Podcast appearances and mentions of philip warkander

Ett sätt att vända vår tids överkonsumtion ryggen och bana väg för en annan konsumtionskultur kring mode är att sakta ned, minnas plagg och deras betydelser. Att tänka igenom hur det har varit att erfara världen med plaggen eller hur plaggen gett oss en skjuts på vägen när vi tagit ett nytt steg i livet. Hur var det när vi skaffade oss plagget? Varför valde vi just det plagget? Vad betydde det för oss då? Hur känner vi inför plagget idag? Vi kan minnas mode på ett individuellt plan, men också på ett kollektivt plan, genom samlingar och arkiv. I det senare fallet tar någon på sig rollen som uttolkare. Och det gäller att kureringen då väcker genklang hos andra. I dagens avsnitt träffar vi Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Högskolan i Borås och författare till boken Modeminne (tillsammans med Hanna Wittrock). Vår utsända på andra sidan Atlanten, modejournalisten Sofia Hedström de Leo, möter Malin Landaeus, ägare till Malin Landaeus Select Vintage Collections, en vintagebutik och ett modearkiv i Brooklyn, som används av designers från hela världen, så som Chloé och Alaïa. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Malin Landaeus är gjort av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

I modevärlden har det under senare år rått lite av en kysk klosterstämning. Men där har man tidigare verkligen inte sparat på krutet när det gäller att använda sig av just sex. Och efter visningarna inför nästa års vårmode i Paris verkar det faktiskt som om sexet är tillbaka. Hur kommer det tas emot den här gången? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av 1970-talet döpte den brittiska designern Vivienne Westwood sin första butik kort och gott till ”Sex”. En butik där punkmodet började ta fart, ett mode inspirerat av så kallad bondage. Och sedan rullade det på i allt snabbare takt. I början av 2000-talet började man till och med tala om en sorts ”porrifiering” av modet. Inte minst tack vare att då trendskapande fotografer skapade den ena kontroversiella bilden efter den andra.Men efter metoo blev många försiktiga med att spela på några som helst erotiska strängar,. Till och med ordet ”sexy” började betraktas som ofräscht när det gällde marknadsföring. För vem skulle vara sexig, för vem? Och hur? Och vem bestämde det? Istället växte en flora av ord som ”female empowerment” och ”self-expression” fram.Men efter visningarna inför nästa års vårmode i Paris nyligen så löd i alla fall en rubrik: ”sex is back on the table”. För flera stora modemärken som Hermès, Stella McCartney och Balenciaga visade en hel del vågade plagg, jämförelsevis. Det var skira halvt genomskinliga byxor och blusar, extremt lågt skurna jeans – även för killar – och en hel del underkläder i form av BH:ar och strumpeband av spets. Och på tal om just underkläder så re-lanserade märket Victoria's Secret sin stora spektakulära modeshow i tisdags.I veckans program möter vi Billy Andersson, printredaktör på tidningen Resumé, som rapporterat mycket om klädföretaget American Apparel och deras chockerande sexuella bilder. Christian Larson är creative director på underklädesföretaget CDLP – han berättar om hur de gestaltar sexighet idag, framför allt när det gäller män. Jacob Östberg, professor i företagsekonomi på Stockholms universitet, förklarar hur man gör för att ta över och förnya ett varumärke.Veckans gäst är Philip Warkander, universitetslektor i modevetenskap, som diskuterar varifrån de sexuella influenserna kommer idag.

Trendspaning. Forskarna Hanna Wittrock och Philip Warkander trendspanar utifrån textilt management-området. Agnes Andersson Wänström leder avsnittet.

Boken Modeminne handlar om mode som stimuli för minnet: hur ett klädesplaggs design och taktila egenskaper kan frammana hågkomster hos både bärare och betraktare. Författarna Philip Warkander och Hanna Wittrock är också forskare vid Textilhögskolan, i det här avsnittet av Textilt managementpodden berättar de om boken och om sin forskning. Programledare är Agnes Andersson Wänström vid Textilhögskolan.

Gång på gång har dess död utropats. Men lika många gånger har den högsta sömnadskonsten, haute couturen, överlevt. Nu syns återigen ett växande intresse, och ny respekt för den finaste klädkonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den högsta sömnadskonsten, haute couture, är van att betraktas som så dammig och gammalmodig att den skulle vara nära att förtvina och dö och begravas och helt och hållet försvinna. Men, den har överlevt alla typer av trender – och lågkonjunkturer – och betraktas idag med ett helt nytt intresse, och ny respekt. Och allt fler märken strävar numera efter att skapa vackra kläder av hög kvalitet som kan klassas som ”couture”. Frågan är förstås – varför det?Vi beger oss till Beckmans Designhögskola och träffar modeskaparen Pär Engsheden, som gjort sig känd för sina couturekreationer och som ansvarar för skolans modeutbildning. Häromåret la till undervisning i couturedesign på modeutbildningens schema, och han ser flera anledningar till couturens comeback. Vi pratar även med doktorn i modevetenskap Philip Warkander om couturens motpol, det ultrasnabba så kallade 'fast fashion'. Från nätmodeföretag kan kunderna till iögonfallande låga priser klicka hem den senaste mikrotrendens plagg, men inte sällan är det inte samma kläder som på hemsidans bilder som dimper ner i brevlådan. Något skådisen och regissören Magnus Skogsberg fått lära sig den hårda vägen. Vi tittar även närmare på ett modekoncept som dykt upp med sociala mediers framväxt, nämligen så kallade 'fashion gimmicks', det vill säga hur modeföretagen genom mer eller mindre raffinerade tilltag försöker skapa virala ögonblick i sina visningar. Men frågan är om ett gimmick-genomslag på sociala medier i det långa loppet leder företagsmässig framgång. Veckans gäst är Alice Aveshagen, reporter och skribent på Svenska Dagbladet.

Är det okej med shorts efter 65? Vilka oskrivna regler styr hur seniorer klär sig och varför tycks äldre män bara bära beige? Gäster är modeforskaren Philip Warkander och oldfluencer Svante Nybyggars ”The Urban Hippie” samt Maria Sörensson ”Aging in style”.

Boken heter "Modevetenskap - Perspektiv på mode, stil och estetik" och gäst är Philip Warkander, redaktör till boken och lektor på Lunds Universitet (institutionen för kulturvetenskaper).I boken presenteras och diskuteras mode utifrån den svenska modevetenskapliga forskningen. De tre övergripande temana är mode ur ett historiskt perspektiv, "mode, marknad och marknadsföring" samt mode som industri och produkt. I programmet pratar vi bl.a. om mode och kläders betydelse genom historien. Vi pratar om mode som det "ständigt föränderliga". Och vi pratar om vad mode fyller för funktion för oss människor. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad du och jag tagit på oss för plagg idag har väldigt lite att göra med vad som är praktiskt eller inte. Vårt förhållande till kläderna vi bär är en funktion av sociala normer och mönster i varje tidsålder, en kombination av vilka kroppsdelar som anses värda att synas och vad som bör skylas och vilka delar av vi vill själva vill dölja eller lyfta fram. I Sverige har modet en oförtjänt ytlig status, men i exempelvis Frankrike förstår man att betrakta mode som ett signalspråk som speglar samhället. Inom modevetenskapen är det detta man studerar, samhället sett genom modet, och jag träffade därför Philip Warkander, lektor inom detta ämne vid Lunds Universitet, för att förstå sammanhangen. Bokrekommendationer:Bohemians - the Glamourous Outcasts - Elisabeth WilsonFashion at the Edge: Spectacle, Modernity, and Deathliness - Caroline Evans Sireners Sång - Nina Björk Avsnittet är en repris från november 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad innebär det att intressera sig för mode från ett akademiskt perspektiv? Idag finns ämnet modevetenskap både på Stockholms universitet och Lunds universitet, där det tillhör Humanistiska och teologiska fakulteterna. Nyligen kom modevetarna i Lund ut med antologin "Modevetenskap: perspektiv på mode, stil och estetik". Emma Severinsson och Philip Warkander är redaktörer för boken. Producent Martin Degrell. Musik Graham Bole. Länkar: Modevetenskap på LU: https://www.lu.se/lucat/group/v1000082 Boken på LUBcat: https://lubcat.lub.lu.se/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=6816394 HT-fakulteterna: www.ht.lu.se HT-samtal: www.ht.lu.se/htsamtal

Dr. Philip Warkander is Senior lecturer at the Division of Fashion Studies at Lund University.In this conversation, Philip talks about:How fashion has turned unfashionable Is the garment industry or the fashion industry the biggest environmental culprit?The difficulties of bridging the cultural divide between tech and fashion The rise of clothing-as-a-serviceOn becoming a Fashion studies PhDTelling your students that fashion is in a crisis, and why new ideas are more important than everIf the fashion week has become redundantNeeding to work with the big brands, not against themThis episode is hosted by Konrad Olsson. Sign up to our newsletter on www.scandinavianmind.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad du och jag tagit på oss för plagg idag har väldigt lite att göra med vad som är praktiskt eller inte. Vårt förhållande till kläderna vi bär är en funktion av sociala normer och mönster i varje tidsålder, en kombination av vilka kroppsdelar som anses värda att synas och vad som bör skylas och vilka delar av vi vill själva vill dölja eller lyfta fram. I Sverige har modet en oförtjänt ytlig status, men i exempelvis Frankrike förstår man att betrakta mode som ett signalspråk som speglar samhället.Inom modevetenskapen är det detta man studerar, samhället sett genom modet, och jag träffade därför Philip Warkander, lektor inom detta ämne vid Lunds Universitet för att förstå mer. Det blev ett långt, vindlande och trevligt samtal om stort och smått och om hur nästan allt hänger ihop. Mycket nöje!Bokrekommendationer- Bohemians - the Glamourous Outcasts - Elisabeth Wilson- Fashion at the Edge: Spectacle, Modernity, and Deathliness (länkad) - Caroline Evans - Sireners Sång - Nina Björk - - -Perspektiv produceras av VVV Media för Vad vi vet.seProducent: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

P1 Kultur befinner sig på mässgolvet där vi bland andra träffar romanaktuella Lena Einhorn! Hör också om klimatstrejk, Japans #metoo och Klassikern om konstverket "The Dinner Party". Författaren och filmaren Lena Einhorn är aktuell med romanen "Den tunna isen". En oväntad och obeveklig förälskelse får henne att leta efter ledtrådar i sin egen historia. Varför går relationen med kvinnan hon träffat inte som hon vill? Den norske bästsäljarförfattaren Erlend Loe är dubbelt aktuell: dels med nya satiriska romanen "Djuren i Afrika", dels som manusförfattare till bioaktuella filmen "Quick" om Sture Bergwall och det som kallats den största rättsskandalen i svensk historia. Philip Warkander är fil doktor i modevetenskap och undervisar vid Lunds universitet. "När jag somnar tänker jag på de obesvarade mailen" är en nyutgiven essä där han använder intervjuer med människor i modebranschen för att säga något om villkoren i "det svenska modeundret". Och det är en allt annat än glamourös bild han målar upp. Klassikern handlar om den amerikanska konstnären Judy Chicagos verk "The Dinner Party" från 1979 där hon samlade 39 kvinnor ur historien till en fiktiv middag i en installation komplett med handgjorda tallrikar, placeringskort och guldkantade servetter. Efter att ha turnerat över halva världen finns konstverket nu permanent att se på Brooklyn museum i New York. Och kopplingen till Bokmässan? Jo, på årets mässa kommer ett antal av de namnkunniga kvinnliga författarna på plats att göra en hyllningsversion av konstverket i form av en faktisk middag kallad "The Historical Dinner Party". Programledare: Roger Wilson och Elina Perdahl Producent: Maria Götselius och Thorbjörn Karlsson

I veckans STIL ska vi undersöka den trend som fått silhuetten inom mode att mjukas upp och förskjutas från det tajta, till det lösa, och från det avklädda till det påklädda. Denna trend handlar inte bara om att det blivit höst. För tittar man sig omkring kan man under en längre tid kunnat se att smala jeans och tajta toppar börjat bli allt färre, medan vida byxor med höga midjor och stora tröjor inte sällan av ganska boxig sort blivit allt fler. Det finns förstås flera anledningar till att det omväxling förnöjer, är en. Efter en lång tid med skinny jeans kan det helt enkelt vara befriande skönt att få släppa fläsket fritt i fladdrande tyg runt benen. Att klä sig i lager på lager i plagg är också ett sätt att skydda sig i turbulenta tider. Att inte blotta hud utan istället boa in sig i stora mjuka plagg kan kännas trösterikt och snällt, då det blåser kallt om knuten. En tredje anledning och kanske den som faktiskt har mest med saken att göra det är att vi här i väst har blivit ganska så rejält inspirerade av öst och den trend som där kommit att kallas för modest fashion. Att låta kläder låta täcka stora delar av kroppen, av olika anledningar, brukar kallas för modest dressing, ungefär modest klädsel. Men under senare år har många modeintresserade muslimska kvinnor börjat värja sig mot uttrycket, som onekligen låter som att klä sig i säck och aska och inte sällan även har sett ut på det viset. Tro och trend har länge stått i ett motsatsförhållande, skulle man kunna säga. Att så verkligen inte behöver vara fallet anser den unga generationen som börjat både skapa och kräva modesta plagg med hög modegrad, vilket har kommit att kallas för modest fashion, modest mode. Det är en växande trend, och många internationella modehus är medvetna om att här finns en enorm ekonomisk potential. I veckans program pratar vi mer om den här saken med svenska modeskaparen Faduma Aden. Vi undersöker också vad en skjorta knäppt ända upp i halsen kan symbolisera. Och så tittar vi närmare på en för kläder viktig kroppsdel midjan. Veckans gäster är Philip Warkander, doktor i modevetenskap, samt Cia Jansson, chefredaktör på tidningen Elle.

I veckans Stil ska vi ägna oss åt en favorit i repris, skulle man kunna säga. I alla fall om man saknat glitter, glam, sex och sminkade killar inom modet eller samtidskulturen i stort. För, nu är något på gång, igen. Det är till exempel inte bara en tillfällighet att flera stora internationella skönhetsföretag har anlitat unga välsminkade killar för att representera deras märken i annonskampanjer. Unga män som inte bara ser bra ut i makeup, utan dessutom är hejare på att ge konkreta tips om hur man kan sminka sig till både fest och vardag, oavsett kön. Om könsöverskridande mode har det talats mycket om under senare tid. Uttryck som a-gender, genderless eller könsneutral har myntats för att understryka att kön inte är det viktigaste när det gäller kläder man väljer att köpa, och bära. Men ofta har den typen av kläder också varit just ganska så neutrala. Den typ av mode som ska passa alla han, hon och hen envisas nämligen med att ideligen låna plagg från herrgarderoben, och kanske inte de allra vassaste grejerna. Det handlar ofta om rymliga byxor, tröjor och kavajer som hänger löst, för att dölja avslöjande former. Men de senaste två åren har alltfler modemärken börjat blanda in mer feminint kodade kläder i sina kollektioner riktade till män. Det var bland annat genom att sätta mjuka och kulörta knytblusar på manliga modeller i långt hår, som det italienska märket Gucci 2015 skrällde till, och susade fram till en tätplats på trendtoppen. Äntligen en färgstarkare variant av unisex. I veckans program tar vi också en titt på 1970-talets glamrockvåg, som man skulle kunna se som en föregångare till dagens glamtrend. Vi spanar in ett av de på sin tid populäraste glamrockbanden, Sweet, och träffar Ulla-Lena Reuterstrand och Siri Sander som startade, och var ordföranden, i Sveriges officiella Sweet-fanclub på 1970-talet. Vi träffar också det nya svenska modemärket LazoSchmidl som fick mycket uppmärksamhet under vårens modevecka i Stockholm där de visade unga män iklädda negligéer och glittrande jumpsuits. Och så pratar vi med några unga män gjort sig bemärkta genom att på Youtube och Instagram lägga ut klipp där de sminkar sig. Veckans gäst är Philip Warkander, doktor i modevetenskap.

Varför har skägget blivit en estetisk fetisch och vad betyder manscaping? I första programmet av Vi måste prata om håret! berättar Philip Warkander, doktor i modevetenskap, varför David Beckham har fått killar att vaxa benen. Att följa trender har blivit ett nytt sätt att vara manlig på och mannens kropp har blivit en yta som inte bara finns till för att stadga upp intellektet utan också för att vårda, säger han. Konstnären Camilla Flink berättar om hur hennes konst väckte både äckel och vrede när hon forsokte lansera ett nytt mode med hjalp av felplacerat hår. Och så får vi följa med Tomas Eriksson till skönhetssalongen.

I måndags började Stockholms modevecka och i veckans STIL ger vi oss ut i stadens modevimmel för att tala med olika nyckelpersoner i branschen om poängen med modeveckan och vem den är till för. Modeveckan som fenomen debatteras idag mer än tidigare. Har allmänheten där att göra till exempel? Det talas om "demokratiskt mode" och att alla ska kunna ta del av modeveckorna, inte bara i Sverige och på Stockholms modevecka (eller Fashion Week Stockholm, som den också kallas), utan även i Paris, New York, London och Milano. Men varför då? Har allmänheten verkligen glädje av att se plagg som ännu inte finns att köpa? För det är ju kläder som inte finns i butik förrän till hösten som visas under modeveckorna. Och hur ska man visa kläder? Är den klassiska catwalkvisningen passé? Den där inbjudna sitter på långa rader, slåss om platser på "frontrow" för att se modeller svaja fram? Ska de livestreamas så att man kan sitta hemma och titta? Ska man skapa Instagram-vänliga installationer? Eller ska man göra som designern Ida Klamborn installera interaktiva robotar på första raden som ställföreträdande ögon och öron för alla som laddat ner appen "Democratic Frontrow"? Ännu oklart. Men klart står att tekniken har förändrat sättet att betrakta mode på, på flera sätt. Det paradigmskifte är på väg, menar somliga. Stora grejer på gång, med andra ord. I veckans program träffar vi Emma Ohlson, generalsekreterare för Association of Swedish Fashion Brands. Karina Ericsson Wärn, tillförordnad konst- och designchef som även ansvarar för det mode som visas på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Susanna Strömquist, journalist som skriver för Dagens Nyheter och Elle. Kristofer Andersson, chefredaktör för bon.se och redaktionschef på magasinet Bon. Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet. Lena Patriksson Keller, grundare av, och styrelseordförande för, Patriksson Communication, och initiativtagare till Association of Swedish Fasion Brands. Samt Roland Hjort och Ida Sjöstedt, modeskapare och gamla moderävar som sett hur Stockholms modevecka utvecklats under åren. Späckat program med andra ord!

I veckans STIL ska vi öppna museernas och modehusens arkiv för att undersöka vad vi samlar på, varför och för vem. Varför är det överhuvudtaget viktigt att arkivera och dokumentera vår historia i form av föremål, hur många prylar har vi plats för att spara, och vems historia är det egentligen vi skriver när vi samlar ett urval av saker i arkiv? På Stockholms Stadsmuseum har man samlat och arkiverat föremål under temat Stockholm sedan början av 1900-talet. Här finns alla möjliga sorters saker (vattenledningar från 1700-talet, kakelugnar, gamla skepp, dockskåp och delar av rösträttskämpen Kata Dalströms sittgrupp - för att bara nämna några) som på olika sätt berättar en historia om vad staden en gång var. Vi har besökt museets arkiv i Frihamnen i Stockholm. Vi har också pratar med några svenska modeskapare om hur de ser på samlande. Är det viktigt att spara och arkivera varenda plagg man har gjort eller är det bättre att inte vara så sentimental och istället ha arkivet i sitt huvud? Veckans programledare är David Mehr och gäster i programmet är Veronica Hejdelind, publik chef på Arkitektur- och designcentrum, och Philip Warkander, doktor i modevetenskap.

Världens första doktor i modevetenskap, Philip Warkander, gästar Aschberg idag!

Hur påverkar kläder oss i vardagen? Hur viktigt är det att uttrycka sin stil genom mode? Elin och Flora pratar utseendefixering och varför vi så ofta inte vågar klä oss som vi verkligen vill. De tittar på modevärldens ideal och ser på hur vi alla påverkas av mode oavsett om man är intresserad av det eller ej. Gästar programmet gör sveriges enda doktor i modevetenskap nämligen Philip Warkander som skrivit en avhandling om samspelet mellan stil, sexualitet och kön.

Transsexuella modeller, punk och en läderkjol till Kanye West. Vad håller egentligen det anrika franska modehuset Givenchy på med idag? Går en strålande framtid till mötes, är svaret. Husets chefsdesigner Riccardo Tisci (1974 ) har nämligen framgångsrikt lyckats blåsa bort det damm som legat över märket och förvandlat det till ett modernt och samtida märke, på många sätt. Han använder inte bara sin makt i modevärlden till att formge kläder, utan till att försöka förändra attityder. Just nu är han extra mycket i ropet genom sitt arbete med den nya stora modeutställningen Punk: Chaos to Couture på Metropolitan Museum of Art i New York. Mer om honom och hans förvandling av märket Givenchy berättar vi i veckans STIL. Riccardo Tisci är en av modevärldens mer medvetna designer som inte tvekar att använda sig av sin position till att få ut olika budskap om acceptans. ”Jag vet att jag kan göra kläder som ser bra ut på catwalken, men varför inte passa på att ge människor något att tänka på samtidigt?”, som han säger.  Till modehusets annonskampanj inför hösten och vintern 2010 valde han till exempel att använda sig av sin goda vän Lea T, en transsexuell modell från Brasilien. Många menade att han var på väg att göra sitt livs misstag. Men han stod på sig, och stödet blev massivt. Till och med den amerikanska tv-stjärnan Oprah Winfrey bjöd in Lea T till sin show. Om stilar som avviker från normer vet Philip Warkander en hel del. Under fem år har han skrivit och arbetat med en avhandling, med fokus på stilar av så kallad ”queer” karaktär, under sina studier på Stockholms universitet. Förra veckan disputerade han – och blev därmed världens första doktor i modevetenskap. Honom har vi träffat. I början av juni kommer Riccardo Tisci att tilldelas den amerikanska modebranschorganisationen CFDA:s prestigefulla internationella pris, för han är också en hejare på design. Något som man också just nu kan se om tar sig till Parisoperan för att se deras uppsättning av i Ravels Boléro. Han har gjort de skira dräkterna av hudfärgad spets och brodyr. I det avseendet påminner han om grundaren av huset Givenchy, Hubert de Givenchy (1927–). En man som för många är nära förknippad med Audrey Hepburn och hennes garderob. Han klädde henne både privat och professionellt. Om hur det gick till på modehuset när det begav sig då får vi också höra i programmet. En av nycklarna till Riccardo Tiscis framgång är hans förmåga att fånga upp samtiden i sina kläder och skapa plagg som sprider sig som en löpeld. Till sin herrkollektion hösten 2011 lanserade han till exempel en t-tröja med en stor bild på en Rottweilerhunds ansikte, som visar tänder och tunga, i vad som kan beskrivas som ett ilsket – och väldigt skräckinjagande– morrande. Det blev en dunderhit. Men hundar som bär t-tröjor, hur ska man förhålla sig till det? Mer om det får vi också höra. Veckans gäst är Ingrid Giertz Mårtenson, VD för konsultföretaget Swedish Vision och rådgivare till en mängd mode- och kulturrelaterade organisationer.