Podcasts about men gud

"Da tok Maria et pund svært kostbar olje av nardus, salvet Jesu føtter og tørket dem med håret sitt. Huset ble fylt av salveoljens duft." (Joh. 12, 3)Maria øste det ut som en kjærlighetserklæring og en lovprisning. Kritikken kom fort. Salven kunne vært solgt for 300 denarer, nesten ei årslønn! Men var det prisen den hadde kostet Maria? Hvordan hadde hun fått tak i en så dyr salve?De var tre søsken, men vi vet ikke om de hadde familie eller om de bodde sammen (Joh. 11,1-2). Kanskje var de unge voksne. Var salven Marias arv etter foreldrene? Eller var Maria en av de mange prostituerte som fikk et nytt liv etter møtet med Jesus? Kanskje salven var kjøpt for "lønna" eller blitt gitt henne som betaling av en av mennene som hadde brukt henne? Vi vet ikke. Uansett kan salven ha kostet Maria mye mer enn bare pengeverdien, på så mange måter.Vi vet ikke alltid hva det har kostet andre når de øser ut lovprisning til Jesus. Men Gud vet hvilket offer hver av oss gir (Hebr. 13,15). Og Han tar imot med glede! Velger vi å kritisere "overdrivelsen" eller å nyte "velduften" fra andres lovprisning?Ja, det er et godt spørsmål i dag. Måtte vi alle huske dette her når vi ser noen som priser Gud på en slik måte som vi tenker at "ok, det var litt mye…" Nei! Det kan ligge så mye bak der. Og uansett, så er Han verdt ALL lovprisning. La oss heller ta del i det og prise Ham sammen med dem!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

"Han skjøt opp som en kvist for Guds åsyn, som et rotskudd av tørr jord. Han hadde ingen herlig skikkelse, vi gledet oss ikke ved synet av ham." (Jes. 53, 2)Den roten det er snakk om, er David. Han ble lovet en etterkommer på tronen til evig tid, står det (2. Sam. 7, 12-16). Han fikk mange etterkommere som ble konger, så kongetreet vokste og ble stort. Men da de ble bortført til Babylonia, tok det slutt. Da ble liksom treet hogget ned, og bare stubben stod igjen, minnet om kong David. Av denne slekta kom Jesus (Matt. 1, 1-16), ikke stor og mektig, men som en spire eller en kvist som skjøt opp – det var få som ga akt på Ham. Men Gud så Ham!Den lite herlige skikkelsen som Jesaja nevner, peker nok på hvor ille tilredt Han var da Han ble korsfestet. Jesus ble både piska og slått og fikk ei tornekrone tredd ned over hodet (Joh. 19, 1-2). Det har vært blod og gørr og enda mer på korset... Ikke noe vakkert syn. I menneskers øyne, vel og merke. I Guds øyne, så var det noe helt annet! Han ser mer enn det ytre, forteller Bibelen (1. Sam. 16, 7b).Så kan det kanskje virke som det er mange i dag også, som ikke gir akt på Jesus. Men vi vet at denne kvisten som skjøt opp, den er blitt til et stort tre som skyter stadig friske, nye skudd – som vi synger i en sang. Om folk ikke gledet seg over synet av Jesus på korset da, så kan vi glede oss veldig i dag. Ikke bare over det, men over den levende Jesus som seiret over døden!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Förmågan att göra bisaken till huvudsak funkar bra för Trump. Och det är såklart också för att han samtidigt är inne på något viktigt. Men Gud hjälpe oss mot Magarörelsens oförmåga att se bortom kulturkriget, skriver Magnus Thorén. Inläsare: Magnus Thorén

"Da blåste den sjuende engelen. Og det lød høye røster i Himmelen som sa: "Denne verdens riker tilhører nå vår Herre og Hans Kristus, og Han skal herske som konge i all evighet." (Åp. 11, 15)Når jeg leser dette kapitlet, er det som å sitte med et puslespill jeg ikke finner ut av. Tallbruken, bildene, rekkefølgen er som hint som jeg skulle ønske jeg forstod, men det er fortsatt skjult for meg. Jeg har lest ulike tolkninger, og ingen av de var tilfredsstillende, syns jeg.Jeg liker likevel å lese om det, vri hjernen litt og så legge bort alt det jeg ikke forstår. Men NOE forstår jeg. Den Gud gir makt til, HAR makt, og samtidig aldri MER makt enn Gud tillater. Det Gud vil skal skje etter Hans store visdom, det skjer (v. 2-13). Og en gang skal Jesus bli gitt alle verdens riker. Nettopp det som djevelen frista Ham med (Matt. 4, 8-9)! Men Gud hadde allerede lovet å gi dette til Sin Sønn, kan vi lese (Sal. 2, 7-8). Jesus bekreftet Gud som Far da Han valgte Guds vei, Guds metode og Guds timing. Det kan jeg også gjør. Det gir stor lønn!Så kan vi i dag få lov til å legge til sides alt det vi ikke forstår med Bibelen og troen, og så kan vi få lov til å fokusere på det vi faktisk forstår. Og da utfordrer jeg deg i dag til å se på nettopp det, alt det du forstår og som du har tatt imot. Hold det fram som ei lykt som viser vei!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Gud er ikke retfærdig! Hvis Guds rige var grundlagt på retfærdighed, så havde vi ikke en chance. Men Gud giver os ikke som fortjent. Heldigvis! Gud giver os langt mere, end vi fortjener. Prædiken i Løvel og Rødding kirker 16. februar 2025.

Har du suttit fast i en situation du inte kan ta dig ur? Känns det som att någon annan dikterar villkoren för dig? Så var det för Israels folk i Egypten, och det är vad synden gör med oss var och en idag. Men Gud har inte övergett oss, och inte glömt oss, utan vill gripa in här och nu. Bibeltexter: 1 Korintierbrevet 10:11-13; 2 Mosebok 3:6-7

Lachie McNicol - I det Gamle Testamente blir vi introdusert til en Gud som skaper jorden og himmelen, som er definert som "svært godt". Med syndefallet blir en avstand skapt mellom det som er hellig og det som er urent. Men Gud slutter aldri å vise sin godhet til sitt folk. Gjennom denne taleserien, utforske vi mer om hvem Gud er, gjennom de historiene og tekstene som vi finner i det Gamle Testamente.

Kent Tjelta - I det Gamle Testamente blir vi introdusert til en Gud som skaper jorden og himmelen, som er definert som "svært godt". Med syndefallet blir en avstand skapt mellom det som er hellig og det som er urent. Men Gud slutter aldri å vise sin godhet til sitt folk. Gjennom denne taleserien, utforske vi mer om hvem Gud er, gjennom de historiene og tekstene som vi finner i det Gamle Testamente.

Lachie McNicol - I det Gamle Testamente blir vi introdusert til en Gud som skaper jorden og himmelen, som er definert som "svært godt". Med syndefallet blir en avstand skapt mellom det som er hellig og det som er urent. Men Gud slutter aldri å vise sin godhet til sitt folk. Gjennom denne taleserien, utforske vi mer om hvem Gud er, gjennom de historiene og tekstene som vi finner i det Gamle Testamente.

Idag uppmanar Clara Vennman från Equmeniakyrkan dig till att vara rädd om din galenskap. Den galenskap som utmanar tidigare föreställningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:I Moseboken läser vi om en man som blev kallad galen: Mose. Israeliterna hade under lång tid varit slavar i Egypten. Och Mose får i uppdrag av Gud att föra folket bort från slaveriet, och in i det land Gud lovat dem. Det står att han känner sig högst tveksam inför sitt uppdrag. Han är rädd att farao inte ska lyssna på honom eller att han inte ska hitta orden. Men Gud säger: “Gå nu och jag ska vara med dig och hjälpa dig att tala och jag ska lära dig vad du ska säga”.Och det är väl så - många av de för sin tid största galningarna, är de som senare visade sig bli de som ledde folkrörelserna. Jag vill inte ens tänka på hur världen hade kunnat se ut utan dessa galningar som drev sina idéer. Sannolikt hade jorden fortfarande uppfattats som platt, och vi hade definitivt inte haft varken kvinnlig rösträtt eller antibiotika.Text:2 mosebok, kap 4-5Musik:Abide with me med Hank Jones & Charlie Haden av William Henry MonkProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Få böcker har påverkat det västerländska tänkandet så mycket som Bibeln. Det är ingenting man skrattar bort. Ändå finns ju humorn hela tiden där. Maria Küchen funderar på vem som skrattar åt vad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-02-01.Har du hört den där om när Jesus skulle rädda en äktenskapsbryterska från stening? Jesus sa: "Den av er som är fri från synd ska kasta första stenen." Genast kom en sten flygande och träffade den stackars äktenskapsbryterskan mitt i pannan, och Jesus vände sig ilsket mot folkmassan och fräste: "Alltså ibland blir jag bara så trött på dig, mamma."För att tycka att det här skämtet är roligt, måste man veta att jungfru Maria bland kristna anses vara den enda människan utan synd, bortsett från Jesus då. Skämtet är med andra ord rätt så internt kristet. Det fyller ett par av de funktioner som humor alltid har haft – att skapa en känsla av gemenskap genom samförstånd, och en avslappnad stämning genom avdramatisering av det högstämda. Och det belyser att vad som är "roligt" alltid beror på sammanhanget. Det spelar helt enkelt roll vem som skämtar om vad, och när det skämtas.Jag tänker på skämtet om steningen – det är en stening som ju i evangeliet aldrig ens börjar, eftersom alla människor utom Jesus och hans mamma är syndare – när jag läser "Gudomliga komedier" av den systematiska teologen Ola Sigurdson. "Gudomliga komedier" är en historisk och filosofisk studie i tre band om humor, subjektivitet och transcendens. Men Gud och humor är långtifrån det enda som Sigurdson avhandlar. Och hans åtskillnad mellan humor som sympati och humor som antagonism, kan tillämpas på all slags skämtsamhet. Det är som bekant skillnad mellan att skratta med någon och att skratta åt någon.När de romerska soldaterna i evangeliet häcklade och skrattade åt den döende Jesus på korset, så var deras humor maximalt aggressivt antagonistisk. Många vill nog inte ens kalla det för humor. Men man ger en förskönad bild av människan om man blundar för humorns mörkersida. Hånskrattet är också ett skratt, och när mobbare påstår att mobboffer saknar humor så menar de allvar – de tycker själva på riktigt att deras mobbande är kul.Gycklandet i samband med korsfästelsen är ett extremt exempel på aggressivt antagonistisk humor. Men antagonistisk humor kan såklart också vara helt varmt godartad. Du har kanske själv varit med om hur förälskade par retas rätt så hårt med varandra. Hos Martin Luther, som var roligare än somliga tror, slår den antagonistiska humorn ibland över i grova påhopp, men Luther kan också vara kvick.I en ironisk uppräkning av vilka reliker som katolikerna ännu saknar, nämner han "två fjädrar och ett ägg från den heliga Anden". Den storslaget mäktiga Heliga Anden framstår plötsligt som en flaxande värphöna. Luthers lustighet är ett typexempel på vad Sigurdson kallar inkongruent humor – något storslaget förs samman med något lågt och lite löjligt som det faktiskt liknar. Både den heliga anden och hönan kan ju flyga.När Luther drev med den romersk-katolska kyrkan levererade han med andra ord inte enbart skatologiska skämt – bajshumor, för att tala folkspråk. Bajshumor, ironi, kvickhet, fars, antagonistisk humor och godmodigt skämtande för att skapa samhörighet, det vill säga humor som sympati – allt det här finns det exempel på i Bibeln. Det är svårt att inte se humorn i Jonas bok – ni vet, profeten som sväljs av en stor fisk. Och svart humor blixtrar till i bland till och med i Jobs bok, där en maximalt drabbad människa grälar med Gud om varför han måste vara med om allt detta förfärliga.Utan galghumor skulle det bli ännu svårare för människor att uthärda det outhärdliga. Kanske bidrar det till att galghumor är ett väsentligt inslag i den judiska humorn. Där saknas inte heller självironi, som i anekdoten om tre rabbiner som grälar vid en flod. "Det är jag som har rätt", säger den första. "Gud kommer att visa det genom att låta bladen falla av trädet där borta." Genast faller bladen av trädet, men de två andra rabbinerna tycker inte att det håller som bevis. "Gud kommer att visa att jag har rätt genom att vända flodens lopp", envisas den första rabbin. Genast börjar floden strömma åt andra hållet, men hans två antagonister avfärdar även det. Då kommer en tordönsstämma från himlen: "Det är den förste rabbin som har rätt!" De två andra rabbinerna svarar med en mun: "DU ska inte lägga dig i!"Här skrattas det inte åt det heliga – humor som antagonism. Det skrattas med det – det är humor som sympati. Att skratta åt det heliga är både tillåtet och nödvändigt, men att skratta med det heliga är också fullt möjligt, och helig dårskap är en uråldrig del av de stora religionerna. Portalfigurer inom den islamiska sufismen drunknar i skratt, kärlek, vin och Gud. Aposteln Paulus talade om vikten för en kristen att vara en "dåre inför världen". Heliga dårar genom tiderna har gycklat med makten, och Paulus tankar om helig dårskap togs upp av Martin Luther, som dessutom presenterade skrattet som en kur mot melankoli.Ola Sigurdsons ambition i sin humorstudie är inte att själv vara rolig, men han bjuder på ett långt pärlband av fun facts – visste du att den romerske kejsaren Heliogabalus var den förste kände västerlänningen som roade sig med pruttkuddar? Främst tar han dock begreppet "humor" i bruk på avancerad filosofisk nivå. Den systematiska teologin saknar skarp gräns mot filosofin – och den systematiska teologen Sigurdson tar humor på allvar.Humor är en allvarlig sak – inte minst när människor antagonistiskt skrattar åt en förtryckande övermakt. De maktlösas antagonistiska humor blir en överlevnadsstrategi och ett vapen. Och att skämta aggressivt antagonistiskt uppåt har alltid varit snyggare än att göra det neråt. Det är inte bevisat att Jesus hade humor – det sägs aldrig i evangelierna att han skrattade – men hans förkunnelse kom underifrån och riktade sin kritik uppåt. Därför blev den lika farlig som satirisk humor kan vara i en diktatur.De första kristna betraktades verkligen som dåraktiga av omvärlden. Det speglas bland annat i den första kända avbildningen av Kristus på korset, satirisk romersk graffiti där han avbildas som åsna."Inkarnationen", skriver Sigurdson, "alltså Guds människoblivande i Kristus, är en absolut paradox och därför är kristendomen enligt filosofen och teologen Sören Kierkegaard den mest komiska av religioner". Jag tänker medan jag läser Sigurdsons storverk till studie, att Jesus kanske tog den aggressivt antagonistiska humorn i bruk genom att låta den vändas mot honom själv. Han gjorde sig till den som det skrattades åt. Så kanske var Jesus själv kristendomens första heliga dåre. Och kanske behövs fler heliga dårar som häcklar makten i vår tid. Kristendom, precis som humor, har aldrig klätt i makt. Den fungerar bara när den ägs av, och upprättar, de utskrattade och maktlösa.Maria Küchenförfattare och skribentLitteraturOla Sigurdsson: Gudomliga komedier – humor, subjektivitet, transcendens. Glänta produktion, 2021.

Magnar Helland - I det Gamle Testamente blir vi introdusert til en Gud som skaper jorden og himmelen, som er definert som "svært godt". Med syndefallet blir en avstand skapt mellom det som er hellig og det som er urent. Men Gud slutter aldri å vise sin godhet til sitt folk. Gjennom denne taleserien, utforske vi mer om hvem Gud er, gjennom de historiene og tekstene som vi finner i det Gamle Testamente.

2024.10.06 Jacob Orlenius - Livet är både och men Gud är god by Linneakyrkan

Sofie Braut - I det Gamle Testamente blir vi introdusert til en Gud som skaper jorden og himmelen, som er definert som "svært godt". Med syndefallet blir en avstand skapt mellom det som er hellig og det som er urent. Men Gud slutter aldri å vise sin godhet til sitt folk. Gjennom denne taleserien, utforske vi mer om hvem Gud er, gjennom de historiene og tekstene som vi finner i det Gamle Testamente.

Surah Yusuf (Josef) (kapitel 12) er en af de suraer, der findes i Koranen. Den består af 111 vers. Sura Yusuf fortæller historien om profeten Josef (fred være med ham), som er en af de mest berømte profeter i islams historie. Historien om profeten Josef (fred være med ham) begynder med hans introduktion som en søn, der var sin far, profeten Jakob (fred være med ham), meget kær. Men Josefs brødres jalousi og misundelse fik dem til at udtænke en måde at adskille ham fra deres familie på. De smed Josef i en brønd og fortalte deres far, at han var blevet spist af vilde dyr. Men Gud overså ikke profeten Josefs skæbne (fred være med ham). Han blev reddet op af brønden af en gruppe købmænd og solgt til Farao i Egypten som tjener. Her viste profeten Josef (fred være med ham) sin intelligens og visdom og fik et stort ansvar i Faraos rige. Men da han blev forfulgt af Faraos kone, som var forelsket i ham, fastholdt profeten Josef (fred være med ham) princippet om kyskhed og loyalitet over for Gud. Som følge heraf blev han fængslet, men senere løsladt efter at have demonstreret sit talent for drømmetydning. Endelig, da hungersnød ramte Egypten og omegn, kom profeten Josefs (fred være med ham) brødre og tiggede om fødevarehjælp. Profeten Josef (fred være med ham) tilgav dem med medfølelse og genforenede deres familier. Sura Yusuf giver værdifuld lærdom om tålmodighed, retfærdighed, visdom og fromhed over for Gud.

Magnar Helland - I det Gamle Testamente blir vi introdusert til en Gud som skaper jorden og himmelen, som er definert som "svært godt". Med syndefallet blir en avstand skapt mellom det som er hellig og det som er urent. Men Gud slutter aldri å vise sin godhet til sitt folk. Gjennom denne taleserien, utforske vi mer om hvem Gud er, gjennom de historiene og tekstene som vi finner i det Gamle Testamente.

Lachie McNicol - I det Gamle Testamente blir vi introdusert til en Gud som skaper jorden og himmelen, som er definert som "svært godt". Med syndefallet blir en avstand skapt mellom det som er hellig og det som er urent. Men Gud slutter aldri å vise sin godhet til sitt folk. Gjennom denne taleserien, utforske vi mer om hvem Gud er, gjennom de historiene og tekstene som vi finner i det Gamle Testamente.

"Hjertet er mer fullt av svik enn noe annet, det kan ikke leges. Hvem skjønner seg på det? Jeg, Herren, er den som gransker hjerter og prøver nyrer" (Jer. 17, 9-10) En engelsk oversettelse sier at hjertet er ytterst perverst, korrupt og alvorlig, dødelig sykt. Det forklarer hvor mye av ondskapen og perversiteten i verden kommer fra! Da blir det også svært betenkelig at det i vår tid, handler om å lete nettopp i sitt eget hjerte for å finne ut hvem vi er og hvordan vi kan få et lykkelig liv. Hjertet er svikefullt! Verset sier også at ingen av oss kan virkelig forstå dypet av ondskap som finnes i oss selv. Men Gud kan, Han som kjenner oss fullt ut, sier Bibelen (1. Kor. 13, 12). Så godt at Han gransker oss! Vi trenger også at Han gir oss et nytt hjerte, siden vårt er uhelbredelig sykt (Esek. 36, 26). Og det nye hjertet, det er verdt å ta vare på, som det står i Bibelen (Ord. 4, 23)! Fra det strømmer livet fram, og det er det livet som Jesus gir (Joh. 7, 38). Så skal vi ikke frykte når Herren granske hjertene våre, men vi skal takke for det, for det er der håpet vårt ligger, og løsningen ligger! Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Sambært Bíbliuni fer hesin syndafalni heimurin ikki at standa í allar ævir. Hesin tankin er kanska heldur ikki heilt fremmandur fyri okkum, nú vit dagliga hoyra um ófrið kring heimin. Men Gud fer at skapa ein nýggjan himmal og eina nýggja jørð. Nakað mikið betur er fyri framman: ein nýggjur heimur, har synd, sjúka, sorg, kríggj og deyði ikki longur eru til.

Fredrik LignellFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/nad-och-frid-ar54g1 Kor 1:1-3”Nåd och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.” Kanske har Paulus själv formulerat den här hälsningen, garanterat inspirerad av den aronitiska välsignelsen. Judarna hälsade varandra med Guds välsignelse och välgång. Paulus gör detsamma, men kopplar Guds godhet, frid och nåd till Jesus Kristus. Noterbart: Paulus vet om alla problem i Korint, men hälsar dem ändå som Guds heliga och med nåd och frid. Helig är ett klurigt ord. ”Värst vad du verkar helig.” Snarare satt åt sidan, sparad för Guds speciella avsikter. Det är nåden som djupast definierar vilka vi är. Gud har kallat oss genom sin nåd, och han har ropat sin nåd över våra liv. Det är genom Guds nåd vi är skapade, sökta, räddade, sända i tjänst… En dag ska nåden vara det enda vi kan åberopa. Den där nåden är motgiftet i tillvaron. Istället för hämnd — nåd. Istället för våld — nåd. Istället för prestationsångest och spända axlar — nåd. Istället för att ta sig fram med vassa armbågar och vara utlämnad åt sin egen street smartness — nåden kallar och utrustar oss. Istället för lagiskhet där jag aldrig är bättre än mitt senaste beslut, dagens disciplin eller de goda gärningar jag eventuellt kan visa upp — nåden formar och fostrar oss till att bli alltmer lika Jesus. I en tid av extrem ansträngning: Bra jobb, ekonomi, semestrar, ungar, äktenskap, kärleksliv, hälsa, renoverat hus, stor dos träning på gymmet… Vår tid är ansträngande, och det vill till att orka med. Genom Guds nåd är jag vad jag är. (1 Kor 15:10)Nåd och frid. Vad är frid? Inte nödvändigtvis avsaknad av ljud. Detta är något som går djupare. Återigen: Paulus hämtar återigen näring till sitt språk från GT. Frid (Shalom) handlar om upprättade relationer i alla led:Vi stod utanför Du försonade oss med Dig (Kol 1:22)Vi var bortvändaDu låter oss träda fram inför Dig (Kol 1:22)Vi var dödaDu gjorde oss levande med Kristus (Kol 2:13)Skulden anklagade ossDu utplånade den på korset (Kol 2:14)Makterna ansatte ossDu triumferade över dem i Kristus (Kol 2:15)Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid. Vi lever i en ansiktslös tid. På ett sätt är allas fejs mer publicerade än någonsin, men vi ser varandra allt mindre. Verkliga möten som tidigare ägt rum många gånger dagligen rationaliseras bort. Men Gud vänder sitt ansikte till människan. Hur då? Han gör det främst genom att komma till världen som en ödmjuk snickare från Nasaret. Det är Jesus Kristus som ger Gud ett ansikte som mänskligheten kan titta på. Denne Jesus delar människans villkor och binder samman Guds värld med vår på ett förunderligt sätt. Det är hos honom den där nåden finns som gör att jag kan få ett nytt liv, en ny start, en ny chans. Det är på grund av Jesus från Nasaret som jag kan erfara frid. Så hur gensvarar man på så mycket generositet och godhet? Man vänder om. Det liv som tidigare levts utan Gud överges, och man börjar orientera sitt liv runt Jesus från Nasaret. Omdirigera ditt liv så att det på djupet präglas av en större verklighet än Netflix, i-Huset och sociala medier. Gud har något större för dig, Han vill sluta fred med dig, ge dig frid (Shalom) och ställa dig framför Honom, du som förut var bortvänd. Göra dig levande som förut var död. Han har utplånat din skuld och triumferat över de makter som ständigt försöker förslava oss människor. Nu står Gud med öppna händer. Han vill välsigna dig och bevara dig, han har i Jesus Kristus vänt sitt ansikte till dig, och hans avsikt är at...

"Vi elsker fordi han elsket oss først." (1. Joh. 4, 19) Da jeg første gang ble gjort oppmerksom på mannen min, tenkte jeg: "Nei, ikke noe for meg". Han virket så voksen, så moden. Dessuten, hvordan kunne han like meg når han ikke kjente meg? Han hadde bare sett meg! Jeg hadde veldig lave tanker om meg selv. Kanskje, hvis en gutt ble kjent med meg, kunne han over tid se noe i meg som var verd å elske. Slik tenkte jeg. Jeg er glad jeg sa ja til mannen min likevel. Jeg har erfart at jeg er elsket i gode og onde dager! For noen er det slik med Gud. Når det pekes på Ham, reageres det med skuldertrekk: "Nei, for gammeldags, utdatert. Dessuten, hvorfor skulle Han bry seg om et menneske? "Kanskje har noen lave tanker om seg selv. "Hva i meg kan vel Gud elske?" Sannheten er at Han elsker deg allerede! Som det står i Romerne: "Men Gud viser sin kjærlighet til oss (..) da vi ennå var syndere." (5, 8) Og en annen plass står det så fint: "Med evig kjærlighet har jeg elsket deg." (Jer. 31, 3). Den som sier ja til Ham, får erfare en kjærlighet som aldri svikter, og som er mer verdt alt annet! Og hvis du har erfart Hans kjærlighet og tatt imot Han, så kan du sikkert skrive under på, at den er så verdifull! Hvis du ikke har erfart det, så har du en mulighet i dag. Da kan du vite det, at Han elsker deg først! Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner

"Derfor står det: Han steg opp i det høye og bortførte fanger, til menneskene gav han gaver." Ef. 4, 10   Dette her er kanskje ikke et vers du forbinder med Kristi Himmelfartsdag, men egentlig er det det som beskrives. Ordene fra Gamletestamentet minner om kongens seierstog når krigene var vunnet og paktkisten ble ført opp til Jerusalem (1. Krøn. 20, 1-3; 2. Sam. 6, 12-19). Her var bortførte fanger med, det vil si beseirede fiender. Og kongen ga sitt folk gaver. Da Jesus steg opp til Himmelen, var det ikke rare seierstoget. Kun de 11 disiplene sammen med noen kvinner og Jesu brødre, forteller Bibelen (Apg. 1, 13-14). Hvor var de beseirede fiendene? Og gavene?   Vi ser dem gjennom korset. Der ble de onde maktene stilt fram til spott og spe, synden og døden beseiret. Og Jesus, Han gir gaver! Han gir nåde, fred, evig liv og åndsgaver. Og seierstoget øker hele tiden med hver enkelt av oss. Som det står i 2. Korinterne 2: "Men Gud være takk, som i Kristus alltid fører oss med i sitt seierstog og gjennom oss sprer kunnskapen om ham som en duft, på hvert sted. (v. 14). Det skjer på vei til Himmelen. Så kan vi dvele litt ved de ordene i dag og se på, hvilken gave har Han gitt meg? Hvilken nådegave, for eksempel, har jeg fått? Og hvordan kan jeg bruke den? Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner

Anne Honnemyr taler i siste del av taleserien om Jona. Tekst: Jona 3,3-6,10; 4,1-11 Spørsmål til samtale Hva sitter dere igjen med etter å ha hørt talen / lest teksten? Hva er det Jona forteller, og hva er det han lar være å fortelle til folket i Ninive? Hva forteller vers 4,2 og 3 oss om Jona sin kjennskap til og mening om Gud og hans planer? Hva virker å være mest viktig for Jona i kapittel 4, og hva virker å være mest viktig for Gud? Hva slags følelse kjenner du på når folk du ikke liker noe særlig slipper «billig» unna? Kan du kjenne deg igjen i Jona sin frustrasjon? Slik Jona ble opptatt av busken, blir vi alle opptatte av forgjengelige ting. Hvordan slår det ut for deg, og hvorfor, tror du? Hva kunne eventuelt være viktigere å fokusere på? Kristne er (noen ganger med god grunn) blitt beskylt for å være mest opptatt av «sine egne». Men Gud er alle sin skaper, og har omsorg også for alle de som ikke tror på han. Hva kan dere gjøre eller være med på for å gjøre verden bedre også for mennesker som ikke kjenner han?

Är en ny typ av religion på väg att växa fram? På klimatmötet i Sinai vill man omvända sig till Moder Jord, och vår motståndare försöker riva ner sann tillbedjan på alla sätt. Men Gud bygger sin församling, sitt tempel, och vill bo ibland oss. Han vill att vi ska komma i funktion som en proteströrelse. Eftermiddagsmöte i Vetlanda, 19 november, 2023.Stöd Predikopodden:Swish 123 230 85 83BG 5303-8048Ta kontakt:info@pilgrim.mediawww.pilgrim.mediaVill du upptäcka mer om Jesus:Besök www.befriad.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du suttit fast i en situation du inte kan ta dig ur? Känns det som att någon annan dikterar villkoren för dig? Så var det för Israels folk i Egypten, och det är vad synden gör med oss var och en idag. Men Gud har inte övergett oss, och inte glömt oss, utan vill gripa in här och nu. Bibeltexter: 1 Korintierbrevet 10:11-13; 2 Mosebok 3:6-7

"Han lar ikke din fot bli ustø, din vokter blunder ikke. Nei, han blunder ikke og sover ikke, Israels vokter." Sal. 121, 3-4 Svigerbestemor hevdet at hun ikke sov i stolen; "je sov ikke, je bare hvilte øynene litt.", sa hun. På samme måte kan vi mennesker lukke både øyne og hjerte til når vonde eller gale ting skjer. Men Gud blunker ikke en gang, enda så mange øyne Bibelen forteller at Han har (Esek. 1,18). Han ser alt! Når vonde ting skjer oss, er det ikke fordi Gud ikke følger med. Han hvilte ikke øynene akkurat da eller sov på post. Gud får heller ikke panikk av det som skjer. Han har bare planer. Og i 2. Krønikerne 16 står det "For Herrens øyne farer over hele jorden, så han med sin makt kan hjelpe dem som holder seg helhjertet til ham." (v. 9). Derfor kan vi si som jeg leste en plass: "Gi alle problemene dine til Gud, Han skal være oppe hele natta likevel." Han er beredt, alltid beredt. Både til å styrke oss, til å føre oss gjennom - og forvandle det som skjer til det gode for oss (Rom. 8, 28). La oss hvile i det i dag: Han blunder ikke, Han sover ikke, Han lar ikke foten vår bli ustø! av Eli Fuglestad www.haapetskvinner.no

Fredrik LignellFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/stjarntydarna-herodes-och-kungen-i-krubban-arcgeMatt 2:1-12Jesus kommer underifrån, från utsidan, från marginalen. Han föds i utsatthet på nuvarande Västbanken, i Betlehem, senast år 4 f Kr. Gud träder in i en plats och i en tid. Det är ingen tanke som besöker oss, ingen god idé eller lära, utan en person. Gud får kropp och landar i historien, mitt i berättelsen om människan. === Stjärntydarna ===Vi vet inte hur många de var. Det är de tre olika gåvorna guld, rökelse och myrra som gjort att vi tänkt tre, men det är inget vi har en aning om. Profeten Hosea förutsäger på 800-talet f Kr hur folket ska bestå av andra än endast judar. (Samma text citeras av Paulus i Rom 9). I Matteus inledning ser vi en liten hint av vad som ska komma: Gud kallar människor på ett sätt de kan förstå för att de ska falla ner inför Jesus i tillbedjan. Rom 9:23-26Gud leder stjärntydarna till den nyfödde Jesus med hjälp av deras hedniska riter och erfarenheter. Jesus är Vägen, och ingen annan frälsning finns än hos Honom. Men Gud verkar dra i folk lite som Han vill, och framförallt utifrån vad de har med sig för förutsättningar att upptäcka Honom. Vår tvärsäkerhet kring hur Gud verkar i människors liv får sig en törn i berättelsen om männen från öster. Gud talar till några flummiga New Age-snubbar och använder sig av deras tveksamma metoder för att föra dem till Jesus. === De skriftlärda ===Om nu ledarna i Jerusalem hade koll på texterna och löftena, varför tog inte de sig till Betlehem? Det är tio km emellan, men varken Herodes eller de religiösa ledarna med full kunskap om GT:s profetiska skrifter begav sig dit. Är de slöa, har längtan i dem dött? Löftet om Messias hade funnits i många hundra år. Var de avmätta och avtrubbade? V 3. Herodes rädsla verkar ha smittat av sig. Märk hur den ständigt gör det. Översteprästerna och de skriftlärda är helt på det klara med att kungen ska födas i Betlehem (brödhuset). De citerar profeten Mika, och Matteus tar sig friheter. Den minsta staden, obetydlig och oansenlig, blir i Matteus omskrivning inte längre obetydlig. Kungen har fötts i Betlehem, och platsens betydelse ”levlar upp”. === Herodes ===Herodes blir inte maktfullkomlig och våldsam i samband med Jesu födelse, utan har varit det länge. I maktkampen om tronen har han låtit mörda sina tre egna söner, och kejsar Augustus har en gång sagt: ”Det är bättre att vara Herodes gris än hans son.” Han är orolig över nyheten om en kung. För honom är inte en Messias goda nyheter, då han önskar fortsätta regera utan störningsmoment. Matteus refererar till kung Herodes tills Skrifterna citerats och det blir tydligt vem som fötts. Efter det kallas han endast Herodes. I Matteus världsbild är det nu en annan som är Kung. === Kungen i krubban ===Matteus hjälper oss att se: Den som fötts i krubban i Betlehem är Guds Son, Kungars Kung, den som ska vända världens öde rätt. Gud kommer till världen i utsatthet och maktlöshet, medan Herodes regerar med våld och maktfullkomlighet. Guds Messias, född som en liten bebis utan plats i härbärget, blir flyktingbarn i norra Afrika. Här framträder två kungar, och två olika gensvar:Kungen i krubban och Herodes på sin tron. De skriftlärda som borde stått först i kön att tillbe Messias och de osannolika stjärntydarna från österlandet som inte visste något om löftena och Guds utlovade Kung. Kungen som fötts i krubban ska så småningom ställas inför världens största supermakt, representerad av Pontius Pilatus. Hans soldater blir de första sedan...

"Men nå, Herre, ta mitt liv! For jeg vil heller dø enn leve." Men Herren svarte: "Har du grunn til å være harm?" Jona 4, 3-4 Jona fikk et stort kall av Gud. Han opplevde store personlige ting, og han var vitne til en enda større vekkelse, kan vi lese om i boka hans (kap. 1-3). Nå var han helt i kjelleren. Bitter og sint - og helt ærlig - for småting. Men Gud kjefta ikke. Han bekrefta heller ikke om Jona hadde rett, men Han stilte et spørsmål til ettertanke. Er det et spørsmål vi også kan trenge? Når vi er slitne og leie, hisser oss opp over småting, mister perspektiv og glede, er Gud fortsatt nådig og barmhjertig, tålmodig og rik på miskunn, forteller Bibelen (4, 2). Han prøver å glede oss når vi er mismodige (4, 6). Han ber oss løfte blikket, se tilbake på livet vårt, hvor nådefullt Han har handlet med oss før. Så ber Han oss se den store omsorgen Han har for dem som vi er sinte på (4, 11). Men mest av alt ber Han oss se på Jesus, troens opphavsmann og fullender. Da får vi nytt mot og ny kraft, sier Bibelen (Hebr. 12, 2-3). Og kanskje er du også sint i dag. Og når Herren da spør deg «Har du grunn til å være harm?», vit at du kan være ærlig med Ham. Og så kan du be Han om hjelp til å flytte perspektivet. Du har også grunn til glede!

"Samuel sa: "Selv om du har så små tanker om deg selv, er du likevel høvding for Israels stammer. Herren salvet deg til konge over Israel."." 1. Sam. 15, 17 Kong Saul var høyere enn alle de andre, men selvtilliten var på et bunnpunkt, kan vi lese (9, 2+21+10, 22). En annen med dårlig selvfølelse var Gideon (Dom. 6, 11-15). Men Gud utvalgte de begge! Lav selvtillit eller dårlig selvfølelse er ikke noen hindring for Gud. Men det kan være det for oss. Saul og Gideon taklet det på ulikt vis. Saul trassa og viklet seg inn i løgner og bedrag, kan vi lese (1. Sam. 15, 19-23). Eller ville han demonstrere hvor feil de tok, de som trodde han kunne gjøre en god jobb? Gideon derimot valgte å stole på Gud og følge instruksene, forteller Bibelen (Dom. 7). Han endte med å være en god leder som hjalp land og folk til fred (Dom. 8, 28). Forskjellen på de to var lydighet. Hvis du har små tanker om deg selv, så la ikke det ødelegge for det Gud har kalt deg til. Vær bare lydig mot kallet, så vil Gud velsigne det og gjøre resten! Ta med deg de ordene i dag, og be gjerne Gud om å gi deg nye tanker om deg selv, som står i stil med kallet ditt. av Eli Fuglestad, Norea Håpets Kvinner. Les mer på www.haapetskvinner.no

"Herren har sverget til David et pålitelig ord han ikke går fra: Din livsfrukt vil jeg sette på din trone." Sal 132,11 Dette løftet ga Gud David da han ville bygge et tempel til paktkista. David hadde ført den til Jerusalem, til sin rette plass, men den stod fortsatt i et telt. Men Gud ville i stedet bygge et hus for David, ikke en fysisk bygning, men ei kongelig slekt som skulle vare evig, står det i 2. Samuelsbok (v. 6-7). Skjedde det da? Engelen som kom til Maria med ordene om at hun skulle føde Jesus, gjentok det løftet (Luk. 1, 32-33). Og slektstavlene som vi kan lese i Bibelen bekrefter at Han er Davids sønn, altså en etterkommer av David (Matt. 1, 1-17; Luk. 3, 23-38). Og da Han red inn i Jerusalem på palmesøndagen ble Han identifisert med Davids rike, kan vi lese (Mark. 11, 10). Alt dette viser at Gud holder løfter! Og Han er fortsatt i gang med å bygge David et "hus". For Jesus er Kongen, og vi som tror på Ham er kongelige, levende steiner i dette nye "templet", står det i Bibelen (1. Pet. 2, 4-10). Vi er del av en stor og evig plan. Så kan dette verset her minne oss i dag på at det som Han har lovet oss også, det vil Han holde! Av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner TFT494

Ett djupare ämne denna gång då Suzana talar om sina erfarenheter med psykisk ohälsa och hur Gud mirakulöst helade henne från ett mörker av självmordstankar. Men detta ledde till frågor kring varför man som frälst går igenom lidanden såsom psykisk ohälsa, borde inte en kristen vara fri från allt sådant? Dessa frågor besvarar Gud och det kan sammanfattas i ett ord: tröst. Tröst är något vi kristna får av Gud, och något som vi även är kallade att ge vidare. Men för att få tröst av Gud så krävs det att vi till en första början lider, och den kristne KOMMER att lida. Det är oundvikligt. Men Gud är god och trofast, han ger oss en tröst som ingen annan kan ge. Om du lider av psykisk ohälsa och behöver någon att prata med så finns jag ett meddelande bort... må Guds frid bevara dig och ditt sinne.

Faylene och Doug Grant är båda troende när de träffas och blir förälskade är de båda ensamstående föräldrar. De gifter sig och får två gemensamma söner. Men Dougs otrohet gör att de skiljer sig. Men bara ett år senare berättar Gud för Faylene att hon och Doug faktiskt är menade för varandra. De gifter om sig direkt efter att Doug dumpat sin 19:åriga flickvän Hilary. Men Gud pratar med Faylene om andra saker också. Som att Faylene ska få ett nytt uppdrag från Gud. Faylene behövs på andra sidan dödens portar. Doug och Faylene åker på en andra bröllopsresa. Under en vandring på resan ramlar Faylene ner från en klippa.Manus av Jennie Sterner. Klippning av Josefine Molén.Om du gillar Mördarpodden och vill att podden ska fortsätt att komma ut varje vecka: Var med och sponsra podden på Patreon: https://www.patreon.com/user?u=10466265Når vi $400 på Patreon kommer Mördarpodden garanterat att komma ut varannan vecka. Just nu kan vi bara garantera att Mördarpodden kommer ut den sista i varje månad.Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Följ Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:Twitter: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/eriksegerstedt?utm_source=ig_profile_share&igshid=1fq6m5mmt5rxi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtidigt som denna predikan hölls, samlades världsreligionerna i Sinai för att skapa ”nya lagar” för enhet mellan religionerna. Men Gud önskar något annat, nämligen en församling som är som en brud som är redo att möta sin brudgum. Vi behöver bli fyllda av Guds härlighet och ropa till himmelen för vår värld. Det ger seger i vår tid! Beställ Inga andra gudar/No other gods https://pilgrim.media/butiken/ order@pilgrim.media Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvem har ikke prøvet at bede Gud om at vinde i Lotto? I teksten til 2. søndag i fasten er Jesus uforskammet og kold, og den kanaanæiske kvinde er på Herrens mark. Men Gud bevæges, som han også blev det i historien om Noas ark. Lyt med, når sognepræst i Hunseby, Gitte Sylvest Larsen, taler med Rebekka Brandt Kristensen, sognepræst i Søllested, Skovlænge og Gurreby.

29. januar 2023 - Nytt år ….men Gud er den samme - Terje Meyer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spørsmål til samtale Hva er du bekymret for når det kommer til fremtiden? Det å våge å sette ord på det er viktig for å kunne starte prosessen med å slippe bekymringen. Hvordan kan David skrive og mene i salme 23 at «Herren er min hyrde, jeg mangler ikke noe», og «om jeg enn skulle vandre i dødsskyggenes dal, frykter jeg ikke for noe ondt»? Kan Davids ord i salme 23 lære oss noe om hvordan vi kan møte, og kanskje slippe, våre egne bekymringer?

Pastor Anders Myklebust taler om Johannes 2,1-11: Bryllupet i Kana. Bryllupet i Kana er den tredje teksten i åpenbaringstiden, hvor Jesus gjør et tegn på at han er Messias. Bibelen har mange historier der Gud åpenbarte Jesus for menneskene. En dag skal han komme igjen, da skal igjen alle skjønne at han er Konge. Men Gud ønsker å åpenbare seg for oss i dag også. Vi trenger å se Jesus i vår hverdag. Vi kan diskutere teologi og planlegge strategier, The post Bryllupet i Kana | Åpenbaringstiden appeared first on Hamar Frikirke.

Kristian tar oss med inn i klagesalemenes oppbygning og viser oss at denne kan være en modell for oss i vår kristne trospraksis. Videre går han inn på dette med at Gud er vår forsørger, men at vi også har en rolle i dette. Spørsmål til samtale 1. Les salme 13. Kan denne salmen være en modell for bønn i ditt liv? Hvorfor? Hvorfor ikke? 2. Les Matteus 6,25-26. Hvordan tenker du om Guds løfter til oss? Hvorfor er det så vanskelig å ikke bekymre seg? 3. Hva er grunnen til fattigdom og skjevfordeling? 4. Tim Keller har sagt: If you have money, power and status today, it is largely due to the century and place in which you were born, to your talents and capacities and healths – none of which you earned. In short, all your resources are in the end the gift of God. (Timothy Keller) (Kort oversatt: Den velstanden du befinner deg i er til syvende og sist et resultat av Gud som skaper og forsørger.) Hva tenker du om det sitatet? 5. Kristian sa at Jesus er vårt forbilde i det å være rause og gode forvaltere - hva kan vi lære av Jesus? Og hvordan kan vi praktisere dette?

Men GUD! Nytt friskt avsnitt ute till er och tro det eller ej, så bjuder vi på ett fantastiskt avsnitt där vi ringer upp handbollsstjärnorna Maja Appelgren, som pratar om sin skada OCH så ringer vi upp superproffset Adde Flodman som berättar om sitt Tysklandsäventyr som väntar bakom hörnet. Självklart surrar vi om annat med.Tack för att ni lyssnar 

I dag handler Tiden om Guds øje i det høje. For igennem Paven i Rom ved vi nu officielt, at både præster og nonner ser porno. Ifølge den færøske udenrigsminister er Gud heller ikke vild med idéen om, at Søren Pape bliver statsminister. Simpelthen på grund af hans seksualitet. Men Gud er ikke den eneste der holder øje: Årvågne journalister har undersøgt politikernes omgang med partistøttereglerne. Og det ser ikke for godt ud. Vært: Simon Stefanski.

Vi lever i en tid när nästan alla är missnöjda med sina kroppar och brottas med komplex av olika slag. Men Gud vill befria oss från det, och kallar oss att vara med och skapa en annan tillvaro, där hans kärlek får råda i stället.

Gabriel valde att gå sin egen väg och fastnade i ett porrmissbruk. Men Gud förlät honom och idag är han en helt ny människa.

Árið er 1960. Vekingarrørslurnar í Danmark vóru á veg inn í eitt nýtt tíðarskeið, har persónligi vitnisburðurin ikki hevði so stóran týdning longur. Í Føroyum var øðrvísi. Vekingarrørslan her var nýggjari, og fleiri av fyrstu missiónsfólkunum livdu framvegis. Tíðin var komin til, at føroysk missiónsfólk skuldu bera vitnisburðin um sín frelsara aftur til Danmarkar og Indre Missión, haðani tey upprunaliga høvdu fingið so nógvan íblástur. Fleiri meira og minni kend føroysk valafólk vórðu biðin um at skriva sín vitnisburð undir yvirskriftini “Men Gud greb ind”. Vitnisburðarnir vórðu savnaðir í eina bók, og forlagið Lohse gav bókina út.

«Hvorfor gjør ingen noe ..?» Når vi ser oss rundt i nåtiden, er det lett å miste motet. Mye ser så dystert ut og utviklingen ser ikke ut til å gå i riktig retning – i det minste ikke hvis du skal tro media. Men vi skal ikke tro det media forteller oss, men det Gud forteller oss – og da er budskapet et helt annet. Den meldingen sier at alt, akkurat alt, er mulig. Men Gud vil ikke gjøre alt alene… Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen!   4. søndag i treenighetstiden Jesus vandret nå omkring i alle byene og landsbyene. Han underviste i synagogene deres, forkynte evangeliet om riket og helbredet all sykdom og plage. Og da han så folkemengdene, fikk han inderlig medfølelse med dem, for de var forkomne og hjelpeløse, som sauer uten gjeter. Da sa han til disiplene sine: «Høsten er stor, men arbeiderne få. Be derfor høstens herre sende ut arbeidere for å høste inn grøden hans.» Matt 9:35-38  

Men GUD! I detta avsnitt har vi med Eskilstuna-Kurirens Fanny Juhlin som gör podcastdebut, Vi surrar om  Linden, handboll och om allt möjligt. Tack för att ni lyssnar 

Att bli sedd och bekräftad är ett grundläggande behov vi alla har. Alla har upplevt den där känslan av att inte bli sedd, några ibland, andra alltför ofta. Men Gud, han ser den som ingen annan ser. Välkommen in i en uppmuntrande predikan om det obehagliga vi alla upplevt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dette programmet tar Olaug Lillian Bjørke deg med til Eritrea, land nr 6 på Åpne Dørers Forfølgelsesliste. Forfølgelsen i landet får et ansikt gjennom et sterkt møte med Yaels familie. Hvordan oppleves det at mannen din en helt vanlig ettermiddag blir arrestert – bare fordi han tror på Jesus? Hva med den vonde uvissheten og savnet? Yael var gravid i 8.mnd da hun opplevde dette.«Når du ikke vet når mannen din blir løslatt, mister du håpet. Men Gud er med deg! Han støtter deg, gir deg kraft og beroliger deg under alle omstendigheter», sier Yael med overbevisning. Etter 1 år og 9 mnd ble ektemannen løslatt, og gleden var stor. Likevel er frykten for ny arrestasjon alltid til stede. Slik er det å være troende i Eritrea. I programmet får du lære mer om forfølgelsen i Eritrea. Det vil kanskje overraske deg at kristne blir forfulgt, også av sine «egne». Den ortodokse kirke har problemer med å akseptere kristne som tilhører andre retninger innenfor kristendommen, og de opplever dem som en trussel mot eget hegemoni. Du får ellers høre Rune Ludvigsen synge «Hvor stort det blir».

Anita begynte å gå i kirken som følge av en spesiell hendelse som oppsto under en begravelse. Hun hadde ikke selv noe ønske om å bli en kristen, men ble likevel overrumplet da hun ble bedt for. Instagram: vendepunkt_podcast Facebook: Følg siden Vendepunkt, bli medlem av facebookgruppen "vendepunkt". Oppfølgingsspørsmål til gjest sendes i facebookgruppen Kurs: OmGud.net

Gud er død en del gange i løbet af historien; mest berømt nok for hænderne af Friedrich Nietzsche. Men Gud er ikke forsvundet. Så hvad betyder det egentlig - historisk og for os mennesker i det 21. århundrede - at Gud ved et antal lejligheder er dømt død og måske ude? Og er Gud overhovedet dét? Medvirkende: Lars Sandbeck cand.theol., ph.d. og forfatter. Martin Pasgaard-Westerman mag.art., ph.d. i filosofi. Bettina Ohlsen: tilrettelægger. Astrid Pedersen. tilrettelægger. Carsten Ortmann: tilrettelægger og vært.