Podcasts about konsumtion

Nu har jag kommit fram till sista delen av min lilla poddserie om Konsumtion och Ekonomi. Efter all läsning om siffror, ekonomi och konsumtion började jag snegla lite mer på det här med minimalism. Ni vet det här med att ha så lite grejer som möjligt i sitt liv. Så långt har jag inte kommit […]

Patrick und Jörg widmen sich einer Grundlage unserer Gesellschaft dem Vertrauen. Vertrauen ist in vielen Beziehungen wichtig. Am Beispiel der aktuellen Politik wird aber deutlich, dass Vertrauen in Beziehung auf unterschiedliche Dinge das Verhalten der Menschen beeinflussen kann. So kann ich eher einer Partei oder einem Politiker oder sogar einer Idee vertrauen. Für Unternehmen stellt sich die Frage, vertrauen die Kunden in den CEO, die Marke und/oder dem Verkäufer. People by from people they like – gilt dieser Satz auch in der heutigen komplexen Welt? Und wie gehen Dienstleister mit dem Thema Vertrauen um, wenn die Qualität des Angebots erst nach der Konsumtion beurteilt werden kann? Darüber hinaus ist der Effekt der Hysterese zu beachten. Wird Vertrauen zerstört, gibt es meist nicht sofort eine Reaktion, aber wenn eine Reaktion folgt, braucht es sehr viel, um Vertrauen wieder aufzubauen. Wertvolle Erkenntnisse, wie immer aus der Sendeanstalt Beromünster. 

Ring P1 från Göteborg om bland annat gårdsförsäljning, konsumtion, servicen i glesbygd och solceller i reservkraftverk. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Malmö om bland annat skattepengar till forskning, kärnkraftens miljöpåverkan, svenskarnas konsumtion och närhet till sin släkt. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är det årets mesta shoppingdag - Black Friday, men denna sista fredag i november har också uppmärksammats internationellt som ”En köpfri dag” med en uppmaning till lla om att inte handla något alls under 24 timmar. Oavsett om du shoppar idag eller inte så kan här vara ett bra tillfälle att ta sig en funderare över sin konsumtion - hur hållbar är den egentligen och varför köper vi prylar vi inte behöver? Så därför bjuder vi dagen till ära på en repris från tidigare i år som handlar om just det här.Klipp och musik:Viaplay Reality, Julbelysning på avbetalning?! | LyxfällanTeddy Pendergrass - Turn off the LightsSVT Dokument utifrån - GlödlampskonspirationenSVT- De rätta jeansen 1976Ariana Grande - 7 ringsABC News, Black Friday doorbuster deals create chaos in storesABC News, Caught on Tape - Violent Black Friday Shopping Brawlsmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trendspaning. Forskarna Hanna Wittrock och Philip Warkander trendspanar utifrån textilt management-området. Agnes Andersson Wänström leder avsnittet.

Your diet is not only what you eat. It's what you watch, what you listen to, what you read, the people you hang around. Be mindful of the things you put into your body emotionally, spiritually and physically. Allt som omger oss, alla intryck, det vi bär på vår kropp och det vi stoppar i oss — allt det påverkar vårt mående. I det här avsnittet pratar vi om hur man kan se på sin hälsa ur ett bredare perspektiv, hur vår resa har sett ut och hur bådas våra flyttar ut på landsbygden har påverkat vår konsumtion.

I det här avsnittet gästas vi av samhällsdebattören och hållbarhetsprofilen Anders Wijkman, som bland annat är ledamot i FNs resurspanel, IRP, som nyligen släppte en rapport om konsumtion och resursanvändning. I det här avsnittet pratar vi om hur det egentligen står till med jordens resurser, vikten av att rösta och engagera sig i Europaparlamentsvalet i juni och så får vi en kommentar kring Klimatpolitiska rådets svidande kritik av regeringens klimatpolitik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Löpning är inte träning, utan konsumtion. Det ortopediska klimakteriet, varför äldre ultralöpare riskerar benskörhet och anledningen till att du aldrig ska använda träning för att gå ner i vikt. Varför promenader inte är motion och anledningen till att kvinnor bör mäta sin kroppslängd minst en gång per år. Det och mycket mer i ett fullmatat avsnitt med ortopedläkaren Soheila Zhaeentan, aktuell med boken Kroppssmart (Natur & Kultur). Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är överkursen i hållbar konsumtion, det vill säga hela Emmas intervju med Katarina Graffman som är doktor i kulturantropologi. Katarina berättar bland annat om varför man kan få kickar av att konsumera, att materialism inte behöver ses som något dåligt och om det är vanligt att få dåligt samvete efter att man har shoppat.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

För många av oss är det här en knaper tid på året. Mycket pengar har bränts under julens begivenheter och det känns långt till nästa veckas lönecheck, av den anledningen kallas den här veckan för årets fattigaste. Men kanske hade den här tiden inte behövt vara så tuff om det inte vore för att vi svenskar lägger så mycket pengar på prylar vi inte behöver och kläder vi inte använder. Varför gör vi så och hur kommer det sig att identitet och konsumtion är så starkt sammankopplat? Det har Emma frågat Katarina Graffman som är doktor i kulturantropologi medan Clara har läst på om planerat åldrande och Black Friday-kaos.Klipp och musik:Viaplay Reality, Julbelysning på avbetalning?! | LyxfällanTeddy Pendergrass - Turn off the LightsSVT Dokument utifrån - GlödlampskonspirationenSVT- De rätta jeansen 1976Ariana Grande - 7 ringsABC News, Black Friday doorbuster deals create chaos in storesABC News, Caught on Tape - Violent Black Friday Shopping BrawlsVår tenta i hållbar konsumtion hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är du en kulturkonsument? Eller är du en konsument av en kulturkonsument? Under Lunds Kulturnatt var Fontänbubbel med och vi pratade om andrahandskonsumtion av just kultur. En stor marknad på nätet är människor som tittar på någon som utövar en konstform – eller egentligen vad som helst – och reagerar

Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi, är en pionjär inom medie- och konsumentantropologi i Sverige. Hennes främsta forskningsområden är mediekonsumtion och konsumtionskultur, och bland hennes böcker finns t.ex. "Vi är vad vi köper: konsumtionskulturen är här för att stanna", skriven tillsammans med ekonomiprofessor Jacob Östberg.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt slutar lite märkligt. Vi valde att stanna där, det här är en evighetslång diskussion. Vissa saker är bra att de får vara osagda. Fyll gärna på med var du tycker om konsumtion.Om du tar en timme per dag (när du istället skulle ha skrollat sociala medier eller flippat kanaler) och gör något som tar dig mot dina livsmål - då har du lagt motsvarnde nio 40 timmars veckor på det när året är slut. När senast lade du nio arbetsveckor på något? Konsumtion gör konstiga saker med oss. Att konsumera är en vana. Ju mer du gör det desto lättare blir det och du gör det utan att tänka på det. Du blir helt enkelt bra på din vana att konsumera.Är du i en butik så är hela butiken psykologisk krigföring för att bryta ner dig så att du i slutänden spenderar mer pengar i kassan än vad du tänkt dig.Prylar tar inte bara plats i ditt hem,de tar plats i din hjärna med.Den som har många prylar behöverkonsumeramycket mer än den som har få prylar. Har du 100 prylar och de har en livslängd på tre år så¨måste du köpa 30 nya prylar varje år, bara för att byta ut det du redan har. Har du bara 10 prylar behöver du köpa tre nya varje år.Prylarna vi köper idag har enormt designade förpackningar. Det läggs oerhörda resurserpå att få "unboxingen" att maximera din köpuppevelse och prylarna "måste" se snygga ut i butiken för att kunna konkurrera.Det leder i slutänden till att din maximerade köpupplevelse genererar stora mängder avfall som du _måste_ ta hand om. Du får massa skräp och avfall som skall tillåtervinningen.En annan aspekt av konsumtionen är att vi konsumerar merutanatt tänka på det eller ens veta om det. Ta vikten på bilar till exempel. Från 2008 till 2014så ökade vikten på nya bilar med 40 kg. Från 2015 till 2021 så ökade vikten med 200 kg! Det är trenden med "stadsjeepar"som kört i diket totalt. Större är bättre på alla sätt och vis. Men all denna viktproduceras ju av något och det är vår konsumtion som ökar upp det.Så vi lät diskussionen tona ut. Det här är något vi kommer komma tillbaka till flera gånger!Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi får kärt återbesök av Dreams och pratar om hur vi både nu och i framtiden kan konsumera smart, hållbart och långsiktigt! Vi får också höra om hur vi kan göra våra köp klimatneutrala och samtidigt spara pengar utan att veta om det. Dessutom kör vi serie-bonanza och tar ett gödsel-perspektiv på att många bäckar små har betydelse för en välmående planet.

I dagens avsnitt pratar Maja, Artur, Alexandra och Alfredo om klädindustrin. Vad är skillnaden på fast fashion och ultrafast fashion? Vad tjänar en sömmerska? Fungerar konsumentmakt? Artikel om Shein.se och textilarbetarnas villkor: https://proletaren.se/artikel/vidriga-villkor-i-en-ohallbar-industri

Vilka argument kan du slipa på i förhandling med din chef när det kommer till pension? Den här veckan möter du Fredrik Dalhagen, pensions & försäkringsexpert på SEB som delar sina bästa tips på vad du som företagare kan ta ut i pension samt vilken typ av försäkring som är viktig för ditt företag. Dessutom möter du Ketly Freirik och Kärri Brewster-Palt, entreprenörsduon bakom Dottyland, en blockchain startup som ska reducera klimatutsläppen och minska konsumtionen. (Interview in English) Det bästa med pensionen är att det finns en hel del du kan göra för att påverka den. Genom att göra aktiva val och komplettera med ett eget sparande kan du öka dina möjligheter att få den pension du önskar, eller tror att du behöver. SEB vill med Feminvest få fler kvinnor att investera och säkerställa en trygg framtidslön! SEB. I betalt samarbete med SEB.

Ring P1 från Umeå om bland annat misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson, konsumtion och bristen på fängelseplatser. Programledare: Pia Sjögren, ansvarig utgivare: Matti Lilja

Är det möjligt att ha som affärsidé att sälja produkter utan vinst? Dessutom ha som mål att de ska hålla så länge som möjligt? Erik Zetterberg är en av grundarna till Singular Society, en medlemsklubb där allt köps för produktionskostnad och inköpspris och där fokus ligger på miljö, hållbarhet och minskad konsumtion. Med en bakgrund inom modebranschen och näthandel och tidigare höga positioner på Amazon i ryggen berättar Erik om hur han startade Singular, hur retail-och wholesalebranschen fungerar bakom kulisserna och hur priserna sätts för lyxmärkena. Är den traditionella metoden att köpa mode och varor på på väg att försvinna, och vad ska i så fall ersätta den?

Den officiellt uppmätta inflationen i USA var senast 8,5%. I Sverige är den 6%. Vad betyder det? Det betyder att man får mindre för pengarna. Om man inte har fått minst 6% löneökning efter skatt så måste man minska sin konsumtion Om man har bolån och elräkning är det ännu värre. Vi diskuterar vad man ska göra, vilka aktier man skall undvika framöver och två säkra områden närmaste 10-20+ åren. Ungefärliga timestamps 3:00 Hedonistisk anpassning 4:00 Elpriser & Tyskland 9:00 Bolåneobligationer 13:00 Ränteprognoser 20:00 Huspriser 27:30 Vinstmarginaler 30:30 Revolution 35:00 Vinnarbolag

De flesta av oss är uppväxta med perspektivet "lån är dåligt", men tänk om det inte är helt sant? Tänk om det till och med finns bra lån? Vidare tittar vi även på hur man kan resonera kring husköp och sparande till större konsumtion t.ex. kontantinsats, bil, bröllop och motsvarande. I dagens avsnitt fortsätter vi diskussionen utifrån Nick Magiullis bok "Just. Keep. Buying." som släpptes nu i april. Boken bygger på ett 20 tal principer, där vi i den förra delen gick genom de första fem. I denna fortsätter vi diskussionen även om vi gör en ganska lång avstickare för att anpassa den till svenska förhållanden. Principerna vi pratar om i dagens avsnitt är (1-5 pratade vi om i förra delen, avsnitt #250) följer nedan med ett försök till sammanfattning med de viktigaste delarna. 6. Debt Isn't Good or Bad, It Depends on How You Use It ==== Det gäller att skilja på bra och dåliga lån. Det enklaste sättet är att ställa sig frågan: Gör det här lånet mig rikare (bra) eller gör det mig fattigare (dåligt)? Det spelar således sällan någon roll hur stort det är, hur hög räntan är eller liknande. Målet med konversationen i avsnittet är inte att rekommendera att belåna hus och hem, snarare att bli av med ryggradsreflexen att alla lån är dåliga. Det är inte sant. T.ex. är CSN-lånet i år helt och hållet räntefritt, du kan på Avanza låna upp till 3 Mkr till 0 % ränta givet ett antal förutsättningar och därifrån går räntan upp beroende på säkerhet och ekonomisk situation. Tricket är egentligen att leka bank. Dvs. att titta på: 1) Vad kan jag låna pengar för? 2) Vad kan jag placera dem för? 3) Är nettovinsten värt risken och avkastningen? I vissa fall kommer svaret vara ja, och i andra fall nej. 7. Only Buy a Home When the Time Is Right ==== Den andra bärande konversationen är när ska man köpa ett boende som vi och Nick anser är när: - kan se att du kan vara kvar på samma ställe i minst 10 år - har en stabil familjesituation och inte behöver ett annat boende inom 10 år. - har en stabil karriär och ekonomisk situation - har råd och kan ta höjd för ökade kostnader (eller bind ränta) - är medveten om att huset kostar 1-2 % av värdet i underhåll per år - är medveten om att det även kostar tid och energi - är medveten om att boendet inte är en investering utan en konsumtion - är medveten om att boende historiskt har utvecklats som inflation 8. When Saving for a Big Purchase, Use Cash ==== Det sista vi pratar om är att pengar som ska användas inom 3 år bör sparas på bankkonto med insättningsgaranti. Det är något vi har sagt länge, men Nick tar resonemanget till nästa nivå och räknar om det i tid. Dvs. att om du sparar 1000 kr/mån och du behöver 36 000 kr så kommer du behöva spara i 37 månader till följd av inflationen (=2 %). Dvs. att det är värt att spara en månad extra för att vara garanterad pengarna när man behöver dem. Brytgränsen då man ska byta mellan bankkonto och räntefonder går vid ca 3 år. Vi hoppas du gillar avsnittet! Jan och Caroline Länkar ==== Patreon: https://www.patreon.com/rikatillsammans Forum: https://rikatillsammans.se/forum/ Innehållsförteckning ==== 00:00:00 Intro 00:07:40 Saving is for the poor; investing is for the rich 00:11:05 Debt isn't good or bad, it depends on how you use it 00:15:30 Vi har lärt oss att lån är dåligt 00:23:30 Att låna kan ibland sänka risken 00:28:38 En neutral inställning till lån och skulder 00:34:34 Överamortera inte ditt bolån 00:41:17 Ta ett preventivt lån 00:43:51 Only buy a home when the time is right 00:50:17 Boendet är inte en investering utan en konsumtion 00:57:10 Belåning kan användas för att slå index 01:03:05 Varför ökar bopriser? 01:08:50 When saving for a big purchase, use cash 01:14:36 Tumregel kring sparande och tidshorisont 01:18:39 Omvandla inflation till tid

Als ich im Jahr ‘91 im westfernsehfreien Dresden meine erste eigene Wohnung bezog, war verständlich die erste Installation die einer TV-Satelliten-Schüssel vorm Fenster. Diese empfing in den dreistelligen Kanälen oberhalb von Homeshopping und videover- und, perverserweise, audioentschlüsselten Softpornosendern den frei empfangbaren Ableger von Sky, BSkyB des bondbösewichten Rupert Murdoch. Dem war der ideologisch subversive Charakter des utopisch-kommunistischen Star-Trek-"The Next Generation"-Programms mit Captain Jean-Luc Picard durch die Zensur gerutscht, weshalb ich mir jeden Nachmittag auf diesem Sender eine Folge des Meisterwerks im Original ohne Untertitel geben konnte. Mein englisch war dank sozialistischer Sprachpädagogik knapp unterhalb von passabel, welches den Genuss der Space-Opera zu einem linguistisch interessanten Experiment machte: Die erzählten Stories begaben sich in einem  abgesteckten und überschaubaren Setting und das Vokabular war entsprechend limitiert. In diesem gab es jedoch unzählige Technologismen deren Bedeutung man nur durch Deduktion über ein paar Szenen hinweg entschlüsseln konnte. Deuteriumkammern, Holodecks und Warpkerne waren faszinierende Begriffe, die in bekannten Satzstrukturen, Subjekt, Prädikat, Objekt, eingebunden waren, deren Bedeutung man ahnte, aber eine ganze Weile nicht komplett durchstieg. Das erforderte Konzentration, aber da die Stories faszinierend waren, war mir das die Anstrengung und das kleine Vertigo wert, wenn immer man die Serie einschaltete und sich im Sprachdurcheinander zurechtfinden musste.Giwi Margwelaschwili, ein Deutscher Schriftsteller mit georgischen Wurzeln, it's complicated, macht ebenfalls einen Kapitän zum Haupthelden. Im ersten von sieben Bänden seiner Autobiographie (von denen jedoch erst zwei erschienen sind) heißt sein Picard “Wakusch” und er ist es sujetbedingt selbst. Nach den ersten paar Seiten im Buch und dem zweiten oder dritten WTF? bemerkte ich die kleine Anstrengung und das seltsames Vertigo aus den Neunzigern wieder, war aber schon so tief in der Story eines, wie ich durchaus mühevoll entzifferte, Kindes, geboren 1927 in Berlin und wie es sich im Aufstieg und Fall Nazideutschlands ebendort lebte. Was war passiert?Nun: “Kapitän Wakusch” ist eines der wenigen Bücher, die zu besprechen ohne dem Rezipienten wenigstens eine kleine Leseprobe an die Hand zu geben, wenig Sinn macht. Der erste Satz im Buch lautet:"Goglimogli ist mit Zucker angerührtes Eigelb, das die kleinen Wichte zu essen bekommen, damit sie groß und stark werden."Noch ist nichts Beunruhigendes passiert, auf dem halben Weg zum Pudding stehen geblieben, ist "Goglimogli" halt etwas, was man in Georgien isst, denkt man. Georgien vermutet man als Herkunft des Autors auch ohne Wikipedia zu konsultieren, überlange Namen mit vielen Ws, Schs und immer noch eine Silbe oder zwei mit I hinten dran. "Wicht" ist ein reizendes Wort für kleine Kinder, wir sind gespannt."Und es ist der Anfang aller wichtigen Geschichten, die ein Häuschen und eine Wartburg zum Gegenstand haben", geht es weiter.Man stutzt. Wartburg. Eisenach? Wikipedia hilft nicht wirklich, ein Strg-F in Giwi Margwelaschwilis Eintrag um nach "Eisenach" und "Wartburg" zu suchen, bleibt ergebnislos. Es folgt: "In den Goglimogli 27 ist - was jeden Altertumsforscher entzücken muß - aber auch der Goglimogli des ersten Jahrhunderts eingeträufelt."Das seltsame Vertigo beim Lesen stellt sich ein und man ahnt, dass das hier ein Werk ist, das mit ein paar Regeln bricht und so tun wir das auch mit einer eisernen falschgoldschen: "Lese nie über ein Kunstwerk vor dessen Konsumtion". Oder so ähnlich. Ich verabscheue Klappentexte, die Teaser von Netflix werden ignoriert, wenn jemand über ein Werk referiert, dass ich plane zu lesen, hören oder sehen, sing ich laut und schief "Lalala!". Bei “Kapitän Wakusch” jedoch guck ich kurz in Herausgeber Jörg Sundermeiers Einleitung und da mir erklärt wird, dass es um eine Autobiographie von Giwi Margwelaschwili geht, in ein paar Byte der Wikipedia. Und so wird der Grund für das Erfinden oder das immer recht clevere Umwidmen von Begriffen schnell klar. Während der erste Band von "Kapitän Wakusch" mit dem Untertitel "Deuxiland" die Jahre von Margwelaschwilis Geburt bis zum Jahr 1947 beschreibt, geht es im zweiten Band, ominös "Sachsenhäuschen" untertitelt, um seine Inhaftierung und anschließende Verbannung durch den sowjetischen Geheimdienst nach Georgien. Mit zwanzig Jahren findet sich Margwelaschwili also in einem Landesteil, dessen Sprache er kaum versteht, welches zu einem Staatenbund gehört, dessen Sprache er kaum spricht und deren Zensoren der Autor, aufgewachsen in Deutschland während des großen Vaterländischen Krieges, höchst suspekt ist. In Tbilisi sitzt ein angehender deutscher Schriftsteller ohne sich in dieser Sprache austauschen zu können unter permanenter Beobachtung. Da wird man schon ein wenig wunderlich und so lässt er seinem literarischen Schnellkochtopf nur sehr kontrolliert den Dampf ab und bemüht sich die Story zu erzählen, die da raus muss, ohne dass die Zensoren sie ihm wegnehmen. Denn Kopierer waren im Ostblock Verschlusssache - und dazu gehörte Blaupapier. Geschriebenes, welches die Zensur nicht besteht, ist für immer verloren. Das Resultat ist ein Kunstwerk an der Scheide von wunderbar und hässlich, es entscheidet die Tagesform. Nicht die des Schreibenden, das Werk ist, zumal ob der absurden Länge von allein 400 Seiten für die ersten zwanzig Lebensjahre, beeindruckend konsistent. Nein, es hängt enorm von meiner Bereitschaft ab, die Sprache "gut" zu finden, was für jedes gewöhnliche Stück Belletristik, einen Whodunnit, eine Space Opera oder "Harry Potter" ein klarer Daumen nach unten sein muss - aber "Kapitän Wakusch" ist etwas Anderes, ein Stück zwischen kreativ-poetischer Belletristik und Wittgensteinscher Sprachzerlegung zum Zwecke, die halbgebildeten Idioten von der sowjetischen Zensur mit ihrem nемецко-русский словарь in den Wahnsinn zu treiben. Man sieht sie vor sich, wie sie Goglimogli im Wörterbuch nicht finden und zu wenig deutsch sprechen um "zu fühlen", dass Goglimogli für Ideologien und deren Konsequenzen stehen, für das Bewusstsein des Selbst und alles was man im Kopf ist. Und dabei gibt Margwelaschwili doch eine Menge Hinweise. Er nummeriert sie doch so reizend. Goglimogli 17. Goglimogli 27. Goglimogli 37. Ja, man muss unterscheiden zwischen dem, der 27 an die Macht gekommen ist und dem der 27 geboren ist, Herr Zensor, das muss man im Gefühl haben.Dann googlen die Dixieland und ahnen, dass damit nicht nur die Musik gemeint sein kann, denn es gibt rechtes und linkes Dixieland. Merken sie, dass das linke Dixieland sich nicht geografisch verortet sondern ideologisch? Dass man im rechten Dixieland den Charleston tanzt, aber nicht den Boston? Und führen Dixiebahnen dorthin während man in seiner Burg wartet?Das alles kann eine Tortur sein zu lesen und es kann ein genialer Mindfuck sein. Es ist an den besten aller Tage ein permanentes Bilderrätsel, welches einen durch ein Berlin der Dreißiger führt, welches, hinter dem Schleier der Wortbildungen seltsam konkret erscheint. Wie der Kunsttext eine erhöhte Aufmerksamkeit und Bereitschaft zur Phantasie bedingt, gibt er der Lesenden Schwung sich ein kleines Kopfkino zu befüllen, zusammengesetzt aus den Bildern der eigenen Jugend in der Hauptstadt, ein paar Film- und Fernsehfunkschnipseln und abstrakten Vorstellungen über die Dreißiger Jahre ist man, Tagesform vorausgesetzt, enorm drin in einem Berlin in dem sich die Normalität einer Kindheit inmitten von Veränderungen abspielt, die wir alle faktisch kennen, uns aber nur schwer ausmalen können. An schlechten Tagen jedoch, an denen ich erschöpft in den Ohrensessel sinke und nur noch “Inspector Barnaby” schauen möchte, darf ich "Kapitän Wakusch" nicht in die Hand nehmen. Mich ekelt es vor Goglimogli, "Was für ein blödes Wort!" poltert der innere Monolog, "Schreib richtiges Deutsch!" befiehlt der ewige Nazi im Deutschen Literaturkritiker. Deshalb bin ich erst auf Seite Hundert von Vierhundert im ersten Band und fühle mich ulyssisch, fürchte, die hoffentlich alle noch im Verbrecher Verlag erscheinenden Bände, in diesem Tempo im Leben nicht mehr zu schaffen. Was egozentrischer Scheiß ist, denn Margwelaschwili hat nicht für mich geschrieben, sondern für sich und ist also niemandem etwas schuldig. Solcherlei Literatur kann gut gelingen und schlecht, leichte Literatur ist es fast nie. Für mich ist es große Kunst, die ihren Platz findet zwischen der vielen kleinen, einfach lesbaren und sie dabei weit und breit überragt.In der nächsten Episode bespricht Anne Findeisen “Was das Leben kostet”, ein Buch von Deborah Levy. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit lobundverriss.substack.com

Grabbarna hälsar god jul i hiskeligt tempo då de verkar tro att kopiera podcasts producerad av medelålderskvinnor är ett vinnande koncept. Amma eller mjölka, vad är skillnaden? Hör grabbar spekulera i saker de inte förstår! Oskar verkar ha blivit det gyllne exemplet hos Joacims familj medan hans egen mor fördömer honom. Hur kan detta nå upprättelse? Lyssna och häng med! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ida Hillebjörk bygger Umeås första återbruksgalleria och forskaren Anna-Karin Nygren berättar om sitt klädmärke och engagemanget i  F/ACT Movement. Ida vill bryta sig loss från masshysterin och Anna-Karin och Ida börjar till slut klura på helt nya affärsmodeller. Men grundfrågan var - hur ser nya tidens konsumtion ut och hur kan mode bli hållbart? 

Vi tar oss an det simpla lilla ämnet konsumtion kopplat till spirituellt och häxigt utövande. Vi försöker att problematisera konsumtionshetsen utan att alltför mycket kasta sten i glashus. För det är ju just det, att hur medvetna vi än försöker att vara så lever vi i ett samhälle som bygger på att dess medborgare konsumerar. Vi gör åtminstone ett tappert försök att reda ut hur en kan göra mer medvetna val och att försöka undvika att dras med i hetsen.

Vilka är vi utan konsumtion och vart hittar vi offentliga platser fria från den? Vi diskuterar hur det mesta i vår omgivning, inklusive oss själva går att säljas och köpas via våra känslor, för att skapa en stilbild av hur vi vill uppfattas. När behoven är tillgodosedda riktar kapitalismen sin uppmärksamhet på våra känslor. Natalia, Annika och Mirjam från Psyket i kapitalismen-cirkeln samtalar om våra själar i konsumtionssamhället utifrån Eva Illouz' text Emotions and Consumption (2015).Krakelpodden är en antikapitalistisk podd om kroppen, språket, kulturen och politiken. Görs av föreningen Krakel i Malmö. Läs mer om oss på www.krakelkrakel.com. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

De regnbågsfärgade sedlarna kallades majorer – Göteborgsstadsdelen Majornas alldeles egna valuta. Tanken var att majorerna skulle främja den lokala handeln och bidra till hållbar konsumtion. Men det är inte bara i Sverige som lokala valutor använts – och projekt i bland annat Brasilien och England har nu fångat forskares intresse. Är det ett hipsterpåhitt eller kan lokala valutor bidra till hållbar utveckling? Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

De senaste marknadsnyheterna från DiTV med Alexandra Li Letterfors See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förändringar av skattesystemet står högt på den ekonomisk-politiska dagordningen. Men fokus är främst på kapital- och arbetsinkomstbeskattningen, medan konsumtionsbeskattningen hamnat mer i skymundan. I en ny SNS-rapport analyserar skatteforskaren Spencer Bastani hur konsumtion bör beskattas och presenterar förslag till förändringar i skattesystemet. Medverkande Spencer Bastani, docent i nationalekonomi verksam vid IFAU och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet, samt Institutet för Näringslivsforskning Ulrika Hansson, skattejurist, Fastighetsägarna Kjell Jansson (M), ledamot i riksdagens skatteutskott Anders Österberg (S), suppleant i riksdagens skatteutskott Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Poddavsnittet är taget från Islamakademins YouTube-kanal.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Wachstumsimperativ und Krisenpermanenz gehen Hand in Hand. Doch wie könnte eine politische Ökonomie des Degrowth aussehen? Shownotes  Max Koch auf der Website der Universität Lund: https://portal.research.lu.se/portal/en/persons/max-koch(4e809051-11d9-4d7a-952f-80f24b1e3458).html Artikel "In search of a political economy of the postgrowth era" (2020) von Max Koch und Hubert Buch-Hansen in "Globalizations" (ganzer Artikel als PDF): https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14747731.2020.1807837?needAccess=true Artikel "Die Naturalisierung des Wachstums in Produktion und Konsumtion. Von Marx über den Regulationsansatz zu Bourdieu" (2017) von Max Koch in "PROKLA" (ganzer Artikel als PDF): https://prokla.de/index.php/PROKLA/article/download/63/51/104 "Einkommens- & Vermögensgrenzen aus Degrowth-Sicht" (2019) von Max Koch und Hubert Buch-Hansen (Blogpost zum gleichnamigen Artikel): https://www.postwachstum.de/einkommens-vermoegensgrenzen-aus-degrowth-sicht-20190603 Buch "Postgrowth and Wellbeing. Challenges to Sustainable Welfare" (2017) von Milena Büchs und Max Koch: https://www.palgrave.com/de/book/9783319599021   In der Episode erwähnte Personen, Konzepte, Texte & mehr: Degrowth-Webportal: https://www.degrowth.info/de/ Degrowth Vienna 2020: https://www.degrowthvienna2020.org/ Clive Spash auf der Seite der WU Wien: https://www.wu.ac.at/mlgd/staff/spash "Suffizienz" im Lexikon der Nachhaltigkeit: https://www.nachhaltigkeit.info/artikel/suffizienz_2034.htm Pierre Bourdieu (Wiki): https://de.wikipedia.org/wiki/Pierre_Bourdieu Buch "Die feinen Unterschiede - Kritik der gesellschaftlichen Urteilskraft" (1987) von Pierre Bourdieu: https://www.suhrkamp.de/buecher/die_feinen_unterschiede-pierre_bourdieu_28258.html "Ökonomisches Kapital, kulturelles Kapital, soziales Kapital" von Pierre Bourdieu, in "Soziale Ungleichheiten" (ganzes Kapitel als PDF): http://unirot.blogsport.de/images/bourdieukapital.pdf Antonio Gramsci (Wiki): https://de.wikipedia.org/wiki/Antonio_Gramsci Nicos Poulantzas (Wiki): https://de.wikipedia.org/wiki/Nicos_Poulantzas Giorgos Kallis auf der Website von Research & Degrowth: https://degrowth.org/giorgos-kallis/ Ulrich Brand (Wiki): https://de.wikipedia.org/wiki/Ulrich_Brand_(Politikwissenschaftler) Amartya Sen auf der Website der Harvard University: https://scholar.harvard.edu/sen/biocv Manfred Max-Neef (Wiki): https://de.wikipedia.org/wiki/Manfred_Max-Neef   Weitere Future Histories Episoden zum Thema: Episode 28 mit Joanna Pope zu Degrowth & Akzelerationismus: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s01/e28-joanna-pope-zu-degrowth-amp-akzelerationismus/ Episode 36 mit Ronja Morgenthaler & Kai Kuhnhenn zu Zukunft für alle: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s01/e36-ronja-morgenthaler-amp-kai-kuhnhenn-zu-zukunft-fuer-alle/ Episode 29 mit Thorsten Thiel zu Demokratie in der digitalen Konstellation: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s01/e29-thorsten-thiel-zu-demokratie-in-der-digitalen-konstellation/ Episoden 31 & 32 mit Daniel E. Saros zu digital Socialism: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s01e31-daniel-saros; https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s01e32-daniel-saros-part-2 Episode 38 mit Ulrike Hermann zu kapitalistischer Planwirtschaft: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s01/e38-ulrike-herrmann-zu-kapitalistischer-planwirtschaft/ Episode 46 mit Rahel Süß zu Demokratie und Zukunft: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s01/e46-rahel-suess-zu-demokratie-und-zukunft/ Episode 47 mit Stefan Meretz zu Commonismus: https://www.futurehistories.today/episoden-blog/s01/e47-stefan-meretz-zu-commonismus/   Wenn euch Future Histories gefällt, dann erwägt doch bitte eine Unterstützung auf Patreon: https://www.patreon.com/join/FutureHistories? Schreibt mir unter office@futurehistories.today und diskutiert mit auf Twitter (#FutureHistories): https://twitter.com/FutureHpodcast oder auf Reddit https://www.reddit.com/r/FutureHistories/ www.futurehistories.today   Episode Keywords: #Degrowth, #Postwachstum, #GrünesWachstum, #Demokratie, #Bürgerrat, #Kapitalismus, #Kapital, #PolitischeÖkonomie, #DigitalSocialism, #GreenNewDeal, #KarlMarx, #PierreBourdieu, #UlrikeHermann, #MaxKoch, #HubertBuch-Hansen, #Postgrowth, #Suffizienz, #HomoOeconomicus, #Postkapitalismus, #Wirtschaftswachstum, #Wirtschaftsschrumpfung, #HeterodoxeÖkonomie, #PluraleÖkonomik  

Vad styr vårt konsumtionsbeteende och är vi så rationella som vi tror? I det här avsnittet pratar Ann och Rustan om konsumtion med gästerna Carys Egan-Wyer som är forskare i företagsekonomi och Alexandra Davidsson som är generalsekreterare på Medveten Konsumtion. Avfallet är en podd producerad av Sysav. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2013 pratade alla om Lars Noréns dagbok. Andreas ville skriva en artikel om det i tidningen som Mattias var redaktör för. Men hur skulle det göras? Var inte allting sagt? Det här avsnittet handlar om hur vi man kan ta fram idéer i par. 1) Andreas fann en ny infallsvinkel på Noréns dagbok. 2) Mattias coachade fram idén från "strategi" till design. 3) Det blev ett bra exempel på samarbete.    Den färdiga texten kan du läsa här: Vem kunde ana att en 69-årig dramatiker skulle skriva standardverket för svenska storshoppare? DN Lördag har läst Lars Noréns detaljerade dag-bok och listar hans köpvanor. Ett ohämmat sug efter dyra designkläder förknippas främst med bloggar som skrivs av unga kvinnor. De kritiseras ofta för sin ytlighet och för att bidra till en konsumtion som är ohållbar för både plånbok och miljö. För fem år sedan fick de konkurrens från oväntat håll. Då kom Lars Norén - kanske mest känd för pjäser som "Natten är dagens mor", "Kaos är granne med gud" och kontroversiella "Sju tre" - ut med "En dramatikers dagbok" som skildrar hans liv mellan 2000 och 2005. Tidigare i år släpptes nästa volym som täcker 2005-2012. Bara Norén själv vet om innehållet är sant, men intrycket av dagböckerna är att de fungerar som rådata från någon som ägnar sig åt ett litterärt experiment. De är krävande läsning med sina bibeltunna, onumrerade sidor. Trots att poeten, dramatikern, regissören och före detta konstnärlige ledaren Lars Norén är en uppburen kulturpersonlighet är parallellen till shoppingbloggar ofrånkomlig. Han avfärdar Hennes & Mauritz som trist och anser att Filippa K:s plagg är av undermålig kvalitet. I den första dagboken handlar vanemänni-skan Lars Norén företrädelsevis kläder från klassiska lyxmärkena Armani, Prada och Yamamoto. Efter 2005, i andra boken, handlas mer supermoderna snitt från Carpe Diem, Comme des Garçons och Acne (där han har 25 procents rabatt). Han beskriver ofta hur vackra plaggen är och ångesten inför att betala 10 000 kronor för ett par byxor. Kanske är det därför Norén ej sällan använder handpenning för att få lite betänketid. "Jag gick in och såg på ett par opraktiska solglasögon från formgivaren Philippe Starck (...) De kostar 3 300. Jag la 500 på dem, fast jag tycker att det är sinnessjukt, för att det är ett jävla slöseri. Jag kommer säkert att köpa dem. Jag vill inte komma in och framstå som en människa som ångrar sig och inte vet vad han vill", noterar Norén den 18 oktober 2002. Han skriver aldrig om vad han har på sig för dagen eller känslan av att bära de exklusiva plaggen. Själva inköpet är det centrala, något som många säkert kan känna igen sig i. Skillnaden är att en internationellt erkänd dramatiker som Lars Norén inte behöver spara. Han bara handlar. Ett annat problem är att han har svårt att göra sig av med plagg i samma takt som nya tillkommer. "Det enda jag inte kan slänga är kläder. Jag har gjort det två gånger, lämnat till härbärget på Slussen och till en klädinsamling i Södertörn, och jag har fortfarande obehagliga minnen på nätterna. Jag har kvar kläder sen sextiotalet", skriver Norén den 22 februari 2001. Dagböckerna kan också fungera som avskräckande exempel för alla som funderar på att köpa fritidshus. Gården på Gotland är ett svart hål där hundratusentals kronor försvinner i renoveringar, växt efter växt inhandlas och oräkneliga kubikmeter grus beställs till trädgården (en besatthet som växer sig så stark att en spade i en grushög beskrivs som det vackraste han sett). - Konsumtion började bli en del av identiteten redan på 1800-talet då varuhusen växte fram. Men det tog fart under 1960-talet då marknadsföringen började handla om att sälja en livsstil och det är något som fortfarande ökar, säger Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Mest passionerad är Lars Norén när det gäller mode. Kläderna får ett högre värde än det rent estetiska. Marcus Gianneschi, doktor i företagsekonomi, menar att det finns ett spänningsfält mellan yta och djup. Vi är uppfostrade med att det är insidan som räknas samtidigt som vårt yttre har stor betydelse i sociala sammanhang. - Paradoxen mellan materialism och idealism kan hos vissa bli väldigt ångestfylld, säger Marcus Gianneschi. Somliga brottas med känslan av att de lägger pengar på fel saker, andra får dåligt samvete för att de medverkar till mänsklighetens ohållbara livsstil. När Marcus Gianneschi i egenskap av forskare har intervjuat människor om detta har det sällan tagit längre än någon kvart innan grubblerierna kommit upp till ytan. - Alla har egna strategier för att hantera det här. Vissa gör uppehåll i sitt shoppande eller fattar beslut om att inte handla de billigaste kläderna eftersom de tillverkats av människor med låga löner i andra delar av världen. Men det är väldigt svårt att inte falla tillbaka i gamla vanor, säger Marcus Gianneschi. Lars Norén reflekterar återkommande över sin konsumtion. Varför köper han en bok av Dennis Lehane som han redan i Hedengrens bokhandel vet att han aldrig kommer att läsa? Eller en Commes des Garçons-kostym trots att han nästan aldrig klär sig så dressat längre? Han förstår det inte själv, äcklas över sin konsumtion och gör ta-fatta försök att ta sig i kragen. Den 18 maj 2003: "Jag har slutat konsumera. Konsumera gör man för att det är så enkelt, en av de enklaste handlingarna i världen." Den 24 september samma år: "De belöningar jag ger mig, hämningslöst och obetänksamt, är vackra dyrbara kläder hos Yamamoto, Issey Miyake, L'Eclaireur. Jag köper bara plagg som jag känner igen mig själv i, som har ett mörker." Och mycket mörker blir det under arbetsperioderna i Berlin. Vid ett tillfälle shoppar Lars Norén så mycket att kreditkortets magnetremsa slits ut. Inga Johansson, den hårt prövade revisorn, tvingas skicka ett nytt från Sverige. I Berlin umgås Norén tätt med scenografen och shoppingbrodern Charles Koroly, i dagboken kallad Charly, som delar intresset för exklusiva kläder. Tillsammans ägnar de sig åt en modemässig variant av "Brakfesten", filmen där fyra män äter ihjäl sig. Enligt den första dagboken handlar Koroly så mycket att han på flygplatsen tvingas betala för 40 kilos övervikt. Han reagerar genom att anklaga tyskarna för att tillverka alldeles för stora resväskor. I medierna har Lars Noréns dagböcker fått mest uppmärksamhet för hårda personomdömen. Men det finns mycket annat att diskutera. Det tyckte Göteborgs kliniska seminarium som 2008 anordnade en diskussion om den första dagboken. Initiativtagare var psykologen och psykoterapeuten Mats Svensson, som har en lång relation till Lars Noréns konstnärskap. Redan 1968 köpte han diktsamlingen "Stupor - Nobody knows you when you're down and out" som lästes hemma i köket på mammas plastmatta. Mats Svensson tycker att beskrivningen av konsumtion i Noréns första dagbok är intressant: - Både damer och herrar i vår ålder, som inte längre kan förlita sig på naturen, skaffar sig ofta särskilda egenheter. Det kan vara dyra hattar eller fina smycken. Fenomenet är mycket utbrett men det pratas sällan om det. Trots att Lars Norén är höginkomsttagare ska-par shoppandet problem. Revisorn Inga påpekar gång på gång det ohållbara i excesser som att handla kläder för tiotusentals kronor på en vecka (Berlin 2002). "Jag måste skaffa pengar. Inga ring-de i morse och sa att de börjar sina", skriver han i februari 2006. Två år senare är problemen likartade: "Jag har bett Inga göra en kalkyl över hur mycket jag behöver tjäna i månaden för att klara mig. Kring 120000 var det förra året ..." Med tanke på att ångest och depression är återkommande ingredienser i stora delar av dagböckerna ligger det nära till hands att tro att konsumtionen fungerar som ångestdämpare. Norén skriver det aldrig rätt ut, men däremot: "Jag skall gå till affären med Comme des Garçons och Yamamoto imorgon, bara för att belöna mig. Jag arbetar hårt, men det betyder inte att jag är värd en belöning." Det kanske mest extrema exemplet är en notering från den 21 mars 2006: "Jag tog en promenad, lämnade in min klocka, köpte en t-shirt, svart, fullkomligt i onödan, sjukligt, eftersom jag har minst 200 svarta t-shirts." - Det står ju var och en fritt att konsumera som den vill. Men om shoppandet medför viss ångest kan det vara läge att se över sitt beteende. En vanlig varningssignal är att man går in i en butik bara för att titta och går ut därifrån med flera kassar, säger Bodil Hallin som är familjeekonom på Ikanobanken. Första steget för att komma till insikt om alltför höga utgifter brukar vara att föra kassabok. Kanske har den första dagboken fungerat så för Lars Norén, för i den andra har den mest extrema konsumtionen försvunnit. Även om den fortfarande befinner sig på en nivå som är otänkbar för de flesta svenskar. I alla noteringar om dyra inköp och stark olust finns också rörande inslag, som när Lars Norén den 29 juli 2009 handlar på Coop i Visby: "Köpte pocketutgåvan av min dagbok. Expediten sa att de hade sålt elva exemplar och beställt nya. (...) Det kändes obscent att köpa sin egen bok, men jag hade den inte." Dagens Nyheter, 9 november 2013.

Den här veckan har vi låtit ekonomijournalisten, tillika författaren Alexander Norén förgylla vår Shoppa Lagom-studio. Häng med oss på ett spännande samtal där vi grottar ned oss i hur psykologin och vårt beteendemönster påverkar våra konsumtionsbeslut – på daglig basis. 

Snö, snö och åter snöFör första gången på 10 år utfärdade SMHI en klass3 varning. Kraftigt snöfall, starka vindar och drivbildning. Västernorrland levererar! Välkommen hit :) Efter någon dag kom det en klass2 varning, kraftigt snöfall och starka vindar. Efter ytterligare någon dag var det dags för nästa... wait for it... Klass2 varning med snö och starka vindar.Planen var att använda traktor och snöblad men när det är 75 cm snö på gården så kommer inte traktorn framåt. Dessutom så har vi fått isproppar i hydrauliken så planen att använda traktor fallerade. Så blir det med planer. En plan är en plan tills den möter verkligheten. Då får du improvisera. Så improvisationen blir att leta efter en snöslunga att låna eller om du har en maskin du vill bli av med? Tills dess blir det Mattias som får agera lösning. Ingen har dött av lite snöskottning, eller hur?KonsumtionVi pratar en del om konsumtion och varför vi väljer att återbruka, renovera och lösa problem på andra sätt än att spendera pengar. Det går faktiskt, fast det är inte särskilt vanligt i Sverige idag.Stockholm vs VästernorrlandJämförelsen haltar, det är som att jämföra en get och ett får, eller en bil och en båt. Stockholm är en vacker stad på många sätt. Men vyerna och landskapen i Västernrrland är helt fantastiska.

Ring P1 från Malmö om bland annat regionerna, smittspårning och konsumtion för att hålla småbutiker vid liv. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Anna Benker

Rune är teknik- och framtidsoptimist och har skrivit boken ”Ett jordklot räcker”. Han är även grundare av teknikkonsultföretaget ”Citec”. Vi samtalar bl.a. om klimatfrågor, positiv konsumtion och flygskam.Följ oss på Instagram: @nyfikapoddenE-mail: nyfikapodden@gmail.comVår hemsida hittar ni här: https://shows.acast.com/nyfika See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Inspelad undervisning från ELUs höstläger 2013 med temat "Lärjunge 2013 – att våga lyda, lida och leda".

Gute Arbeit in der Transformation. Über eingreifende Politik im digitalen Kapitalismus Wie lässt sich gewerkschaftliche Arbeitspolitik zur Demokratisierung der Wirtschaft nutzen? Wie umgehen mit den neuen sozialen und auch ökologischen Herausforderungen? Dr. Hans-Jürgen Urban, IG Metall, liefert strategische Antworten für die Transformation der Arbeitswelt in seinem neuen Buch. Im Feld der Arbeit finden rasante Umbruchprozesse statt – angestoßen durch global vernetzte Wertschöpfungsketten, die Digitalisierungsprozesse einer Smart Factory, aber auch die dringenden Erfordernisse umweltschonender Produktion und Konsumtion. Damit wird Arbeitspolitik zu einer Schlüsselressource gewerkschaftlicher Strategien.

När vi lever i det extraordinära tillräckligt länge blir det den nya normen och vi anpassar både våra perspektiv och beteenden. Hur lång tid tar det att komma tillbaka till ”the old normal”? I veckans avsnitt får du höra Anna Svahn och Karl-Mikael Syding svara på några av de lyssnarfrågor som kommit in. Du får höra konkreta utlägg om ekonomins framtid, om lendify och kreditförluster, om inflödet i guld-ETF:er och mycket mer som du kan se här under i tidsstämplarna. Så på med hörlurarna och tune in för ett rungande 114:e avsnitt av Outsiders. 01:16 - Avsnittsöversikt 02:25 - Uppdateringar från biografen 04:03 - Varför dumpades silverpriset 2,5%? 07:05 - Ett konkret scenario för ekonomin 09:20 - Kommer priser på resor, och lyxprodukter stiga? Kan priser för lyxkomsumtion höjas trots lägre efterfrågan? 10:58 - Stigande kreditförluster och lendify 12:44 - Revolut - Ett bättre sätt att hantera pengar 13:51 - Förutsättningar för en V-återhämtning? 14:45 - Bygger biltillverkare upp ett lager med palladium och håller priset uppe? 17:23 - Forts: Förutsättningar för en V-återhämtning? 18:26 - Livet under COVID-19: The new normal 20:16 - Finns det några ledande indikatorer man kan lita på? 21:50 - Newmonts senaste rapport 23:19 - Stort inflöde i guld-ETF:er 24:48 - Gör ett eget scenario för framtiden 26:29 - Elon Musks senaste bravader

När vi lever i det extraordinära tillräckligt länge blir det den nya normen och vi anpassar både våra perspektiv och beteenden. Hur lång tid tar det att komma tillbaka till ”the old normal”? I veckans avsnitt får du höra Anna Svahn och Karl-Mikael Syding svara på några av de lyssnarfrågor som kommit in. Du får höra konkreta utlägg om ekonomins framtid, om lendify och kreditförluster, om inflödet i guld-ETF:er och mycket mer som du kan se här under i tidsstämplarna. Så på med hörlurarna och tune in för ett rungande 114:e avsnitt av Outsiders.   01:16 - Avsnittsöversikt 02:25 - Uppdateringar från biografen 04:03 - Varför dumpades silverpriset 2,5%? 07:05 - Ett konkret scenario för ekonomin 09:20 - Kommer priser på resor, och lyxprodukter stiga? Kan priser för lyxkomsumtion höjas trots lägre efterfrågan? 10:58 - Stigande kreditförluster och lendify 12:44 - Revolut - Ett bättre sätt att hantera pengar 13:51 - Förutsättningar för en V-återhämtning? 14:45 - Bygger biltillverkare upp ett lager med palladium och håller priset uppe? 17:23 - Forts: Förutsättningar för en V-återhämtning? 18:26 - Livet under COVID-19: The new normal 20:16 - Finns det några ledande indikatorer man kan lita på? 21:50 - Newmonts senaste rapport 23:19 - Stort inflöde i guld-ETF:er 24:48 - Gör ett eget scenario för framtiden 26:29 - Elon Musks senaste bravader

I detta avsnitt av Tillsammanspodden pratar Michael & Johanna väldigt blandat om livets val. Samtalet utgår ifrån förra avsnittet med Andreas Jakobsson och tar er sedan vidare genom REKO-ringar, covid-19 med mera. Lyssna och njut!

Moms är en förkortning av mervärdesskatt och är något som vi alla betalar även om vi inte alltid tänker på det. Moms betalas när man köper varor och tjänster. Moms förekommer på olika nivåer för olika produktergrupper, men som privatperson behöver man inte tänka på det då det är inbakat i priset. För företag är det annorlunda och då måste man både deklarera och betala moms till skatteverket.   I detta avsnitt lär du dig vad moms är och jag går även igenom vad ingående och utgående moms är och vad skillnaden mellan dessa två varianter är. 

John Eidering predikar om konsumtion i vår gudstjänstserie om klimatsmart tro.

Pengar och konsumtion. Hur kan vi prata så lite om det? Så kopplat till ångest för många men på tok för tabu att prata om.  För visst känns det som att ALLA har råd med ALLT? Det är dyra väskor, flådiga middagar och 3 veckors lyxresa.  Jenny har varit där. Fast i konsumtion och trott att det ska göra henne lyckligare. Så otroligt glad som får ha henne i podden och prata om detta viktiga ämne.  För hur enkelt är det inte att ta en kredit eller skjuta upp en faktura? Så en dag kommer brevet från kronofogden och vad händer då?   Tack till vår sponsor nelly.com! Glöm inte rabattkoden: ÅNGESTPODDEN20 ger 20% rabatt på all NLY Brands fram till söndag 16/9.