Podcasts about yttrandefriheten

Yttrandefriheten är den aspekt av demokratin som påverkats mest i den autokratiseringsvåg som pågår just nu, och trenden med av-demokratisering i världen är kraftigare idag än vad den var på 1930-talet. I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för V-Deminstitutet som mäter demokratinivåer i världens länder. Vad menade Staffan I. Lindberg när han sa att USA inte längre kan klassas som en liberal demokrati? Hur påverkar den utvecklingen oss i Sverige, och vad kan vi lära oss av den autokratisering som skett i Turkiet och Ungern de senaste åren? Vilka aspekter av demokratin ser V-Deminstitutet är på nedgång i Sverige? Och vad kan varje enskild medborgare göra för att stå upp för demokratin?

Vad betyder yttrandefrihet? De senaste åren har innebörden av ordet blivit någon form av tolkningsfråga. Inte bara inom amerikansk politik där begreppet ofta används, utan även på de största sociala medier-plattformarna som nu har valt att ta bort sina faktagranskningsfunktioner. Ändringen har inte bara inneburit bredare åsiktsfrihet utan även ett större flöde av desinformation - där propaganda har lika mycket rätt att existera som vilka andra poster som helst.

Civilklädda män från den amerikanska migrationsmyndigheten griper en ung man i New York i mars 2025. Han heter Mahmoud Khalil och har blivit en framträdande figur i pro-palestinska demonstrationer vid elituniversitetet Columbia. Nu har han blivit måltavla för Donald Trumps hårda tag mot studenterna som protesterar mot kriget i Gaza. Khalil anklagas för att stödja Hamas – och trots att det inte finns några åtalspunkter riktade mot honom vill Trumpadministrationen utvisa Khalil. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med DN:s USA-korrespondent Björn af Kleen. Producent: Måns Mosesson och Sabina Marmullakaj.

På säkerhetskonferensen i München kritiserade USA:s vicepresident JD Vance Europas bristande yttrandefrihet. Europeiska makthavare menar dock att Europa är demokratins högborg och har utmärkt yttrandefrihet. Hur står det egentligen till med den saken?Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=uzZcCCdPEFILäs mer om Det fria Sverige på https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

På säkerhetskonferensen i München kritiserade USA:s vicepresident JD Vance Europas bristande yttrandefrihet. Europeiska makthavare menar dock att Europa är demokratins högborg och har utmärkt yttrandefrihet. Hur står det egentligen till med den saken? Inlägget Har JD Vance fel om yttrandefriheten i Europa? dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

6 februari. I veckan dömdes Salwan Najem, som tillsammans med Salwan Momika anordnade koranbränningar i Stockholm 2023, för hets mot folkgrupp. Vad betyder domen? Hur påverkar den debatten om yttrandefrihet? Andreas Ericson diskuterar med Sakine Madon, redaktör på tidningen Fokus.

När faller allas rätt till fri åsiktsbildning över kanten? Regeringar från både höger och vänster har steg för steg inskränkt yttrandefriheten, skriver journalisten Nils Funcke. Han har för Kvartals räkning gått igenom genomförda och planerade ändringar i grundlagarna sedan 2015. Utlandsspionerilagen innebär exempelvis att utländska aktörer kan tysta och förhindra samhällsdebatt i Sverige. Inläsare: Magnus Thorén

En tryggare miljö där Facebook och X och ägare som Elon Musk tvingas ta större ansvar för näthat och desinformation, eller ett allvarligt hot mot vår yttrandefrihet? EU:s lagpaket Digital services act och vågen av regleringar som just nu sköljer över västvärldens digitala plattformar har väckt starka känslor. Skyddar det här oss från falska nyheter eller tystar lagarna bara obekväma röster? Med Göran Fröjdh, journalist på Kvartal och Daniel Westman, juridisk expert. Programledare: Magnus Thorén.

Brottet hets mot folkgrupp tillkom på legitim grund, men riskerar att komma i konflikt med yttrandefriheten. Lagstiftaren målar in sig i ett hörn om man tror att alla fobier kan utdrivas exorcistiskt med hjälp av kriminalisering, skriver professor emerita i straffrätt Suzanne Wennberg. Inläsare: Magnus Thorén

En tryggare miljö där Facebook och X och ägare som Elon Musk tvingas ta större ansvar för näthat och desinformation, eller ett allvarligt hot mot vår yttrandefrihet? EU:s lagpaket Digital services act och vågen av regleringar som just nu sköljer över västvärldens digitala plattformar har väckt starka känslor. Skyddar det här oss från falska nyheter eller tystar lagarna bara obekväma röster? Med Göran Fröjdh, journalist på Kvartal och Daniel Westman, juridisk expert. Programledare: Magnus Thorén.

Just nu pågår en strid om hur människor ska få uttrycka sig på sociala medier. Politiker, nätjättar, journalister, opinionsbildare och vanligt folk befinner sig i en dragkamp mellan mer frihet eller mer regleringar. På ena sidan står de som vill begränsa så att inte trafficking, mobbing och desinformation ska få spridas på nätet. På andra sidan står dem som menar att ingen fullödig demokrati kan finnas om inte fri åsiktsbildning existerar. Båda sidorna har bra och fullgoda argument. Men går det att ha både och eller kommer den ena sidan vinna på den andras bekostnad? Det samtalar vi om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Aron Flam som är komiker, författare och producent av podden Dekonstruktiv kritik. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠⁠

Flera politiska förslag som påverkar oss i mediebranschen är i höst aktuella på olika sätt. Bland annat ska flera utredningar om grundlagsförändringar presenteras. Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, har tagit fram sju frågor att ha koll på hösten 2024 som påverkar yttrandefriheten.  Tove Carlén sammanfattar också det senaste om public service-utredningen, den avslutade remissrundan om ett nytt tidskriftsstöd och att det kritiserade fotoförbudet av skyddsobjekt åter hamnat i fokus. 

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Yttrandefriheten i Sverige är under attack – och detta under förevändningen att bekämpa hat och desinformation.   Vem ligger bakom angreppen på yttrandefriheten? Kan vi verkligen lita på att politiker kan avgöra vad som är sant och falskt? Och vad händer med ett samhälle där medborgarna inte längre tillåts vara anonyma på internet?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om ÅSIKTSKONTROLL.

Professor Martin Kulldorff intervjuas av Magnus Thorén. I våras fick Martin Kulldorff sparken från ansedda Harvard Medical School. Orsaken var att han under coronapandemin hade motsatt sig den amerikanska strategin gällande nedstängningar, stängda skolor och vaccination av unga. I Fredagsintervjun berättar Kulldorff om hur han som professor censurerades och om varför han anser att yttrandefriheten på allvar nu är hotad i väst.

Professor Martin Kulldorff intervjuas av Magnus Thorén. I våras fick Martin Kulldorff sparken från ansedda Harvard Medical School. Orsaken var att han under coronapandemin hade motsatt sig den amerikanska strategin gällande nedstängningar, stängda skolor och vaccination av unga. I Fredagsintervjun berättar Kulldorff om hur han som professor censurerades och om varför han anser att yttrandefriheten på allvar nu är hotad i väst.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med politiska chefredaktören för Uppsala Nya Tidning, författaren och skribenten Sakine Madon, om hennes nya bok “Inget är heligt” och om den svenska yttrandefriheten. De pratar om hur yttrandefriheten uppstod i Sverige och hur den fungerar i praktiken idag. De pratar även om identitetspolitik, hets mot folkgrupp och antirasism.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. Joel Halldorf reflekterar över religiös och sekulär ikonoklasm, och över möjligheten till samexistens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Mose kommer ner från det heliga berget Sinai möts han av en chockerande syn. De israeliter som han med Herren hjälp nyss befriat ur Egyptens slaveri, verkar redan ha glömt sin Gud. I stället sjunger och dansar de kring en guldkalv som de själva tillverkat. Utom sig av vrede kastar Mose stentavlorna med budorden till marken, sedan förstör han guldkalven. Han gör ett grundligt jobb: Bränner upp den, maler den till stoft och strör ut den i vattnet. Inte ett spår av den falska gudabilden ska finnas kvar.Mose är en ikonoklast, en som förstör religiösa bilder och symboler. Och han är varken den första eller den sista i historien. Såväl Koranen som en judisk Midrash berättar om hur Abraham – stamfader inom judendom, kristendom och islam – slår sönder avgudabilder i sin hemstad Hebron.I religionernas världar finns bilder, byggnader och böcker som betraktas som heliga. De påkallar de frommas respekt – men ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. En sådan linje löper genom religionernas historia: hebréerna krossar kanaanesiska statyer, kristna bränner judiska bokrullar, muslimer målar över kristna bilder, protestanter förstör katolska ikoner och så vidare.I dag hör vi så ofta om religion och våld att det är lätt att tro att två grupper med olika idéer om det heliga omöjligen kan leva fredligt tillsammans. För om den ena uppfattar något som heligt, då kommer den andra snart se det som sin heliga plikt att förstöra det. Men bredvid berättelsen om den religiösa ikonoklasmen löper en annan linje: En bortglömd historia som handlar om respekt för, ja till och med en nyfikenhet på grannarnas gudabilder.Den brittiske journalisten William Dalrymple upptäckte den under sina resor i Mellanöstern på 1990-talet. Här har kristna och muslimer levt sida vid sida i sekler, och genom åren har många stigar mellan dem trampats upp. Visst trätte de lärda om läran, men folkets perspektiv var annorlunda. De förhöll sig praktiskt till religionen och besökte heliga platser för att få hjälp. Om en viss plats erbjöd bot mot sjukdomar eller dåliga skördar då sökte sig många nyfikna dit, utan att fråga om platsen var kristen eller muslimsk. Huvudsaken var att man fick hjälp.I boken ”Från det heliga berget” berättar Dalrymple om ett besök vid helgonet Nebi Uris grav i Syrien. Här finns en helgedom som muslimer, katoliker och kristna armenier besöker för att sova en natt och förhoppningsvis vakna upp fria från åkommor. Den muslimske föreståndaren berättar att han nyss tagit emot en kristen flicka, som rest dit efter att helgonet visat sig för henne i en dröm. Hon tillbringade en natt där och vaknade upp frisk. Som tack återvände hon med en bagge som hon offrade till Nebi Uri.I en annan stad gästar han ett nunnekloster och inser att många muslimer deltar i gudstjänsten. De knäböjer på sina bönemattor och tänder ljus vid ikonerna, medan prästen svingar rökelsekaret och läser ur Bibeln. I Johannes döparens kyrka i Damaskus ber kristna och muslimer tillsammans inför relikerna från det helgon som båda religionerna hyllar. I Libanon finns en undergörande bild som lockar till sig både kristna och muslimer. Och så vidare. I dag har politiseringen av de religiösa identiteterna gjort att de förlorat sin porösa karaktär. Gränserna stärks, och stigarna mellan religionerna bevakas hårt. Det har gjort sådana här platser sällsynta – men några lever ännu kvar, som påminnelser om sedvänjor som en gång var utbredda. Dalrymple skriver: ”Det är först på 1900-talet som denna hävdvunna tolerans fått ge vika för en ny, hårdare islamistisk attityd, och det är inte förrän helt nyligen som den synkretism jag bevittnat blivit en raritet av oändligt värde.”Dessa folkliga mötesplatser, där man inte bara tolererar den andre utan faktisk tillber dennes heliga symboler, ger en annan bild av samexistensen än historien om ikonoklasm. Men båda är sanna, vilket påminner oss om att fromheten kan fungera både som bro och slägga. Den kan vara en väg till den andre, men också ett vapen mot henne.Det moderna sättet att hantera religiösa spänningar har stavats sekularisering. Om staten är neutral och religionen privat, då leder det till att religiösa spänningar desarmeras. Så har vi tänkt, och många gånger har det fungerat. Resultatet har blivit en sval tolerans med öppenhet mot mångfald. Som den amerikanske presidenten Thomas Jefferson formulerade det: ”Det skadar mig inte om min granne tror på tjugo gudar eller ingen gud. Det varken kostar mig pengar eller bryter benet på mig”.Toleransens styrka och svaghet är svalkan. I Jeffersons ord ryms inte bara öppenhet, där ekar också ett ointresse. Han bryr sig inte om vad hans grannar håller på med. Och om nyfikenheten saknas trampas det upp färre stigar mellan husen. I stället lever man sida vid sida som främlingar.Men främlingskap blir lätt till fiendskap, därför riskerar även den sekulära svalkan slå över i het ikonoklasm. ”Min vän”, skrev den franske upplysningsfilosofen Diderot i ett brev år 1765, ”om vi älskar sanningen mer än konsten, låt oss be att Gud sänder oss några ikonoklaster.” Han ville att Europa skulle bryta upp från sitt religiösa förflutna, och då behövde de gamla bilderna krossas – oavsett hur vackra de var. I denna revolutionära anda har sekulära ikonoklaster gett sig på religiösa symboler.Vi lurar oss om vi tror att sekulariserade samhällen inte betraktar något som heligt. Tvärtom kan både nationen, demokratin och mänskliga rättigheter beskrivas som heliga. Ganska ofta stöter man också på texter där politiker eller ledarskribenter säger att ”Yttrandefriheten är helig”. Det vill säga att rätten att kritisera andras föreställningar är en så viktig grundsten för demokratin att den inte får kränkas eller inskränkas.Men då och då dyker det upp personer som tar detta ett steg längre. Som inte nöjer sig med att vörda yttrandefriheten, utan betraktar det som sin heliga plikt att i yttrandefrihetens namn kränka eller förstöra symboler som andra betraktar som heliga. Man bränner heliga böcker och smädar religiösa symboler i ett slags yttrandefrihetsfundamentalism. Ikonoklasmen i vår tid följer alltså samma mönster som den gjort genom historien. En del stannar inte vid att vörda sitt eget utan känner ett tvingande behov av att ge sig på andras heliga bilder. Fromheten slår över i fanatism.Det verkar svårt att skapa en ideologi som är befriad från den ikonoklastiska frestelsen. Den letar sig in över allt. Men det bästa skyddet individen kan utveckla är nog en öppenhet som inte stannar vid sval tolerans, utan tillåter sig att vara nyfiken. Som inte bara rycker på axlarna och accepterar att den andre existerar, utan vågar besöka honom för att se vad som finns att upptäcka. Kanske inser jag då att den heliga bilden kan vara ett fönster till en värld som står öppen också för mig.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribentLitteraturWilliam Dalrymple: Från det heliga berget – en resa i skuggan av det bysantinska riket. Översättning: Katarina Sjöström. Cordia i samarbete med Frikyrkliga studieförbundet, 2001.

Vad säger experterna om de nya lagar och utredningar som tillkommit på tryck- och yttrandefrihetsområdet? Hur påverkar ”snabbspår” och ensamutredningar kvaliteten på lagstiftningen? Vilken effekt får det på vår meddelar- och opinionsfrihet? Och vad innebär det i praktiken för viljan att använda sin yttrandefrihet att lagarna är svårtydda?  Tryckfrihetsexperten och debattören Nils Funcke, och Madelaine Seidlitz, jurist med expertis inom asylrätts- och migrationsfrågor, gästar Yttrandefrihetspodden för att prata om juridiken som omgärdar yttrandefriheten.

6 december. Jacob Mchangama leder The Future of Free Speech Project och även skrivit boken ”Free speech: A history from Socrates to social media”. Han pratar med Mattias Svensson om hur även världens demokratier blivit rädda för det fria ordet och i tilltagande utsträckning vill reglera det.

Andrew Doyle is a playwright, journalist, author and political satirist from Northern Ireland, who has created the character Titania McGrath and written for the fictional character Jonathan Pie. He joined GB News in 2021 and hosts the weekly show Free Speech Nation. Three of his most recent books are fresh off the press with Swedish translations.Andrew Doyles böcker De nya puritanerna, Yttrandefriheten och Woke finns att köpa i den svenska bokhandeln.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 29 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andrew Doyle is a playwright, journalist, author and political satirist from Northern Ireland, who has created the character Titania McGrath and written for the fictional character Jonathan Pie. He joined GB News in 2021 and hosts the weekly show Free Speech Nation. Three of his most recent books are fresh off the press with Swedish translations.Andrew Doyles böcker De nya puritanerna, Yttrandefriheten och Woke finns att köpa i den svenska bokhandeln.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 29 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste tidens koranbränningar har dragit den svenska yttrandefriheten till sin spets. Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård diskuterar ämnet med Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker, Mattias Gardell, religionshistoriker och Somar Al Naher, kulturskribent. Avsnittet är en inspelning från Svenska PEN:s panelsamtal den 5/9.

Juridikpodden är TILLBAKA. Vi tar ett helhetsgrepp på Koranbränningarna. Vi tar upp konst och journalistik som bryter mot lagen. Och Tove förkunnar sin kärlek till förvaltningsdomstolar. (Mårten är mer skeptisk.)

Thomas Bull, yttrandefrihetsexpert och justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, intervjuas av Staffan Dopping. Yttrandefriheten i Sverige tycks ha gått från att vara en styrka till att vara ett problem. Koranbränningarna har satt strålkastaren på en av våra grundlagsskyddade friheter, och allt fler röster talar för att det borde vara förbjudet att bränna religiösa böcker. Var går gränsen för det som får sägas? Vilka yttranden, om än vidriga och motbjudande, bör ha statens skydd? Och varför framstår det som att yttrandefriheten är ovanligt omhuldad i vårt land? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thomas Bull, yttrandefrihetsexpert och justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, intervjuas av Staffan Dopping. Yttrandefriheten i Sverige tycks ha gått från att vara en styrka till att vara ett problem. Koranbränningarna har satt strålkastaren på en av våra grundlagsskyddade friheter, och allt fler röster talar för att det borde vara förbjudet att bränna religiösa böcker. Var går gränsen för det som får sägas? Vilka yttranden, om än vidriga och motbjudande, bör ha statens skydd? Och varför framstår det som att yttrandefriheten är ovanligt omhuldad i vårt land?

Varför ska vi ha massa kyrkor i Stockholms innerstad när vi kan riva dem och bygga höghus av glas och betong istället? Ja, det undrar Timbros Fredrik Kopsch vilket ger oss anledning att tala om arkitektur och stadsplanering. Men vi följer även upp rapporteringen kring socialdemokratiska Kombilotteriets utsugning av fattigpensionärer, tittar på Irlands nya lag för att inskränka yttrandefriheten och gläds åt nationalistiska framgångar i Sverige.

Hon är en av Turkiets mest kända författare och har hotats med livstids fängelse. I dag lever Asli Erdogan i exil, och drömmer om att dansa balett i hemstaden Istanbul. I ett samtal med Jesper Bengtsson berättar hon om yttrandefriheten och vad det gör med skrivandet att inte kunna möta sina läsare i Turkiet.

Är det fel att kalla människor skalliga och feta? Och är det rätt att ändra sånt i gamla böcker? Nej, säger de flesta, men var går gränserna? Och vad  är egentligen en "sensitivity reader". Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet samtalat med Kerstin Almegård, förläggare och vice ordförande för Svenska PEN. Programledare: Jesper Bengtsson. 

Vår serie om hoten mot yttrandefriheten fortsätter. Under hela 2022 åkte Rasmus Paludan runt i Sverige och eldade koraner. Då var det få moderata politiker som yrkade på ett förbud för koranbränning. Men nu när koranbränningarna uppfattas hota Nato-ansökan är tunga moderater som Carl Bildt beredda att kasta ut yttrandefriheten. Stöd podden - swisha en slant till 123 504 71 05!

10 februari. Ett avslaget tillstånd att demonstrera utanför Turkiets ambassad leder till hårda diskussioner när Mattias Svensson, Peter Wennblad och Maria Ludvigsson sammanfattar veckan. Andreas Ericson försöker fördela ordet.

Yttrandefriheten i Sverige är ett ämne som diskuteras livligt just nu. Efter att en docka föreställande Turkiets president Erdogan hängts upp utanför Stockholms stadshus och en danska högextremist bränt en koran utanför Turkiets ambassad har frågan blivit hetare än på länge. Men vad är egentligen tillåtet att göra i yttrandefrihetens namn och varför har regeringens reaktioner på den senaste tidens händelser väckt så mycket kritik? Gäst: Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert. Programledare: Jon Andersson

I tisdags sa statsminister Ulf Kristersson att svenskarna ska "fundera över hur vi agerar", han uppmanade till lugn och besinning, yttrandefrihetsexpert Nils Funcke menar att detta är en inskränkning av yttrandefriheten. Vi pratar med Nils om var gränsen för yttrandefrihet går. Är det okej att bränna Koranen? Vad räknas som hets mot folkgrupp? Dessutom pratar vi om Erdoan-dockan. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Dilba Demirbag skulle lanseras i hela världen men hela hennes kropp sa nej, nu vill hon göra musik till Carola. Hon har också skarp kritik runt Sveriges Nato-ansökan och så är hon tokig i svamp.

Protesterna i Iran har pågått i över två månader. De handlar om kvinnors frihet och om att människor tröttnat på decennier av förtryck. De som protesterar har krävt att få en röst, men hur ser utrymmet för det fria ordet egentligen ut i det hårt kontrollerade Iran? Möt journalisten Naeimeh Doostdar och tidigare socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i ett samtal med Svenska PEN:s ordförande Jesper Bengtsson.  

Nu fortsätter den serie som heter Yttrandefriheten och medierna som tidigare gått i Trygghetspoddens. I det här avsnittet medverkar Sveriges kanske mest kända journalist, Janne Josefsson. Hör hans stenhårda kritik mot den svenska samhällsutvecklingen. Liksom mot den svenska journalistkåren i allmänhet samt public service, främst då Sveriges Radio och SVT, i synnerhet. Som han menar är ängsligt och vänstervridet. Hör även om SVT-programmet Sverige Möts, om islam kontra yttrandefrihet, som ställdes in. Jannes syn på det och SVT-chefen som sen totalsågade honom.

Navid pratar med politiska chefredaktören för Uppsala Nya Tidning, författaren och skribenten Sakine Madon om hennes nya bok “Inget är heligt” och om den svenska yttrandefriheten. De pratar om hur yttrandefriheten uppstod i Sverige och hur den fungerar i praktiken idag. De pratar även om identitetspolitik, hets mot folkgrupp och antirasism. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framföra ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter. Maila feedback, kritik och videor på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Mattias Svensson samtalar med Sakine Madon om hennes bok ”Inget är heligt” och en svensk yttrandefrihetsdebatt som rör Lars Vilks, Rasmus Paludan, lättkränkta studenter, gangsterrap och Torgny Segerstedt.

Yttrandefriheten tar vi kanske för självklar, men den hotas både från höger och vänster och från de religiösa. Tur då att Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning har tänkt på det här och skrivit boken "Inget är heligt - Sverige och debatten om yttrandefriheten". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Sakine Madon: Elisabeth-Ohlson-Wallin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Dan, Magnus och Björn är åter samlade och talar om yttrandefrihet, både på nätet och på gatan. Dessutom tittar vi närmare på det franska presidentvalet och den kinesiska snuvan som verkar göra en comeback i maj.Digital Service Act: EU vill inskränka yttrandefriheten på nätet, men kanske är det nödvändigt? Vi vrider och vänder på för- och nackdelar med att "alla får komma till tals". Presidentvalet i Frankrike: Marine Le Pen gick framåt men förlorade ändå klart mot Macron. Vi resonerar kring den parlamentariska bubblan och de små segrarnas strategi. Islam kontra yttrandefriheten: Rasmus Paludan nekades demonstrationstillstånd i Borås; en seger för islamismen eller en bra lösning av polisen? Bo Rothstein vill hursomhelst gå ännu längre.Kinasnuvan på tapeten snart igen: Folkhälsomyndigheten varnar för ny "topp" i coronaspridningen i maj: Kan vi förvänta oss nya restriktioner framöver, eller är den tiden förbi?Bli stödprenumerant: https://www.svegot.se/product/stodprenumeration-for-radio-svegot/Ge en gåva: https://www.svegot.se/product/gava-till-radio-svegot/

Vem ska bestämma vem vi får lyssna på? Vad skapar grogrund för konspirationsteorier? Och varför ska vi lyssna på dem vi inte håller med? Det är frågor som vi tar upp om i veckans Hotspot. Vi pratar bland annat om den läsande, den lyssnande och den tittande generationen. Vi pratar också om agendasättande journalistik, monokultur och ”average Joe”. Gäst i programmet är Johan Westerholm, grävande journalist och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se.

Håller yttrandefriheten på att försvagas i Sverige? Vad kan vi lära oss av dess förkämpar? Och hur mår det fria samtalet på våra sociala medie-plattformar? Det är frågor som vi tar upp i veckans Hotspot där vi bland annat pratar om Gustav V, Carl Johan De Geer och Thomas Mattsson. Gäst i programmet är Johan Westerholm, grävande journalist och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se.

Ronie Berggren intervjuar Katerina Janouch om ett åtal om grovt förtal som väntar henne för att hon berättat om en skola där en lärare pressade en 9-årig kristen flicka att mot sin vilja leva sig in i rollen som muslim. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin EU är på väg att besluta om nya nätlagar som innebär stor förändring för vad man får säga och publicera på internet. Kan det vara ett hot mot yttrandefriheten? Juridikprofessorn Sanna Wolk reder ut detta. Stina Vickhoff kör veckans ettikettsbrott, nämligen om man får snylta på andras streamingtjänster. Christian Olsson från Radiosporten ger oss senaste OS-nytt och så pratar vi med Essy Klingberg om den nya populära appen BeReal.

Rätten att säga vad man tycker och tänker ses ofta som en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Men hur mår vår yttrandefrihet egentligen? Kan vi ha tagit den för givet? Vad är det vi får och inte får säga? Vem bestämmer? Vad säger lagen? Och vad händer med yttrandefriheten när det offentliga samtalet nästan uteslutande sker på nätet?  P3 Dystopia pratar språknormer, hets mot folkgrupp och förbjudna ord. Och så tar vi reda på hur det faktiskt är att bli "canceled".

Rätten att säga vad man tycker och tänker ses ofta som en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Men hur mår vår yttrandefrihet egentligen? Kan vi ha tagit den för givet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det vi får och inte får säga? Vem bestämmer? Vad säger lagen? Och vad händer med yttrandefriheten när det offentliga samtalet nästan uteslutande sker på nätet? P3 Dystopia pratar språknormer, hets mot folkgrupp och förbjudna ord. Och så tar vi reda på hur det faktiskt är att bli "canceled".

Rätten att säga vad man tycker och tänker ses ofta som en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Men hur mår vår yttrandefrihet egentligen? Kan vi ha tagit den för givet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det vi får och inte får säga? Vem bestämmer? Vad säger lagen? Och vad händer med yttrandefriheten när det offentliga samtalet nästan uteslutande sker på nätet? P3 Dystopia pratar språknormer, hets mot folkgrupp och förbjudna ord. Och så tar vi reda på hur det faktiskt är att bli "canceled".

Hur ideologiskt styrda är våra bibliotek? Vilken uppgift har de i samhället? Och på vilka sätt skyddar vi bäst yttrandefriheten? Det är frågor som vi tar upp i veckans Hotspot, som har ett särskilt fokus på biblioteksvärlden. Gäst i programmet är Johan Sundeen, docent i idé- och lärdomshistoria.

I oktober 2020 får en historielärare i Paris halsen avskuren i vad som senare konstateras vara ett terrorattentat. En månad senare skakas Frankrike av ytterligare ett dåd. Bakgrunden till dåden är de omdebatterade Muhammedkarikatyrerna och det väcker liv i debatten om yttrandefrihet i landet. Dokumentären gjordes av Elsa Henriksdotter och Siri Hill, i november 2020. Producent var Siri Hill. Ljuden i dokumentären kommer från: Sveriges Radio, SVT, Aftonbladet, The Guardian, Reuters, BBC, BMFTV, TF1, AFP, AP, Euro News och Le Huff Post. Ansvarig utgivare: Caroline Lagergren.

Efter en rad brutala islamistiska attacker i Frankrike och Österrike höjs säkerheten runtom i Europa och EU kämpar med att få bort terrorpropaganda från nätet. Frankrikes president, Emmanuel Macron, kallade till toppmöte under tisdagen tillsammans med sin Österrikiske motpart Sebastian Kurz samt Tysklands Angela Merkel och EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel. Michel framförde redan inför mötet en rad förslag på hur radikalisering ska motverkas. Han anser bland annat att EU bör instifta en särskild utbildning för imamer. Förslag på hårdare gränskontroller, tuffare bevakning av internet och inskränkningar av religiösa samfunds verksamheter har gett upphov till snåriga debatter om säkerhet, religions- och yttrandefrihet. Detta handlar veckans avsnitt av Europapodden om! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Jacob Lalér Europapodden europapodden@sverigesradio.se