Podcasts about kalla kriget

Lasse Granqvist, Tommy Åström och TV4-experten Sanny Lindström inför veckans premiär i SHL och Hockeyallsvenskan.Guldprofetian, kvaltipsen, oväntade spelarkometen och debatt om det ekonomiskt gigantiska glappet mellan ligorna. Känner ni till Caitlin Clark? Basketunderbarnet rör upp känslor i USA. Amerikansk skribent söker nu också Sporthuset efter att ha hört en rekordgäst, utan att förstå ett ord. ”Det Östtyska Idrottsundret”, ett tidsdokument om fusk under Kalla Kriget som fascinerar och förskräcker. Passande nog så hedras idrottshistoriens främste dopningsbekämpare, 93-årige professor Arne Ljungqvist, just denna vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stora LSD-fester i San Francisco med kalejdoskopiska ljusshower och lantliga kollektiv i sfärformade hus känns som ljusår från andra världskriget och kalla krigets militära forskning, men skenet bedrar. Det finns raka linjer från andra världskrigets militärindustriella komplex till 1960-talets motkultur och gröna våg.När det tidiga kalla krigets rumsstora datorer med hålkort byts mot persondatorer kom motkulturens centralfigurer att intressera sig för datorernas möjligheter. Senare skulle både hackarna och den framväxande tech-industrin komma att inspireras av motkulturens tankegods.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, om boken From Counterculture and Cyberculture – Stewart Brand, the Whole Earth Network, and the Rise of Digital Utopianism av professor Fred Turner.Det militärindustriella akademiska komplexet var centralt vid framväxten av techindustrin i Silicon Valley. Utan denna generösa offentliga finansiering hade varken minneskretsar, mikroprocessorer eller persondatorer kunnat utvecklas där och då. Det militärindustriella komplexets forskning skulle också inspirera motkulturen i Kalifornien.I centrum för boken From Counterculture and Cyberculture står Stewart Brand, född 1938, och mest känd som redaktör för The Whole Earth Catalog, utgiven mellan 1968 och 1972. Det var en kombination av tidskrift och produktkatalog riktad direkt till motkulturen. Stewart Brand var en entreprenör med en förmåga att sammanföra olika sociala världar, skapa dynamiska nätverk och bygga relationer.Katalogen visade att 1960-talets motkultur visade ett stort intresse för informationsteorier framtagna av militärforskare på 1940-talet. Och när kalla krigets rumsstora datorer med hålkort slimmades ner till persondator med skärm och tangentbord öppnades möjligheter för digitala nätverk inom motkulturen.LSD kom att läcka ut till motkulturen från militära forskningsprojekt både i USA och Sverige. Och i hippiesarnas bibel, The Whole Earth Catalog, fanns böcker om informatik från 1940-talets militärforskare. Och de sfärformade husen som hundratusentals grönavågare byggde när de skapade lantliga kollektiv i slutet på 1960-talet var direkt inspirerade av skyddshöljen från radaranläggningar som skulle upptäcka en sovjetisk kärnvapenattack.Motkulturen var intresserade av konsumentteknik som stereos och bilar, men förkastade stordatorerna som kontrollerades av militären och stora bolag. Därför blev persondatorn en symbol för individens frihet. Och de var mer intresserade av personlig utveckling och förverkligande än kollektivt politiskt arbete.Det är väl känt att Apples grundare Steve Jobs var hippie och att hans partner Steve Wozniak hackade telefonsystem. Men det är kanske mindre känt att techindustrins sätt att organisera sig i entreprenöriella och projektbaserade nätverk i stället för byråkratier kom från amerikansk militärforskning under andra världskriget.Bild: Timothy Leary, familj och band på föreläsningsturné; State University of New York at Buffalo (1969) (Buffalo, New York). OBS: Foto: Dr. Dennis Bogdan, Wikipedia Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0Musik: Swing It Smooth av Jon Presstone, Storyblocks AudioLyssna också på Sveriges psykedeliska historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 17:00

”Alla stater har ett försvar, sitt eget eller någon annans”. Detta uttryck stämmer väl in på Island som sedan andra världskriget varit i USA:s händer. Men betyder det att Island varit helt utan politiskt inflytande? Varför ville stormakterna under andra världskriget och kalla kriget så gärna kontrollera denna karga ö, mitt i Atlanten?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Islands speciella utveckling under 1900-talet.Island är en mycket liten stat även i nordiska mått mätt. Litenheten har islänningarna dock kunnat nyttja till sin fördel, och framför allt har det med geografin att göra. Island ligger placerat mitt i norra Atlanten, och från ön kan passagen mellan öst och väst kontrolleras. Under första halvan av 1900-talet behövde både Storbritannien och USA en plats att dels övervaka den norra passagen till Sovjetunionen, dels mellanlanda flygplan på väg till Europa. Under senare delen av 1900-talet blev Island en viktig utpost i Kalla krigets ubåtsstrategi, och en plats där sovjetiska ubåtar skulle kunna övervakas och stoppas från att närma sig USA:s östkust.Islänningarna har lyckats utnyttja stormakternas intresse för ön för inrikespolitiska vinster, ibland på ett ganska fräckt sätt och med livet som insats. De så kallade ”Torskkrigen” som pågick fram till 1970-talet är utmärkta exempel på detta. Med vetskapen att USA inte skulle tåla att lämna ön kunde Islands regering egenmäktigt utöka sina territoriella anspråk till havs, och låta kustbevakningen preja och hota brittiska trålare, och i slutändan till och med tvinga Royal Navy till reträtt.Bild: Ockupation av Island, juli 1941: Sett från kvartsdäcket på det amerikanska flottans slagskepp USS New York (BB-34), ånga US Atlantic Fleet Ships styr ut ur Reykjaviks hamn, Island vid tiden för den första amerikanska ockupationen i början av juli 1941. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under det kalla kriget genomfördes ett flertal kränkningar av svenskt vatten från främmande makts ubåtar och undervattensfarkoster. Det här gjorde att Försvarsmakten bedrev omfattande ubåtsjakter under den här tiden. I det här avsnittet får du höra mer om orsakerna till de här kränkningarna och det stora hot mot Sverige som de faktiskt utgjorde. Om hur livet till sjöss var. Den svenska ubåtsjaktsförmågan. Grundstötningen av den sovjetiska ubåten U137. Kopplingen mellan då och nu. Liksom hur det var att jaga ubåtar. Hör det här och alla andra avsnitt, liksom se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Amerikanska B-52:an Stratofortress har varit i tjänst sedan kalla krigets tidiga kärnvapenavskräckning. Tack vare dess storlek och aerodynamiska egenskaper har B-52 fortsätta att vara relevant. Så sent som 2021 användes B-52 över Afghanistan, och idag sägs 72 fortfarande vara i tjänst.Från amerikansk synvinkel ledde inte andra världskrigets slut till ett minskat behov av strategiska bombplan, snarare tvärtom. Under kriget, såväl som efter, fortsatte sökandet efter nästa generations flygplan och flera varianter utvecklades som kunde bära framtidens kärnvapen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om B-52 StratofortressFlera varianter utvecklades under slutet av andra världskriget, och strax efter började Boeing tillverka B-47 Stratojet. Tillverkaren Convair fick även ett stort kontakt på B-36 Peacemaker. Men för chefen för SAC, Generalen Curtis LeMay, fanns det oklarheter vilken förmåga som bombplanen i framtiden egentligen behövde och, framförallt i fråga om räckvidd, bomblast och hastighet. Den sovjetiska förmågan i luften utvecklades också i snabb takt och snart var både B-47 och B-36 utdaterade framförallt på grund av sin dåliga räckvidd och hastighet.Det fanns också oklarheter om vilka uppgifter som skulle krävas av ett nytt bombplan. Å ena sidan satsade USA stort på att öka sin avskräckande förmåga i form av kärnvapen under den här tiden, å andra sidan fanns det tendenser i samtiden som pekade på att även konventionella krig skulle utspela sig. Ett nytt bombplan skulle behöva tillgodose båda behoven, och samtidigt lämna utrymme för ny elektronik som behövdes vid navigering och för att hantera nya vapensystem.1948 beordrades ingenjörerna på Boeing att inkomma med ett förslag på en modell som kom att bli B-52. Fyra år senare gjordes den första jungfruresan med de nya B-52:orna, och 1955 levererades de första till 93rd Bomb Wing i Kalifornien. Under de kommande 20 åren skulle modellerna finjusteras och sammanlagt byggdes ca 740 st B52,Tack vare dess storlek och aerodynamiska egenskaper skulle B-52 fortsätta att vara relevant ända till idag. Kanske är det generalen Curtis LeMays framsynthet som gjorde detta möjligt. LeMays önskan var att skapa en plattform som kunde anta många olika roller. Räckvidden och den tunga lastkapaciteten har skapat möjligheter att följa med i vapenutvecklingen med vissa modifieringar.Listan med kända militära operationer där B-52 Stratofortress har deltagit i är följaktligen lång, och sträcker sig från de tidiga kalla krigets kärnvapenavskräckning, till Vietnam, Desert Storm, Bosnienkriget och kriget i Afghanistan. Så sent som 2021 användes B-52 över Afghanistan, och idag sägs 72 fortfarande vara i tjänst.Bild Ett amerikanskt flygvapen Boeing B-52F-70-BW Stratofortress från 320th Bomb Wing som släpper Mk 117 750 lb (340 kg) bomber över Vietnam. U.S. Air Force foto 020926-O-9999G-001 från USAFs webbplats, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar Alex och Charlie om Hummerkriget, vilket var den konflikt som Brasilien och Frankrike hamnade i det tidiga Kalla Kriget. Då ett bråk mellan fiskare nästan utbröt till en militär konflikt mellan nationerna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots redan starka spänningar mellan NATO och Warszawa-pakten stiger temperaturen ytterligare under oktober 1983 när USA invaderar den lilla önationen Grenada. I november 1983 inleds övningen Able Archer i Europa och under övningen strömmar det in uppgifter till KGB från deras spioner och informatörer om att ett kärnvapenangrepp kan vara nära förestående. När DDR-spionen i NATO-högkvarteret Rainer "Topaz" Rupp får höra uppgifter om detta blir han förvånad. I högkvarteret är det som vilken arbetsdag som helst och han ser inga som helst indikationer på att ett krig är nära förestående.

I mars 1983 meddelar president Ronald Reagan att USA ska utveckla ett effektivt motmedel mot det sovjetiska kärnvapenhotet: SDI - Strategic Defense Initiative, populärt kallat Star Wars. Om det fungerar kommer det att rubba terrorbalansen till USA:s fördel. Men frågan som snart dyker upp är om detta projekt överhuvudtaget är genomförbart? DDR-spionen Rainer "Topaz" Rupp på NATO:s högkvarter i Bryssel ser till att ta reda på så mycket som möjligt om projektet och skickar informationen till sina uppdragsgivare.

Neil Armstrong var den första som satte sin fot på månen 1969 och markerade slutet på den kapplöpning som var mellan Sovjet och USA under Kalla Krigets kostsamma satsningar på nationell prestige och säkerhetspolitiska intressen. Men vad hände innan månlandningen och hur blev en tysk nazist huvudpersonen bakom NASA:s framgångar?     Björn Lundberg är disputerad historiker, forskare och verksam vid Lunds universitet. Han har en bakgrund som journalist och populärhistorisk skribent. Nu är han aktuell med boken Kampen om rymden.     I Kampen om rymden skildrar Björn hur kalla krigets supermakter använde rymden som en skådeplats för fredlig tävlan, där vetenskap och ny teknik placerades i förgrunden. Men han kartlägger också den kapplöpning som under sträng sekretess parallellt pågick bakom kulisserna, där rymden införlivades i kalla krigets säkerhetspolitiska spel. Den som kontrollerade rymden, sades det, skulle också kunna kontrollera livet på jorden.     Vi pratar om Versaillefredens oavsedda roll i rymdkapplöpningen, de fascinerande huvudpersonerna - Wernher von Braun och Sergej Koroljov - på vardera sida Järnridån, tragedierna och framgångarna. Vi snackar också om de politiska striderna som blev "bränslet" för de historiska forskningsprojekten som i förlängningen har gett mänskligheten sådant som rymdresor, satelliter, digitalkameror och kanske det viktigaste av allt – det här samtalet. Mycket kul att prata med historiker Björn Lundberg om något som fascinerar så många – rymden!     Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A     LÄNKAR NATO-artikeln vi pratar om i början: https://www.expressen.se/kultur/ide/alliansfrihet-var-inte--bara-ett-sosseprojekt/ Challanger-explosionen på CNN: https://www.youtube.com/watch?v=j4JOjcDFtBE

En av de tillfällen när det var nära att tredje världskriget bröt ut var i november 1983 när NATO-övningen Able Archer 83 misstogs av Sovjetunionen för att vara förberedelser för ett fullskaligt kärnvapenanfall. Vi berättar också historien om DDR-spionen Rainer Rupp, med täcknamnet Topaz, som infiltrerat NATO-högkvarteret i Bryssel.

I det förra avsnittet tog jag upp ”psi-kapplöpningen”, när öst och väst tävlade – eller vad man nu gjorde – inom parapsykologi. Den här gången ska det handla om klassisk vapenteknik, närmare bestämt inom flyget. USA och Sovjet utvecklade en rad olika modeller för olika ändamål. Fick den ene fram ett plan som var särskilt bra på något, fick den andre svara med ett motmedel, eller ett plan som löste samma uppgift ännu bättre, eller både ock. Det ledde till en del märkliga situationer när fakta blandades ut med rykten och fantasier, och plan togs fram för att tävla med plan som aldrig funnits, eller var gjorda för andra ändamål än man trott … Här finns poddavsnittet som text.

I juli 1955 lämnar Pan Am 914 New York, för att flyga mot Miami. Timmar blir till år, och 37 år senare dyker planet upp. Berättelsen om det tidsresande flygplanet Pan Am Flyg 914 tros vara fejkad - för att lätta upp stämningen under Kalla Kriget. Men konspirationsteoretiker tror att historien är sann, och att tidsresor är den amerikanska regeringens idé om ett nytt, teknologiskt vapen. Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/ Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/ Instagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/ Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I två avsnitt går jag igenom pseudovetenskap och skrönor som frodades under det kalla kriget. Jag börjar med att beskriva den besynnerliga ”psi-kapplöpningen”, när man i öst och väst försökte dra nytta av telepati, telekinesi och andra parapsykologiska fenomen. Här finns avsnittet som text

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps.Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politisk konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten och författaren Jojje Olsson besöker #DEKONSTRUKTIVKRITIK via länk från Taipei Taiwan för att diskutera Macron, Kina, Ryssland, Taiwan och det nya Kalla kriget. För mer info: www.aronflam.com STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM Patreon: www.patreon.com/ARONFLAM Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget med vår världsbild och hur påverkar det våra fri- och rättigheter? Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det globala säkerhetspolitiska läget förändrats radikalt och världen målas upp i svart-vita färger där ideologier står mot varandra. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, polisen har satt stopp för koranbränning och det införs nya lagar mot spioneri och terrorism. Vad kan vi göra avkall på utan att dagens demokratiska samhälle hotas? Hur påverkas vi av att leva under hot? Lärdomar från kalla krigets dagarUnder det kalla krigets dagar mellan 1945-1991 stod USA och Sovjetunionen och deras allierade stater mot varandra där de ideologiska skiljelinjerna gick mellan kapitalism och kommunism och kärnvapenupprustningen pågick för fullt. Vad finns det för paralleller mellan dagens politiska klimat och det kalla krigets dagar och vilka lärdomar kan vi dra?Medverkande: Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Aryo Makko, professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Kina viftar med fredsplaner och fördömer västvärldens Kalla kriget-mentalitet. Så hur vill Kina egentligen att världen ska se ut? Kina är på utrikespolitisk offensiv. Xi Jinping nöjde sig inte med att lansera en fredsplan för Ukraina samma vecka kom också ett globalt säkerhetsinitiativ med världsfred som yttersta målsättning. Vi ska titta närmare på de här utspelen för att försöka förstå hur Kina ser på världen, och vad som är fel med den.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Lena Bejerot Tekniker: Adam Alvin

Denna gång funderas det kring Kalla Kriget och dess påverkan på vår hobby och vilka modeller vi bygger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Wilhelm Agrell och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt, Wilhelm Agrell och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistVill du fördjupa dig ytterligare i historien om kalla kriget och Sveriges 1900-tal? Vi rekommenderar:Agrell, Wilhelm: Catalinaaffären (2021) https://historiskamedia.se/bok/catalinaaffaren/Agrell, Wilhelm: Sprickor i järnridån (2019) https://historiskamedia.se/bok/sprickor-i-jarnridan/Agrell, Wilhelm: Stig Wennerström: myten om en svensk storspion (2020)Bennesved, Peter: Sheltered society: civilian air raid shelters in Sweden 1918-40 and beyond (2020) Frankson, Anders: Sverige under kalla kriget: myter och legender (2021)  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera händelser under kalla kriget i Sverige visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drog sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva flera kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. I den här dokumentärserien i tre delar undersöks Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda Sverige var i fall kriget blev oundvikligt. Programledare är Urban Lindstedt. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  Det är få eror som förknippas så stark med spioneri som Kalla Kriget. Mellan 1945 till Berlinmurens fall genomförde USA, Kina och Sovjet intensivt spioneri gentemot varandra. Det var mullvadar hit och kontraspionage dit. Givetvis har detta givit upphov till flertalet klassiska spionalster! Under detta avsnitt ger Fredrik Fornänger, Robert Q Kustosik och regissören Anders Nilsson sig på att plocka fram de bästa popkulturella skildringarna från Kalla Kriget ur ett spionperspektiv. Det blir förutom detta givetvis analyser om vad som skedde i det fördolda, spekulationer om vem eller vilka som låg bakom  diverse mystiska fall och vilka händelser som fortfarande inte skildrats men som skulle göra sig bra på bioduken! Häng med oss på denna konspiratoriska resa in i spionernas värld!   Medverkande: Samt regissören Anders Nilsson

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om hur Eisenhower hanterar kalla kriget, massiv vedergällning, John Foster Dulles, avsluta Koreakriget, första stegen mot Vietnamkriget, Alaska och Hawaii blir delstater, Suezkrisen, chocken av sputnik och Lajka, hemliga CIA operationer och U2 krisen.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om arvet efter FDR, oro om en ny depression, splittrade demokrater, Trumans överraskande omval 1948, statens lojalitetsprogram, fallen Alger Hiss och Rosenbergs och McCarthyism.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om Koreakriget, Kinas fall till kommunismen, skapandet av försvarsdepartementet, NSC och CIA, Ockupation och uppbyggnad av Japan, Sovjetunionens atombombstest, NSC-68, och Trumans konflikt med general MacArthur.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om kalla krigets bakgrund, konferensen i Potsdam, när järnridån föll, Harry Truman, supermakter, ockupationszoner i Tyskland, kommunistiska satellitstater och atombombsdilemmat.   Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu? "En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten. Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför. Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram. Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Wahsington DC; Aryo Makko, historiker vid Stockholms universitetProgramledare: Annika ÖstmanProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Den 9 maj är ett nyckeldatum för Putin – då firar Ryssland segern i andra världskriget. I år är segerdagen extra viktig för att kunna presentera framgångar i Ukrainakriget – och enligt rykten kan Putin komma att kalla kriget för ett krig, i stället för en specialoperation. Men kommer han göra det? DN:s Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén om dagen som inte alltid varit en militaristisk fest, historiska motsättningar och prestigekamp kring segerdagen. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Strid i bebyggelse: Så skulle Stockholm försvaras under kalla kriget by Piotr Wawrzeniuk

I det här avsnittet får vi följa en reservofficers vardag i kalla krigets Stockholm. Det blir lätta pengar, sprit och kvinnor. Och spioneri.

Tog det kalla kriget egentligen slut först den 25 februari 2022 när Ryssland satte igång en fullskalig invasion av Ukraina? Den frågan diskuteras av Jalle, Dan och Magnus. Därmed belyses vad Europa är, öst kontra väst i Europas historia, realistteorin inom disciplinen internationella relationer som Ryssland uppenbarligen följer, ideologins förrädiska roll de senaste hundra åren samt givetvis kallt och hett krig i Europa sedan 1945 och Ukrainas olyckliga öde. Inlägget Tillbaka till det heta kriget – hur Ukrainakrisen gjorde slut på det kalla kriget i Europa dök först upp på Radio Svegot.

I det här avsnittet medverkar företrädare för de tre största politiska partierna, som alla har möjlighet att vara i regeringsställning efter valet i höst. Niklas Karlsson, socialdemokratisk riksdagsledamot och vice ordförande i Försvarsutskottet. Pål Jonson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson och ordförande i Försvarsutskottet. Samt Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna. Hör om hur de ser på omvärldsutvecklingen, hur den påverkar respektive partis försvarspolitik, liksom om Sveriges förhållande till stormakterna Ryssland, Kina och USA.

Vad händer i Ryssland och Kina, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt? Hur resonerar de båda länderna kring stormaktpolitiken och hur vill de vill få inflytande i världen. Och hur påverkar det oss i Sverige? Hör Fredrik Löjdquist, chef för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Johan Englund, Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om det här.

I det här avsnittet medverkar Mats Helgesson, som är före detta generalmajor och flygvapenchef. Hör honom om varför rymden är en så viktig arena, både för det civila samhället och för Sveriges försvarsförmåga. Varför Sverige därför behöver finnas i rymden och vad Försvarsmakten vill uppnå med sin rymdsatsning. Hur stormakternas rymdförmåga är en del av terrorbalansen med kärnvapen och även kan vara en del av deras hybridkrigsföring. Liksom vilka möjligheter som skapas, när man väl har skaffat sig en närvaro i rymden.

I det här avsnittet medverkar Michael Claesson, som är generallöjtnant och Försvarsmaktens insatschef. Hör honom hur man inom Försvarsmakten ser på situationen Ryssland – Ukraina och vad som görs i Sverige med anledning av det. Vilka delar av Sverige som är militärstrategiskt viktigast. Hur man ser på hotet från Ryssland. Hur kinesiska investeringar i Sverige kan påverka vår försvarsförmåga. Liksom vad den nya tidens hybridkrigsföring innebär.

Den senaste tiden har det i nyhetsrapporteringen handlat allt mer om Ryssland och Ukraina. I det här avsnittet medverkar Stefan Ring, en av Sveriges främsta militärstrategiska experter. Hör honom om vad det egentligen är som händer mellan Ryssland och Ukraina. Hur det i sin tur är en del av ett mycket större storpolitiskt spel. Hur vi i Sverige direkt kan komma att påverkas om det här framöver sprider sig till vårt närområde och leder till en väpnad konflikt. Hur väl förberedd den svenska Försvarsmakten är för det. Liksom i vilken riktning han menar att världen håller på att utvecklas.

"Sovjethegemonins slut i Östeuropa framkallade inte det ideologiska skifte som ibland tillskrivs det. Sovjeterna lämnade den historiska scenen efter det att en radikalare vänster hade tagit över; i allra högsta grad i västvärlden." https://www.mises.se/2021/12/03/hur-vanstern-vann-det-kalla-kriget/

Han var nästan fyra år när de svenska paret från Stockholm träffade honom för första gången på ett barnhem i Brasov, Rumänien, där han bott i nästan fyra år. Utan språk, gång och liten som ettåring hade han levt sina första år i misären i ett av de koncentrationslägerliknande institutioner som regimen lämnade efter sig efter att diktaturen störtades 1989. Med egna ord, uppläst av Frans Liljenroth återger nu Alexander Forselius, nästan 30 år efter adoptionen den spirituella upplevelsen av att vara ett av alla de tusentals barn som adopterades från Rumäniens ökända barnhem i början av 1990-talet, som blev till en internationell skandal. I december är det 28 år sedan Alexander Forselius adopterades till Sverige. Musiken i avsnittet är producerat av Alexander själv och är från en kommande singel. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/autismpodden/message

Initierade rapporter från Financial Times har under hösten berättat om att Kina uppfunnit en science fiction-lik kärnvapenbestyckad rymdmissil som kan kringgå alla världens luftvärnsförsvar och slå till var som helst, när som helst. USA:s och Natos generaler och vapenstrateger famlar hittills i mörkret efter en förklaring av hur missilen, som tycks bryta mot fysikens lagar, ens är möjlig samtidigt som den interna oordningen inom Nato blivit allt stökigare trots president Donald Trumps sorti där det mesta kom att handla om just Kina snarare än den tidigare primära antagonisten Ryssland. Den regelbaserade världsordningen har förfallit, och med ett upprustande Kina på väg mot världsdominans i vapentekniken är den nukleära balansen på väg att tippa över - och därmed också den yttersta påtryckningsmakten inom allt från politiska till ekonomiska frågor om hur världen ska formas kring oss. Kräver Kinas upprustning att övriga stormakter nu trappar upp takten i racet om framtidens militära maktmedel, och att vi är på väg in i ny kapprustning med rymdvapen i fokus, eller har det andra kalla kriget redan startat? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Nu blir det säsongens första miniserie när vi i två rafflande avsnitt behandlar Suezkrisen 1956. Suezkanalen som går genom Egypten var avgörande för Europas handel med Asien och för dess transporter av olja från Mellanöstern. När den nye egyptiske ledaren Nasser i 1956 offentliggjorde sina planer på ett förstatligande av det brittisktdominerade bolaget som drev kanalen skapade detta chockreaktioner i London och Paris. Nassers agerande jämfördes med Hitlers 20 år tidigare… detta krävde omedelbar intervention! I detta första avsnitt lär vi känna våra huvudrollsinnehavare, pratar om varför Nasser ville förstatliga kanalen samt om varför detta sågs som en omöjlighet för européerna.Litteraturlista:”Suezkrisen” Sjöberg, Tommie”Kalla kriget” Harrison, Dick”Historien kastar ljud över krisen i Egypten” Gardell, Carl Johan i SvD 5/11 2013”Dag Hammarskjöld - att bära världen” Berggren, Henrik”Så skulle Europa ta makten över Afrika” Toibin, Colm i Dagens Nyheter 12/9 2012 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet. I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur. En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis. K4 i Arvidsjaur I det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter. Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank. Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen. Medverkande: Morgan Gustafsson, stabschef på K4. Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör. Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

I veckans avsnitt av Skeveriet pratar Alex och Charlie om Kalla Kriget, som dominerade världen under ett halvt sekel. Alex berättar även om en grupp från Västberlin som modigt grävde en tunnel under Berlinmuren för att rädda nära och kära från Östberlin. En spännande historia om frihet, där tappra medborgare riskerar allt för att vinna tillbaka den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta avsnitt handlar om det mycket intressanta kalla kriget! Glöm inte att lyssna efter ljuget!Instagram: Historia for idioterMail: historiaforidioterpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pensionerade radarjaktledaren Lennart "CL" Carlsson fortsätter att berätta om uppdragen mot SR71 på 80-talet.

Pensionerade radarjaktledaren i Flygvapnet, Lennart Carlsson, berättar om uppdragen där JA37 mötte SR71 över Östersjön.

Pensionerade radarjaktledaren Lennart Carlsson fortsätter berätta om arbetet i Flygvapnet under kalla kriget. I det här frontavsnittet pratar han bland annat om relationen till NATO:s flyg och deras aktiviteter över Östersjön.. 

Lennart Carlsson fortsätter berätta om sina erfarenheter som radarjaktledare i Flygvapnet under kalla kriget. Bland annat berättar han om om när han som först i västvärlden på 70-talet ledde mot det då supermoderna Suchoj Su-24. En av de svenska piloterna lyckas dessutom ta de första bilderna utanför Warszawapakten av det sovjetiska flygplanet, bilderna användes sen i byteshandel med västeuropeiska underrättelsetjänster.

Lennart Carlsson - anropsnamn CL - satt som radarjaktledare i Flygvapnets radargruppcentraler från 60- till 90-talet. Han ledde under denna period hundratals uppdrag mot utländskt stridsflyg över Östersjön.

Vi pratar med Sveriges främsta Thailandsexpert Karin Zackari, som berättar historien om den kommunistiska rörelsen i Thailand och dess väpnade uppror. Ett uppror som till skillnad från många andra länder i samma region aldrig ledde till ett övertagande av statsmakten. Hur såg den Thailändska statens repression ut? Hur påverkade olika historiska förutsättningar utvecklingen? Vad motiverade […]

Vi pratar om kampanjen ta hemmet tillbaka och djupdyker i begreppet reproduktivt arbete. Vi intervjuar också Eleonora Cappuccilli från nätverket EAST och Sarah Degerhammar Bonk, vårdarbetare och arrangör av  SAC feministiska konferens 2021.

I Stundens Hetta diskuterar vi aktuella händelser och situationer som berör oss alla. Martín, Lucy och Martin tar sig igenom svensk korruption, israeliskt nyval, och kriget i Etiopien. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop! Instagram: @Radio åt allaTwitter: @Radio åt alla

När John Stannerman rycker in för att göra lumpen på Svea Livgarde 1981, vet inte hans befäl eller lumparkompisar att han är inskriven för öppen vård på Beckomberga mentalsjukhus för problem med psykoser. Inom kort hamnar Stannerman i våldsamma konflikter med befäl och kamrater.

Berlinmuren hade fallit, Kalla Kriget var på väg att ta slut, nationen var på väg att återförenas. Sommaren 1990 låg världen vidöppen för det sista västtyska landslaget. Det var sommaren som lovade allt.

  Vi berättar vad Viggen-piloterna själva sagt om hur de genomförde uppdragen. Svenske piloten Roger "Ramjet" Möller hade närkontakt med en Blackbird 1987, sedan fick han ett vykort till F13 från RAF Mildenhall i England där USAF höll till med sina Blackbirds. Men var det verkligen skickat från Mildenhall?

Stämmer det verkligen att Viggen är det enda planet i världen som fått en radarlåsning på amerikanska Lockheed SR71 Blackbird?Fronten går till källorna och kollar vad som egentligen hände över Östersjön när Kalla kriget var som kallast 1982.

I Juli 1955 lämnade Pan Am 914 New York, för att flyga mot Miami. Timmar blev till år, och 37 år senare dök planet upp. Berättelsen om det tidsresande flygplanet Pan Am Flyg 914 tros vara fejkad - för att lätta upp stämningen under Kalla Kriget. Men konspirationsteoretiker tror att historien är sann, och att tidsresor var den amerikanska regeringens idé om ett nytt, teknologiskt vapen. Vill du höra fler avsnitt av Konspirationsteorier? Lyssna på Podplay.se eller i Podplay-appen! Kom ihåg att gå med i Konspirationsteorier - Eftersnack på Facebook, där vi diskuterar teorierna i podden. Facebook & Instagram: Konspirationsteorier Mail: viviochaida@gmail.com

 Vad var Kalla kriget? Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och å andra sidan Sovjetunionen. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna.  länk

IT-säkerhetsområdet spänner över ett stort område och vi måste förstå vår historia för att kunna begripa vår framtid. Denna vecka har vi Fredrik Eriksson på Försvarshögskolan med oss som hjälper till att rita en tidslinje från andra världskrigets slut rakt in i framtiden. Förstå att påverkan av val inte är något nytt och att de vi ser på Internet bara är en logisk förlängning av vad vi sett sedan kalla krigets dagar. Erik Zalitis och Fredrik Eriksson har en diskussion på ämnet och täcker 80 år av samtiden. Show notes här: https://www.itsakerhetspodden.se/show-notes-for-88-fran-det-kalla-kriget-till-dagens-spioner-pa-natet/

I denna veckas avsnitt av Macradion går vi igenom det krig som just nu pågår mellan Epic Games, Google och Apple. Vem har egentligen rätt och vad handlar det hela om? Marcus funderar även på att inte gå tillbaka till sina AirPods Pro efter att ha testat ett par nya in-ear-hörlurar. Mathias har gjort sin Shortcuts-läxa med bravur och presenterar den för de andra. Detta och mycket mer kan ni förvänta er av det senaste avsnittet av Macradion. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I denna veckas avsnitt av Macradion går vi igenom det krig som just nu pågår mellan Epic Games, Google och Apple. Vem har egentligen rätt och vad handlar det hela om? Marcus funderar även på att inte gå tillbaka till sina AirPods Pro efter att ha testat ett par nya in-ear-hörlurar. Mathias har gjort sin Shortcuts-läxa med bravur och presenterar den för de andra. Detta och mycket mer kan ni förvänta er av det senaste avsnittet av Macradion. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas upptrappning med omvärlden. Hiphopens roll i den amerikanska politiken. Jurister som sadlar om till deckarförfattare. Panelen: Adam Cwejman, GP; Lydia Wålsten, SvD; Måns Wadensjö, NSD. Krönikör: Helena Granström Kåsör: Emil Jensen Programledare: Lasse Johansson Producenter: Erik Hedtjärn & Stephanie Zakrisson

Vem var det som fucking började?! Var järnridån en fysisk konstruktion? Och i vilken slags boning finner man oftast talibaner?! Så många frågor - Så himla få svar! I det fyrtiofemte avsnittet av Killgissarpodden pratar Linus och Andreas om Kalla Kriget! Trippande på tunn is ovanpå otroligt djupt vatten tar de sig an ämnet, med många stora skratt och skämskuddar som resultat! Hatbrev, hyllningar och allmäna spørsmål skickas till killgissarna@gmail.com eller så söker ni upp oss på sociala medier! INSTAGRAM/FACEBOOK: @killgissarpodden

Bara timmar kvar till Mellofesten och vi pratar med nya programledare Marika Karlsson. Mer snö på väg in över landet och svenska damerna åker slalom i Slovenien. Och är Kalla Kriget på väg tillbaka?

En lektionsgenomgång av kalla kriget i Sverige med början av Per Albin Hansson och efterföljande Tage Erlander. Hur Sverige skapar en tredje väg mellan kapitalismen och kommunismen.  Inspelat under lektion 31/1 med tillåtelse av elever som ställt frågor att publicera. 

I veckans odpod: klimatångest, snälla Fortnite-spelare, kontrollpaneler i massor och True Detective-regissörens varma förhållande till algoritmstyrda manus. Allt i veckans odpod och dessutom stort grepp på kalla kriget 2.0 Om du kan, stöd oss gärna på patreon: http://www.patreon.com/odpod

Hur uppmärksammas valet i utlandet? Pinsamma detaljer om Vita huset. Om en tuff vecka för Donald Trump. Hör sen om kuppförsök, skakiga telefonrapporter och livet som korre i Sovjet. Sten Sjöström går i pension efter decennier i radions tjänst. Medverkande: Daniela Marquardt, Berlinkorrespondent, Claes Aronsson, Londonkorrespondent, Kajsa Boglind, korrespondent i Washington och Sten Sjöström, mångårig korrespondent från New York till Moskva.

Varför kallas artilleriet för slagfältets kung? Vi reder ut frågetecknen kring detta stridsvinnande truppslag, och pratar om Archer och framförallt om den kommande och hett efterlängtade granatkastarpansarbandvagn 90. För att hjälpa oss med detta har vi kapten Peter Öhman. Kapten Öhman är en ytterst rutinerad artilleriofficer med bakgrund från I19 som bland annat tjänstgjort som bataljonsartillerichef. Nu är han taktiklärare vid Markstridsskolan i Skövde och är väl insatt i hur man idag använder indirekt eld i strid.

Genomgången finns även som video version under länken:   https://youtu.be/wWF8oDjQiGU  

Eftersom att Sverige och Finland under kalla kriget inte öppet kunde samverka kring en krigsplanläggning hade länderna ett hemligt militärt samarbete för att kunna möta ärkefienden från öster – Sovjetunionen. Lyssna på ett högintressant avsnitt där Lars Gyllenhaal intervjuar Sten Ekman, författare och utbildad eldledare för bandkanon 1, om hans nya bok Sverige och Finland under kalla kriget.

Nu kan du lyssna på det trettionde avsnittet av “I Krig och Fred”. I detta avsnitt hör du när jag pratar med författaren och journalisten Mats Johansson om hans bok “Kalla kriget 2.1: onda imperiets återkomst”. Under samtalet pratar vi om en stor bredd av ämnen som innefattar alltifrån varför Mats skrev boken “Kalla kriget … Continue reading "Avsnitt 30: Ett samtal med Mats Johansson om “Kalla kriget 2.1”, svensk säkerhetspolitik, tankesmedjor och svensk politisk historia"

I avsnitt 25 av podden får vi en mycket intressant resa i underrättelsevärlden där gästen i studion är Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, författare och historiker. Agrell är internationellt erkänd inom sitt fält och är aktuell med boken Stora sabotageligan, som är den första boken med fokus på Sovjets sabotagenätverk i Sverige före och under andra världskriget. Wollweber-ligan, Stig Wennerström och personliga möten är bara ett axplock av de ämnen som berörs i detta avsnitt.

Det är ingen underdrift att säga att Gotland låg i centrum för flera av kalla krigets mer dramatiska händelser. Tillsammans med Tom och Nils tar vi historien om Gotland från början, tryck på play!

Stridsvagn S (Strv 103) utvecklades på 50-talet, togs i tjänst på 60-talet och utgick ur krigsorganisationen så sent som 2001. En unik konstruktion som slog världen med häpnad och som till och med gjorde John F Kennedy nyfiken på vagnen.Dessutom tips på dokumentärfilmer om krigen i Irak och Afghanistan.

Frick är på sin typ nionde skid/töntsemester för året och lämnar Simon och Tobbe ensamma med sina stackars små hjärnor. Därför lyckas de på något sätt göra lite av en upprepning av förra gången de lämnades ensamma. De pratar om livets tuffa frågor. Rätt och fel, krig, brott, straff, meningen med livet… nja, det kanske inte riktigt blir sååå djupt. Hursomhelst, hoppas det smakar!…

I avsnitt 122 av Obiter Dictum tar vi vår miniserie med kalla kriget i mål genom att sikta mot stjärnorna i en härlig specialare om rymdracet med kosmonauter, austronauter och berömda rymdhundar.

Han räknas som en av nutidens största genier, men var riktigt usel på livet utanför schackbrädet.  Schackvärldsmästaren Bobby Fischer skrev in sig i världshistorien när han mitt under Kalla Kriget besegrade ryssen Spasskij i det som kallats för århundradets match i Reykjavik 1972. Hela världen bevittnade Amerikas seger över Sovjetunionen och för första gången kunde USA visa att de hade förmågan att producera intellektuell kraft som kunde mäta sig med Sovjet. I dokumentären ”Bondeoffret” följer vi med Ulrika Hjalmarson Neideman till Island för att följa i Bobby Fischers sista fotspår. Vi möter den person som kanske stod schackgeniet närmast, hans isländske livvakt Sami Pålsson. Han stod vid Fischers sida under de två mest omtumlande skeendena i livet och fick uppleva ett stycke världshistoria. Det är en berättelse om det missförstådda geniet som gjorde sig ovän med en hel värld, som gång på gång hamnade mitt i världspolitikens hetta. I nödens stund tvingades han återvända till platsen för sitt livs största triumf, för att sedan sluta sitt liv i exil. Men det är också en historia om en ojämlik vänskap som sträcker sig över 35 år. Om kungen och bonden och hur de kom att spela en så avgörande roll i varandras liv. Om producenten Ulrika Hjalmarson Neideman är journalist och mångårig radiomakare. Programleder till vardags Kropp & själ i P1. Intresset för Bobby Fischer väcktes i samband med hans tillfälliga comeback 1992. ”Först blev jag fascinerad, sen förbannad och till sist mest sorgsen. Han var både ett lysande geni och en så besvärlig person att bara en liten ö mitt i Atlanten ville ta emot honom till slut.” Bondeoffret är hennes första dokumentär.

I avsnitt 119 av Obiter Dictum gräver vi ner oss i bunkern med säsongens andra specialavsnitt om det kalla kriget. I del två fäster vi blicken på Sverige och hur kalla kriget var på hemmaplan.

I avsnitt 110 av Obiter Dictum dundrar vi igång säsongen med att fyra av del ett i en trestegsraket om kalla kriget. Vi går ner i bunkern och pratar kapprustning, NORAD och Kuzkas moder.

Han räknas som en av nutidens största genier, men var riktigt usel på livet utanför schackbrädet.  Schackvärldsmästaren Bobby Fischer skrev in sig i världshistorien när han mitt under Kalla Kriget besegrade ryssen Spasskij i det som kallats för århundradets match i Reykjavik 1972.   Hela världen bevittnade Amerikas seger över Sovjetunionen och för första gången kunde USA visa att de hade förmågan att producera intellektuell kraft som kunde mäta sig med Sovjet. I dokumentären ”Bondeoffret” följer vi med Ulrika Hjalmarson Neideman till Island för att följa i Bobby Fischers sista fotspår. Vi möter den person som kanske stod schackgeniet närmast, hans isländske livvakt Sami Pålsson. Han stod vid Fischers sida under de två mest omtumlande skeendena i livet och fick uppleva ett stycke världshistoria.   Det är en berättelse om det missförstådda geniet som gjorde sig ovän med en hel värld, som gång på gång hamnade mitt i världspolitikens hetta. I nödens stund tvingades han återvända till platsen för sitt livs största triumf, för att sedan sluta sitt liv i exil. Men det är också en historia om en ojämlik vänskap som sträcker sig över 35 år. Om kungen och bonden och hur de kom att spela en så avgörande roll i varandras liv.   Om producenten Ulrika Hjalmarson Neideman är journalist och mångårig radiomakare. Programleder till vardags Kropp & själ i P1. Intresset för Bobby Fischer väcktes i samband med hans tillfälliga comeback 1992. ”Först blev jag fascinerad, sen förbannad och till sist mest sorgsen. Han var både ett lysande geni och en så besvärlig person att bara en liten ö mitt i Atlanten ville ta emot honom till slut.” Bondeoffret är hennes första dokumentär. Lyssna på klipp ur Bondeoffret:

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?