Podcasts about Bengt Gustafsson

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor. Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström

Alla har sin sommar. Sverige har sin speciella sommar med långa dagar och ljusa nätter. P1 har sin sommar där gäster berättar om sitt liv med ord de väljer helt själv. Nu kan du lägga till sommar i Spännande möten.Under åtta veckor kommer du att få ett temaavsnitt varje vecka med fyra gäster. Det blir godbitar från tidigare intervjuer som du kanske missat eller vill ha repris på. Som du kanske märkt så har en hel del idrottare passerat revy i podden. Klart fler än antalet kulturpersonligheter, vilket givetvis beror på mina egna rötter från idrotten.Så det har varit svårt att välja bland alla stjärnor, men här kommer fyra höjdpunkter.En av Sveriges största idrottare, skridskoåkaren Tomas Gustafson berättar om hur det gick till när han tog sitt guld på 10 000 m i Calgary-OS 1988 och vägen dit.Ungefär samtidigt som Tomas vann sitt guld stod svensk herrvolleyboll på världstoppen. Den största stjärnan var Bengt Gustafsson. Här får du höra om den extremt snabba karriären han gjorde och hur en MC-olycka satte tvärstopp.En som brutit den flesta ben man kan bryta när man kör motorcykel är Annie Seel. I det här klippet får du en inblick hur det är att köra från Paris till Dakar genom öknen.Slutligen, Sveriges längdhopparstjärna Khaddi Sagnia tog sig från sitt älskade Hjällbo till världstoppen. Hon delar med sig av vägen dit och berättar varför det var så viktigt att lära sig svenska nationalsången.Blir du inspirerad att lyssna på intervjuerna i sin helhet eller vill veta mer så kan du gå in på spannandemoten.se där du också kan se från vilket avsnitt samtalet är hämtat. Eller så bläddrar du helt enkelt fram det på Spotify eller någon annan poddplattform.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det svenska försvaret är bara en bråkdel av vad det en gång var. Nu har återuppbyggnaden rivstartats, men det finns många hål att täppa till från tiden då krigsrisken bedömdes vara minimal. När fattades de avgörande besluten, vad har de inneburit och var står vi nu? Programledare: Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Per Olsson, försvarsekonom FOI Mats Eriksson, politikreporter Ekot Marcus Pettersson, revisionsdirektör Riksrevisionen Magdalena Andersson, statsminister Bengt Gustafsson, fd överbefälhavare Mikael Odenberg, fd försvarsminister Fredrik Reinfeldt, fd statsminister Ronny Modigs, regementschef FalunTekniker: Stina Fagerbergekonomiekotextra@sverigsradio.se

”Vi har hamnat i ett system där man mäter upp folk med mycket schematiska kriterier: antal publikationer, antal citeringar. Den riktigt spännande forskningen är ju ofta inte väl citerad eftersom folk inte förstår den. Det här är ett allvarligt problem.” Gäst i veckans podd är astronomen och professor emeritus Bengt Gustafsson. I boken Vägvisare mot det okända visa han, snitslar han den inte alltid så raka forskarbanan, och delger sina erfarenheter och minnen från barndomens nyfikna experimenterade till universitet, tiden som doktorand och etablerad forskare. Hur har villkoren för unga forskare förändrats under hans tid inom akademin? Och hur ska man som ung och oerfaren forskare navigera i den akademiska miljön idag?

London 1964. Roger Penrose är på väg till jobbet i centrala stan. Han samtalar med en vän och när han korsar gatan får han ett infall. Han förstår hur han ska bevisa att svarta hål existerar. Rymdens svarta hål beskrevs först som rent hypotetiska märkliga platser i rymden, som man inte trodde fanns. Roger Penrose kunde visa att de faktiskt bildas - och det blev första steget till att tro på deras verkliga existens. I år får han Nobelpris i fysik. Idén om svarta hål har funnits i flera hundra år, men det var först i och med Einsteins allmänna relativitetsteori 1915 som man började förstå varför de skulle kunna bildas. Att de faktiskt kan göra det under realistiska förhållanden i rymden blev tydligt först när Roger Penrose kommit till en avgörande insikt, när han korsade en gata i sällskap av en vän, i mitten av 1960-talet. Därefter har observationer - inte i första hand av de svarta hålen, eftersom de per definition inte syns - gjort forskare gradvis mer övertygade om att de här märkliga platserna i rymden faktiskt existerar. Men fortfarande kvarstår många obesvarade frågor. I programmet hörs: Roger Penrose, matematiker och teoretisk fysiker, 2020 års Nobelpristagare i fysik, samt Bengt Gustafsson, professor emeritus vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet. Länk till artikel i Quanta Magazine om en eventuell lösning på informationsparadoxen: https://www.quantamagazine.org/the-black-hole-information-paradox-comes-to-an-end-20201029/ Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Att vara reporter på tidningen Trailer är säkerligen en dröm för många. Bengt Gustafsson är det, och berättar i veckans avsnitt om sin vardag.

I veckan kom nyheten om att skuggan av ett svart hål för första gången fångats på bild. Vi var med när bilden avtäcktes för forskare och intresserade. "Bland det viktigaste under mina 70 år som astronom" säger Bengt Gustafsson.

Ingen annan svensk lagspelare har gjort samma raketkarriär som volleybollspelaren Bengt Gustafsson. På tre år gick han från division fyra till att bli proffs i världens bästa liga. Inte nog med det, han tog en plats i förstauppställningen i ett av topplagen.1989 var han med och slog Sovjet i EM, ett lag som vunnit alla mästerskap de senaste 26 åren.Men två år senare släcktes strålkastarna på en enda olycklig sekund. En motorcykelolycka ändade karriären på ett brutalt sätt. Då startade en kamp mot ett mörker som Bengt jobbar med än idag. Lyssna till en historia som ger oss alla något att reflektera över. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När en meteorolog möter en astrofysiker så handlar samtalet givetvis om... metaforer. I september 2016 träffade jag Bengt Gustafsson, pensionerad professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala Universitet. Jag gillar metaforer, dels för att de hjälper oss att förstå vår omvärld, men också för att de är fantastiska verktyg för att bygga berättelser. Och jag råkar veta att Bengt också är intresserad av metaforer. Metaforerna används frekvent inom vetenskapen. Hur skall man annars kunna vare sig utforska, resonera eller kommunicera något som annars är för abstrakt för att förstå. Vad vore väl kemi, biologi och fysik utan metaforer? Svarta hål, strängteori, magnetfält, elektronskal, upkvarkar, DNA, virus, resiliens osv. Jag tycker det är fascinerande hur vi använder simpla saker som bollar, gummisnoddar och vågor för att förklara hysteriskt svårfångade saker som elektronspinnresonans, synapser eller själva idén om hur vi bygger kunskap genom att foga samman tidigare förvärvad kunskap. Bengt menar att metaforer är en förutsättning för att lära sig något överhuvudtaget. Bengt påpekar hur vissa ”självklara” metaforer kan betyda något helt annorlunda beroende på vem man är: I en fråga jag ställer till honom så talar jag om ljus respektive mörk framtid. Jag menar, underförstått, att den ljusa är bra, medan den mörka är dålig. -Bengt påpekar lite senare att han som astronom anser att det finns mycket positivt att säga om mörkret… /Martin

Astrofysikern Bengt Gustafsson tar oss med på en fascinerande resa till universums svarta hål och gravitationsvågor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Svarta hål är märkligare än något som en science fiction-författare kan hitta på, sa den kände fysikern Stephen Hawking när han tidigare i år besökte Stockholm. När Albert Einstein presenterade sina ekvationer i den allmänna relativitetsteorin, så fanns ingen som helst tanke på att uträkningarna skulle leda oss fram till upptäckten av svarta hål i universum. De svarta hålen är en konsekvens av den allmänna relativitetsteorin, även om Einstein själv vägrade tro på att de absurda svarta hålen var verkliga. Matematiken stämde men den verklighet som den beskrev - var för overklig för att kunna accepteras. Men nu, nära 100 år senare så är astronomer och fysiker övertygade om att de svarta hålen finns. Fast hur kan man veta att matematiken som beskriver existensen av de svarta hålen, och allt absurt som händer i och runtomkring dem, är sann?Medverkande är Bengt Gustafsson, professor emeritus i astronomi vid Uppsala universitet.Bengt har nyligen kommit ut med boken Svarta hål Teorier, upptäckter, människor.Sverker Johansson, fysiker vid Högskolan Dalarna.

Varför är himlen blå? Och varför är Uranus blå? Varför är en del stjärnor blå när andra är gula eller röda? Bengt Gustafsson utforskar kopplingar mellan det blå i universum och det blå i musiken. I spellistan bla Ted Gärdestad, Alexander Skrjabin, Gustav Holst, Uehara Hiromi, Gösta Nystroem, Nina Simone, Joseph Haydn och John Luther Adams

På Pompeo Batonis 1700-talsmålning kan man se guden Apollon instruera de två musorna Euterpe och Urania, musikens och astronomins musor. Apollon, ljusets, konstens, musikens och visionernas gud, har blicken i fjärran, och den ena armen på sin harpa, den andra utsträckt snett uppåt, pekande ut i det okända. De två musorna ser avvaktande på den vackre guden. Euterpe har två flöjter beredda. Man ser att de väntar på instruktioner. Hur ska de bära sig åt? I landet som ännu bara är en vision?Bengt Gustafsson funderar över forskares och musikers olika sätt att utforska det okända.Musiken är obeveklig. Naturen är det också, liksom naturvetenskapen. Men också tillfälligheter eller till och med misstag kan leda till nya rön och upptäckter.I spellistan bl.a Steve Reich, Edda Magnason, Toru Takemitsu, Karin Rehnqvist, Bela Bartok och Björn Skifs

Många barn intresserar sig för planeter, stjärnor och hela universum. Några fortsätter leken hela livet som forskare, liksom astrofysiker Bengt Gustafsson. Hur har universum fått till denna stora rikedom? Stjärnor, tunga grundämnen, planeter, liv, djur, människor, musik? Ska man sammanfatta det kort kan man säga: genom att pröva sig fram på ett lekfullt skapande sätt. Naturen prövar som ett barn som försöker göra något nytt resa sig upp och stå på benen, ta ett steg framåt, falla, pröva igen.  Naturen lär sig liksom barn av sina misstag det som fungerar blir bestående, fastnar i minnet, förs vidare, kodat som DNA. Men många försök är bara infall inte är det bara fråga om systematiska undersökningar heller. Naturen är envis men inte särskilt läraktig innan den uppfunnit DNA, då fungerar minnet bättre. Men det ser mest ut som spontan lek. I spellistan bl.a Ingvar Lidholm, Chick Corea, Victoria Borisova-Ollas, Louis James Alfred Léfébure-Wely, Don Ellis, Camille Saint-Saëns och Conlon Nancarrow

De svarta hålen är de värsta avgrunder vi känner till i universum. Så djupa att inget kan ta sig ut från dem, inte ens ljuset. Svarta hålet kallades den fängelsehåla i Bengalen där mer än hundra brittiska soldater som tagits som krigsfångar kvävdes till döds i mitten av 1700-talet. Långt senare, på 1960-talet lånade fysikern Robert Dicke historien om soldaterna som i panik förgäves försökte ta sig ut ur den djupa hålan för att ge namn åt universums djupaste avgrunder. Idén att det skulle kunna finnas stjärnor som var så massiva att inte ens ljuset, skulle kunna komma ut ifrån dem lanserades redan på 1700-talet av brittiske John Michell. Sen sov idén genom större delen av 1800-talet i vetenskapen vill säga. I musiken och poesin levde avgrunderna, tex hos tonsättaren Hector Berlioz och diktaren Lord Byron.Bengt Gustafsson presenterar oss också för syskonparet Herschel, som hörde till 1700-talets mest framstående astronomer, som bland annat konstruerade det teleskop där de var de första att upptäcka planeten Uranus. Dessutom var de skickliga musiker, systern Caroline sångerska och storebror William kompositör.Så småningom har forskare som Stephen Hawking visat att universums mest energirika och strålande företeelser som kvasarer och radiogalaxer, kan vara resultat av ett enda objekt; ett supermassivt svart hål.Men hur ser de svarta hålen ut på insidan? Vad händer om vi reser in? Kanske bränns vi alldeles sönder i den eldvägg som vissa forskare tror ligger runt dem. Eller kanske kan vi komma igenom och komma ut någon helt annanstans, nå till andra tider eller andra platser. Men faktum är att vi inte alls vet.I spellistan bland annat Schakt av Peter Bengtson, William Herschels åttonde symfoni, Mihá ja Gievrra med Lovisa Negga, Järnets förbannelse av Veljo Tormis, och avsnitt ur Karl-Birger Blomdahls opera Aniara.

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, beskriver Higgspartikeln - vars existens bekräftades sommaren 2012 av CERN-laboratoriet i Schweiz. Sommaren 2012 fick de tusentals forskare som varit inblandade i världens största vetenskapliga experiment anledning att jubla. CERN-laboratoriet i Schweiz basunerade ut nyheten: Higgspartikeln är funnen! Den lilla partikeln har varit den länk som fattas för att den s.k Standardmodellen ska fullkomnas. Och det som med Higgspartikeln förklaras är hur massa uppstår. Men vad är Higgs, hur fungerar den och vad har vi för glädje av att ha hittat den? Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, båda vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Programmet är en återutsändning från mars 2013

Tankar och tänkande är temat som Kerstin Wixe med gäster tar sig an under långfredagens morgon. Vad är kreativitet? Vad händer när en tanke är fel i ett sammanhang men rätt i ett annat? Hur hänger kroppen och tänkandet ihop? Hur är det att tänka på tvärs mot alla andra? Våra gäster i långfredagsstudion: Karin Mamma Andersson,  en av Sveriges idag största konstnärer som fått internationell framgång och finns representerad på många stora konstmuséer världen runt. Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, är också känd för sitt intresse för livsåskådningsfrågor.   Jakob Isaksson, kung fu- utövare som lämnade en internationell karriär som dansare för att i stället ägna sig åt hälsa, träning och personlig utveckling och som nyligen tillbringat tre år med studier i Kina.   Astrid Johansson som protesterade mot en sexistisk väggmålning på sin högstadieskola i Luleå och satte igång en debatt som gav eko över hela landet. Hör också Suzanne Berdino som tränar djur om hur det har påverkat hennes sätt att tänka. Var med när ett gäng gymnasieungdomar i Luleå träffas och filosoferar regelbundet en gång i veckan. Hör författaren Arkan Asaad  om hur han hittat sitt eget sätt att tänka. Och sist men inte minst reder folklivsfanatiker Job Andersson, känd bland annat från P3-programmet Mammas nya kille ut hur tänkandet uppstod och vilka konsekvenser det fått. Maila oss gärna - före, under eller efter programmet: langfredag@sverigesradio.se Om vi hinner tar vi med din tanke eller fråga i samtalet. Producent: Ragnhild Herminge

Söndag 3 mars 17:00 i P1 (repris fredag 8 mars 21:03) Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, beskriver Higgspartikeln - vars existens bekräftades sommaren 2012 av CERN-laboratoriet i Schweiz. Sommaren 2012 fick de tusentals forskare som varit inblandade i världens största vetenskapliga experiment anledning att jubla. CERN-laboratoriet i Schweiz basunerade ut nyheten: Higgspartikeln är funnen! Den lilla partikeln har varit den länk som fattas för att den s.k Standardmodellen ska fullkomnas. Och det som med Higgspartikeln förklaras är hur massa uppstår. Men vad är Higgs, hur fungerar den och vad har vi för glädje av att ha hittat den? Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, båda vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg

Att livet och universum har en början och ett slut är svårt för att inte säga omöjligt att förstå. Var fanns jag innan jag blev till? Var finns jag när jag är död? Men motsatsen, tidens och rummets evighet och oändlighet är lika omöjliga att föreställa sig. Att tid och rum i extremerna är ofattbara begrepp, hur handskas vi med det? Hur återskapar, gestaltar, besvarar en konstnär, en vetenskapsman och en filosof de största frågorna? Det är ämnet för veckans Filosofiska rummet, som spelas in inför publik på konstmässan Supermarket på Kulturhuset i Stockholm (fredagen den 17 februari kl 14.00 i Studio 3). Gäster är Bengt Gustafsson, professor i astrofysik vid Uppsala universitet, konstnären Lisa Jonasson som just nu ställer ut på Bonniers konsthall och Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad var det egentligen som hände på Hårsfjärden på 1980-talet? Vår förre överbefälhavare Bengt Gustafsson kommer till studion för att berätta om sin syn på saken och sin bok Sanningen om ubåtsfrågan. Ett försök till analys. Vad är egentligen burleskt? I morgon börjar en bursleskfestival på Pom Pom Parlour samt Teater Replica i Stockholm. Artisten Lily Deluxe kommer till studion och berättar om varför hon tycker att genren bör få större utrymme i Sveriges kulturliv. Dessutom får vi njuta av artisten Paulina Wallenbergs burleska uppträdande. Och så ska vi få reda på lite vad som händer på nordegrentiden i Sveriges Radio nästa vecka. Programledarvikarierna Ernst Billgren och Birgitta Stenberg berättar mer! Dagens bisittare heter Nina Lekander.