Podcasts about sissela nutley

Elever som inte har något tålamod, föräldrar som stirrar in i sina skärmar och en generation som aldrig har tråkigt. Hjärnforskaren Sissela Nutley berättar om hur skärmarna påverkar oss, men ger även konkreta tips på hur vi kan minska vår användning och vårt beroende.

I veckans avsnitt av Påjobbetpodden gästas vi av Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och expert på mänskliga hjärnan. Vi dyker ner i hur vår förmåga att fokusera och hantera impulser utmanas i dagens digitala samhälle. Varför har vi svårare att hålla koncentrationen? Hur påverkar det vårt IQ och vår problemlösningsförmåga? Och kan vi faktiskt träna hjärnan för att tänka skarpare och mer kreativt? Missa inte detta insiktsfulla avsnitt där vi utforskar hjärnans största utmaningar – och lösningar!

I Stressforskningspodden har vi genomgående använt kulturen för förstå, diskutera och förmedla kunskap om hälsa. En person som länge arbetat på detta sätt är Sissela Nutley. Sissela berättar i avsnittet om hur hon utnyttjat sin musikaliska bakgrund för att låta forskning komma till uttryck i dramafilm, musikalföreställningar och digitala läromedel för att sprida livsviktig vetenskap om ungas hälsa. I musikalen Det syns inte har hon och medarbetare i den ideella organisationen Arts and Hearts försökt ge unga plats för att förstå det som känns men inte syns. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén Musik: Mats Lekander

Minskad tid på sociala medier kan ge bättre psykiskt mående. Det visar en ny svensk studie på unga vuxna. Vi har träffat en av forskarna bakom studien, och pratat om resultaten med experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Martin Wolgast, docent i psykologi vid Lunds Universitet; Siri Helle, psykolog och författare; Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskapLjudtekniker: Nils LundinEnkätreporter: Elsa ÖstlundProgramledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sr.se

Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap.

Ska man ha dåligt samvete för att barnen håller på med skärmar under helger, högtider och ja… jämt? Eller för att man själv gör det?I debatten om skärmtid är det ofta själva handlingen - hålla på med skärmar - som beskrivs som negativ. Men att hålla på med skärmar är ungefär som att hålla på med pennan. Det är ett verktyg vi använder för något annat.Det är alltså vad vi hade kunnat lägga tiden på istället som är det intressanta, inte skärmarna i sig. Samtidigt är det onekligen så att skärmarna har ett sätt att fånga vår uppmärksamhet som pennan inte har, ett formidabelt slukhål av lockande, engagerande, förtrollande, förlamande innehåll. Och kanske gör det något med hjärnan och vår utveckling?Sissela Nutley är hjärnforskare, och författare till boken “Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom” samt en av dem som på ett nyanserat sätt placerat vårt förhållande till skärmar i ett lite större sammanhang, inte minst ur perspektivet hjärnhälsa och vad det gör med utvecklingen av vissa funktioner. Lyssna på avsnitt 150 av “Perspektiv” för att höra henne prata om vår egen, och barnens, skärmanvändning.Bokrekommendationer:Allt jag har fått lära mig - Tara Westover Jag heter inte Miriam - Majgull AxelssonBehave - Robert Sapolski“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livepodd från den 6 december 2023 i Avicii Arena. Tack till medverkande: Adrian Macéus, Sissela Nutley, Hjalmar, Anton, Emil och Sebastian från ProCivitas. Och tack till Tim Bergling Foundation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Appar, knappar, push och poddar: Blir vi dumma i huvudet av all smart teknik?Det frågar vi oss i det här avsnittet där Filosofiska rummet bjuder in etnologen Jonas Rosenqvist, forskningsansvarig vid Umeå universitet, Sissela Nutley som är hjärnforskare som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och som är författare till boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom, samt sociologen David Wästerfors vid Lunds universitet.

I detta avsnitt av Ångestpodden dyker vi djupt ner i den digitala världens påverkan på unga hjärnor och psykiska hälsa. Vi har den äran att välkomna forskaren Sissela Nutley som delar med sig av sin forskning om hur skärmtid kan påverka oss redan från spädbarnsåldern. Vi utforskar den komplexa relationen mellan sociala medier och ångest, samt tar reda på hur unga människor kan påverkas av den ständiga närvaron av skärmar. Vi diskuterar de senaste rönen och reflekterar över hur vi som samhälle kan skapa en balanserad och hälsosam digital upplevelse för kommande generationer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boken heter "Distraherad - hjärnan, skärmen och krafterna bakom" och gäst är författaren Sissela Nutley.De senaste åren har debatter om skärmtid, och huruvida användningen får negativa effekter på (inte minst) barn och ungdomar, duggat tätt. Utgångspunkten i den här boken handlar om hjärnan och dess funktioner - och hur vår hjärna påverkas av det vi ägnar oss åt när vi sitter framför skärmarna. Boken har framförallt ett fokus på hjärnans utveckling hos barn och ungdomar, och beskriver varför de påverkas annorlunda än vuxna av detta.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad utifrån forskning på hjärnan är viktigt att känna till när vi pratar skärmtid, sociala medier och hur det påverkar oss? Vad finns det för risker med att barn och ungdomar hamnar framför skärmar? Vilka rekommendationer bör vi hålla oss till och varför? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta All Time Best Of gör vi ett återbesök för att lyssna in Sissela Nutley, som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och är författaren bakom succéboken "Distraherad - hjärnan, skärmen och krafterna bakom". Vi pratar om hur sociala medier, mobilen och teknik idag påverkar våra liv från tidig, tidig ålder. Visste ni t ex att barn under 2 år som utsätts för för mycket skärmtid kan komma efter i utvecklingen? Vi pratar också om konsumtionen av porr, hur den förändrats de senaste decennierna och dess påverkan på såväl tonåringar som vuxna. Även IQ, lärande, Matteuseffekten och metoder för att skapa ett mer hälsosamt liv tillsammans med tekniken hinner avverkas i detta oerhört lärorika och viktiga avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar! Avsnittet sändes ursprungligen 2020-06-26Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Sisselas hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer egentligen inom, mellan och runt oss när allt mer av vår tid kretsar kring våra mobiler? Styr vi tekniken eller styr den oss?Larmen och spekulationerna duggar tätt och vi är många som pratar om att vi skulle vilja ha mindre tid vid våra smartphones.En bok om hjärnan och digitala distraktioner
Sissela Nutley är hjärnforskare och har skrivit boken Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon har disputerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling. Forskning visar att vårt IQ faktiskt blivit lägre sen 70-talet – efter att stadigt ha ökat generation för generation i mer än hundra år (den så kallade Flynn-effekten). En direkt koppling till vår användning av smartphones går inte att fastställa men det kommer alltmer forskning som visar att våra skärmvanor är allt annat än sunda.Ständiga pling gör oss dummare
Skärmarna distraherar oss med notiser, pling och blink och stjäl vårt fokus. Vi kanske känner oss smarta när vi multitaskar men i själva verket är det precis tvärtom.Tjänster som Netflix och Youtube autospelar vidare när vi egentligen hade tänkt sluta titta. Nyhetsflöden i sociala medier har evighetsscroll. Innehållet tar helt enkelt aldrig slut och man kan lätt upptäcka att man har suttit och slötittat mycket längre än vad som var tänkt.– Sån digital konsumtion, om den inte ger oss vare sig pepp eller verklig kontakt med en annan människa är sällan vare sig utvecklande eller positiv, säger Sissela Nutley.Gör plats för närvaro och relationer
Ett bra tips är att inte bara stänga av telefonen utan att lägga den i ett annat rum när vi ska ha viktiga möten – med kollegor, kunder, vänner eller familj. Det räcker nämligen med att telefonen ligger på bordet eller i jackfickan för att den ska stjäla en del av vårt fokus – och hjärnkraft.Det är också tydligt att när vi fokuserar på skärmen kan vi inte lägga lika mycket uppmärksamhet på människorna omkring oss. Det är dags att börja slåss för att få större närvaro i våra liv.Rädsla, nyfikenhet och belöning
Skärmarnas funktion och designen bakom många digitala tjänster spelar på några av våra mest grundläggande driftkrafter: rädsla, nyfikenhet och strävan efter belöning. Vi känner att vi måste hålla koll ”för att inte missa något”. Vi blir nyfikna och gillar känslan när vi får uppmärksamhet i form av en like eller kommentar.Det digitala utbudet kan också hjälpa oss och göra en massa bra saker möjliga. Men vi behöver ta makten över våra digitala vanor så att vi inte tappar bort vår hälsa och vår hjärnkraft på kuppen. Ett sätt är att få in den ”hjärnvila” som uppstår när vi inte aktivt presterar eller bearbetar information. Det ger oss återhämtning och utrymme för reflektion och kreativitet.Vår samarbetspartner Twitch Health har två decenniers erfarenhet av att hjälpa arbetsplatser att skapa goda förutsättningar för motion på jobbet genom att ta fram helhetskoncept för företagsgym och motionsytor. De har under åren stött på ett antal fallgropar som de gärna vill att organisationer ska undvika.Här beskriver Twitch de vanligaste misstagen med företagsgym. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andelen unga som drabbats av näthat eller negativa kommentarer på nätet har nästan dubblerats det närmaste året, enligt Internetstiftelsen, till 17 procent. Det visar Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet för år 2022. Vi pratar med Måns Jonasson, internetexpert på stiftelsen, och Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, om hur man som förälder kan göra för att livet på nätet inte ska bli till skada för barnen.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Liv intervjuar hjärnforskaren Sissela Nutley om hur barn i olika åldrar påverkas av skärmar. Sissela har skrivit boken ”Distraherad: hjärnan skärmen och krafterna bakom”. https://www.bokus.com/.../distraherad-hjarnan-skarmen.../ Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Programmet är en repris från 11 april 2022.Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende. Programmet är en repris från 4 april 2022. Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell.Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annatSiri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen.Orealistiska skönhetsideal och minskad sömnSissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever.Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmetReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.Programmet är en repris från 28 mars 2022. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

En podd från Acast. Det senaste inom den internationella hälsoforskningen och antiinflammatorisk livsstil, speglat i de gamla beprövade hälsotraditioner som finns jorden runt. Gäst: Sissela Nutley.

En podd från Acast. Det senaste inom den internationella hälsoforskningen och antiinflammatorisk livsstil, speglat i de gamla beprövade hälsotraditioner som finns jorden runt. Gäst: Sissela Nutley.

Möt hjärnforskaren Sissela Nutley som forskat hur hjärnan påverkas av vår användning av sociala medier. Finns det någon magisk gräns för hur länge vi bör använda sociala medier varje dag? Påverkar tjejer och killar olika av sociala medier? Såklart måste vi även ställa frågan: blir vi lyckliga eller olyckliga av sociala medier? I avsnittet får du höra om: ⭐️ Hur skiljer sig användandet mellan tjejer och killar? ⭐️ Hur beroendeframkallande är sociala medier? ⭐️ Hur hör ungas hälsa och sociala medier samman? ⭐️ Hur påverkas vi av olika kroppsideal på sociala medier? ⭐️ Den magiska gränsen för skärmtid ____________________________________________________________ ⬇️ Ladda ner 85 inläggsidéer för Instagram: https://digitalsnack.se/blogg/guider-och-tips/85-inlaggsideer-for-instagram Prenumerera på podden och lyssna före alla andra!

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? I programmet medverkar också forskarna Patrik Lindenfors, Sissela Nutley och Sune Lehmann, högstadieeleverna Emmet Haggert och Siri Roos och digitaliseringsutvecklarna Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström i Skövde kommun.Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.

Digitala medier, alltså sociala medier och spel på nätet, tar alltmer av vår tid. De har stor påverkan på ungas psykiska välmående, på gott och ont, och kan skapa ett nikotinliknande beroende. Vuxna måste bättre hjälpa unga att hantera den lockande digitala världen, menar forskarna Sissela Nutley, Lisa Thorell och Emma Claesdotter Knutsson. Vi har alla växt upp med riktade budskap, skönhetsideal och reklam runt oss, men den digitala världens lärande algoritmer är oöverträffat effektiva på att fånga och hålla kvar vårt intresse. I synnerhet unga med särskilt sårbarhet, såsom diagnosen ADHD, fastnar lätt vid mobilen eller datorskärmen, säger Lisa Thorell. Ändlöst scrollande på TikTok och svårt att fokusera på annat Siri Roos som går på högstadiet, beskriver sociala medie-appen Tiktok som ett "oändligt scrollande", som får tiden att flyga iväg. Eleverna Zlatan Yuenyao och Lucas Karlsson säger att de lägger mellan 5 och 7 timmar per dag på digitala medier, men att de ändå hinner med mycket annat. Emmet Haggert, också han högstadieelev, säger att han har svårt att fokusera på annat än datorn och mobilen. Orealistiska skönhetsideal och minskad sömnSissela Nutley lyfter fram orealistiska skönhetsideal som en del av sociala medier som kan påverka det psykiska välmåendet hos unga, och Emma Claesdotter Knutsson säger att den tid som unga lägger på digitala medier ofta drabbar mängden sömn de får. Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI, Emma Claesdotter Knutsson, forskare och överläkare BUP i Lund; Siri Roos, Lucas Karlsson, Zlatan Yuenyao och Emmet Haggert, högstadieelever. Ljudklipp från TikTok och från spelen God of War och Apex hörs i programmetReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” här jag bjudit in författaren och hjärnforskaren, Sissela Nutley. Sissela har disputerat inom kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hon är idag knuten till Karolinska Institutet och en flitigt anlitad föreläsare inom förebyggande av psykisk ohälsa, hjärnans formbarhet och relationen till sociala medier. Nyligen gav hon ut boken Hälsosegrar – den vetenskapliga vägen till ett friskare liv, tillsammans med Linda Bakkman och Örjan Ekblom. Hon har tidigare skrivit boken Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom.Tillsammans med Ulrika Larsson har hon skrivit manus till Det syns inte. En föreställning med mål och fokus på att lyfta ungas mentala mående i en alltmer digitaliserad samtid. Läs mer om det på Detsynsinte.se Precis som själen är ju hjärnan ett fascinerande ämne. Kropp och själ, allt hänger samman. Och att hitta balansen här emellan är oerhört viktigt för hälsa och välmående. Varmt välkomna till ett samtal i ”Så in i Själen”. Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus BlomgrenKlipp: Alex Pettersonmarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube. Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Även hjärnan har sin kostcirkel: den mentala tallriksmodellen. Ett bra tankestöd för din mentala hälsa! Healthy mind platter har funnits länge men den finns nu konverterad till svenska av veckans gäst, Sissela Nutley. Hon har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet med fokus på hjärnans utveckling och har varit med oss tidigare i avsnitt 111. Just nu är Sissela aktuell med boken Hälsosegrar: den vetenskapliga vägen till ett friskare liv som hon har skrivit tillsammans med näringsfysiologen Linda Bakkman och Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap. 7 "tårtbitar" för balans i livet Den mentala tallriksmodellen bygger på neurovetenskap och har sju "tårtbitar". Den ska inte användas som tallriksmodellen för mat. Du behöver alltså inte se det som en lista du ska bocka av varje dag. Men alla behöver få plats i ditt liv. Använd modellen som ett tankestöd för att inventera hur ditt liv ser ut. Ger du din hjärna goda förutsättningar för att må bra? Här är de sju tårtbitarna: Sömn - när hjärnan städar sitt glymfatiska nervsystem. Sömn är en förutsättning för hälsa och vi behöver prioritera den, särskilt idag när vi har ständig tillgång till digital information. Chilltid - tid när vi gör något kravlöst. Lyssnar på radio, plinkar på ett instrument, ritar eller scrollar på mobilen, helt enkelt något som inte är förenat med prestation. Fokustid - tid när vi gör något utan distraktioner. Det kan vi få både på jobbet och fritiden men det kräver ofta att vi skapar schyssta förutsättningar för att kunna fokusera. Aktiviteter - när vi gör saker som känns meningsfulla. En del får till det här på jobbet, andra har ett fritidsintresse eller ger av sin tid för att hjälpa andra. Hjärnvila - när våra egna tankar får styra utan yttre stimulans. Tid när vi inte behöver bearbeta information, som en promenad eller att ligga och vila. Relationer - när vi träffar andra människor. När vi berättar för andra om både bra och jobbiga saker, när vi sätter ord på känslor hjälper det oss att bättre hantera livets alla skeenden. Motion - allt från promenader till aktiv fysisk träning. Vi behöver röra på oss varje dag och vi behöver pauser i vårt stillasittande. Om du har svårt att prioritera bland alla tårtbitar får du här Sisselas tre bästa tips för hjärnhälsa: 1. Prioritera din sömn och försök hitta goda rutiner  för att sova gott. Bada, läs en bok eller gör något annat som får dig att varva ner innan du ska sova. 2. Sätt gränser för hur mycket och ofta du använder mobilen. I tider med mycket jobbiga nyheter är det okej att filtrera litegrann. 3. Gör det så lätt som möjligt att få till rörelse i din vardag. Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här. Från vår samarbetspartner motivation.se har vi den här veckan valt ut en artikel om att aktivera fler av våra sinnen för att hålla hjärnan i form. PS Vi ber om ursäkt för ett ljudet i det här avsnittet inte håller riktigt den höga kvalitet som vi alltid eftersträvar.

Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man? Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion nämligen hur hjärnan mår.Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi. Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

Inspelad våren 2019. I veckans avsnitt träffar Helena Fond hjärnforskaren Sissela Nutley och försöker lära sig mer om det här med skärmar och barn. Förstör vi barnen när vi låter dem titta på Babblarna när de är bebisar och hur ska vi egentligen förhålla oss till alla appar som riktar sig till våra barn? Vilka appar kan hjälpa barnen i deras lärande och hur kan vi värdera vilka som är bra och inte? Vi pratar om hjärnans utveckling och att det faktiskt påverkar barnen mer än man kanske kan tro vad vi utsätter dem för under deras första tid i livet. Sen kan vi såklart inte träffa en hjärnforskare utan att prata om det här med skärmtid, hur ska man tänka kring det? Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Går det att träna hjärnan till att bli lyckligare? Svar: JA! Idag har jag äran att få prata med en riktig hjärnforskare! Hon har disputerat vid Karolinska Institutet i Stockholm inom kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hon heter Sissela Nutley, och är både föreläsare och författare till boken “Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom.” Utöver det hjälper även Sissela till att driva det ideella projektet “Detsynsinte” tillsammans med Arts & Heart med syfte att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Målet är att nå ut till föräldrar, skolor och verksamheter med kunskap om hur hjärnan fungerar och hur den påverkar vårt välmående. Idag pratar vi bland annat om den mentala tallriksmodellen “SCHMARF”, om det går att träna hjärnan lyckligare, om hjärnans anpassningsförmåga och formbarhet, om varför uppmärksamhet är en viktig pusselbit för lycka, och mycket mycket mer! Ett helt magiskt avsnitt som ni inte vill missa! Varsågoda!  Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden Ange koden LYCKA för 15% rabatt på Hypnotication.com

Vi återsänder mötet med hjärnforskaren Sissela Nutley och denna gång pratar vi om tonåringar, deras skärmanvändande, hur det påverkar dem och hur vi som föräldrar kan förhålla oss till dem. Vi snackar också en hel del om oss vuxna, hur skärmarna påverkar våra liv och våra relationer. Har vi verkligen lika trevligt på en middag när telefonerna ligger på bordet? Vilka strategier kan jag ha om jag tycker att mitt skärmanvändande gått överstyr och jag inte längre bara tycker att det är skoj? Kan man bli sjuk av skärmen och vilka tecken ska man ta på allvar? Ett samtal om vad som egentligen är viktigt i livet och för- och nackdelar med våra uppkopplade liv! Inspelat sommaren 2019. Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hjärnforskaren Sissela Nutley gästar Framgångspodden och lär oss allt vi behöver veta om hjärnan och hur tekniken påverkar oss! Hon har disputerat inom kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och är även författaren bakom succéboken ”Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom”. Vi pratar om hur sociala medier, mobilen och teknik idag påverkar våra liv från tidig, tidig ålder. Visste ni t ex att barn under 2 år som utsätts för för mycket skärmtid kan komma efter i utvecklingen? Vi pratar också om konsumtionen av porr, hur den förändrats de senaste decennierna och dess påverkan på såväl tonåringar som vuxna. Även IQ, lärande, Matteuseffekten och metoder för att skapa ett mer hälsosamt liv tillsammans med tekniken hinner avverkas i detta oerhört lärorika och viktiga avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Sisselas bok: https://www.adlibris.com/se/bok/distraherad-hjarnan-skarmen-och-krafterna-bakom-9789127824416 Unga Relationer - Ettårsrapport: https://ungarelationer.se/ettrsrapport

Hjärnforskaren Sissela Nutley gästar Framgångspodden och lär oss allt vi behöver veta om hjärnan och hur tekniken påverkar oss! Hon har disputerat inom kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och är även författaren bakom succéboken ”Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom”. Vi pratar om hur sociala medier, mobilen och teknik idag påverkar våra liv från tidig, tidig ålder. Visste ni t ex att barn under 2 år som utsätts för för mycket skärmtid kan komma efter i utvecklingen? Vi pratar också om konsumtionen av porr, hur den förändrats de senaste decennierna och dess påverkan på såväl tonåringar som vuxna. Även IQ, lärande, Matteuseffekten och metoder för att skapa ett mer hälsosamt liv tillsammans med tekniken hinner avverkas i detta oerhört lärorika och viktiga avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Sisselas bok: https://www.adlibris.com/se/bok/distraherad-hjarnan-skarmen-och-krafterna-bakom-9789127824416 Unga Relationer - Ettårsrapport: https://ungarelationer.se/ettrsrapport

Arts & Hearts är en ideell förening som kombinerar vetenskap med scenkonst. Anni och Sissela berättar om sina tankar om hur skärmbeteenden påverkar vårt mentala välbefinnande, om vårt arbetsminne och koncentrationsförmåga och hur du på bästa sätt kan ge instruktioner. Vi får för första gången i Techrekpoddens historia höra en bit av en musikal från Det syns inte som är ett projekt av Arts & Hearts.  Tack för att du lyssnar på Teckrekpodden! Är ditt företag i behov av IT-kompetens, hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se 

När influensers var ett nytt fenomen anklagades dom för att vara ytliga. Idag är tonen en helt annan. Självutlämnande inlägg varvas med en total öppenhet kring psykisk ohälsa. Och dom som konsumerar det, älskar det. Gäster: Sissela Nutley, hjärnforskare, Magdalena Petersson Mc Intyre, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap GU, Nicolas Fälth, socionom och Jonas Colliander, forskare i marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm.

Sissela är hjärnforskare och är en av de experter som vi har med i boken "Känslosmart - konsten att leva med sig själv och andra". Hon pratade om känslor som svar på stimuli, och sa en rad andra smarta saker som fick poletter att ramla ner hos oss.  Sedan vi intervjuade henne har hon släppt en egen bok "Distraherad - hjärnan, skärmen och krafterna bakom" som vi båda tycker är helt fantastisk.  I det här poddavsnittet pratar vi känslor, varför vi är så lättdistraherade och hur man kan ta tillbaka kontrollen över sin egen hjärna. 

Behövs det mer forskning om små barn och skärmar? Dötid, slötid, frötid. Vad betyder det? Hur undviker man konflikter? Funkar skärmfria dagar? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med hjärnforskaren Sissela Nutley om små barn och skärmar. Sissela Nutley är knuten till Karolinska Institutet i Solna och har disputerat inom kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hon är också författare till boken Distraherad - Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Läs mer; Natur & kultur: Distraherad - Hjärnan, skärmen och krafterna bakom (av Sissela Nutley) (https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/distraherad/) Det syns inte: Sissela Nutley - hjärnforskare (http://detsynsinte.se/om-oss/sissela-nutley/) Lyssna också på: BVCpodden 89: Musik och barn: "Forskning visar att hjärnan påverkas och utvecklas" (https://bvcpodden.fireside.fm/89) BVCpodden 88: Små barns hjärnor: "Om man inte har det bra hindras utvecklingen" (https://bvcpodden.fireside.fm/88) BVCpodden 82: Barn och skärmar: "Dra inte all skärmtid över en kam" (https://bvcpodden.fireside.fm/82) BVCpodden 22: "Hur var det på nätet i dag?" (https://bvcpodden.fireside.fm/22) BVCpodden 19: "Vi måste engagera oss i barnens värld på nätet" (https://bvcpodden.fireside.fm/19) Special Guest: Sissela Nutley.

En låda att lägga undan mobilen i är årets julklapp enligt HUI. Och Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, tycker att det här är en rätt bra idé, som kan hindra oss att ständigt plocka fram telefonen. "Mobilen har under det senaste decenniet gett upphov till den kanske snabbaste beteendeförändringen i människans historia", skriver Handelns utredningsinstitut, HUI, och det håller Sissela Nutley med om. Valet av "årets julklapp" tyder på att vi börjar reflektera kring vårt eget mobilanvändande, säger hon, och menar att lådan kan höja trösklarna mot varenda liten instinkt vi har att plocka upp mobilen. Hon berättar om forskning som visar att vår koncentration kan öka alltmer ju längre ifrån oss vi lägger telefonen. Och vi behöver också pauser där vi inte gör någonting alls, vilket mobilen kommit att förhindra, säger Sissela Nutley. I veckomagasinet möter vi också Anna-Maria som förlorade sitt barn i graviditetsvecka 42, när hon deltog i studien som visar just att risken kan minska om förlossningen sätts igång tidigare. Vi hör om den nya konstgjorda "huden" som kan ge förstärkande känselintryck till virtual reality, om studien som visar att musik är sig kanske överraskande lik över hela jorden, och om hur olika genetiska lösningar kan ge skilda fjärilsarter snarlika färgteckningar. Barn världen över rör sig för lite, och så tar vi en titt på den nya trenden bland elitidrottare att äta vegansk kost. Programledare Lena Nordlund.

Har du både en proppfull kalender och dåligt samvete för allt du inte hinner med? Här får du några tips om vad du kan göra. Det kan finnas många anledningar till att vi svarar "det är mycket nu" på frågan om hur vi har det. Ibland kan det krävas stora förändringar för att lösa problemen och vi rår inte alltid på alla orsaker. Men för många av oss kan det hjälpa att bara stanna upp, tänka till och göra rätt saker. I bästa fall gör det att vi får det viktigaste (sällan allt) gjort, att vi mår bättre och dessutom att vi känner att livet går i rätt riktning. 1. Inventera och ta hand om din tid En orsak till att det känns för mycket är förstås att det är precis så. Och kanske av fel anledningar eller för att saker har fått fel proportioner. Ett sätt att få en bättre relation till tiden och se till att du lägger en större del av den på det som är viktigt för just dig är att inventera vad du lägger tid på idag. Vad är viktigast för dig? Privat? På jobbet? Om du tittar på din kalender, syns de sakerna där? Vad kan du förändra om de inte har tillräckligt med utrymme? Eftersom vi aldrig kommer att hinna med allt vi vill är planering och prioritering avgörande för att hinna med rätt saker. Lättare sagt än gjort kanske, men det finns inget alternativ. 2. Minska belastningen av det du gör Ett annat sätt att öka energin och minska känslan av att livet bara flyger förbi, är att lägga lite tid och kraft på att ta hand om vår egen arbetsmiljö. Både den inre och den yttre. Stanna upp och tänk till på varför du gör det du gör. Ta hand om arbetsmiljön så att den stöttar ditt fokus. Vad behöver du för att koncentrera dig? En lugn miljö, avstängda telefoner och mail kanske? Tajma det du gör rätt. Ta tag i det som känns tufft och jobbigt tidigt på morgonen när energin är högre. Hitta synergier: boka promenadmöten eller motionera/promenera medan du tar ett telefonsamtal. 3. Öka återhämtningen Den allra bästa återhämtningen får vi när vi sover. Men planera också in mikropauser i din vardag. Vi är inte effektiva när vi stirrar in i en skärm flera timmar i sträck. Skapa rutiner för vad du gör timmarna innan sänggåendet. Kan du försöka sova ungefär samma tider varje natt - eller åtminstone så ofta som möjligt? Hitta ett sätt att släppa jobbet när du är ledig så att du kopplar av ordentligt. Även den som älskar sitt jobb mer än det mesta behöver förstå att vi blir smartare och håller längre om vi kopplar bort jobbet med jämna mellanrum. Små pauser i vardagen gör susen. Häng med människor, småsnacka med kollegor, rör på dig. Att hjälpa andra minskar stress och gör att vi använder hjärnan bättre. Vi har tidigare berört ämnena i avsnitt 6, Så vill hjärnan jobba med föreläsare och pedagog Anna Tebelius Bodin och i avsnitt 111, Hjärnan, skärmen och distraktioner med hjärnforskaren Sissela Nutley. Vår samarbetspartner Wellbefy ställer sig frågan om vad som händer efter medarbetarundersökningen, hur många organisationer väljer att faktiskt förändra något? Idag är det enklare än någonsin att ta tempen på arbetsplatsen. Att göra engagemangsmätningar har mer eller mindre blivit ett måste för många större bolag, men varför gör vi dessa undersökningar? Många gånger är ambitionerna höga, och när resultaten kommer in är många ledare duktiga på att utvärdera och reflektera över svaren som kommit fram, men hur många tar det ett steg längre? Det är trots allt det steget som betyder något. När det faktiskt sker en förändring. När vi tar ett dåligt resultat och ser vad det finns för potentiella åtgärdsförslag. Vågar testa något nytt, vågar bryta strukturer som inte längre fungerar. Wellbefy erbjuder ett holistiskt verktyg för att ta temperaturen på flera faktorer i arbetsmiljön. Deras hälsoanalysverktyg är inte bara en medarbetarbetarundersökning som ger svar och och insikter om psykosocial och fysisk hälsa och faktorer som engagemang, ledarskap, tillit och personlig utveckling. Du får även åtgärdsförslag beroende på vilka nyckeltal det gäller.

Liv intervjuar hjärnforskaren Sissela Nutley om hur barn i olika åldrar påverkas av skärmar. Sissela har skrivit boken ”Distraherad hjärna”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Barn under två år ska inte ha någon skärmtid alls, det finns risk för försenad språkutveckling och emotionell anknytning, säger hjärnforskaren Sissela Nutley i Fredagsintervjun. Hon konstaterar att uppmärksamhet är ”vår tids guld”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Barn under två år ska inte ha någon skärmtid alls, det finns risk för försenad språkutveckling och emotionell anknytning, säger hjärnforskaren Sissela Nutley i Fredagsintervjun. Hon konstaterar att uppmärksamhet är ”vår tids guld”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett program som tar kontakt med och lyfter fram olika kroppars historia. I Kroppskontakt närmar vi oss den stressade kroppen. Stress påverkar och härbärgeras i hela vår organism. Den mår inte bra av långvarig stress och avsaknad av vila. Och den av stress påverkade kroppen - påverkar i sin tur hela samhällskroppen. I dag stressas och slits kroppar i arbetslivet men även hjärnan stressas mer än någonsin; våra tankar hackas upp och vi distraheras och vi är ständigt tillgängliga, ända in i sängkammaren, på bussen, på toa. Utrymmena för återhämtning krymper. Är det månne dags för förändring? Sissela Nutley är hjärnforskaren som ville veta mer om hur vi påverkas av att tillbringa allt mer tid vid skärmen och skrev därför boken Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Vi kan inte lägga skulden för vårt beteende på individen, det här är frågor som behöver hamna på agendan på högsta nivå, menar Sissela. Sveriges kanske mest kända f d kallskänka, poeten Jenny Wrangborg, vet hur stress på en arbetsplats påverkar kroppen och resten av tillvaron. Hon läser sin dikt ur antologin Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar. Den stressade kroppen sänds första gången 8 augusti kl 14.30 i P1.

En grå klump med några miljoner år (ovan)på nacken mot teknologi som bara hängt med oss i nåt decennium. En match som borde vara enkel för en så erfaren och perfekt utvecklad apparat som vår hjärna, men som visat sig bli en riktigt tuff kamp på många plan. I veckans avsnitt har vi äntligen fått sitta ner med en hjärnforskare, för att få ställa frågor och prata om det där som vi alla nog känner av mer eller mindre - klarar vi verkligen av de snabba flöden och mängden väldesignad stimuli som finns idag? Hur tacklar hjärnan att på kort tid behöva hantera så mycket mer än den är utvecklad för? Sätter det spår rent fysiskt att multitaska? Varför mår vi dåligt av sociala medier? Och det här med barn och skärmar, vad händer egentligen och vilka effekter kan det ge? Sissela Nutley har disputerat inom kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hon guidar oss vänligt och faktabaserat genom flödet av forskning och nyheter kring hur vår uråldriga hjärna egentligen mår av plingar, notiser och ständig uppkoppling. Så, stäng av notiserna, radera alla appar utom poddappen och lyssna i hängmattan för några goda råd inför sommaren - och resten av livet! Är du nyfiken på Sisselas bok? Läs mer om den och klicka hem den här: https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi/distraherad/# -------------- I SAMARBETE MED WOOLPOWER Vi är ruskigt glada över att presentera vår samarbetspartner, det varma Östersundsföretaget Woolpower. Hållbart, varmt och alltigenom svensktillverkat. Kolla in deras fina filosofi och värmande plagg på www.woolpower.se -------------- DISKUTERA MED OSS! Gå med i vår facebookgrupp -> www.facebook.com/groups/bortomekorrhjulet Musik: The search within, Sven Karlsson / www.epidemicsound.com / @sven-karlsson-1 Kattas blogg: www.bucketlife.se -------------- Följ oss! -------------- www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet

Vi träffar hjärnforskaren Sissela Nutley igen och denna gång pratar vi om tonåringar, deras skärmanvändande, hur det påverkar dem och hur vi som föräldrar kan förhålla oss till dem. Vi snackar också en hel del om oss vuxna, hur skärmarna påverkar våra liv och våra relationer. Har vi verkligen lika trevligt på en middag när telefonerna ligger på bordet? Vilka strategier kan jag ha om jag tycker att mitt skärmanvändande gått överstyr och jag inte längre bara tycker att det är skoj? Kan man bli sjuk av skärmen och vilka tecken ska man ta på allvar? Ett samtal om vad som egentligen är viktigt i livet och för- och nackdelar med våra uppkopplade liv! Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer egentligen inom, mellan och runt oss när allt mer av vår tid kretsar kring våra mobiler? Styr vi tekniken eller styr den oss? Larmen och spekulationerna duggar tätt och vi är många som pratar om att vi skulle vilja ha mindre tid vid våra smartphones. Ny bok om hjärnan och digitala distraktioner Sissela Nutley  är hjärnforskare och släppte i våras boken Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon har disputerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling. IQ-nivåerna har sjunkit Forskning visar att vårt IQ faktiskt blivit lägre sen 70-talet - efter att stadigt ha ökat generation för generation i mer än hundra år (den så kallade Flynn-effekten). En direkt koppling till vår användning av smartphones går inte att fastställa men det kommer alltmer forskning som visar att våra skärmvanor är allt annat än sunda. Ständiga pling gör oss dummare Skärmarna distraherar oss med notiser, pling och blink och stjäl vårt fokus. Vi kanske känner oss smarta när vi multitaskar men i själva verket är det precis tvärtom. Tjänster som Netflix och Youtube autospelar vidare när vi egentligen hade tänkt sluta titta. Nyhetsflöden i sociala medier har evighetsscroll. Innehållet tar helt enkelt aldrig slut och man kan lätt upptäcka att man har suttit och slötittat mycket längre än vad som var tänkt. - Sån digital konsumtion, om den inte ger oss vare sig pepp eller verklig kontakt med en annan människa är sällan vare sig utvecklande eller positiv, säger Sissela Nutley. Kriget om vår uppmärksamhet Hon beskriver vår uppmärksamhet som en dörr in till vår hjärna. Den går snabbt att öppna men vi kan inte hålla kvar information i hallen (arbetsminnet) längre än 20 sekunder. Därefter behöver vi hänga upp informationen på krokar inne i själva huset innan för hallen (långtidsminnet) för att det ska generera ny och värdefull kunskap. Med andra ord, när vi multitaskar står uppmärksamhetens dörr och slår hela tiden utan att vi får så mycket gjort. Gör plats för närvaro och relationerEtt bra tips är att inte bara stänga av telefonen utan att lägga den i ett annat rum när vi ska ha viktiga möten - med kollegor, kunder, vänner eller familj. Det räcker nämligen med att telefonen ligger på bordet eller i jackfickan för att den ska stjäla en del av vårt fokus - och hjärnkraft. Det är också tydligt att när vi fokuserar på skärmen kan vi inte lägga lika mycket uppmärksamhet på människorna omkring oss. Det är dags att börja slåss för att få större närvaro i våra liv. - Grunden till alla relationer börjar med ögonkontakt, säger Sissela Nutley. Tillit, respekt och uppmärksamhet krävs för att bygga förtroende. Och utan förtroende får vi varken starka relationer eller lönsamheten i affärer. Det här måste vi prata om, och tillsammans komma överens om hur vi vill ha det. På jobbet, i familjen och i samhället. Rädsla, nyfikenhet och belöning Skärmarnas funktion och designen bakom många digitala tjänster spelar på några av våra mest grundläggande driftkrafter: rädsla, nyfikenhet och strävan efter belöning. Vi känner att vi måste hålla koll "för att inte missa något". Vi blir nyfikna och gillar känslan när vi får uppmärksamhet i form av en like eller kommentar. Det digitala utbudet kan också hjälpa oss och göra en massa bra saker möjliga. Men vi behöver ta makten över våra digitala vanor så att vi inte tappar bort vår hälsa och vår hjärnkraft på kuppen. Ett sätt är att få in den "hjärnvila" som uppstår när vi inte aktivt presterar eller bearbetar information. Det ger oss återhämtning och utrymme för reflektion och kreativitet. Vi rekommenderar Sissela Nutleys bok för dig som vill veta mer om det här ämnet. Och passar på att tipsa om musikalen Det syns inte som spelas av Parkteatern i Vita Bergen i Stockholm den 20 augusti, där Sissela Nutley har skrivit manus och musik. Vår samarbetspartner Twitch Health har nästan två decenniers erfarenhet av att hjälpa arbetsplatser att skapa goda förutsättningar för motion på jobbet genom att ta fram helhetskoncept för företagsgym och motionsytor. De har under åren stött på ett antal fallgropar som de gärna vill att organisationer ska undvika. Det kan handla om att inte förstå och lära känna målgruppen, att utbudet är för smalt och kanske bara fokuserar på fysiska aspekter men hälsa handlar ju både om fysiska, mentala och sociala aspekter. Här beskriver Twitch de vanligaste misstagen med företagsgym. Där hittar du både fallgropar att undvika men även vad man ska tänka på för att motionsutrymmet ska bli en riktig investering i medarbetarnas och organisationens hälsa.

I veckans avsnitt träffar vi hjärnforskaren Sissela Nutley och försöker lära mer om det här med skärmar och barn. Förstör vi barnen när vi låter dem titta på babblarna när de är bebisar och hur ska vi egentligen förhålla oss till alla appar som riktar sig till våra barn? Vilka appar kan hjälpa barnen i deras lärande och hur kan vi värdera vilka som är bra och inte? Vi pratar om hjärnans utveckling och att det faktiskt påverkar barnen mer än man kanske kan tro vad vi utsätter dem för under deras första tid i livet. Sen kan vi såklart inte träffa en hjärnforskare utan att prata om det här med skärmtid, hur ska man tänka kring det? Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den första iPhonen lanserades 2007, de som föddes samma år är 11 år i dag. Nästa alla 11-åringar i Sverige har tillgång till en egen mobiltelefon (källa: SOI 2017). Så hur påverkas de unga i dag av att växa upp med mobilt internet och smartphones som en självklar del i livet?  Medverkande  Sjundeklassare på Karl Johans skola i Örebro (nu mer åttondeklassare)  Sissela Nutley – doktor i kognitiv neurovetenskap Elza Dunkels – docent i pedagogiskt arbete och forskar om ungas aktiviteter på nätet Musik  Originalmusik av Sandra Broström.  Övrig musik: - (”Minus” - tower1(reflect)  Daniel Birch – Glass Bells Dancing With A Synthesizer Lee Rosevere – Knowing the Truth  Övrigt Jean Twenges TED-talk TED.com Prata med mig Använd hashtag #teknikensunder Min blogg: teknifik.se  Twitter: @elinhaggberg Instagram: @teknifik  Facebook: /teknifik  Mail: hello@teknifik.se  Teknikens under produceras av Elin Häggberg och är ett samarbete med Female Engineer Network. Det här avsnittet sponsrades av Fortum. 

En skola i Stockholm har aviserat att de tänker återinföra kvarsittning efter lektionstid. Är detta ett tecken i tiden? Vi fortsätter också vår serie Hälsokontrollen - i dag kommer Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler för att bli undersökt av "doktor" Ulrika Kärnborg, till vardags författare och ledarskribent på Dagens Arena. Kommer hon att ordinera populistpiller som t ex gratis tandvård för att partiet ska växa? Hjärnforskaren Sissela Nutley hälsar på för att berätta om musikalen hon skrivit om psykisk ohälsa bland unga. Louise vill gärna veta mer om varför hon tror på just musikalformen som medel för att få fler att våga prata om psykiska problem. Självklart kommer vi också att diskutera Stefan Löfvens besök i Vita huset. Vilka krav är realistiska att ställa på en svensk statsminister när det handlar om att påverka USAs president? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Avsnitt 3. Sissela Nutley by Hjärnkunskap

"Alla elever borde träna arbetsminnet." Det säger hjärnforskaren Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap. Med enkel träning kan man öka kapaciteten med 25 procent, visar flera studier. "Arbetsminnet är förmågan att processa information. Ja, enkelt uttryckt det vi använder för att tänka. Kan du inte tänka bra så lär du dig mindre", säger Sissela Nutley. Och eftersom arbetsminnet är extremt olika utvecklat hos eleverna påverkar det förutsättningar för hur de klarar av att lära sig i en klassrumssituation. Sissela Nutley målar här upp vad som händer i hjärnan när eleverna får en uppgift att utföra. Och vad alla lärare som elever bör känna till om hjärnan.

"Alla elever borde träna arbetsminnet." Det säger hjärnforskaren Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap. Med enkel träning kan man öka kapaciteten med 25 procent, visar flera studier. "Arbetsminnet är förmågan att processa information. Ja, enkelt uttryckt det vi använder för att tänka. Kan du inte tänka bra så lär du dig mindre", säger Sissela Nutley. Och eftersom arbetsminnet är extremt olika utvecklat hos eleverna påverkar det förutsättningar för hur de klarar av att lära sig i en klassrumssituation. Sissela Nutley målar här upp vad som händer i hjärnan när eleverna får en uppgift att utföra. Och vad alla lärare som elever bör känna till om hjärnan.