Podcasts about fosterlandet

Han har hyllats för att ha förändrat hur vi kommunicerar med varandra men också anklagats för att sprida desinformation, manipulera val och ha en skadlig inverkan på samhället. Mark Zuckerberg (född 1984) är entreprenören som från sitt studentrum på Harvard, förändrade hur människor interagerar med varandra. Uppvuxen i en välbärgad förort till New York blev Mark Zuckerberg snabbt medveten om potentialen i tekniken. Efter år av experiment i pojkrummet, lanserar han vintern 2004 thefacebook.com, en internkatalog för Harvards elever. Plattformen växer snabbt och inom bara några år börjar Mark Zuckerbergs fritidsprojekt påverka politiken, tekniksektorn och vardagslivet för en stor del av världens befolkning.P3 ID om Mark Zuckerberg är en historia om innovation, envishet och oanade konsekvenser. I avsnittet hörs bland annat Karin Pettersson, kulturchef Aftonbladet och Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Programledare och avsnittsmakare: Carl-Johan UlvenäsReporter: Alice DadgostarProducent: Vendela Lundberg Tekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades 2023 av Studio OlgaLjud från:AP, Sveriges Radio, California Dental Association, Master of Scale, facebook, CNN, Bloomberg, Derek Franzese, CBS, Vator News, Y combinator, Makers, FORA.tv, NBC, Channel 4, Mashable, TODAY, Washington Post, Fox News, Techonomy, The Guardian, TV 4, AP, Comedy Central, Paramount Pictures, Recode, Lex Friedman. Böckerna: Facebook – Den nakna sanningen av Sheera Frenkel & Cecilia Kang och The Accidental Billionaires av Ben Mezrich har varit till stor hjälp under researchen av det här programmet.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I fjärde delen tittar vi närmare på nationalkänslan innehåll och de idéer som kom att påverka svensk politik. Konst och poesi har fått vara högtravande och svärmisk, medan patrioter och nationalister har varit något man skrattat åt i Sverige. Den svenska politiken under 1900-talet betonade inte det nationalistiska även om folkhemsbygget kan ses som ett nationalistiskt projekt. Idag ser svenska flaggor pryda kavajslag hos politiker och över partigränserna klär man sig i folkdräkt vid högtidsstunder. Hur ska man förstå nationalismens roll i Sverige och vad är det som gör att vi återigen blickar tillbaka i vår historia när vi försöker komma åt det svenska?På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med etnologen Owe Ronström, idéhistorikern Sverker Sörlin och statsvetaren Katarina Barrling om nationalismens roll i svensk politik.Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I tredje delen får vi inblick i folkkulturens roll i skapande av den svenska nationalismen. Åren kring förra sekelskiftet innebar hektiska tider för de folklivsforskare, skaffare och upptecknare som reste runt i landet på jakt efter föremål, hus, sägner och folklåtar. Vad som ansågs värt att bevara präglades givetvis av den tidens specifika syn på historien, och synen på vad Sverige var för ett slags land. Folkmusiken hade sin egen Artur Hazelius i juristen och folkmusikinsamlaren Nils Andersson, grundare av folkmusikkommissionen som målmedvetet samlade in svensk spelmansmusik från 1908 och fram till 1976. Ett viktigt projekt, men också en produkt av sin tid och styrd av föreställningar om svenskhetens innehåll.Po Tidholm möter etnologen Owe Ronström, folkmusikerns Sara Parkman och konstnären Peter Johansson i samtal om en traditionstyngd kultur och hur den kan användas i konsten idag.Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent är Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I andra delen tittar vi närmare på de idéer och händelser som formade den svenska berättelsen om en enad, homogen nation. Det verkliga nationella uppvaknandet i Sverige kom med förlusten av Finland 1809. Esaias Tegnér fattade pennan och skrev dikten Svea. Stormaktstiden var över, men somliga hade svårt att svälja de förlorade ambitionerna. Dikten belönades av Svenska Akademien 1811, samma år som Geijer bildade Götiska förbundet. Svensk dikt dignade av referenser till asatrons gudar, till vikingarna och den av köld och umbäranden hårt tuktade svensken. Karl XII lyftes fram som en hjältekonung, den sista av sitt slag. Vid förra sekelskiftet kulminerade detta projekt. Skansen och Nordiska museet kom till, Richard Berg målade fram det nordiska ljuset, Hugo Alfvén omtolkade folkvisor till symfonier. Det förflutna var det som framtiden skulle byggas på. Men hur såg detta förflutna ut?På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur bilden om ett homogent Sverige skapades och hur man definierade det äkta svenska.Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I första delen befinner vi oss på Skansen. Är det en representativ bild av Sverige, eller kanske snarare en konstruktion, ett fruset ögonblick, ett monument över en historiesyn i ett visst givet ögonblick? Artur Hazelius, Skansens grundare, ville skapa ett Sverige i miniatyr, bevara det som ansågs vara det specifikt svenska och som han ville rädda innan det försvann. Det är kanske just den historiesynen, exakt den berättelsen om Sverige, som kom att bli vårt nationalistiska narrativ, ett arv som många i vår tid tycks längta tillbaka till och vars traditioner och ideal ska läras ut och kanske, till och med, fungera som ett villkor för svenskt medborgarskap. På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm möter Christina Matsson, folklivsforskare och tidigare chef för Nordiska museet, historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur vilken typ av nationalism som Skansen kom att ge upphov till.Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Skådespelare, regissör, författare, aktuell med debutromanen Sörjen som blev. Om hur det är att vara barn till ett krigsbarn och om varför ridån aldrig går ner för teatern. Flykten. En livsform med ett alldeles eget språk. I sitt Sommar pratar Anna Takanen om sitt ursprung, om att vara barn till ett krigsbarn från Finland. - Min pappa är ett av de 70-80 000 barn som skickas till Sverige från Finland under kriget. Han fick fosterföräldrar och nytt efternamn, men han ristade namnet Takanen med en synål på fönsterrutan i köket, i fall hans riktiga mamma och bror kom från Finland för att leta efter honom. Anna reflekterar även över alla de många miljoner barn som idag tvingas fly undan svält, krig och förföljelse. Anna Takanen pratar om drevet mot Benny Fredriksson, som då var VD för Kulturhuset Stadsteatern. - Förtal kan få allvarliga konsekvenser och till och med ödelägga en människas liv. Om Anna Takanen Skådespelare, regissör, författare, 51 år. Född i Kungsbacka, uppväxt i Falkenberg, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2006. Aktuell med debutromanen Sörjen som blev om hur det är att växa upp som barn till ett krigsbarn från Finland. Är nu flitigt efterfrågad för att tala om ämnet. Utsågs förra året till Årets Sverigefinne. Rosades senast för rollen som Barbro Alving i pjäsen Bang. Har regisserat ett stort antal pjäser, bland annat Fosterlandet och medverkat i filmer och tv-serier. Började teaterbanan med Suzanne Osten på Unga Klara. Var i nio år konstnärlig ledare och vice vd på Göteborgs Stadsteater och därefter teaterchef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i fem år. Har under sina 30 år på teatrarna haft fokus på att öka jämställdheten inom scenkonsten. Tycker om skärgården och att resa. Jag kommer att prata om hur det är att vara barn till ett krigsbarn, och om hur ett ensamt barn anländer till en tågstation i ett främmande land utan att kunna språket. Men också om varför ridån aldrig går ner för teatern och om mina förebilder. Producent: Mustafa Can

Helande samtal är en podd med innerliga frågor kring livets vägskäl och utmaningar. Om hållbart konstnärskap och tips på hur du kan navigera för att fördjupa och skapa mening för dig och andra i ditt skapande. Med gäster och musik tar Lena Runge och Mirja Burlin dig med i tur i tankarnas trädgård! Här silas praktisk erfarenhet med mer teoretisk reflektion. Den existentiella tonen vävs med drömmar, fördomar, misslyckanden och succéer. Vägen dit och från speglas med kunskap och analys. Dagens gäst är skådespelaren Anna Bjelkerud: Anna Bjelkerud, Ingår i Göteborgs Stadsteaters fasta ensemble. Hon har medverkat i bl a Anna Karenina (titelrollen), Ett Dockhem, Tre Systrar och Lasermannen. Varit med i TV-produktioner som bl a Hammarkullen, Segel av sten och Upp till kamp. Fick Svenska Akademins Teaterstipendium 2003. Bland produktioner på Göteborgs Stadsteater kan nämnas: Stjärnan över Lappland, På stranden av världen, Night Rider, En helt god kvinna, Vi som är hundra, Klaras resa, Sista dansen, Affären Danton, Det intelligenta homots guide till kapitalism och socialism med en nyckel till Skriften, Att begära Tre systrar, Natten är dagens mor, Fosterlandet, Hedda Gabler och Gösta Berligns saga. Bland senare filmer och teveserier kan nämnas: Lisa Langseths film Hotell år 2013 för vilken hon fick en Guldbagge för bästa kvinnliga biroll. Medverkar i filmen Jätten i regi av Johannes Nyholm, medverkar i teveserierna Jordskott och Vår tid är nu. Tillsammans med Evin Ahmad fick Anna pris för bästa skådespelare i Bryssels internationella filmfestival för sin medverkan i filmen "Dröm vidare". Helande Samtal är en podcast om hållbart konstnärskap och drivs av Lena Runge och Mirja Burlin. Podcasten produceras av Kulturakademin.

Birgitta Ulfsson intervjuades av Anneli Dufva i april 2016. Ulfsson spelade då i Fosterlandet på Stadsteatern i Stockholm. Birgitta Ulfsson var 89 år när hon gick bort den 8 oktober. I söndags kväll kom beskedet att skådespelerskan Birgitta Ulfsson gått bort. Med anledning av hennes bortgång repriserar vi Teaterprogrammet från den 6 maj 2016. Birgitta Ulfsson föddes 1928 i Helsingfors, där hon gick på scenskolan 1948-1950 och där hon började sin karriär på Svenska Teatern, för att sedan gå vidare till Lilla Teatern tillsammans med sin dåvarande man Lasse Pöysti. Hon var chef för Lilla Teatern 1967-1974. Sedan arbetade hon under åren 1974-1981 i Tammerfors på Arbetarteatern, innan hon i början av 80-talet flyttade till Sverige. Här arbetade Ulfsson på musikteatergruppen Oktober i Södertälje, på Folkteatern i Göteborg, på Stockholms Stadsteater och Göteborgs Stadsteater Birgitta Ulfsson gjorde otaliga roller och kommer för alltid vara ihågkommen som Muminmamman. När Teaterprogrammet spelades in våren 2016 kunde man se henne i Fosterlandet på Stockholms Stadsteater en pjäs som är skriven av Lucas Svensson och med Anna Takanen som regissör. Den hade premiär 2015på Göteborgs Stadsteater och har sedan också spelats på Svenska Teatern i Helsingfors.

Säg Muminmamman, så vet vi vem som menas. Den finlandssvenska skådespelerskan Birgitta Ulfsson, 88 i år, och ännu verksam på scenen. Just nu kan man se henne i den stora uppsättningen Fosterlandet. Birgitta Ulfsson är född 1928 i Helsingfors, där hon gick på scenskolan 1948-50 och där hon började sin karriär på Svenska Teatern, för att sedan gå vidare till Lilla Teatern tillsammans med sin dåvarande man Lasse Pöysti. Hon var chef där 1967-74. Sedan arbetade hon under åren 1974-1981 i Tammerfors på Arbetarteatern, innan hon i början av 80-talet flyttade till Sverige. Här har hon arbetat på musikteatergruppen Oktober i Södertälje, på Folkteatern i Göteborg, på Stockholms Stadsteater och Göteborgs Stadsteater Hon har gjort otaliga roller och kommer för alltid vara känd som Muminmamman, men just nu kan man se henne i Fosterlandet på Stockholms Stadsteater en pjäs som är skriven av Lucas Svensson och med Anna Takanen som regissör. Den hade premiär förra året på Göteborgs Stadsteater och har sedan också spelats på Svenska Teatern i Helsingfors.

På långfredag dejtar vi Kristian Anttila bakom livsmedelsbutikens soptunna och går bananas bland prima bananas. Och så pratar vi teatermusik med Matti Ollikainen och ringer Helsingforsälskaren Eva. Kristian Anttila har inte behövt gå och handla mat på flera år, istället dumpstrar han det mesta han behöver. Svinnet är helt absurt. Rent moraliskt har jag allt på min sida, säger han. Vi följer med Kristian på en sen kvällspromenad i Göteborg och pratar om kasserade bananer, nya skivan, om att må psykiskt dåligt och om de finska rötterna i Rovaniemi.Matti Ollikainen är något av en doldis men hörs bakom artister som Håkan Hellström och Mando Diao. Dessutom är han aktuell med Stockholmspremiären av Fosterlandet som han komponerat musiken till. Jag tänker inte på mig själv, det handlar bara om att musiken ska bli perfekt och så vacker som möjligt, beskriver ödmjuka Matti sitt arbete.I Haloo Helsinki ringer vi till reklamaren Eva Niskanen i Helsingfors som berättar om kärleken och nostalgin hon känner för sin hemstad. Dessutom uppmärksammar vi att Sisuradio och Radio Romano från och med april är syskonredaktioner. Programledaren Margrethe Balok kommer till tvåspråkiga Populastudion och lär oss bland annat att önska glad påsk på romani chib!Popula inte riktigt klok radio på finska och svenska! Långfredag 25 mars kl 20.4021.40 i P4 och Sisuradio Programledare Erkki Kuronen och Maija WarisPopula popula@sverigesradio.se

Lucas Svensson berättar om fanatiska skånska maoister, om tillvaron som husdramatiker på Dramaten och skånsk slang när han möter Roger Wilson i Teaterprogrammet. Lucas Svensson är en av de mest spelade svenska dramatikerna, och hans pjäser spelas även internationellt. Just nu är han aktuell med sin pjäs Solen skiner över natten som han skrivit för Radioteatern. Och i våras fick hans finska migrantepos Fosterlandet stor uppmärksamhet när den spelades i både Göteborg och Helsingfors. Genombrottet kom när Lucas Svensson under åtta år arbetade som husdramatiker på Dramaten i Stockholm. Där skrev han bland annat pjäser som Blottare och parasiter och Sympati för djävulen. För Dramatens räkning for han också till Paris för att snabbskriva en pjäs om kravallerna i förorterna där. Bland Lucas Svenssons utländska projekt märks till exempel komedin Jalta, som skrevs direkt för Düsseldorfer Schauspielhaus och där Stina Ekblad spelade Stalin.

Anna Takanen - ny chef för Stockholms Stadsteater intervjuas av Roger Wilson. Om sin första teateruppsättning, med familjens schäferhundar. Om att använda sin bakgrund som sverigefinne i föreställningen Fosterlandet. Och om varför hon inte minns något från sina första månader som teaterchef.

Lena Andersson, författare, kritiker och före detta elitskidåkare diskuterar biografin om det norska fenomenet Petter Northug. Den hyllade fransk-mauretanska filmen "Timbuktu" skildrar tiden under 2012 då islamistisk milis styrde och skövlade i delar av Mali. Vad gör filmen så bra? Dessutom hör vi Anna Takanen som nu lämnar Stadsteatern i Göteborg för att ta över som chef på Stockholms stadsteater. Lena Andersson, författare, kritiker och före detta elitskidåkare besöker Kritiken för att mitt under brinnande Skid-VM diskutera det norska fenomenet Petter Northug och den biografi av Sverre M Nyrønning som kommit på svenska. Den fransk-mauretanska filmen "Timbuktu" av Abderrahmane Sissako har fått lysande recensioner i svenska tidningar. Filmen utspelar sig i den i den legendomspunna ökenstaden under 2012 då islamistisk milis styrde och skövlade i delar Mali i Västafrika. Filmvetaren och kritikern Nathan Hamelberg talar med Lena Andersson om filmen. I serien ”Verket som värker” samtalar Miriam Håstad Leandoer med Valentina Geber Tandberg om Engelsbergstrilogin: Cirkeln, Eld och Nyckeln, skrivna av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Dessutom hör vi Anna Takanen som nu lämnar jobbet som konstnärlig ledare på Stadsteatern i Göteborg för att ta över som chef på Stockholms stadsteater. Hon avslutar med att regissera sin hittills mest omfattande pjäs ”Fosterlandet”, skriven av Lucas Svensson. Medverkande: Lena Andersson, författare, kritiker och skidlöpare Nathan Hamelberg, filmvetare och kritiker Mattias Berg, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Gunnar Bolin Bisittare Jenny Teleman Producent Karsten Thurfjell

Tiistain aiheita: - Aamun vieraana tänään on monelle tuttu mies. Kari Lumikero (s. 1949) aloitti toimittajan uransa vuonna 1967 ja siirtyi seuraavana vuonna Ruotsin radion silloisen suomenkielisen toimituksen kesätoimittajaksi. Vuotta myöhemmin hänet vakinaistettiin Ruotsin radioon, mutta samalla hän avusti Suomen Yleisradiosta. 1986 hänestä tuli suomalaisen MTV3:n Skandinavian kirjeenvaihtaja. Uraan mahtunut myös Keski-Euroopan, uusien EU-maiden ja Lähi-idän valvontaa. Kari Lumikero on tullut tunnetuksi myös raportoinnistaan maapallon kriisipesäkkeitä - Kaksi- tai monikielisen lapsen kielellinen kehitys on monelle vanhemmalle arka asia ja varsinkin jos lapsen puheen tuottaminen poikkeaa normaalista kehityskaaresta. Asiaa ei helpota sekään, että aina löytyy ympäristöstä niitä, jotka epäilevät puhehäiriöden johtuvan juuri monikielisyydestä. Monikielisten lasten kielellisiin erityisvaikeuksiin erikoistunut logopedi Hanna Helttunen tyrmää yhteyden kaksikielisyyden ja kieliongelmien välillä - Sinikka Kohtala saapui Åreen töihin 15 vuotta sitten Tukholmasta. Hänen mukaansa paikkakunta on kasvanut varsinkin vuoden 2007 Alppihiihdon MM-kisojen jälkeen - Tämä kevät on ollut erityisen hankalaa aikaa siitepölyallergikoille. Näin kertoo Leenu Hernejärvi, joka toimii Tukholman astma ja allergiayhdistyksessä - Tranemon Suomi-Seuran pyrkimykset saada kunta vapaaehtoisesti liittymään suomen kielen hallintoalueeseen kariutuivat viime kesänä kunnanvaltuuston näytettyä kuntalaisaloitteelle punaista valoa äänestyksen jälkeen. Tranemon suomalaistaustaiset saavat kuitenkin nyt tukea Ruotsinsuomalaisten Keskusliitolta - Göteborgin kaupunginteatterissa on ensi kaudella voimakas ruotsinsuomalaispanostus. "Fosterlandet" on suurella näyttämöllä esitettävän näytelmän kantaesitys, joka kertoo sotalapsen traagisen kertomuksen - Aamun visa. Tiistaiaamussa juontajana on Jorma Ikäheimo.