Podcast appearances and mentions of helena munktell

Als die kleine Helena Munktell 8 Jahre alt war, starb ihr Vater. Er war Unternehmer, Papierfabrikant, aber auch ein begeisterter Amateurmusiker, der seiner Tochter neben einem großen Vermögen und Grundbesitz auch seine Leidenschaft für Musik vererbt hatte.

durée : 01:57:20 - En pistes ! du lundi 08 mars 2021 - par : Emilie Munera, Rodolphe Bruneau Boulmier - En cette journée des droits des femmes, célébrons les compositrices Fernande Decruck et Helena Munktell. Egalement Schubert par le pianiste Daniel Ben Pienaar, le compositeur et poète allemand du XVIIe siècle Schein. La musique anglaise avec Purcell et Britten, puis Paganini, Massenet et Saint-Saëns - réalisé par : Lionel Quantin

In mitreißenden Interpretationen kann man jetzt hochinspirierte Kammermusik der schwedischen Romantikerin Helena Munktell kennenlernen. Hauptwerk ist ihr seinerzeit erfolgreichstes Stück, eine schwärmerische Violinsonate. Einen besonderen Zauber entfalten ihre französischen Lieder, die zwischen Melancholie und Koketterie schwanken.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om den och hennes liv i 1800-talets operamiljö. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström. "I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen. Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni 2017 omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning och i Berwaldhallen. Programmet är en repris från 29 oktober 2017. En P2 Dokumentär av Christina Tobeck.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om den och hennes liv i 1800-talets operamiljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström. "I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen. Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni 2017 omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning och i Berwaldhallen. Programmet är en repris från 29 oktober 2017. En P2 Dokumentär av Christina Tobeck.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström. "I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen. Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni i år omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning i Berwaldhallen. Konserten den 9 juni spelades in och sändes i P2 Live den 4 november 2017. En P2-dokumentär av Christina Tobeck.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström. "I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen. Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år. Den 9 juni i år omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning i Berwaldhallen. Konserten den 9 juni spelades in och sändes i P2 Live den 4 november 2017. En P2-dokumentär av Christina Tobeck.

En Podcast om traditionell spelmansmusik av och med Thomas von Wachenfeldt.Musik i vinjetten: Kornvagna', gammal "Helsingepålska" efter Jon-Erik Hall.Avsnitt 2b: Ett program om Uppsalaromantikernas betydelse för folkmusikfältets ideologierText, musik och berättare: Thomas von Wachenfeldt1. Mandom, Mod och Morske män (Rickard Dybeck)2. Fantasi över en vaggvisa (Thomas von Wachenfeldt)3. Du går icke ensam (Carl Jonas Love Almqvist)4. Apollonian Contemplation (Thomas von Wachenfeldt)5. Simon Wolimhaus polska (Thomas von Wachenfeldt)6. Polska till Lilith (Thomas von Wachenfeldt)7. Vallåtsimprovisation (Thomas von Wachenfeldt)8. Agnus Dei (Thomas von Wachenfeldt)9. Neckens Polska (arr: Thomas von Wachenfeldt)10. Klang min vackra bjällra (arr Olof Åhlström)11. Polska efter Erik Forss, Gränsfors12. Primordial dreams (Thomas von Wachenfeldt)13. Scherzo – 'Spelmännen komma' (Helena Munktell)

Andra delen fokuserar på kvinnlig homo- och bisexualitet i konstmusikens värld. Tonsättaren och dirigenten Ethel Smyth är den första öppet lesbiska musikpersonligheten inom den klassiska musikvärlden. Konstmusik komponerad av homoerotik och lesbiska passioner.Inom den västerländska konstmusiken finner vi två abedissor, en 1500-talsfeminist, en telegrafist, en viktoriansk överklassdam - dotter till en general, en så kallad svensk herrgårdsfröken, en djupt troende katolik, en excentrisk cembalist, en motståndskvinna i manskläder och cigaretter och en röstekvilibrist utan gränser.Fem skriver operor och fyra är orkesterdirigenter. Flera av dessa kvinnor är banbrytande i sin musik och pionjärer i sin gärning. Hildegard av Bingen älskar Richardis von Stade och får migrän på 1100-talet. Maddalena Casulana är först att kalla sig professionell tonsättare. På 1500-talet. Engelska tonsättaren och dirigenten Ethel Smyth är den första öppet lesbiska musikpersonligheten inom den klassiska musikvärlden. En queer Fröken Sprakfåle klädd i tweed, slips, märkliga huvudbonader och hund.Ethel Smyth är den enda kvinnliga tonsättare som hittills fått en opera uppförd på Metropolitan i New York. Wanda Landowska, cembalopionjären, hamnar i svartsjukedram med kompositionsläraren och dirigenten Nadia Boulanger i Paris.Selma Lagerlöf är svartsjuk på tonsättaren Elfrida Andrée.Och hur är det med Helena Munktell, Sveriges första kvinnliga operatonsättare? Vem är Peggy Glanville-Hicks? Och vem är Frieda Belinfante?Och så berättar tonsättaren och röstkonstnären Meredith Monk från New York om sitt musikaliska språk och vi får veta vilken musik hon skapar när hennes kvinnokäresta sedan 22 år, Mieke van Hoek, dör i cancer.Låtlista: do you be Meredith Monk Meredith Monk Do You Be ECM New Series  1336  831 782-2 The March Of The Women Ethel Smyth Eiddwen Harrhy, sopran Janis Hardy, alt Dan Dressen, tenor James Bohn, bas Plymouth Music Series Chorus, Plymouth Music Series Orchestra. Philip Brunelle, dir. Mass In D EMI Classics 7243 5 67426 2 8 Mass In D Kyrie Eleison Ethel Smyth Eiddwen Harrhy, sopran Janis Hardy, alt Dan Dressen, tenor James Bohn, bas Plymouth Music Series Chorus, Plymouth Music Series Orchestra. Philip Brunelle, dir.  Mass In D EMI Classics 7243 5 67426 2 Serenade In D III  Allegretto Grazioso-Molto Vivace Grazioso-Allegretto Grazioso Ethel Smyth Ethel Smyth BBC Phil. - Odaline de la Martinez, dirigent. Sophie Langdon, violin. Richard Watkins, horn. Concerto for violin, horn & orchestra Serenade CHANDOS CHAN 9449 O VIRGA AC DIADEMA UR SYMPHONIAE (SPIRITUAL SONGS) HILDEGARD VON BINGEN OXFORD CAMERATA JEREMY SUMMERLY, CONDUCTOR  HILDEGARD VON BINGEN: HEAVENLY REVELATIONS NAXOS 8.550998 Quia ergo femina (Because it was a woman) mortem instruxit (Antiphon) Hildegard von Bingen Sequentia Hildegard von Bingen: Canticles of Ecstasy deutsche harmonia mundi dhm 05472 77320 2 Alma Redemptoris Mater (Marian Antiphon) Hildegard von Bingen Sequentia Hildegard von Bingen: Canticles of Ecstasy deutsche harmonia mundi dhm 05472 77320 2 Morir non può il mio cuore Maddalena Casulana 1540-1566/1583 Hilliard Ensemble Italian Renaissance Madrigals EMI Classics CDC 54435 2 Bränningar, Symfonisk Bild, Op 19 Helena Munktell (1852 - 1919) Gävle Symfoniorkester - Tobias Ringborg, Dir Helena Munktell - Orchestral Works   Sommarminnen Från Bjurslätt Elfrida Andrée Elfrida Andrée David Bergström Souvenirer Från Göteborg - Souvenirs From Gothenburg Altfiol i Väst 12-153.51300 Mondenschein, D. 875. Quintet for male voices & piano, (Op. 102) Schubert, Franz Nadia Boulanger, dir, piano. Paul Derenne, tenor. Comtesse de Polignac, sopran Monteverdi - Boulanger, Lipatti Pearl GEMM CD 9994 Three Pieces for Cello & Piano. I. Modere Boulanger, Nadia Nina Flyer, cello. Chi-Fun Lee, piano. Ran: Three Fantasy Movements KOCH Int Classics 3-7269-2H1 Le Couteau Kniven Boulanger, Nadia (1887-1979) Emile Naoumoff, Doris Reinhardt, mezzosopran Boulanger: Theme Et Variations, Etc.; Naoumoff: In Memoriam Lili Boulanger MARCO POLO 8.223636 Goldberg Variations, BWV 988: Aria (Andante espressivo) J. S. Bach Wanda Landowska J. S. Bach - Goldberg Variations, Italian Concerto, Chromatic Fantasia and Fugue EMI CDH 7610082 Concerto Champetre - 2nd Movement Francis Poulenc Wanda Landowska, Danish Radio Symph Orch, Malko Great Musicians in Copenhagen-Historic Live Recordings from the Archive of Danmarks Radio 1932-1934 danacord DACOCD 303 The Transposed Heads Opera i en akt: Scene 3 Peggy Glanville-Hicks The West Australian Symphony Orchestra. David Measham, dirigent Glanville-Hicks - The Transposed Heads Opera efter Thomas Mann Australian Broadcast Corporation 8.770021 Sonala for Harp II Peggy Glenville-Hicks Marshall McGuire Marshall Mcguire Awakening Tall Poppies TP071 MADWOMENS VISION Meredith Monk Meredith Monk Book of Days ECM New Series  1399  839 624-2 Mass In D Benedictus Ethel Smyth Eiddwen Harrhy, sopran Janis Hardy, alt Dan Dressen, tenor James Bohn, bas Plymouth Music Series Chorus, Plymouth Music Series Orchestra. Philip Brunelle, dir. Mass In D EMI Classics 7243 5 67426 2

På de populära, påkostade industriutställningarna kring sekelskiftet 1900 presenterade stolta ingenjörer och företagare ofta revolutionerande tekniska innovationer. Men var fanns kvinnorna? På Baltiska utställningen i Malmö 1914 ville kvinnorna visa vad de uppnått, även musikaliskt. Inte med skryt och veklagan, utan endast genom att låta fakta tala sitt tydliga språk skulle kvinnorna presentera sin rättliga och sociala ställning och sin yrkesmässiga verksamhet. Utställningen förlades till en kopia av Fredrika Bremers Årsta slott, som byggdes upp med den kungliga paviljongen som närmaste granne. På väggarna hängde tavlor av kvinnliga konstnärer, och i biblioteket kunde besökarna slå sig ner och läsa böcker av och om kvinnor. För de musikaliskt initierade fanns också noter att studera. Dessa hade valts ut av en kommitté, där bl.a. tonsättarna Helena Munktell och Sara Wennerberg-Reuter ingick. Även Elfrida Andrée och Alice Tegnér var representerade i utställningen. Någon förteckning över verken har dock inte återfunnits. Man kan dock på goda grunder sluta sig till att där också fanns musikalier av Valborg Aulin, Laura Netzel och Ika Peyron. Årstautställningen blev som helhet en succé och en viktig manifestation för Sveriges kvinnor. Tonsättarinnor i ett manligt musikliv, en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.

Helena Munktell var djupt rotad i Dalarna; född på Grycksbo herrgård utanför Falun. Även om hon senare i livet bodde Stockholm och Paris, återvände hon alltid till hembygden under somrarna. När familjen inte längre disponerade herrgården, lät hon vid sekelskiftet 1900 bygga en sommarvilla i byn Sjurberg utanför Rättvik. Dalarnas folkmusik kände hon sedan barndomen, och i hennes musik finns gott om melodier och rytmer som är inspirerade av den folkliga musikskatten. Hon anknöt både till spelmansmusik och till folkvisor. I hennes produktion finns bland annat en Dalsvit för orkester, där hon i toner tolkar sina naturupplevelser vid Siljan och i scherzot hör man spelmännen komma.Även om Helena Munktell hade svårare att få sina verk framförda i Sverige än i Frankrike, var hon ändå respekterad som tonsättare här hemma. 1915 invaldes hon som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien, och 1918 var hon den enda kvinnan bland de 38 komponister som grundade Föreningen Svenska Tonsättare. Sista delen av sju i en serie av Christina Tobeck.

I detta avsnitt belyses Helena Munktells kontakter med kvinnosakskvinnor och hennes erfarenheter av att vara just tonsättarinna i ett manligt musikliv. Helena Munktell var knappast någon debatterande, stridbar person, men nog märkte hon att kvinnliga tonsättare hade svårare att få sina verk framförda än vad de manliga kollegerna hade. Säkert stödde hon kvinnorörelsen i kampen för kvinnlig jämställdhet. 1897 präglades Stockholm av den stora Allmänna konst- och industriutställningen, som pågick på Djurgården under hela sommarhalvåret. Den fick mycket uppmärksamhet och drog folk från hela landet. Också kvinnorörelsen ville passa på att rikta uppmärksamhet mot sina frågor, kvinnans jämställdhet och rättigheter i samhället. I slutet av september anordnades en skandinavisk kvinnokonferens, och en kantat till invigningen beställdes av Helena Munktell med text av Henrika Widmark. Den kantat Helena Munktell komponerade till kvinnokonferensen framfördes på nytt fyra år senare, då Fredrika Bremers 100-årsdag firades i Stockholm. Henrika Widmark försåg musiken med ny text inför den storslagna jubileumsfesten. Fredrika Bremer firades som den portalgestalt hon är inom svensk kvinnorörelse. 1901 års version har nu spelats in av en damkör ur Radiokören under Hans Vainikainens ledning. Del 6 av 7 i en serie av Christina Tobeck.

Att förena konstnärlig verksamhet med äktenskap var så gott som omöjligt under 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet. Det fick många begåvade kvinnor erfara. Som Helena Munktell Helena Munktell förblev ogift. Hennes äkta hälft var konsten, och på det stora hela upplevde hon att kärleken var besvarad. Helena Munktell utbildade sig både i sång och i piano. Hon tog lektioner för de bästa lärarna först i Sverige, sedan i Wien och i Paris, och hon blev en driven pianist. Men i 30-årsåldern tog komponerandet överhanden. Vokal musik låg närmast till för henne, och när hennes sånger framfördes var det ofta hon själv som ackompanjerade. Inte minst i Paris, där hon studerade komposition under vintrarna, var operan en omtyckt konstform. När Helena Munktell under senare delen av 1880-talet började skriva i större former, gav hon sig i kast med operan. Hennes enaktare I Firenze gick över Stockholmsoperans tiljor 1889 och stod sedan på repertoaren under ett par säsonger. Det var första gången en opera av en kvinnlig tonsättare sattes upp på Kungl. Teatern. I Firenze framfördes också i Paris i ett halvprivat sammanhang. Både i Stockholm och Paris fick den fina recensioner. Det talades om succé. Musiken är värd stort erkännande, skrev en kritiker, och lade till lite nedlåtande ”ej minst därför att den härrör av en kvinna”. Del 5 i en serie om 7 av Christina Tobeck.

Helena Munktell växte upp i en musikaliskt rik miljö på Grycksbo herrgård utanför Falun.  Hennes far, brukspatron Johan Henrik Munktell, var en skicklig och hängiven amatörpianist med många av tidens framstående tonsättare och musiker som vänner, Geijer, Lindblad, Berwald och Mendelssohn till exempel. Många av dem gästade Grycksbo. Johan Henrik Munktell gick dock bort när Helena ännu inte fyllt tio, men den handlingskraftiga modern, Augusta Munktell, drev inte bara herrgården och pappersbruket vidare, hon fortsatte också att ordna artistiska-musikaliska salonger både i Grycksbo på somrarna och i Stockholm under vinterhalvåret. I denna finbildade och konstnärliga omgifning växte nu Helene Munktell upp, stod det i veckotidningen Idun våren 1889. Del 4 i en serie om 7 av Christina Tobeck.

Det var kvinnorna som satte ihop program och såg till att gästerna trivdes, lyssnade och konverserade i 1800-talets musikaliska salonger. Kunde de själva underhålla med pianospel och kanske också med egna musikstycken, var det en stor tillgång. Fredrika Limnell höll litterär och musikalisk salong i den stora stadsvåningen vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. På somrarna flyttades sällskapslivet ut till den rymliga sommarvillan Lyran strax söder om staden. Tonsättare, sångare och andra musiker var välsedda gäster.Mot slutet av 1800-talet uppfördes den så kallade Villastaden på Östermalm. En av dem som lät uppföra en exklusiv villa i området var professor Curman. Han och hans hustru Calla Curman började bjuda in till soaréer. Det stora atriet visade sig vara ett utmärkt musikrum. Många av tidens mest namnkunniga kulturpersonligheter minglade och avnjöt musik i den Curmanska villan på Floragatan 3.Under 1800-talet startade många föreningar för olika ändamål. 1885 tog Calla Curman initiativ till Nya Idun, en damernas motsvarighet till herrarnas vittra sällskap Idun. Många musiker och tonsättare blev medlemmar i Nya Idun, Helena Munktell, Laura Netzel och Ika Peyron till exempel. Musiken var redan från början en viktig del av sammankomsterna. Del tre av sju i en serie av Christina Tobeck.

1800-talets svenska tonsättarinnor har länge sållats bort i den musikhistoriska urvalsprocessen. Med sju dokumentärer inleder P2 en satsning på dessa musicerande och komponerande kvinnor. Musikalisk bildning och gärna eget musicerande ansågs vara en stor tillgång inom aristokratins och det växande borgerskapets sällskapsliv under 1800-talet. Ett piano skulle finnas i varje respektabelt hem, och det användes flitigt av framför allt frun i huset och av döttrarna. Många blev skickliga pianister och sångare. Inte sällan komponerade de också egna stycken för salongsbruk. Kvinnans sfär var länge begränsad till hemmet och den privata salongen. Att framträda offentligt passade sig inte.Under loppet av 1800-talet skedde stora och omvälvande förändringar i samhället. Kvinnorörelsen växte sig stark, och kvinnans livsrum vidgades. Hennes intellektuella och skapande förmåga var dock länge ifrågasatt. I en liten artikel om Kvinnan som tonsättare stod följande att läsa i Damernas musikblad 1903: Det finnes till och med tänkande män, som med all filosofisk dialektik sträfvat att bevisa, att det egentligen är mot kvinnans egentliga och innersta väsen att därvidlag åstadkomma något betydande.De kvinnor som dristade sig till att framträda på den offentliga arenan som välutbildade tonsättare med samma ambitioner som sina manliga kolleger, fick vara beredda att utstå duster. De vidgade gränserna och komponerade i större former både för orkester och operascenen. En av pionjärerna var Helena Munktell den enda kvinnan bland Föreningen Svenska Tonsättares stiftare 1918.I Sveriges Radios arkiv finns en hel del musik av sällan hörda kvinnliga tonsättare. Denna kommer att klinga i och i anslutning till programmen. Även nyinspelningar utifrån manuskript hämtade från arkivens gömmor, görs exklusivt för serien. Så har Radiokören spelat in den kantat Helena Munktell skrev till kvinnokongressen 1897. Tonsättarinnor i ett manligt musikliv - en programserie i 7 delar av Christina Tobeck:1. 1800-talet omvälvningarnas århundrade 2. Musicerande kungligheter 3. Musikaliska salongsmiljöer 4. Familjen Munktell och musiken 5. Helena Munktell med konsten som äkta hälft 6. Helena Munktell i kvinnorörelsens kretsar 7. Helena Munktell vid Siljans långa arpeggierUnder 2012 återkommer vi med flera tonsättarporträtt. Den första att presenteras i ord och ton är Helena Munktell!