Podcasts about uttryck

Morgonsol eller tappad bakom en byrå? Eller kanske raining cats and dogs? Vad har Karlavagnens lyssnare för favoritord och uttryck på svenska och andra språk, lyssna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets sverigefinska ord avgörs i veckan och därför pratar vi om våra favoritord och uttryck i måndagens Karlavagnen. Har du ett favoritord eller uttryck på ett språk som du översatt till ett annat? Ring in och berätta!Favoritord och uttryck i Karlavagnen med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar 21:40.

Sista avsnittet för säsongen! Lyssnaren Elsa ställer en fråga i studion, vi pratar om konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden, och vi svarar på en annan fråga om ett moraliskt dilemma. Är det en bra idé att ljuga för chefen? OBS! Om du vill veta exakta regler för Allmänna reklamationsnämnden, titta på arn.se.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens avsnitt pratar jag om 5 uttryck du aldrig ska använda som säljare.  In och lyssna nu kör vi!    Är du försäljningschef och vill öka försäljningen för dig och dina säljare? Läs mer om min säljchefsutbildning här: https://www.closersonly.se/theexecutive Följ Mikael:  Tiktok: https://www.tiktok.com/@mikaelarndt1 Instagram: https://www.instagram.com/mikael.arndt/ LinkedIn: www.linkedin.com/in/försäljning   Vill du öka din försäljning? Läs mer om Mikaels säljutbildningar här: https://www.closersonly.se/theacademy Är du intresserad av att rekrytera säljare och försäljningschefer? Läs mer om Mikaels rekryteringsföretag Saleshub här: https://www.saleshub.se/  Söker du ett nytt jobb inom försäljning? Läs mer om våra lediga tjänster på Saleshub här: https://www.saleshub.se/ledigatjanster  

Hur bör artister navigera skapandeprocessen? Musikbranschpodden firar 200 avsnitt med en panel av gäster som själva är artister: Mawuli ”Lazee” Kulego och Linnea Henriksson. Här snackar vi om konstens villkor och kampen att balansera passion med business, från att bevara integritet i en kravfylld bransch till att navigera genom publikens förväntningar. Lazee delar guldkorn kring exempelvis aldrig tappa sig själv som artist, medan Linnea berättar om att bli trygg i sina beslut med åren. Men hör också om att axla ansvar för marknadsföring i en allt mer digitaliserad musikbransch, och samtidigt navigera musikkarriären med själen i behåll. Ett passionerat och tankeväckande samtal, lyssna nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt utgår från We Are The World-dokumentären som Anders tycker ringar in allt som Offsides podcast handlar om. Hur många fotbollskopplingar kan vi trycka in i en Los Angeles-studio 1985?

Sitt inte och vänta på att någon annan ska lista ut vad du vill ha eller vad som är skönt för dig. Den enda du har en relation med är dig och intelligensen som får ditt hjärta att slå. Finn modet att utrycka vad ditt hjärta vill istället för att spela spel från sinnet. Här kan du läsa mer om vad som sker i årsprogrammet https://www.marikatapper.se/transformationssamtal Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på… Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/marika-tapper/message

Tänk att komma till Sverige, inte kunna ett ord på svenska och behöva lära sig  idiomatiska uttryck. Det kan gå hur fel som helst, det kan bli missförstånd och det kan uppstå pinsamma situationer. I veckans podd går vi igenom några uttryck. Utlänningen utmanar skåningen att förklara uttrycken som  är talesätt som kan infogas i meningar och anpassas grammatiskt… det är krångligt, inte lätt för en invandrare! Christer lär sig även lite spanska, både viktig spanska och onödig spanska! Vill ni ge oss feedback eller komma med förslag på saker vi kan ta upp i vår podd? Maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com  

Många instämmer i här påståendet. Men det sker samtidigt en stor förändring allteftersom tiden går i förhållandet. Beror det på att vi aldrig riktigt klargör vare sig för oss själva eller varandra vad vi egentligen menar med ”sann kärlek” och vad vi vill ha ut av ett förhållande? Vill du köpa ”Handbok för Par” är du så välkommen att beställa den här: ireneknopff@gmail.com. På www.levatillsammans.se läggs parboken också ut om du vill veta mera. Välkommen att ta del av relationskunskapen både här i podden och på hemsidan.

Att uttrycka sina behov på rätt sätt, Jessicas totala förvirring och Störst av allt.

Alexander pratar han om rasismen i branschen, att han skriver roller till sig själv och att hans ekonomi bara är 3+. Alexander Karim är skådespelare, regissör och författare, aktuell i en ny thriller-serie som har slagit tittarrekord i Europa.

Ordspråk och uttryck! Vad betyder "slit den med hälsan"? När kan man säga "peppar peppar"? Idag pratar vi bara om ordspråk och uttryck, till exempel: Visa var skåpet ska stå Man ska inte kasta sten i glashus Den som gräver en grop åt andra faller ofta själv däri Slit den med hälsan Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket Lägga rabarber på något Peppar peppar, ta i trä Det som göms i snö kommer upp i tö Få betalt för gammal ost Ha is i magen Hålla huvudet kallt Ingen ko på isen Det brinner i knutarna

Linda Hjertén-inspirerande interaktionen om konstiga uttryck man använder men ingen fattar tas upp. P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om kamerakranen som sänkte demonstranten i Let's Dance. Effie Karabuda snackar om e-sport som blir nu en riktig sport. Margret Atladottir spoilar sista avsnittet av Succession, vilket leder till en debatt mellan henne och dramatikern samt Hannas goda vän Alexandra Loonin. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Smashade ingredienser är populärt i maträtter. Hur berättar man på ett kondenserat sätt om ett band? Vad är i faggorna?

I veckans poddavsnitt djupdyker vi i Halschakrat och förklarar vad det egentligen innebär att leva sin sanning. Halschakrat är också ett av våra viktigaste chakran för manifestation, och det behöver vara i balans för att vi ska kunna leva det livet vår själ och vårt hjärta längtar efter. #MedicineWomanPodcast✦ Veckans activation: Uttryck dig från hjärtat istället för att reagera med ilska (vi delar en kraftfull övning i podden).✦ Vår hemsida & medlemsskap: https://hellomedicinewoman.se/✦ Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/medicinewoman.se/✦ Sofie's Instagram: https://www.instagram.com/sofiewiberg/✦ Annika's Instagram: https://www.instagram.com/annikapanotzki/✦ Gå med i vårt community på Facebook: https://www.facebook.com/groups/medicinewomanpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gamla fraser från Dalbyordboken. (NWT 2022-05-07)

Emma Molin är trött - på uttryck som "det bästa vi har" och "otroligt". Christopher Garplind har upptäckt folkets rätt i samhället. Tvåspråkiga (i svenska och norska) Garpen testar Emma Molins knackiga engelska. SvD-journalisten Maggie Strömberg har skrivit ett avslöjande om Tidöavtalet. Vi avslöjar (typ) årets julvärd och testar hens julvärdsmoral i E de så fel - julvärdsedition! P3-korren Caroline Kernen pratar Donald Trumps presidentkandidatur. Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin.

Kommer ditt favorituttryck som uttrycker förvåning att ta sig in på listan?-----Du kan stötta Fem i Topp!Det går att köpa Fem i Topp-grejer på Podstore: https://www.podstore.se/podstore/fem-i-topp/Och det går att skicka en slant till vårt Swish-nummer: 123 500 69 52 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hans och Gillis rivstartar med lyssnarmail! Vad gör kyrkornas världsråd och varför är den rysk-ortodoxa kyrkan utesluten eftersom den stöder Putin i Ukrainakriget? Vi bjuds även på nya boktips, uttryck och citat. Var kommer uttrycket ”Att fastna med skägget i brevlådan” ifrån? Följ @vidmogenalder på Instagram och Facebook! Och betygsätt/recensera gärna podden på iTunes. Synpunkter, tankar och frågor skickas till vidmogenalder@gmail.com eller via ett meddelande på sociala medier!

När ni var små var det så mycket som handlade om ordningen. Torka upp och plocka undan. Men det är oordningen som är det viktigaste i längden. För att leva själva livet. Om Pernilla Glaser:Pernilla Glaser är författare och arbetar med förändringsprocesser som pedagog och processledare.Hon är svårt beroende av berättelser i alla dess former och tror, trots tillståndet i världen, att allt kommer att bli helt fantastiskt vilket ögonblick som helst.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Är du en av dem som kavlat upp skjortärmarna och bestämt dig för att göra skillnad? I Karlavagnen fredag pratar vi om engagemang som leder till handlingÄr du en av dem som regelbundet sätter dig för att svara på samtal som kommer till kvinnojouren eller jourhavande medmänniska? Tränar ett knattefotbollslag eller hjälper till med läxläsning? Kanske har gått med i lottakåren eller öppnat ditt hem för en familj som flytt från krig?Ikväll vi vi höra hur ditt engagemang lett till handling?Ring till Karlavagnen fredag och berätta!020 22 10 30Telefonslussen öppnar 21:00 och programmet startar i P4 21:40. Du kan också skicka e-post till karlavagnen@sverigesradio.se och dela med dig. Välkommen in i Sveriges största samtalsrum!Ansvarig utgivare: Nils Eklund.

Nordmark Pod får besök av konstnären designern Josefin Zachrisson!Det samtalas om och att; Milano, inte värt nervositeten, talang i fotboll, glädjen försvann, livet handlar om att utsätta sig, Swedish girls, fanns inget sammanhang, större antaganden, villkorslös vision, Beckmans, samma vision, skapa tillsammans, ta sig själv på allvar,  svårt för ord, verkstexter, varför ska vi hela tiden förstå, intryck som tas i uttryck, det är det jag dras till, vad känseln har för roll, synen, antiken, intuition, mitt största verktyg, teater, Söderhamn, inte en enda levande konstnär, realistiskt beslut och hur känns det?Mäktigt! 

Nordmark Pod får besök av singelaktuella trion Mor som bestå av Mapei, Fredrik Okazaki och Thomas Rusiak! Det samtalas om och att; Singlarna Spitfire, Ponys, en familj, det lättaste jag gjort, kan inte uttrycka det, fritt och naturligt, Paalsund, abstrakt poesi, producerandet, improviserar fram det mesta, inte vanlig struktur, urminnes tider i mitt liv, kontemplerande, allt som ackumelerats, 10 ggr, hålla mig från att inte gråta eller gapskratta, fokuserad i kaoset, aldrig upplevt det här, ute efter kärnan, det inbyggda svänget, välkomnande, dansa mer, fri tolkning och att sätta sina egna ord..Mäktigt!

Gabriel har spännande nyheter att berätta, men Åsskar tycker att dom egentligen borde kallas nysaker. Dom diskuterar smarta kylskåp, vilka förbättringar Åsskar vill lägga till och varför han egentligen inte behöver ett smart kylskåp.  Därefter pratar dom om ord och uttryck som andra kan bli sårade av och att det är viktigt att vi lyssnar på varandra och respekterar varandra. Åsskar tipsar även om vad man kan göra när man fryser och läser upp alla topplistorna till spelen!  Dagens ord: n-ordet Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Avsnitt 19. "Även roliga saker väger". Det sade Ernst Kirschsteiger till nöjesreportern på TT. Orden från tv-profilen tog Therese Lindström med sig hem (12:30). Det var en bidragande orsak till att Therese för sex år sedan gjorde det svåra steget att gå från journalistik till kommunikation. "Jag hade världens roligaste jobb men det var dags att ta farväl" säger hon. En annan orsak till avhoppet var att expertkunskaper på TT enligt Therese värderades bort för att hållas "good enough" (11:50). "För mig är det fulaste uttryck som finns"... "Jag ville göra det jättebra och vara stolt över mitt jobb". Vi pratar med Therese Lindström, presschef på Storytel, om att som murvel göra det som länge sågs som att sälja sig till den "mörka sidan". Ett vägval utan återvändo. Ett svek mot den egna kåren. I dag är det klivet mer accepterat. Men för sex år sedan fick hon del passningar från journalistkollegor (2:55). Hon berättar vidare om chocken över att hennes pressmeddelanden inte skrivs om av journalister (8:00). Naturligtvis ber jag henne om några ljudbokstips (27:59) Vi testar henne dessutom på olika ljud (38:28). Inspelad 28 juni på Skinnarviksberget i Stockholm. Musik: Emmon Foto: Henrik Montgomery Grafik: Johan Hallnäs

Modellbyggarpodden försöker reda ut lite av det fikonspråk som vi i modellbyggare slänger oss med och som våra nära och kära ofta står frågande inför. Men som vanligt blir det istället mer av att vi snöar in ännu djupare och gör det hela ännu mer förvirrat. ;-) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Liten uttryck stund med mig.

Hej alla magiska varelser och varmt välkomna tillbaka till Celestial Podcast! För drygt 2 månader sen så ringde min bror mig och berättade att han hade träffat en helt fantastisk artist vid namn Siamak Hatami och berättade att Siamaks musik är ett resultat av hans spirituella resa och när jag gick in och lyssnade så fastnade jag direkt. Han är producent/artist och går under artistnamnet Hatami. Med Sias musik så svävar vi bort i en inre värld där vi inte bara möter hans själ men även hans persiska rötter samt en psykedelisk rock med afro och hip/hop influenser - ja ni hör hur bra det här är. I dagens avsnitt så får vi ta del av Sia resa där hans spiritualitet kom till att uttrycka sig i musik. Vad pratar vi om idag?Hur Sia kom i kontakt med musikenVad är spiritualitet enligt oss?Hur spiritualiteten hjälper oss i vårt livHur musiken blev Sias spirituella uttryckOch massor mer! Är så tacksam över att våra vägar korsades - Sia kommer att slå igenom stort! Remember where you heard it first people! Följ Hatami här: https://www.instagram.com/hatamitsunami/Lyssna på Hatami här: https://open.spotify.com/artist/1AIQlrwbj5poSnke75VOO8?si=zb3Fwt_7QX2DZuw---DUlQ&dl_branch=1 Kontakta mig: https://www.instagram.com/_celestialpodcast/celestial.podcast@gmail.com Enjoy my loves!/Stella Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Hallå hallå! Här kommer tio stycken användbara ord och uttryck som folk ofta använder när de pratar. Du har säkert hört de flesta av dem, men kanske inte vet exakt hur man använder dem! Jag hoppas du gillar avsnittet! Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron. Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida! If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron. Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!

Nu ska det handla om employer branding och alla de jobbannonser som dyker upp inom media- och kommunikationsbranschen. Inte sällan annonser som innehåller både slitna uttryck, floskler och en otydlighet kring vad det faktiskt är man söker. Och där man i de värsta fallen verkar söka en övermänniska och ett universalgeni som kan och vet allt, men som i verkligheten inte finns. Vad blir konsekvenserna av att inte lyckas med sin rekrytering och employer branding? Vad ska en bra jobbannons innehålla? Och varför behöver annonserna bli både spetsigare och ärligare? Gäster i avsnittet: Sofia Sjöström, media- och marknadsstrateg på Örebro kommun och Stefan Lundin, kommunikationschef på Geely Innovation Centre i Göteborg. Kreatörsguiden: https://www.instagram.com/kreatorsguiden/ ----------------------- Vi är tacksamma för synpunkter och feedback. Vi tar även gärna emot tips på ämnen och gäster i vår podcast. Eller så kanske du vill att vi ska komma till din arbetsplats och snacka media och kommunikation? Följ oss på Facebook: http://facebook.com/svenssonmattisson Kontakta oss på: svenssonmattisson@hotmail.com

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Veckans språkfrågor Varför blandas uttryck ihop? Vilka är det som blandar ihop uttryck? Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning? Vad är katakres? Varför tror en del att etablerade uttryck är fel? Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta? Uttryck som tas upp i programmet  Bita i det sura gräset Sticka ut halsen Inte satt i sten Kusten är grön Nu är vi ute på halt vatten Det är många små bäckar som vi behöver skruva i Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken Tidens tand läker alla sår Vända kappan under galgen Det tåget har seglat Få sig ett gott spratt Dra alla över en kant Ta skeden dit man kommer Vara blindgalen Så länge det finns vin finns det hopp Kasta in handsken Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom Smaken är som baken olika Inte skarpaste skeden i hönshuset Det är inget att hoppa i julgranen för Ropa inte hej förrän du bränt hela bron Göra två flugor på smällen Andan i halsgropen Ana ugglor i mossen Alla våfflors dag Man måste ha tungan i rätt mun Mellan pungen och pekfingret Mer kött mellan benen Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur är det är uttrycka sig utan att låta egot gå igång? Hur kan jag säga det utan att rättfärdiga, argumentera, försvara, bortförklara, ursäktar, berättiga eller förklara? Det är att uttrycka sig som ett barn. Det är att uttrycka våra behov utan förklaringar. Det är en ständig förklarande som pågår i huvudet, med alla måsten och krav. Vi kanske är trötta redan klockan 7 på kvällen och vi fortsätter med att säga ”jag kan ju inte gå och lägga mig nu, så tidigt eller varför är jag trött?” Testa och säga när du är trött: ”jag är trött”, punkt. Eller ”jag är mätt”, ”jag är hungrig”, ”jag vill inte” eller ”jag vill”. Det första i våra uttryck är våra behov och sen kör vi över dessa behov med olika ursäkter och övertalande. Det är en naturlig del av så många av oss. Det är så många andra ord som påverkar oss och vår energi: som tex jag måste gå till jobbet eller jag får gå till jobbet, jag vill gå till jobbet, jag väljer att gå till jobbet. Uttryck dina behov för dig själv kort och koncist, utan att döma, kritisera eller trycka undan. Respektera dina behov, dina val och det du vill ha, vill göra. Du kanske vill köpa något (jag vill köpa det där) och sen börjar egot sin story: ”ska du ha en till, du har inte råd just nu, du kan ju inte köpa en såndär…”. När du är slut och ser att det finns disk eller något att städa mm och helst vill säga till dig själv att du inte orkar, så börjar du övertala dig själv varför du borde eller måste diska. Förmodligen finns det så många områden i livet där du trycker ner dina behov och gör slut på dig själv. Stå för dina val, stå för dina beslut och stå för dina behov. Det är att ta plats i ditt eget liv och du kommer att ha energi kvar. Det är som en konstnär som skulle behöva argumentera för att skapa sin konst, istället för att säga att dom vill skapa och börjar skapa. Om konstnären skulle lyssna på sin inre argumentation, så skulle dom inte skapa något och tappa sin energi. Vi får frågor om det lönar sig att hålla på att podcasta. Vi vet inte. Vi vet att vill göra det, utan massa förklaringar, måsten eller ursäkter. Uttryck det du vill ha, göra, äta mm på ett icke-ursäktande och tydligt sätt, låt dina behov och uttryck av det vara en naturlig del av dig. Då kommer omgivningen, livet och universum ge utrymme för dina behov. Du är värd så mycket mer och värd att bli lyssnad av dig själv. Vill du lära dig hur du kan tycka om dig själv mer och få ett ännu bättre liv? Kika in på hemsidan för de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Vill du boka en coaching-session enskild eller i grupp? Kolla på mina erbjudanden på sidan. Effortlessliving-podden finns på Spotify, Itunes, Acast eller på Soundcloud. Facebook: Super Soul. Instagram: effortlesslivingpodcast. Du kan också läsa min bok Only Good – bara det bästa. Det är en bra dag att ha en fin dag!

Avsnitt 52 och det betyder ju att vi firar ETT ÅR som podcast! Tack för att ni har lyssnat och fortsätter att lyssna på detta galenskap till podd, love you guys!  I detta avsnitt blev det bara två ord MEN ett längre avsnitt. Hoppas att den är till din belåtenhet!

Kreativ i utryck

Hans drar en parallell mellan händelsen i Capitolium 6 januari och Hitlers tid i Tyskland. I Bidens rivstart som president presenteras ett stimulanspaket, men hur mycket pengar rör det sig om egentligen och vad är målet? Gillis tar upp ett problem med skönlitterära historieböcker och vad är den oerhört viktiga bieffekten i Vilhelm Mobergs böcker? Som vanligt bjuds det på uttryck! Vad kommer uttrycket ”rast” och ”skolka” ifrån? Följ @vidmogenalder på Instagram och Facebook! Och betygsätt/recensera gärna podden på iTunes. Synpunkter, tankar och frågor skickas till vidmogenalder@gmail.com eller via ett meddelande på sociala medier!

Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Veckans språkfrågor Varför böjer man god som goder i Goder afton? Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt? Varför finns det så många varianter av Staffansvisan? I julsången O helga natt sjungs olika versioner av meningen "uti din slav du ser en älskad broder", varför är det så? I texten till Jul, jul, strålande jul finns meningen "över de släkten som gå till ro, över de ungas dagande bo", vad betyder de ungas dagande bo? Vad betyder hjärtligt sinn och skalkar som det sjungs om i julsången Nu så kommer julen? Vad betyder Ritsch ratsch fili-bom-bom-bom? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Utrycka sig själv

Många gravida får så kallade "cravings", vad detta kommer ifrån får du veta i detta avsnitt. Barnmorskorna förklarar även många av de förkortningar som används i en graviditet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns ord, uttryck och företeelser som kanske inte hör hemma i mer formell företagskommunikation. Maria, Wille och Fredrik diskuterar i veckans podd lättsamt om saker som de inte tycker hör hemma i skriftlig kommunikation på arbetsplatsen.

Hur översätter man “It was meant to be” till svenska? Vad heter “It makes sense” på svenska? Och vad gör man om den textrad man översätter innehåller syftningsfel? I det här avsnittet har vi med oss Alexander Katourgi, författare till Svenskan går bananer: En bok om översättningar som syns, och med hans hjälp tar vi […] Inlägget Svåröversatta engelska uttryck dök först upp på LYS förlag.

Kodjo är med från P3 Älskar i Jönköping och i studion hänger Marcus, Katherine och David. Vi snackar typiska pappauttryck, att ligga med neandertalare och hästar på Gotland som blivit utsatta för ett väldigt speciellt "prank". Socialdemokraternas förre partiledare och numera ambassadör för Sydafrika, Håkan Juholt är gäst och håller bl.a ett hyllningstal till kebabsåsen.

Throw somebody under the bus, feeling under the weather & nothingburger är några av uttrycken som Karin Henriksson reder ut hos Martina.

Gillis berättar om ett samtal mitt i natten; ”Båten sjunker!!” och samtalet pågår i flera timmar. Hans går igenom status på den pågående ekonomikrisen i Corona-situationen. Hur påverkas Sverige av att BMP går ner i andra länder? Hur ser arbetslösheten ut idag i Sverige? Hans och Gillis besvarar en lyssnarfråga som lyder ”Vad betyder ett universitet för ett samhälle?” varpå de dyker in i diskussioner kring skillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning. Vilket uttryck använder man när man misstänker att något ska inträffa? Och hur blev vargar ugglor? Glöm inte att följa @vidmogenalder på Instagram och Facebook! Och betygsätt/recensera gärna podden på iTunes. Synpunkter, tankar och frågor skickas som vanligt till vidmogenalder@gmail.com alternativt ett meddelande på sociala medier!

I den sista delen av trilogin om självkänsla pratar Stephanie om det finns någon universallösning för att få bättre självkänsla. Hur står det till med hennes egen och tror Stephanie verkligen att det går att hitta sitt värde?

En ny studie visar att autoimmun kost (AIP)kan ändra uttrycket av mer än 300 gener i tarmväggen och aktivera läkning, reparation och minskad inflammation. Vi har tidigare gått igenom flera kliniska studier som visar att kostupplägget AIP (autoimmunt protokoll/autoimmun kost), som är en variant av paleokost, kan bidra till läkning vid autoimmuna sjukdomar som MS, IBD och Hashimotos). Vad som fortfarande saknas är dock svaret på frågan hur? Varför sker läkning och symtomförbättring? Den studie vi nu ska berätta om har tittat närmare på geners uttryck när personer går över till AIP och den lägger ytterligare en pusselbit till vår förståelse av hur AIP och paleo kan häva kronisk sjukdom. Läs gärna också blogginlägget på samma tema: https://www.paleoteket.se/geners-uttryck-andras-med-hjalp-av-autoimmun-kost-aip-vid-ulceros-kolit/ ****** Samarbetspartner och rabatter: Det här avsnittet presenteras i samarbete med Nyttoteket, som fokuserar på produkter med rena ingredienser av hög kvalitet. Vår favorit är deras Clean Collagen, som kommer från gräsbetande kor och är helt fritt från tillsatser. Kollagen innehåller en rad aminosyror som är viktiga för leder, hud, hår och matsmältning. Ta 1-2 matskedar per dag och blanda i en varm eller kall dryck. Just nu får du 15% rabatt på hela sortimentet hos Nyttoteket. Ange koden PALEOTEKET (med stora bokstäver) i kassan. Besök: https://www.nyttoteket.se/ ************** Prenumerera på vårt nyhetsbrev på https://www.paleoteket.se/nyhetsbrev/ Följ oss på facebook: https://www.facebook.com/paleoteket.se/ Följ oss på instagram: https://www.instagram.com/paleoteket.se

Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I veckans panel: Jessika Gedin, Göran Everdahl och Sissela Kyle. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jessika Gedin, Göran Everdahl och Sisslea Kyle i Spanarna 2020-04-03:Jessika Gedin: Kärlek i coronans tidGöran Everdahl: Tidsfördrif i tidenSissela Kyle: Dagens uttryck!I programmet och podden Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I veckans panel: Jessika Gedin, Göran Everdahl och Sissela Kyle. I programmet och podden Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I veckans panel: Jessika Gedin, Göran Everdahl och Sissela Kyle. I programmet och podden Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Jessika Gedin: Kärlek i coronans tid. Göran Everdahl: Tidsfördrif i tiden. Sissela Kyle: Dagens uttryck. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Utifrån fältstudier som har genomförts i en svenskkyrklig församling dit det kommer många kristna från Irak och Syrien berättar Kristina Helgesson Kjellin om olika förståelser av och uttryck för gästfrihet. Måltidens viktiga betydelse, kyrkans rum som ett möjligheternas rum men också som ett sårbart rum, liksom vikten av att positionerna ”gäst” och ”värd” får variera, är teman som lyfts i samtalet. Intervju med Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Jan Grimell.

I veckans odpod: den nya corona-popen, Billie Eilish skjutna kompis och stort bilpaket med F1, Batman och en turist från Chile. Om du kan, stöd oss gärna på patreon: http://www.patreon.com/odpod

  Idag är det ingen ovanlighet att man spelar tv- eller dataspel tillsammans. Dock görs detta som oftast över nätet, online. Förr i tiden spelade man med eller mot varandra, sittandes i samma soffa, kikandes på samma tv och spelande på varandras känslor. Vem har inte skrikit ikapp med en vän under en match av Street Fighter eller Tekken? Häcklat spelaren med bilen som ligger allra sist i ett race av Mario Kart? Eller försökt täcka över sin sida av TVns splitscreen? Det är känslor  som inte går att nå via ett headset över nätet. Uttryck som "dålig förlorare" har aldrig varit mer aktuellt än under en Couch Gaming-session. GeekPoddens panel tar en titt på historiens Couch Gaming-spel genom att gräva fram såväl klassiker som personliga favoriter. Super Bomberman, Resident Evil 5, Portal 2, Wild Guns, Pocky & Rocky och Rock n Roll Racing är bara några av spelen som dyker upp! Vilket är ditt favoritspel när det kommer till Couch Gaming?  

I detta avsnitt pratar Daniel och Safin om uttryck som kunder hatar och vad vi skulle kunna välja för alternativ. Safin berättar även när han blev"utslängd" från Noppes.

Ellen Vingren är musiker, lovsångsledare och doktorand vid Teologiska Högskolan i Stockholm. Vi samtalar om frågor som Bibelns plats i den moderna lovsången, vad är egentligen lovsång och behovet av teologi om lovsång. Mycket lovsång helt enkelt.

Morgan har besök av Viveca och de pratar om ord och uttryck de gillar, apropå nyorden som kom i veckan. Vi pratar också z i alfabetsresan, tävling och så tittar unggubbarna in.

Vi avskaffar sovmorgonen som begrepp och undrar om musik är ett sätt att uttrycka sig.

Tigleth Malkey - Pingst riksevangelist

I rådande världsläge analyserar veckans Arena fotbollsspelares politiska ställningstaganden, är världen redo för åsikter i känsliga ämnen? Efter en helg full av politiska uttryck kring den turkiska invasionen i Syrien bjuder Arenan in författaren Ekim Caglar och ledarskribenten Erik Helmersson för att diskutera fotbollsspelares ställningstaganden. Vad kan vi kräva att spelare uttalar sig om, vad har man att vinna/förlora på att uttala sig politiskt och kommer det bli mer frispråkiga spelare i framtiden? Dessutom hyllar vi det brittiska folkets känsla för komik och kreativa humor i kölvattnet av Wagatha Christie-affären. Veckans #Bollkunskap ska med er hjälp bli den perfekta guiden till museum och utställningar med fotbollstema!

I veckans avsnitt tacklar vi de stora frågorna. Vad är kopplingen mellan rödbetor och förspel? Borde vi ha panik om det står kor på isen? Och vad gör egentligen räven bakom örat? Musik: "Wagon Wheel", Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Den 2013 bortgångne poeten Ola Julén gjorde starkt avtryck med debuten "Orissa". Hans vän Kristian Fredén reflekterar över hur de allmänt hållna raderna skapar ett starkt personligt band till läsaren. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I essän Från ångest till språk diskuterade den franske filosofen och författaren Maurice Blanchot problemet med att skildra sin ensamhet genom språket, detta medel för gemenskap. Som han skriver är ordet ensam lika allmänt som ordet bröd. Så hur kan man då trots allt gå bortom det allmänna och skildra sin egna, unika ensamhet och smärta i text? Denna problematik är central i poeten Ola Juléns sparsmakade produktion. 1999 publicerades hans bok "Orissa" på det lilla nystartade förlaget Ink i Stockholm. Den består av ytterst korta dikter, om de nu ens ska kallas dikter. Snarare utgör "Orissa" en enda lång dikt. Eller lång och lång. Vad vi har att göra med är en mening på varje högersida, uppdelad på en eller två rader. Vänstersidorna är blanka. Man sugs in direkt. Jag vet inte hur jag  ska kunna förklara det här för dig. Och så på nästa högersida: Det är något fel på mina ögon. Det sista kan låta som ett bildligt uttryck, men Julén hade sedan födseln rent medicinska problem med ögonen. Det var detta som, åtminstone till en början, låg bakom det minimalistiska formspråk som kom att bli hans signum. Han klarade bara att läsa eller skriva korta stunder åt gången, sedan fick han alltför ont. Snart nog fann han också vilken litterär kraft som fanns att hämta i begränsningen. Jag träffade Ola för första gången i början av 1990-talet, hemma hos vår gemensamma polare Stefan. Jag var tjugo, han ett par år äldre. Han gav mig en vältummad pocketutgåva av Bruno K Öijers samlade dikter på långlån. Faktum är att jag fortfarande har den kvar. Från att tidigare ha varit närmast besatt av dessa dikter intresserade de honom inte längre, förklarade han. Orsaken var att han fann dem manierade, att poeten ifråga hela tiden bar en mask över sitt lidande. Detta illustreras av den replik jag fick några veckor senare då jag just undsluppit mig något gymnasialt om verklighetens relativitet. Det finns en konkret jävla verklighet därute, Kristian. Det ska du ha klart för dig. Du har läst för mycket Öijer. Det är talande att så många av dem som skriver om Ola Julén också redogör för sin relation till honom. Denna essä är som märks inget undantag. Även de som inte kände honom ger uttryck för att de hade velat känna honom. De alldeles osminkade och rättframma uttrycken för en djupt personlig förtvivlan äter sig rakt in i läsaren, skapar en närhet och en undran vem är denna moderna Stagnelius-gestalt? Det går inte att värja sig. Och detta samtidigt som meningarna allt som oftast är så allmänna, så nästan helt renons på privata uppgifter att de tagna var för sig skulle ha kunnat yttras av vem som helst. På bussen kanske, eller klottrat på en offentlig toalett. Rader som: Hur länge ska det här fortsätta? Eller: Jag förstår inte att det kan göra så ont. Det är allmänna uttryck men tätt slutna kring jagets individuella belägenhet, en sorts kombination av öppenhet och oåtkomlighet. Jag tänker på det där speciella, falsettartade skrattet han hade under vilket han för ett par sekunder brukade stänga ute världen genom att blunda. Ola hade vid denna tid fastnat för Lars Norén och uppgav länge att det var hans enda läsning. Gunnar Ekelöf hade han ännu inte riktigt tagit till sig, men det skulle komma det med. Just Norén och Ekelöf utgör nog de tydligaste ekona i hans egen poesi. Viktig var även poeten Stig Larsson som han kände och som han påstod närmast hade tjatat på honom att skriva en egen diktsamling. Och det gjorde han ju så småningom. I förordet till den nyutgåva av Orissa som år 2019 gavs ut i samband med den postuma publiceringen av det efterlämnade manuset Afrikas verkliga historia skriver en av förlaget Inks grundare, Björn Wiman, om debutfesten tjugo år tidigare. Jag var också där. Ola läste Orissa från pärm till pärm. Det tog honom ungefär tio minuter att ta sig igenom boken. Rytmiskt vände han blad, läste, vände blad. Stämningen var, som man säger, förtätad. Jag som skulle  vara full av kärlek. Jag förstår inte.   Varför är det ingen som vill ha mig? Somliga bland gästerna var begeistrade, andra besvärade, men alla berörda. Jag minns hur en vid den tiden uppmärksammad författare från samma generation, mitt under uppläsningen, lutade sig fram och viskade i mitt öra: Men vad fan är det här, låter ju som en fjortonårings dagbok!? Jag ryckte bara på axlarna och fortsatte att fokusera på Olas läsning, ville uppfatta varje stavelse han yttrade. Efteråt skrev han ett Neil Young-citat som personlig hälsning i mitt exemplar av boken. Till Kristian från Ola: the same things that makes you live can kill you in the end. Det kändes helt naturligt och inte det minsta opersonligt med en dedikation i form av ett citat. Ola skämdes inte för att låna från andra och väva in deras ord och uttryck i den egna författarrösten. Som jag ser det var det inte originaliteten i sig som var viktig för honom, ärlighet och lojalitet gentemot det man försöker uttrycka var däremot helt avgörande. Alltså att inte fastna i poser, i tom stilistik, utan att mot alla odds försöka nå någonting bortom detta kanske en form av katharsis, en rening. Den alltså postumt utgivna diktsamlingen Afrikas verkliga historia inleds med de Ekelöf-doftande raderna: Jag skriver för att komma bort från det jag skrivit. Jag lever för att komma bort från det jag levt. Den som, lockad av boktiteln, söker en faktabok om afrikansk historia finner istället ett brustet hjärta i Rio de Janeiro, dit han reste efter publiceringen av Orissa. Jämfört med det närmast krampartat statistiska tillståndet i debutboken får vi här mer av en historia, om än i sönderhackad form. Dikterna har nämligen sorterats enligt en strikt alfabetisk princip som inte tar någon narrativ hänsyn. Men oavsett om vi utan förvarning är hemma i Sverige igen eller lika plötsligt tillbaka i Rio befinner vi oss mestadels i ett ohjälpligt efteråt där allt redan är försent. Kärleken är över, i den mån den ens var besvarad. Och samtidigt är den aldrig över. Gång efter annan upprepas Jag kommer aldrig att bli glad igen, Jacqueline och på sidan 125 står att läsa: Men den saknade försvinner inte. Jag kan inte radera ut mig själv. Ordet kärlek visar sig vara lika allmänt som ordet ensam. Det spelar ingen roll hur många gånger de utslitna orden jag älskar dig används eller om han skriver dem med utropstecken eller inte. Jaget tycks fångad i språkets otillräcklighet till den grad att han skakar i det som i ett galler. Och samtidigt, i detta skakande, frambringas något av det mest hudlöst personliga jag läst. Eller som Ola själv möjligtvis skulle ha sagt: Det finns en konkret jävla kärlek därute. Det ska du ha klart för dig. Kristian Fredén, författare och kritiker Litteratur Ola Julén: Orissa. Ink bokförlag, 1999 (nyutgiven av Nirstedt/Litteratur 2019). Ola Julén: Afrikas verkliga historia. Sammanställd och kommenterad av Daniela Floman och Marie Lundquist. Nirstedt/Litteratur, 2019.

Finns det en elefant i rummet? Varför anar vi ugglor i mossen? Vem sket egentligen i det blå skåpet? Denna veckan handlar helt och hållet om underliga svenska uttryck! Musik: "Wagon Wheel", Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Veckans språkfrågor En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma? I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits? Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"? Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat? När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga? Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas? Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt? Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda? Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt? Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås? När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra? Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk? Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Att tänka utanför boxen eller göra något ända in i kaklet? Fett nice, grymt bra eller lol? Vilket uttryck går du igång på? De flesta av oss har uttryck som vi älskar och kanske slänger runt med alltför ofta. Kanske är det chefen som uppmuntrar arbetarna till att tänka utanför boxen eller som anser att jobbet du gjorde var grymt.  Kanske säger du ofta att du diggar något och inte menar att du gräver, eller så känner du någon som taggar för det mesta.  När någon vill få något sagt så kanske hen säger "rent ut sagt" och du svarar med ett "touché" för att det var klockrent sagt? Sås och potäter, pang på rödbetan, shit pomfrit? Det var bättre förr eller framtiden är oviss? Visst har du ett favorituttryck, kom igen nu, tänk efter! Ge inte upp, skam den som ger sig. Och om du verkligen inte kommer på något så är det ingen fara, det finns tid, natten är ung.  Om du har ett uttryck som du gått och använt för länge utan att ens tänka på det så kan vi bara säga "sent ska syndaren vakna" och hälsa att det i kvällens Karlavagnen är dags att prata om dessa. Ring och berätta för Nadia Jebril, telefonnumret är 099-110 90. På grund av damernas handbolls-EM börjar Karlavagnen kl. 22.45, men telefonslussen öppnar som vanligt kl. 21.00.  Du kan redan nu mejla oss på karlavagnen@sverigesradio.se eller leta upp oss i sociala medier för att dela med dig.  Karlavagnen i P4 karlavagnen@sverigesradio.se

Idag möter vi Felicia Margineanu och Goran Asaad som i mötet med varandra och kärleken också hittat ett nytt sätt att arbeta med inkludering och engagemang genom föreläsningsserien ”Uttryck dig”. En glädjeboost att få samtala med dom! Inspireras och följ dem på deras olika plattformar. Det här är ett avsnitt av backa demokratin, podden om demokrati och digitalisering - utvecklas eller hotas demokratin av nätutvecklingen. Eller är det kanske mest av allt både och? Och därmed upp till oss hur det ska bli? Podden rattas av mig, mediestrategen, författaren och föreläsaren, Brit Stakston. Jag skrev boken Politik 2.0 inför valet 2010. I den fanns många förhoppningar om hur det där mysiga fikarumssamtalet online skull göra så mycket gott för det politiska engagemanget, nya mötesformer mellan politiker och medborgare skulle revitalisera politiken. Boken skrevs för att få fler att delta i den verklighet som finns online och för att fler som vill borde agera för den demokrati man vill ha. Nu är det hög tid att reflektera över hur det blev. En metod för detta är att tillsammans med kloka personer samtala om vad de tror. Det är vad den här poddserien vill ha som fokus.

Stråla samman, jajebus, skämt åsido (eller?) – vi snackar om uttryck som vi har problem med. Dessutom tar Frida om en historia som visar den skrämmande sanningen om hur korkade folk kan vara.

Musikundervisning i skolan är en demokratisk rätt, som kan göra stor skillnad, säger Markus Enorsson, musiklärare på Kronan i Trollhättan. Hör honom utveckla sina tankar om musikämnet och om sitt uppdrag att jobba fram Kronans kulturprofil, som ska vara med och lyfta kulturlivet i stan.

Musikundervisning i skolan är en demokratisk rätt, som kan göra stor skillnad, säger Markus Enorsson, musiklärare på Kronan i Trollhättan. Hör honom utveckla sina tankar om musikämnet och om sitt uppdrag att jobba fram Kronans kulturprofil, som ska vara med och lyfta kulturlivet i stan.

Gillis frågar ut Hans om några ekonomiska begrepp. Vad innebär inflation och vad är egentligen bitcoins? De pratar även om känslorna kring prestationer och en lyssnarfråga om kallprat tas upp.

I veckans avsnitt pratar Hans och Gillis om att inte vara nöjd med det man har, att köpa trasiga jeans och Gillis ger oss en lektion i motbjudande uttryck. Det bjuds även på en nubbevisa om sophantering.

Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Veckans språkfrågor Heter det veckovill eller veckovild, och varför? Vad har orden bestick och bestickning för samband? Hur snabbt utvecklas svenskan? Varifrån kommer uttrycket gudars skymning? Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket om sig och kring sig kan betyda olika saker för olika personer. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra? Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig? Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover? Varför finns det ingen supinumform för stinka? Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt 24 fortsätter där avsnitt 23 slutade. Vi har alltså fortsatt Christian och Sofia från Låt Höra! med oss, och funderar vidare kring ytterligare fyra konstiga (eller kanske inte) uttryck som man ofta hör i kristna kretsar. Ge oss gärna era tankar om de olika uttrycken via mail eller på facebook. Det är alltid roligare med fler som är med i samtalet!

Idag tar vi tag i det vi sagt så länge att vi ska, nämligen kristna uttryck. Vi får besök av Sofia och Christian från Låt Höra för att kunna reda ut alla uttrycken. I det här första avsnittet försöker vi förstå fyra olika uttryck, och i nästa kommer ni få fyra till. Så fundera till lite kring var och när ni har hört de här uttrycken, och om det är några andra uttryck ni skulle vilja att vi snackade om i framtiden.

Finns det uttryck du helt har missförstått?

Hör du också till skaran som fokuserar mer på orden du ska förmedla och mindre på hur du ska göra det? Som ledare blir det allt viktigare att höras genom … Continue reading → The post Avsnitt 31 – Ditt uttryck säger mer än tusen ord appeared first on Påjobbet.

I veckans Stil ska vi ägna oss åt en favorit i repris, skulle man kunna säga. I alla fall om man saknat glitter, glam, sex och sminkade killar inom modet eller samtidskulturen i stort. För, nu är något på gång, igen. Det är till exempel inte bara en tillfällighet att flera stora internationella skönhetsföretag har anlitat unga välsminkade killar för att representera deras märken i annonskampanjer. Unga män som inte bara ser bra ut i makeup, utan dessutom är hejare på att ge konkreta tips om hur man kan sminka sig till både fest och vardag, oavsett kön. Om könsöverskridande mode har det talats mycket om under senare tid. Uttryck som a-gender, genderless eller könsneutral har myntats för att understryka att kön inte är det viktigaste när det gäller kläder man väljer att köpa, och bära. Men ofta har den typen av kläder också varit just ganska så neutrala. Den typ av mode som ska passa alla han, hon och hen envisas nämligen med att ideligen låna plagg från herrgarderoben, och kanske inte de allra vassaste grejerna. Det handlar ofta om rymliga byxor, tröjor och kavajer som hänger löst, för att dölja avslöjande former. Men de senaste två åren har alltfler modemärken börjat blanda in mer feminint kodade kläder i sina kollektioner riktade till män. Det var bland annat genom att sätta mjuka och kulörta knytblusar på manliga modeller i långt hår, som det italienska märket Gucci 2015 skrällde till, och susade fram till en tätplats på trendtoppen. Äntligen en färgstarkare variant av unisex. I veckans program tar vi också en titt på 1970-talets glamrockvåg, som man skulle kunna se som en föregångare till dagens glamtrend. Vi spanar in ett av de på sin tid populäraste glamrockbanden, Sweet, och träffar Ulla-Lena Reuterstrand och Siri Sander som startade, och var ordföranden, i Sveriges officiella Sweet-fanclub på 1970-talet. Vi träffar också det nya svenska modemärket LazoSchmidl som fick mycket uppmärksamhet under vårens modevecka i Stockholm där de visade unga män iklädda negligéer och glittrande jumpsuits. Och så pratar vi med några unga män gjort sig bemärkta genom att på Youtube och Instagram lägga ut klipp där de sminkar sig. Veckans gäst är Philip Warkander, doktor i modevetenskap.

Du vet inget om min kropps historia innan vi pratat. Alltså kan du inte egentligen varken döma eller bedöma mig baserat på det yttre. Ändå är det just det som sker hela tiden. Stina Wollter Söndagens gäst Jenny Hasselmark är väl medveten om att hon kan uppfattas som provocerande bara genom sin uppenbarelse och bl.a. för att hon har gjort skönhetsingrepp. Ena dagen har hon peruk, är sminkad, visar sina tatueringar eller går ut med rakad skalle, andra dagar gömmer hon sig i en luvtröja, helt osminkad och vill bara vara osynlig. Det är så hon fungerar, Jenny, och hon har ett stort behov av att få uttrycka sig olika och att humöret får styra hur hon är och ser ut. För henne är det liktydigt med frihet.Hon älskar att experimentera och önskar att alla fick, vågade och tog chansen att göra mer som dom vill och känner för. Och att ingen ska bli dömd för det. För den som tittar bakom ingreppen, ser en helt annan Jenny än den hon visar upp. En skörstark, jordnära, exhibitionist som är både slängd i käften, blyg och provocerande - för vissa.För fem månader sedan hände något Jenny aldrig trodde att hon skulle få uppleva; hon blev mamma. Det har gjort henne mindre egoistisk, vilket hon tycker är bra. Hon älskar moderskapet och skulle samtidigt vilja att vi pratade mer om föräldraskapets baksidor.Hör Stina och Jennys samtal om självbilder och andras bilder av en människa, om att vara rebell, om gränser och begränsningar.Du som lyssnar; är din yta en rustning eller ett ställningstagande, ett uttryckssätt, ett motstånd? Eller är du kanske trött på hela utseendefixeringen? Vad säger ditt yttre om dig?Är du lika odramatisk i din relation till t.ex. tatueringar och skönhetsingrepp som kvällens gäst Jenny, eller protesterar du mot hela den industri som vuxit fram? Har du lyckats skapa sammanhang omkring dig där du kan slappna av från kraven och idealen?Hur vill du lyfta föräldraskapets baksidor- ett ämne som trots all öppenhet ännu verkar vara tabubelagt? Ring på söndag kl 22-00 på nummer 018 17 40 20 för att prata med Stina efter kl 23.00. Eller maila när du vill till sondagsstina@svergiesradio.se och glöm inte ditt telefonnummer om du vill bli uppringd.

Mitt kanske allra viktigaste avsnitt någonsin. Vi träffar Stefan Blomberg, sveriges allra främsta expert gällande mobbning på jobbet. Han arbetar som psykolog vid arbets- och miljömedicin i Linköping och bl.a. även författare till boken Mobbning på jobbet. Vi pratar om Arbetsmiljö, kränkande särbehandling, Mobbning, Ohälsa, organisatorisk och social arbetsmiljö. Hur det kommer till uttryck och åtgärder man kan göra. Lyssna på avsnittet säger jag bara!

Om att hitta sitt uttryck, upptäcka sin sanna natur och få spö. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert.  Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel. Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"?"Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt?Finns någon koppling mellan det svenska ordet refug och det engelska refugee?Var kommer ordet pulka kommer ifrån?Orden arbete och jobb vad har de för olika betydelser och nyanser?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Victor Lidström predikar om trons uttryck

I juni har gått exakt 200 år sedan slaget vid Waterloo. Medan de flesta talar on förloraren, Napoleon, ska vi snacka om vinnaren, hertigen av Wellington, "the Iron Duke" Arthur Wellesley. Den unge Arthurs mor trodde dock att hennes son på sin höjd skulle duga som kanonmat. Så ska det också handla om fiberoptik, alltså supersnabba dataförbindelse via ljuskablar, som just nu revolutionerar sättet att göra teater och annan kultur. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

Så var det dags för Elin och Mats att råka i luven på varandra igen i ett nytt avsnitt av Knastret. Det här gången filosoferas det kring alternativa avrättningsmetoder av Jesus, Elins dröm som gått i uppfyllelse (att Saudiaffären blir TV-drama) och så utbryter näst intill bråk om vem som ska spela vilken roll. Elin … Fortsätt läsa Avsnitt 7 – Idiotiska uttryck

Den här veckan samtalar Snicksnack-panelen om ordspråk, ordstäv, liknelser, idiomatiska uttryck, talesätt och annat skit folk säger.

Maria Turtschaninoff, Mia Franck, Hannele Mikaela Taivassalo och Jenny Wiik möts för att snacka språk på klingande finlandssvenska. Eller är det västnyländska eller rikssvenska de talar? Hur får karaktärerna tala i fantastik? Hur skriver man fantastik på svenska (och varför borde man skriva på svenska)? Grupp Finland tar itu med hur främmande världar och andra […]

Stand up, radioreklam, en vit pipig sheriff, skrivbord och Madickens pappa. Medverkande: Martin Soneby, Fritte Fritzson, Nisse Hallberg, David Sundin

Sändes 29/4-14

Podcast med Adam Alsing, Carin da Silva och Daniel Breitholtz, inspelad som live, d v s helt utan efterhandsredigering. (Bortsett från att vi lägger på vinjetten sist av allt.) Ur innehållet i detta avsnitt: Dildogömman i Hofors, Gubben ur behöver dig! Uttryck som har gått ur tiden. Tivo, bra eller anus? Tvål av stål. Aprilskämt. Sexfjädrar. Kollobus. Att amma en kudde, etc. Trevlig lyssning! OBS! Vi ber om ursäkt för ett problem med ett svagt delay på pratet/ljudet. Kommer att vara ordnat till nästa vecka. Maila oss på adamochkompani@gmail.com

Det känns fel när par säger "vi är gravida" tycker en av Språkets lyssnare och det är en av funderingarna som besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper besöker Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan och frågar vem som har makt över språket. Veckans lyssnarfrågor: - Varför använder vi ordet "skumma" i betydelsen ögna eller scanna? - Varifrån kommer uttrycket "rikstrött" och hur vanligt är det att använda "riks-" som förstärkande förled? - Varför säger vissa par "vi är gravida"? - Vad betyder ordet "ögonskenlig”?

Wetche och Lundin pratar om svåra uttryck som gör livet enklare att leva. Julen med tillhörande behov av att hjälpa behandlas också. Missa inte detta fina, extra långa avsnitt!

Det löser sig, Plötsligt händer det, Väl rutet - det är några meningar som vi på Christerredaktionen stör oss på. Vilka uttryck irriterar dig? Med Christer Lundberg och Morgan Larsson

Vissa ord och uttryck är så diskreta att vi sällan tänker på deras verkliga innebörd. Ett sådant verkar vara det lilla svarsuttrycket ingen fara. En lyssnare rapporterar i veckans program hur hon ofta hör det användas som svar där hon inte alls tycker det passar. Vad har hänt med ingen fara? Professor Lars-Gunnar Anderssonbesvarar lyssnarfrågor om till synes små förskjutningar i betydelser. Veckans alla lyssnarfrågor: -preteritum eller imperfekt -om huruvida -eller hur -”ingen fara” -hon eller henne - ändelsen –is -mena på -vilken/vad för

En grupp som verkar vara bortglömda i historieskrivningen och kanske också i familjeberättelserna är de människor som i gamla tider levde med funktionshinder. Ändå är källorna fulla av uppgifter om människor som betecknas som lama, fåniga och svagsinta. Det stora intresset från myndigheterna att dokumentera det, som rubriserades som lyten, berodde delvis på att de ville veta om de kunde försörja sig eller vem som annars skulle ta hand om dem. Omsorg och kontroll Claes G Olsson är etnolog vid Umeå universitet och har skrivit en doktorsavhandling om handikapphistoria från 1700 talets mitt och framåt. Under hela arbetet med avhandlingen hade han en bild framför sig på anslagstavlan. Den föreställde Mathias Larsson Skönberg som levde på 1700- talet och som trots att han saknade fullväxta armar och ben verkade ha levt ett ganska gott liv. Mattias blev en inspirationskälla för Claes G Olsson. Claes G Olsson berättar att han stötte på Mathias i Kungliga Vetenskaps Akademiens Handlingar som började utges under 1700- talet. Där fanns både en berättelse och en bild på Mathias Larsson Skönberg. - Jag fascinerades av bilden. Jag kände ju till till neurosedynbarnen från 1960- talet och Mathias hade liknande skador vilket jag inte hade en aning om att det uppträdde också långt tidigare, och har säkert alltid förekommit i historien, berättar Claes G Olsson. - Jag blev inspirerad och läste berättelsen som är skriven av en läkare som träffade Mathias för att ta reda på hur hans liv hade varit från barndomen. Mathias var barn till fattiga föräldrar, pappan var skräddare och mamman skötte hemmet och de andra barnen. - Och det är klart, när Mathias föddes uppstod säkert en traumatisk situation. Mamman kom sen att utnyttja Mathias genom att gå runt i socknen för att visa upp honom och indirekt eller medvetet tigga pengar. Det ogillades i socknen varpå Mathias flyttades till Hospitalet i Söderköping där han växte upp. - Det fascinerande är att han kom att ägna sig åt en mängd sysslor vilket man kan se på bilden av honom. Där visas vad han kunde göra; snickra, måla och spela fiol. Dessutom hade han lärt sig läsa och skriva. Läkaren skriver med en viss beundran att han inte drog sig för att delta i slagsmål om någon retat honom. - Han kunde vara ganska aggressiv, vilket läkarna då skyller på den dåliga uppfostran han hade fått. Personer som hade någon form av funktionsnedsättning, speciellt barnen, behövde en bättre uppfostran, den inställningen kom att dominera synsättet på funktionsnedsatta under 1700- talet. Och det resulterar i sin tur att det startas specialskolor, berättar Claes G Olsson. Det fanns också olika funderingar varför Mathias och andra drabbades av funktionsnedsättningar. Vi den här tiden så blandades vetenskap och folkliga synsätt. läkarna funderade om modern till Mathias blivit skrämd, vilket kunde ha satt sig som en skada på fostret. - På 17- och 1800- talen hängde de folkliga föreställninagarna fortfarande kvar, att det kunde Guds straff eller ett tillslag av övernaturliga väsen. Föreställningen om att det finns krafter som påverkar människors liv och vill ont, finns delvis kvar som föreställning. Men kristendomen och vetenskapen trängde allt mer ut de folkliga föreställningarna. Vad står då i handlingarna om de funktionsnedsatta? - Det beror på vem som skriver, men som regel är det ju inte den som har funktionsnedsättningen själv som skriver. Det var framförallt läkare och  pedagoger som skrev. Claes G Olsson berättar att han framförallt intresserat sig för vad några av läkarna skrev, och säger att det finns många spännande citat som avslöjar lite av hur man såg på personer med funktionsnedsättningar på 1700- talet. Så här skriver läkaren Erik Acharius, som var en av Linnes sista elever, i sin artikel i Vetenskaps Akademiens Handlingar år 1798: Krymplingens historia kan äfven någon gång förtjena en mer än vanlig uppmärksamhet. Icke just därföre, att man hos honom uptäcker liksom vissa brister uti naturens utvicklings förmåga eller at någre kroppsdelar antagit en oformligare skapnad; ty det är ingalunda sällsynt at genom tillfällige orsaker den ordning rubbas som naturen annars i stöd af sine efter säkert bestämda lagar fortsatte verkningar följer, och at krymplingar både med för få och bristande eller för många och illa danade delar framalstras bland alla växande varelser på vårt jordklot, men då de ibland äro på et mera utmärkt sätt vanlottade blifva de i flere afseenden äfven märkvärdigare och böra beskrifvas. Vilka källor har då Claes G Olsson tittat i. - Jag har använt mig av en mängd källor. Husförhörslängderna är en . Där skrev prästerna ned vilken form av funktionsnedsättning som de hittade i församlingen och det upptäcktes åtminstone när församlingsborna skulle lära sig läsa och förhöras i kristendomslära. - Rapporterna hamnade så småningom på Statistiska Centralbyrån, eller dåvarande Tabellverket. Även fattigvårdsprotokoll där man kan se socknens beslut om utackordering eller kringgång för de som inte hade någon familj som tog hand om dem. - Hur det blev berodde naturligtvis på var de hamnade, och många utnyttjades säkert i arbete i den mån de kunde utföra arbete. Men den typen av hantering minskade efter hand då större vårdhem byggs på 1800- talet och ålderdomshemmen tog hand om många. - Och det finns många berättelser att läsa om eftersom det fanns många som hade funktionsnedsättning, men vi forskare har tyvärr inte ägnat oss åt dem  i forskningen. Dessvärre har de hamnat i gruppen fattiga och utstötta. Claes G Olsson berättar att det finns många öden som träder fram i materialet. Charlotta Seureling är en av dem. - Hon hade en spännande bakgrund. Charlotta kom från en teaterfamilj där pappan var teaterdirektör och reste runt i landet. - Och då jag läste om henne framstod hon som ett gott exempel på hur en blind flicka kunde få möjlighet att utvecklas genom att vara med sällskapet och till och med uppträda. Charlotta Seureling kom till Per Aron Borg i början av 1800- talet för att få privatlektioner i musik. Han tog initiativet att starta den första specialskolan för blinda och döva. Och Per Aron Borg såg sin chans att göra något stort som han kunde bli berömd för. - Egentligen var det Charlotta Seureling som triggade igång det hela. Hörs då Charlottas egna tankar i materialet? - Ja i allra högsta grad, säger Claes G Olsson. Det finns berättat om när hon skulle uppträda framför drottningen, och Per Aron Borg var en skicklig PR- man och anordnade en jättevisning av eleverna för samhällets toppar. Charlotta hade skrivit en visa för drottningen. Från min första barndoms dagar Synen mig beröfvad var; Först i dag mitt hjerta klagar öfver den förlust jag har; Jag den sällhet icke njuter, Att Dig, dyra Drottning, se; Men Du hör den suck jag gjuter, Ser min känslas rörelse. Efter att ha framfört sången fördes Charlotta fram till drottningen för att överlämna sina egenhändigt skrivna verser. Då drottningen härvid nedlät sig til de Nådigaste tillika välgörande Uttryck, blef Mamsell Seurling- utomdess uti hela sit Väsende sjelfva Blygsamheten- så djupt rörd öfver så mycket Hög någ, at hon svimmade. Claes G Olsson berättar att Charlotta kom att stanna hos Per Aron Borg länge. Hon reste sen till Finland och Ryssland där hon deltog i att bygga upp blindskolor. Charlotta dog 1828 drygt 40 år gammal och blev känd som sångare, harpist, poet och skådespelare. Här finns Claes G Olssons avhandling: Läs mer på: Fram till mars 2013 pågår ett insamlingsarbete i Nordiska museets projekt Livsbild. Här berättar Claes G Olsson mer om det: Läs mer om projeket:  Bortglömd Vana släktforskare vet att människors handikapp ofta är noggrant antecknade i husförhörslängderna. I många kyrkböcker så ska prästen redan i den allra första kolumnen, på samma ställe där man skrev ner namn och yrke på personerna i ett hushåll, också skriva in om personen hade ett lyte, med förklaringen efter: ”svagsinta, blinda, döfstumma” . Men det ser inte alltid likadant ut, rubrikerna kan skifta i olika landsändar och olika tider, och det gällde också olika regler beroende på vilken präst som bestämde. Men efter 1860 så standardiserades formulären, och såg i princip likadana ut över hela landet. Ingela Martenius  på Göteborgsregionens släktforskarförening berättar att anledningen till att handikappen uppmärksammades på detta sätt var skattetekniska. -Ser man en anteckning om att en person var ”fånig”, ”vansinnig” eller ”lam” så betyder det att han hade nedsatt förmåga att betala skatt, förklarar hon. Alternativet var att de belastade fattigvården. Ett annat skäl till anteckningen kan vara att man anser att den handikappade skulle behöva skickas till någon anstalt. Ingela Martenius har tagit fram ett par exempel ur vanliga husförhörslängder. I Lerum 1813 dyker det plötsligt upp en ung flicka i en familj, utan några hänvisningar till varifrån hon kommer eller egentligen hör hemma. -Det står om henne ”Nästan blind, födes av medlidande”, läser Ingela Martenius, och kommenterar: -Det var alltså så anmärkningsvärt att hon blir omhändertagen i den här familjen, som förresten redan hade sju barn, att prästen tycker att det måste antecknas särskilt. -Man måste komma ihåg att man vid den här tiden ansåg att det var de högre klassernas folk som stod för de ”finare känslorna” som till exempel medlidande, att en prästfru kunde känna medlidande och ge en blind person en allmosa, det kunde man förstå. Att en vanlig torparhustru skulle visa sådan förfining var anmärkningsvärt 1813. Den unga, synskadade flickan, försvinner efter några år ur kyrkböckerna och faktum är att handikappade personer kan vara ganska svåra att följa i folkbokföringen. -Jag tror inte att det beror på att man medvetet gömde undan dem, säger Ingela Martenius, det är snarare så att de flyttas kring. De är ofta kvar i föräldrahemmet så länge föräldrarna lever, och har de tur så kan de senare följa med något syskon. Men om det inte gick så hamnade de oftast i fattigvården, inte sällan på så kallad rotegång, där de fick bo ett litet tag i socknens alla gårdar. Den här gruppen förblev ofta ogifta och utan barn, vilket betyder att de sällan ligger överst på listan över personer som intresserar släktforskare. -Så den här gruppen var inte bara bortglömda av sin samtid, de är dessvärre ganska bortglömda också av oss som lever idag, konstaterar Martenius. Hon tar fram ytterligare ett exempel ur husförhörslängderna. Det gäller en kvinna som heter Karin Andersdotter och som är född 1767. Första gången det står något av henne betecknas hon som ”dumb”. -Dumb betyder absolut inte ”dum”, utan det står för stum, förklarar Martenius, och jämför med engelskans ”Death and Dumb”.  Hon var sannolikt vad som senare kom att kallas dövstum. Lite längre fram i tiden får denna kvinna epiteten ”fånig” och ”vansinnig”, i kyrkböckerna. -Sanolikt var det så att Karin gjorde konstiga ljud som inte prästen kunde tolka, tror Martenius. ”Fånig” betydde inte larvig, utan springer ur ordet ”fåne”. Den fånige ansågs inte tillräknelig, men sannolikt ofarlig. Också ordet ”lam” dyker ofta upp. Det står för långt fler diagnoser än dagens ”förlamad”. -Det kan betyda allt från att vara totalförlamad till att man hade ett lättare problem med att gå eller röra sig. Idag är vi så noga med detaljerna, men det var man inte förr. Ett handikapp betydde inte alltid att man blev bortglömd eller undanskuffad av samhället. -Vissa yrken var vanliga för folk med lättare handikapp, som till exempel sockenskomakare, eller sockenskräddare, avslutar Ingela Martenius.

The post Helt unikt uttryck appeared first on Filip & Fredrik.