Podcasts about motionera

Alla vet vad de ska göra. Ät mindre skräp. Motionera mer. Men studier visar att diet inte funkar för viktnedgång, för de allra flesta. Motion funkar ännu sämre, även om man får andra hälsoeffekter. Eller det funkar kanske tillfälligt. Det svåra är dock inte att gå ned i vikt, utan att hålla vikten borta över tid. 80-95 procent återgår till sin startvikt inom fyra år från att de gick ned. Varför är det så?Den som lyssnar på min andra podd – Under all kritik – som jag gör ihop med Anna-Karin Wyndhamn, har redan hört mig/oss prata om Ozempic, fetma, diet och viktnedgång (här). I samband med det avsnittet skickade jag ut en fråga för att se om jag kunde få kontakt med människor som tagit semaglutid, alltså Ozempic, samt läkare som hade skrivit ut det. En av dem som skrev till mig uppfyllde båda kriterierna: Benjamin Kalisher Wellander är praktiserande läkare och har i den rollen skrivit ut medicinen till obesa patienter, alltså väldigt överviktiga. Men han har även själv använt ozempic just för viktnedgång. En ganska ovanlig kombination, tror jag, och just därför någon som förmodligen kan bidra med både kunskap och empati i frågan. Så dagens avsnitt handlar om Ozempic, vad det är, hur det fungerar, men också om fetmaepidemin, dieter och eventuella lösningar. Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Den 28 mars 2024 gästar Irene Westerholm Hundens Hus Play med sin föreläsning "Motionera din hund lycklig". Här ett kort samtal inför hennes medverkan. För att boka din plats, gå in på  Hundens Hus Play  - en plats att bli inspirerad och få mer kunskap om att leva med, äga och träna hund. Vill du gå på kurs med din hund eller är du intresserad av någon yrkesutbildningen? Gå in på www.hundenshus.se. Hundens Hus finns i Stockholm, Göteborg, Skåne och Sundsvall.

När vi pratar om hälsa handlar det ofta om träning och mat. Kanske för att de delarna är lättast att sälja produkter kring. Men hälsa kan inte köpas för pengar och handlar lika mycket om mentalt och socialt välmående.Om inte hälsa går att köpa, borde då inte det som skapar hälsa vara gratis?Hälsa är, när vi tänker efter, sällan ett mål i sig. Snarare något man vill ha på plats, något som bär en genom livet så man kan just leva livet. Därför behöver hälsa vara enkelt istället för att ta tid och tankekraft.Vi vill dela med oss av förslag på områden som vi vet påverkar hälsan. Sånt som du kanske redan har koll på, eller kanske vill göra en förändring inom? Och eftersom hälsan är både fysisk, mental och social så rör vanorna just de tre områdena:3 fysiska vanor:Rör lite på dig varje timme. Att bryta stillasittandet har visat sig vara viktigt för hälsan och är ju i teorin lätt att få till. Det är kanske i praktiken det blir svårare. Kanske kan du ta hjälp av en digital påminnelse eller en post-it?Motionera för att minska stress och smärta. Det får gärna vara 150 minuter medelintensiv intensitet eller 75 minuter högintensiv rörelse i veckan. Därutöver minst, två pass muskelstärkande. Eller gör du inget för närvarande: börja bara med något, vad som helst.Variera din arbetsställning regelbundet.4 mentala vanor:Prioriteringstid. Reflekterar din vecka det du vill och värderar?Ställtid. Inför dagen, under dagen, mellan möten.Reflektionstid. Utan reflektion lär vi oss inte. Att repetera är en sak. Att reflektera är att hitta lärande i det man varit med om. Kanske under dagen, kanske tio minuter en gång i veckan? Reflektionstid hjälper oss också att hitta det vi är tacksamma för och det vi känner skaver i tillvaron och som vi behöver förändra.Tankevandrartid. Då aktiveras hjärnans standardnätverk och det gör plats för saker att landa och nya idéer att ta form.3 sociala vanor:Umgås “100% här” regelbundet. Både privat och på jobbet.Bli medveten om förutfattade meningar. En lite större fråga, men fundera ett varv till när du märker att du börjar generalisera på ett sätt som gör dig trångsynt.Prata med, inte om. Ställ dig själv några kontrollfrågor när du är på väg att prata om andra. Om det handlar om att bolla något kan det vara värt att prata med någon annan men tids nog är det bäst att ta upp det med berörd person.Vi samarbetar med motivation.se – Sveriges ledarskapssajt. Här finns artiklar om allt som krävs för att leda sig själv och andra till framgång och hållbarhet. I detta sammanhang vill vi tipsa om en artikel av en tidigare poddgäst, David Stiernholm, och den handlar om att skapa en visuell bild av ett år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från ett lyssnarönskemål. Jag går igenom några enkla tips för hur du kan ladda dina personliga batterier. Rensa bort tyngande uppgifter som väntar Rensa bort personer med negativ inverkan i ditt liv Sov bra Motionera och styrketräna Ät bra Vistas i naturen Ha bra människor runt dig Ha kul Planera in "dötid"

När vi pratar om hälsa fastnar vi ofta i den fysiska aspekten: träning och mat. Kanske för att de delarna är lättast att sälja produkter kring. Men hälsa kan inte köpas för pengar och handlar lika mycket om mentalt och socialt välmående. Om inte hälsa går att köpa, borde då inte det som skapar hälsa vara gratis? Hälsa är, när vi tänker efter, sällan ett mål i sig. Snarare något man vill ha på plats, något som bär en genom livet så man kan just leva livet. Därför behöver hälsa vara enkelt istället för att ta tid och tankekraft. Vi vill dela med oss av förslag på områden som vi vet påverkar hälsan. Sånt som du kanske redan har koll på, eller kanske vill göra en förändring inom? Och eftersom hälsan är både fysisk, mental och social så rör vanorna just de tre områdena: 3 fysiska vanor: Rör lite på dig varje timme. Att bryta stillasittandet har visat sig vara viktigt för hälsan och är ju i teorin lätt att få till. Det är kanske i praktiken det blir svårare. Kanske kan du ta hjälp av en digital påminnelse eller en post-it? Motionera för att minska stress och smärta. Det får gärna vara 150 minuter medelintensiv  intensitet eller 75 minuter högintensiv rörelse i veckan. Därutöver minst, två pass muskelstärkande. Eller gör du inget för närvarande: börja bara med något, vad som helst. Variera din arbetsställning regelbundet. 4 mentala vanor: Prioriteringstid. Reflekterar din vecka det du vill och värderar? Ställtid. Inför dagen, under dagen, mellan möten. Reflektionstid. Utan reflektion lär vi oss inte. Att repetera är en sak. Att reflektera är att hitta lärande i det man varit med om. Kanske under dagen, kanske tio minuter en gång i veckan? Reflektionstid hjälper oss också att hitta det vi är tacksamma för och det vi känner skaver i tillvaron och som vi behöver förändra. Tankevandrartid. Då aktiveras hjärnans standardnätverk och det gör plats för saker att landa och nya idéer att ta form. 3 sociala vanor: Umgås "100% här" regelbundet. Både privat och på jobbet. Bli medveten om förutfattade meningar. En lite större fråga, men fundera ett varv till när du märker att du börjar generalisera på ett sätt som gör dig trångsynt. Prata med, inte om. Ställ dig själv några kontrollfrågor när du är på väg att prata om andra. Om det handlar om att bolla något kan det vara värt att prata med någon annan men tids nog är det bäst att ta upp det med berörd person. Vi samarbetar med motivation.se - Sveriges ledarskapssajt. Här finns artiklar om allt som krävs för att leda sig själv och andra till framgång och hållbarhet. I detta sammanhang vill vi tipsa om en artikel av en tidigare poddgäst, David Stiernholm, och den handlar om att skapa en visuell bild av ett år.

Många vill locka duktiga medarbetare med löften om en härlig företagskultur. Men hur gör man och vad finns bortom värdeord och floskler? Roller inom HR får allt oftare tillägget "people & culture". Många strävar efter en starkare företagskultur, inte minst för att attrahera talanger. Men också för att det kan hjälpa oss att fokusera och samarbeta bättre. Redan på 1980-talet gjorde SAS-chefen Jan Carlzon succé med - på den tiden - nytänkande idéer om att se människorna i företaget, riva hierarkier och fokusera på mötet med kunderna. Många kämpar fortfarande med att få till samma saker och det verkar inte vara så lätt alla gånger. Värdeord - har de något värde? Att företag vill jobba med sina värderingar är i grunden något bra och kanske något vi borde göra mer och oftare. Men allt för ofta stannar arbetet vid att välja ut några värdeord som ska säga något om kulturen och hjälpa till att forma den. Ord är trots allt bara ord. Det är inte alltid tydligt vad de där orden betyder i praktiken och i vardagen. Och om man inte kan säga emot värdeorden, har de verkligen någon betydelse då? Vem kan till exempel säga att nej, ansvarstagande och omtanke är inget jag vill jobba med? Det börjar med beteenden I slutänden är det våra beteenden som utgör vår kultur, hur vi är mot varandra och vilken social miljö det bygger. För en kultur har vi, antingen vi pratar om den eller inte. Eller som någon klok människa sa: en kultur har man inte, den gör man. Stress, kortsiktighet, otydlighet och intern tävlan föder en sorts kultur, där det blir svårt att se och uppmärksamma varandra och där både samarbete och fokus blir lidande. Arbetsmiljöforskningen talar sitt tydliga språk och visar på faktorer som psykologisk trygghet. Några viktiga beståndsdelar i en stark företagskultur är: 1. Tillhörighet och trygghet När vi känner att vi hör till, hör ihop och behöver varandra slipper vi lägga tid på att fundera på vad andra egentligen tycker om oss, vem som är vän eller fiende. Det frigör en massa kraft som vi istället kan lägga på det vi egentligen är på jobbet för att göra. 2. Sårbarhet Med tillhörighet och trygghet på plats kan vi lära oss tillsammans, dela både med- och motgång och i förlängningen göra riktigt bra saker för oss själva och våra kunder. 3. Syfte En stark gemensam berättelse som sätter fingret på vad vi strävar efter och vad arbetet ska leda till, skapar delade mål och värderingar. Om de här beståndsdelarna är på plats spelar det ingen roll om man har värdeord eller inte. Möten - en kulturmätare Möten är starka kulturbärare som visar i praktiken om de värderingar vi vill ha faktiskt finns på plats. Stäm av i de möten du har om det här gäller eller inte: Många får komma till tals Alla blir sedda och hörda Deltagarna är nyfikna på vad de andra tycker och tänker Där har du en första viktig indikation på om ni tillhörighet och trygghet på plats. Om inte: grattis. Då finns det något att förbättra! Vår samarbetspartner Twitch Health har hämtat rön från forskningen om vad som skapar framgångsrika hälsosatsningar. I det här inlägget listar de sju framgångsfaktorer. I korthet: satsa brett och inkluderande och lägg tid på att skapa delaktighet. Överlag är det mer effektivt med insatser som innehåller flera komponenter än att bara göra en och samma aktivitet eller insats. Vår samarbetspartner Firstbeat vill att vi månar om vår återhämtning. De pekar på forskning som visar på flera fördelar med en välmående personal. Bland annat bättre stresstålighet, produktivitet, effektivitet och uthållighet. Här är några enkla, konkreta knep som hjälper: Kom ihåg pauserna under arbetsdagen Ta promenadmöten utomhus Motionera med kollegorna Möjlighet till distansarbete Flexibel arbetstid (om möjligt). Planera arbetsdagen. Lägg gärna krävande uppgifter på morgonen.

Nu ska vi uppmärksamma brösten. Vi ger i detta avsnitt våra bästa tips för friska bröst, giftfritt och hållbart som vanligt. Några urval av tips som vi fördjupar oss i är: Undvik behå!  Motionera regelbundet! Kolla brösten själv varje månad efter mens! Vårda huden naturligt! Undvik hormonstörande kemikalier i kosmetika! Ät naturlig, ekologisk mat utan tillsatsämnen och bekämpningsmedel! Undvik hormonstörande mat.  Kör naturlig familjeplanering! Screena vid behov dina bröst med Digital Infraröd Termografi! Bonus: Månadens tema är "Bli starkare för ett friskare liv". I detta avsnitt får du också höra del 1 av 4.

Idag börjar den allmänna motionstiden i riksdagen. Något som fick oss att tänka på en helt annan typ av motion. Den som handlar om fysisk rörelse en källa till både glädje och vånda. Är du den som alltid tar trapporna istället för hissen? Är det kanske till och med så att du motionerat där hemma om att familjen måste börja motionera? Eller har motioneringen förvandlats till en osund besatthet?  Ikväll vill vi höra hur du har det med motionen. Blir det mest vardagsmotion, eller mer en tre-fyra pass i veckan på gymmet? Kanske är den mesta motion du får när du tar den där långsamma promenaden till godisaffären, i så fall vill höra om det med! Kanske är du av olika skäl begränsad till att kunna motionera, hur påverkar det dig? Motioneringsambitionerna kan också gå för långt- ett relativt nytt fenomen som blir allt vanligare är Ortorexi, där fixeringen vid att ha en hälsosam livsstil kan leda till en överdriven träning som får tråkiga konsekvenser, motionerar du kanske för mycket? Vad betyder motionering för dig? Nadia Jebril är med dig med start 21.40, men du kan ringa till slussen redan från klockan 21.00. Numret är 099-110 90, och du når oss också på sociala medier eller på karlavagnen@sverigesradio.se!

Är din restid till och från jobbet värdefull - eller stjäl den bara dyrbara timmar från ditt liv? Här är en massa bra tips på hur du kan rocka din jobbpendling! Många av oss har längre restid till och från jobbet än vi skulle önska. Men det finns bättre sätt att ta vara på den tiden än att vara irriterad över trafikstockningar eller slösurfa i sociala medier. I en studie om hur vi använder pendlingstid till och från jobbet av bland andra Francesca Gino, professor vid Harvard Business School, såg forskarna att det är smart att använda restiden till jobbet för att mentalt komma in i "jobbläge". Den som bara slappar eller lyssnar på musik eller scrollar i sociala medier på resan kan ha det svårare att komma in i jobbrollen smidigt. Här är några tips på vad du kan göra med, eller under din restid för att må bättre, äga din tid och använda tiden vettigt: Planera dagen - på väg till jobbet kan du tänka till så att dagen blir så bra och produktiv som möjligt. Vilka är de tre viktigaste sakerna du ska göra idag? Har du en egen plan för vad som är viktigt är risken lägre att din agenda blir "kapad" av småsaker som dyker upp under dagen. Förenkla, förtydliga och motivera dig själv inför arbetsdagen. Runda av dagen - på väg hem igen: fundera på vad du har gjort under dagen som du är nöjd med och vad du ska vara redo för morgonen därpå. Vad är viktigt på lång sikt och hur får du in det i din kalender? Beta av enklare jobbärenden - enklare meddelanden som bara ska besvaras och korta telefonsamtal kanske du kan ta hand om på bussen eller tåget? Återhämtning - särskilt på väg från jobbet kan du aktivt använda tiden för att mentalt släppa jobbet och hitta tillbaka till ditt privata jag. Det gynnar både dig själv och jobbet att inte låta tankarna gnaga ring jobbärenden hela din vakna tid. Motionera - du kanske kan cykla, springa eller gå hela eller en del av sträckan någon eller några dagar i veckan? Lära dig något - det finns en massa bra poddar (!), seminarier och föreläsningar på nätet. Och böcker såklart! Förkovra dig i ämnen som hjälper dig i din yrkesroll eller som får dig att utvecklas som person. Lycka till med att rocka din jobbpendling! Berätta gärna för oss hur du gör och vad du har för tips! Vår samarbetspartner Twitch Health tipsar om hur du kan mäta effekten av hälso- och friskvårdsarbetet. Det är något allt för få gör idag trots att det finns enkla verktyg. Twitchs slutsats är att det ofta handlar om tidsbrist. Tyvärr leder det till att hälsoarbetet i många organisationer blir slentrianmässigt och inte får effekt. Läs hur du kan göra en snabb beräkning i tre steg i det här blogginlägget: En snabbguide för att bedöma effekten av hälso- och friskvårdsaktiviteter på ditt företag.

Yvonne har verkligen tagit fasta på att det är bra med stöd under tiden man gör en livsstilsförändring. Förutom att varje onsdag är helig och vikt för besök på WW ViktVäktarnas workshop har hon stöd i form av sambo, svägerska,barn med respektive. Alla har gjort en fantasisk resa och bidragit till en viktminskning på runt 80-90 kg! Den stora skillnaden för Yvonne och hennes sambo har främst varit ändrade val av mat. Mer grönsaker och bättre råvaror är det som var nyckeln till deras framgång. Inte heller har de stressat utan valt att ta det i lagom takt, det är en ju en ny livsstil de är ute efter betonar Yvonne.

Vi lever allt längre men många orkar inte ens med sitt arbetsliv. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Hur ska vi göra för att hålla? - Det är för lätt att göra dåliga val, säger fysioterapeut Louise Gottlind och fortsätter: - När maten kan komma till dörren och vi kan sitta oss till och från jobbet, hur ska vi då få till den rörelse vår kropp behöver? Louise Gottlind är fysioterapeut med en examen från Karolinska Institutet och en master i idrottsvetenskap från Gymnastik- och Idrottshögskolan. Hon har jobbat länge med att hjälpa människor med smärta och andra fysiska problem. Vardagsrörelse - inte gym Den hållfasthet vi behöver kan vi inte träna upp på ett gym, den behöver vi ta hand om hela tiden. Kan vi få in mer vardagsrörelse och använda kroppen som ett redskap så stärker vi inte bara konditionen utan också våra leder och vår balans. Arbetsplatsen har en viktig roll i att få till en förändring eftersom många av oss tillbringar så mycket som en tredjedel av vårt dygn på jobbet. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Kan vi hitta strategier för att hålla hela yrkeslivet så hjälper det oss även hemma och på fritiden. Så får du in rörelse i arbetsdagen Stående möten (när mötena är kortare och/eller rent informativa) Du som är ledare: visa att du tar trapporna, visa att det går bra att ha kläder som man kan röra sig i. Bjud in till promenadmöte när ni ska diskutera i mindre grupper. Uppmuntra den som rör sig i vardagen och förstärk det beteende ni vill se på jobbet. Bjud in kollegor och medarbetare att brainstorma runt hur ni kan få till mer rörelse i er vardag, skriv ner idéerna och börja bocka av en ny vana i taget. Alla har möjligheter att röra sig men att att bygga vanan kräver fokus och ihärdighet. Louise tips är att hålla syftet tydligt: att få mer energi, vara smärtfri och hålla hela yrkeslivet - och hela övriga livet också för den delen. Vår samarbetspartner Firstbeat vet att stress är en del av livet. Men det blir lätt lite för mycket stress. Genom sina livsstilsmätningar med verktyget Bodyguard som mäter hjärtvariabilitet har de data från tusen och åter tusen mätningar som visar våra stressnivåer under dygnet. De vill dela med sig av fyra tips för att hantera negativa stressnivåer: 1. Motionera! Motion gör dig mer resistent mot negativa effekter av stress. Träningen i sig är stress men kroppen blir alltså bättre på att hantera stresshormoner om vi regelbundet motionerar. 2. Undvika alkohol! Trots att många upplever att de somnar bättre med ett glas vin i kroppen så påverkas djupsömnen negativt. 3. Andas! Djup och långsam magandning utlöser en avslappningsreaktion. En signal till kroppen att "det är lugnt" helt enkelt. 4. Kramas! Beröring ger oss lägre blodtryck, långsammare puls och minskade nivåer av stresshormoner. Så om du känner dig utmattad efter en stressig arbetsdag kan det vara en bra idé att krama om en kompis eller din partner. Det är också bra att få massage som är en av de mest effektiva formerna av beröring. Läs hela blogginlägget Fyra enkla sätt att minska stressen här eller ta reda på mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

Idag pratar Isak, Elinor och Johanna om nya lagar som träder i kraft i år, Tråk McTråksson som blir arg på lite naket och att människokroppen nog vill stressa ihjäl sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Isak Jansson, Elinor Svensson, Johanna WagrellProducent: Rickard Nerbe

Idag pratar Isak, Elinor och Johanna om nya lagar som träder i kraft i år, Tråk McTråksson som blir arg på lite naket och att människokroppen nog vill stressa ihjäl sig. Medverkande: Isak Jansson, Elinor Svensson, Johanna Wagrell Producent: Rickard Nerbe

Hur ranglig är egentligen en tävlingskanot? Kan Persson och Marhlo paddla i en sån eller kommer de slå runt direkt? Med blott fem grader varmt i både luften och vattnet blir veckans utmaning extra tuff. Paralympiske kanotfinalisten Helene Ripa instruerar. Hör dessutom Åsa Linares Norlin från Svenska Parasportförbundet om att motionsträna med en funktionsnedsättning. Redaktörer: Martin Marhlo och Lasse Persson

Högt och lågt allt mellan himmel och jord! Följ oss gärna på Facebook En präst och en mammut Instagram @kjelldellert @mammuten You tube sök En präst och en mammut

Premiär för Kraniet MIM & RADIO, smutsiga sketcher och rena sanningar av och med Agnes Maltesson, Albin Olsson, Mike Eriksson, Hampus Algotsson och Elinor Svensson. Dessutom presenterar vi stolt Obama i P3, Sveriges Radios minnesprogram över dagen då USAs president Barack Obama började att fundera på att besöka Sverige. En sketchartad nostalgitripp av och med Anna Emanuelsson och Johan Peck med hjälp av Pelle Forsmark, Katarina Emanuelsson, Emma Bäckstöm och Jesper Hagenborn.