Podcasts about nasaret

Fredrik LignellFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/jesus-kristus-den-korsfaste-kristus-arbaa1 Kor 1:21-2:5Korinth blev, år 44 f Kr, befolkad av frigivna romerska slavar. Här fick de chansen att börja om, och kanske har det skapat en kultur där man hyllar dem som lyckats i livet. Här i Korinth kan vem som helst bli vad som helst. Detta sitter djupt i deras kultur. Men församlingen är inte en samling klättrare. Det som ingenting var — slavar, enkla människor — utvalde Gud. Varför? För att ingen ska berömma sig. Människan är utvald mitt i sin svaghet.Det är mycket som florerar i Korint. Styrka och oberoende hör till ingredienserna, liksom jakten på vishet. (v 21) Visheten från Gud uppenbarar sig för världen genom Hans skapelse. Den vittnar om hur genial, kreativ och mäktig Gud är: Pilgrimsfalken räknas som världens snabbaste djur. Det knockar sitt byte genom att störtdyka i uppåt 390 km/h. Det kan få syn på en duva på flera kilometers håll. Eller lappugglan, där höger och vänster öra sitter olika högt så de kan höra ljud i både sidled och höjdled. Deras stora parabolliknande ansikte hjälper dem att höra minsta ljud. När de hovrar över en snötäckt mark fångar de upp smådjurens minsta pip, och även deras hjärtslag. På det sätter fångar de sorkar som gömmer sig under snön. Visheten finns runtomkring oss. Hela tillvaron bär Guds fingeravtryck. Men det verkar inte räcka för att människor ska lära känna Gud, och då går Gud åt andra hållet. Istället för den outgrundliga visheten väljer Han total galenskap: Gud blir människa, delar våra villkor, gestaltar Guds rike och avrättas så småningom på ett kors. Dårskapen, Jesus på ett romerskt kors, fastspikad, förnedrad, utstött bland brottslingar och outcasts, blir den tydligaste gestaltningen av vem Gud är. Paradoxalt blir just detta det yttersta tecknet på Guds vishet. Paulus utmanar korintierna på duell: Vill ni ha verklig vishet? Varsågoda, här är den. Den heter Jesus från Nasaret och blir främst synlig på ett romerskt kors. Notera hur Paulus fyller ordet vishet med innehåll: Den har med rättfärdighet, helighet och frihet att göra. Det är inte en samling djupa tankar som utgör Guds vishet, utan en person som binder oss samman med Fadern i en allt djupare relation och i ett nytt sätt att leva. Med korintiernas mått mätt var inte Paulus förkunnelse särskilt vis. Han förkunnade ett enkelt budskap om den korsfäste Jesus, en dårskap för världen: Korset, det djupaste tecknet på svaghet och misslyckande, vänder Gud till ett tecken på Hans kraft och räddning. På korset ser vi människans djupaste synd och mörker. Korset blir en dom över människans förmåga att vara god och rädda sig själv. Men här ser vi också Guds godhet. Ingenstans blir Gud så tydlig, ingenstans syns Guds kärlek till människan som här. Guds stora hemlighetMan kan leta i all tänkbar religion, filosofi och i djupheter och teser, den ena märkvärdigare än den andra efter svaret på tillvarons, universums, världshistoriens stora gåta, alltings mening, skönhetens, kärlekens, dödens och livets hemlighet. Men ingen kommer på tanken att söka efter allt detta på en galgbacke utanför Jerusalem, bland mördare och revolutionärer. Detta är Guds hemlighet. Jesus Kristus är mitt ibland oss. Gud har gömt sin härlighet i dårskapen och svagheten. Gud väljer inte styrka, utan svaghet som vägen till räddning och upprättelse. Han väljer inte vishet utan dårskap för att avslöja sin stora hemlighet. Detta sitter också i kroppsminnet på församlingen: Paulus påminner dem om att de själva är marginaliserade och enkla, och han påminner dem om att hans egen förkunnelse på många sätt varit präglad av mänsklig brist och enkelhet. I mötet med den korsfäste Jesus, som Gud uppväckte från de död...

Fredrik LignellFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/pa-majestatets-hogra-sida-i-hojden-arafdHebr 1:1-4Nya Testamentet har en gränslöst hög syn på Jesus. Allt i hela historien, också den bibliska, har pekat fram emot Jesus, och allt i hela världen förändras i och med Jesus. Förr, säger Hebreerbrevets okände författare, talade Gud genom profeterna. Men nu, vid denna tidens slut, har han talat genom sin Son. Jesus är Guds tilltal till världen. Här får vi syn på Guds natur, på Guds syn på människan, på Guds barmhärtighet och på Guds plan med världen. Allt har sitt epicentrum i berättelsen om Jesus från Nasaret. Notera att Hebreerbrevets författare menar att i och med Jesu liv, död, uppståndelse och himmelsfärd är den yttersta tiden inledd. Här börjar den nya skapelsen, även om det inte syns än. Gud har skapat världen genom sin Son. Paulus uttrycker samma sak så här: "Allt är skapat genom Honom och till Honom." (Kol 1) Jesus är skapelsens ursprung, den ur vilken allt detta kommit till, och han är också dess mål. Allt är skapat för att ära Jesus. På det sättet är han början – ursprunget och upphovet till allt – och slutet – den för vars skull allting existerar. Han är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av Hans väsen. I Jesus blev Fadern synlig. Ingen annanstans kan man se Gud som i snickarsonen från Galileens landsbygd. Han bär upp allt i kraften av sitt ord. Världen finns för att Gud vill det, och den bärs upp av Jesu ord. Han har renat oss från synden. Vi sa det härom veckan: Du behöver inte bära din egen skuld, din egen skam, din egen synd. Jesus har renat dig! Nu sitter han på Majestätets högra sida i höjden. Detta är supertungt i urkyrkan! Gång på gång påminner de om att Jesus trätt in i himlen. Innan Jesus lämnar lärjungarna säger han till dem:”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden.” Gå därför ut… (Matt. 28:18) Han, som är både Gud och människa, och som besegrat all ondska, djävulskap och död, sitter från den stunden på hela universums kungatron. Inte så att han ska bli kung en dag, utan är det redan nu. Deras insikt: Jesus är i himlen och regerar hela världen, och en dag ska han komma åter och fullborda det. Lyssna till hur centralt detta är i texterna: Rom 14:9Ef 1:21Fil 2:8-9 1 Petr 3:21b-22Upp 1:4-6Men är Jesus alltså frånvarande? När Han träder in i himlen är Han därmed närvarande överallt. Den som är i himlen kan samtidigt vara närvarande överallt på jorden. Missionsbefallningen i Matt 28 fortsätter: ”…jag är med er alla dagar…” Jesu himmelsfärd visar att Guds rum och vårt rum inte är långt ifrån varandra. Det två är separata och med olika identiteter, men de berör varandra och möts på massor av sätt redan nu. Och ändå: Jesus är närvarande och frånvarande på samma gång. Blir det inte mer än det här? Jo, det kan du ge dig på! En dag ska Guds och vår värld smältas samman, då Jesus kommer tillbaks och hela skapelsen, hela den skapade tillvaron, ska bli ny. Så vad spelar detta för roll? Genom hela Hebreerbrevet, som vi inledde med, löper uppmaningen: Håll dig till Jesus. Lita på att ingen hjälper bättre. Lita på att inget hopp är större och starkare. Lita på att ingen frid är djupare. Och svär inga trohetseder mot några politiska partier, höger eller vänster, -ismer, nationer (varken din hemnation eller någon annan), svär ingen trohet mot några flaggor eller någon nationalism. Ingen annan är herre. Ingen annan är värd vår blinda lydnad och tillbedjan. Allt kretsar kring Jesus. Allt handlar om Jesus. Allt ska sammanfattas i Jesus. -------------------...

Fredrik LignellHan har räddat osshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/han-har-raddat-oss-del-2-makterna-ara3fKol 2:13-15Om någon i antiken vunnit ett krig eller ett slag tog man med sig krigsbytet och spillrorna av fiendens armé hem i ett särskilt segertåg. In i staden tågade de segrande generalerna, och sedan kom en lång rad av krymplingar, besegrade soldater, ibland mer döda än levande. Längst bak gick den besegrade kungen, om han fortfarande var vid liv. Klimax i hela föreställningen var att man avrättade kungen i en ceremoni på torget så att alla kunde se. Utsatt för allas förakt, utsatt för förnedring. Nederlaget kunde inte gestaltas tydligare. Låt oss nu återvända till påskens händelser för att se om vi kan få syn på något av det Paulus menar att han ser. Riskerna runt Jesus ökar under stilla veckan. Det är starka krafter i rörelse, och han retar upp eliten, ledarskapet i Israel. Till sist låter de gripa honom sent på torsdagkvällen, och han ställs inför rätta. Han bollas runt under natten mellan Kajafas, PIlatus och Herodes. Evangelisten Lukas berättar att Herodes och hans män fylls av förakt för Jesus. Det är ingen oberörd Hollywoodjesus som står framför Herodes, utan en pryglad, trängd fånge som väcker avsky. Teologen Patrik Hagman skriver: -------- »Jesus fortsätter att bli mindre. Nu beter han sig på ett sätt som väcker Herodes och soldaternas förakt. Exakt hur sägs inte. Man anar att Lukas av finkänslighet låter bli att säga. Förakt skulle knappast vara resultatet om Jesus reagerat på anklagelser och hat med stoiskt lugn. Mera troligt är att han rycker tillbaka som ett skyggt djur, kanske gråter.«--------Så småningom fästs Jesus med hjälp av spikar på ett romerskt kors — ett avrättningsredskap som än i dag saknar motsvarighet i grymhet och brutalitet. Innan dess har han blivit flådd genom att bli gisslad på ryggen med piskor utrustade med benbitar för att göra maximal skada. Han är redan döende när han korsfästs. Alla som tittade på den pryglade, förnedrade och avrättade mannen på korset tänkte: Makterna och härskarna har utsatt honom för allas förakt. Men Paulus påstår i texten i Kol 2 att Gud utsatt makterna för allas förakt när Jesus korsfästes. Genom åren har Jesus då och då återkommit till att prata om vad som väntade: Joh 12:31-32Jesus verkar mena att katastrofen som väntar, präglad av svek, våld, angiveri, maktmissbruk, rättsskandal och brutal avrättning inte är vad det först ser ut som. Denna världens härskare ska drivas ut, och människorna ska dras in. Förra veckan sa vi att Jesus bär all världens synd i sin egen kropp upp på korset. Skuldebrevet som anklagar mänskligheten är fastspikat på korset. Varje människa som vänder sig till Jesus kan bli av med skuldbördan. Men han bär också mörkret, makterna, alla krafter som söker förgöra människan — både de synliga och de osynliga — i sin kropp. Synden bärs upp på korset, och makterna och härskarna bärs i den oskyldige Jesu kropp upp på korset. Här samlas hela historien, all evighet bakåt, all evighet framåt, och hit dras alla osynliga makter, alla invånare i den mörka, demoniska världen. Demoner, änglafurstar, mörka krafter. Hit dras också de synliga makterna: alla despoter, all världens ondska, imperierna, förtryckarna, förövarna, förföljarna. Allt uppslukas på korset. Jesus bär hela världens mörker, alla makter, all synd, allt som sårar, allt som binder, allt som tynger, allt som människonaturens fiende gestaltar, i sin egen kropp upp på det där korset. Det ser inte ut så. Jesus från Nasaret verkar bli utsatt för allas förakt. Men det motsatta händer. När Jesus blir föraktad och tömd på allt tömmer han i själva verket döden och ondskan på dess kraft. Minns segermarsc...

Dibawakan oleh Tika dari Paroki Santo Alfonsus Rodrigues Pademangan di Keuskupan Agung Jakarta, Indonesia. Kisah Para Rasul 6: 8-15; Mazmur tg 119: 23-24.26-27.29-30; Yohanes 6: 22-29PEKERJAAN PERTAMA DARI TUHANTema renungan kita pada hari ini ialah: Pekerjaan Pertama dari Tuhan. Pertanyaanklasik berikut ini ada di dalam komunikasi di antara kita. Yang mana yang lebihtepat: makan untuk bekerja atau bekerja untuk makan? Jawaban yang seimbangialah kalau kita tidak mementingkan salah satunya saja, tetapi menerima danmembenarkan kedua-duanya. Pada saat yang pas, kita perlu makan dahulu baru bekerja.Pada saat yang lain, kita memang harus bekerja dahulu baru kemudian makan. Dalam urusan dengan iman, Yesus Kritus mengajarkan kita tentang pekerjaanrohani pertama dan makanan rohani pertama. Pekerjaan yang pertama itu ialahpercaya kepada Bapa yang mengutus Dia untuk menjadi penebus dunia. Melalui imaninilah, makanan pertama kita terima ialah Firman-Nya yang telah menjadimanusia, yaitu Yesus Kristus dari Nasaret. Pekerjaan pertama ini telah dilakukan oleh semua yang ditunjukkan di dalamkitab suci, mulai dengan Yesus Kristus yang menegaskan bahwa Ia datang untukmelakukan kehendak Bapa yang mengutus-Nya. Bunda Maria dan Santo Yosef jugahidupnya untuk percaya dan melakukan kehendak Tuhan. Abraham dikenal sebagaibapak orang-orang yang percaya. Moses terkenal dengan hukum tauratnya dan paranabi semuanya kualitas imannya tak bisa diragukan. Sosok yang menjadi contoh kita pada hari ini ialah Stefanus, seorang muridTuhan dan saksi kebangkitan Kristus. Ia dipenuhi rahmat dan kekuatan Allah yangmahakuasa sebagai tanda kualitas imannya, sehingga ia berani berhadapan dengantantangan orang-orang Yahudi yang melawan dia. Melalui pekerjaan ini, makananpertama yang dinikmati oleh Stefanus ialah meminum piala penderitaan bersamaYesus Kristus. Mengikuti Kristus merupakan panggilan dasar kita, yang harus diisi denganpekerjaan pertama yaitu iman dan ketaqwaan kepada Tuhan. Alasan yang dimintakepada setiap orang saat hendak dibaptis ialah iman, dan bukan harta benda,posisi, kenikmatan dunia atau nama baik. Setelah pembaptisan barulah sakramenlain diterima. Doa-doa, devosi dan aneka pelayanan di dalam Gereja sangatditopang oleh fondasi iman ini. Keutamaan iman dan ketaatan merupakan kriteriapertama untuk proses menyatakan seorang beriman resmi sebagai santo atau santaoleh Gereja. Jadi pekerjaan pertama kita dari Tuhan ialah rohani, bukanjasmani. Iman, ketaqwaan dan ketaatan membawa kita masuk menjadi anggota Gerejadan akhirnya menjadi jaminan bagi kita masing-masing masuk ke dalam persekutuanpara kudus di surga.Marilahkita berdoa. Dalam nama Bapa... Ya Yesus Kristus, Guru yang baik. Ajarkanlahdan tunjukkanlah kami bagaimana menjadi sempurna berkat iman dan ketaqwaan yangada pada kami. Semoga semangat kebangkitan-Mu memperkuatkan iman, taqwa danketaatan kami kepada-Mu dan setia mempertahankannya sampai ajal kami. Bapa kamiyang ada di surga ... Dalam nama Bapa ...

Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen! PåskedagDa sabbaten var over, kjøpte Maria Magdalena og Maria, Jakobs mor, og Salome velluktende oljer for å gå og salve ham. Meget tidlig den første dag i uken kom de til graven, da solen gikk opp. De sa til hverandre: «Hvem skal vi få til å rulle bort steinen fra inngangen til graven?» Men da de så opp, fikk de se at steinen var veltet fra. Den var meget stor. Da de kom inn i graven, så de en ung mann sitte på høyre side, kledd i en hvit, lang kjortel, og de ble forferdet. Men han sa til dem: «Vær ikke forferdet! Dere søker Jesus fra Nasaret, den korsfestede. Han er oppstått, han er ikke her. Se, der er stedet hvor de la ham! Men gå av sted og si til hans disipler og til Peter: Han går i forveien for dere til Galilea. Der skal dere få se ham, slik som han sa dere.» Da gikk de ut og flyktet bort fra graven, skjelvende og forferdet. De sa ikke et ord til noen; for de var redde.Etter at Jesus var oppstått, tidlig den første dag i uken, viste han seg først for Maria Magdalena, som han hadde drevet sju onde ånder ut av. Hun gikk av sted og fortalte det til dem som hadde vært med ham, og som nå sørget og gråt. Men da de fikk høre at han levde, og at hun hadde sett ham, trodde de det ikke. Senere viste han seg i en annen skikkelse for to av dem, mens de gikk på veien og skulle ut på landet. Også disse kom og fortalte det til de andre, men de trodde ikke dem heller.Til sist viste han seg også for de elleve, mens de satt til bords. Han bebreidet dem at de var så vantro og forherdet og ikke hadde trodd dem som hadde sett at han var oppstått.Markus 16, 1-14

Påsken är den största kristna högtiden, och även i sekulariserade familjer är det en stor sak: påskpynt, påskris, påskkäringar, påskägg och mycket annat. Alla har en relation till påsken, men långt ifrån alla vet hur det började. Visst, Jesus korsfästes och uppstod, men varför? Och vad, exakt, kan vi utläsa ur källorna?Jesus från Nasaret var en framgångsrik landsbygdspredikant och helbrägdagörare som vid en ödesdiger tidpunkt, troligen år 33 e.Kr., beslöt sig för att leda sin rörelse till Jerusalem och sprida sin lära också där. Resultatet var katastrofalt: tempelledningen (”översteprästerna”) kände sig hotade och beslöt sig för att röja honom ur vägen. De tycks inte ha varit rädda för hans budskap utan för honom själv, något som framgår av att ingen av lärjungarna greps – och det visade sig snart att det var ganska lätt för dem att predika vidare. Det var alltså Jesus själv, som person, som var farlig. Men att gripa och förhöra honom var en sak. Om man ville avrätta honom måste den romerska ockupationsmakten (som var tämligen ointresserad av judiska religiösa angelägenheter) kopplas in. När kuppen hade lyckats och korsfästelsen genomförts tog dessutom historien en besynnerlig vändning, eftersom liket försvann ur graven och ryktet spreds om att Jesus hade uppstått. Vad var det egentligen som hände? Kan vi, genom att utgå från dokument och indicier, pussla ihop en trovärdig slutsats?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de dramatiska händelser som utspelade sig under den första kristna påsken.Bild: Sörjandet av Kristus (Mästaren från Nerezi, 1164). Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dibawakan oleh Pastor Yeremias Dolu, O. Carm dari Kuasi Paroki Maria Bunda Karmel Tondok Ratte, Kevikepan Toraja di Keuskupan Agung Makasar, Indonesia. Yehezkiel 37: 21-28; Mazmur tg 31: 10.11-12ab.13; Yohanes 11: 45-56KESEPAKATAN Renungan kita pada hari ini bertema: Kesepakatan. Adacerita bahwa langit dan bumi suka ribut. Pertengkaran menjadi makanan merekatiap hari. Hal kecil, soal sepeleh, masalah sederhana saja, mereka langsungribut. Misalnya langit menurunkan terlalu banyak hujan, bumi protes. Sebaliknyabumi mengirim terlalu banyak uapnya ke atas, langit protes. Ada-ada saja merekaberdua selalu mendapatkan alasan untuk bertengkar. Tetapi pada saat dan kebutuhan tertentu, mereka berduasepakat untuk bekerja sama. Bila manusia ternyata merusak lingkungan alamnya,bumi sepakat dengan langit supaya ada hukuman pantas bagi manusia ialah tanahdan lingkungannya menjadi kering. Langit menahan air hujannya. Sebaliknya bilamanusia sangat merawat bumi dan alam lingkungannya, bumi sepakat dengan langitsupaya memberikan kesuburan dan kehangatan bagi kehidupan manusia dan segenapmakhluk di bumi.  Suatu kesepakatan lahir dari kenyataan sisi-sisi ataupihak-pihak yang berbeda. Fungsi utamanya ialah supaya kesepakatan itu dipegangdan dijadikan dasar untuk suatu kerja sama, kolaborasi dan hidup bersama. Darisudut pandang iman kita, perbedaan posisi dan tujuan Tuhan dengan penguasakejahatan amatlah tajam. Kita pahami bahwa antara Tuhan dan Setan tidak bisabekerja sama. Tidak mungkin kita menemukan satu kesepakatan antara kedua belahpihak.  Karena Yesus Kristus dan perutusan-Nya, terciptalah satukesepakatan antara kehendak Tuhan dan keinginan Setan melalui para musuh Yesus,yaitu para ahli Taurat, kaum Farisi dan para imam besar. Allah telah menetapkanbahwa Yesus Kristus akan mati untuk mengumpulkan dan mempersatukan anak-anakAllah yang tercerai-berai. Pandangan yang sama juga datang dari imam besarKayafas yang bernubuat bahwa Yesus dari Nasaret akan mati untuk mengumpulkandan mempersatukan anak-anak Israel yang tercerai-berai.  Kesepakatan ini harus terjadi, sehingga terjadilah YudasIskariot yang dirasuki Setan dapat menjalankan tugasnya. Kesepakatan mestidibuat supaya kita semua dapat merayakan peristiwa dari taman Getsemani menujuke Golgota hingga Yesus dimakamkan. Kehendak Bapa di surga mesti terwujud,namun untuk menjalankan kehendak itu, ada kesempatan bagi kejahatan, kekerasan,dan dosa ikut ambil bagiannya. Hal ini tentu saja berlaku bagi kita, olehkarena itu Yesus sudah menetapkan perjanjian, bahwa semua kesulitan dan penganiayaanakan datang menimpah setiap para pengikutnya. Ketika kita menjalankankehendak-Nya, godaan-kesulitan-penderitaan-penganiayaan ikut menyertai. Tuhanmelihat, mengijinkan dan menyetujui itu. Kesepakatan telah terjadi bagi kita.Marilah kita berdoa. Dalam nama Bapa ... Ya Tuhan, semoga kami tetap mengikuti model YesusKristus dalam menghadapi segala penderitaan hidup kami. Kemuliaan kepada Bapadan Putra dan Roh Kudus ... Dalam nama Bapa ...

Dibawakan oleh Josef Ardiansyah dan Angelia dari Paroki Katedral Roh Kudus Labuan Bajo di Keuskupan Labuan Bajo, Indonesia. Yesaya 55: 10-11; Mazmur tg 34: 4-5.6-7.16-17.18-19; Matius 6: 7-15SABDA HIDUP Tema renungan kita pada hari ini ialah: Sabda Hidup. Kitamenyebutkan “Sabda Hidup” pertama-tama sebagai lawan dari “Sabda Mati.” Adabanyak sabda atau perkataan yang mati, artinya tidak digunakan oleh manusia didalam komunikasi. Ada bahasa yang tidak dipakai lagi, lalu dapat dianggap sudahmati. Sejumlah ungkapan kasar atau makian yang dulu ketika masih kecil danremaja sering kita pakai, namun kini tidak kita pakai lagi. Mereka sudah mati. Kitab suci yang dibeli, namun tidak pernah dibuka, dibaca,dan disimpan saja di rak buku, hingga yang empunya lupa bahwa ia memiliki kitabsuci, dapat dianggap sudah mati. Perpustakaan yang tidak pernah di masuki,dipakai, dan buku-bukunya tak pernah digunakan, ia dianggap sebagai ruang matidemikian juga buku-buku kehilangan manfaatnya. Nasihat, masukan, dan ajaranyang kita terima tetapi langsung keluar dan menguap pergi, atau hanyadisepelehkan dan tidak pernah direnungkan lalu dihayati, semua itu dianggapmati.  Jadi ada begitu banyak kejadian dan pengalaman kita yangmenggambarkan, betapa sabda atau perkataan yang mestinya dapat digunakan untukmembantu kita hidup dan bekerja, ternyata dibiarkan mati. Alasan sabda itudibuat mati dapat bermacam-macam karena dilihat dari berbagai sudut pandang.Tetapi kita dapat sepakati bahwa alasan yang paling kuat terletak padaketidak-mampuan kita untuk mengolah dan membuatnya bermanfaat.  Tuhan membutuhkan kita manusia supaya Sabda-Nya menjadihidup. Ia lakukan itu mulai dengan Abraham yang dilanjutkan ke Musa dan paranabi. Putera-Nya sendiri juga memerlukan sosok seorang manusia, yaitu YesusKristus dari Nasaret. Melalui pribadi manusia itulah, Sabda dibuat hidup,berkembang dan berbuah. Oleh karena itu kitab nabi Yesaya menjelaskan bahwaFirman Tuhan itu menjalankan kehendak Allah, yaitu seperti hujan dan saljumengairi bumi, membuatnya subur, membuat tanaman tumbuh, menghasilkan buah, dandari sana dibuatkan roti untuk dimakan oleh manusia. Sabda Tuhan ditaruh di dalam diri manusia. Kitamasing-masing menjumpai Tuhan melalui sabda yang kita baca, dengar, danbagikan. Misalnya dari keadaan ketika kita belum tahu berdoa, orang tua danorang dewasa mengajarkan kita berdoa membuat tanda salib dan gerak tubuh yangmenunjukkan sikap-sikap berdoa. Kita diajarkan mengucapkan doa “Bapa Kami” danterus menerus kita hafalkan, demikian juga banyak rumusan doa yang lain.Kata-kata doa tersebut jika tidak kita ucapkan, batinkan, dan hayati, merekahanyalah hampa dan mati. Tetapi setiap suasana doa, batin yang damai dan terbukakepada berkat Tuhan, dan rumusan doa yang menyatu dengan diri kita tiap saatkita berada, merupakan sabda yang hidup, dan seterusnya membuat kita hidup.Marilah kita berdoa. Dalam nama Bapa ... Ya Tuhan, semogakami tetap menjadi tanah subur bagi Sabda-Mu yang tumbuh dan berbuah. Kemuliaankepada Bapa dan Putra dan Roh Kudus ... Dalam nama Bapa ...

Fredrik LignellSlutord från Jesushttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/slutord-fran-jesus-del-1-den-som-har-sett-mig-ard22När man vet att livet håller på att ta slut och åren snarare krympt till timmar, vad säger man då? Många samlar sina nära och kära för att ta avsked, se varandra i ögonen och kanske skicka med ett sista ord till barn eller en livskamrat. När Jesus trängs från alla sidor och hoten från makthavarna blir allt tydligare, då talar han först med sina lärjungar. Sedan ber han för dem och för lärjungar i alla tider. I det vi kallar Jesu avskedstal och förbön (Joh 14-17) finns mycket vi behöver lyssna till. Joh 14:1-14Det finns rum. Han förbereder framtiden, och du behöver inte vara rädd. Känn ingen oro! Jesus talar om sin Faders hus, vilket Han bara gjort en gång tidigare, nämligen när han rensar templet på penningväxlare och försäljare. ”Gör inte min Faders hus till en saluhall!” Faderns hus är templet, och templet är platsen där himmel och jord möts. Gud och människa talar med varandra i templet. Nu antyder Jesus att det kommer ett nytt tempel, en ny stad, en ny värld där himlen och jorden ska mötas på djupet. Då de ska förenas, liksom gifta sig med varandra. Och där finns det plats för alla som vill vara med. Jesus håller på att ställa i ordning framtiden!Jag är vägen, säger Jesus. Kort sagt: Om du ska hitta till min Faders hus måste du hålla dig intill mig. Följ, så kommer du rätt. Att Jesus är vägen till Fadern innebär att Guds tydligaste ansikte har med upprättelse, helande, bröd till hungrande, tvättade fötter och ett utgivande liv att göra. Den korsfäste och uppståndne Jesus från Nasaret är vägen, sanningen och livet. Vill du leva? Vandra i Jesu fotspår. Vill du vara sann? Ta Jesu undervisning och exempel på största allvar. Det handlar om att älska sina motståndare, att be för dem som förföljer och vara bärare av fred och försoning. Den som har sett mig… Vi ser honom inte med våra fysiska ögon, men vi möter honom i texterna, i gudstjänsten, när vi tjänar våra medmänniskor och i bröd och vin. I närheten av Jesus finns också smaken av Fadern. Du som undrar vem Gud är, som söker och längtar efter fäste i livet, kom till Jesus. Det är där det händer. Gud har aldrig varit så synlig som i Jesus. Jag är i Fadern och Fadern är i mig (v 10). Det innebär att den sökande människa som önskar se Gud måste leta i Jesus. Det innebär också att all gudstro behöver påminna om Jesus. En teologi, en världsbild eller ett idépaket som inte ser ut som Jesus är inte kristet, vad det än kallas. Jesus avslutar dagens avsnitt med att tala om hur lärjungarna ska göra större gärningar än Jesus. Vad betyder det? Vi kan inte binda samman himmel och jord, försona Gud och människa, vårt blod kan inte friköpa någon från deras synder, och vi kan inte besegra döden. Allt det där kan bara Han. Men gärningarna är större som i vidare. Jesus rörde sig på ett område stort som Småland. Redan efter en generation fanns evangeliet i Turkiet, Grekland, Rom, Nordafrika, Spanien och Kroatien. När kyrkan gör Guds mission, fortsätter Jesu uppdrag i världen, då går Jesus med. I större och större cirklar. När du går till skolan, till jobbet, fikar med dina vänner och hänger med familjen sträcker sig Guds rike längre än tidigare. Be, sök honom och utbred hans rike. Välkommen att bli en del av Vägen och av Vägens folk!-------------------------För samtal:Jesus förbereder framtiden, och där finns det rum, påstår texten. Är det lätt att tro på? Varför/varför inte? Vad gör det med dig i relation till oro och bekymmer för den stora världen och din "lilla värld"? Samtala om vad det kan betyda för din vardag att Jesus är vägen, sanningen och livet. Vad händer med dina perspektiv när du f...

Hela Gamla testamentet pekar fram emot Jesus. Här får vi se hur Maria blir länken mellan löftena och dess uppfyllelse.

Hela Gamla testamentet pekar fram emot Jesus. Här får vi se hur Maria blir länken mellan löftena och dess uppfyllelse.

Det vi venter på kommer ikke alltid til oss i den form og innpakning vi forventer. Og det gjelder også Gud. Du og jeg venter kanskje på å få et sikkert svar fra Gud, for at han skal bevise seg på akkurat den måten vi har forestilt oss. Så vi ser bare etter det – og savner alt annet. Selv de gangene Gud svarer oss og viser seg for oss, men på en måte vi ikke har forestilt oss. På «feil» måte. Akkurat som da Gud viste seg for Simeon og Hanna i det lille barnet. Og når det skjer, slipper Symeon og Hanna all tvil, alle krav om forklaringer, alle kritiske spørsmål de kunne ha stilt. De ser – og de takker Gud for at de har fått møte ham, møte Messias. I det lille barnet. Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen! Kyndelsmesse/Kyndelsmäss Da renselsestiden som Moseloven påla dem, var forbi, tok de ham med opp til Jerusalem for å bære ham fram for Herren. For det står skrevet i Herrens lov: Alt førstefødt av hankjønn skal være viet Herren. De skulle også bringe det offer som Herrens lov foreskriver: et par turtelduer eller to dueunger. I Jerusalem bodde det den gang en mann som hette Simeon; han var rettskaffen og gudfryktig og ventet på tiden som skulle komme med trøst for Israel. Den Hellige Ånd var over ham, og Ånden hadde latt ham få vite at han ikke skulle dø før han hadde sett Herrens Salvede. Nå kom han til templet, ledet av Ånden. Og da Jesu foreldre kom med barnet for å gjøre med ham som skikk var etter loven, tok Simeon barnet i sine armer, priste Gud og sa: Herre, nå lar du din tjener fare herfra i fred, slik som du har sagt. Med egne øyne har jeg sett din frelse, som du har beredt i alle folks påsyn, et lys som blir til åpenbaring for hedningene og til ære for ditt folk Israel. Hans far og mor undret seg over det som ble sagt om ham. Og Simeon velsignet dem og sa til hans mor Maria: «Se, han er satt til fall og oppreisning for mange i Israel, og til et tegn som blir motsagt. Slik skal mange hjerters tanker komme for dagen. Men også gjennom din sjel skal det gå et sverd.» Det var en kvinne der som var profet, Anna, Fanuels datter, av Asjers stamme. Hun var høyt oppe i årene. Som ung hadde hun vært gift i sju år og hadde siden levd som enke, til hun nå var åttifire år. Hun forlot aldri templet, men tjente Gud i faste og bønn natt og dag. Nå kom også hun fram og lovpriste Gud; og hun talte om barnet til alle som ventet på frelse for Jerusalem. Da de hadde gjort alt det som var bestemt i Herrens lov, vendte de tilbake til Galilea, til hjembyen Nasaret. Og gutten vokste og ble sterk, fylt av visdom, og Guds nåde var over ham. Lukas 2, 22-40

Over et helt år har passert med folkemord i Gaza, og vi er inne i nok en absurd romjulstid, der enorme kontraster blir kolossale. Mens vi synger om Bethlehem, Jerusalem og Nasaret, og den siste måneden har shoppet etter julegaver og bakt pepperkaker, blir mennesker undertrykt, torturert og drept i landet vi synger om. Tusen takk til alle som har kjempet det siste året. Vi håper at alle klarer å lade opp til året som kommer.

Jesus från Nasaret, kristendomens förgrundsgestalt, är världens genom tiderna mest kända, omdiskuterade och inflytelserika individ. För 2,4 miljarder människor – omkring en tredjedel av jordens befolkning – är han att betrakta som Guds son och den stora sanningssägaren och predikaren i historien. Även de som vänder honom ryggen måste ta honom på allvar, eftersom det är omöjligt att förstå de senaste två millenniernas västerländska kultur utan kännedom om Jesus och hans budskap.Men hur mycket vet vi egentligen? Det finns ju folk som gör gällande att Jesus inte ens har existerat. Har de en poäng? Vad var det som gjorde Jesu budskap så radikalt och farligt att myndigheterna i Jerusalem såg sig tvungna att gripa, tortera, döma och avrätta honom? Hur kom det sig att hans lilla grupp i Galileen på kort tid utvecklades till en av det romerska imperiets mest vitala rörelser och till slut upphöjdes till statsideologi? Finns det belägg för de mirakler som Jesus utför i Nya testamentet – gick han på vatten, förvandlade vatten till vin och botade rörelsehindrade så effektivt att de kunde ta sina sängar och gå hem?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Jesus. Det blir en uppvisning i allt från obarmhärtig källkritik till nyfikna deckarspekulationer om uppståndelsens mysterium.Bild: Kristus Frälsaren (Pantokrator), en enkaustisk ikon från 600-talet från Saint Catherine's Monastery, Mount Sinai. OBS - något nedskuren. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban LindstedtDetta är en repris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen!   Julaften Det skjedde i de dager at det gikk ut befaling fra keiser Augustus om at hele verden skulle innskrives i manntall. Denne første innskrivning ble holdt mens Kvirinius var landshøvding i Syria. Og alle drog av sted for å la seg innskrive, hver til sin by. Josef drog da fra byen Nasaret i Galilea opp til Judea, til Davids by Betlehem, siden han var av Davids hus og ætt, for å la seg innskrive sammen med Maria, sin trolovede, som ventet barn. Og mens de var der, kom tiden da hun skulle føde, og hun fødte sin sønn, den førstefødte, svøpte ham og la ham i en krybbe. For det var ikke plass til dem i herberget. Det var noen gjetere der i nærheten som var ute og holdt nattevakt over sauene sine. Med ett stod en Herrens engel foran dem, og Herrens herlighet lyste om dem. De ble meget forferdet. Men engelen sa til dem: «Frykt ikke! Jeg kommer til dere med bud om en stor glede, en glede for hele folket: I dag er det født dere en frelser i Davids by; han er Kristus, Herren. Og dette skal dere ha til tegn: Dere skal finne et barn som er svøpt og ligger i en krybbe.» Med ett var engelen omgitt av en himmelsk hærskare, som lovpriste Gud og sang: «Ære være Gud i det høyesteog fred på jordenblant mennesker som har Guds velbehag!» Da englene hadde forlatt dem og vendt tilbake til himmelen, sa gjeterne til hverandre: «La oss gå inn til Betlehem for å se dette som har hendt, og som Herren har kunngjort oss.» Og de skyndte seg av sted og fant Maria og Josef og det lille barnet som lå i krybben. Da de fikk se ham, fortalte de alt som var blitt sagt dem om dette barnet. Alle som hørte på, undret seg over det gjeterne fortalte. Men Maria gjemte alt dette i sitt hjerte og grunnet på det. Gjeterne drog tilbake, mens de priste og lovet Gud for det de hadde hørt og sett; alt var slik som det var blitt sagt dem. Lukas 2, 1-20

"Hvem trodde det budskap vi hørte, for hvem ble Herrens kraft åpenbart? Han skjøt opp som en kvist for Guds åsyn, som et rotskudd av tørr jord." (Jes. 53,1-2). Enda en profeti om Messias og noen kjennetegn på Ham. Ordet for Herrens kraft, eller Herrens arm som vi også kan si, betyr egentlig "lammebein". Johannes pekte på Jesus som Guds lam, ser vi i Johannes 1, 29. Gjennom Jesu død, ble Guds kraft til å frelse åpenbart. Det står i Romerne 1, 16 og 17. Og som 2. Korinterne 12, 9 sier, så fullendes kraften i svakhet. Det andre kjennetegnet var rotskudd av tørr jord. Altså noe spedt som kommer fra overraskende dårlige kår. Jesu foreldre var så fattige at da han var født, måtte de nøye seg med de fattiges offer, duene, forteller Bibelen (Luk. 2, 22-24; 3. Mos. 12, 8). Han vokste opp i Nasaret som ikke hadde noe godt rykte på seg, forteller Johannes (1, 46). Likevel står det at han "vokste og ble sterk, fylt av visdom, og Guds nåde var over ham," sier Lukas (2, 40). Jesus oppfylte profetien. La oss ikke avskrive det som er lite og svakt. I Herrens kraft og nåde kan det vokse til noe overraskende stort og sterkt! Det skjedde da, og det kan skje igjen – i ditt liv og i mitt liv. Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

"En kvist skal skyte fra Isais stubb, et skudd renne opp fra hans røtter." (Jes. 11,1-2) Isai var far til kong David. Messias skulle altså komme fra Davids slekt. Både Matteus og Lukas har med Jesu slekts-liste i evangeliene sine. (Matt. 1; Luk.3). Og selv om der er forskjeller på de to listene, er poenget med de å understreke at Jesus på alle måter er en ekte etterkommer av David. Legg merke også til at kvisten skulle skyte fra stubben, ikke fra toppen av et tre. Kongerekka som fulgte David og Salomo stoppa da Judariket gikk under og jødene ble bortført til Babylon. Det ser vi i 2. Kongebok 25. Det store kongetreet ble hogd ned. Men stubben med røttene stod igjen! Og fra disse røtter skulle det komme en ny kvist. Det hebraiske ordet her er nezer. Det henger sammen med navnet Nasaret hvor Jesus vokste opp (Matt. 2, 23)! Filip fortalte Natanael om denne kvisten, nasareeren Jesus, men Natanael var skeptisk. Kunne det komme noe godt fra Nasaret? "Kom og se!" oppfordra Filip (Joh. 1, 45-46). Det er oppfordringen til oss også. La oss komme nær og se om det kan komme noe godt fra denne kvisten! Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Midt på torget i Molde blir det hvert år i advent satt opp to store drivhus. Inne i disse stilles det ut mange ulike figurer fra julefortellingene i Bibelen. Her får du se livet både i Nasaret og Betlehem den gangen Jesus ble født. Kommende lørdag (30. november) skal årets julekrybber åpnes på torget i Molde kl. 1400. I forkant av dette inviterer Molde Domkirke sammen med søndagsskolen til juleverksted for alle generasjoner i domkirkekjelleren. Vi tok en prat med menighetsarbeider Liv Kari Sigerseth som gleder seg til lørdag.

Preken av p. Arne Marco Kirsebom, 27. oktober, 2024, Meld deg på vårt nyhetsbrev herPrekene for 30. søndag i det alminnelige kirkeår (år B) av geistelig rådgiver i EWTN Norge, p. Arne Marco Kirsebom.Hør evangeligeforklaringer hver dag her.EvangeliumMark 10,46–52Rabbuni! La meg få synet igjen!På den tid drog Jesus ut av Jeriko sammen med sine disipler og en tallrik skare. Da satt det en blind tigger, Bar-Timeus (sønn av Timeus) der ved veien. Og da han hørte at det var Jesus fra Nasaret som kom, gav han seg til å rope: «Jesus, du Davids sønn, ha miskunn med meg!» Mange prøvde å true ham til å tie, men han bare ropte enda høyere: «Du Davids sønn, ha miskunn med meg!»Da stanset Jesus og sa: «Be ham komme hit.» De ropte på den blinde og sa til ham: «Fatt mot, og reis deg opp – han kaller på deg.» Da kastet han fra seg kappen og sprang opp og bort til Jesus. Og Jesus spør ham: «Hva vil du jeg skal gjøre for deg?»Den blinde svarer: «Rabbuni! La meg få synet igjen!»Da sier Jesus: «Gå bare. Din tro har frelst deg.» Og straks fikk han synet igjen og fulgte Jesus videre på veien. Episode: https://share.transistor.fm/s/c750830f Podcast: https://www.ewtn.no

Preken | 30. søndag i det alminnelige kirkeår (år B) | p. Arne Marco KirsebomAv p. Arne Marco Kirsebom, 27. oktober, 2024, 05:30Meld deg på vårt nyhetsbrev herPrekene for 30. søndag i det alminnelige kirkeår (år B) av geistelig rådgiver i EWTN Norge, p. Arne Marco Kirsebom.Hør evangeligeforklaringer hver dag her.EvangeliumMark 10,46–52Rabbuni! La meg få synet igjen!På den tid drog Jesus ut av Jeriko sammen med sine disipler og en tallrik skare. Da satt det en blind tigger, Bar-Timeus (sønn av Timeus) der ved veien. Og da han hørte at det var Jesus fra Nasaret som kom, gav han seg til å rope: «Jesus, du Davids sønn, ha miskunn med meg!» Mange prøvde å true ham til å tie, men han bare ropte enda høyere: «Du Davids sønn, ha miskunn med meg!»Da stanset Jesus og sa: «Be ham komme hit.» De ropte på den blinde og sa til ham: «Fatt mot, og reis deg opp – han kaller på deg.» Da kastet han fra seg kappen og sprang opp og bort til Jesus. Og Jesus spør ham: «Hva vil du jeg skal gjøre for deg?»Den blinde svarer: «Rabbuni! La meg få synet igjen!»Da sier Jesus: «Gå bare. Din tro har frelst deg.» Og straks fikk han synet igjen og fulgte Jesus videre på veien. Episode: https://share.transistor.fm/s/223bec9b Podcast: https://www.ewtn.no

Igjen spurte han: "Hvem leter dere etter?" "Jesus fra Nasaret," sa de. "Jeg har sagt at det er meg," sa Jesus. "Leter dere etter meg, så la disse andre gå!" (Joh. 18, 7-8 ) Jesus stod der foran flokken sin, som beskyttelse og som den som tilbød seg å ta både støyten og skylda. Han viste seg virkelig som den gode hyrde! Han hadde fortalt om leiekaren som ikke eier sauene og flykter når trusselen kommer (Joh. 10, 12). Til sammenligning, sa Jesus, er Han Hyrden som ikke viker tilbake, men som står i gapet for at sauene skal gå fri!   Den gode hyrden har omsorg for sauene som er Hans, Han kjenner dem, står det (v. 14; Jes. 43, 1). Han vet hvem som kommer til å svikte, Han vet når vi sitter og står, Han vet også hvordan vi skal dø (1, 48; 13, 38; 21, 19). Men sauene kjenner også Hyrden! Kjenner du Jesus som den som står i gapet for deg? Når skumle ting skjer, når noe truer, kan du gjemme deg bak Ham og vite at Han står der! Han ER den gode hyrde! Så kan det være en god påminnelse for oss i dag. Når vi står i kamper som både er skremmende og truende, så har vi denne påminnelsen om at Jesus er den gode hyrden. Han stiller seg fram, og så sier Han: "Ta Meg, og la de andre gå!" Det skal vi få hvile i, i dag. Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Fredrik LignellKalladhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/kallad-varje-dag-ar65eLuk 9:18-27Petrus bekänner: Du är Guds Messias. Det ligger i luften att den bekännelsen för med sig en rad saker som har med maktövertagande, politisk kontroll och herravälde att göra. Jesus hjälper då lärjungarna att förstå att Guds Messias väljer en annan väg. Hans väg handlar om att lida mycket, bli förkastad, dödad och uppväckt på tredje dagen. Det är i det sammanhanget nästa avsnitt kommer. Det är som att Han säger: ”Jag är på väg mot ett kors, jag har kapat alla linor till ett tryggt, tillbakalutat, etablerat medelklassliv utan risker. Jag går en lägre väg, en väg i tjänande, ödmjukhet och självutgivande. Är det någon som vill följa i mina spår?”Jesus beskriver en paradox här: Den som krampaktigt håller fast vid sitt liv kommer att mista det, men den som mister livet kommer att vinna det. Vårt sätt att läsa om Jesu lidande som enbart ställföreträdande är problematiskt, alltså att han skulle gå korsets väg så vi ska slippa. Nej, här finns en kärv inbjudan: Allt kristet liv är märkt av ett kors, och att följa i Jesu fotspår har på ett eller annat sätt med utsatthet att göra. Med risker. Med kapade förtöjningar och annullerade försäkringar om framtiden. Att ta sitt kors på är att i tro lita på att uppståndelsen en dag äger rum. Och han sade till alla. Det är inte en överkurs som presenteras här. Kallelsen att följa gäller varje människa oavsett ålder, kön, hudfärg, ekonomi, status, sexuell läggning, religiös erfarenhet… Om någon vill. Här öppnar Jesus för ett stort mått av frihet. Finns här någon som vill? Det är inget tvång. Inga finstilta detaljer som manipulerar. Om någon vill. I fråga om vilka som ska svara ja är Jesus avspänd. Så måste han. Det är samtidigt på liv och död. Det går inte, precis som Ea var inne på förra veckan, att säga nja till Jesus. Varje dag. Poängen i kallelsen är att vi kallas att varje dag ta vårt kors på och följa. Petrus och de andra unga männen har ju redan lämnat allt och följt Jesus, men här är det som att kallelsen förnyas. Att varje dag ta sitt kors på handlar om att koda sitt liv, att varje morgon i tro förlora sitt liv och följa Jesus för att vinna sitt liv. Att inte krampaktigt hålla fast vid prylar, planer och ego, utan lägga ner det inför Honom som önskar prägla livet med sitt liv och sin undervisning. Ta sitt kors på. Åhörarna har säkert sett någon som bär sitt kors till en avrättning. Då kan man inte backa. Då kan man inte lita på sitt snygga liv. Sin välordnade tillvaro. Då är allt dödsdömt. Det är med den insatsen man börjar följa Jesus. Vad ska vi göra med vers 26? Om jag tystnar i skolans cafeteria när chansen att säga att jag tror på Jesus, är det då kört i hela evigheten för mig? Nej, jag tror inte det. Att blygas för Jesus är att vända sig bort från honom, att inte gå den där vägen av efterföljelse. Jag väljer att vinna mitt liv istället för att förlora det, att vända mig bort från Jesus och leva för mig själv. Nu är det som att Jesus står med utsträckta händer framför alla oss: Kom och koda ditt liv i enlighet med min undervisning, mitt liv och mitt exempel. Det kommer att innebära ny hållning till vänner och fiender, ny syn på beroende och vem som är din försörjare, ny idé om vad och vem du sätter ditt hopp till, dramatiskt skifte kring yta och djup, synligt och osynligt, att bygga sin image eller odla sitt rotsystem. Ge upp din hyperindividualism och ge dig åt en gemenskap, ställ ditt liv under Jesus från Nasaret och låt Honom leda dig genom livet. Kort sagt: Ta upp ditt kors och följ Jesus. Dö från ditt eget, dö från ett gudlöst liv, ett bortvänt ...

Ons ontmoet twee mense op pad na die dorpie Emmaus, sowat 11 km. van Jerusalem. Hierdie twee mense gesels egter oor ‘n hartseer saak wat afgespeel het die afgelope paasnaweek in Jerusalem. Daar is gemeenskaplike droefheid oor alles wat hulle gehoor en gesien het - sake oor die onregverdige verhoor en kruisiging van Jesus Christus. Nou is Hy dood, die hoop dat Hy Israel sou verlos van die Romeinse juk is verydel. Om alles te kroon het die berig dat sy liggaam verdwyn het, hulle nog meer ontstel. Sy liggaam is weg, die graf was oop en dan nog die berig dat daar sprake is dat Hy lewe. Maar dan is Jesus werklik ‘n mede-wandelaar. Jesus vra in vers 17: “Waaroor loop julle so met mekaar en redeneer?” Hulle antwoord in vers 18: “Is u die enigste vreemdeling in Jerusalem wat nie weet van die dinge wat in hierdie dae in die stad gebeur het nie?” Jesus vra in vers 19: “Watter dinge?” Dan kom die antwoord in vers 19 en 20: “Dit wat gebeur het met Jesus van Nasaret, ‘n profeet, magtig in woord en daad in die oë van God en die hele volk; en hoe die leierpriesters en ons volksleiers Hom oorgelewer het om ter dood veroordeel te word en Hom laat kruisig het.” Hierop gebruik Jesus hierdie saak as inleiding tot ‘n magtige en kragtige preek. Ons lees in vers 27: “Hierna het Hy begin om al die Skrifte oor Hom, vanaf Moses en die Profete, vir hulle uit te lê” Die prediking fokus op menige profesieë uit die Ou Testament oor die koms van Christus. Ons kan nie werklik die Nuwe Testament verstaan as ons nie die Ou Testament ken nie. Eers dan besef ons die bede : Here bly by ons, by u kerk, nou en tot met die wederkoms.   https://youtube.com/live/EY98GAeR_r4 

Send us a textMarkus 1:23-26 Skielik was daar in hulle sinagoge 'n man met 'n onrein gees wat begin uitroep: “Los ons uit, Jesus van Nasaret! Het jy gekom om ons te vernietig? Ek ken jou – jy is die Heilige van God!” Maar Jesus het hom bestraf en beveel: “Bly stil, en gaan uit hom uit!” Daarop het die onrein gees hom stuiptrekkings laat kry, hard geskreeu en uit hom uitgegaan.(NLV) As ons maar net rondkyk, sal ons die boosheid oral om ons raaksien. Ja, soms wil ons nie eers meer kyk nie, omdat dit net eenvoudig te erg word. En so gaan ons maar net voort met die lewe... Maar daar is één plek waar ons nie verwag om boosheid te vind nie; waar ons nie eers durf kyk nie.Boosheid is so 'n sterk woord dat ons selde, indien ooit, aan onsself wil dink as boos. Maar hoe dikwels is dit ons self wat konflik veroorsaak? Hoe dikwels is dit ons vooroordele wat keer dat God se liefde deur ons na die lewens van ander vloei? En hoe dikwels is dit ons selfsug wat in die pad van ander se redding kom?Daardie groot duisternis in die siel is 'n verskriklike ding. En dit is daardie einste boosheid (kom ons sê dit kaalkop!) waarvan Jesus gekom het om vir jou en vir my vry te maak. Vry om goed te doen. Vry om ander, ongeag die prys, lief te hê. Vry om te wees wie Hy ons geskep het om te wees; om die impak te hê wat Hy altyd beplan het om déúr ons in hierdie wêreld te maak. Maar hoe kry jy daardie vryheid?Markus 1:23-26 Skielik was daar in hulle sinagoge 'n man met 'n onrein gees wat begin uitroep: “Los ons uit, Jesus van Nasaret! Het jy gekom om ons te vernietig? Ek ken jou – jy is die Heilige van God!” Maar Jesus het hom bestraf en beveel: “Bly stil, en gaan uit hom uit!” Daarop het die onrein gees hom stuiptrekkings laat kry, hard geskreeu en uit hom uitgegaan. (NLV)Dit maak nie saak in watter vorm daardie boosheid in jou lewe ook al voorkom nie, wanneer Jesus praat, maak Hy jou vry. Soos Hy gesê het: Eers as die Seun julle vrymaak, sal julle werklik vry wees. Daar is sulke krag in sy Woord. Krag om jou vry te maak om alles te wees wat Hy jou gemaak het om te wees.Dit is God se Woord. Vars … vir jou … vandag.Support the showEnjoying The Content?For the price of a cup of coffee each month, you can enable Christianityworks to reach 10,000+ people with a message about the love of Jesus!DONATE R50 MONTHLY

Send us a textMarkus 1:14,15 Later, nadat Johannes gearresteer is, het Jesus na Galilea toe gegaan om God se Goeie Nuus aan te kondig. Hy het gesê: “Die tyd het aangebreek. God se koningsheerskappy gaan nou enige oomblik begin! Kom tot inkeer en glo die Goeie Nuus!”(NLV) Om 'n nuwe projek aan te pak, is altyd ‘n groot uitdaging. Jy gee daardie eerste tree nogal versigtig. Jy wil hê dit moet goed begin. Jy wil nie mense op die eerste dag ontstel nie.Toe ek destyds, tydens my werk as rekenaarkonsultant met 'n nuwe kliënt begin werk het, was daardie eerste paar dae altyd vir my moeilik. Waarmee het ek te doen? Wie is die ouens met invloed op wie se tone ek nie wil trap nie?Maar kom ons dink aan Jesus, die Seun van God, se grootword dae. Hy was aanvanklik redelik afgesonder in 'n lekker, veilige, klein skrynwerkerswinkeltjie in Nasaret, waar hy seker stoele, deure en kiste gemaak het. Maar toe, op ‘n dag was die tyd ryp vir Hom om met die werk waarvoor sy Vader Hom hierheen gestuur het, te begin.So hoe het Jesus daardie oorgang van die oue na die nuwe hanteer; van die bekende, tot hierdie nuwe fase wat tot die Kruis sou lei?Markus 1:14,15 Later, nadat Johannes gearresteer is, het Jesus na Galilea toe gegaan om God se Goeie Nuus aan te kondig. Hy het gesê: “Die tyd het aangebreek. God se koningsheerskappy gaan nou enige oomblik begin! Kom tot inkeer en glo die Goeie Nuus!” (NLV)Johannes die Doper is pas in die tronk gegooi – en sou binnekort tereggestel word. Jy sou nou dink dat Jesus versigtig sou wees om aandag om Hom te vestig; maar nee. In plaas daarvan praat Hy met mense oor hulle sonde; Hy daag hul oorgeërfde gedrag uit; Hy sê hulle moet wegdraai van die bose en terugkeer na God toe.Hy het hulle sonde en ons s'n so ernstig opgeneem dat Hy bereid was om sy lewe vir ons almal neer te lê.“Die tyd het aangebreek. God se koningsheerskappy gaan nou enige oomblik begin! Kom tot inkeer en glo die Goeie Nuus!”(NLV)Dis Sy Woord. Vars … vir jou … vandag.Support the showEnjoying The Content?For the price of a cup of coffee each month, you can enable Christianityworks to reach 10,000+ people with a message about the love of Jesus!DONATE R50 MONTHLY

Fredrik LignellTillsammanshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/del-1-insatta-i-ett-meningsfullt-liv-arb131 Petr 1:18-21Petrus talar om ett före och ett efter, om att människor i mötet med Jesus från Nasaret har lämnat något och satts in i något nytt. Han borde veta. Den gamle aposteln är i Rom och leder församlingsarbetet där, och det sitter i hela hans kroppsminne, i hela hans varelse, att Jesus gör skillnad i en människas liv. Det fanns ett före och ett efter också för Petrus själv. Gud har i Jesus Kristus brutit in med frihet i världen. Jesus friköper människan, men inte på något lättvindigt sätt. Nej, det sker med hans eget blod. Han köper människan fri med sitt eget liv, och beskrivs här som Guds lamm som löser skulden, friköper från synd och skam och sätter människan fri. Parallellen till uttåget ur Egypten är tydlig: Där lämnar folket ett sätt att leva och tänka, en Farao som dikterar och fängslar, och blir i stället insatta under Guds ledarskap och herravälde för att lyda och följa Honom. Meningslösa liv. Hur ska man förstå det? En sekulär människa lever inte nödvändigtvis ett liv präglat av meningslöshet. Man kanske betyder massor för andra människor. Relationer ger mening och uppgifter gör det också. Samtidigt beskrivs kristet liv som en rörelse med ett mål. Gud har räddat mottagarna av brevet från avguderi och ett liv utan rot och mål. Genom Jesus Kristus har deras liv fått både hemvist och mening. De har vänt sina liv mot Honom och blivit Guds vänner. De har insatts i tillvarons centrum, i gemenskap med Gud själv. Hur kan meningslösheten se ut för dagens människor? Jag tycker jag hör somliga fastna i ekorrhjulet där allt till sist handlar om vardagens logistik. Ett extremt inomvärldsligt sätt att leva: Jobbet, förskolan, mataffären och fritidsintressena tar all uppmärksamhet, och man vänder sig i värsta fall aldrig ut ur sig själv. Finns Gud? Hur skulle ett liv vänt mot Honom kunna se ut? Finns världen utanför? Har mitt liv någon djupare mening i relation till världens nöd och elände, eller lever jag helt och fullt för mig själv? Bryter något någonsin in i min bubbla av konsumism, självupptagenhet och snäva perspektiv? I allra värsta fall lever också kristna så, stängda för andras nöd och stängda för livgivande gemenskap. Livet har blivit en logistikcentral som påminner mer om DHL än om en blommande rabatt. Vi har kallat vår serie TILLSAMMANS. Vi är insatta i en meningsbärande berättelse där Gud rör vid världen, där vi vänder oss från avgudarna till den levande Guden, och i samma sekund är vi också insatta i en gemenskap. Så när vi talar om TILLSAMMANS handlar det om allt detta. Ibland behöver jag gömma mig i gemenskapen för att överleva, och ibland får detta vara platsen där jag spänner bågen och finner mening och en uppgift. Vi tjänar Gud, varandra och samhället tillsammans, och det skänker djup mening. Så när vi utmanar varandra att vara med i Barnkyrkan, i Enter, i språkcaféet eller internationella rådet är det inte främst för att schemat ska fyllas. Vi inbjuds att hitta vår plats, att bryta meningslösheten, att leva för någon annan än oss själva. Vi söker Gud tillsammans, och vi tjänar Gud tillsammans. Har du hittat din plats? Är energiuttaget rimligt? Är det för högt? Kanske för lågt?INSATT. Fint ord. Vi sätts in i ett sammanhang som handlar om gemenskap med Gud, men också med varandra. Det är där vi också får möjligheten att leva för någon annan än oss själva. Insatta i en berättelse om vad Gud gör i världen och i historien, räddade från ett meningslöst liv för att tillsammans med andra tjäna den levande Guden. -----------------------För samtal:Vad ser ni för uttryck för meningslösheten i vår tid? Finns de uttrycken också i era egna liv? Vad är de...

Det är nog ingen överdrift att kalla Jesus från Nasaret för världens mest inflytelserika person. Hans ord och handlingar har lagt grunden för en hel kultur. Men vem var han egentligen? Vad kan vi veta om den historiska personen Jesus? Är evangelierna trovärdiga ögonvittnesskildringar eller ren mytologi? Och vad hände egentligen den där påskdagen för närmare 2000 år sedan? Går det att kalla uppståndelsen för ett historiskt faktum? Det är några av de frågor som Ulf Jonsson, jesuitpater och Signums chefredaktör, tar upp i sin nya bok ”Jesus från Nasaret”. En bok som sätter människan Jesus i ett nytt ljus.

Nu närmar sig semestern för många, och själva räknar vi också ner nu... Här på Jesuspodden fortsätter vi vårt tema "Jesus möter". Denna gång är handlar det om när Jesus möter mamma Maria. Namnet Maria har flera möjliga betydelser, beroende på vilka språkliga och kulturella rötter man betraktar. Oavsett den exakta betydelsen är Maria ett av de mest kända och vördade namnen i den kristna världen, främst på grund av Maria, Jesu mor. Sagt om Maria: "Hon var från Nasaret, en stad som enligt Natanael inte hade gott rykte" "Hon blev mamma till Guds son!" "Ängeln sa att hon hade funnit favör hos Gud" "Hon var enligt släkttavlan av kunglig härkomst" Marias möten med Jesus, från bebådelsen till korset och bortom, visar hennes centrala roll i Jesu liv och i den tidiga kyrkan. Dessa möten betonar både hennes mänskliga omsorg som mor, och hennes trofasthet som en Jesu lärjunge. Det gör henne till ett mycket bra exempel, för dig och mig att ta lärdom av. Scrolla ner och lyssna på Jesuspodden genom YouTube, iTunes eller Spotify. Avsnittet är cirka är 5 minuter långt. Låt det möte som Jesus har med Maria, nu få beröra även dig! Bibelreferenser: Lukasevangeliet 1:26-41, Lukasevangeliet 2:8-35, Lukasevangeliet 2:40-52, Johannesevangeliet 2:1-11, Matteusevangeliet 12:46-50, Matteusevangeliet 13:54-58, Johannesevangeliet 19:25-27 och Apostlagärningarna 1:14 /Mia https://jesuspeople.se/om-oss-jesuspeople-se/

Fredrik LignellFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/nad-och-frid-ar54g1 Kor 1:1-3”Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.” Kanske har Paulus själv formulerat den här hälsningen, garanterat inspirerad av den aronitiska välsignelsen. Judarna hälsade varandra med Guds välsignelse och välgång. Paulus gör detsamma, men kopplar Guds godhet, frid och nåd till Jesus Kristus. Noterbart: Paulus vet om alla problem i Korint, men hälsar dem ändå som Guds heliga och med nåd och frid. Helig är ett klurigt ord. ”Värst vad du verkar helig.” Snarare satt åt sidan, sparad för Guds speciella avsikter. Det är nåden som djupast definierar vilka vi är. Gud har kallat oss genom sin nåd, och han har ropat sin nåd över våra liv. Det är genom Guds nåd vi är skapade, sökta, räddade, sända i tjänst… En dag ska nåden vara det enda vi kan åberopa. Den där nåden är motgiftet i tillvaron. Istället för hämnd — nåd. Istället för våld — nåd. Istället för prestationsångest och spända axlar — nåd. Istället för att ta sig fram med vassa armbågar och vara utlämnad åt sin egen street smartness — nåden kallar och utrustar oss. Istället för lagiskhet där jag aldrig är bättre än mitt senaste beslut, dagens disciplin eller de goda gärningar jag eventuellt kan visa upp — nåden formar och fostrar oss till att bli alltmer lika Jesus. I en tid av extrem ansträngning: Bra jobb, ekonomi, semestrar, ungar, äktenskap, kärleksliv, hälsa, renoverat hus, stor dos träning på gymmet… Vår tid är ansträngande, och det vill till att orka med. Genom Guds nåd är jag vad jag är. (1 Kor 15:10)Nåd och frid. Vad är frid? Inte nödvändigtvis avsaknad av ljud. Detta är något som går djupare. Återigen: Paulus hämtar återigen näring till sitt språk från GT. Frid (Shalom) handlar om upprättade relationer i alla led:Vi stod utanför Du försonade oss med Dig (Kol 1:22)Vi var bortvändaDu låter oss träda fram inför Dig (Kol 1:22)Vi var dödaDu gjorde oss levande med Kristus (Kol 2:13)Skulden anklagade ossDu utplånade den på korset (Kol 2:14)Makterna ansatte ossDu triumferade över dem i Kristus (Kol 2:15)Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid. Vi lever i en ansiktslös tid. På ett sätt är allas fejs mer publicerade än någonsin, men vi ser varandra allt mindre. Verkliga möten som tidigare ägt rum många gånger dagligen rationaliseras bort. Men Gud vänder sitt ansikte till människan. Hur då? Han gör det främst genom att komma till världen som en ödmjuk snickare från Nasaret. Det är Jesus Kristus som ger Gud ett ansikte som mänskligheten kan titta på. Denne Jesus delar människans villkor och binder samman Guds värld med vår på ett förunderligt sätt. Det är hos honom den där nåden finns som gör att jag kan få ett nytt liv, en ny start, en ny chans. Det är på grund av Jesus från Nasaret som jag kan erfara frid. Så hur gensvarar man på så mycket generositet och godhet? Man vänder om. Det liv som tidigare levts utan Gud överges, och man börjar orientera sitt liv runt Jesus från Nasaret. Omdirigera ditt liv så att det på djupet präglas av en större verklighet än Netflix, i-Huset och sociala medier. Gud har något större för dig, Han vill sluta fred med dig, ge dig frid (Shalom) och ställa dig framför Honom, du som förut var bortvänd. Göra dig levande som förut var död. Han har utplånat din skuld och triumferat över de makter som ständigt försöker förslava oss människor. Nu står Gud med öppna händer. Han vill välsigna dig och bevara dig, han har i Jesus Kristus vänt sitt ansikte till dig, och hans avsikt är at...

“Kaya dene Yesus nalika isih kanak-kanak ing ereng-erenge bukit ing Nasaret, mengkono uga anak-anak zaman sakiki bisa sinau ngenani Panjenengane” “Para pandherekipun bakal manut marang panguwasa kang luwih dhuwur tinimbang panguwasa donya iki”

Mabuting Balita l Mayo 1, 2024 - Miyerkules San Jose Manggagawa Ebanghelyo:  MATEO 13, 54-58 Pumunta si Hesus sa kanyang bayan at nagturo sa mga tao sa kanilang sinagoga. Namangha silang lahat at nagsabi: “Saan kaya galing ang kanyang karunungan at natatanging kapangyarihan? Hindi ba't siya ang anak ng karpintero? Hindi ba't si Maria ang kanyang ina at sina Jose, Jaime, Simon at Judas ang kanyang mga kapatid? Hindi ba't narito sa piling natin ang kanyang mga kapatid na babae? Ano't nangyari sa kanya ang lahat ng ito?” At bulag sila tungkol sa kanya. Sinabi naman sa kanila ni Hesus: “Sa kanyang sariling bayan lamang at sambahayan hinahamak ang isang propeta.” At kaunti lamang ang kanyang ginawang himala roon sapagkat kulang sila sa pananampalataya.   Pagninilay: Nagtatakang nagtanong ang mga taga-Nasaret: “Saan kumuha ng karunungan at mga makapangyarihang gawa ang taong ito? Hindi ba ito ang anak ng karpintero?” At ayaw nilang kilalanin siya. Sa iba pong salin, ang mga makapangyarihang gawa ay tinawag na kababalaghan, milagro at himala. Ano ba ang inihahayag ng mga makapangyarihang gawa ng Diyos? Gaya ng narinig natin sa Ebanghelyo, ang presensiya ng Diyos kay Jesukristo ay nagpapagaling at nagpapalaya sa anumang sitwasyon ng karamdaman, kahirapan o kasamaan. Kaya nga hindi makapaniwala ang mga taga-Nasaret. Kasi, anak “lang” naman si Hesus ng karpintero, at kilala nila siya. kapanalig, alam mo ba na ang mga makapangyarihan gawa ng Diyos ay nangyayari pa rin hanggang ngayon? Oo, maraming milagrong nagaganap, at iyong iba pa nga ay sa pamamagitan ng ating mga kamay! Sapagkat anumang trabaho o hanapbuhay kapag ginawa nang may dangal, katotohanan, at mapagmahal na layunin ay nagpapabanal. Tuwing tayo'y nagpapatawad, nagmamahal, nagpaparaya, at ginaganap nang may responsibilidad ang ating tungkulin, hinahayaan nating maging daluyan tayo ng makapangyarihang gawa ng Diyos. Oo, kapanalig. Katulad ni San Joseng karpintero, tayo rin ay binigyan ng misyon ng Panginoon na itaguyod at akayin ang kapwa tungo kay Kristo. Huwag tayong manghinawa kung hindi tayo paniniwalaan ng iba, o pinahihirapan tayo sa ating trabaho; bagkus ay magpatuloy tayong makiisa sa mga makapangyarihan gawa ng Diyos.   Sr. Rose Agtarap, fsp l Daughter's of St. Paul

Da Olav Haraldsson (senere Olav den Hellige) samlet stormenn og bønder til ting på Moster (Bømlo) i 1024 ble det gjort vedtak som er blant de aller viktigste i hele Norges-historien. Den såkalte kristenretten gjorde Norge til et kristent land, først og fremst ved at dagliglivet gradvis ble preget av læren til snekkeren fra Nasaret. Blant annet fikk kvinnene helt nye rettigheter, i løpet av noen tiår ble det slutt på at nordmenn holdt slaver og det ble forbudt å sette små barn ut i skogen for at de skulle dø. Ole Petter Erlandsen har skrevet bok om kristenretten og det som skjedde i 1024, og vi fikk besøk av han i studio for å høre mer om både boka og historien.

Evangelieforklaringer med pater Arne Marco.Velkommen til "Evangelieforklaringer med pater Arne Marco", hvor vi tar utgangspunkt i dagens evangelietekst.Stemme: P. Arne Marco Kirsebom.Regi og produsent: Pål Johannes Nes.© EWTN Norge 2024 Evangelium Luk 24,13–35Dagen efter sabbaten var to av Jesu disipler på vei til en landsby som het Emmaus, seksti stadier fra Jerusalem, og de talte sammen om alt det som var skjedd. Og mens de snakket og diskuterte, kom Jesus og slo følge med dem; men det var noe som bandt for øynene deres, så de ikke kjente ham igjen. Han sa da til dem: «Hva er det dere går og taler sammen om?» De stanset og så bedrøvet opp, og den ene, som het Kleopas, svarte: «Du er visst den eneste i hele Jerusalem som ikke vet hva som er hendt der i disse dager?» Han spurte: «Hva da?» Og de svarte ham igjen: «Det med Jesus fra Nasaret! Han var en profet, og virket og talte med makt og myndighet, for Gud og hele folket. Men yppersteprestene og rådet lot ham dømme til døden og korsfeste, mens vi hadde håpet at han var den som skulle befri Israel. Og dertil er det nå alt tredje dagen siden det hendte. Idag har riktignok noen av våre kvinner skaket oss opp: De gikk til graven i morges, men fant ham ikke; i stedet kom de tilbake og fortalte oss at de hadde sett et syn av engler, som sa at han levde. Da gikk noen av våre til graven og fant alt som kvinnene hadde sagt, men ham selv så de ikke.» Da sa han til dem: «Hvor uforstandige dere er, og så trege til å tro hva profetene har sagt! Skulle ikke Messias nettopp gjennomgå alt dette, for på den måten å gå inn til sin herlighet?» Og så begynte han å forklare dem, helt fra Mosebøkene av og frem gjennom alle profetene, alt hva Skriften lærte om ham.De nærmet seg nå landsbyen de skulle til. Han lot som han ville gå videre, men de bad ham innstendig om å bli, og sa: «Bli hos oss, for det lir mot kveld, dagen heller allerede!» Så gikk han med inn og ble hos dem. Og mens han satt til bords med dem, tok han brødet, velsignet det, brøt det og gav dem. Da fikk de sine øyne åpnet, og de kjente ham igjen, men så var han borte for øynene på dem. Da sa de til hverandre: «Brant det ikke i hjertene våre, da han gikk der og talte til oss på veien og forklarte Skriftene for oss?»Og i samme stund brøt de opp og vendte tilbake til Jerusalem, hvor de fant de elleve og vennene deres samlet, og disse kunne fortelle dem at Herren virkelig var oppstanden og hadde vist seg for Simon. Selv fortalte de da om det som hadde hendt på veien og hvordan de hadde kjent ham igjen da han brøt brødet.Om p. Arne MarcoP. Arne Marco er geistlig rådgiver for EWTN Norge, kansler og stiftskapellan i Tromsø Stift hvor han ble inkardinert 2. februar 2022.P. Arne Marco har en lisensiat grad i dogmatikk. Hans Urs von Balthasar er en sentral person i p. Arne Marco sin teologiske formasjon. Du kan også følge Evangelieforklaringer med pater Arne Marco på nettstedet www.evangelieforklaringer.no. P. Arne Marco er også fast med i programmet “Ukens samtale” som du finner på våre nettsider og på www.ukenssamtale.no. Følg p. Arne Marco på hans blogg her  Episode: https://share.transistor.fm/s/9140f065 Podcast:

Evangelieforklaringer med pater Arne Marco.Velkommen til "Evangelieforklaringer med pater Arne Marco", hvor vi tar utgangspunkt i dagens evangelietekst.Stemme: P. Arne Marco Kirsebom.Regi og produsent: Pål Johannes Nes.© EWTN Norge 2024 Evangelium Luk 24,13–35Dagen efter sabbaten var to av Jesu disipler på vei til en landsby som het Emmaus, seksti stadier fra Jerusalem, og de talte sammen om alt det som var skjedd. Og mens de snakket og diskuterte, kom Jesus og slo følge med dem; men det var noe som bandt for øynene deres, så de ikke kjente ham igjen. Han sa da til dem: «Hva er det dere går og taler sammen om?» De stanset og så bedrøvet opp, og den ene, som het Kleopas, svarte: «Du er visst den eneste i hele Jerusalem som ikke vet hva som er hendt der i disse dager?» Han spurte: «Hva da?» Og de svarte ham igjen: «Det med Jesus fra Nasaret! Han var en profet, og virket og talte med makt og myndighet, for Gud og hele folket. Men yppersteprestene og rådet lot ham dømme til døden og korsfeste, mens vi hadde håpet at han var den som skulle befri Israel. Og dertil er det nå alt tredje dagen siden det hendte. Idag har riktignok noen av våre kvinner skaket oss opp: De gikk til graven i morges, men fant ham ikke; i stedet kom de tilbake og fortalte oss at de hadde sett et syn av engler, som sa at han levde. Da gikk noen av våre til graven og fant alt som kvinnene hadde sagt, men ham selv så de ikke.» Da sa han til dem: «Hvor uforstandige dere er, og så trege til å tro hva profetene har sagt! Skulle ikke Messias nettopp gjennomgå alt dette, for på den måten å gå inn til sin herlighet?» Og så begynte han å forklare dem, helt fra Mosebøkene av og frem gjennom alle profetene, alt hva Skriften lærte om ham.De nærmet seg nå landsbyen de skulle til. Han lot som han ville gå videre, men de bad ham innstendig om å bli, og sa: «Bli hos oss, for det lir mot kveld, dagen heller allerede!» Så gikk han med inn og ble hos dem. Og mens han satt til bords med dem, tok han brødet, velsignet det, brøt det og gav dem. Da fikk de sine øyne åpnet, og de kjente ham igjen, men så var han borte for øynene på dem. Da sa de til hverandre: «Brant det ikke i hjertene våre, da han gikk der og talte til oss på veien og forklarte Skriftene for oss?»Og i samme stund brøt de opp og vendte tilbake til Jerusalem, hvor de fant de elleve og vennene deres samlet, og disse kunne fortelle dem at Herren virkelig var oppstanden og hadde vist seg for Simon. Selv fortalte de da om det som hadde hendt på veien og hvordan de hadde kjent ham igjen da han brøt brødet.Om p. Arne MarcoP. Arne Marco er geistlig rådgiver for EWTN Norge, kansler og stiftskapellan i Tromsø Stift hvor han ble inkardinert 2. februar 2022.P. Arne Marco har en lisensiat grad i dogmatikk. Hans Urs von Balthasar er en sentral person i p. Arne Marco sin teologiske formasjon. Du kan også følge Evangelieforklaringer med pater Arne Marco på nettstedet www.evangelieforklaringer.no. P. Arne Marco er også fast med i programmet “Ukens samtale” som du finner på våre nettsider og på www.ukenssamtale.no. Følg p. Arne Marco på hans blogg her  Episode: https://share.transistor.fm/s/97c4cb71 Podcast: https://www.ewtn.no

Fredrik LignellFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/paskdagen-pa-detta-berg-ska-herren-halla-fest-ard3hJes 25:6-9Genom historien har Israels fiender skiftat: Ibland är det Babylon, ibland någon annan stormakt. Tidigare i Jesajas text nämns fienderna, men inte vilken tyrann de fruktar just nu. Cykeln av lidande, våld, imperier och övergrepp är lång. Vi känner igen oss. Mörkret sveper omkring sig också i vår tid, döden går runt och käkar upp folk, ångesten skördar sina offer, meningslösheten driver människor in i våld, kriminalitet och fruktan, och krigen försätter miljontals människor, främst barn, på flykt med tillgång till dåligt vatten eller inget vatten. Slöjan, doket beskriver ett sorgflor, ett lätt tyg som lagts över människorna. I hebreiskan får ordet död ett personnamn, hämtat från hednafolken runtomkring, vars dödsgud hette likadant. Mooth. Dennes aptit på liv är omättligt. Mooth går runt och sväljer allt levande. Gud ställer i ordning för fest. Han fixar, dukar, tittar till maten och korkar upp vin som lagrats sedan världens skapelse. Han förvandlar sorgfloret till världens största bordsduk. Dödens slöja förvandlas till en duk på kalaset. Gud vrider vapnen ur djävulens händer och skapar liv, glädje och fest av det! Vid festen äter också Gud, och han sväljer döden (ordet utplåna betyder svälja). Jesaja talade om sin samtida situation och såg hopp från Gud, både i sin egen tid, men ytterst i framtiden. Tänk dig att Jesajas förkunnelse landar i hans samtid som en sten som slår ner i vatten. Det blir ringar på vattnet. Redan i GT har en sådan här text betraktats som ett framtidslöfte, och småningom har den kristna kyrkan läst Jesajatexten som en berättelse om vad som hände på påskdagens morgon. På detta berg. Mitt i geografin, i historien, ska något hända, säger Jesaja. Vad är det för berg? Det är Sions berg som nämnts flera gånger genom Jesajaboken. Alltså det berg i Jerusalem där påskens händelser äger rum ca år 30 e Kr. På det berget firas måltiden i den övre salen, det vi firade i torsdags. På det berget gav Jesus från Nasaret upp andan i fredags eftermiddag. På det berget lades Gud i en grav och allt var kört. Döden vann. Allt hopp var ute. Men det är också på det berget Maria kommer springande: Graven är tom! Han är inte där. 1 Kor 15:53-55Återigen hör vi om hur döden svalts, slukats. Guds goda rike har brutit in. Graven är tom. Gud har kontroll, och det är ett hoppets budskap in i din personliga situation, och in i hela världens kaos med klimatkris, krig, svält och död. Människor dör förvisso, och ondskan ser ut att fortsätta göra som den vill, men budskapet är att allt är förändrat i och med Jesu död och uppståndelse. Gud har personligen brutit in i världen med helande, hopp och tröst. Vid judarnas pesach — påsk — markerades deras exklusivitet som folk. De var inte som andra folk. Här, i den övre salen, handlar det, som Jesaja förutspått, om alla folk. Inbjudan att äta vid Guds bord gäller vem som helst, oavsett vilket folk, vilken ras, vilket språk, vilken socioekonomisk grupp, oavsett om du har råd eller inte, oavsett om du är en upphöjd medborgare med gott rykte eller rör dig i marginalen. Välkommen till bordet! Välkommen till festen! Graven är tom, sorgdoket har bytts i en festduk. Döden, som gått runt och slukat folk, är svald. Du behöver inte vara rädd. Alla som äter vid bordet, som sätter sitt hopp till Jesus, får del av den kommande världens liv.—————————Lyssna till när löftena möter uppfyllelsen (en mix av Jesaja 25:6-9 och evangelisternas berättelser om vad som hände på påskdagen): Herren Sebaot skall på detta berg hålla gästabud för alla folk, ett gästabud med feta rätter och starkt vin, med feta, mustiga rätter och starkt, klar...

Jesus från Nasaret utmanade etablissemanget med sin lära och avrättades som en upprorsman. Trots sitt misslyckande skulle med tiden den lilla judiska sekten kring Jesus bli världens största religion.Forskningslitteraturen om Jesus är enorm, men att Jesus var en historisk person är de flesta seriösa historiker och bibelforskare överens om. Jesus var en apokalyptisk profet som egentligen misslyckades med sin strävan att reformera judendomen, enligt bibelforskaren professor Cecilia Wassén. Och han föddes aldrig i Betlehem.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Cecilia Wassén, professor i nya testamentets exegetik vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon har tillsammans med Tobias Hägerland skrivit boken Den okände Jesus: berättelsen om en profet som misslyckades.Nya Testamentet erbjuder de mest direkta och omfattande källorna om Jesus Kristus. Dessa texter, som inkluderar evangelierna och Paulus brev, skrevs av människor som antingen hade direkt kontakt med Jesus eller som byggde på traditioner och vittnesmål från de som hade det. Nya Testamentets texter influerades av författarnas religiösa tro och teologiska syften.En central fråga i studiet av den historiska Jesus är hur han såg på sig själv och vilken roll han spelade i att etablera kristendomen. Enligt Nya Testamentet betraktade Jesus sig själv som Messias, Guds son, och grundade en ny religion skild från judendomen.Från 1700-talet och framåt började forskare söka efter den historiske Jesus, bortom de religiösa tolkningarna av honom. Denna forskning har fortsatt in i vår tid och har lett till utvecklingen av en rad hypoteser och teorier om Jesus och hans liv.Det finns också icke-kristna källor som nämner Jesus. Till exempel skriver den judiske historikern Flavius Josefus om Jesus i Judiska fornminnen, ett verk som färdigställdes runt år 93 eller 94. Josefus nämner flera personer som också förekommer i evangelierna, inklusive Johannes Döparen, Pontius Pilatus och Herodes den store. Han omnämner också Jesus vid två tillfällen.Förutom Nya Testamentet finns det en rad andra skriftliga källor som refererar till Jesus. Dessa inkluderar andra tidiga kristna texter, samt texter från historiker och samtida personer som inte var kristna. Det finns även judiska texter som nämner Jesus, samt referenser till Jesus i Gamla Testamentet.Arkeologin har också bidragit till studiet av den historiska Jesus. Fynd från Bibelns platser och tidsperioder har hjälpt till att verifiera vissa aspekter av Bibelns berättelser, även om de inte direkt bevisar detaljerna i Jesu liv.Lyssna också på Skriftkulturen som förändrade allt.Bild: Den äldsta kända avbildningen av Jesus Kristus Frälsaren (Pantokrator), en från 500-talet från Saint Catherines kloster, Sinaiberget, Wikipedia, public domain.Musik: Ragnarok 2020 av Bzur, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik LignellVem är han?https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/herrarnas-herre-harskaren-over-jordens-kungar-arde4Ef 1:18-23Paulus skriver till kristna i Efesos, en av antikens stora städer. Här lever en församling i minoritet i en kultur präglad av frågor som rör makt. Efesos var ett politiskt maktcentra. Här etablerade kejsaren i Rom en hub där hans makt visades upp. Efesos var också ett religiöst maktcentra. Det är in i denna smältdegel av olika intressen och maktkamper Paulus skriver sitt brev. Han gör som på flera andra ställen: Han målar Jesus så vackert det bara är möjligt. Det är urkyrkans absoluta uppfattning att maktbalansen ändrades totalt när Jesus dog och uppstod. Jesus är inte endast Herre över församlingen eller “mitt liv”, utan också över allting annat. Den uppståndne Jesus från Nasaret är krönt med all makt. Han står högst i rang i hela kosmos, över alla andemakter och demoner, över allt mörker och elände. De krafter som försöker dra människan i fördärvet är besegrade och överträffade av snickarsonen från Nasaret. Men också över alla jordiska herrar och makthavare. Att bekänna Jesus som herre är därför att säga ja till Honom, men också — när lojaliteterna blir en konflikt — att säga nej till andra kungar och herrar. Så vi gör inte Jesus till Herre, utan upptäcker och brister ut att Han varit det sedan uppståndelsens morgon. Fil 2:7b-11Alla knän ska böjas, i himlen, på jorden och under jorden! När Johannes inleder sin bok Uppenbarelseboken framträder Jesus återigen som den främste, den med reell makt. Han är det trovärdiga vittnet, förstfödd från de döda och härskaren över jordens kungar (Upp 1:5). Jesus och Pontius Pilatus. Pilatus sitter där med hela den romerska makten i ryggen. Tänk dig en kringvandrande predikant utan resurser med tolv kompisar som går från by till by. De bor i ett land stort som Småland och reser aldrig därifrån. Predikanten skriver inga egna böcker, och nu är han tillfångatagen och kedjad. Han står med bakbundna händer inför en härskare med obegränsat med resurser och säger: "Du har ingen makt som du inte fått av mig."Antingen är det en fars, ett skämt, eller också ser Jesus något ingen annan ser. Upp. 19:11-16På palmsöndagen red Jesus in i Jerusalem på en åsna. Åsnan är tecknet på fred och frid. Han kom som en fridens furste. Nu, i Upp 19, kommer Jesus ridande på en häst. För samtida läsare var det en tydlig bild av en krigare. Han kallas ”Trovärdig och sann”. Samtidigt är det ingen som känner hans namn. Det är ett sätt att säga: han står inte under någon annans kontroll. Han ägs inte av någon annan. Jesus kommer rustad till strid, men det utspelas aldrig någon egentlig strid i texten. Varför är det så? Jesus har redan vunnit seger. Hela NT påminner gång på gång att det skedde då Jesus dog på korset. ”Han avväpnade härskarna och makterna och utsatte dem för allas förakt, när han triumferade över dem genom Kristus.” (Kol. 2:15)Jesus ger sig inte in i en strid med ondskan som liknar en boxningsring. Han kommer som den som redan segrat. Nu ska domen förverkligas, vilket också sker. Hans mantel är redan när han rider ut doppad i blod. En Gud som är allsmäktig och sitter oberörd i himlarymderna, men saknar medkänsla och barmhärtighet är i själva verket impotent. Kungars Kung har sitt eget blod på kläderna. Det är smärtornas man som sitter på tronen. Han är herrarnas Herre, alltså den som står över alla jordiska makthavare. Som herrarnas Herre ska han göra slut all ondska och alla makter, dessa som redan är besegrade genom hans död på korset (Upp 17:14) Varje övergrepp, varje gränslös makthavare, allt ska en dag vägas i Jesu händer. Alla som har getts makt ska se Herrarnas Herre i ögonen — Han som använde makten f...

Musikgudstjänst med Lutherska missionskyrkans kör från Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En längtan efter att något ska bli annorlunda,något som gör skillnad.En längtan efter att se klart, få nya perspektiv,och en riktning för dagar som kommer.Bibelmeditation utifrån berättelsen om tullindrivaren Sackaios med Johanna Olander.Johanna Olanders text finns att lyssna på som PODD på SRplay!Lutherska Missionskyrkan i Göteborg tillhör EFS,(tidigare Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen) en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom.TextPsaltaren143:4-11Lukas 19:1-10MusikPs 712 O Gud, som skapat vind och hav (S Gastorius(Arr: Sven Fridolfsson)/Tore Littmarck)Här får jag stanna (Camilla Voigt (Arr: Johanna Fridolfsson)/Johanna Olander)Ps 38B För att du inte tog det gudomliga (Börje Ring (Arr: Sven Fridolfsson)/Johanna OlanderSöndagsskolans sång (Lutherska missionskyrkan,Barnen i söndagsskolan)Ps 143 Som törstig jord (Sven Fridolfsson)Din hand i min (Sven Fridolfsson/Johanna Olander)Göm mig i din kärleksfamn (Tomas Boström(Arr: Sven Fridolfsson)/C Wesley,T Boström)När glädjen skyms (Johanna Fridolfsson)Herre förbarma dig (Dinah Reindorf (arr: A Lundmark, J o S Fridolfsson)/P Harling)Ps 39 Jesus från Nasaret går här fram (Gustaf Nordqvist (Arr: Sven Fridolfsson)/Anders Frostenson)Intill vandrar Gud (Sven Fridolfsson/Johanna Olander)MedverkandeJohanna Olander, bibelmeditationEmilia Sandberg, gudstjänstledareTextläsning Daniel LindgrenFörbön Anna Karin Samsjö, Johanna Arlinger och Peter NyströmLutherska missionskyrkans kör under ledning av Sven och Johanna FridolfssonSolister: Niclas Samsioe, Helena Westin, Ulrika Nätterdal och Charlotte RåwallHenrietta Blondell, pianoPer-Uno Sturk, kontrabasSamuel Westin, trummorSven Fridolfsson, sopransaxDaniel Lindgren, trumpetPeter Nyström, trombonViveca Rydén Mårtensson, Johanna Gardström, Sanna Lundberg, Elin Karlsson, violinJohanna Fridolfsson, violaLisa Månsson, celloBarnkör Siri Krauland samt Estrid och Arvid SturkProducent Neta NorrmoTekniker Bengt Pettersson och Thor Anderssonför Sveriges Radio liv@sverigesradio.se

Morten Aune Buzzsprout-14435624 Sun, 21 Jan 2024 11:00:00 +0100

Morten Aune Buzzsprout-14305511 Sun, 14 Jan 2024 11:00:00 +0100

Vi går inn i en tid i kirkeåret hvor tekstene handler mye om å søke og finne. Å søke og finne Gud, både i hvem Jesus var og er, og i hvordan Gud åpenbarer seg for oss og virker i oss. Og hvis det er én ting tekstene lærer oss, så er det at ting kanskje ikke alltid er så komplisert som vi forestiller oss. Ikke engang, eller kanskje man burde si «spesielt ikke», når det gjelder søken etter Gud. Så i stedet for å tenke på hvor vi skal lete etter Gud, bør vi kanskje bare la oss bli funnet – og lytte til hvordan Jesus møter den som søker fellesskap med ham. Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen!   Kristi åpenbaringsdag Og gutten vokste og ble sterk, fylt av visdom, og Guds nåde var over ham. Hvert år pleide Jesu foreldre å dra til Jerusalem for å feire påske. Da han var blitt tolv år, dro de som vanlig opp til høytiden. Men da høytidsdagene var over og de skulle hjem, ble gutten Jesus igjen i Jerusalem uten at foreldrene visste om det. De trodde han var med i reisefølget, og gikk en dagsreise før de begynte å lete etter ham blant slektninger og venner. Da de ikke fant ham, vendte de tilbake til Jerusalem for å lete etter ham der. Først etter tre dager fant de ham i tempelet. Der satt han blant lærerne, lyttet til dem og stilte spørsmål. Alle som hørte ham, undret seg over hvor forstandig han var og hvor godt han svarte. Da foreldrene så ham, ble de slått av undring, og hans mor sa: «Barnet mitt, hvorfor har du gjort dette mot oss? Din far og jeg har lett etter deg og vært så redde.» Men han svarte: «Hvorfor lette dere etter meg? Visste dere ikke at jeg må være i min Fars hus?» Men de forsto ikke hva han mente med det han sa til dem. Så ble han med hjem til Nasaret og var lydig mot dem. Men hans mor tok vare på alt dette i sitt hjerte. Og Jesus gikk fram i alder og visdom. Han var til glede for Gud og mennesker. Luk 2:40–52

Lukas 2:40 Die Kindjie het gegroei en sterk geword, en Hy was vol wysheid, en die genade van God was op Hom. Binnekort sal Kersfees vergete wees, daardie sterretjies en rendiere op die kalender sal vervaag. Ons sal maar net almal aangaan met die lewe. Maar wat dan?Nege-en-negentig persent van die lewe – joune en myne – gaan oor ‘vasbyt en voortbeur.' Vir die meeste van ons is dit 'n konstante ritme van 'n vyf-dag werksweek en 'n twee-dag-lange naweek. Die roetine word later vir ons ure en ure se harde werk met sulke stukkies rus tussen-in wat ons "vakansies" noem.Nouja, dit verander mettertyd, maar die meeste mense se lewens is maar slegs 'n variasie op hierdie basiese tema. Die lewe gaan aan. . . En dit was ook die geval met Jesus. Ja, ek weet Hy en sy ouers moes op God se opdrag na Egipte vlug om die kindermoord van Herodes te ontsnap. Maar sover ons weet, het die lewe hierna, op ‘n alledaagse patroon in Nasaret voortgegaan. Ons hoor bykans niks van Jesus se grootwordjare nie. Hier is een van die min verse wat na daardie tyd in sy lewe verwys: Lukas 2:40 Die Kindjie het gegroei en sterk geword, en Hy was vol wysheid, en die genade van God was op Hom.Hierdie oënskynlik onskadelike versie bevat soveel krag. Hy was in sy pa se timmermanswinkel besig om ‘n ambag te leer maar: Hy was vol wysheid, en die genade van God was op Hom.Wat het God gedoen? God was besig om Hom te seën!Ons het sekerlik almal al vervelige, onbeduidende tye in ons lewens ervaar; tye waar ons ver weg van die kalklig, as 'n vakleerling in ons eie weergawe van daardie timmermanswinkel, weggesteek was. Maar weet jy, selfs daar, ja, veral daar, kan jy weet dat God 'n plan vir jou lewe het, net soos Hy vir sy Seun gehad het!God het 'n plan om jou te ontwikkel, om jou tot volwassenheid te laat groei, om jou met wysheid te vul … om jou te seën! Dis sy plan!Dis Sy Woord. Vars … vir jou … vandag.Support the showEnjoying The Content?For the price of a cup of coffee each month, you can enable Christianityworks to reach 10,000+ people with a message about the love of Jesus!DONATE R50 MONTHLY

Jesus från Nasaret, kristendomens förgrundsgestalt, är världens genom tiderna mest kända, omdiskuterade och inflytelserika individ. För 2,4 miljarder människor – omkring en tredjedel av jordens befolkning – är han att betrakta som Guds son och den stora sanningssägaren och predikaren i historien. Även de som vänder honom ryggen måste ta honom på allvar, eftersom det är omöjligt att förstå de senaste två millenniernas västerländska kultur utan kännedom om Jesus och hans budskap.Men hur mycket vet vi egentligen? Det finns ju folk som gör gällande att Jesus inte ens har existerat. Har de en poäng? Vad var det som gjorde Jesu budskap så radikalt och farligt att myndigheterna i Jerusalem såg sig tvungna att gripa, tortera, döma och avrätta honom? Hur kom det sig att hans lilla grupp i Galileen på kort tid utvecklades till en av det romerska imperiets mest vitala rörelser och till slut upphöjdes till statsideologi? Finns det belägg för de mirakler som Jesus utför i Nya testamentet – gick han på vatten, förvandlade vatten till vin och botade rörelsehindrade så effektivt att de kunde ta sina sängar och gå hem?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Jesus. Det blir en uppvisning i allt från obarmhärtig källkritik till nyfikna deckarspekulationer om uppståndelsens mysterium.Bild: Kristus Frälsaren (Pantokrator), en enkaustisk ikon från 600-talet från Saint Catherine's Monastery, Mount Sinai. OBS - något nedskuren. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jesus het 'n lewe van selfverloëning geleef lank voor Sy kruisiging. Hy het Sy aardse feilbare ouers gehoorsaam tot Hy 30 jaar oud was. Hy het verkies om as 'n ambagsman Sy bestaan te maak eerder as om 'n priester, fariseër, skrifgeleerde of deel van die godsdienstige elite - Die Sanhedrin te word. Hy het gekies om in die klein berugte dorpie Nasaret te bly, eerder as in die weelderige Sephoris of Tiberius. Hy het min wonderwerke gedoen gedurende hierdie vroeë jare en het geen ambisie gehad om bekend te word voordat die tyd reg was nie. LEER hierdie Paasnaweek die geheim van die OPSTANDINGLEWE in JESUS CHRISTUS… #surrender #selfabondonment #selfloos #selfforgetful #contentment #meekness #selfdenial #takeupyourcross #bearYourCross

Daglegt líf á dögum Krists er umfjöllunarefni þessa jólaþáttar, sem er framhald þáttarins á undan. Úr hvaða samfélagi voru þau Jósef og María sprottin, hverju trúðu þau og samferðamenn þeirra, hvert var samspil alþýðunnar í Palestínu við Rómverja, og var Jesúa frá Nasaret einstakur í sinni röð - eða bara einn af mörgum? Umsjón: Illugi Jökulsson.

Daglegt líf á dögum Krists er umfjöllunarefni þessa jólaþáttar, sem er framhald þáttarins á undan. Úr hvaða samfélagi voru þau Jósef og María sprottin, hverju trúðu þau og samferðamenn þeirra, hvert var samspil alþýðunnar í Palestínu við Rómverja, og var Jesúa frá Nasaret einstakur í sinni röð - eða bara einn af mörgum? Umsjón: Illugi Jökulsson.

Illugi Jökulsson rifjar hér upp dramatíska ævi ungversks fræðimanns af Gyðingaættum, sem dýpkaði mjög skilning okkar á Jesú frá Nasaret.

Illugi Jökulsson rifjar hér upp dramatíska ævi ungversks fræðimanns af Gyðingaættum, sem dýpkaði mjög skilning okkar á Jesú frá Nasaret.

Hvenær sigraði kristindómurinn? Í jötunni í Betlehem þegar Jesúbarnið fæddist? Eða við Milvíubrúna árið 312 þegar keisaraher Konstantínusar lagði fyrst til orrustu undir merkjum frelsarans frá Nasaret — og sigraði? Og hefði ósigur í þeirri orrustu getað kostað að kristindómurinn hefði aldrei orðið barn í brók?