Podcasts about planeterna

Johanna grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Assaad Daoudi & Linnea Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tisdagskvällen, svensk tid, meddelade USA:s president Donald Trump att vapenvilan mellan USA och Iran förlängs. Den amerikanska blockaden av iranska hamnar är dock kvar, och det är oklart om det kommer hållas nya samtal om fred. Senare riktar vi blickarna mot stjärnorna. Den mer nishade formen av astrologi, astrokartografi, används allt mer för att avgöra nästa resmål.

Gregorio Allegris körverk Miserere, mei Deus var länge exklusivt för mörkermässan i Sixtinska kapellet. Martin Söderlind sätter ord på skönheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det skymmer afton i Sixtinska kapellet under Stilla veckan, någon gång i slutet av 1630-talet. Ringprydda händer greppar karmstolarnas armstöd. Tillsammans med utvalda kardinaler och prelater inväntar påven en tenebrae, mörkermässa.Kanske har ett främmande sändebud fått äran att träda in i den intima kretsen. Storögt bevittnar han mässans säregna förlopp. När den når sin kulmen ska allt vara höljt i det mörker som omgav Frälsaren, nedstigen i Dödsriket.Ännu skymtar gestalterna på väggarna i Den yttersta domen störta mot fördömelse eller stiga i salighet. Mörkret fortsätter tätna tills bara en ensam låga brinner på altaret, sinnebilden för Kristus. Mot slutet av konserten göms den bakom altaret och allt försänks i mörker. Michelangelos kroppar löses upp, medan de sista tonerna glider in i tystnad.Plötsligt framkallas ett strepitus, ett mullrande oväsen. Man stampar i golvet och böcker slås igen med kraft. Det ska symbolisera jordbävningen i ögonblicket då Kristus ger upp andan, och det därpå följande bullret när stenen framför graven förs undan. Ljuset bärs sedan fram igen till sin ursprungliga plats, som tecken på den avslutande uppståndelsen.Framför altaret står huvuddelen av kören i fem stämmor redo. En mindre del med ytterligare fyra stämmor är uppställd på en läktare bakom åhörarna.Tonsättaren, Gregorio Allegri, deltar själv i kören som en kontralt, en hög tenor. Med en början som korgosse är han redan erfaren, både som sångare och tonsättare. Men först dryga tiotalet år senare han ska nå höjden på sin karriär som kapellmästare, främst tack vare sin musik för såväl körer som stråkar. Även om vi musikhistoriskt befinner oss i barocken dröjer Allegri, starkt präglad av mästaren Palestrina, stilmässigt kvar i senrenässansen.Det är första gången hans Miserere ska framföras, verket som för alltid räddar honom ur historiens glömska. En stillsam melodi inleder. Strax tar en bedjande mansstämma över, tills kören på galleriet som ett eko i fjärran upprepar melodin. Växlingen upprepas några gånger och låter tonerna klättra tills de kröns av en solitär gossopran från läktaren.Att tävla i musik är en dum idé. De som leder Melodifestivalen brukar säga något liknande innan de kavlar upp ärmarna och sätter i gång.Ändå frestar det om man vill säga att något är riktigt, riktigt vackert. Det händer att Mozarts Ave Verum Corpus utnämns till världens genom tiderna vackraste musikstycke. Jag, och nog flera med mig, skulle vilja påstå att Allegris Miserere är ännu vackrare. Inga hästlängder i försprång, snarare en kamp vid målsnöret.Fängslade av sina klanger tycks rösterna försatta i trance. Varsamt, med osviklig värdighet, frammanas tonerna ur en tystnad som bävar av överjordisk närvaro. En efter en ger de sig till känna i högtidlig procession.Likt bildsköna änglar uppstår de nyskapade ur intet, ur dunklet bakom scenen som ramar in det vi, jordiska varelser, förmår varsebli. I själva verket är det storslagna hörspelet en skärva av ett gränslöst skeende.En del tonsättare anses berömda för ett enda verk. Bizet nämns som exempel med sin Carmen. Och Gustav Holst leder onekligen tanken ensidigt till Planeterna. Alla tänker väl på Pacific 231 när Arthur Honegger nämns, liksom De fyra årstiderna associeras med Vivaldi.Men bättre än någon annan kvalar Allegri med sitt körverk in i ligan, i den mån en sådan alls existerar. Under sin livstid skrev han flera verk som blev mycket uppskattade i samtiden, inte minst av påvarna Urban VIII och Innocentius X. Idag är allt utom Misereret bortglömt. Desto starkare lyser stycket tvärs genom århundradena.Därmed tillhör det en exklusiv skara verk från tiden innan begreppet klassisk musik hade uppfunnits som spelats oavbrutet fram till våra dagar. I äldre tid övergav man nämligen ständigt det nyss så omhuldade för nya stilar. Bach föll ganska snart efter sin död offer för denna trendkänslighet. Mer livskraftiga tonsättare vid sidan av Allegri är däremot Pergolesi med sin Stabat Mater och Händel med Messias.Miserere är latin och betyder ”förbarma dig”. Texten är hämtad ur Versio Vulgata, bibelöversättningen från hebreiskan och grekiskan. Det rör sig om en psalm ur Psaltaren som egentligen är en klagovisa, en bön om förlåtelse med vidhörande försoningsoffer.Varje ängel bär varsamt sin ton i famnen, som ett länge efterlängtat barn. Eller som om hon anförtrotts Gudamoderns livsfrukt, han som ska släcka världens konflikthärdar och förlåta människornas synder.Vingburna lyfter änglarna sakta med sin oskattbara börda, stiger högre och högre, medan klangerna djupnar. Den vackra musiken klingar samman med människornas skuldtyngda böner om förlåtelse i en förlösande enhet som når det uthärdligas gräns.Misererets oerhörda skönhet framgår av att påvarna svartsjukt behöll det för sig själva. Noterna förbjöds att spridas. Någon gång blev det dock möjligt för allmänheten att lyssna från en balkong, medan avskrifter var fortsatt förbjudna. Skrivdon fick absolut inte medföras.Men så en vacker dag år 1770, efter drygt hundratrettio år av hemlighetsmakeri, satt en fjortonårig musikalisk yngling vid namn Wolfgang Mozart på balkongen. Efter två genomlyssningar gick han hem och plitade ner varenda not efter minnet.Skeptiska röster menar att ynglingens manager och agent, pappa Leopold, hittade på alltsammans i PR-syfte, och de har nog rätt. Noter lär nämligen ha varit i omlopp i London när familjen Mozart besökte staden.Till slut når sopranstämman fram till målet för himmelsfärden. En av änglarna öppnar sin famn. En ensam ton, inkarnerad av barnet som har vilat däri, sträcker nyfiket fram fingret genom rymderna mot en punkt som skälver av ljus. Det är nålsögat till Paradiset.Våra ögon bländas och värker. Oberörd av skenet, med uppspärrade ögon, stoppar barnet fingret genom nålsögat. Inte mycket tränger igenom, men tillräckligt för att vi ska fyllas av förtröstan, känna utsidan av Guds hand glida över våra kinder, lyfta blicken och skymta ansiktet som vi alla avbildar. Det vi speglar i varandra som medmänniskor i våra smärtfyllda liv.Sedan börjar allt om igen. Martin Söderlindantikvetare och skribent

KAJ vinner flest utnämningar när Svensktoppsåret 2025 summeras. De blir Årets Nykomlingar och Årets Melodifestivalsuccé. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Planeterna måst ha stått rätt och efter 15 år i branschen så var vi redo!Melodifestivalvinnarna KAJ vinner flest utnämningar när Svensktoppsåret 2025 summeras, de blir både ”Årets Nykomlingar” och vinner det nyinstiftade priset ”Årets Melodifestivalsuccé”. De tror dock inte att framgångarna har förändrat dem.- Det är fler som kommer fram och vill ta kort eller få autografer, men framförallt märks det på att vi fått fans från många världsdelar.Under uppväxten i Vörå hemma i Finland var det en självklarhet att följa Svensktoppen.- Men att vi skulle bli stora på Svensktoppen, det trodde vi aldrig. Det här är helt galet! konstaterar trion när Carolina Norén överraskar dem med en bukett blommor på deras hotell under ett Sverigebesök.

Planeterna står som de aldrig stått förut. Världen brinner. Intuitionen höjer rösten. Sega sjukdomar och läxor att lära varken vi vill eller inte. Yes! Lyssna ! Enjoy

I veckans avsnitt tar Magnus och Peppe sig an ett fullmatat USA, där Trump återigen står i centrum. Vi diskuterar TikTok-förbudet, Trumps planer för Grönland och hans minst sagt kaotiska nya visioner för Amerika. Dessutom, en historisk händelse på himlen med sju planeter i rad – och vad det kan betyda för oss alla. En mix av humor, allvar och skarpa analyser. Välkomna!Obvi producerad av @peppepeppepeppe och @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår astrolog Maria Dupal maria.dupal.se och Anna-Sofia Giese Vesterlund, Reikimaster känsla.nu , analyserar vilka energier vi har att göra med under juli, augusti och september 2023. Planeterna på himlen indikerar vad som är i görningen energimässigt. Vad vi gör av energin är helt upp till oss själva... Eftersom Mars är i opposition till Saturnus i juli kan vissa känna av en ganska ordentlig frustration, för att inte tala om när Mars går i opposition till Chiron och aktiverar vår sårbarhet. Vart riktar du dina missilier? Och kan Venus och Mars dans på himlen ha något att säga om kriget i Ukraina?Ett litet förtydligande behövs - när Maria pratar om att Pluto gör en sista sväng in i Stenbocken så är det en halv sanning. Ja, det är sista svängen för 2023 men Pluto kommer besöka Stenbocken för allra sista gången under september-november 2024, men hänger då bara på den allra sista graden i Stenbocken. Medverkande: Maria Dupal och Anna-Sofia Giese Vesterlund Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik LignellTacksamhet för vad Gud görhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/tacksamhet-ar4haLuk 17:11-19En av de tio verkar tänka: Vänta nu. Vi kallade honom för mästare, och vi anade att han kunde hjälpa oss. Nu har han gjort det. Jag måste hitta honom! Mannen faller ner vid Jesu fötter och visar sin tacksamhet. Gud är alla goda gåvors givare, säger Bibeln. Ursprunget till all godhet och skönhet, alla välsignelser och allt tillfredsställande är Gud själv. Att vara en skapad människa är ett under. Att skapelsen fortsätter att finnas och fungera är ett dagligt mirakel. Jesus, hävdar Hebreerbrevet, bär upp allt med kraften i sitt ord (Hebr 1:3). Om han tog tillbaks sitt ord skulle inget finnas. Planeterna skulle inte längre förhålla sig till varandra, solen skulle inte lysa, månen skulle inte samspela med jorden, fotosyntesen skulle inte funka, naturlagarna skulle sättas ur spel, inga barn skulle födas och ingen skulle kunna andas om inte Gud i Jesus Kristus höll uppe allt med sitt ord. Att få syn på detta och sedan rikta sitt tack år rätt håll är avgörande för varje människa. De flesta av oss behöver öva vår blick och vårt hjärta. Vad gör tacksamheten med oss människor?Vi mår mentalt bättre. Forskare vid UCLA har visat att tacksamheten gör oss mer positiva till våra medmänniskor och minskar känsligheten för olika stressfaktorer. Vi mår fysiskt bättre. Tacksamhet aktiverar hypotalamus i hjärnan, som reglerar en rad olika funktioner som kroppstemperatur, känslomässiga reaktioner, aptit och sömn. Tacksamheten binder oss vid Jesus. Vad händer med den ende man som återvände till Jesus för att säga tack? Han är med om hur helandet griper om fler områden i livet. I stället för att ropa på Jesus på avstånd får han ett personligt möte med honom. Han får se Jesus i ögonen. Det är där och då hans liv binds vid Jesus från Nasaret. Paradoxen är att det inte är den som faller ner vid Jesu fötter som krymper, utan de som inte gör det. Rikedomen tillfaller den tacksamme, den som kopplar sina välsignelser till Guds godhet, och som uttrycker sitt tack. Här vidgas hjärtat!Hur övar man på att inte ta saker för givet, både i det egna livet och i församlingens gemensamma liv? Learning by doing. Börja tacka. Be Gud öppna dina ögon så du kan se. Avsluta dagen med en återblick där tacksamheten står i fokus. Tacka för allt från att solen gått upp, för människorna du har i din närhet, materiella välsignelser, relationen med Gud, goda mänskliga möten, att du får tillhöra församlingen, dop… Ps 100-----------------------För samtal:Dela erfarenheter med varandra av när tacksamheten odlats, och när den saknats. Vad lärde du dig? Hur påverkade det dig? Hur kan vi, utan att bli flåsiga eller livsförnekande, hjälpa varandra växa i tacksamhet?

Veckans gäst, Brita Zackari, får hjälp med att ta reda på vilken ascendent som egentligen tillhör henne. Detta, då Britas mamma har förmedlat två olika klockslag - osäker på vilket av dem som tillhörde Britas födelse. Sofia har såklart lagt charts för båda tiderna och nu är frågan: vilken tycker Brita stämmer bäst in på henne? Dessutom krossar Sofia den kortlivade trenden med alla nya tecken såsom “Ormbäraren” som helt plötsligt poppade upp för ett tag sen. Vad handlade allt detta om egentligen? Som vanligt blir det också nästa veckans astro: vecka 17.En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Virginia Woolf är en av 1900-talets främsta författare. Under 1920-talet förnyade hon romankonsten med skildringar av bland annat tiden före och efter första världskriget.Musik: Sats 2, ”Venus, the Bringer of Peace”, ur ”Planeterna” av Gustav Holst med USAF Heritage of America Band.Bild: Virginia Woolf, 1902, av George C. Beresford/Hulton Archive/Getty Images/Wikimedia Commons See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med musik från "Planeterna" av Gustav Holst tar vi en resa ut i vårt solsystem. Vad händer på Mars? Hur ser det ut allra närmast solen? Och var kan liv tänkas finnas bortom vår egen stjärna? Gustav Holst (1874-1934) inspirerades av astrologin och de antika gudarna när han skrev sitt verk "Planeterna". Musiken har kommit att inspirera otaliga musikskapare, inte minst John Williams och hans filmmusik till Star Wars. Vetandets värld spelas in inför publik på Berwaldhallen, med utgångspunkt från verket "Planeterna" av Gustaf Holst, som ska framföras under kvällen. Vetenskapsradions Camilla Widebeck berättar tillsammans med Ella Carlsson Sjöberg, biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om de senaste rönen från Mars, om Merkurius koppling till Einsteins relativitetsteori, och om sökandet efter liv bortom vårt eget solsystem. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Musikrevyn knockas av de skrämmande kvaliteterna i György Ligetis körmusik och gläds åt Anders Nilssons senaste symfoni. Och så återupprättar vi den engelska tonsättaren Imogen Holst. Veckans skivor: BEETHOVEN SYMPHONIES 4/5 Symfoni nr 4 och 5 av Ludwig van Beethoven Wiens symfoniorkester Philippe Jordan, dirigent Sony WS014 Betyg: 3 GYÖRGY LIGETI - REQUIEM Musik av György Ligeti, Maurice Ravel, Claude Debussy och Gustav Mahler Sångare: Gabriele Hierdies, Renée Morloc Stuttgart kammarkör Frieder Bernius, dirigent Carus 83.283 Betyg: 4 GRIEG Musiken till Peer Gynt och Pianokonsert Bergens filharmoniska orkester och körer Jean-Efflam Bavouzet, piano Håkon Högemo, violin Edward Gardner, dirigent Håkon Matti Skrede, körmästare Sångare: Lise Davidsen, Ann-Helen Moen, Victoria Nava m. fl. Chandos, CHSA5190 Betyg: 4 ANDERS NILSSON VÄSTERÅS SINFONIETTA Musik av Anders Nilsson Västerås sinfonietta Eva Ollikainen, dirigent Martin Sturfält, piano DB Productions dBCD184 Betyg: 4 Referensen: Wienorkestrarnas kamp.  Panelen jämför Wiensymfonikerna och Philippe Jordans aktuella inspelning av Beethovens fjärde och femte symfoni med Carlos Kleibers numera klassiska inspelning med Wienfilharmonikerna från 1974. Hannas val: Den engelska tonsättaren Imogen Holst. Hon var Planeterna-komponisten Gustav Holsts dotter, tonsättaren Benjamin Brittens oumbärliga assistent och en drivande kraft i Englands folkliga musikliv. Men hon var också kompositör i egen rätt. Lär känna Imogen Holst, vars musik det har talats ganska tyst om sedan hon gick bort 1984. Men nu finns hennes kammarmusik för stråkar återutgiven. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Herbert von Karajans inspelning av Beethovens femte symfoni utgiven på Deutsche Grammophon. Beethovens fjärde symfoni med Bayerska radions symfoniorkester i München under ledning av Carlos Kleiber från 1982, utgiven på Orfeo.

I fyra år samlade Keplersatellliten data om planeter runt främmande stjärnor. Jordliknande planeter är vanliga, vet vi nu. Och därute i rymden finns också märkliga världar som inte alls liknar vår. Natalie Batalha har jobbat med Keplersatelliten på Nasa i Kalifornien sedan långt innan den sköts upp 2009. I Vetandets värld berättar hon om hur satelliten har arbetat, och om den mångfald av planeter den har hittat. Keplers huvudsyfte har varit att ta reda på hur många planeter det finns som kan tänkas hysa liv. Minst tio miljarder bara i vår galax, blev svaret. Kommande projekt, som till exempel James Webb-teleskopet som ska skickas upp 2019, kommer att gå vidare genom att undersöka de funna planeternas atmosfärer. Programmet är en repris från den 28 februari 2018. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sr.se

Planeterna står äntligen i linje och den overkliga ordningen är återställd när nu självaste Johan Hallstan gör sin storartade återkomst med besked! I det nästan två och en halv timme långa avsnittet fokuserar vi ansträngningarna på att sammanfatta 2017 – både det bästa som erbjudits i form av spel, film, tv-serier och dokumentärer, men också […]

I programmet diskuteras Planeterna av Holst med ungdomsorkester, Monte Piano Trio spelar Beach, Klouda och Clara Schumann, operaduetter samt verk av Tommie Haglund. Johan väljer ur diger Karajan-box. I panelen Hanna Höglund, Niklas Lindblad och Tithi Hahn som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:  GUSTAV HOLST RICHARD STRAUSS Planeterna Also sprach Zarathustra CBSO Youth Chorus National Youth Orchestra of Great Britain Edward Gardner, dirigent Chandos CHSA 5179 TRIPTYCH Musik av Amy Beach, Natalie Klouda och Clara Schumann Monte Piano Trio Genuin GEN 17449 DUETS Duetter ur operorna Pärlfiskarna, Mefistofeles, Faust, Carmen m.fl. Rolando Villazón, tenor, Ildar Abdrazakov, bas Orchestre Métropolitain de Montréal Yannick Nézet-Séguin, dirigent DGG 4796901 FLAMINIS AURA Verk av Tommie Haglund Ernst Simon Glaser, cello Göteborgs symfoniorkester David Afkham, dirigent ZilliacusPerssonRaitinen, Julia Kretz-Larsson, violin Malmö symfoniorkester Joachim Gustafsson, dirigent Bis SACD 2025 Johans val Johan berättar om och spelar valda delar ur en diger monumentalbox innehållande hela 330(!!!)CD, 24 DVD samt 2 Blue-ray. Boxen är utgiven på DG och är betitlad Herbert von Karajan - Complete Recordings on Deutsche Grammophon and Decca d v s, alla Herbert von Karajans inspelningar på skivmärkena DGG och Decca.  Referensen x två: Strauss och Bizet I Johans val refereras till och jämförs med en annan av Karajans inspelningar av Richard Strauss tondikt Also sprach Zarathustra tillsammans med Berlins filharmoniker och inspelad på Deutsche Grammophon 1984 samt under rubriken Referensen jämförs det med den klassiska inspelningen av Pärlfiskar-duetten av Bizet med Robert Merrill och Jussi Björling, inspelad 1951 på skivmärket RCA. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Strauss Also sprach Zarathustra med Berlins filharmoniker och dirigenten Herbert von Karajan på DG; Los Angeles filharmoniker under ledning av Zubin Mehta på Decca. Duetten ur Bizets opera Pärlfiskarna med Jussi Björling och Robert Merrill tillsammans med RCA-Victors orkester, New York, ledd av Renato Cellini inspelad 1951 på RCA (Referensen).  Svepet Johan sveper över den välfyllda boxen utgiven på DG; Herbert von Karajan - Complete Recordings on Deutsche Grammophon and Decca med Karajans samtliga inspelningar på DG och Decca.

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Kan man landa på solen? Hur många stjärnor finns det egentligen och hur högt kan man hoppa på månen? Vi följer med i barnens rymdraket ut universum och hör deras tankar om planeter, stjärnor och svarta hål. Hur förhåller sig en sjuåring till oändligheten och rymdens gåtor? - Rymden är en deg med russin som jäser. Planeterna flyttas längre och längre ifrån varandra. Så förklarar Johannes Mitz, 7 år, den växande rymden. Om Malla Ljungman, 7 år, fick åka ut i rymden skulle hon äta sushi i rymdfärjan och kanske dansa jazzfunk till Eric Saades musik. Christer Fuglesang är inte bara astronaut och den ende svensk som varit i rymden, han är barnboksförfattare också. I år kom hans andra barnbok Sifferplaneten ut och i den blandar Christer Fuglesang fakta om rymden. Christer Fuglesang säger att barn kan förstå mer om rymden än vad vuxna tror att de kan. Barn kan till och med vara bättre än vuxna på att ta till sig abstrakta begrepp som till exempel oändlighet. - Barn har lättare att acceptera ol