Känslosmart

Det finns ett före och ett efter i Linda Mobergs liv. I det här avsnittet pratar Linda med Maria-Pia om sin resa, både den yttre och inre, och om den nya relationen till döden. Du vet det där som vi alla är på väg mot, men som vi kanske ändå inte tror ska hända. Linda fick ett bevis för att det kommer att ske.

Hur bygger du starka hjärnmuskler, laddar energi och skapar livsglädje? Möt succéförfattaren och föreläsaren Lena Skogholm som kommer att ta din hjärna med storm. Maria-Pia pratar med Lena om hennes senaste bok Livskoden enligt hjärnan. Kanske är det här avsnittet din bästa airbag mot stress?

Josefine och Tina definierar sig som högkänsliga och möter andra högkänsliga i sitt arbete. Maria-Pia är nyfiken och vill veta allt om begreppet HSP – Highly Sensititive Person. Hur vet jag om jag har drag av högkänslighet och hur kan jag tänka och agera? Hur märker jag om mitt barn är högkänslig? Och vad är bra att tänka på i parrelationen? Många konkreta tips och spännande kunskap om det som var femte person sägs ha som personlighetsdrag – högkänslighet.

Hur påverkas vi känslomässigt av svår sjukdom och tuffa behandlingar? Yoga- och hälsoinspiratören Karin Björkegren Jones berättar öppenhjärtligt om sin cancer och vad den gjorde med henne liksom hur hon tog sig ur traumat. Maria-Pia vill också prata om Karins syn på kvinnolivet mellan 50 och 60 vilket slutar med att den ena förslås gå i terapi för att bota sin inre surkäring.

Att få barn är ofta en omvälvande upplevelse som väcker känslor till liv vi tidigare inte varit i kontakt med. Och även barnet har en massa känslor som ackompanjerar uppväxten, allt från chocken att födas till de första stapplande stegen eller att börja i förskolan. Maria-Pia pratar känslor under småbarnsåren med Paulina Gunnardo beteendevetare och bloggare på Motherhood.

Vad händer med våra barn? Hur kommer det sig att femåringar känner sig stressade och varför är så många ungdomar utmattade och deprimerade? Maria-Pia bjöd in Margareta Öhman, leg psykolog och familjeterapeut för ett samtal om hur vi kan stärka barns psykiska hälsa. Konkret, filosofiskt och hoppfullt!

Kärlek och hat. Ibland är skillnaden hårfin. Det är slitsamt att leva i en parrelation när inte kommunikationen fungerar. Inte ens äkta kärlek orkar med alla gräl och besvikelser. Maria-Pia har träffat parterapeuten Eva Berlander som bjussar på konkreta tips för att få relationen att funka.

Hur kommer det sig att en kille kan slå ihjäl en tjej utan att förstå hur det gick till?  En del av svaret är en oförmåga till emotionell självreglering och att härbärgera sina känslor. I det här avsnittet pratar vi om känslor på liv och död och slirar även iväg på andra frågor som rör status. 

Maria-Pia Gottberg har precis lanserat boken "Jag är här" tillsammans med illustratören Lisa Lanning. Med anledning av boksläppet kom vi att fundera på vad barnböcker har betytt för oss - både när vi själva var barn och som föräldrar.  Välkommen till ett avsnitt fyllt av bullerbybarn och känslor. (Och ett stort grattis till Maria-Pia och Lisa till en fantastiskt fin bok!)    

Just nu går Anna en utbildning i litterär gestaltning på Ädelfors folkhögskola. För några veckor fick hon och hennes författarkollegor uppgiften att skriva haiku-dikter. Trams tyckte Anna först.   Men sedan fattade hon grejen. Haikus är känslodynamit och sprängstoff för utvecklingen som människa. 

Kan det vara så att många av oss går runt och är trötta för att vi inte förstår hur mycket kraft det obetalda arbetet tar av oss. Och nu tänker vi inte på det praktiska obetalda arbetet - utan det emotionella och relationerna arbetet.  Hur kommer det sig att det emotionella arbetet har så låg status? Hur kommer det sig att vi inte förstår att det också är ett jobb som behöver göras för att familjer och samhället ska fungera - precis som lönearbete.  Och hur kommer det sig att det är så svårt att sätta gränser, även när det stödet vi erbjuder knaprar sig in på de sista procenten på batteriet?   

Är psykisk hälsa frånvaro av psykisk ohälsa, eller?  I det här avsnittet gästas vi av Johanna Cresswell-Smith och Nonni Mäkikärki som har lång erfarenhet av arbete med psykisk ohälsa i Finland. Men de har också djupdykt i vad som främjar den psykiska hälsan och håller utbildningen "Första hjälpen för psykisk hälsa".  De ger oss konkreta tips på vad vi kan göra för att främja vår psykiska hälsa, och vad som gör att den utmanas.   

När livet känns som en enda lång hinderbana eller när utmaningen du ställts inför är en medfödd funktionsnedsättning är det skönt att lyssna på andra i samma situation. Maria-Pia möter entreprenören och eldsjälen Maria Berghäll. Maria berättar om hur hon har tagit sig över och förbi trauman från barndomen, hur hon bröt ihop och sen kom igen när hon trots dyslexi lyckades skriva boken Empatiministeriet.

Hur är det egentligen att leva i en pandemi? Där så mycket av det vi tyckte var självklart inte längre är det och där vi inte vet hur det kommer att bli framöver. Säker kan man förvisso aldrig vara på något - men just nu är vi mer medvetna än vanligt om den osäkerhet som präglar vår tillvaro.  Men allt är inte bara nattsvart, utan pandemin är också en lärandeprocess. Så frågan är vad vi har lärt oss och vilka insikter, och kanske nya vanor, vi vill ta med oss till framtiden. 

Nytt år ger en chans till nystart. Men den möjligheten finns förstås till hands oavsett om det är januari eller juni. I det här avsnittet pratar vi om vikten att tydliggöra för oss själva vad vi vill, och att utforska hur våra personliga hinder kan se ut. 

Förr ställde vi oss frågan vad som skiljer människan från djuren. Numera är det kanske viktigare att vi frågar oss vad som skiljer människan från AI robotarna? Är empati människans sista utpost innan AI robotarna helt tar över vår värld? Maria-Pia har träffat Maria Berghäll, författare till boken Empatiministeriet. Ett samtal om en snar framtid som vi inte kan värja oss mot.

Vi tror att det bor en dålig förlorare i oss alla. Även om de flesta av oss är lite, lite mer sofistikerade än Donald Trump när han förlorade presidentvalet. I det här avsnittet stegar vi oss igenom SCARF-modellen och utforskar den i relation till världens kanske sämsta förlorare. Och som om inte det vore nog berättar Maria-Pia att hon kan vara en dålig vinnare och kan känna sig lite bättre än andra. Anna erkänner att hon smygtävlar i potatisskalning (och vinner varje gång). 

Med hjälp av ny kunskap och ett nytt förhållningssätt vände pedagogerna Anna och Sara en barngrupp där det hade varit konflikter till en trygg grupp inom loppet av några veckor.  Hur de gjorde? I det här avsnittet berättar de med ord och känsla hur de lyckades. (Och det skulle inte förvåna oss om du också bli lite kär i dessa underbara kvinnor, precis som vi redan är!)

Yoga och meditation är två sätt att vara tillsammans med sig själv och som ger en möjlighet att få nya perspektiv på saker. Inte minst våra känslor. I det här avsnittet relaterar vi våra liv och upplevelser till yoga och meditation på olika sätt - och håller oss på intet sätt till ämnet! 

Vad innebär det att vara nervös? Hur känns det att vara nervös, och varför blir vi nervösa? Nervositet kan vara paralyserande och om vi låter den sitta vid ratten kan den hindra oss från att leva våra liv fullt ut.  Maria-Pia berättar om hur hon trotsade nervositeten under en stand up-session och Anna om hur hon blev kompis med sin nervositet.   

Vi ställs inför olika typer av utmaningar i våra liv. I det här avsnittet pratar vi mest om utmaningar som vi själva väljer och hur vi kan använda oss av kunskap om känslorna för att inte låta känslorna hindra oss från att nå våra mål. 

Efter samtalet med Jan Jönsson fick vi en massa tankar kring normer och rätten att vara sig själv. Vi utforskar könsroller som kostymer som kan upplevas som trånga och pratar om hur man kan ge sig själv utrymme att vara mer av den man är. 

Jan Jönsson arbetar som socialborgarråd för Liberalerna i Stockholms Stad. Han har tidigare jobbar som lärare och rektor i områden som beskrivs som särskilt utsatta och efter en egen insiktsresa landade han i att den traditionella mansrollen skapar problem för pojkar, män och deras omgivning.  Vad ska till för att vi ska kunna bryta mönstret? Hur kan vi ge alla människor rätt till hela sin personlighet och alla sina känslor? Vad tror Jan är vägen framåt? 

Efter en två månaders lång poddvila är vi tillbaka i etern. I det här avsnittet som vi kallar för nystart pratar vi om saker som vi har funderat på under sommaren och kikar på vilka teman vi ska utforska under höstens avsnitt.    I höst kommer vi att publicera ett nytt avsnitt varannan lördag. Besök gärna Känslosmarts facebooksida och kom med förslag på ämnen som du skulle vilja att vi tar upp i podden. 

Impulsen att vilja ställa till svars är stark. Men vad handlar det om, och hur konstruktivt är det egentligen? I det här avsnittet pratar vi om drev, och hur det kommer sig att det är så frestande att sparka på någon som ligger. Självklart pratar vi också om vikten av att vuxna människor tar ansvar för sina handlingar och vad vi som samhälle kan göra för att så många som möjligt kan fatta bra beslut.  I och med det här avsnittet tackar vi för den här säsongen och hörs igen i augusti 2020. 

Är du bekant med anknytningsteorin? Den är otroligt intressant och relevant för alla människor. I det här avsnittet åkte Maria-Pia till Uppsala för att träffa Elin Lundberg som är expert på anknytning och har skrivit boken "Håll om mig, släpp mig fri, om barns anknytning till föräldrar". Elin och Maria-Pia pratade om vad anknytning är, vad som ska till för att det ska bli en bra anknytning mellan förälder (och andra viktiga vuxna) och barn och hur vi som vuxna kan kompensera det vi inte fick som barn. 

I det här avsnittet pratar Anna och Maria-Pia och sköna känslor och vad man själv kan göra för att må bättre en större delen av tiden. Dels handlar det om att ta hand om kroppen, dels att använda sina tankar för att se lyckan när den finns rakt framför näsan. 

Lars-Johan Bastås arbetar som psykolog och organisationskonsult. Men i det här sammanhanget är hans huvudsakliga kvalifikation det faktum att han "är man". För det här avsnittet är det första i en serie som kommer att diskutera känslor från mannens perspektiv. Hur är det att vara man egentligen, får känslor plats i arbetslivet och vilken känsla är den läskigaste av dem alla?   

Maria-Pia har aldrig varit särskilt intresserad av egot. Kanske för att hennes ego är så stort, funderar hon. Anna har å andra sidan djupdykt i ämnet. Därför är hon lite bättre än Maria-Pia, hälsar Annas ego. Vad är egot, hur känns egot och varför är det bra att ha koll på sitt ego? 

I det här avsnittet åker Anna och Maria-Pia till Karby gård i Täby utanför Stockholm och träffar AC Collin. AC har många strängar på sin lyra och arbetar bland annat som författare, skrivcoach, konstnär och skolkurator. Men hon har även en utbildning i biblioterapi, ett för oss i Sverige relativt okänt verktyg som man kan använda för att utforska sina känslor med hjälp av litteratur.  Om du är nyfiken på AC Collin eller biblioterapi kan du ta kontakt via kreagrafen.se eller leta upp AC Collin på Facebook. 

Vi tror att vi fattar rationella beslut och att vi ser saker som de är. Men vi spanar hela tiden på vår omvärld genom ett par glasögon som är färgade av våra tidigare erfarenheter. (Och kanske till och med våra föräldrars syn på hur saker borde vara.) Dessutom tycker vi att vi är liiiiite mer kompetenta än snittet. I det mesta.  Ibland har vi alla otur när vi tänker - vi reder ut mekanismerna bakom.  Tack Micco Grönholm som skrev den glimrande artikeln "Pandemins psykologi". 

Arg är en helt vanlig känsla. Alla har den. Men den kan vara svår att möte både hos sig själv och andra. Anna har till och med varit med om att ett ilskeutbrott kan ödelägga en hel relation - och det har hänt flera gånger! 

Julie Lindahl är författare, utbildare och aktivist bosatt i Sverige. Under en sex år lång resa genom Europa och Latinamerika undersökte hon arvet efter sina morföräldrar och konsekvenserna för henne själv och hennes familj.  Under våren 2010 besökte Julie Lindahl i ren förtvivlan det tyska federala arkivet i Berlin. Det förflutna hade kastat sin skugga över hennes familj och förgiftat relationer och lämnat stort lidande i spåren efter sig. Lindahl var förberedd på det värsta och hennes farhågor bekräftades då hon fick reda på att hennes morföräldrar hade tillhört SS i det ockuperade Polen under andra världskriget, och att de hade flytt till Latinamerika 1960, strax före rättegången mot Adolf Eichmann. Denna upptäckt ledde till en sexårig resa genom Tyskland, Polen, Paraguay och Brasilien. Den förvandlade hennes värld och sättet som hon såg på nyckelgestalterna i den, inklusive henne själv. I sin bok, Pendeln, låter hon läsaren följa med på en dramatisk resa genom mänskligheten.

Det är helt naturligt att oroa sig. Däremot kan det vara påfrestande, om man oroar sig för mycket eller har någon i sin omgivning som delar med sig av sin oro i tid och otid. I det här avsnittet pratar vi om varför vi människor är oroliga, hur vi kan hantera vår oro och hur vi kan vara ett stöd för varandra när vi känner oro. (För oro försvinner tyvärr inte genom att vi ignorerar eller gör oss lustiga över den.)   

Maria-Pia är självutnämnd superexpert när det handlar om utmattning. Efter två rejäla smällar i väggen har hon bestämt sig att det inte ska bli en tredje gång. Anna närmar sig ämnet med en större tveksamhet, kanske för att hon är rädd för att se sina egna begränsningar?   I det här avsnittet pratar vi om en modell som heter The healthy Mindplatter. Den kan du höra mer om i avsnittet som heter "Sociala hjärnan och SCARF-modellen". Vi tipsar också om att lyssna på avsnittet som heter "Motivationssystemen". 

Anna Bennich arbetar som psykolog och har även skrivit flera böcker, där den senaste handlar om ensamhet. Tillsammans med henne utforskar vi ensamhet som en universell, mänsklig upplevelse och när vi får syn på den som en överlevnadsmekanism behöver den kanske inte väcka lika mycket obehag.  Ingen människa är ensam om att uppleva oönskad ensamhet. Ingen behöver därmed känna sig ensam om sin ensamhet, även om den kan se olika ut för olika människor och under olika tider i livet. Vi tycker att det är dags att prata om ensamhet och sätta strålkastaren på skammen som den kan få oss att känna.  Ensamhet som fenomen var högaktuellt när avsnittet spelades in våren 2020. Mitt under brinnande coronapandemi. 

Den som föds som pojke löper en mycket högre risk att hamna i brottslighet och/eller missbruk. Två av tre som begår självmord är män. I det här avsnittet pratar vi om vad det är pojkarna behöver som vi som samhälle inte tillgodoser. Hur gör man för att hjälpa en pojke att växa upp till en man som mår och fungerar bra i samhället? Det korta svaret tänker vi är känslokompetens och emotionell självreglering, men det finns förstås också ett mycket längre svar. (Och nya frågor som bubblar upp!)  

Tillsammans med Eva Hamboldt som har en master i neuroledarskap på Neuroleadership Institute i New York utforskar Anna SCARF-modellen. Eva pratar också om feedback och om den modell som hon har utvecklat som ett alternativ till traditionell feedback: Meningsfulla samtal.  Om du blir nyfiken på att gå en av Evas utbildningar kan du läsa mer om dem här. 

Just nu befinner vi oss i ett läge där vi inte vet vad som kommer att hända. Hur stor kommer spridningen av coronaviruset bli i Sverige och världen och vilka konsekvenser kommer det att få för oss?  Vi pratar prepping, oro och det faktum att den här krisen har fått oss att agera snabbare och mer kraftfullt än vi förmått oss att göra i andra pågående kriser. Som exempelvis klimat- och flyktingkrisen.  Anna är lite smådeppig, men vi skrattar ungefär lika mycket som vi brukar. 

I det här avsnittet träffar Anna två gäster och pratar självledarskap. Vad är det och varför behöver vi det? Och hur kommer det sig att det är lättare att leda sig själv och andra när man har koll på sin hjärna? Lars-Johan Bastås är organisationspsykolog och Eva Hamboldt är kommunikationsvetare med en master i neuroledarskap.  Ni som har hängt med i podden vet att Eva och Lars-Johan håller utbildningar i neuroledarskap som Anna inte kan tala sig nog varm för. Läs mer om deras utbildningar här och skriv upp dig på deras nyhetsbrev. 

Sissela är hjärnforskare och är en av de experter som vi har med i boken "Känslosmart - konsten att leva med sig själv och andra". Hon pratade om känslor som svar på stimuli, och sa en rad andra smarta saker som fick poletter att ramla ner hos oss.  Sedan vi intervjuade henne har hon släppt en egen bok "Distraherad - hjärnan, skärmen och krafterna bakom" som vi båda tycker är helt fantastisk.  I det här poddavsnittet pratar vi känslor, varför vi är så lättdistraherade och hur man kan ta tillbaka kontrollen över sin egen hjärna. 

Sorg är inte bara sorgligt att känna. Sorg är en del av livet och något alla drabbas av förr eller senare. Maria-Pia har träffat Susanne Nilsson, en av Sveriges främsta experter på sorg. Tillsammans utforskar de den kanske svåraste men också mest naturliga av känslor.

Vi har kommit fram till den tredje och sista delen i trilogin: Tro, Hat och Kärlek.  Är kärlek någonting som kommer utifrån eller är det någonting vi kan skapa själva? Kan det till och med vara så att vi upplever skam när vi känner att vi inte är älskade? 

Är hat en känsla, kan man vara "en hatare" och hur kan vi komma tillrätta med den här destruktiva kraften? 

Vi inleder trilogin "Tro, hat och kärlek" med känslosmarta reflektioner kring begreppet tro.  Vad innebär det att tro, vad tror vi på och hur hänger tro och känslor ihop? 

Vad är härskartekniker och varför ägnar vi oss åt dem? I det här avsnittet går vi igenom de fem olika teknikerna som identifierades av Berit ås för 30 år sedan:  Osynliggörande Förlöjligande Undanhållande av information Dubbelbestraffning Påförande av skuld och skam Genom att vara medveten om dem blir vi mindre sårbara när någon utsätter oss för dem, och vi kan också minimera risken att vi utsätter vår omgivning för dem. 

Är lyckan som ett par rosa glasögon som man kan ha på sig hela tiden om man väl har hittat dem? Och går det att vara lycklig och ha tråkigt på samma gång?  Vi pratar om att vår önskan att vara lyckliga, och hetsen att leva upp till våra egna förväntningar på oss själva som "lyckliga människor", kan få oss att kissa i de bildliga brallorna. 

Livet är en ständigt pågående kurs i personlig utveckling. Vi tror att vi har koll på oss själva, men inte sällan händer det att vi håller fast i saker som vi trodde att vi släppt taget om, eller att vi bannar oss själva för att saker inte går så snabbt som vi tänker att de borde. I det här avsnittet pratar vi om saker som vi känner oss bittra över, men också saker vi känner oss tacksamma och stolta över. 

"Medvetenheten om vad trauma är, hur det uppstår och hur det yttrar sig är oerhört låg i Sverige", säger Anna och drämmer näven i bordet. På hösten 2018 upplevde Anna en post traumatisk stressreaktion och hon var tvungen att söka sig utanför den ordinarie vården för att få hjälp.  I det här avsnittet pratar vi om trauma på längden och tvären och Anna läser en bit av det materialet som klipptes bort strax innan Känslosmart gick i tryck. 

Anna: Vi vet att flygplan lyfter i motvind och att diamanter behöver slipas för att gnistra. Samma sak gäller oss människor. Men vi behöver skapa friktion som slipar snarare än krossar, och att lära oss att stå kvar när det skaver lite grann. Maria-Pia: Jag har nog varit en hejare på att skapa friktion, men sällan på något särskilt känslosmart sätt. Numera kanske jag lyckas ibland, alltså med att skapa friktion och samtidig ta ansvar för vad jag säger och hur. Men det behöver inte betyda att mottagaren gillar det jag säger…

Maria-Pia var lite starstruck när hon klev över tröskeln hemma hos Ebba Witt-Brattström, ärkefeminist och professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, för att prata med henne om saker som verkligen känns. Om mäns våld mot kvinnor, och om de strukturer som hindrar oss från att vara människor med lika mycket värde. För enligt litteraturen är män centrum i sitt universum, medan kvinnorna delar platsen lika med männen.