Podcasts about biblioterapi

Biblioterapi - Om skrivande som terapi handlar detta avsnitt om. Ett samtal om orden som terapi genom svårigheter med terapeuten och författaren Felicia Hume. För författaren är det orden som är färgen och penslarna och vårt samtal blir innerligt och närvarande. Funderar du på att skriva? Gör det.  

Biblioterapi är en terapiform där läsning och samtal om böcker ligger i fokus. Tumba gymnasiums bibliotekarie Lina Berglund leder samtalet som denna gång handlar om skolstress.Du hör även eleverna Daphne Blommé och Iren Rahman.Podcasten ingår i skolans Läsvecka satsning.Producerat av Samuel Garheden som går sista året på Estetiska programmet inriktning Film och Podcast.

Biblioterapi är en terapiform där läsning och samtal om böcker ligger i fokus. Tumba gymnasiums bibliotekarie Lina Berglund leder samtalet som denna gång handlar om skolstress.Du hör även eleverna Daphne Blommé och Iren Rahman.Podcasten ingår i skolans Läsvecka satsning.Producerat av Samuel Garheden som går sista året på Estetiska programmet inriktning Film och Podcast.

Ett samtal med Maria Bom, sjuksköterska, bibliotekarie, biblioterapeut och aktuell med boken Skriva sig fri. Biblioterapi i praktiken. Vi pratar om att skriva för att bearbeta det man varit med om och för att hitta sin väg framåt, om att skrivarprocessen är viktigare och mer intressant än resultatet, om att använda skrivande som stöd för att fatta beslut, om skrivande som ett effektivt och elegant sätt att komma i kontakt med sig själv, om forskning kring skrivandes positiva terapeutiska effekter, om dagbok som terapi för barn och unga, om att skriva om att skada sig själv i stället för att göra det, om flödesskrivande som meditation, om poesi som intellektets försök att beskriva en upplevelse, om att skriva ned en drömbild av hur man vill att framtiden ska bli, om att nuet är en plats att vila på och - om att skriva ned sin smärtkropps meny. Om du vill veta mer om Marias arbete eller komma i kontakt med henne kan du göra det via hennes hemsida.

Vårt själsliga välbefinnande främjas av läsande som visat sig ha en läkande kraft. Idag snuddar vi lite vid Biblioterapi. Avsnittet är inspelat på distans.Musik: Beata RautioFoto: Johan MathsonRedigering och klipp: Heli BrewitzKontakt podcast: jagarmodig@gmail.comFölj oss: instagram.com/jagarmodig/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi är nog många som nån gång känt av litteraturens läkande kraft. När vi läser känner, tänker och reflekterar vi. Kanske speglar vi oss i karaktärerna eller inser något nytt om oss själva. Eller så flyr vi långt bort från vardagens tristess, in till en helt annan värld. I det här avsnittet är Eva Georgsson och Pia Ingalillsdotter inbjudna för att prata om biblioterapi! Eller om Samtala om livet, som vi kallar det på Biblioteken i Kungsbacka. Eva och Pia är båda bibliotekarier på Biblioteken i Kungsbacka och har sen 2019 hållit biblioterapeutiska träffar, utifrån en mängd olika spännande teman. I samtal med Freja Arvidsson, projektledare på Biblioteken i Kungsbacka. Inspelning och efterarbete: Maria Andrén Musik: Rasmus Alfredsson Ordet är ditt podcast är en del av Biblioteken i Kungsbackas satsning på muntligt berättande. Den 23 oktober har vi berättarfestival på Kulturhuset Fyren. Hela programmet finns på vår hemsida: bibliotek.kungsbacka.se/ordetarditt

Omgivelsene våre påvirker oss kanskje mer enn vi tror. I så fall er det lurt å omgi seg med elementer som gir innsikt og et godt liv. Gode bøker og smarte podcaster kan kanskje stimulere deg i svært positive retninger. Det er en av ideen bak biblioterapi. Hør episoden på Spotify: https://open.spotify.com/episode/0Vzm5MvQDZPhoFHuOYDVmg

Jeg får en del henvendelser fra dere som hører på SinnSyn eller leser på WebPsykologen. Det setter jeg stor pris på. Noen ganger klarer jeg å svare, mens andre ganger glipper det. Dere som henvender dere, kan i alle fall være sikker på at jeg leser alt som kommer min vei, men jeg har dessverre ikke kapasitet til å svare på alt. Veldig hyggelig at mange sender gode ord og uttrykker takknemlighet for ting de har lært via SinnSyn, og slike tilbakemeldinger setter jeg enormt stor pris på. Det er nettopp det som gjør at hele prosjektet virker meningsfullt. Noen er også sinte og mener at jeg tråkker over streken både her og der, og den typen tilbakemeldinger setter jeg også pris på. Jeg gjør mine egne vurderinger av disse tilbakemeldingene: Noen ganger har innsender rett, og jeg bør skjerpe meg litt, mens andre ganger er jeg uenig, og da har jeg vel en tendens til å fortsette i samme spor som før. Uansett vil jeg si takk til alle dere som gidder å skrive til meg, og beklager til alle dere som ikke får svar.Dagens episode er imidlertid basert på en mail fra en av dere som hører på. Pernille Hesselberg-Meyer skriver følgende i juni 2020:«Hei, Sondre! Jeg skriver til deg fordi jeg har lyst til å starte opp en form for biblioterapi, og har fått med meg at du driver mye med det. Da har du kanskje noen erfaringer jeg kan nyte godt av. Jeg er både sosionom og bibliotekar, men jobber ikke innen noen av disse områdene nå. Jeg har lest masse, både fag- og skjønnlitteratur, og lyttet på diverse podkaster, ikke minst din, som jeg synes er veldig bra og interessant. Og for en «spinnoff»!! Du henviser til det ene og det andre, og man kan jo rote seg langt inn i skauen på tur i dine fotspor – TAKK!! Jeg har etter hvert også en god del egenerfaring i forhold til å jobbe med selvfølelse, selvverd, opplevelse av mestring og relasjoner osv. Holder også på med litt mindfulness og tilstedeværelse i øyeblikket, og har vært innom kognitive og metakognitive teknikker og mye annet. I og med at jeg ikke er ansatt innen helse- og sosial for øyeblikket, vil jeg nå prøve å lage et opplegg jeg kanskje kan selge inn til kommunen eller andre steder. Tenker meg at det skal være et frivillig tilbud for et lite utvalg, gjerne rekruttert fra Psykiatri-teamet eller lignende. Tenkte å starte i det små, uten å ta betalt. Får jeg det til, kan jeg forhåpentligvis selge det inn etter hvert. Jeg er på litt usikker grunn, og tenkte det var lurt å lytte til en med erfaring, og jeg vet ikke om andre enn deg for øyeblikket. Dessuten har jeg sansen for din tilnærmingsmåte, og jeg vil gjerne lære litt av deg. Håper du har tid til å enten svare meg på mail, eller eventuelt at vi tar en prat på telefon.»Dette var en hyggelig mail, og det er fra en person som ønsker å etablere en form for biblioterapi, noe jeg har sansen for. Biblioterapi er en metode eller praksis som jeg selv setter stor pris på, og når jeg selv føler at det gir meg mye i eget liv, har jeg et håp om at det kanskje kan ha en positiv innvirkning på andre. Derfor ønsket jeg å snakke med Pernille om biblioterapi. Vi avtalte et nettmøte, og i siste del av dagens episode kan du hører deler av det vi snakket om. Jeg spiller det av her på podcasten, fordi jeg regner biblioterapi som et metaspill. Forholdet mellom livsprosjekter som bare driver livet vårt fremover uten å tilføre noe annet enn materielle goder, og livsprosjekter som skaper dybde og mening, er noe jeg har snakket om i mange episoder her på SinnSyn. Jeg mener at alle må ha en type praksis som tilfører livet mening, samtidig som jeg opplever at vi lever i et samfunn som først og fremst tilbyr det jeg kaller objektspill, altså livsprosjekter som for eksempel handler om å tjeneste mest mulig penger for å kjøre seg flest mulig ting, eller andre livssoill basert på likes på facebook, sosial kapitial, status og andre ting som setter oss i et konkurrerende forhold til omgivelsen våre, i motsetning til et samarbeid hvor vi søker mot mening og ikke egen vinning. Jeg har argumenter i timesvis for verdien av såkalte metaspill, men hva er det jeg mener? Det har jeg også prøvd å forklare, spesielt i min første bok, Selvfølelsens Psykologi - Bedre Selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Her skriver jeg et langt kapital om meningsfulle livsspill kontra livsspill som kun tilfører en livsmotivasjon basert på å skaffe seg noe mer for å føle seg bedre. Jeg kunne sagt mye mer om det her og nå, men vil heller henvise til tidligere episoder. Mitt mest iherdige forsøk på å forklare den subtile, men viktige, forskjell på objektspill og metaspill, finner du imidlertid i Selvfølelsens Psykologi. Den kan du få kjøpt på WebPsykologens bokhandel, eller du kan høre den som lydbok, lest av meg, på min Patreon konto. Ved å skaffe deg et abonnement på www.patron.com/sinnsyn kan du støtte podcasten med et lite beløp i måneden, og som takk for din støtte får du tilgang på masse ekstramateriale fra SinnSyn, og da blant annet lydbokversjonen av bøkene mine. Takk til alle dere som allerede støtter meg på Patreon, og tusen takk til dere som har tenkt til å gjøre det. Da var reklamen unnagjort.Som opptrapping til dagens samtale med Pernille, skal jeg utfordre deg i en øvelse som avslutter kapittelet om objektspill og metaspill i Selvfølelsens psykologi. Denne boka er full av øvelser hvor jeg forsøker å gi tips til hvordan psykologisk og filosofisk teori kan implementerer i hverdagslivet. Denne øvelsen handler om å etablere en arena for metaspill i ditt liv, og spørsmålet hvordan du kan gjøre det. Det kan hende du kan ha nytte av å tenke litt på dette, og samtalen som følger i kjølvannet av «selvhjepsøvelsen» fra Selvfølelsens Psykologi, kan kanskje være et godt eksempel på hvordan man kan etablere en meningsfull arena for mentalt vedlikehold og psykologisk nysgjerrighet i eget liv. Øvelse: Finn ditt metaspillRobert Bly, Thomas Moore, Per Fugelli, Ken Wilber, Jon Kabat-Zinn og Joseph Campbell føyer seg inn i rekken av «kloke hoder» som mener at vi må møte vårt indre liv med bevissthet og mot for å leve fullt og helt. Dersom vi ikke går inn i oss selv, kommer vi til å leve i frykt for å bli dratt inn i «mørket» uten å være forberedt. I oversatt betydning handler dette om lav selvfølelse. Man kan ikke være trygg på seg selv dersom man går rundt med en diffus frykt for det som skjuler seg under overflaten. I denne øvelsen vil jeg at du skal tenke gjennom ditt eget liv. Hvordan kan du møte ubehag med mindre unnvikelse og mer bevissthet? Hva kan du gjøre for å komme i kontakt med dybden i din egen «sjel»? Er det en sang, en type musikk, en bok, en litterær sjanger, et tema, et sted, en reise eller et annet menneske som kan fungere som din «åpning» til dypere nivåer i deg selv? Tenk gjennom dette, og skriv ned minst tre forslag på skrivebrettet. Neste utfordring er å teste det ut over litt tid.Ett av mine forslag til metaspill, er altså det jeg kaller for biblioterapi, og jeg mistenker at det er et konsept som flere kan dra nytte av, og eventuelt starte selv. Jeg har kalt dagens episode for «Biblioterapi tutorial» fordi jeg har snakket med Pernille som ønsket tips til å starte en biblioterapigruppe selv. Jeg er overbevist om at det finnes mye psykisk helse i å lese bøker, se en sak fra flere sider og sette seg inn i nye perspektiver og ideer. Denne antakelsen ligger sentralt i den gruppen jeg altså kaller for biblioterapi. Ukentlig møtes jeg med 10-15 mennesker og drøfter en bestemt artikkel vi har lest i løpet av uken. Denne gruppen jobber altså rundt et avtalt tema som ligger innenfor psykisk helse og selvutvikling, og vi jobber sammen om å skape en dypere forståelse av oss selv og ulike problemer og utfordringer man støter på i hverdagen. Her jobbe man indirekte med seg selv, men det er kanskje først og fremst våre kognitive evner som utvikles og stimuleres. Det handler mye om «a-ha-opplevelser» og innsikt som betinger at vi evner å tenke litt bredere, mer fleksibelt og dernest evner å sjonglere flere perspektiver i møte med oss selv om våre omgivelser. Denne evnen er sentral for et stabilt og godt liv, og for mange er utviklingen av slike evner en spennende reise i tanker og ideer. Man kan drive biblioterapi på mange måter, og tradisjonelt sett har det fungert mer eller mindre som en organisert lesesirkel ved et bibliotek. Det er mye psykisk helse i skjønnlitteratur, kanskje mer der enn noe annet sted, men i praksis holder jeg meg til kortere tekster og eventuelt podcastepisoder. Det viktigste er at deltakerne har en viss idé om den tematikken vi har til hensikt å utforske, og kanskje har gjort seg noen tanker på forhånd.Med tre barn har jeg også noen personlige utfordringer når det gjelder å lese bøker. Jeg tilstreber å lese så langt jeg kan, men andre forpliktelser er i ferd med å få overtaket. Derfor har mye av min lesning blitt erstattet med lydbok og podcast, noe som har en del fordeler og noen desiderte ulemper.For den psykologisk interesserteEr du mer interessert i mennesket indre liv, relasjoner og selvutvikling, håper jeg du klikker deg inn på WebPsykologens bokhandel og sørger for at du får én eller flere av mine bøker i posten i løpet av få dager. Eventuelt kan du klikke deg inn på min Patreon konto og bli supporter av SinnSyn. På den måten støtter du dette prosjektet, og som takk for støtten får du en del ekstramateriale. Du får flere eksklusive episoder av SinnSyn, videomateraiell som ikke publiseres andre steder, og du kan høre meg lese og gjennomgå min første bok, Selvfølelsens Psykologi – Bedre selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Ved hjelp av en rekke psykologiske teorier forsøker jeg å lage et slags treningsprogram hvor man gjør øvelser som styrker selvbilde, selvfølelsen og mentale muskler. Etter at jeg har jobbet meg gjennom alle kapitlene i Selvfølelsens Psykologi, går jeg videre med min neste bok, Jeg, meg selv og selvbildet. Den er også full av øvelser og tips knyttet til selvbildet. Er du blant de som finner verdi her på SinnSyn, og litt over middels interessert i psykologi og filosofi, så er medlemskap i SinnSynes mentale helsestudio kanskje noe for deg. Håper å se deg som Patreon-supporter. Du finner medlemskapet på www.patreon.com/sinnsyn.En annen måte å støtte podcasten på, er å kjøpe merchandise fra SinnSyn. Er du en person som liker å tenke litt dypere, og ser på denne typen refleksjon og ettertanke som mental trening, mener jeg at man bør ha treningstøyet i orden. På et nettsted som heter Teespring har jeg min egen butikk hvor du kan få kjøpt SinnSyns kolleksjon av «mentalt treningstøy». Kolleksjonen heter «Alt du tenker og føler er feil», og hvis du skjønner hva det slagordet forsøker å formidle, må du nesten ha en skjorte som reflekterer denne innsikten. Sjekk ut mine T-skjorter og hoodies på Tespring. Linken finner du i shownotes eller på webpsykologen.no. Takk for følge og takk for støtten! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jeg får en del henvendelser fra dere som hører på SinnSyn eller leser på WebPsykologen. Det setter jeg stor pris på. Noen ganger klarer jeg å svare, mens andre ganger glipper det. Dere som henvender dere, kan i alle fall være sikker på at jeg leser alt som kommer min vei, men jeg har dessverre ikke kapasitet til å svare på alt. Veldig hyggelig at mange sender gode ord og uttrykker takknemlighet for ting de har lært via SinnSyn, og slike tilbakemeldinger setter jeg enormt stor pris på. Det er nettopp det som gjør at hele prosjektet virker meningsfullt. Noen er også sinte og mener at jeg tråkker over streken både her og der, og den typen tilbakemeldinger setter jeg også pris på. Jeg gjør mine egne vurderinger av disse tilbakemeldingene: Noen ganger har innsender rett, og jeg bør skjerpe meg litt, mens andre ganger er jeg uenig, og da har jeg vel en tendens til å fortsette i samme spor som før. Uansett vil jeg si takk til alle dere som gidder å skrive til meg, og beklager til alle dere som ikke får svar.Dagens episode er imidlertid basert på en mail fra en av dere som hører på. Pernille Hesselberg-Meyer skriver følgende i juni 2020:«Hei, Sondre! Jeg skriver til deg fordi jeg har lyst til å starte opp en form for biblioterapi, og har fått med meg at du driver mye med det. Da har du kanskje noen erfaringer jeg kan nyte godt av. Jeg er både sosionom og bibliotekar, men jobber ikke innen noen av disse områdene nå. Jeg har lest masse, både fag- og skjønnlitteratur, og lyttet på diverse podkaster, ikke minst din, som jeg synes er veldig bra og interessant. Og for en «spinnoff»!! Du henviser til det ene og det andre, og man kan jo rote seg langt inn i skauen på tur i dine fotspor – TAKK!! Jeg har etter hvert også en god del egenerfaring i forhold til å jobbe med selvfølelse, selvverd, opplevelse av mestring og relasjoner osv. Holder også på med litt mindfulness og tilstedeværelse i øyeblikket, og har vært innom kognitive og metakognitive teknikker og mye annet. I og med at jeg ikke er ansatt innen helse- og sosial for øyeblikket, vil jeg nå prøve å lage et opplegg jeg kanskje kan selge inn til kommunen eller andre steder. Tenker meg at det skal være et frivillig tilbud for et lite utvalg, gjerne rekruttert fra Psykiatri-teamet eller lignende. Tenkte å starte i det små, uten å ta betalt. Får jeg det til, kan jeg forhåpentligvis selge det inn etter hvert. Jeg er på litt usikker grunn, og tenkte det var lurt å lytte til en med erfaring, og jeg vet ikke om andre enn deg for øyeblikket. Dessuten har jeg sansen for din tilnærmingsmåte, og jeg vil gjerne lære litt av deg. Håper du har tid til å enten svare meg på mail, eller eventuelt at vi tar en prat på telefon.»Dette var en hyggelig mail, og det er fra en person som ønsker å etablere en form for biblioterapi, noe jeg har sansen for. Biblioterapi er en metode eller praksis som jeg selv setter stor pris på, og når jeg selv føler at det gir meg mye i eget liv, har jeg et håp om at det kanskje kan ha en positiv innvirkning på andre. Derfor ønsket jeg å snakke med Pernille om biblioterapi. Vi avtalte et nettmøte, og i siste del av dagens episode kan du hører deler av det vi snakket om. Jeg spiller det av her på podcasten, fordi jeg regner biblioterapi som et metaspill. Forholdet mellom livsprosjekter som bare driver livet vårt fremover uten å tilføre noe annet enn materielle goder, og livsprosjekter som skaper dybde og mening, er noe jeg har snakket om i mange episoder her på SinnSyn. Jeg mener at alle må ha en type praksis som tilfører livet mening, samtidig som jeg opplever at vi lever i et samfunn som først og fremst tilbyr det jeg kaller objektspill, altså livsprosjekter som for eksempel handler om å tjeneste mest mulig penger for å kjøre seg flest mulig ting, eller andre livssoill basert på likes på facebook, sosial kapitial, status og andre ting som setter oss i et konkurrerende forhold til omgivelsen våre, i motsetning til et samarbeid hvor vi søker mot mening og ikke egen vinning. Jeg har argumenter i timesvis for verdien av såkalte metaspill, men hva er det jeg mener? Det har jeg også prøvd å forklare, spesielt i min første bok, Selvfølelsens Psykologi - Bedre Selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Her skriver jeg et langt kapital om meningsfulle livsspill kontra livsspill som kun tilfører en livsmotivasjon basert på å skaffe seg noe mer for å føle seg bedre. Jeg kunne sagt mye mer om det her og nå, men vil heller henvise til tidligere episoder. Mitt mest iherdige forsøk på å forklare den subtile, men viktige, forskjell på objektspill og metaspill, finner du imidlertid i Selvfølelsens Psykologi. Den kan du få kjøpt på WebPsykologens bokhandel, eller du kan høre den som lydbok, lest av meg, på min Patreon konto. Ved å skaffe deg et abonnement på www.patron.com/sinnsyn kan du støtte podcasten med et lite beløp i måneden, og som takk for din støtte får du tilgang på masse ekstramateriale fra SinnSyn, og da blant annet lydbokversjonen av bøkene mine. Takk til alle dere som allerede støtter meg på Patreon, og tusen takk til dere som har tenkt til å gjøre det. Da var reklamen unnagjort.Som opptrapping til dagens samtale med Pernille, skal jeg utfordre deg i en øvelse som avslutter kapittelet om objektspill og metaspill i Selvfølelsens psykologi. Denne boka er full av øvelser hvor jeg forsøker å gi tips til hvordan psykologisk og filosofisk teori kan implementerer i hverdagslivet. Denne øvelsen handler om å etablere en arena for metaspill i ditt liv, og spørsmålet hvordan du kan gjøre det. Det kan hende du kan ha nytte av å tenke litt på dette, og samtalen som følger i kjølvannet av «selvhjepsøvelsen» fra Selvfølelsens Psykologi, kan kanskje være et godt eksempel på hvordan man kan etablere en meningsfull arena for mentalt vedlikehold og psykologisk nysgjerrighet i eget liv. Øvelse: Finn ditt metaspillRobert Bly, Thomas Moore, Per Fugelli, Ken Wilber, Jon Kabat-Zinn og Joseph Campbell føyer seg inn i rekken av «kloke hoder» som mener at vi må møte vårt indre liv med bevissthet og mot for å leve fullt og helt. Dersom vi ikke går inn i oss selv, kommer vi til å leve i frykt for å bli dratt inn i «mørket» uten å være forberedt. I oversatt betydning handler dette om lav selvfølelse. Man kan ikke være trygg på seg selv dersom man går rundt med en diffus frykt for det som skjuler seg under overflaten. I denne øvelsen vil jeg at du skal tenke gjennom ditt eget liv. Hvordan kan du møte ubehag med mindre unnvikelse og mer bevissthet? Hva kan du gjøre for å komme i kontakt med dybden i din egen «sjel»? Er det en sang, en type musikk, en bok, en litterær sjanger, et tema, et sted, en reise eller et annet menneske som kan fungere som din «åpning» til dypere nivåer i deg selv? Tenk gjennom dette, og skriv ned minst tre forslag på skrivebrettet. Neste utfordring er å teste det ut over litt tid.Ett av mine forslag til metaspill, er altså det jeg kaller for biblioterapi, og jeg mistenker at det er et konsept som flere kan dra nytte av, og eventuelt starte selv. Jeg har kalt dagens episode for «Biblioterapi tutorial» fordi jeg har snakket med Pernille som ønsket tips til å starte en biblioterapigruppe selv. Jeg er overbevist om at det finnes mye psykisk helse i å lese bøker, se en sak fra flere sider og sette seg inn i nye perspektiver og ideer. Denne antakelsen ligger sentralt i den gruppen jeg altså kaller for biblioterapi. Ukentlig møtes jeg med 10-15 mennesker og drøfter en bestemt artikkel vi har lest i løpet av uken. Denne gruppen jobber altså rundt et avtalt tema som ligger innenfor psykisk helse og selvutvikling, og vi jobber sammen om å skape en dypere forståelse av oss selv og ulike problemer og utfordringer man støter på i hverdagen. Her jobbe man indirekte med seg selv, men det er kanskje først og fremst våre kognitive evner som utvikles og stimuleres. Det handler mye om «a-ha-opplevelser» og innsikt som betinger at vi evner å tenke litt bredere, mer fleksibelt og dernest evner å sjonglere flere perspektiver i møte med oss selv om våre omgivelser. Denne evnen er sentral for et stabilt og godt liv, og for mange er utviklingen av slike evner en spennende reise i tanker og ideer. Man kan drive biblioterapi på mange måter, og tradisjonelt sett har det fungert mer eller mindre som en organisert lesesirkel ved et bibliotek. Det er mye psykisk helse i skjønnlitteratur, kanskje mer der enn noe annet sted, men i praksis holder jeg meg til kortere tekster og eventuelt podcastepisoder. Det viktigste er at deltakerne har en viss idé om den tematikken vi har til hensikt å utforske, og kanskje har gjort seg noen tanker på forhånd.Med tre barn har jeg også noen personlige utfordringer når det gjelder å lese bøker. Jeg tilstreber å lese så langt jeg kan, men andre forpliktelser er i ferd med å få overtaket. Derfor har mye av min lesning blitt erstattet med lydbok og podcast, noe som har en del fordeler og noen desiderte ulemper.For den psykologisk interesserteEr du mer interessert i mennesket indre liv, relasjoner og selvutvikling, håper jeg du klikker deg inn på WebPsykologens bokhandel og sørger for at du får én eller flere av mine bøker i posten i løpet av få dager. Eventuelt kan du klikke deg inn på min Patreon konto og bli supporter av SinnSyn. På den måten støtter du dette prosjektet, og som takk for støtten får du en del ekstramateriale. Du får flere eksklusive episoder av SinnSyn, videomateraiell som ikke publiseres andre steder, og du kan høre meg lese og gjennomgå min første bok, Selvfølelsens Psykologi – Bedre selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Ved hjelp av en rekke psykologiske teorier forsøker jeg å lage et slags treningsprogram hvor man gjør øvelser som styrker selvbilde, selvfølelsen og mentale muskler. Etter at jeg har jobbet meg gjennom alle kapitlene i Selvfølelsens Psykologi, går jeg videre med min neste bok, Jeg, meg selv og selvbildet. Den er også full av øvelser og tips knyttet til selvbildet. Er du blant de som finner verdi her på SinnSyn, og litt over middels interessert i psykologi og filosofi, så er medlemskap i SinnSynes mentale helsestudio kanskje noe for deg. Håper å se deg som Patreon-supporter. Du finner medlemskapet på www.patreon.com/sinnsyn.En annen måte å støtte podcasten på, er å kjøpe merchandise fra SinnSyn. Er du en person som liker å tenke litt dypere, og ser på denne typen refleksjon og ettertanke som mental trening, mener jeg at man bør ha treningstøyet i orden. På et nettsted som heter Teespring har jeg min egen butikk hvor du kan få kjøpt SinnSyns kolleksjon av «mentalt treningstøy». Kolleksjonen heter «Alt du tenker og føler er feil», og hvis du skjønner hva det slagordet forsøker å formidle, må du nesten ha en skjorte som reflekterer denne innsikten. Sjekk ut mine T-skjorter og hoodies på Tespring. Linken finner du i shownotes eller på webpsykologen.no. Takk for følge og takk for støtten! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Biblioterapi ska helst bedrivas i nära möte mellan bibliotekarier och deltagare. Men vad göra när en pandemi tvingar oss till social distansering? Man kan göra som vi; flytta ut på nätet. Med tjänsten Bokbandage vill vi hjälpa dig som lider av kärleksbrist, dålig sömn eller tristess. Eller något annat! I det är poddavsnittet berättas om hur Bokbandage funderar och vi ger ett exempel från verkligheten.

Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall kände att läsning av böcker var en god hjälp på väg tillbaka från hennes sjukskrivning för utmattning. Men biblioterapins effekter är svåra att mäta med naturvetenskaplig måttstock, konstaterar litteraturforskaren Cecilia Pettersson samtidigt som hon slår fast att biblioterapi verkligen handlar om vetenskap. Programmet är en repris och sändes första gången 8 oktober 2020 Reporter Ylva Carlqvist-Warnborg Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Biblioterapi, hälsofrämjande läsning, har en lång historia och möter stort intresse. Men fortfarande behövs större studier för att ämnet ska få mer vetenskaplig tyngd. Många forskningsresultat visar på biblioterapins potential att hjälpa, som komplement till andra behandlingar vid exempelvis psykisk ohälsa eller drogberoende. Sofia Oldin Cederwall kände att läsning av böcker var en god hjälp på väg tillbaka från hennes sjukskrivning för utmattning. Men biblioterapins effekter är svåra att mäta med naturvetenskaplig måttstock, konstaterar litteraturforskaren Cecilia Pettersson samtidigt som hon slår fast att biblioterapi verkligen handlar om vetenskap. Reporter Ylva Carlqvist-Wanrborg Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I det här avsnittet åker Anna och Maria-Pia till Karby gård i Täby utanför Stockholm och träffar AC Collin. AC har många strängar på sin lyra och arbetar bland annat som författare, skrivcoach, konstnär och skolkurator. Men hon har även en utbildning i biblioterapi, ett för oss i Sverige relativt okänt verktyg som man kan använda för att utforska sina känslor med hjälp av litteratur.  Om du är nyfiken på AC Collin eller biblioterapi kan du ta kontakt via kreagrafen.se eller leta upp AC Collin på Facebook. 

Hugo Tham har dansat med de främsta danskompanierna och sjungit vid de stora operorna. Han är bondpojken från Halland som blev balettdansare, operasångare och musikalartist. Men så småningom tog Hugo, med sitt engagemang för kultur och hälsa, med sig dansen ut till människor som drabbats av Parkinsons sjukdom och demens, både genom sitt arbete som kulturutvecklare på Region Halland och som frilansare. Trots deltagarnas svåra sjukdomar har Hugo 98% närvaro på sina danslektioner. ”Det enda som räknas är egentligen att vi mötts, att vi är här idag. Sen vad vi gör här blir sekundärt, men mötet är det viktigaste” säger Hugo vars utgångspunkt är att bättre vård skapas genom att varje person får möjlighet att berätta sin historia. Bilden på Hugo är tagen av Mymmel Blomberg LYSSNA GÄRNA PÅ TIDIGARE AVSNITT! "Ordet är ditt" är ett läsfrämjande projekt som förutom podcasten även arrangerar Berättarbaren, en scen för muntligt berättande, samt workshops i berättande. Biblioterapi är också inkluderat i detta projekt. Inspelning och efterarbete: Niklas Lilja Musik: Rasmus Alfredsson.

Han har skrivit mycket skräck och dystopier, allt från Cirkeln till Slutet. Hon är psykolog och har bland annat skrivit den Augustnominerade boken Comedy Queen. Nu har de slagit sig samman och satt några av litteraturhistoriens mest klassiska monster i nutida terapi. I dagens avsnitt av "Bokad hos Cabot" träffar Caroline Cabot författarna Mats Strandberg och Jenny Jägerfeld. Det blir ett samtal om deras nya bok "Monster i terapi" och dessutom en egen liten session med biblioterapi. Vilka böcker har hjälpt oss i livet?  

Vi har just avslutat en utbildning i biblioterapi och brinner aiver att börja jobba praktiskt med det vi lärt oss. I avsnittet pratar vi om hur och varför biblioterapi är så bra!

”Hur mycket kan man ta bort innan det slutar att vara en roman?” säger författaren Sami Said som gärna leker med formen, undviker platsbeskrivningar och vars senaste bok heter Människan är den vackraste staden. I våras gästades podcasten Ordet är ditt av den hyllade författaren vars senaste roman är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2019. Sami Said i ett samtal med Christina Kall, om årstider, romankaraktärers färgdiagram och om romanen som kittet som håller oss samman i försöket att närma sig människans centrum. LYSSNA GÄRNA PÅ TIDIGARE AVSNITT! "Ordet är ditt" är ett läsfrämjande projekt som förutom podcasten även arrangerar Berättarbaren, en scen för muntligt berättande, samt workshops i berättande. Biblioterapi är också inkluderat i detta projekt. Inspelning och efterarbete: Niklas Lilja Musik: Rasmus Alfredsson.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Omgivelsene våre påvirker oss kanskje mer enn vi tror. I så fall er det lurt å omgi seg med elementer som gir innsikt og et godt liv. Gode bøker og smarte podcaster kan kanskje stimulere deg i svært positive retninger. Det er en av ideen bak biblioterapi.Bli medlem av SinnSyns Mentale HelsestudioDitt bidrag kan øke kvaliteten på WebPsykologen og SinnSyn.Ved å støtte prosjektet, får du mange fordeler! Som Patreon supporter blir du medlem av SinnSyns Mentale Helsestudio. Det vil si flere episoder hver måned, tips og øvelser for trening av "mentale muskler", eksklusive videopptak og andre overraskelser. Les mer og bli medlem i på denne linken. Her kan du kjøpe bøkene fra Psykolog Sondre Liverød (WebPsykologen) til best pris og gratis frakt.Dagens episode skal handle om biblioterapi. Det er sannsynligvis ikke den mest utbredte formen for terapi i dagens helsevesen, men det er noe jeg selv driver med stor interesse og entusiasme. Jeg har mange tanker og mye teori på hvorfor jeg mener at biblioterapi er en svært potent medisin for menneskets mentale utfordringer. Blant annet tror at mennesker har en rekke kapasiteter som er mer eller mindre velutviklede hos den enkelte. I «Frames of mind» skriver Howard Gardener (1983) om flere typer intelligenser. Andre har utviklet dette konseptet (multiple intelligences), og jeg synes det er interessant. Jeg ser for meg at mennesket har en motorisk intelligens, en emosjonell intelligens, en sosial intelligens, en musikalsk intelligens, en moralsk intelligens, en kinestetisk intelligens og en kognitivt intelligens og sannsynligvis mange flere. Hver og en av oss er mer eller mindre intelligente på de ulike områdene, men jeg tror ikke vår kapasitet innenfor de ulike fasettene er statiske. Jeg tror vi kan utvikle oss og bli smartere innenfor de ulike utviklingslinjene, og dermed ser jeg for meg selvutvikling som en praksis hvor man stimulerer ulike «intelligenser». I biblioterapi, slik jeg driver det, hvor vi først og fremst leser og hører psykologisk litteratur, er det den kognitive delen av vårt psykologiske liv som stimuleres. I tillegg mener jeg at vår evne til mentalisering kan utvikles gjennom biblioterapi. Det vil si vår evne til å forstå oss selv, andre mennesker og relasjonen mellom mennesker i et psykologisk lys. Men hva er egentlig biblioterapi?Biblioterapi handler om å lese noe, forstå det vi leser, snakke om det, utvikle vår forståelse, utvide våre horisonter og bruke denne innsikten til å lodde dybden i oss selv. Jeg tror at alle de nevnte typene av intelligenser er særdeles viktige, men jeg opplever at evnen til å tenke og forstå seg selv er i særklasse fordi den er en forutsetning for å forstå at vi i det hele tatt har mange ulike fasetter som trenger vår oppmerksomhet. Det er hensiktsmessig for oss å være moralske, medmenneskelig og sosialt intelligente, men for å utvikle disse sidene ved oss selv må vi forstå hvorfor. Og denne forståelsen får vi gjennom innsikt som formidles i bøker og andre medier. Vi må ha gode evner til å tenke kritisk og ta til oss stadig flere perspektiver for å finne veien til et rikt liv. Sokrates har sagt at det livet man lever uten å reflektere over det, er ikke verdt å leve. Selvrefleksjon og innsikt ligger som en bærebjelke i menneskelivet, og det er en kapasitet vi kan trene opp og utvikle, nesten på samme måte som vi trener og utvikler kroppens muskulatur på gymmen. Tre ganger i uken sitter jeg sammen med et titalls pasienter hvor alle sammen har lest en artikkel eller hørt en podcast, og sammen reflekterer vi over innholdet. Hva sier denne teorien om å leve best mulig? Hvordan passer den med måten vi selv lever på? Er det mulig å implementere denne innsikten i vårt eget liv? Representerer tema måter å tenke på som er nye for oss? Vi stiller spørsmål til tematikken, og vi forsøker å gjøre den relevant for vårt eget liv. Ofte bruker vi faktisk episoder her fra SinnSyn som utgangspunkt for en fruktbar samtale rundt bordet. Jeg pleier å si at man ikke må stole på tanker og følelser. Hva betyr egentlig det? Denne typen spørsmål og den tilhørende psykologiske eller filosofiske litteraturen kan anspore oss til å tenke litt mer på vårt eget mentale liv, og det stimulerer altså det jeg kaller for SinnSyn.I dagens episode skal jeg innlede med noen flere tanker om biblioterapi før jeg tar dere med til et foredrag, eller en samtale, jeg hadde på Scandic Bystranda i Kristiansand i desember 2018. Det var en gjeng med helsearbeidere fra Arendal som hadde fagdag og invitert meg til en prat om hvordan vi kan hjelpe pasienter til å utvikle seg, og kanskje hvordan vi generelt sett kan utvikle oss som mennesker og medmennesker. Med andre ord: Nettopp det de fleste episodene her på SinnSyn omhandler i en eller annen fasong. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Omgivelsene våre påvirker oss kanskje mer enn vi tror. I så fall er det lurt å omgi seg med elementer som gir innsikt og et godt liv. Gode bøker og smarte podcaster kan kanskje stimulere deg i svært positive retninger. Det er en av ideen bak biblioterapi.Bli medlem av SinnSyns Mentale HelsestudioDitt bidrag kan øke kvaliteten på WebPsykologen og SinnSyn.Ved å støtte prosjektet, får du mange fordeler! Som Patreon supporter blir du medlem av SinnSyns Mentale Helsestudio. Det vil si flere episoder hver måned, tips og øvelser for trening av "mentale muskler", eksklusive videopptak og andre overraskelser. Les mer og bli medlem i på denne linken. Her kan du kjøpe bøkene fra Psykolog Sondre Liverød (WebPsykologen) til best pris og gratis frakt.Dagens episode skal handle om biblioterapi. Det er sannsynligvis ikke den mest utbredte formen for terapi i dagens helsevesen, men det er noe jeg selv driver med stor interesse og entusiasme. Jeg har mange tanker og mye teori på hvorfor jeg mener at biblioterapi er en svært potent medisin for menneskets mentale utfordringer. Blant annet tror at mennesker har en rekke kapasiteter som er mer eller mindre velutviklede hos den enkelte. I «Frames of mind» skriver Howard Gardener (1983) om flere typer intelligenser. Andre har utviklet dette konseptet (multiple intelligences), og jeg synes det er interessant. Jeg ser for meg at mennesket har en motorisk intelligens, en emosjonell intelligens, en sosial intelligens, en musikalsk intelligens, en moralsk intelligens, en kinestetisk intelligens og en kognitivt intelligens og sannsynligvis mange flere. Hver og en av oss er mer eller mindre intelligente på de ulike områdene, men jeg tror ikke vår kapasitet innenfor de ulike fasettene er statiske. Jeg tror vi kan utvikle oss og bli smartere innenfor de ulike utviklingslinjene, og dermed ser jeg for meg selvutvikling som en praksis hvor man stimulerer ulike «intelligenser». I biblioterapi, slik jeg driver det, hvor vi først og fremst leser og hører psykologisk litteratur, er det den kognitive delen av vårt psykologiske liv som stimuleres. I tillegg mener jeg at vår evne til mentalisering kan utvikles gjennom biblioterapi. Det vil si vår evne til å forstå oss selv, andre mennesker og relasjonen mellom mennesker i et psykologisk lys. Men hva er egentlig biblioterapi?Biblioterapi handler om å lese noe, forstå det vi leser, snakke om det, utvikle vår forståelse, utvide våre horisonter og bruke denne innsikten til å lodde dybden i oss selv. Jeg tror at alle de nevnte typene av intelligenser er særdeles viktige, men jeg opplever at evnen til å tenke og forstå seg selv er i særklasse fordi den er en forutsetning for å forstå at vi i det hele tatt har mange ulike fasetter som trenger vår oppmerksomhet. Det er hensiktsmessig for oss å være moralske, medmenneskelig og sosialt intelligente, men for å utvikle disse sidene ved oss selv må vi forstå hvorfor. Og denne forståelsen får vi gjennom innsikt som formidles i bøker og andre medier. Vi må ha gode evner til å tenke kritisk og ta til oss stadig flere perspektiver for å finne veien til et rikt liv. Sokrates har sagt at det livet man lever uten å reflektere over det, er ikke verdt å leve. Selvrefleksjon og innsikt ligger som en bærebjelke i menneskelivet, og det er en kapasitet vi kan trene opp og utvikle, nesten på samme måte som vi trener og utvikler kroppens muskulatur på gymmen. Tre ganger i uken sitter jeg sammen med et titalls pasienter hvor alle sammen har lest en artikkel eller hørt en podcast, og sammen reflekterer vi over innholdet. Hva sier denne teorien om å leve best mulig? Hvordan passer den med måten vi selv lever på? Er det mulig å implementere denne innsikten i vårt eget liv? Representerer tema måter å tenke på som er nye for oss? Vi stiller spørsmål til tematikken, og vi forsøker å gjøre den relevant for vårt eget liv. Ofte bruker vi faktisk episoder her fra SinnSyn som utgangspunkt for en fruktbar samtale rundt bordet. Jeg pleier å si at man ikke må stole på tanker og følelser. Hva betyr egentlig det? Denne typen spørsmål og den tilhørende psykologiske eller filosofiske litteraturen kan anspore oss til å tenke litt mer på vårt eget mentale liv, og det stimulerer altså det jeg kaller for SinnSyn.I dagens episode skal jeg innlede med noen flere tanker om biblioterapi før jeg tar dere med til et foredrag, eller en samtale, jeg hadde på Scandic Bystranda i Kristiansand i desember 2018. Det var en gjeng med helsearbeidere fra Arendal som hadde fagdag og invitert meg til en prat om hvordan vi kan hjelpe pasienter til å utvikle seg, og kanskje hvordan vi generelt sett kan utvikle oss som mennesker og medmennesker. Med andre ord: Nettopp det de fleste episodene her på SinnSyn omhandler i en eller annen fasong. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Det är ju en makt att kunna göra på ett nytt sätt” säger Anna Sundström Lindmark, författare och journalist. Att läsa, skriva och berätta kan vara en väg till att få syn på sig själv, bli medveten om sin situation och vilka möjligheter som finns, till och med när det inte verkar finnas några sådana kvar. Lyssna på ett personligt samtal med den kritikerrosade författaren Anna Sundström Lindmark om arv och miljö, oro och depressioner, om hennes världsberömda farfar, uppfinnaren Alvar Lindmark, och om hur hennes pappas självmord har påverkat hennes liv och skrivande. Anna har nyligen gett ut den grafiska romanen Vi skulle segla runt jorden, boken är nominerad till Norrlands litteraturpris och fanns med på Svenska Dagbladets lista över 2018 års bästa böcker. 2016 debuterade hon med I skuggan av ett geni – arvet från uppfinnaren som tog hissen upp till himlen. "Ordet är ditt" är ett läsfrämjande projekt som förutom podcasten även arrangerar Berättarbaren, en scen för muntligt berättande, samt workshops i berättande. Biblioterapi är också inkluderat i detta projekt. Inspelning och efterarbete: Niklas Lilja Musik: Rasmus Alfredsson.

Om våra hem är som en extra hud är det viktigt att de är både giftfria och upplevs som estetiskt tilltalande. Arkitekten Maria Block, uppvuxen i Kungsbacka och bosatt i Stockholm, är en av Sveriges ledande inom ekologiskt byggande. Maria, som är uppvuxen i Kungsbacka och bosatt i Stockholm, är också författare till vad som har kallats för ”ekobibeln”, boken Byggekologi – Kunskaper för ett hållbart byggande, översatt till flera språk och flitigt använd runtom i landet på de olika arkitektutbildningarna. Just nu är dessutom ett av Block Arkitektkontors projekt, bostadshusen Lusthusbacken i Piteå, nominerat till ”Årets bygge 2019” – samhällsbyggnadssektorns kanske mest prestigefyllda pris. Ett samtal mellan Maria Block och Christina Kall om vad ett hem kan vara: Om byggnader, platser och ritualers funktioner och betydelser. Och kanske är hemmet och poesins gemensamma nämnare att fånga essensen, koka ihop och rymma det väsentliga? LYSSNA GÄRNA PÅ TIDIGARE AVSNITT! "Ordet är ditt" är ett läsfrämjande projekt som förutom podcasten även arrangerar Berättarbaren, en scen för muntligt berättande, samt workshops i berättande. Biblioterapi är också inkluderat i detta projekt. Inspelning och efterarbete: Niklas Lilja Musik: Rasmus Alfredsson.

Det at læse en bog er meget mere end bare hyggelig afslapningstid. Faktisk er læsning vigtig for udviklingen af kognitive egenskaber i barndommen. Indenfor psykiatrien er man også ved at få øjnene op for litteraturens fortræffeligheder. Biblioterapi vinder frem i Danmark og er i udlandet allerede anerkendt som behandlingsform. Hvordan sygdomme som stress, angst eller depression kan behandles ved hjælp af læsning, kan du høre i dagens udgave af Kejser. Medvirkende: Troels W Kjær, hjerneforsker og professor ved Københavns Universitet. Jan Mejding, lektor og læseforsker ved DPU Aarhus Universitet. Christine Fur Fischer, cand.mag. i litteraturvidenskab og litteraturformidler på Gentofte Hovedbibliotek. Vært: Anne Kejser.

Har du någon gång eldat för kråkorna, blivit skogstokig eller tagit dig en kaffegök? Sitter du hemma och ugglar eller har du nyligen kommit på grön kvist,och vad får just dig att bli trollbunden och bergtagen? I det andra avsnittet av podcasten Ordet är ditt samtalar författaren och konstnären Diana Rönnberg med Christina Kall om sin bok Med hjärtat i skogen. Boken handlar om naturen och skogens avtryck i den svenska kulturen: i språk, litteratur, ortsnamn och efternamn. Ett samtal om att finna inspiration, tröst och styrka i skog och växtlighet, men också om naturen i det ondas tjänst, om rasbiologin i Sverige under första hälften av 1900-talet och den tyska nazismens estetisering av rovdjur och urskogar. "Ordet är ditt" är ett läsfrämjande projekt som förutom podcasten även arrangerar Berättarbaren, en scen för muntligt berättande, samt workshops i berättande. Biblioterapi är också inkluderat i detta projekt. Inspelning och efterarbete: Niklas Lilja Musik: Rasmus Alfredsson.

En man somnar i sitt Richmond, i London, och vaknar upp på en idyllisk landsbygd där samhället är organiserat på ett annat sätt. När William Morris skrev den utopiska romanen Nytt från en ny värld, i slutet av 1800-talet, var han redan känd som en av frontfigurerna i Arts & Crafts-rörelsen, och som formgivare av tapeter. I det första avsnittet av "Ordet är ditt", en podcast från Biblioteken i Kungsbacka, samtalar Maria Ehrenberg och Christina Kall om romanen Nytt från en ny värld och om Tjolöholms slott, beläget strax söder om Kungsbacka. Slottet som bland annat syns i Lars Von Triers film Melancolia är kanske Sveriges finaste exempel på Arts&Crafts-rörelsen. Vad få känner till är att slottsfrun Blanche Dickson var djupt influerad av William Morris idéer och tankar om ett bättre samhälle. Inom slottets väggar finns dessutom gott om originalinredning, signerat William Morris. "Ordet är ditt" är ett läsfrämjande projekt som förutom podcasten även arrangerar Berättarbaren, en scen för muntligt berättande, samt workshops i berättande. Biblioterapi är också inkluderat i detta projekt. Inspelning och efterarbete: Niklas Lilja Musik: Rasmus Alfredsson.

Vi träffar Christin Ljungkvist på bokmässan och inleder starkt med burop, för ett sedan drömma oss bort till förr i tiden – eller kanske fram i tiden? Efter det följer fjortonåringar, spökhistorier och om att skriva som terapi. Ett avsnitt ni inte vill missa helt enkelt!  Christins hemsida   Spara See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Josefin förlorade sin dotter och fann tröst i litteraturen. Hon var med i en läsecirkel för människor i samma situation. De läste böcker som handlade om självmord och diskuterade innehållet. Biblioterapi, att läsa med ett terapeutiskt syfte, är ett nytt fenomen i Sverige. Genom litteraturen ska man få nya perspektiv på sitt eget liv. Vilken funktion fyller läsningen i våra liv? Och är viss typ av litteratur mer nyttig än annan? I studion: Cecilia Pettersson, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, Jenny Jägerfeld, psykolog och Nina Frid, bibliotekarie och författare till Läsa, läka leva! : om läsfrämjande och biblioterapi.

I denne episode af Thin Skin hopper vi ind i bøgernes verden. Vi undersøger fænomenet biblioterapi, som forbinder læsning og mental helbred. For tænk, hvis man virkelig kunne skifte lykkepiller ud med litteratur. - Produceret af Maria Teglkamp og Marie Rømer   

Livesending fra Deichmanske Hovedbibliotek. Om biblioterapi og bøker som redder liv. Programleder: Ingrid Torjesen. Sidekick: Kim Klev.