar hur det kan gå till vid utvisningar. Dokument som är skrivna av sjukvårdspersonal som varit med på planen. Det är kortfattade rapporter som vårdpersonal skickat till Kriminalvården där de beskriver vad som hänt under en utvisning och vilka mediciner som använts. Det här är några situationer vi läser om: En person som förs ombord på ett flygplan ”protesterar kraftigt med både kropp, armar och ben” och spottas. Personalen sätter på skyddshjälm och huva och personen får en injektion med lugnande ”då /hens/hälsa påtagligt kan försämras av sitt destruktiva beteende”. Senare lugnar sig personen, och undrar vad det var för medicin som användes. En person blir aggressiv vid säkerhetskontrollen. Sjuksköterskan försöker få personen att ta medicin, men ”får sparkar och nekande till svar”, varpå sjuksköterskan ger personen en lugnande injektion. Så här skriver alltså vårdpersonal som har hyrts in av Kriminalvårdens transporttjänst för att medverka vid utvisningar. Och det de skriver får oss att reagera. För även om svenska myndigheter har långtgående befogenheter vid utvisningar, så är tvångsinjektioner ett kapitel för sig. Vi beger oss till Inspektionen för vård och omsorg, den myndighet som har tillsynsansvar för svensk sjukvård. Vi får träffa juristen Anders Alexandersson, som förklarar  att man i Sverige inte får medicinera någon mot dennes vilja om personen inte är satt under någon form av psykiatrisk tvångsvård. – Regeringsformen kräver att så fort det blir kroppsliga ingrepp så måste det också finnas lagstöd. Påtvingade kroppsliga ingrepp, som det heter, är förbjudna i den svenska grundlagen. Det innebär att tvångsmedicinering är olagligt, med några få undantag för personer som är omhändertagna enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Personer som inte står under tvångsvård måste klart och tydligt ge sitt medgivande till att få vård, säger Anders Alexandersson. – Men får inte smyga in någon behandling utan Hälso- och Sjukvårdslagen kräver att man fullföljer all behandling med respekt för den enskildes intigritet och vilja. Det får inte vara på något sätt att man kränker individens självbestämmande utan klart och tydligt ange varför man behöver en behandling och hur behandlingen kommer att gå till och också kanske hur preparatet fungerar. En allmän information vad det kommer att innebära med en behandling helt enkelt. Sjukvårdspersonalen som är med vid utvisningarna har hyrts in av Kriminalvårdens transporttjänst. Vi undrar vad Kriminalvården har för befogenheter att vårda någon med tvång. Vi träffar Lars-Håkan Nilsson, som är läkare och medicinsk rådgivare på Kriminalvården. – Om någon blir väldigt utagerande på ett häkte så har våra kriminalvårdare rätt enligt fängelse- eller häkteslagen att lägga dem i bälte. Men vi får aldrig injicera någon mot någons vilja. Det är en klar skillnad mellan den typen av tvångsåtgärder och att ge medicin. - Tycker du att det är en rimlig lagstiftning? – Absolut. Tvångsvårdslagstiftning ska vara tydlig och tydligt avgränsbar. Psykiatrisk tvångsvård är ett av de få tillfällen när du upphäver någons grundlagsskyddade rättigheter. Och det är väldigt angeläget att den ska vara tydlig. I Sverige är det alltså olagligt att ge någon lugnande medicin mot dennes vilja, om personen inte är omhändertagen enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Det säger både Inspektionen för vård och omsorgs jurist och Kriminalvårdens medicinska expert. Men i de sjukvårdsrapporter vi begärt ut från Kriminalvårdens transporttjänst, kan vi läsa om just vård som skett under tvång vid utvisningar. Vi får rapporterna med ett förbehåll, och får därför inte berätta om uppgifter som skulle kunna avslöja vilka personerna är. Vi får inte heller berätta vilket kön personerna har. Så här beskrivs några händelser: En sjuksköterska blir kallad till en person som beskrivs som ”mycket uppvarvad och stökig”. Efter att ha pratat med läkaren så erbjuder sjuksköterskan personen medicin, som denne vägrar att ta emot. ”Injektion ges i höger lår då deporti ej är samarbetsvillig”. En person blir aggressiv och hotfull och vägrar sätta sig ner. Sjuksköterskan erbjuder en tablett, men personen vägrar ta emot den. Sjuksköterskan ger då lugnande injektion. Senare, när planet har lyft, är personen enligt sjuksköterskan ”betydligt lugnare” och undrar vilken medicin det var som gavs. Vi har begärt ut alla sjukvårdsrapporter som skickats till Transporttjänsten mellan 2010 och 2014. Vi får rapporter från 33 utvisningsresor. Vi vet att vårdpersonal har hyrts in vid många fler tillfällen, men från de resorna finns det inga sjukvårdsrapporter, enligt Kriminalvården. Om det beror på att det aldrig skrivits några rapporter eller på att rapporterna försvunnit får vi aldrig reda på. Från 2013 och 2014 finns det inga rapporter alls. Men i de rapporter vi har, hittar vi sju tillfällen då lugnande injektioner getts till personer som varit våldsamma eller som bedömts riskera skada sig själv eller andra. Medicinen som getts är Stesolid. Det är en narkotikaklassad Bensodiazepin som bara får ges på ordination av läkare. I fyra av fallen framgår det tydligt att personerna inte gått med på behandlingen. I de andra tre står det att injektionerna getts i samband med att personer varit motsträviga, aggressiva eller hotfulla. Det  framgår inte att de accepterat injektionen Vid ett tillfälle får en person som beskrivs som aggressiv och som belagts med fängsel, en injektion efter att personen vägrat kliva ombord bussen till planet, en annan person får en injektion ombord på en buss till ett plan. Och i ett fall får en person en injektion Stesolid efter att ha bönat och bett om att få slippa följa med och dunkat sitt huvud i ett betonggolv. - Men om en människa är väldigt upprörd och det handlar om personer som ska utvisas, finns det inte en mening med att man kanske behöver lugna den personen då så att den inte kommer till skada för sig själv eller andra? – Ja, men då måste det ske helt med patientens egen, eller personens egen medverkan. Vi frågar Anders Alexandersson som är jurist på inspektionen för vård och omsorg hur han ser på det tvång, som vi kan läsa om i rapporterna. Han säger att den här typen av vård endast får ges när personer är inskrivna för tvångsvård vid en landstingsdriven vårdinrättning. Annars måste personen tydligt gå med på det. – Det får inte finnas minsta tvekan om att man tvingar patienten i någon situation för då är det bara tvångslagarna som man kan använda sig av. Det finns ingen patient förrän personen säger att den vill ha den här behandlingen som stöd och hjälp och därför går det inte över huvud taget att ge en injektion till exempel bara för att lugna eller för att det är mer praktiskt att hantera personen. Det finns inget sådant lagstöd. - Är det OK att ge en injektion, Stesolid då, och sedan efteråt berätta att ”nu har du fått det här och jag gav dig det för att du var upprörd” till exempel? – Det går inte alls. Det är helt klart olagligt. Vi ringer upp en av de läkare som varit med på utvisningar och gett lugnande till personer som utvisats. I en sjukvårdsrapport som han har skrivit står det om en person som blir aggressiv ”och säger att /hen/ inte ska lämna landet levande. Bedömer det som en stor risk att /hen/ kan skada både sig själv och personal och sjukvårdspersonal. Ger en injektion 10 milligram Stesolid intramuskulärt”. Läkaren säger att han inte minns händelsen, men han berättar att om han har gett mediciner till personer som ska utvisas, mot deras vilja, så har det varit för att de inte kunnat ta hand om sig själva. Det är för deras egen skull, säger han, för att det inte ska skada sig själva. Ungefär som på psykmottagningen. Vi ser också att injektioner under tvång getts av en sjuksköterska. Vi har under flera veckors tid sökt honom via telefon, sms och mail, men han har inte gått att få tag på. Så här skriver en annan läkare, som gett en injektion med lugnande till en person som var belagd med fängsel och spotthuva, men som fortsatte med ”verbal aggressivitet”: ”Min tanke var att försöka komma överens om att hen skulle vara lugn och slippa lugnas med en injektion. Det visade sig helt ogörligt och hen fick en injektion Stesolid 10 mg intramuskulärt”. Läkaren som gav den här injektionen är legitimerad överläkare. Uppdragen för Kriminalvården har gått genom hans privata företag. Och han bekräftar att den här injektionen gavs mot personens vilja. - Vad upplevde du dig ha för lagstöd för att göra det här? – Jag har inte gått in i några bestämmelser och själv liksom letat i juridiken. Men det finns ju så vitt jag har fått höra då bestämmelser som gör det möjligt att ingripa på ett sånt här sätt för att bevara flygsäkerheten. - Så vitt du fått höra, var har du fått höra det ifrån? – I samband med att jag började ta såna här uppdrag. - Men här handlar det ju om en person som redan har spotthuva på sig och som har fängsel på sig….. – Men det är ju också samtidigt en situation med potentiell upploppsutveckling i planet. – Vad är det som gör att det är en potentiell upploppsutveckling? – De andra…och de andra som ska avvisas sitter inte så långt ifrån och de pratar ju med varandra mellan sätena och sådär. - Vad sa de till varandra då? – De pratade ju arabiska, så det vet ju inte jag sådär ordagrant. Men utifrån det som tolkarna hör som framkom det där. - Okej, och vad var det som framkom? – De blev upprörda, tog parti för den här /personen/ och mot Kriminalvården och polisen och den svenska staten över huvud taget. Efter ett tag lägger läkaren på luren, innan vi hunnit ställa alla våra frågor. Den här läkaren hänvisar till att uppdragsgivaren, alltså Kriminalvårdens Transporttjänst eller Gränspolisen sagt att man får göra så här om det gäller flygsäkerheten. Och Luftfartslagen ger befälhavare på svenska flygplan befogenheter att, beroende på omständigheterna, utöva eller sanktionera våld för att garantera flygsäkerheten. Vi undrar vad det innebär, och kontaktar Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Svensk pilotförening, men vi får inga svar på om det även gäller tvångsinjektioner. Kriminalvårdens transporttjänst utför alltså utvisningsresorna på uppdrag av gränspolisen, vars personal också kan följa med på resorna. Per Löwenberg är gruppchef på Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Han är den som har ansvar för polisens regelverk kring tvångsutvisningar. Han säger att han inte har känt till att det förekommit tvångsinjektioner vid utvisningar. – Om det är så att det har förekommit sådant så är det för mig helt nytt. Jag har inte hört talas om det. Och det förvånar mig att det förekommer. Sedan kan jag inte svara på rak arm om det är korrekt eller inte. Per Löwenberg  säger att svenska polisen följer ett regelverk från EU:s gränskontrollsamarbete Frontex, och där står det att tvångsmedicinering med lugnande inte ska användas – men att det finns ett undantag. Nödsituationer ombord på ett flygplan då flygsäkerheten är hotad. – Jag vet inte om det förekommer och i vilken form och vilka situationer det sker. Det är ju sannolikt så att, mot någons vilja, är sannolikt mycket tveksamt, om man ser till lagen, om man kan göra det här över huvud taget, men helt förbjudet i våra föreskrifter det är det inte. Per Löwenberg betonar att det är läkaren som är med vid utvisningen som är den som fattar beslut om någon ska få en injektion med tvång eller inte. Och om läkaren har beslutat om en tvångsinjektion, då ska polisen hjälpa till. – Bedömer läkaren då att det här krävs för att personens säkerhet och hälsa då inte ska äventyras så bedömer jag att bevakningspersonalen ska se till att läkarens anvisningar efterlevs. - Det kan innebära att ni till exempel skulle kunna hålla fast någon för att läkaren ska kunna ge en injektion då? – Ja. Per Löwenberg säger att det handlar om flygsäkerhet. Men det vi har läst i sjukvårdsrapporterna gäller inte bara tvångsinjektioner som skett när planet är i luften. Vi ser i vårt material även fall där tvångsinjektioner, enligt rapporterna skett på marken. I två av de fyra fallen där det tydligt framgår att personen inte har gått med på behandlingen så ges injektionen innan ombordstigningen eller innan planet har lyft. Vi frågar Per Löwenberg om polisen kan hålla fast något så att vårdpersonal kan ge lugnande injektioner under tvång även på marken. – Ja. Och är du i en sådan fas att det här krävs, då blir det svårt för mig att bedöma om det är riktigt att verkställigheten ska genomföras. Det här gäller alltså polisens möjlighet att hålla fast en person som ska få en injektion. Om läkaren sedan gör rätt i att faktiskt ge injektionen, det kan Per Löwenberg inte uttala sig om. – Om läkaren har en möjlighet eller inte det måste ju läkaren själv ha ansvar för. Enligt polisen är det alltså upp till läkaren att bedöma om de har laglig möjlighet att ge en injektion med tvång, medan läkaren vi hörde här tidigare säger att han fått information från sin uppdragsgivare, alltså Gränspolisen eller Kriminalvården, att man får ge injektioner med tvång, om det handlar om flygsäkerhet. Vi vill ställa frågor om tvångsinjektionerna till Claes Nöjd, ställföreträdande chef för Kriminalvårdens Transporttjänst. Men han vill inte uttala sig. – Jag tänker ingenting runtomkring det. Utan det är nya uppgifter även för min del, men alltså det är frågor ni får ta med vår sjukvårdsansvarig inom Kriminalvården för jag kan inte de här områdena. Vi blir hänvisade till den medicinske rådgivaren på Kriminalvården, Lars-Håkan Nilsson. - Om vi läser här då… Han har inför vår intervju för första gången fått ta del av dokumenten där det står om tvångsinjiceringarna. Det är först när vi har velat tittat på sjukvårdsrapporterna som han har fått dem skickade till sig från transporttjänsten. Vi läser ett av exemplen, där tvångsinjiceringen skett på marken. – Detta är inte tillåtet. Om man ger någon en injektion med ett läkemedel mot någons vilja så är det enbart möjligt om det sker under psykiatrisk tvångsvård. - Vad tänker du gör nu när du har den informationen? – Vi måste be våra juridiska experter titta på det här. - Kommer ni underrätta inspektionen för vård och omsorg? – Ja, eftersom det inte är en patientsäkerhetsfråga så tycker jag inte att inspektionen för vård och omsorg är rätt instans. - Vilken är rätt instans? – Ja, det är i så fall tingsrätten. - Du menar att man ska se det som brottsliga handlingar och inte som en patientsäkerhetsfråga? – Ja, när det gäller injektioner mot någons vilja så ser jag det på det sättet ja. Kriminalvårdens medicinska rådgivare säger alltså att en del av det som vi kan läsa om i dokumenten inte är tillåtet och kanske till och med olagligt. Och att han inte känt till det här förrän nu. Han berättar också att det var först för några år sedan som den medicinska ledningen blev medveten om att Transporttjänsten hyrde in sjukvårdspersonal. När han då började leta kunde han varken hitta avtal eller journaler, berättar han. Därför kan han idag inte svara på vem det egentligen är som har haft det övergripande ansvaret för de behandlingar som skett under resorna. – Det vet vi inte, vi har försökt få tag i avtal. Vi vet ingenting. - Det låter inte bra. – Nej, det är inte bra. Under många år har Kriminalvårdens transporttjänst alltså hyrt in läkare och sjuksköterskor för att medverka vid utvisningar, utan att myndighetens medicinska experter känt till det. Nu gör de det, och får de journaler skickade till sig, som de medicinskt sakkunniga kan granska, berättar Lars-Håkan Nilsson. Men sjukvårdsrapporterna om tvångsinjiceringar har de inte känt till förrän nu. Så vem på myndigheten har då läst sjukvårdsrapporterna? Och varför har ingen reagerat? Vi får veta att rapporterna har skickats till Transporttjänstens planeringskontor i Arvidsjaur. Det är i Arvidsjaur som utvisningsresorna planeras, flygplan och hotell bokas, och sjukvårdspersonal hyrs in. Hans Lagerlöf är chef där sedan årsskiftet. – Sedan man har verkställt ett utrikesuppdrag så skriver ju medverkande sjukvårdspersonal en rapport och den rapporten skickas till den planerare som planerat resan. Och därefter har det gått till så tidigare att då har man satt den här rapporten i en pärm. Och där fanns stora brister naturligtvis . Att man tillräckligt har kommunicerat innehållet i de här rapporterna. Sjukvårdsrapporterna har alltså lästs av de som planerar resorna – sedan har de satts i en pärm. Att personalen inte har reagerat på innehållet tror Hans Lagerlöf kan ha att göra med att personalen inte har medicinsk kompetens. Han tycker att det funnits stora brister i hur de här frågorna har skötts. –  Vi kan väl bara konstatera att det här har varit en rejäl fläck och att vi borde ha skött det här betydligt bättre. I dagens Kaliber har vi kunnat visa hur personer som utvisats från Sverige har fått lugnande injektioner mot sin vilja och hur ansvaret för att det sker bollas runt mellan de inblandade Samtidigt säger Kriminalvårdens medicinska ledning att de varit ovetande om tvångsinjektionerna fram tills att vi på Kaliber började granska det här. Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvården, utesluter inte att polisanmäla händelserna. – Det är ju fall där det uppenbarligen skett handlingar som inte går att försvara lagligt sett. Det var här det var tänkt att det här reportaget skulle sluta. Men så i torsdags kväll, precis när vi var klara med programmet,  så fick vi veta att transporttjänsten nu vill kommentera våra uppgifter. Vi får en intervju med den nya chefen Johan Mellbring, som säger att Kriminalvården nu gjort en polisanmälan. – Att det har medicinerats utan klienters medgivande, har ju tydliggjorts för mig egentligen strax efter jag började, i och med att vi började bearbeta materialet som vi lämnade ut till er. Så då har det klarlagts att det här ser inte bra ut och sedan har vi undersökt det närmare och konstaterat att nu tycker vi det är dags att göra en polisanmälan. Det finns ett antal exempel i de sjukvårdsrapporter som ni tagit del av där vi ser att det är helt oacceptabelt på det sätt som det beskrivs i sjukvårdrapporterna. - Vad tänker ni att det kan röra sig om för typ av brott? – Jag vill inte spekulera i någon brottsrubricering, eftersom jag själv inte är juridisk expertis, men det vi kan konstatera är att eftersom det är utan medgivande så är det inte enligt den lag som finns. - Vad tänker du om att det krävs någon utomstående för att ni ska kunna uppmärksamma sådana här brister? – Det är klart att vi som myndighet borde haft koll på det här tidigare. Enligt Johan Mellbring har Kriminalvården polisanmält 22 händelser, och det visar att vi inte har fått tillgång till alla sjukvårdsrapporter, trots att vi begärt det. Så tvångsinjektioner kan alltså ha inträffat vid fler tillfällen än vad vi kunnat se i vår granskning. Reportrar: Markus Alfredsson markus.alfredsson@sverigesradio.se Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Producent: Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se kaliber@sverigesradio.se

När Åsa Pehrsson var 17 år blev hon intagen på en sluten psykiatrisk avdelning för ungdomar. En verklighet som få känner till. Det skulle ta åtta år innan hon kom ut igen. En verklighet som få känner till. - Ibland drar de in allt toalettpapper. Patienterna får istället gå och be om papper. Det är roligast att be om riktigt mycket, absurt mycket, bara för att se hur de rodnar. Bara för att fantisera över hur diskussionen måste gå på rapporten efteråt. ”Nu bad Åsa om asmycket toapapper igen, hon måste verkligen bajsa supermycket!” Åsa Pehrsson är när hon berättar 31 år gammal och bor i Stockholm där hon pluggar för att bli socionom. Programmet i serien "Svenska berättelser" är producerad av Ola Hemström och detta program sändes första gången den 8 januari 2008.