POPULARITY
Artisten Sofia Karlsson gästar P1 kultur för att prata om sina musikaliska tolkningar av Selma Lagerlöfs litteratur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö
Vivi och Ninni pratar även om initieringar, andevärlden, hur man lyssnar in och om att vara uppmärksam på tecken och hur man kan tolka dom. (Ninni 251# är magiker och sierska på tarotguiderna) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Oklart om Fredrik är ond eller bara nyfiken när han med BERÅTT MOD låter Filip "bita i gräset". Krögare gör förmodligen bäst i att inte tolka någonting, i synnerhet inte något som kommer från en läkare. Och hur mycket väger egentligen Dan Ekborgs prostata?
Benjamins tolkning av min Human Design karta gav mig nya insikter om min unika design, särskilt kring mina odefinierade centra som har triggat mig att prestera och bevisa mitt värde under mitt liv. Vi pratar också om min 4/1-profil, som visar att jag, trots att jag inte alltid behöver tävla, ändå har en naturlig förmåga att vara duktig och skapa stabilitet genom att bygga djupa, långvariga relationer och nätverk. I detta avsnitt delar vi en djup personlig dialog om hur Human Design kan leda oss till en större förståelse för oss själva och vårt autentiska jag. Benjamin berättar även om sin egen resa in i Human Design och hur det förändrade hans liv när han förstod hur han kunde leva mer i linje med sin sanna energi. Vi spelade in samtalet under en stark Vattumannaenergi, en tid för frihet och nytänkande, vilket kändes perfekt för detta ämne. Om du är ny inom Human Design vill jag även tipsa om mina tidigare avsnitt med Klas Nygren från Human Design Stockholm, där vi går igenom grunderna (i avsnitt 116 och 126). Här kan du ta fram din egen karta plus en massa annat: https://www.jovianarchive.com/get_your_chart Benjamin Erikssons kontaktuppgifter: Instagram: eriksssonbenjamin Gå gärna in på linktree i hans instagram profil WhatsApp: +46 76 266 41 19
Vi lämnar årets fattigaste månad och låter veckans spanarpanel tolka en ljusare framtid. Programledare Gunnar Bolin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna – veckans panel 24 januari 2025Björn Edgren: allt längre karriärer för eliten.Göran Everdahl: politiken tar till vapen.Jessika Gedin, fotbollens kulturkärlek nu besvarad.Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare: Gunnar BolinProducent: Estrid HolmTekniker: Maria StockhausMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.
USA-korrespondent Roger Wilson har tittat på kulturella markörer och hjälper oss att tyda gäster, gester och artister under Trumps första dag som president. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA-KORRE ROGER WILSON OM TRUMPS KULTURELLA VAL Vi analyserar Donald Trumps första dag tillbaka i Vita Huset tillsammans med USA-korrespondent Roger Wilson. Vad är installationen för ett slags spektakel, vad vill han signalera kulturellt? Från ceremonin i kongressen till sportarenan. Och vad var det egentligen Musk gjorde för gest? SAMTAL: SÅ BLIR DEN SVENSKA FILMVÅREN Vad finns det att se fram emot bland de svenska biopremiärerna i vår, och vad syns för trender? Våra filmkritiker Björn Jansson och Nina Asarnoj har under förmiddagen besökt presentationen av den svenska filmvåren på Filmhuset i Stockholm och kommer till studion för att sammanfatta åt oss. REPORTAGE: CECILIA EDEFALK TALAR MED STRINDBERGS ANDE I morgon skulle August Strindberg ha fyllt 176 år – vilket vi uppmärksammar på ett lite annorlunda vis. Cecilia Edefalk är sedan sent 1980-tal en av våra internationellt erkända samtidskonstnärer. Hon arbetar med måleri, skulptur, installationer och fotografi. Nyligen kom hennes bok Mina Ord, där hennes samtal med döda konstnärskollegor och inte minst August Strindberg är nedtecknade. Den här kontakten med det hinsides är en del av Cecilia Edefalks konstnärliga praktik, en sorts intuition och lyhördhet, som hon själv beskriver som det ”måleriska tillståndet”. I detta tillstånd ska vi följa med vår reporter Katarina Wikars hem till Cecilia Edefalk. ESSÄ: EVA STRÖM OM GUNVOR HOFMOS LÄNGTAN ”Det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz”, skrev den tyske filosofen och tonsättaren Theodor Adorno. Inför 80-årsminnet av förintelselägrets befrielse på måndag, tar alla veckans OBS-essäer avstamp i denna mening. Idag hör vi författaren Eva Ström om norska Gunvor Hofmos diktning i Förintelsens skugga.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof
Om dolda budskap och så kallade “hundvisslor” - ord som kan betyda olika saker beroende på vem som är mottagare. Statsvetaren Björn Rönnerstrand har studerat den här typen av kodspråk och vi pratar med honom om hur kodade uttryck används i politisk kommunikation för att påverka opinionen. Är det smart strategi eller manipulativ kommunikation? Förstärker digitaliseringen och sociala medier denna typ av kommunikation?
Tolkar och vakter skyddade svenska soldater i Afghanistan. Nu lever de under dödshot. Samtidigt fortsätter andra länder sin evakuering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om de hittar mig nöjer dom sig inte med att döda mig. Dom kommer att stycka mig i bitar”, säger Rohina som vi valt att kalla kvinnan som under 7 års tid jobbade som vakt på den svenska militärbasen i norra Afghanistan.Nu lever hon gömd - i skräck för att talibanerna ska hitta henne. Ett liv i ständig förflyttning från plats till plats.Och hon är inte ensam. Omkring en fjärdedel av de totalt 200 lokalanställda afghaner som genom åren jobbat för försvarsmakten uppskattas vara kvar i Afghanistan. Vi har kontakt med både tolkar och andra som nu gått under jorden.Lojala mot Sverige - fick sämre skydd Forskaren Sara De Jong har tittat på hur olika västländer som haft insatser i Afghanistan har hanterat frågan om de lokalanställda. Sverige hjälpte många afghaner i utsatta positioner att lämna landet när talibanerna kom tillbaka till makten i augusti 2021. Men de extraordinära åtgärderna avslutades i december 2021. Idag hänvisas de som är kvar till krångliga flyktvägar med osäker utgång medan länder som USA och Storbritannien fortfarande hjälper hundratals av sina tidigare anställda, varje månad.Utrikesminister Tobias Billström får frågan om regeringen kan tänka sig att se över möjligheterna till hjälp för de som riskerat och fortsätter riskera sina liv för Sverige?”En vakt jag pratade med nyligen valde att vara lojal mot Sverige, om han valt Tyskland istället hade han kanske varit i säkerhet där nu i stället, säger Afghanistan-veteranen Björn Blanck som engagerat sig för sina tidigare kollegor. Medverkande: Nasrin Nour, tidigare tolk vid den svenska basen i norra Afghanistan, Rohina och Monisa som var vakter på den svenska basen, Björn Blanck, Afghanistan-veteran, Richard Bennet, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan, Tobias Billström, utrikesminister, Sara De Jong, professor vid York University i Storbritannien, Sascha Richter, Afghanistanveteran vid en tysk organisation som hjälper personer som tidigare jobbat för de tyska styrkorna i Afghanistan.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seReporter: Anja SahlbergTekniker: Jacob Gustavsson
Jonas är orolig över sitt höga blodtryck, då föreslår Hasse att han tar med sig en defibrillator till en teaterföreställning. Producent-Niclas har genererat en AI-cover på Fångad av en stormvind, med linda som sångare. Linda är dock inte ensam om att få sin röst AI-genererad då självaste Astrid Lindgren tolkar Eminem's "Lose yourself" i dagens avsnitt av Morronrock!
Jubileumsavsnitt där Messiah fördjupar sig i de senaste trenderna på TikTok och John tittar närmare på SVT:s nya satsning för att nå tonåringarna.
I det här avsnittet gästas jag av Alex Morozov som är chef på Morningstar över Europeisk aktieanalys. Vi har nämligen släppt aktieanalyser från Morningstar på över 1 000 aktier på plattformen, primärt på amerikanska. Våra kunder har full tillgång till dem men då de är matiga så behöver ju vi få en bättre förståelse för hur man tolkar dem. Just det hjälper Alex oss med. Vad är egentligen fair value? Vad är en moat och vilka är de viktigaste nyckeltalen? Det och väldigt mycket mer. Vill du hänga med i referenserna till analysen vi har som exempel i poddavsnittet så hittar du Apples aktieanalys här https://www.avanza.se/_api/stock-analyses/3323/6402f47c16627d305be2729b.pdf (alternativt via Apples aktiesida https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/3323/apple-inc) Delikat lyssning på dig, Nicklas
15 februari. Moderaterna i Stockholm vill avgiftsbelägga tolktjänster i sjukvården. Irene Svenonius, oppositionsråd i Region Stockholm och Christofer Lindholm, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, diskuterar förslaget med Andreas Ericson.
Laila har haft en dramatisk helg, som bland annat innefattade att ramla på en julmarknad. Dessutom diskuterar vi "flytta ihop-insikter" i Familjerådet.
Oro för drottning Elisabeths hälsa. ECB räntehöjning och kommunerna. Dom i målet då två lärare mördades i Malmö Latin. Valfrågorna som är störst enligt patientföreningarna. Hur hantera politisk oenighet i relation? Tolkar kvar i Afghanistan. Azovsoldater i Ukraina. Svenska frivilligsoldater i Ukraina. Hur går det för småpartierna inför valet? Beställa hem mat och en läkare samtidigt?
Serietecknaren Agnes Jakobsson har tagit sig an Lars Noréns ospelade pjäs Olycka. Ett projekt som började som ett samarbete, men som fick ett abrupt slut när Norén plötsligt gick bort i början av förra året. P1 Kulturs reporter Tove Lindell träffade Agnes Jakobsson och diskuterade hur det är att arbeta och illustrera en annan persons manus, men också självklart för att ta fram ritblocket och rita serieromanens huvudkaraktär.Producent: Ulph Nyström
Hanna Hellquist är fortfarande fascinerad över Djur-Teds överraskningsdjur. Christopher Garplind är lite fnittrig idag, kanske det beror på veckans filosof som äntligen kommer hit?! Men innan dess snackar SvD:s Malin Ekman om domen av Depp/Heard-rättegången. Erik Nilsson sammanfattar misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson. Och vem är då veckans filosof? Jo, Christopher Garplinds girl crush och skådespelerskan Lena Endre! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.
TEASER: Gillar du Ocensurerad Travpodd så bör du följa länken då vi från och med nu släpper våra avsnitt exklusivt via PATREON: https://www.patreon.com/Ocensureradtravpodd Skapa ett konto och stötta en podd som gör skillnad! / Banditen & Krukan
Anders vill inte ge stolsgrannen en kram under Hamréns föreläsning. Johan ser en tränarkår som är torsk på ”inspirerande citat”.Dessutom: Linnérs ständiga otur, Maif i serieledning, Rydströms äktenskapsfokus, Olle Nordins märkliga motto, gräshaveri på Gamla Ullevi, Einstein som matchinspiratör, inställd röjardag i Upphärad, levande referat och vikten av att våga rapportera om Modos nya ljudanläggning.
Anders vill inte ge stolsgrannen en kram under Hamréns föreläsning. Johan ser en tränarkår som är torsk på ”inspirerande citat”.Dessutom: Linnérs ständiga otur, Maif i serieledning, Rydströms äktenskapsfokus, Olle Nordins märkliga motto, gräshaveri på Gamla Ullevi, Einstein som matchinspiratör, inställd röjardag i Upphärad, levande referat och vikten av att våga rapportera om Modos nya ljudanläggning.
Imorgon skulle David Bowie ha fyllt 75 år. Men vilken påverkan har han idag för en yngre generation musiker? Möt den 27-åriga artisten GRANT och hör hennes rykande färska tolkning av låten "Heroes". EN NÄRA-BOWIE-UPPLEVELSE PÅ GYMETS LÖPBANDRadioproducenten Ludvig Josephson upptäckte Bowie tjugo år efter alla andra. Och han gjorde det i en svettig träningslokal. Låten "Up the hill backwards" hjälper honom genom löpbandets prövningar, och låtens skiften i takt och tempo följer löpbandets inprogrammerade fart och motstånd. Missa inte dagens Klassiker!PUNKEN LEVER KVAR I EN PISSOAR I REYKJAVIKEn offentlig toalett med anor från 1940-talet har blivit punkmuseum i Reykjavik på Island. Följ med vår korrespondent Carina Holmberg ned till toabåsens air av punknostalgi.AXEL TÖRNEMAN - EN BORTGLÖMD KONSTNÄRSPIONJÄRI början av 1900-talet var han en av våra mest hyllade konstnärer som gjorde succé i Paris. Sedan föll hans namn i glömska, men nu är Axel Törneman aktuell både genom en stor utställning och en ny biografi. Hör Mårten Arndtzens porträtt av en pionjär i brytningstid.
Det kompakta mörker som en gång ramade in vår tillvaro har för de flesta ersatts av ett ständigt, konstgjort ljus. Vad har det gjort med oss? Det frågar sig poeten Erik Lindman Mata i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Hur var det egentligen, vid det förra sekelskiftet, att vänta ut den gamla tidens ljus och bländas av det nya? Vi kan tänka oss en diptyk två bilder bredvid varandra. Fotogenlampan, utgångspunkten, är den första bilden. Den elektriska belysningen, resmålet, är den andra. Ett mörkt Stockholm, sparsamt upplyst av några få oljelampor, ställd mot vår tids ständigt lysande stad, fylld av skärmar, gatubelysning och elektricitet. Människan tycks vid slutet av 1800-talet ha stått inför en grundläggande, taktil konflikt, den mellan elden och elektriciteten. Man ser framför sig hur stearinljuset dör ut, precis när lampan tänds. I det här fallet är dessutom inte väntan på det gamlas utslocknande enbart en metafor. Det hör nämligen till stearinljusens egenhet att de är dömda att brinna ut. Till skillnad från det elektriska ljuset medför stearinljuset en överblickbar väntan. Det förefaller liksom redan från början vara utmätt, medan elektriciteten tycks pågå i det oändliga. Den här konflikten mellan eld och elektricitet hittar man också i Magnus Florins bok Lykttändaren. Där undersöker Florin alla de sorters ljus som återfinns hos August Strindberg, både som taktil rekvisita och som lysande metaforer. Och ljusen hos Strindberg är många. Vem är i besittning av elden och ljuset? I Fadren, skriver Florin till exempel, sammanhänger kontrollen över lampan med makt vem är i besittning av elden och ljuset?. Man kan alltså tänka sig, att övergången till en annan sorts ljus inte bara hotar elden, utan också den som kontrollerade den. Läser man i stället det ökända brevet till Siri von Essen, i vilket Strindberg konstaterar att hans eld är den största i Sverige, då handlar det inte längre om kontroll, utan om en eld som, i Florins ord, kan föra med sig ljus och värme, men också brand och förintelse. Detta förödande ljus står i sin tur i kontrast till dynamon som återfinns i Ordalek och småkonst, vilken Strindberg beskrev som en hemsk [elektricitetsmaskin] som sitter nere i källaren [] mörk i mörkret och malar ljus åt hela qvarteret. Hos Strindberg ser det alltså ut, som om väntan på att det gamla ska brinna ut, är allt annat än en stillsam process; det är en ständig pendelrörelse mellan mörker och ljus, brand och förnyelse, natt och dag, vinter och sommar. Kanske var det så elektricitetens inträde kändes som när en årstid övergår i en annan. Efter en lång, mörk vinter blir det äntligen vår. Årstidernas olika ljus återkommer ofta hos Strindberg. Fadren utspelar sig vid vintersolståndet, i den mörkaste vintern, Fröken Julie på sommarens längsta och ljusaste dag. Och i kammarspelet Oväder berörs uttryckligen förhållandet mellan årstidsväxlingen och stadens ljus. I centrum för Oväder står en gammal man som tillbringar sommaren i staden. Men eftersom han skyr de ljusa sommarnätterna så mycket, håller han sig inomhus ända till dess den första lyktan tänds då vet han nämligen att hösten äntligen nalkas. [Tänder] de bara första lyktan, säger Strindbergs protagonist, så känner jag mig lugn igen och kan gå min aftonpromenad. Men var det verkligen som en årstid det kändes? Kan man verkligen kalla den omvälvande övergången till elektricitet för en vår? När Strindberg beskriver den moderna gaslampans obönhörliga, vita sken med orden livet blir offentligt, då handlar det inte om årstider. Där föregriper han en mer avgörande förändring. Han beskriver hur det elektriska ljuset helt ska komma att ta över och genomlysa varenda vrå i hemmet. Det är ingen ständig växling mellan mörker och ljus, utan något grundläggande och nytt som sker. Kanske bör man snarare förstå den här övergången som analog med tidmätningens historiska utveckling. Ljuset hos Strindberg är som sagt kopplat till makt. Det är lykttändaren som har i uppdrag att vid mörkrets inbrott tända lyktorna i staden. I både Fadren och Dödsdansen är det fråga om en kamp om vem som har makt att tända och släcka lamporna Ryttmästaren eller Laura, Edgar eller Alice. På samma sätt kan man föreställa sig, att övergången från en kyrklig till en borgerlig-sekulär tid under 1300-talets slut, just var en fråga om makt. När de föränderliga temporaltimmarna, det vill säga de timmar som utgick från dagsljusets varierande längd, ersattes med en för fabriken mer passande mekanisk tid, då var det en rörelse bort från det enskilda och mot det offentliga. I stället för att binda tiden till händelser solen går upp, ett ljus brinner ned och arbetet till uppgifter åkern skördas, huset målas , så spändes tiden ut som ett abstrakt rutnät av dagar, timmar och minuter. Kyrkans tidigare sparsamma klockringningar för bön, mässa osv., ersattes med fabrikernas och rådhusens ständiga, stränga ringande. Motsvarigheten till Strindbergs tröskel dvs. väntan på att det gamla ljuset ska brinna ut, inträdet av det belysta, offentliga livet skulle alltså vara det som så småningom utvecklades till taylorismens effektiviserade fabrik, och som i vår tid får sitt tydligaste uttryck i vårdföretagens mätningar av hur lång tid det egentligen behövs för att byta blöja på en 80-åring. Men det finns risker med en sån här analogi. Det är lätt att man, som den svenske historikern Lennart Lundmark gör i sin bok Tiden är bara ett ord, alltför snabbt tecknar bilden av en entydig, klar utveckling. Först naturlig, sen abstrakt tid; först tystnad, sen klämtande. Stearinljusen finns ju fortfarande kvar, för att inte tala om solen. För som den tyske historikern Gustav Bilfinger påpekade redan i slutet av 1800-talet är bilden av den tysta förmekaniska tiden rätt och slätt felaktig. Jämte kyrkans kanoniska klockringningar fanns det edsklockor som kallade till möte, särskilda smedklockor, vinklockor som ringde när barerna skulle stänga, arbetsklockor, vaktklockor, varningsklockor, förnödenhetsklockor osv.. I staden rådde alltså ingen tystnad före de mekaniska slaguren, utan snarare tvärtom kakofoni. Vad säger detta om övergången från eld till elektricitet? Kanske att inga övergångar sker över en natt, att till och med de största revolutioner måste få tid på sig att växa klart, eller att det riktigaste sättet att ta sig an världen och historien på, är just genom att uppmärksamma överflödet av nyanser, i stället för att måla med breda penseldrag. Vissa bilder är nämligen mer slående än upplysande; som när Gunilla Palmstierna-Weiss berättar för Florin, hur hon som barn inte kunde somna förrän lykttändaren gick förbi på gatan och tände gaslamporna. Tolkar man den utsagan som om det gällde en övergång mellan två tillstånd, mellan ett då och ett nu, då missar man nåt viktigt. Gaslyktorna, likt de mekaniska uren, är konkreta, materiella ting. De har inte försvunnit i något slags irreversibel utveckling. Jag menar stearinljusen finns ju fortfarande kvar, för att inte tala om solen. Kanske finns det anledning att påminna sig om detta, att det gamla på sätt och vis lever kvar. Om vi vill och anstränger oss, kan vi fortfarande dröja lite i mörkret. Erik Lindman Mata
Höstens första avsnitt om våldtäktsmannen som får 840 tkr i skadestånd, om afghantolkar, svenska miljarder till Italien, Löfvens avgång och mera.
Vad är cream of tartar, bak-tv och hur man inspirerar när livet är en surdeg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Slidkrans, samtycke, ickebinär och abort är några ord som är aktuella i tolksituationer där inte bara betydelsen av orden är viktigt utan även ordens laddning. Vad händer i vårdmötet om ett ord, när det tolkas får en negativ laddning, kanske till och med blir kränkande? Det här avsnittet handlar om SRHR-tolkar. Vilken specifik kunskap de har och på vilket sätt SRHR-tolkar är nycklar för att låsa upp människors rättigheter till information, vård och service gällande sexuell- och reproduktiv hälsa. Gäster i programmet är Roshna Walee som är auktoriserad sjukvårdstolk och SRHR-tolk och Malin Askhamre, projektledare för utbildningen Tolkbart som utbildar SRHR-tolkar. Läs mer om SRHR-tolkar här Roshna Walee Malin Askhamre
Ring P1 från Umeå om bland annat drivmedelspriser, utbudet i tv och afghanska tolkar. Programledare: Sverker Olofsson, ansvarig utgivare: Matti Lilja
Tolkar som har jobbat för den svenska militären i Afghanistan är rädda för sin säkerhet. | Armand Duplantis vann OS-guld i stavhopp. | Här kan du läsa texten till nyheterna: https://sverigesradio.se/radioswedenpalattsvenska
Under måndagen gjorde Christian Gustafsson och Jesper Hallberg en intervju med IKO-sportchefen Thomas Fröberg om truppbygget. Men vad sa sportchefen egentligen? Kommer kontrakt att brytas? Hur går det med Zajac och Bouma? Palmberg? Är Muzito-Bagenda klar? Christian Gustafsson och Jesper Hallberg tolkar under en timme Fröbergs svar. Dessutom arenasnack och frågebonanza!
I veckans avsnitt djupdyker vi ned i orange kuvertet som nyligen trillat in i våra digitala brevlådor. Hur tolkar man egentligen informationen? Ta fram ditt besked, luta dig tillbaka och låt oss gå igenom det tillsammans. Här kan du hitta ditt besked https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/orange-kuvert-arsbesked-for-allmanna-pensionen Trevlig lyssning, Johanna & Nicklas
Den flygande jukeboxen är tillbaka! Säsongens första gäst är ingen mindre än Lisa Pyk Wirström, first lady of heroic keyboard playing i det grymma bandet Vulkano! Lisa berättar bland annat om De Tre Grundpelarna på vilka hennes tillvaro vilar: Rock'n'roll, film och astrologi. Övriga ämnen som avhandlas: Musikaliska förebilder, LA lifestyle, Jaakko Eino Kalevis stjärntecken, "The square". Välkomna till en ny säsong! Programledare: Patrick Stanelius.
I dagens avsnitt träffar vi Staffan Stridsberg. Staffan driver b la tarotskolan, komponerar musik och är otroligt duktig på symboler och dess betydelser. Hur kan vi ha nytta av tarotkorten för att utveckla oss själva? Tolkar man tarotkort likadant? Vad står vissa symboler för?
Årets första ring in-flashmob är avklarad och Emir blir väldigt berörd av ett expertbesök i buren. Dessutom hör vi nattkompisen Sanna Sundqvist om hur det är att försöka ta körkort och Brita Zackari ger sitt bästa tips för att få pepparkakshus att hålla. I Musikhjälpenpodden får du varje morgon det bästa och senaste från buren. Podden leds av Emma Percival och fanet Emir som tillsammans analyserar bössorna, kändisbesöken, artisterna och programledarna. Hela schemat för Musikhjälpen 2020 finns i duo-appen och årets tema är "Ingen människa ska lämnas utan vård". Producenter: Kajsa Lindh och Linnea Hellgren
En av Sveriges främsta koreografer inom modern dans ser tillbaka på trettio verksamma år. Men vilka rörelser minns Helena Franzén ur sitt dansande liv? Under 30 år har Helena Franzén skapat över 80 verk för svenska dansscener och internationella. Hur går det till att koreografera dans och när blir rörelser en berättelse? Vår reporter Anna Tullberg följer med till dansstudion där allt tar form, för att ta reda på vilka minnen som egentligen är starkast hos en koreograf som ogärna ser bakåt och som tänker att det bästa fortfarande ligger framför henne. KONSTNÄREN CHRISTIAN BOLTANSKI GER FLER FRÅGOR ÄN SVAR Christian Boltanski är ett av samtidskonstens stora namn med en lång karriär bakom sig. Cecilia Blomberg har sett hans utställning i Paris och gått vilse bland frågor om tid, liv och slumpen. ESSÄ: DET ÄR I DET LILLA SOM DET STORA HÄNDER I de stora teorierna om samhället och människan är detaljen det som kan förklara och göra begreppen tydliga. Sociologen David Wästerfors hittar inspiration för forskare i konst och litteratur. För "Det Är I Det Lilla Som Det Stora Händer". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson
En av Sveriges främsta koreografer inom modern dans ser tillbaka på trettio verksamma år. Men vilka rörelser minns Helena Franzén ur sitt dansande liv? Under 30 år har Helena Franzén skapat över 80 verk för svenska dansscener och internationella. Hur går det till att koreografera dans och när blir rörelser en berättelse? Vår reporter Anna Tullberg följer med till dansstudion där allt tar form, för att ta reda på vilka minnen som egentligen är starkast hos en koreograf som ogärna ser bakåt och som tänker att det bästa fortfarande ligger framför henne. Anna Tullberg anna.tullberg@sverigesradio.se
Anna-Helena knep toppjobbet i Dresden och tog med sina underchefer Stefan och Chloë. Men snart måste hon kalla in kriskonsulten Fredric Wildingsson Hammar igen. Dramakomedin Cheferna är tillbaka. Här är den fristående fortsättningen på Cheferna där mellancheferna Anna-Helena Wikström, Stefan Vinberg och Chloë Bryant slogs om toppjobbet i Dresden. Nu har Anna-Helenas mjuka ledarstil drivit fram en svår kris i företaget, och hon nödgas kalla in managementkonsulten Fredric Wildingsson Hammar igen. Dramakomedin Cheferna är en serie med skriven storyline som skådespelarna aldrig fått se. Utifrån individuella instruktioner inför varje scen har de improviserat dialogen. Med samma metod skapades också Parmiddagen, Kraschen och Allt är nu. Och en liknande metod användes vid skapandet av Testamentet och Lärarna. Cheferna, andra säsongen. En dramakomedi i fyra delar. Regi, huvudförfattare: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Anna Takanen. Storyline: Malin Axelsson, Eric Stern, Daniel Karlsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign och inspelningstekniker: Frida Englund. Assisterande ljudtekniker: Nima Shams.
I dag tar vi upp en rapport om barn utan istället får tolka svåra läkarsamtal åt sina föräldrar. Dessutom säger vi grattis till Molly Sandén som kan ta hem fem Grammisar. Blir vi smartare av alla instruktionsvideos som fullständigt har exploderat de senaste åren? Och självklart har vi också besökt Zlatanstatyn som har vandaliserats igen. P4 Extra / p4extra@sr.se
AI läser, analyserar och tolkar centralbanksbesked på några sekunder. En snabbkommentar kan komma ut på någon minut och analytikerna kan istället fokusera på djupanalys. Lyssna till ett samtal mellan chefekonom Annika Winsth och analytiker Sofia Fröjd om hur AI effektiviserar och underlättar analysen av centralbanker. Disclaimer: All opinions and estimates in this podcast are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated publication date and are subject to change without notice. The podcast is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor’s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one’s financial advisor.
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
Många barn översätter i stället för professionell tolk åt sina föräldrar. Men vad innebär det när ansvaret ligger hos barnet att översätta och medla inom socialtjänst och sjukvård när något går fel? Lyssna på Sukran Kavaks egna upplevelser av att översätta som barn. Eva Norström och Petra Höglund, från Linnéuniversitetet, berättar om studier och forskning kring konsekvenser och möjliga lösningar, Merike Hansson utredare på Socialstyrelsen medverkar. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (181012)
Avskedet 1864-2018 är Anna Ihlis musikaliska möte med poeten Erik Axel Karlfeldt. Ett möte som fick Ihlis att se likheterna med den över ett hundra år äldre Karlfeldt. E. A Karlfeldt föddes 1864 i Avesta, var nobelpristagare i litteratur och akademiens ständige sekreterare. Anna Ihlis är musiker och sångerska, född 1982, bosatt i Gagnef i Dalarna. De sammanfördes när Karlfeldtsamfundet frågade Ihlis om hon vill tonsätta Karlfeldt. Fyra år har det tagit för henne att hitta det gemensamma, att se bortom bilden av dalaskalden och kvinnokarlen, det pompösa. Att hitta en annan själ i Karlfeldt, en skörare. Men nu är hon klar. Katarina Wikars åkte och träffade henne.
"Första gången jag såg pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Vad händer när man blir sin fars röst och öron? (REPRIS) Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan. I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet nominerades till Stora journalistpriset 2017 i kategorin Årets berättare. Programmet sändes första gången i november 2016. Av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se
#ensakidag om att Labsix från MITlyckats lura Googles bildigenkänningsalgoritmer. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message
Erik & Frida fick smisk på fingrarna av en lyssnare, men valde att tolka det på sitt sätt
"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan. I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet är en repris från 2016. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
Våra program om barn som tolkar åt föräldrar fick mycket respons. Socialstyrelsen kommer nu med ett skriftligt uttalande till hälso- och sjukvården om att det är olämpligt att barn tolkar. Vi fick också många mail, brev och kommentarer på vår Facebooksida från er lyssnare. Några av er berättade att ni kände igen er, andra var arga på föräldrarna och tyckte att de lade för mycket ansvar på barnen. I programmet idag hör vi er lyssnares berättelser om barn som tolkar. Vi träffar YuSie Rundkvist Chou som skrev till oss. YuSie berättar att hon som barn tolkat för sina föräldrar sen de kom till Sverige från Kina på 80-talet. - Jag tror inte jag har slutat tolka nånsin, det känns som att det är en del av mig, säger YuSie. Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se
I programmet diskuteras bl.a. klarinettkonserter med Julian Bliss, Daniel Barenboim spelar på "eget" piano samt Paul von Klenaus 9e symfoni. Johans väljer ur Mahlers trea o Strauss Alpsymfoni. I panelen Aurélie Ferriere, Bengt Forsberg och David Björkman som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: CARL NIELSEN W A MOZART Klarinettkonserter Julian Bliss, klarinett Royal Northern Sinfonia Mario Venzago, dirigent Signum SIGCD 390 ON MY NEW PIANO Musik av D Scarlatti, Beethoven, Chopin, Wagner och Liszt Daniel Barenboim, piano DGG 00289 4796724 PAUL VON KLENAU Symfoni nr 9 Cornelia Pfassek, sopran, Susanne Resmark, alt, Michael Weinius, tenor, Steffen Bruun, bas Danska radions kör och symfoniorkester Michael Schönwandt, dirigent Dacapo 8.226098-99 REMEMBRANCE Körverk av bl. a. Duruflé, Tavener och Elgar Choir of Clare College, Cambridge Graham Ross, dirigent Harmonia Mundi HMU 907654 Referensen - Johan jämför och refererar: den här veckan är det Mozarts Klarinettkonsert som står i Referensens fokus. Denna tolkning är inspelad på Decca med klarinettisten Jack Brymer och Londons symfoniorkester allt under ledning av Colin Davis. Johans val Johan väljer och spelar valda delar ur ett nytt album där mezzosopranen Gerhild Romberger, Augsburger Domsingknabe, damröster ur Bayerska radions kör samt Bayerska radions symfoniorkester, allt under ledning av Bernard Haitink framför Mahlers tredje symfoni på skivmärket BR Klassik samt ur Richard Strauss En alpsymfoni också med Bayerska radions symfoniorkester, men där dirigenten heter Mariss Jansons. Även den är utgiven på BR Klassisk. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Mozarts Klarinettkonsert med klarinettisten Martin Fröst på Bis samt med Benny Goodman och Bostons symfoniorkester under ledning av Charles Munch på RCA. Nielsens Klarinettkonsert med Martin Fröst och Lahtis symfoniorkester under ledning av Osmo Vänskä på Bis; Kjell Inge Stevenson tillsammans med Danska radions symfoniorkester dirigerade av Herbert Blomstedt på Warner Classics; Niels Thomsen och Danska radions symfoniorkester ledda av Michael Schönwandt på Chandos samt med Benny Goodman och Chicagos symfoniorkester på RCA. Inget svep denna vecka
Hur gör man egentligen för att lära en dator att känna igen bilder? I veckans avsnitt av Digitalsamtal svarar Jan Erik Solem bland annat på den frågan. Han är forskat om bildanalys och grundat två företag utifrån det: Polar Rose, som såldes till Apple, och därefter Mapillary. Mapillary använder crowdsourcing för att samla in gatubilder […] The post #057 – Maskininlärning och datorer som tolkar bilder appeared first on Podcasten Digitalsamtal.
Att tolka för sina föräldrar är vardag för många barn i Sverige. Det visar en undersökning som Tendens gjort med 400 elever i årskurs åtta. Av 400 barn som Tendens varit i kontakt med svarade 7 av 10 att de nån gång tolkat åt en förälder eller släkting. Många svarade också att de gör det varje vecka. I en klass i Botkyrka utanför Stockholm, svarade hela klassen att de nån gång tolkat. Benjamin Salazar Lopez är ett av barnen i undersökningen. Han började tolka när han var sju år. Det är svårast att tolka på sjukhus för där är det svåra ord. Läkaren och mamma tittar på mig och väntar på att jag ska säga nått, och jag kommer inte på ordet. Det känns som att jag leder samtalet och är den vuxne och mamma är barnet. Efter att i tio år tolkat sina utvecklingssamtal i skolan fick Özlem Mermer nog till slut. Jag kom in i tonåren och kände att det fanns roligare saker att göra än att tolka, det tog så lång tid att jag skulle översätta det mamma säger, och det läraren säger, och jag sitter i mitten och bara känner mig trött. Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@Sverigesradio.se
"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom. Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan. I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Ett program av Sukran Kavak Sukran.Kavak@sverigesradio.se
Som medlem i Ledarna kan du göra Rebus ledarprofil på ledarna.se/ledarprofil. Verktyget ger dig bättre självkännedom och hjälper dig att sätta rätt ord på ditt ledarskap. Efter att ha fyllt i ett frågebatteri får du ut en personbeskrivning som beskriver din ledarstil. Här får du hjälp av Nils Hallén, ledarskapskonsult och författare att tolka din profil. Podden leds av Carl-Magnus Fagerholm, Ledarna.
Filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt diskuterar tradition och kulturarv. När vi tänker på traditioner och kulturarv så tänker vi oftast på seder och bruk som tas över från tidigare generationer och på så sätt lever vidare i en kultur. Men ”tradition” är också ett mångtydigt begrepp, tradition är viktigt för den kulturella identiteten, men är också politiskt laddat. Vem äger traditionen, vem tolkar den, och hur ska den som står utanför kunna bli delaktig. Södertörns högskola bedriver ett projekt som handlar om tid, minne och representation och utifrån de tankarna ska vi i två program dels ta upp frågan om tradition och kulturarv, och dels frågan om historia och identitet. Veckans program handlar om tradition och kulturarv och gäster är filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt. Programledare och producent Peter Sandberg.
Sändes 15/4-14
Sändes 11/3-14
Veckans utmanare den 25 november ... Melody Club – Grupp som har sina rötter i Växjö. De har tidigare haft låtar som ”Electric” och ”The Only ones” på Svensktoppen. Nu aktuella med ”Crossfire” Sylvia Vrethammar – Sylvia låg första gången på Svensktoppen 1969. Tolkar här Miss Li´s ”Oh Boy”. Petra Marklund – Petra utmanar med första singeln ”Händerna mot himlen” från uppmärksammade albumet ”Inferno”.
I veckans Felicia berättar Sofie Livebrant om sitt arbete med tonsättningarna av Emily Dickinsons dikter som nu kommit ut i utgåvan "Emily and I". Dessutom i Felicia: Hellstrand, Flinck och brasilianskt, vi uppmärksammar några fina utmärkningar till Felicia-artister och veckans visklassiker är "Är det konstigt att man längtar bort nån gång". NYA SKIVOR: Staffan Hellstrand - "Staffan Hellstrand" heter hans senaste album med 12 nyskrivna sånger. ”Emily and I” – Sofie Livebrant tolkar Emily Dickinson i nya tonsättningar. Sofie Livebrant som är en älskare av konst och poesi ville göra något mer än bara en CD. Resultatet blev nästan en liten bok med dikter (både på engelska och i svensk prosaöversättning), en biografi och akvareller av Lars Lerin. Örjan Hjorth & Christer Ågren –” Schlager II – Sju ensamma kvällar”. Örjan och Christer följer upp sin tidigare gemensamma CD ”Schlager” från 2007 med att botanisera bland svenska schlagers. Åtta av de tio sångerna har amerikanskt ursprung och en av dem har blivit veckans visklassiker – se nedan. Thorsten Flinck – ”En dans på knivens egg”. De tio sångerna på skivan har upphovsmän som Ted Ström, Dan Hylander, John Holm mfl. Caetano Veloso & David Byrne – Live på Carnegie Hall. Brasilianske sångaren och kompositören Caetano Veloso var värd för konserten från 2004 som nu kommit ut på CD. VISKLASSIKERN: Är det konstigt att man längtar bort nån gång? blev en jättehit 1971 då den unga Lena Andersson sjöng in den med Stikkan Andersons svenska text. Orginalet heter "I´m gonna be a country girl again" och är skriven av Buffy Saint-Marie 1968. Den kommer då och då i nya inspelningar – nu senast av Örjan Hjorth & Christer Ågren. Lena Andersson sjunger mest gospelmusik nuförtiden. Se länk till mer info om Lena Andersson nedan. FELICIA UPPMÄRKSAMMAR: Folksångerskan Ulrika Gunnarsson som är en av de två som fått det ärofyllda Ulf Peder Olrog-stipendiet 2012. Vi har fått ett smakprov på Ulrikas kommande skiva. Vissångaren Torbjörn Ljunglöf är den andre stipendiaten. Felicia gratulerar. Donovan som förra veckan blev invald i Rock and Roll Hall of fame. LÄNKAR: NÄSTA VECKA: Det blir ett helnordiskt program med utgångspunkt i den svensk-färöiska turnén i Värmland 200% visor med Anders Stävarby och Stanley Samuelsen.
Han tolkar låtar från 8-bitarsspel med symfoniorkester. Vår reporter Martin Wadlund träffar gamern och musikern David Westerlund i hans studio mitt under förberedandet av nya tolkningar av tvspelsmusik.
Michelle utgår från Gudsnamnet som Mose får presenterat för sig.Resonerar om att människor idag inte vill bli definierade av andra, och hur det kan krocka med gudsbild.Tolkar gör Michelles man Josef