Podcasts about sovjetiska

Berget Monte Cassino i Italien var en viktig stödjepunkt av den tyska försvarslinjen Gustavlinjen söder om Rom. På Monte Cassinos 500 meter höga berg utkämpades ett av andra världskrigets mest utdragna och blodiga slag mellan den 17 januari och den 19 maj 1944.Vid Monte Cassino slogs bland andra den 2:a polska kåren som bildades, efter förhandlingar mellan Sovjet och den polska exilregeringen, av polacker som frigivits från Sovjetiska arbetsläger. Polackerna slogs för Polens frihet, men även algerier, marockaner, italienare, nyzeeländare, britter, fransmän, kanadensare, indier och amerikaner slogs och dog vid Monte Cassino.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, historiker som främst skrivit om polsk 1900-talshistoria, med särskilt fokus på andra världskriget. Han är aktuell med boken Slaget vid Monte Cassino.De allierade målen och strategierna formulerades tydligt efter Casablancakonferensen 1943. Huvudmålet var att eliminera Italien från kriget och att dra bort tyska resurser från Östfronten. Sovjetunionens ledare Stalin hade länge krävt en andra front mot tyskarna i Europa. Den brittiske premiärministern Winston Churchill förordade att den andra fronten skulle öppnas i Italien, för att hinna före Sovjetunionen till Centraleuropa. Medan amerikanarna egentligen ville satsa allt på Normandie i Frankrike.Monte Cassino var en strategisk stödjepunkt av Gustavlinjen, Nazitysklands huvudförsvarslinje i Italien. Under ledning av generalfältmarskalk Albert Kesselring hade tyskarna etablerat denna linje för att skydda Rom från de allierades framryckning. Monte Cassino, med sitt höga läge, gav tyskarna en utmärkt observationspost och kontroll över Liridalen, den enda framkomliga vägen mot norr.För de allierade var målet att erövra Rom centralt, och för att nå dit måste de allierade först ta Monte Cassino. Striderna ägde rum mellan den 17 januari och den 19 maj 1944 och involverade trupper från Storbritannien, USA, Frankrike, Italien, Indien, Nya Zeeland, Algeriet, Kanada, Marocko, Polen och Tyskland.Slaget visar på svårigheter som urban- och bergsterräng utgör i militära operationer. De allierades oförmåga att koordinera infanteri och pansar effektivt under svåra förhållanden, samt de tyska fallskärmstruppernas effektiva försvar, blev tydliga.2:a polska kåren och indiska trupper genomförde den 11 maj 1944 en koordinerad offensiv. Detta första anfall möjliggjorde för den brittiska 8:e armén, under befäl av general Sir Oliver Leese, att bryta igenom de tyska linjerna i Lirisdalens dalgång. Polska trupperna, ledda av general Władysław Anders, och understödda av ett marockanskt bergsförband, genomförde en andra våg av attacker mellan den 17 och 19 maj. Deras modiga insatser, trots stora förluster, bidrog till att tvinga den tyska fallskärmsjägardivisionen att dra sig tillbaka från sina ställningar.Bild: Polska soldater inne i det förstörda Monte Cassino-klostret, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Musik: Czerwone Maki Na Monte Cassino med Pawel Prokopieni, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern.Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti. Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige.Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot direkta order och pengar från Moskva. En av de ledande personerna i SKP, men relativt okänd för allmänheten, var Einar Kruse som varit med sedan grundandet av partiet 1917.Einar Kruse som hade arbetat på bank blev med tiden inblandad i flera företag som hade nära kopplingar med det nyfödda kommunistiska staten Sovjetunionen. Med svenska bulvanföretag hjälpte han bolsjevikerna att sälja av sin guldreserv på den internationella marknaden. Och senare att starta och driva AB Nafta Syndikat.Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner och Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Nafta-Syndikatets mack på Järnvägsgatan 3 1932. FOTOGRAF Gunner, Dan (1890 - 1980), Värmlands Museum Bildarkiv, Public DomainMusik. Sovjetiska nationalsången spelad av Presidentorkestren led av Pavel Ovsyannikov och Moscow Kremlin Choir diregerad av Gennady Dmitryak, inspelad 2001, Creative Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En reaktor exploderar på kärnkraftverket Tjernobyl och enorma mängder radioaktiva partiklar slungas ut i atmosfären. Men myndigheterna mörklägger olyckan för befolkningen i regionen och resten av världen.Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play I den närbelägna staden Pripyat, tillåts livet pågå som vanligt. Människor sitter i solen, barn leker utomhus – alla omedvetna om att luften är fylld av radioaktiva partiklar.Veckorna efter olyckan dör 28 personer av akut strålsjuka och uppemot 200 000 personer får lämna sina hem för att aldrig återvända. Hur kunde reaktorn explodera?P3 Dokumentär om Tjernobyl är en berättelse om historiens värsta kärnkraftsolycka, om vetenskapsmän som satte politisk prestige framför människoliv och om dem som befann sig mitt i katastrofen.Medverkande:Natalia Storm, kärnkraftsingenjör på Tjernobyls kärnkraftverk.Oleksii Breus, senior operatör på Tjernobyls kärnkraftverk. Översättning/svensk röst: Dmitrij Makarov.Leif Moberg, före detta strålskyddsexpert på Statens strålskyddsinstitut.Valerij Legasov, kemist och medlem i den Sovjetiska statens kriskommission (på band), svensk röst av David Book.Av: Moa Larsson.Producent: Emma Janke.Exekutiv producent: Jon Jordås.Producerad av: Ljudbang.Publicerad: 2023.

Flera händelser under kalla kriget i Sverige visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drog sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva flera kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

78 år har gått sedan koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Under de nästan fem år som lägret användes, mellan 1940 och 1945, mördades drygt en miljon fångar i lägret, den absoluta majoriteten judar. De som inte avrättades levde och tvingades att arbeta under fruktansvärda villkor fram till dess att lägret utrymdes och kort därefter befriades av Sovjetiska styrkor den 27 januari 1945. Datumet är nu en internationell minnesdag för Förintelsens offer och för hågkomsten av Förintelsen. Studio Expo på Förintelsens minnesdag om minnesarbete, lärdomar och behovet av att fortsätta påminna om den viktigaste lärdomen av dem alla. Ett samtal med Tommy Ringart, son till överlevande och i dag ordförande för Föreningen Förintelsens överlevande. Programledare: Anna Fröjd Gäst i studion: Tommy Ringart, ordförande för Föreningen Förintelsens överlevande. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl Klippning: Elin Samuelsson --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Vad händer med Ryssland och den ryska identiteten den dag kriget är över? Kommer landets minoriteter att resa sig och imperiet falla sönder? Nyligen träffades ryska aktivister på en konferens i Berlin. I avsnitt 119 av Global Podd berättar rysslandskännare Stefan Ingvarsson om de diskussioner som nu förs kring ett framtida Ryssland. Redan i början av 1990-talet skriv den polske journalisten Ryszard Kapuscinski boken Imperiet om det Sovjetiska imperiets sammanbrott. Nu handlar det Sovjetunionens arvtagare Ryssland. Det pågående anfallskriget mot Ukraina har satt fingerat på Rysslands roll som stormakt och inte minst – vad rysk identitet egentligen innebär. När kretsen runt Putin bestämde sig för att invadera Ukraina lyfte man locket på en mängd diskussioner ring vad som egentligen är Ryssland, dess identitet, tidigare koloniala krig och förtrycket av minoriteter. Många ser dagens krig mot Ukraina som en förlängning av de koloniala krig Ryssland förde på 180-talet.  I början av december samlades ryska aktivister (både från landet och från exilen) till en fredskonferens i Berlin. Stefan Ingvarsson var med. Här berättar han om de diskussioner som just nu förs bland ryska oppositionella. Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: David Isaksson.

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige.I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45.En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffas vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.Musik. Min soldat med Ulla BillquistBild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur svarar konsten när makten förordar allt snävare ramar för både form och innehåll? Mattias Hagberg utforskar en sovjetisk, litterär motståndshandling som han döpt till sovjetisk fantastik. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det börjar med ett meddelande i den sovjetiska statsradion:Här talar Moskva. Vi sänder en förordning utfärdad av Socialistiska Rådsrepublikernas Unions Högsta Sovjet. I samband med det växande välståndet och för att tillgodose de breda massornas önskningar har beslutits att förklara söndagen den 10 augusti 1960 för de Fria mordens dag.Upptakten till den ryska författaren och dissidenten Julij Daniels novell Här talar Moskva från början av 1960-talet är skrämmande. Utan förklaring deklarerar makthavarna i Sovjetunionen att alla vuxna medborgare ska vara fria att döda i stort sett vem de vill under en hel dag.Denna dag har alla sovjetmedborgare, som uppnått en ålder av sexton år, rätt att mörda varje annan medborgare med undantag av personer, som nämns under punkt tio i anmärkningarna till denna förordning. Förordningen träder i kraft den 10 augusti 1960 kl. 06oo Moskvatid och slutar att gälla kl. 24oo. Anmärkningar. Punkt ett. a) Mord förbjudes på barn under 16 år. b) uniformsklädda militärer och militärtjänstemän c) transportarbetare under tjänsteutövning och så vidare. I sin novell leker Julij Daniel lika mycket med det byråkratiska språket och med sovjetsamhällets absurditeter, som han bearbetar stalinismens terror. Textens jag, en medelålders tjänsteman, påverkas starkt av beskedet, framför allt av omgivningens snabba anpassning till partiets senaste utspel. Hans älskarinna ser en chans att bli av med sin trista make; hans närmsta vän, en illustratör i partiets tjänst, ser en möjlighet att tillverka propagandaplakat inför mordens dag och därmed ta ett kliv i karriären; och hans granne, en gammal politruk, har snabbt hittat en förklaring som placerar in det fasansfulla beskedet i en revolutionär logik:Medvetenheten har dött ut. Därför har staten rätt att göra ett brett upplagt experiment och överlämna vissa av sina funktioner i folkets händer! [-] Den här förordningen är inget annat än en logisk fortsättning av en redan påbörjad process demokratiseringsprocessen. [-] Idealet är ju [] en succesiv upplösning av den exekutiva makten i de breda folkmassorna. Julij Daniels text befinner sig någonstans mitt emellan knivskarp realism och grotesk skräck, i ett litterärt rike som aldrig fått någon egentlig etikett, men som i brist på bättre alternativ kan kallas sovjetisk fantastik. I detta rike har så vitt skilda författare som Vladimir Majakovskij, Michail Bulgakov, Andrej Platonov och bröderna Arkadij och Boris Strugatskij rört sig, författare som alla har det gemensamt att de låtit fantasin löpa fritt utan hänsyn till föreställningar om genre och stil, och än mindre till censurmyndighetens krav på litteraturen. Kanske kan man säga att detta spår i den ryskspråkiga litteraturen började med Jevgenij Zamjatin, eller möjligen med Vladimir Majakovskij, två författare som båda verkade under revolutionens inledande och febriga år, när konsten fortfarande bar på drömmar och radikala estetiska ideal. Det var då som Vladimir Majakovskij bröt sig loss ur tiden och skapade futuristiska dikter som faktiskt går att beskriva som science fiction. Och det var då som Jevgenij Zamjatin skrev sin skrämmande skildring av ett slutet, totalitärt och fullständigt planlagt samhälle, som med tiden skulle framstå som en skarp parodi på sovjetsystemet, men som vid sin tillkomst snarare hade udden riktad mot revolutionens motståndare än mot dess förkämpar.Ja, Jevgenij Zamjatins dystopiska roman Vi är på många sätt en text som fångar essensen av den sovjetiska fantastiken. Romanens jag, matematikern D-503, lever i ett samhälle som helt och hållet bannlyst fantasin till förmån för förnuftet. Allt är genomlyst, rationellt och inriktat på tillfredsställelse av fysiska behov. Medborgarna lever bakom glasväggar utan hemligheter och tilldelas sexpartners enligt en noga genomtänkt statistisk plan. Men D-503 kan inte låta bli att lockas av det irrationella. Han dras till matematikens gränser, där talens strikta logik löses upp i mystikens dimmor. För honom blir roten ur minus ett en symbol för ett annat liv, ett annat sätt att tänka och känna, där den rena lyckan, den fullständiga tillfredsställelsen, aldrig är ett mål utan snarare en återvändsgränd. Jevgenij Zamjatins budskap är klart och tydligt: Utan det som skaver, utan det som inte passar in och utan det som är oförklarligt, inget liv.Jevgenij Zamjatin slog an en ton för den ryskspråkiga litteraturen som fortsatte att ljuda i decennier. Den sovjetiska fantastiken blev ett rike för det irrationella, en plats för en fantasi som inte visste några gränser. I takt med att det sovjetiska samhället stelnade och förlorade sin radikala framtidstro, till förmån för ett ihåligt tillbakablickande, blev också denna litteratur, ja, själva fantasin i sig, en motståndshandling.När Andrej Platonov gav den sovjetiska vardagen ett absurt skimmer i Grundgropen från 1930 blev hans böcker genast bannlysta, och när Michail Bulgakov lät fantasin löpa fritt i Mästaren & Margarita från 1940 skrämde han slag på makthavarna. Det irrationella, det som inte gick att begripa, och därmed inte heller att angripa, blev ett hot.Arvet efter Jevgenij Zamjatin, Vladimir Majakovskij, Andrej Platonov och Michail Bulgakov förvaltades under efterkrigstiden framför allt av författare och filmare som tog spjärn mot science fiction-genrens konventioner, men som hade mer gemensamt med absurdister som Franz Kafka och Samuel Becket än med västerländska genreförfattare som Arthur C Clarke och Aldous Huxley.Författarbröderna Boris och Arkadij Strugatskij och filmaren Andrej Tarkovskij skapade var för sig och tillsammans poetiska mästerverk, där realismen bröts sönder under trycket av oförklarliga krafter utifrån.  Bara genom att visa upp en bild av något okänt, något som inte gick att kontrollera och inordna, hotade alla dessa berättare att slå upp ett hål i den totalitära logiken. Den ohämmade fantasin verkade ofta vara ett lika stort problem för makthavarna som sanningen. Ja, kanske till och med ett större problem eftersom sanningen gick att bemöta med lögn, medan fantasin Ja, hur ska man egentligen beskriva fantasin? Hur ska man fånga den där vaga känslan av något närvarande, men ändå undanglidande, något som existerar, men ändå inte finns?Kanske med de poetiska slutorden i Julij Daniels skräcknovell om de Fria mordens dag: Jag går och säger mig själv: Detta är din värld, ditt liv, och du är en cell, en liten del av det. Du får inte låta dig skrämmas. Du ska svara för dig själv, så svarar du också för andra. Och med ett svagt sus av yrvaket samtycke och förvånat gillande svarar mig de oändliga gatorna och torgen, kajerna, träden och husen, som likt en ofantlig, drömmande ångbåtskaravan svävar mot det okända.Mattias Hagberg, författareLitteraturJevgenij Zamjatin: Vi. Översättare: Sven Vallmark. Modernista, 2016.Arkadij och Boris Strugatskij: Picknick vid vägkanten samt En miljard år före världens slut. Översättare: Ola Wallin, Ersatz, 2020 och 2022.Julij Danil: Här talar Moskva: noveller. Översättning Johan Munck. Albert Bonniers förlag, 1966. Andrej Platonov: Dzjan ; Grundgropen ; Lyckliga Moskva. Översättare: Kajsa Öberg Lindsten. Ersatz, 2017. Michail Bulgakov: Mästaren och Margarita. Översättare: Lars Erik Blomqvist. Norstedts, 2010.

Hur svarar konsten när makten förordar allt snävare ramar för både form och innehåll? Mattias Hagberg utforskar en sovjetisk, litterär motståndshandling som han döpt till sovjetisk fantastik. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det börjar med ett meddelande i den sovjetiska statsradion:Här talar Moskva. Vi sänder en förordning utfärdad av Socialistiska Rådsrepublikernas Unions Högsta Sovjet. I samband med det växande välståndet och för att tillgodose de breda massornas önskningar har beslutits att förklara söndagen den 10 augusti 1960 för de Fria mordens dag.Upptakten till den ryska författaren och dissidenten Julij Daniels novell Här talar Moskva från början av 1960-talet är skrämmande. Utan förklaring deklarerar makthavarna i Sovjetunionen att alla vuxna medborgare ska vara fria att döda i stort sett vem de vill under en hel dag.Denna dag har alla sovjetmedborgare, som uppnått en ålder av sexton år, rätt att mörda varje annan medborgare med undantag av personer, som nämns under punkt tio i anmärkningarna till denna förordning. Förordningen träder i kraft den 10 augusti 1960 kl. 06oo Moskvatid och slutar att gälla kl. 24oo. Anmärkningar. Punkt ett. a) Mord förbjudes på barn under 16 år. b) uniformsklädda militärer och militärtjänstemän c) transportarbetare under tjänsteutövning och så vidare. I sin novell leker Julij Daniel lika mycket med det byråkratiska språket och med sovjetsamhällets absurditeter, som han bearbetar stalinismens terror. Textens jag, en medelålders tjänsteman, påverkas starkt av beskedet, framför allt av omgivningens snabba anpassning till partiets senaste utspel. Hans älskarinna ser en chans att bli av med sin trista make; hans närmsta vän, en illustratör i partiets tjänst, ser en möjlighet att tillverka propagandaplakat inför mordens dag och därmed ta ett kliv i karriären; och hans granne, en gammal politruk, har snabbt hittat en förklaring som placerar in det fasansfulla beskedet i en revolutionär logik:Medvetenheten har dött ut. Därför har staten rätt att göra ett brett upplagt experiment och överlämna vissa av sina funktioner i folkets händer! [-] Den här förordningen är inget annat än en logisk fortsättning av en redan påbörjad process demokratiseringsprocessen. [-] Idealet är ju [] en succesiv upplösning av den exekutiva makten i de breda folkmassorna. Julij Daniels text befinner sig någonstans mitt emellan knivskarp realism och grotesk skräck, i ett litterärt rike som aldrig fått någon egentlig etikett, men som i brist på bättre alternativ kan kallas sovjetisk fantastik. I detta rike har så vitt skilda författare som Vladimir Majakovskij, Michail Bulgakov, Andrej Platonov och bröderna Arkadij och Boris Strugatskij rört sig, författare som alla har det gemensamt att de låtit fantasin löpa fritt utan hänsyn till föreställningar om genre och stil, och än mindre till censurmyndighetens krav på litteraturen. Kanske kan man säga att detta spår i den ryskspråkiga litteraturen började med Jevgenij Zamjatin, eller möjligen med Vladimir Majakovskij, två författare som båda verkade under revolutionens inledande och febriga år, när konsten fortfarande bar på drömmar och radikala estetiska ideal. Det var då som Vladimir Majakovskij bröt sig loss ur tiden och skapade futuristiska dikter som faktiskt går att beskriva som science fiction. Och det var då som Jevgenij Zamjatin skrev sin skrämmande skildring av ett slutet, totalitärt och fullständigt planlagt samhälle, som med tiden skulle framstå som en skarp parodi på sovjetsystemet, men som vid sin tillkomst snarare hade udden riktad mot revolutionens motståndare än mot dess förkämpar.Ja, Jevgenij Zamjatins dystopiska roman Vi är på många sätt en text som fångar essensen av den sovjetiska fantastiken. Romanens jag, matematikern D-503, lever i ett samhälle som helt och hållet bannlyst fantasin till förmån för förnuftet. Allt är genomlyst, rationellt och inriktat på tillfredsställelse av fysiska behov. Medborgarna lever bakom glasväggar utan hemligheter och tilldelas sexpartners enligt en noga genomtänkt statistisk plan. Men D-503 kan inte låta bli att lockas av det irrationella. Han dras till matematikens gränser, där talens strikta logik löses upp i mystikens dimmor. För honom blir roten ur minus ett en symbol för ett annat liv, ett annat sätt att tänka och känna, där den rena lyckan, den fullständiga tillfredsställelsen, aldrig är ett mål utan snarare en återvändsgränd. Jevgenij Zamjatins budskap är klart och tydligt: Utan det som skaver, utan det som inte passar in och utan det som är oförklarligt, inget liv.Jevgenij Zamjatin slog an en ton för den ryskspråkiga litteraturen som fortsatte att ljuda i decennier. Den sovjetiska fantastiken blev ett rike för det irrationella, en plats för en fantasi som inte visste några gränser. I takt med att det sovjetiska samhället stelnade och förlorade sin radikala framtidstro, till förmån för ett ihåligt tillbakablickande, blev också denna litteratur, ja, själva fantasin i sig, en motståndshandling.När Andrej Platonov gav den sovjetiska vardagen ett absurt skimmer i Grundgropen från 1930 blev hans böcker genast bannlysta, och när Michail Bulgakov lät fantasin löpa fritt i Mästaren & Margarita från 1940 skrämde han slag på makthavarna. Det irrationella, det som inte gick att begripa, och därmed inte heller att angripa, blev ett hot.Arvet efter Jevgenij Zamjatin, Vladimir Majakovskij, Andrej Platonov och Michail Bulgakov förvaltades under efterkrigstiden framför allt av författare och filmare som tog spjärn mot science fiction-genrens konventioner, men som hade mer gemensamt med absurdister som Franz Kafka och Samuel Becket än med västerländska genreförfattare som Arthur C Clarke och Aldous Huxley.Författarbröderna Boris och Arkadij Strugatskij och filmaren Andrej Tarkovskij skapade var för sig och tillsammans poetiska mästerverk, där realismen bröts sönder under trycket av oförklarliga krafter utifrån.  Bara genom att visa upp en bild av något okänt, något som inte gick att kontrollera och inordna, hotade alla dessa berättare att slå upp ett hål i den totalitära logiken. Den ohämmade fantasin verkade ofta vara ett lika stort problem för makthavarna som sanningen. Ja, kanske till och med ett större problem eftersom sanningen gick att bemöta med lögn, medan fantasin Ja, hur ska man egentligen beskriva fantasin? Hur ska man fånga den där vaga känslan av något närvarande, men ändå undanglidande, något som existerar, men ändå inte finns?Kanske med de poetiska slutorden i Julij Daniels skräcknovell om de Fria mordens dag: Jag går och säger mig själv: Detta är din värld, ditt liv, och du är en cell, en liten del av det. Du får inte låta dig skrämmas. Du ska svara för dig själv, så svarar du också för andra. Och med ett svagt sus av yrvaket samtycke och förvånat gillande svarar mig de oändliga gatorna och torgen, kajerna, träden och husen, som likt en ofantlig, drömmande ångbåtskaravan svävar mot det okända.Mattias Hagberg, författareLitteraturJevgenij Zamjatin: Vi. Översättare: Sven Vallmark. Modernista, 2016.Arkadij och Boris Strugatskij: Picknick vid vägkanten samt En miljard år före världens slut. Översättare: Ola Wallin, Ersatz, 2020 och 2022.Julij Danil: Här talar Moskva: noveller. Översättning Johan Munck. Albert Bonniers förlag, 1966. Andrej Platonov: Dzjan ; Grundgropen ; Lyckliga Moskva. Översättare: Kajsa Öberg Lindsten. Ersatz, 2017. Michail Bulgakov: Mästaren och Margarita. Översättare: Lars Erik Blomqvist. Norstedts, 2010.

Vid belägringen av Leningrad höll den sovjetiska armén och leningradborna ut i nästan 900 dagar mellan 1941-44. Nazityskland betraktade Leningrad som ett snabbt överkomligt hinder för den offensiven österut, men Leningrad blev istället symboliska för sitt motstånd.Ledd av den tyske befälhavaren von Leeb, skulle armégrupp Nord belägra och svälta ut Leningrad i början av offensiven, hösten 1941. Någon stormning var det inte tal om. Trots att Leningrad var ett industriellt nav för Sovjetunionen ansåg Hitler att staden skulle förstöras och dess befolkning svältas ut.I detta avsnitt pratar professorn i historia Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om belägringen av Leningrad. Grundad under namnet S:t Petersburg av Peter den Store blev staden det ryska tsardömets europeiska fönster. För staterna och kungadömena runt Östersjön blev grundandet av staden en avgörande faktor för den geopolitiska balansen i området under 1700- och 1800-talet. Under 1900-talet omformade Sovjetunionen staden till ett industriellt nav. Hitlers önskan om att utradera staden och befolkningen ska ses ur sådant ljus, som ett försök att tränga tillbaka den ryska maktsfären permanent från Östersjön. Området skulle ockuperas och försörja ett Stortyskland, och någon industrialiserad metropol vid Östersjöns östra kust skulle inte tillåtas. Den tyske befälhavaren, von Leeb, var dock alltför effektiv i sitt arbete, och den tyska ledningens föreställningar om hur enkelt den sovjetiska befolkningen skulle knäckas formade beslut som skulle leda till att operationen misslyckades. Sent i september 1941 var inringningen av staden ett faktum, och man trodde att staden inom kort skulle falla. Delar av von Leebs armégrupp förflyttades till offensiven mot Moskva, och således tappade von Leeb sitt offensiva momentum kring staden. Kvar fanns en styrka som bara lyckades hålla tillbaka Sovjetiska motoffensiver, men som aldrig klarade av att i grunden knäcka försvaret.Leningradbornas motstånd har därtill blivit legendariskt, om än befläckat av den sociala misär och kannibalism som rådde. Exakt hur många civila som strök med är omtvistat men någonstans mellan 650 000 upp till en miljon människor är rimligt. Helt inneslutna var man inte, och under åren som gick lyckades det politiska styret i Leningrad evakuera runt 1,3 miljoner från staden på vintrarna via sjön Ladoga.Ur ett historiskt perspektiv fortsätter stadens öde att ställa frågor. Belägringar har genomförts förut, men var det verkligen rimligt att tänka sig att en stad av denna storlek skulle kunna kuvas? Och hur ska man se på befolkningens roll, kontra den Sovjetiska arméns försvar? Än i vår samtid är historieskrivningen fortfarande konfliktfylld, och likt många andra historiska slag har Leningrad blivit en projektionsyta för nya tolkningar för varje generation, och för nya syften och maktanspråk.Lyssna också på Barbarossa år 1941 – Hitlers fälttåg österut.Bild: Två sovjetiska soldater, en beväpnad med ett DP-kulspruta, i skyttegravarna på Leningradfronten den 1 september 1941. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En mörk februarikväll 1944 går Gunnar Backlin över kaserngården i Strängnäs då han hör mullret av bombplan. Himlen lyses upp, en öronbedövande smäll hörs. Sovjetiska bomber faller runt omkring honom. Gunnar Backlin är soldat vid regementet i Strängnäs när han fälls till marken av de sovjetiska bomberna. Under samma kväll faller också sovjetiska bomber över Södertälje och Södermalm i Stockholm.Nu börjar spekulationerna om varför bomberna släppts över det neutrala Sverige. Kan det vara gripandet av den ryska spionen Vasilij Sidorenko som är upprinnelsen till det ryska anfallet? Eller är förklaringen en helt annan? Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Urban Björstadius Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

En mörk februarikväll 1944 går Gunnar Backlin över kaserngården i Strängnäs då han hör mullret av bombplan. Himlen lyses upp, en öronbedövande smäll hörs. Sovjetiska bomber faller runt omkring honom. Gunnar Backlin är soldat vid regementet i Strängnäs när han fälls till marken av de sovjetiska bomberna. Under samma kväll faller också sovjetiska bomber över Södertälje och Södermalm i Stockholm.Nu börjar spekulationerna om varför bomberna släppts över det neutrala Sverige. Kan det vara gripandet av den ryska spionen Vasilij Sidorenko som är upprinnelsen till det ryska anfallet? Eller är förklaringen en helt annan? Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Urban Björstadius Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

“En inställd resa är också en resa”, kanske kan bli SAS nya motto, men knappast något strandade VM-svenskar hjälps av. En för stunden försvagad panel minns sina egna stökigaste resor som burit av både till spanska solkusten och Sovjetiska flygplatser. Vi snackar upp våra svenska VM-löpare inför äventyret på legendariska Hayward Field i Eugene, Oregon, som inleds i helgen. Vi diskuterar också uttagningsprinciper i olika länder och hur de kan slå hårt, och ofta orättvist, mot individuella idrottare som sitter fast under nationsförbundens monopol. Olof har intervjuat en världsmästare som aldrig var rädd att gå till spets. Boris Berian gick på mindre än två år från morgonskiftet på McDonalds till inomhus-VM guld och OS-final. Till sist hör vi historien om Evy Palm, bambatanten som började tävlingslöpa i 40-årsåldern och vände upp och ner på allt man trodde om ålder och prestation. Hon visade att det aldrig är för sent att börja tävla och är än idag en ikon som inspirerat en hel generation av maratonlöperskor.

85-åriga Ella Munch Jallov minns fortfarande när de sovjetiska bomberna föll över Bornholm. I dag, 77 år senare, skakas världen av Rysslands krig i Ukraina. Den danska turistön vid Östersjöns inlopp har blivit en bricka i det storpolitiska maktspelet. Och hur var det med utfästelsen att aldrig placera amerikanska soldater på ön – fanns det löftet? Med DN:s reporter Hanna Grosshög. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Denna gång talar vi om industrispionage (och lite om dess lagliga motsvarighet, competitive intelligence), och gör en djupdykning i Tonys senaste artikel som handlar om hur industrispionage kontra innovationer i den sovjetiska militära flygsektorn under kalla kriget.Källor:Central Intelligence Agency, “National Intelligence Estimate, Number 11-67, Soviet Military Research and Development” (1967)Yefim Gordon, Dmitriy Komissarov and Vladimir Rigmant, Tupolev Tu-4: The First Soviet Strategic Bomber (Atglen: Schiffer Publishing, 2014)Yefim Gordon and Dmitriy Komissarov, Sukhoi Interceptors (Atglen: Schiffer Publishing, 2019)Yefim Gordon and Dmitriy Komissarov, Sukhoi Su-24: tactical bomber (Manchester: Crécy Publishing, 2015)Yefim Gordon and Dmitriy Komissarov, Tupolev Tu-160: Soviet Soviet Strike Force Spearhead (Atglen: Schiffer Publishing, 2016)Yefim Gordon and Dmitriy Komissarov, Mikoyan MiG-31: The full story of the Foxhound (Manchester: Hikoki Publications, 2020)Yefim Gordon and Dmitriy Komissarov, Kamov -27/-32 Family (Hinckley: Midland Publishing, 2006)Bill Gunston, The Osprey Encyclopedia of Russian Aircraft From 1875 to 1995 (London: Osprey, 1995)Vince Houghton, Nuclear Spies: America's Atomic Intelligence Operation against Hitler and Stalin (Ithaca: Cornell University Press, 2019)Antony C. Sutton, Western Technology and Soviet Economic Development 1945-1965 (Stanford: Hoover Institution Press, 1973)

Markus Balázs Göransson berättar om vad erfarenheten från kriget i Afghanistan betytt i Sovjetunionen, Ryssland, och stater som frigjort sig från Sovjetunionen. Han berör ämnen som militära lärdomar, veteranvård och veteranverksamhet, och erbjuder även en resumé över krigets orsaker och förlopp.

Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.I detta nyfixade repris av podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Sovjetunionens skendöd.Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär.Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I veckans odpod: Billys electro-äventyr del 2, nätterna med trancen, Volkswagens aktiefail, noircirkel och en ny the incident. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern.Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin.I avsnitt 142 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti.Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige.Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot direkta order och pengar från Moskva. En av de ledande personerna i SKP, men relativt okänd för allmänheten, var Einar Kruse som varit med sedan grundandet av partiet 1917.Einar Kruse som hade arbetat på bank blev med tiden inblandad i flera företag som hade nära kopplingar med det nyfödda kommunistiska staten Sovjetunionen. Med svenska bulvanföretag hjälpte han bolsjevikerna att sälja av sin guldreserv på den internationella marknaden. Och senare att starta och driva AB Nafta Syndikat.Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner och Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Nafta-Syndikatets mack på Järnvägsgatan 3 1932. FOTOGRAF Gunner, Dan (1890 - 1980), Värmlands Museum Bildarkiv, Public DomainBild omslag. Bensinstation Aktiebolag Nafta Syndikat med buss Gnesta-Malmköping tidigt 1900-tal. Bild avfotad oktober 1989 SLM SB13-590 - Fordon,” Sörmlands museum, hämtad 14 februari 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/419227Musik. Sovjetiska nationalsången spelad av Presidentorkestren led av Pavel Ovsyannikov och Moscow Kremlin Choir diregerad av Gennady Dmitryak, inspelad 2001, Creative Commons. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den populäre krigshjälten Dwight D "Ike" Eisenhower blir som väntat omvald för en andra presidentperiod, genom att återigen besegra demokraternas kandidat Adlai Stevenson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Presidentvalet 1956 skedde bokstavligen i det kalla krigets skugga. Veckan fram till valet kulminerade Suezkrisen, då Israel, Storbritannien och Frankrike anföll Egypten som under president Nasser nationaliserat Suezkanalen. Samtidigt gick Sovjetiska arméstyrkor in i Ungern och krossade det folkliga uppror som utbrutit i landet veckan innan. Tusentals dödsoffer krävdes. Det fanns mycket att rapportera om för radions New York-korrespondent T G Wickbom

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige. I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45. En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffades vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.Musik. Min soldat med Ulla BillquistBild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ryan Fazio återberättar historien han fått höra från sin äldre släkting Witold, vars familj blev bortförd av den hemliga sovjetiska polisen till gulagläger i Sibirien. Han passar på att påminna oss i stort om de brott som stater styrda utifrån Marx ideologi har åsamkat. https://www.mises.se/2020/02/04/vad-kommunisterna-gjorde-mot-min-familj-i-de-sovjetiska-gulaglagren/

Det är dags att på allvar kliva in i det nya året och på besök detta trettiosjunde avsnitt är Douglas Lindberg som vanligtvis hörs i podcasten Öppna Världar. På spelfronten diskuteras metroidvaniagenren flitigt där främst Ori and the Blind Forest sätts i rampljuset men också det mer linjära spelet tillika interaktiva konstverket Gris. Det pratas seriekontraster när den älskvärda situationskomiken i amerikanska The Office lämnar över till Chernobyl. Det blir även skrikskräck i form av filmen The Conjuring och Donna Tartts debutroman tillika psykologiska deckare The Secret History. Avslutningen blir lite annorlunda än vanligt då fokuset där läggs på populärkulturella verk att se fram emot år 2020.

Centralasiaters lojalitet mot Sovjetunionen under kriget i Afghanistan har ofta ifrågasatts. Här diskuteras problematiken i presentationen "Mellan Moskva och Mazar-i-Sharif. Tadzjiker i Sovjetunionens armé i Afghanistan, 1979–1989".

Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär. Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan.I podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Rysslands historia.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det tredje avsnittet har vi lyssnat på era kommentarer, ljudet är högre! Vi ber om ursäkt för det halvdåliga ljudet eftersom att vi sitter hemma hos Agnes, där det förekommer ljud av olika slag! I det här avsnittet pratar Agnes om Sergei Brukhonenko och Vladimir Demikhov. Två galna, sovjetiska vetenskapsmän. Emmie pratar om fallet Bobby som skedde här i Sverige. Kontakta oss! Mail: obehagligheter@gmail.com Facebook-sida: https://www.facebook.com/obehagligheterpodcast

Med anledning av hundraårsjubileumet av den ryska revolutionen anordnade CMS en salong på Teatertribunalen den 17 november 2017. Fokus för kvällen var genusrelationer och litteraturens roll i de sociala och kulturella processerna under revolutionen. Vilken roll hade kvinnorna under revolutionen? I denna podd lyssnar vi på ett samtal mellan Yulia Gradskova och Tora Lane. Yulia Gradskova har forskat om Sovjetiska konstruktioner av feminitet och "kvinnoemancipation" av icke-ryska kvinnor i Volga-Ural området. Tora Lane är litteraturvetare i rysk litteratur, med intresse för skärningspunkten mellan litteratur och filosofi. Moderator för samtalet var CMS egen Majsa Allelin. Kvällen arrangerades i anslutning till Teater Tribunals föreställning Modern (die Mutter) av Brecht, baserad på Gorkijs roman ”En mor” som handlar om en moders roll under revolutionsåren. Lyssna gärna också på föredraget som hölls efter pausen av Shabane Barot om Aleksandra Kollontaj med poesi av Felicia Mulinari: https://soundcloud.com/salongmarx/salongmarxshabane

Det fjärde odlingslandet är litet och där skall potäterna sås mycket tätt och huller om buller. Så gjorde man tydligen i Sovjetunionen. Och det gick ju bra. Faktum är att vårt Amerika snarare verkar vara vårt Sovjet. Mycket hårt arbete med magert resultat. Vi kompenserar genom att klaga på andra. Som sådana det går bra för. Typ stockholmare och norrmän.Kolonipodden spelas in i Jonsereds Amerika, Sveriges äldsta koloniområde. Nu skall kolonin tillbaka till 1800-talet! Anna Theorin är trädgårdsmästare och Per Dahlberg är journalist och trädgårdsrookie. Här blandas kloka ekologiska trädgårdstips och rena fånigheter. 

I programmet diskuteras Dixit Dominus x 3, tre pianokonserter med Danny Driver som solist, tre okända verk av Vaughan Williams och fyra kammarkonserter av Weinberg. Magnus väljer Prokofjev-baletter. I panelen Evabritt Selén, Sara Norling och Tony Lundman som tillsammans med vikarierande programledaren Magnus Lindman betygsätter följande skivor:  RALPH VAUGHAN WILLIAMS The Lark ascending, Sex korta stycken, The Solent, Fantasia för piano och orkester Jennifer Pike, violin, Sina Kloke, piano New Yorks kammarorkester Salvatore Di Vittorio, dirigent Naxos 8.573530 BEACH CHAMINADE HOWELL Pianokonserter Concertstück ciss-moll Danny Driver, piano BBCs skotska symfoniorkester Rebecca Miller, dirigent Hyperion CDA 68130 DIXIT DOMINUS Musik av Vivaldi, Mozart och Händel Anthony Roth Costanzo, Makoto Sakurada m.fl solister La Capella Reial de Catalunya Le Concert des Nations Jordi Savall, dirigent Alia Vox AVSA 9918 MIECZYSLAV WEINBERG Kammarsymfonier nr 1 4, Pianokvintett op 18 Yulianna Avdeeva, piano, Andrei Pushkarev m.fl. Kremerata Baltica Gidon Kremer, violin, m.fl. ECM 2538-39  Referensen Magnus jämför med och refererar till en inspelning av Vaughan Williams The Lark ascending med violinisten Hugh Bean som spelar tillsammans med New Philharmonia Orchestra, allt under ledning av Adrian Boult. Inspelningen gjordes 1968 på EMI.  Magnus val Magnus väljer och spelar valda delar ur en box betitlad Ballets Prokofiev, 125th Anniversary Edition, innehållande balettmusik av Prokofjev, där dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij leder Moskva-radions symfoniorkester, Sovjetiska kulturministeriets orkester och Bolshoj-teaterns orkester i inspelningar gjorda mellan 1959 och 1990. Boxen rymmer 8 CD och en i bonus; en unik inspelning där tonsättaren själv dirigerar bl.a. Romeo och Julia. Skivmärket är Melodija. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Amy Beachs Pianokonsert i Naxos serie American Classics, med solisten Alan Feinberg i sällskap med Nashvilles symfoniorkester och ledda av Kenneth Schermerhorn. Violinisten Jennifer Pikes inspelningar på Chandos. Vaughan Williams The Lark ascending med Tasmin Little och BBCs filharmoniker under ledning av Andrew Davis på Chandos. Weinbergs kammarsymfonier med Helsingborgs symfoniorkester under ledning av Tord Svedlund på Chandos. Weinbergs opera The Passenger   Inget svep denna vecka

I programmet diskuteras Violinsonater av Brahms med Tetzlaff och Vogt, ovanliga rekvier av Cherubini och Plantade samt Job och den nionde symfonin av Vaughan Williams. Hanna väljer 4 countertenorer. I panelen Alexander Freudenthal, Bengt Forsberg och Måns Tengnér som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: RALPH VAUGHAN WILLIAMS Job och Symfoni nr 9 Bergens filharmoniker Andrew Davis, dirigent Chandos CHSA 5180 JOHANNES BRAHMS Violinsonaterna Christian Tetzlaff, violin Lars Vogt, piano Ondine ODE 1284-2 REKVIER Musik av Cherubini och C-H Plantade Le Concert Spirituel Hervé Niquet, dirigent Alpha ALPHA 251 Referensen Johan jämför med och refererar till en inspelning av Vaughan Williams nionde symfoni med Londons symfoniorkester under ledning av André Previn, inspelad år 1968 på RCA.  Hannas val Hanna Höglund väljer ur fyra nya countertenor-album: Iestyn Davies sjunger Bach, Mikael Bellini sjunger ur Kent Olofssons kammarverk "Champs detoile" utgiven på dB Productions; Philippe Jarousskys med tema Orfeus på Erato samt ur svenskboende venezuelanen Rodrigo Sosas Dal Pozzos "Pure haute-contre på egen utgåva. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Brahms violinsonater med Christian Tetzlaff och Lars Vogt i live-version på EMI; Itzhak Perlman och Vladimir Ashkenazy på EMI; Nils-Erik Sparf och Elisabeth Westenholz på Bis; Viktoria Mullova och Piotr Anderszewski på Philips; David Ojstrach och Frieda Bauer på märket Praga; Josef Suk och Julius Katchen på Decca samt med Henryk Szeryng och Artur Rubinstein på RCA. Cherubinis Requiem c-moll med Ambrosian Singers och Philharmonia Orchestra, London under ledning av Riccardo Muti på EMI. Vaughan Williams balett Job med både Londons filharmoniker och Londons symfoniorkester under Adrian Boult på bl.a. EMI samt med Londons filharmoniker ledd av Vernon Handley på EMI. Vaughan Williams nionde symfoni med Sovjetiska kulturministeriets symfoniorkester, Moskva ledd av Gennadij Rozjdestvenskij på Melodija; Londons filharmoniker ledda av Adrian Boult på Decca; Leopold Stokowski med egna orkestern från en radioupptagning i New York 1958 samt med BBCs symfoniorkester under ledning av Andrew Davis på Warner Classics.  Svepet Den här veckan sveper Johan över två album. På det ena spelar pianisten Alexander Melnikov Prokofjevs pianosonater nr 2, 6 och 8 i en utgåva på Harmonia Mundi. På det andra betitlad 4 x Anders Eliasson, framför Norrbotten Neo fyra verk av Anders Eliasson, utgiven på Bis.

Medverkande: Håkan Södergren och Niklas Jihde. I detta jubileumsavsnitt (150!) så pratar Håkan om svunna tider och hur det var att resa till Sovjet för att spela hockey innan jul. Vi kommer även in på den rasande dopningsdebatten där Rysslande ofta står i centrum - och Håkan är 100% säker över att de Sovjetiska spelarna Tre Kronor försökte mäta sig med var dopade under den tiden. Vi får även den Oslobaserade expertens åsikter om dopingskandalen med de norska längskidsåkarna,där han tror Johaug är ren medan han tvivlar på Sundby. När samtalet glider in på NHL så hyllar Södergren Philadelphia Flyers helt sanslösa spel för tillfället och konstaterar glasklart att Metropolitan-division är galet het just nu. Henke Lundqvists situation synas också, där Håkan inte är det minsta orolig över att den svenske målvakten fått sitta på bänken, snarare tvärtom att det kommer gynna Henke och Rangers i framtiden. Något som dock oroar vår expert är Oliver Ekman-Larssons spel i Arizona. -"Oliver skulle må bra av en trejd...

De som hamnade i sovjetiska straffbataljoner under andra världskriget hade 20% chans att överleva. Vi pratar också om 10:e NKVD-divisionen som förlorade nästan hela sitt manskap under de första månaderna i slaget om Stalingrad. Innan striderna var de 7500 man, men inom kort var det bara 200 kvar.

NKVD var sovjetunionens fruktade säkerhetstjänst som dessutom hade stridande förband med i kriget. Under andra världskriget gick ingen i Röda armén säker och uppåt en miljon soldater hamnade inför krigsrätt. iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/fronten/id995820561?mt=2 Och för er som inte kör iTunes/Apple: http://fronten.podbean.com Bilden: Soldat ur NKVD:s 10:e gevärsdivision 1942.

I programmet diskuterar panelen bl.a. Andrew Manzes tolkning av Vaughan Williams symfonier nr 2 och 8 samt organisten Cameron Carpenters nya CD "All you need is Bach". Johan möter Mariss Jansons. I panelen Bengt Forsberg, Bodil Asketorp och Hanna Höglund som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: RALPH VAUGHAN WILLIAMS Symfonier nr 2 och 8 Kungliga filharmonikerna, Liverpool Andrew Manze, dirigent Onyx 4155ERNST KRENEK Reisebuch aus den Österreichischen Alpen Florian Boesch, baryton Roger Vignoles, piano Hyperion CDA 68158JOSEPH HAYDN Stråkkvartetter op 50 The London Haydn Quartet Hyperion CDA 68122JOHANN SEBASTIAN BACH All you need is Bach Cameron Carpenter, orgel Sony 88875178262Johan möter Johan Korssell har varit i Amsterdam och träffat Mariss Jansons då han gästade Concertgebouw-orkestern i slutet av september och dirigerade Gustav Mahlers sjunde symfoni. Jansons var orkesterns chef-dirigent åren 2004 till 2015.Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Haydns stråkkvartetter med Mosaïques-kvartetten på skivmärket Naïve och Angeles-kvartetten på Philips. Kreneks sångcykel med tenoren Heinz Zednik och pianisten Konrad Leitner på märket Preiser; barytonen Markus Köhler ackompanjerad av Reinhard Schmiedel på CPO. Vaughan Williams alla symfonier med Sovjetiska kulturministeriets symfoniorkester, Moskva ledd av Vladimir Rozjdestvenskij på Melodija samt med Kungliga filharmonikerna, Liverpool under Vernon Handley på Classics for Pleasure;  Londons filharmoniker dirigerad av Adrian Boult på Decca och EMI. Vaughan Williams andra symfoni med Londons filharmoniker under Bernard Haitink på EMI samt med Londons symfoniorkester under ledning av Richard Hickox på Chandos (originalversion); Vaughan Williams åttonde symfoni med Halléorkestern ledd av John Barbirolli på Barbirolli Edition.Svepet Med anledning av Sir Neville Marriners bortgång sveper Johan över Elgars Sospiri för stråkorkester, harpa och orgel där den brittiske dirigenten leder sin Academy of Saint Martin-in-the-Fields, London. Inspelad på Decca. Marriner avled den 2 oktober 92 år gammal.  

Det finns platser som inte går att hitta på någon karta. Vare sig det handlar om myten om Atlantis, Harry Potters dolda värld eller Sovjetiska projekt omgivna med sekretess upphör aldrig de hemliga städerna att fascinera. De existerar som fickor för fantasi eller bara förlorade små världar som hålls bortom allt ljus. Men varför? Knutpunkter, gamla forskningsfaciliteter och till och med hela samhällen som hålls hemliga för alla oss vanliga döda, och vi kan i praktiken bara drömma om vad som finns där, eller? Obiter Dictum reser jorden runt i jakten på hemliga städer.

Året är 1993. På Peter Wallenbergs gräsmatta utanför gården på Värmdö griper polisen fyra ukrainska och ryska män. Polisen beslagtar även avancerad fd sovjetisk militär dykarutrustning, falska pass, handeldvapen och granater. I förhör uppger männen att de planerat att gömma sig i ett hemligt underjordiskt bergrum under Slussen som bara kunde nås från havet, under kajen på Stadsgården. Den dramatiska händelsen väcker frågor hos den svenska försvarsmakten - hur kunde männen känna till hemliga militära anläggningar mitt i Stockholm? Läs mer! Via auktionssajter på internet och internationella kartsamlare har historikern Lars Gyllenhaal identifierat hemliga sovjetiska kartor över 17 olika svenska städer, kartor som i vissa fall var mer exakta än svenska försvarsmaktens. Hur har det gått till? Via vittnesmål om ryska lastbilar på känsligt område och tavelförsäljare, avhoppade toppdiplomater, hittills okända u-båtar,  jakter  på anonyma grodmän och en sovjetisk militärhjälm, tecknar P3 Dokumentär en bild av Sovjetunionens och Rysslands stora och mångåriga intresse för Sverige. Producent: Carl–Magnus Helgegren

Stig Dagerman! Sextio år sedan skrivargeniet dog, men texterna lever. Vi läser novellen Nattens lekar tillsammans med författarna Negar Naseh och Ola Larsmo. Och så kommer sångerskan och låtskrivaren Sofia Karlsson hit och sjunger en sprillans ny låt. Hon berättar också vad det är som som gör att vissa grupper av ord passar att sjungas. Och så undrar vi: "jag är sockret i ditt kaffe" - är det en bra eller dålig textrad i en kärlekslåt? Kan en bok om mat, dofter, kryddor och smakkombinationer samtidigt vara en näringsrik samhällsskildring? Två böcker gör i höst ett vågat försök, en från Öst och en från Väst. Matskribenten och författaren Anya von Bremzen beskriver i Det goda Sovjetiska köket hur en totalitär kultur gestaltar sig även på en middagstallrik. Samtidigt kommer Emil Arvidssons och Martin Gelins bok Den nya amerikanska maten, en berättelse om hur andra och tredje generationens invandrare från Asien till USA är på väg att genomföra en amerikansk smakrevolution. Hör alla författarna i samspråk med Marie Lundström.

Har Vänsterpartiet fått nya vatten att fiska i nu när Socialdemokraterna letar efter sin nya ideologi? Jonas Sjöstedt som verkar ha goda chanser att bli Vänsterpartiets nya partiledare kommer till studion och talar om viktiga vägval och om sin resa till Egypten där han mötte partivänner som vill vinna det första fria valet i landet. Hur förhåller sig Ryssland till sitt arv från Sovjetunionen? Vilka delar finns kvar och är det någon man är stolt över? Historikern Gudrun Persson som också forskar vid Försvarshögskolan talar om sin nya bok. Hur länge får man sörja sin döda katt? Hör Lilian Bäckman som ägnat ett år av sitt liv till att gråta över Zeb Macahan som fick avlivas efter en tids sjukdom. "Mandarinstunder" heter boken som blev en del av sorgearbetet. Bisittare: Natalia Kazmierska.