Podcasts about sukran kavak

Hösten 2021 berättar hockeyspelaren Kyle Beach om de sexuella övergrepp han utsatts för i NHL-klubben Chicago Blackhawks. Nyheten skakar om hockeyvärlden. Och det ska snart visa sig att Beach inte är ensam. Dokumentären är gjord i december 2021 och i januari 2022. Producenter: Dennis Jörnmark och Sukran Kavak.Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges Radio, Viasats hockeypodd, ABC News, NBC News, Toronto City News, WEBZ Chicago, TSN, Yahoo Sports Podcast och Aftonbladet.Medverkande:Erik Grönberg, initiativtagare till #jagstårbakomdigCarl Larsson, hockeyspelare i Luleå HFViggo Nordström, hockeyspelare i Luleå HF

Hösten 2021 berättar hockeyspelaren Kyle Beach om de sexuella övergrepp han utsatts för i NHL-klubben Chicago Blackhawks. Nyheten skakar om hockeyvärlden. Och det ska snart visa sig att Beach inte är ensam. Dokumentären är gjord i december 2021 och i januari 2022. Producenter: Dennis Jörnmark och Sukran Kavak.Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges Radio, Viasats hockeypodd, ABC News, NBC News, Toronto City News, WEBZ Chicago, TSN, Yahoo Sports Podcast och Aftonbladet.Medverkande:Erik Grönberg, initiativtagare till #jagstårbakomdigCarl Larsson, hockeyspelare i Luleå HFViggo Nordström, hockeyspelare i Luleå HF

Idag pratar vi om så kallade domedagskonton, där unga tjejer hängs ut med bilder och namn. Vi har bjudit in journalisten Sukran Kavak som gjort en dokumentärserie om detta!

När Sandra får värkar sätter hon sig i bilen med sin man för den 13 mil långa resan till BB i Gällivare. Men snart inser de att att de inte kommer att hinna. Då dyker en polisbil upp. I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står sedan en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra Bennison och får hjälp av poliserna Anders och Greger Nyström att föda fram sitt barn. Denna P4 Dokumentär är gjord av Sukran Kavak. Sukran.kavak@sverigesradio.se.

Babben fucking Larsson är gäst idag och berättar om sina långa, gedigna karriär och sin nya show. Dessutom får vi besök av Sukran Kavak som gjort en P1 dokumentär om unga tjejer som utpressas med intima bilder på sociala medier. Vi ringer också upp en av forskarna som hittade klamydia på havets botten i Arktis.

Jag var 11 år när det började. När jag var 15 år hade jag sålts till hundratals män i Norrköping, berättar Linda. Och allt började på ett chattforum på nätet. Linda berättar att en 20 år äldre man skriver till henne; Hej, vad fin du är på din profilbild och det slutar med att hon blir utsatt för en organiserad barnsexhandel där hon säljs och våldtas av hundratals olika män under fem års tid. Jag lärde mig att inte äta lunch, för att inte kräkas under övergreppen, eller vilket smink som bäst täcker blåmärken och att om jag sätter upp håret i en hästvans istället för att ha det utsläppt så faller mindre tussar hår när männen drar i det, berättar Linda. Det har gått fem år och Sukran Kavak går runt i Norrköping med den 21-åriga Linda. Till de platser där hon berättar att hon såldes. Det händer ofta att jag träffar på männen på stan. De handlar med sina fruar, eller är i lekparken med sina barn, säger Linda. Programmet gjordes 2013 av Sukran Kavak och sänds första gången i programmet Barnen. Hit kan du vända dig om du är ung och behöver prata med någon: 1000 Möjligheter Novahuset Inte till salu

Mamma, är det krig i ditt land? frågar min sjuårige son. Jag och min man inser att vi måste bestämma hur mycket vi ska berätta för honom om hans kurdiska arv. Hur mycket krig och flykt ska han bära?  Sukran Kavak kom som flykting när hon var 7 år berättar om hur hon filtrerar nyhetsflödet till sina barn. Hon pratar med sin mamma, sin man och sina barn och inser nu att kriget gått i generationer och blivit en del  av hennes barns historia trots att de är födda i Sverige. Hur mycket ska hon berätta för sina barn om sin egna historia av krig och sitt kurdiska arv? Hur mycket av hennes historia är barnens? Det här är frågor som blivit aktuella för tusentals kurder i Sverige i och med Turkiets invasion av de kurdiska delarna i norra Syrien. Programmet är gjort hösten 2019. Ett program av Sukran Kavak. sukran.kavak@sr.se

Hanna får ofta höra konstiga frågor om sex och sin sexualitet för att hon sitter i rullstol. Frågor som om hon kan ha sex, eller hur hon förväntas bli tillsammans med en som också sitter i rullstol. - Som ung tänkte jag att sex inte var något för mig, det blev som en sanning som jag inte reflekterade över. Men sen när jag träffade min första kille märkte jag ju att det funkade. Då kände jag att universum hade överbevisat mig, berättar 27-åriga Hanna. Även om Hanna idag är trygg i sin sexualitet så stöter hon på mycket förutfattade meningar från omgivningen kring sin sexualitet. Personer hon inte känner kan gå fram till henne och fråga om hon kan ha sex? Vad gör det med en att avsexualiseras så? När funktionen verkar stå över allt annat? Programmet gjordes januari 2018. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Maria mobbade den som var värst mobbad. Jessica mobbade för att bli populär. Liam såg på när en klasskompis låstes in på toan, och sa inget. Varför mobbar vissa barn andra? I programmet hör vi berättelser från barn som mobbat och vuxna som minns sin skoltid när de mobbade. Det finns en myt om att de som mobbar mår själva dåligt. Men den hemska sanningen är att mobbare ofta mår bra. Mobbningen skänker mobbaren en trygg plats i gruppen, en hög position och en maktkänsla, berättar skolpsykologen John Kaneko. Programmet sändes fösta gången i april 2018. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Hanna är 11 år och har utsatts för mobbning sen förskoleklass. Det är halva hennes liv och hela hennes skoltid. Jag var alltid ensam på rasterna och vissa av barnen skrek fula saker till mig men jag försökte ignorera dem, berättar 11 åriga Hanna. Hanna utsattes för mobbning under fem år. Det sista året blev mobbningen fysisk och de knuffade henne och slog henne med nycklar. Då fick Hanna nog. Hon skulle inte gå till den skolan mer. Hur är det att varje morgon gå till en plats där man känner sig otrygg? Det är verkligheten för tusentals skolbarn i Sverige. Historien om Hanna är en av dem. En kort-dokumentär av Sukran Kavak från 2018. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

"Mirjams" man misshandlade henne och knuffade henne nerför trappan. Sedan tog han henne till sjukhuset och var hennes tolk. Han sa att hon hade ramlat. "Mirjam" låstes in i hemmet av sin man. Hon hade ingen nyckel till sitt hem och ingen mobil. Mannen misshandlade henne så hårt att hon behövde gå till sjukhuset. Där tolkade han åt henne och till läkarna sa han att hon hade ramlat och gjort illa i sig. Efter tre år lyckades 20-åriga Mirjam ringa polisen och de kom och bröt upp låset. Men mannen dömdes inte för misshandel. Det fanns inga bevis mot honom. Jag hade ingen mobil att ta bilder med och på sjukhuset tolkade han åt mig och hittade på vad han ville, berättar "Mirjam". Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp. Programmet gjordes våren 2017. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra och får hjälp av poliserna Anders och Greger att föda fram sitt barn.   När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet. För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det? Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

På Rosenbad sitter kanslirådet Mattias Larsson och formulerar politiska viljor till lagar. Ibland är han rätt nöjd med formuleringarna. I Reporterns val låter Sukran Kavak oss återse lagstiftaren. I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer som de vill att ni ska få höra igen. Denna gång låter Sukran Kavak oss möta en av de personer som skriver våra lagar i en kortdokumentär från 2010. På Rosenbad i Stockholm sitter kanslirådet Mattias Larsson och formulerar politiska viljor till lagar. - Innan det blev förbjudet i lag att aga sina barn var majoriteten av svenskarna för barnaga men efter att lagen kom var majoriteten emot, berättar Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet som också medverkar i programmet. Vissa lagar befäster normer som redan finns i samhället medan andra lagar försöker styra vårt beteende och skapa nya normer. Men hur skriver man en lag som ska få oss att tycka något som vi ännu inte tycker? Kortdokumentären är gjord av Sukran Kavak och sändes första gången 2010. Vill du höra Sukran Kavak berätta om sin egen fascination inför juridiken kan du höra henne i "Reporterns val - Sukran Kavak, med hjärtat i juridiken".

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska får höra igen. Sukran Kavak berättar idag om sin fascination inför juridiken. I reporterns val får ni denna gång höra delar av "Juridiken och moralen" och "Att slåss mot staten Sverige", två kortdokumentärer som sändes första gången 2010. De är valda och presenteras av reportern själv, Sukran Kavak, som har ett brinnande intresse för juridiken och själv har en bakgrund som jurist. Du kan höra alla Tendens kortdokumentärerna i sin helhet via Sveriges Radio Play. Programledare är Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Flaggor väcker känslor. De är laddade. Men varför? Ala har fått sitt namn efter den kurdiska flaggan och det har format henne till den hon är idag. Det är ett ansvar och en börda att ha fått sitt namn efter den kurdiska flaggan, säger Ala Riani. Ala tycker att den kurdiska flaggan är för helig för att hängas upp på balkongen men hon vajar den gärna på manifestationer. Polismannen Christer, som är samisk ättling har på senare tid tagit upp sin samiska bakgrund och idag varvas den svenska flaggan med den samiska i hans trädgård. Båda flaggorna är mina flaggor. När jag ser nazister vaja den svenska flaggan och samtidigt göra Hitlerhälsningar, då vill jag bara springa fram och ta flaggan ifrån dem, berättar Christer. Programmet sändes första gången oktober 2017. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Maria mobbade den som var värst mobbad. Jessica mobbade för att bli populär. Liam såg på när en klasskompis låstes in på toan, och sa inget. Varför mobbar vissa barn andra? I programmet hör vi berättelser från barn som mobbat och vuxna som minns sin skoltid när de mobbade. Det finns en myt om att de som mobbar mår själva dåligt. Men den hemska sanningen är att mobbare ofta mår bra. Mobbningen skänker mobbaren en trygg plats i gruppen, en hög position och en maktkänsla, berättar skolpsykologen John Kaneko. Programmet sändes fösta gången i april 2018. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Ett program med våra lyssnare om mobbning. Berättelser om barn som mobbas och vuxna som minns sin egen skoltid med mobbning. Vilka spår sätter mobbningen? Charlottas dotter bytte skola fyra gånger, tills hon fick rätt hjälp och mobbningen kunde stoppas. Daniel har sprungit ifrån mobbare så många gånger att när han började på fotboll var han snabbast i laget. Julia berättar om ärren som sitter kvar efter mobbningen i grundskolan, trots att det var 30 år sen. En kortdokumentär av Sukran Kavak från 20118. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

På fotbollsplaner runt om i Sverige drömmer pojkar om att bli fotbollsproffs, att bli nästa Zlatan, Messi eller Ronaldo. Jag ska bli fotbollsproffs och köpa en stor villa till mina föräldrar, berättar 14-årige Radi. Jag ska bli proffs och spela i Dortmund, säger 12-årige Jacob. Fotboll är Sveriges största föreningssport med en miljon medlemmar. Men bara ca 600 killar i Sverige kan leva på sin fotboll. Vad händer med de som trodde de skulle bli proffs, men inte blev? Det kändes som att jag var gjord för fotbollen, jag var med i juniorallsvenska och var så säker. Därför satsade jag inte på skolan eller annat. Men sen gick det nerför. Idag spelar jag inte fotboll alls, jag får för mycket negativa känslor. Ben är idag 20 år och säger att han ångrar att han började med fotbollen som tio-åring. Programmet sändes första gången i programmet Barnen, september 2013. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Hanna är 11 år och har utsatts för mobbning sen förskoleklass. Det är halva hennes liv och hela hennes skoltid. Jag var alltid ensam på rasterna och vissa av barnen skrek fula saker till mig men jag försökte ignorera dem, berättar 11 åriga Hanna. Hanna utsattes för mobbning under fem år. Det sista året blev mobbningen fysisk och de knuffade henne och slog henne med nycklar. Då fick Hanna nog. Hon skulle inte gå till den skolan mer. Hur är det att varje morgon gå till en plats där man känner sig otrygg? Det är verkligheten för tusentals skolbarn i Sverige.  Historien om Hanna är en av dem. En kort-dokumentär av Sukran Kavak från 2018. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Azar Mahloujian var med när Iran styrdes av shahen, hon var med om Irans islamiska revolution och den här hösten har hon varit med om #MeToo i Sverige. Det finns likheter, oavsett land, säger hon. När vi kvinnor demonstrerade under den islamiska revolutionen, att vi inte ville täcka oss med hijab, skickade regeringen soldater som skrek könsord på oss, tog på kvinnorna och trakasserade oss för att vi skulle lämna demonstrationen. Det var tydligt hur de använde det som ett maktmedel, säger Azar.  Hon ser samma tydliga mönster från de vittnesmål som har kommit fram i ljuset av #MeToo- rörelsen. Det stannar inte vid en person, oavsett om det är en regissör, en kulturprofil eller en man som hemma använder våld. Det är samma mönster. De gör det för att visa sin makt, säger Azar. Azar berättar om hur det var att vara tjej, student och politiskt engagerad under 60-talets Iran. Och om det som chockade henne mest med Sverige när hon kom hit på 80- talet. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

"Första gången jag såg pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Vad händer när man blir sin fars röst och öron? (REPRIS) Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet nominerades till Stora journalistpriset 2017 i kategorin Årets berättare. Programmet sändes första gången i november 2016. Av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Få vet vad endometrios är, trots att var tionde kvinnor lever med sjukdomen och smärtorna. I Sverige tar det i genomsnitt 8 år från att man söker vård till att man får en endometrios- diagnos. Jag har träffat läkare som inte ens vet vad endometrios är. Jag skickades till psykologen istället för att få vård för mina smärtor. Ibland gör det så ont att jag svimmar av smärta, berättar 19- åriga Felicia Segelstam som i sju år slussades runt inom vården, innan en gynekolog trodde på henne och hon fick rätt hjälp och en diagnos. När vi sände programmet Mensen från helvetet - att leva med endometrios fick vi många reaktioner från er lyssnare som kände igen sig och bar på egna berättelser. De flesta handlade om svårigheten i att få hjälp från vården. Varför är det så svårt att få hjälp för sina menssmärtor och är det en förändring som är på väg att ske inom området? Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

I en polisbil på väg E10, mellan Kiruna och Gällivare, står en polisbil med dörrarna öppna. I baksätet ligger Sandra och får hjälp av poliserna Anders och Greger att föda fram sitt barn. När huvet kommer ut så ser jag ju att han är livlös och navelsträngen är runt halsen. Jag tittar på pappan och ser att han har förstått att det inte ser bra ut, säger polisen Anders Nyström som fick agera barnmorska en dag på jobbet. För 16 år sen lade man ner BB i Kiruna och hänvisades till BB i Gällivare, ca 12 mil bort. Hur blev det? Det enda jag ville ha var smärtstillande, berättar Sandra Bennison som inte hann till BB utan fick föda i en polisbil. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet är en repris från 2016.  Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

"Mirjams" man misshandlade henne och knuffade henne nerför trappan. Sedan tog han henne till sjukhuset och var hennes tolk. Han sa att hon hade ramlat. "Mirjam" låstes in i hemmet av sin man. Hon hade ingen nyckel till sitt hem och ingen mobil. Mannen misshandlade henne så hårt att hon behövde gå till sjukhuset. Där tolkade han åt henne och till läkarna sa han att hon hade ramlat och gjort illa i sig. Efter tre år lyckades 20-åriga Mirjam ringa polisen och de kom och bröt upp låset. Men mannen dömdes inte för misshandel. Det fanns inga bevis mot honom. Jag hade ingen mobil att ta bilder med och på sjukhuset tolkade han åt mig och hittade på vad han ville, berättar "Mirjam". Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

"Christina" lämnade sitt hem på grund av våld. Hon bodde på skyddat boende i tre år. I december flyttade hon ut. Sen dess sover hon på soffor hos kompisar, på vandrarhem och i förrådet på sitt jobb. 21 åriga "Christina" minns första natten hon var tvungen att lämna det skyddade boendet. Jag kände mig jättedålig, jag grät väldigt mycket, jag visste inte vad jag skulle göra, skulle jag sova på gatan? Den natten fick hon sova på soffan hos en kompis. Men var skulle hon sova nästa natt? Bostadsproblemet en av de största frågorna för kvinnojourerna Det visar en enkätundersökning som ALVA kvinnojour gjort med 83 kvinnojourer. Av dem svarar 62 procent att de under de senaste två åren har haft 3 eller fler kvinnor som bott längre än nödvändigt hos dem på grund av svårighet att hitta ny bostad på annan ort än hemkommunen.  Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se

Många människor bor i Sverige i många år utan att lära sig svenska. Hur kommer det sig? Möt Lorena som berättar varför hon inte lärt sig svenska, trots att hon jobbar. Lorena Lopez har bott i Sverige i sex år men hon pratar nästan ingen svenska. I sitt jobb som städare behöver hon prata svenska ca två minuter under en arbetsdag. Vi följer med henne en dag på jobbet. Vi möter också 62-åriga Ayse. För henne tog det över tio år att lära sig svenska. Hon blev kallad analfabet och idiot när hon inte kunde språket och berättar att hon aldrig känt sig så isolerad som under den tiden. Men varför tog det så lång tid för henne att lära sig svenska? En kort-dokumentär av Sukran Kavak.   Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Var är hemma, frågar sig Nahid Karimi ofta. Hon har levt i Sverige i över 20 år men alltid haft en längtan efter att en dag flytta tillbaka till sitt hemland. Men för hennes barn är Sverige hemma. Nahids dotter, Sara Zamandegleh har alltid vetat att hennes mamma är kvar här för henne och hennes syskons skull.- Det är svårt och se att hon inte finner ro på den plats man själv känner att man hör hemma. Om hon fick skulle hon ta med oss alla och flytta tillbaka. Så hon har offrat mycket för att vi ska ha det bra, och det är en svår börda att bära som barn.Shno Mahmud, 23 år kom till Sverige som barn. När hon var 19 år valde familjen att återvända till Kurdistan. Det var då som hon insåg att hemma för henne var Sverige.-Jag tänker på Sverige om inte varje dag så varje vecka. I framtiden ska jag flytta tillbaka till Sverige.Var är hemma när man lever i ett land men har sitt hjärta på en hel annan plats? Ett program av Sukran Kavak.  Sukran.kavak@sverigesradio.se

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se

Malin vill att det ska sluta. Kondomen är torr och det känns som om den river sönder henne. Malin är 25 år och beskriver hur det var att ha sex med sin gamla pojkvän. När blir sex ett övergrepp? Jag upplevde det som att hon anklagade mig för att vara precis som den personen som våldtog henne. Det säger Gustav som är 30 år och minns när hans dåvarande tjej fick minnen från en våldtäkt när de hade sex.När blir sex ett övergrepp? Varför är det så svårt att prata om? Och varför provocerar berättelser från den sexuella gråzonen så mycket?Programmet är gjort av Sukran Kavak.Sukran.kavak@sverigesaradio.se

På fotbollsplaner runt om i Sverige drömmer pojkar om att bli fotbollsproffs, att bli nästa Zlatan, Messi eller Ronaldo. - Jag ska bli fotbollsproffs och köpa en stor villa till mina föräldrar, berättar 14-årige Radi. - Jag ska bli proffs och spela i Dortmund, säger 12-årige Jacob. Fotboll är Sveriges största föreningssport med en miljon medlemmar. Men bara ca 600 killar i Sverige kan leva på sin fotboll. Vad händer med de som trodde de skulle bli proffs, men inte blev? - Det kändes som att jag var gjord för fotbollen, jag var med i juniorallsvenska och var så säker. Därför satsade jag inte på skolan eller annat. Men sen gick det nerför. Idag spelar jag inte fotboll alls, jag får för mycket negativa känslor. Ben är idag 20 år och säger att han ångrar att han började med fotbollen som tio-åring.Programmet är gjort av Sukran Kavak och sändes i programmet Barnen, september 2013.

Varje år utsätts en miljon barn för sexhandel runt om i världen, enligt FN. Några av de barnen och männen som köper dem finns också i Sverige. FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sveriges hantering av brott där barn har sålts. Bland annat menar FN att personer som jobbar med de här frågorna inte utbildas tillräckligt i hur man arbetar med barn och att sammarbetet mellan olika myndigheter är bristfälligt.- Våra domstolar har inte ett barnperspektiv, det ser vi i fall efter fall. Det är istället ett förövarperspektiv. Vi skulle behöva speciella barndomstolar, säger Anders Pettersson, generalsekreterare för Ecpat som arbetar mot barnsexhandel.I programmet berättar vi också om den 52-årige mannen i Hässleholm som regisserade våldtäkter på barn i Filippinerna. Och så träffar vi polisen som försöker hitta förövarna och barnen.Programmet är gjort av Olivia Sandell Billström och Sukran Kavak och sändes första gången i programmet Barnen i november 2013.

Cannabis är den drog som ökar mest bland ungdomar. Vi sänder från Lidingö, den stadsdel i Stockholm där polisen i sin senaste insats hittat flest ungdomar som använder hasch och marijuana. Vi är på fritidset Sticklingegården på Lidingö. Runt ett bord sitter bland annat mamma Therese med 16-årige sonen Joel som fram till sommaren använde både hasch och marijuana. -          Jag försökte inte dölja att jag rökte marijuana. Mamma hittade cannabispipan i min garderob, berättar Joel. Vi hör också polisen som säger att cannabis är den nya folkölen och 15-årige Jan som berättar om kompisar som gömmer sig på skolans bibliotek när de är höga. Producent för sändningen är Sukran Kavak och programledare är Lollo Collmar. Del 4/4 i serien Barnen, spriten och drogerna.

Varje år utsätts en miljon barn för sexhandel runt om i världen, enligt FN. Några av de barnen och männen som köper dem finns också i Sverige. FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sveriges hantering av brott där barn har sålts. Bland annat menar FN att personer som jobbar med de här frågorna inte utbildas tillräckligt i hur man arbetar med barn och att sammarbetet mellan olika myndigheter är bristfälligt. - Våra domstolar har inte ett barnperspektiv, det ser vi i fall efter fall. Det är istället ett förövarperspektiv. Vi skulle behöva speciella barndomstolar, säger Anders Pettersson, generalsekreterare för Ecpat som arbetar mot barnsexhandel. I programmet berättar vi också om den 52-årige mannen i Hässleholm som regisserade våldtäkter på barn i Filippinerna. Och så träffar vi polisen som försöker hitta förövarna och barnen. Programmet är gjort av Olivia Sandell Billström och Sukran Kavak olivia.sandell_billstrom@sverigesradio.se  sukran.kavak@sverigesradio.se

-Jag var 11 år när det började. När jag var 15 år hade jag sålts till hundratals män i Norrköping. Det här är Lindas histora. Det började på ett chattforum på nätet. Hon berättar att en 20 år äldre man skriver till henne; ”Hej, vad fin du är på din profilbild” och det slutar med att hon blir utsatt för en organiserad barnsexhandel där hon säljs och våldtas av hundratals olika män under fem års tid. -Jag lärde mig att inte äta lunch, för att inte kräkas under övergreppen, eller vilket smink som bäst täcker blåmärken och att om jag sätter upp håret i en hästvans istället för att ha det utsläppt så faller mindre tussar hår när männen drar i det. Det har gått fem år och Barnens reporter Sukran Kavak går runt i Norrköping med den numera 21-åriga Linda. Till de platser där hon berättar att hon såldes. -Det händer ofta att jag träffar på männen på stan. De handlar med sina fruar, eller är i lekparken med sina barn. Nedan finns länkar på platser du kan vända dig till om du känner igen dig i det som Linda berättar, eller om du behöver prata med någon om övergrepp du varit med om. Du kan också kontakta producenten för programmet Sukran.kavak@sr.se

Barnens reporter Sukran Kavak är på spaning efter sitt muslimska arv. Vad har hon behållit, och vad vill hon ge vidare till sin son? Vilket inte är så enkelt märker hon. Hon besöker barnen på sin gård, en koranskola och sin stora syster för råd. - Ibland ber jag till gud om att få en styvpappa, så att mamma inte ska vara ensam längre. Men Gud uppfyller inte alla önskningar, säger Suleyman på Koranskolan.  Lemis säger att ibland när hon ska på bröllop försöker djävulen få henne att ta av sig slöjan och göra sig fin i håret. Det händer att hon faller för frestelsen. Jan säger att det jobbigaste med att vara muslim är när man är på fest. - Drick, drick, drick, tjatar de på mig. Då går jag bara därifrån. De borde respektera att jag är muslim.

Allt fler civila dör i Afghanistan, och förra fredagen mördades 10 kristna hjälparbetare. Deras liv slutade i en skur av kulor i en avlägsen dal av landet. En av de mördade var Tom Grams som hade lämnat en lukrativ tandläkarpraktik för att ge fri tandvård åt barn som aldrig har sett en tandborste. Det medicinska teamets ledare, Tom Little, 61, ögonläkare från New York, hade varit i landet sedan 1976 och etablerat mottagningar på flera platser. De övriga hade i årtionden hjälpt människor genom krig och fattigdom.  Extremister har i efterhand anklagat dem för att sprida kristendom och Biblar. Så var inte fallet, men vem mördade dem? Vilka konsekvenser får morden? Människor och tro intervjuar chefen för deras hjälporganisation, Dirk Frans, i Kabul.    Tiggande rumänska romer har diskuterats under sommaren. Gäller den fria rörligheten inom EU också för tiggare? Eller bör de utvisas? Åsikterna går isär. Vi besöker Frälsningsarméns sociala arbete i Stockholm dit många romer kommer för att få hjälp och gemenskap.   Det är kö till bårhusen. Inte för att fler dör utan för att anhöriga har svårt att hitta luckor för en begravning i almanackorna. De avlidna kan därför ligga kvar upp mot 30 dagar, längre än i något annat land, innan begravningsbyråerna tar vid. Sjukhusen och representanter för kyrkan och begravningsförbunden kräver kortare tider av lagstiftaren. Vår reporter Sukran Kavak tar pulsen på denna värdemätare av tidsandan. Sex - för guds skull är ämnet för en nyutkommen antologi med religionspsykologen Antoon Geels som en av redaktörerna. Världens religioner har alltid satt upp gränser för att reglera sexualitet och erotik, inte alltid förbjudande. Erotisk poesi flödar i sumeriska dikter, Biblens Höga visa och i persisk kärlekslyrik. Men hur ser religionerna på sex före äktenskapet, homosexualitet och celibat?  Socialdemokratiska muslimer inom Broderskapsrörelsen hyser en förhoppning om att starta en dagstidning om islam och politik. Till en början gör man en bilaga till tidningen Broderskap inför valet. Varför behövs en sådan tidning? Vilka frågor är specifika för muslimer i svensk politik? Redaktören Somar Al Naher svarar. Utrikeskrönikan kommer från Lotten Collin i Washington och uppmärksammar att USA inte har någon slöjdebatt. Programledare: Ülkü Holago Producent: Sören Wibeck  

Stadens lobbyister kallar den för Mälarstaden men folket kallar den för Pulverstaden. Det handlar om Västerås - en stad på glid. Västerås har länge varit en av Sveriges viktigaste städer, både historiskt och ekonomiskt. Men runt 90- talet hände något. Den stora industristaden slutade att blomstra och våldet och drogerna kom. Sukran Kavak har träffat en av de tyngsta langarna i stan, 21-årige Leo som ärvt yrket av sin pappa. Reporter var Sukran Kavak Producent var Jesper Lindau Leos röst gjordes av Patrik Hont