Podcasts about yttrandefriheten

Tjenare gott folk!Jag hoppas att ni alla har det fint och är omringade av familj, vänner och en massa kärlek oavsett om och vad ni firar. Podden kommer att ta en paus på två veckor och är tillbaka igen den 8 januari med väldigt intressanta gäster och ämnen som MDMA- och psykedelika-assisterad terapi, att vara ung kvinna inom svensk hiphop, övergrepp på SiS-boenden och mycket mer.Eftersom det har tillkommit en hel del nya lyssnare senaste tiden, vilket jag är oerhört tacksam för, så tänkte jag säga några ord om vad Yoshi's Podcast är för något och om mina tre grundprinciper som genomsyrar både den här podden och allting annat jag gör: Fred, Yttrandefrihet och Respekt. Eftersom jag är usel på att sitta själv och prata in i kameran så kommer jag att läsa innantill, jag hoppas att ni har överseende med det.Jag startade podden för att jag ville ha fler samtal i mitt liv. Min ambition är inte att bli känd eller att tjäna pengar på podden. Skulle det råka hända att jag i framtiden kan tjäna en slant på den så toppen, men jag gör i dagsläget ingenting aktivt för att uppnå det. Det enda jag är ute efter är att ha samtal med intressanta människor. Alla gäster som jag bjuder in bjuder jag in för att jag tycker att de verkar intressanta och för att jag tror att jag skulle ha ett givande samtal med dem. Jag blir glad om folk lyssnar och uppskattar samtalen, men ärligt talat är inte det min primära drivkraft. Om jag skulle välja gäster baserat på vad jag tror andra kommer att gilla så hade den här podden blivit något annat än det jag vill att den ska vara. Även om ingen lyssnade skulle jag fortsätta, för det är just samtalen i sig som driver mig - folks uppskattning är en välkommen bonus.Jag gör allt som har att göra med podden själv. Bokar, spelar in, redigerar, publicerar, klipper videor till sociala medier och så vidare. Jag gillar att ha det så, men det innebär en hel del jobb när man publicerar ett avsnitt i veckan som jag nu har gjort i snart tre år. Av den anledningen behöver jag också ha några avsnitt på lager för att kunna upprätthålla det schemat. Därför går det i regel några veckor mellan att ett avsnitt spelas in och att det publiceras. Det är en balansgång då man varken vill att det spannet ska bli för långt eller för kort så att det blir stressigt att fixa allt, men det har väl mestadels gått bra hittills.Som nämnt är det just samtal jag är ute efter, inte intervjuer. Jag förbereder inte specifika frågor eller mallar, utan låter samtalet föra oss framåt och anser att ingenting är tabu att prata om. Ibland har jag gäster med kontroversiella åsikter, idéer eller bakgrunder. Det finns skilda tankar om hur sådant bör hanteras. Vissa tycker att det är mitt ansvar att tillrättavisa eller ta avstånd från någon som uttrycker en osmaklig åsikt i min podcast. Min inställning är en annan. Jag vill förstå hur personen landat i sina åsikter, oavsett hur hemska de må vara i andras, eller mina egna, ögon. Jag tror att respektfulla samtal blir ännu viktigare ju större våra meningsskiljaktigheter är, för alternativet när vi inte pratar med dem vars åsikter vi ogillar är att vi istället löser konflikter på andra, mer destruktiva, sätt. Min inställning är inte för alla och det respekterar jag till fullo. Som tur är finns det många olika poddar att lyssna på.Tack för att du väljer att lyssna på just min!Nu några ord om mina tre grundprinciper.FredIngenting är viktigare än fred. Fred är grundförutsättningen som krävs för att konst, vetenskap, kärlek, filosofi, naturvård och allt annat vi håller kärt ska kunna frodas. Krig är det lägsta tillstånd ett samhälle kan sjunka till. Det tar oss tillbaka till en tid då ordet civilisation inte ens gick att yttra, en tid före ordet i sig. Som ett primitivt djur agerar människan i krig på sina instinkter för att överleva, för att hålla sina barn vid liv. Kriget får oss att bli något mindre än människor, något mycket farligare. Än mer skrämmande är att det bland oss finns de som suktar efter detta tillstånd, ser det som en frigörelse där de får leva ut sina fantasier på sina bröders och systrars bekostnad. Ingenting är viktigare än fred. De mörka avgrunderna i vår natur som kriget exponerar - motvilligt i vissa, med iver i andra - är något vi med allt vi förmår måste hålla borta från att se dagens ljus.Krigets kostnader mäts inte enbart i döda kroppar, förflyttade gränser och förstörd infrastruktur. Det för även med sig misstro och generationer av förgiftade relationer, varaktig ekonomisk avveckling i de drabbade länderna och påfrestande migration till icke drabbade länder, samt osynliga psykologiska och relationella följder som drabbar även de lyckligt lottade som överlever och tar sig till säkerhet. Min familj undvek det värsta när vi flydde från Jugoslaviens kollaps under 90-talet och anlände till Sverige som flyktingar. Mamma, pappa, min bror och jag. Jag är evigt tacksam för att vi som familj fick en ny chans i ett fantastiskt nytt land samtidigt som våra närmaste släktingar överlevde. Vårt släktträd bestod, men kriget slet loss dess grenar och planterade dem som sticklingar på andra sidan kontinenten eller till och med andra sidan Atlanten. Vi har aldrig kunnat samlas för att fira varken jul eller någon annan högtid tillsammans och kommer aldrig att göra det, utan vi är glada om vi lyckas träffa några släktingar i taget en gång om året. Vår berättelse är inte unik och, återigen, en förhållandevis lycklig sådan. Jag kan inte föreställa mig hur det är att vara ett av de stackars barn vars hela släkt utrotas av fallande bomber, som sedan ska navigera resten av livet utan någon anhörig som kan hjälpa, vägleda och älska dem. Vem kan klandra barnet om det växer upp till att hata de skyldiga och slänga nya bomber som fortsätter krigets onda spiral?Ingenting är viktigare än fred. Glöm inte bort det när representanter för en vinstdrivande krigsindustri, ambitiösa politiker och blodtörstiga kommentatorer i media försöker få dig att tro något annat. För det sista vi vill är att få lära oss den hårda vägen hur sant det är.YttrandefrihetJag har tidigare beskrivit yttrandefriheten som något vi människor har hittat på, men jag har sedan dess kommit att ändra min uppfattning. Vi föds med en total yttrandefrihet som vi har fått av gud, universum, naturen eller vad du än väljer att tro på. Det finns inga naturlagar som stoppar oss från att yttra vilka ord vi än vill. Det är endast vi människor som sätter begränsningar för vad vi tillåter oss själva och varandra att yttra.En del begränsningar är kloka, så som förbud mot hot och förtal, men inga begränsningar på vår naturliga yttrandefrihet bör införas utan ordentlig eftertanke eller tas lättsamt. Det fria ordet, och garantin om att inte straffas för att man yttrar det, är bland det vackraste och viktigaste vi har. Från denna frihet mynnar alla andra. Stryp yttrandefriheten och se de övriga raseras. Yttrandefriheten är vår trygghetslina, vårt sätt att hålla tyranni borta. Vi är bortskämda efter decennier av makalös frihet i vår del av världen och har glömt bort att tyranni står för en överväldigande del av vår historia. Vi tror att vi kan tumma på yttrandefriheten utan att falla tillbaka. Vi har fel.Västvärldens respekt för det fria ordet och fri journalistik är idag i ett sorgligt skick. Nya inskränkningar av press- och yttrandefriheten införs med i princip totalt stöd från både regering och riksdag, oavsett färg på slipsen, från utlandsspionerilagen till förbud mot förolämpning av tjänsteman. Inskränkningar som säljs in med ståtliga ord om rikets säkerhet eller skydd av minoriteter, men som riktas mot avsiktligt vagt definierade “förbrytare” och som inom kort börjar användas av de med makt mot alla som utmanar dem. Om vi ger våra ledare makten att tysta oss, så ger vi dem makten att begå vilka brott de vill, som många exempel från vår historia vittnar om.Men vi har något idag som vår historia saknar. Modern teknologi har gjort det fria ordet svårare att kontrollera än någonsin tidigare. Det är anledningen till att så många av dessa lagändringar sker nu. Det är ett fallerande etablissemangs spasmiska försök att kontrollera det vi säger, skriver och tänker. Försök som kommer att misslyckas, men som kommer att orsaka lidande längs vägen och som kräver att vi motverkar dem. Om du som jag värnar om att vi ska få yttra våra tankar, även när de går emot konsensus eller är obekväma, låt dig inte svepas med i hysterin om desinformation och censur - för ingen individ eller grupp kan ha makten att avgöra vad som får och inte får sägas utan att missbruka den. Du föddes med total yttrandefrihet. Tänk väldigt noga innan du tillåter någon annan att begränsa den.RespektIngen kan kräva att du älskar alla dina medmänniskor lika mycket. Ingen kan förvänta sig att du ärligt tycker exakt lika mycket om varje etnicitet, sexuell läggning, religion, ideologi eller annan kategori som vi så flitigt lyckas dela in oss själva i. Det är svårt, om inte omöjligt, för de flesta av oss att göra det. Men att behandla alla människor vi möter med värdighet och respekt är inte svårt. Det är inte svårt att titta en person i ögonen och se individen i stället för kategorin. Tyck vad du vill tycka om de yttre skiljelinjer som separerar oss, men behandla dina medmänniskor med den respekt som våra inre samhörigheter förtjänar, vår delade strävan efter liv, hopp och kärlek. Det är inte för mycket begärt. En vacker dag kan du själv tillhöra fel kategori i din betraktares ögon. När den dagen kommer hoppas jag att ni båda redan har lång erfarenhet av att inte låta det styra hur ni agerar mot varandra.Tack för att du har lyssnat. Jag tar inte för givet en enda sekund av din tid som du väljer att lägga på mig och min podcast.God jul, gott nytt år, glad vad du än firar och vi ses igen 2026! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Yttrandefrihetens gränser diskuteras allt oftare, i synnerhet i relation till islam. Hur påverkas svensk yttrandefrihet i praktiken av demografin, säkerhetsläget och globaliseringen? Andreas Ericson diskuterar med Paulina Neuding och Sakine Madon, författare till ”Till kättarens försvar”.

Världen samlas för framtiden på två olika fronter. Just nu pågår både klimatmötet COP30 i Belém i Brasilien och Unescos 43:e generalkonferens i Samarkand i Uzbekistan. Samtidigt placeras klimatforskarna i grupterapi i en ny dokumentär på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVERIGES RADIO PÅ PLATS PÅ COP30 – ÄR DET MYCKET KULTUR?P1 Kultur kopplar upp sig mot Ekots reporter Mona Hambraeus, på plats på COP30 i brasilianska Belém. En del av klimatmötet handlar om kultur, hur märks det på plats? Och är det något som sticker ut extra mycket? Bland annat delas det ut en tryckt informationskatalog (”Climate is Culture”) som utforskar kopplingen mellan kultur och klimat. Och i ”Gröna zonen”, som är öppen för allmänheten, ska det arrangeras utställningar och event. UNESCO LARMAR: YTTRANDERIHETEN DJUPDYKER!I slutet av månaden släpps UNESCO:s nya rapport om utveckling för yttrandefrihet i världen: UNESCO World Trends in Freedom of Expression and Media Global Report 2025. På konferensen i Samarkand presenterades delar av rapporten och andelen av världens länder som är fullvärdiga demokratier fortsätter att sjunka. 72 procent av världen befolkning lever nu i länder med autoritärt styre av olika grad, den högsta andelen sedan 1978. Rapporten nämner också AI och sociala mediejättarna som hot mot journalistiken – och utsattheten för journalister som rapporterar om klimatförändringarna. Hör Anna Herdenstam, vice ordförande för Journalistförbundet, och Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap och allmänhet, som båda var på plats på konferensen som rådgivare åt den svenska delegationen.NY DOKUMENTÄR SÄTTER KLIMATFORSKARE I TERAPISamtidigt som klimatmötet kickar igång på allvar i veckan går långfilmsdokumentären "Klimatet i terapi" upp på bio. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har pratat med regissören Nathan Grossman (”Greta”) och terapeuten Richard Beck som mötte klimatforskarna.WHEN WE SEE US – LILJEVALCHS VISAR ETT SEKEL AV SVART MÅLERIPå Liljevalchs konsthall i Stockholm öppnade nyligen den internationellt hyllade utställningen "When We See Us – Ett sekel av svart figurativt måleri". Med över 150 konstverk från 26 länder vill den ge en bred bild av svart konsthistoria och visas under rubrikerna "Vardagen", "Vila", "Triumf och frigörelse", "Sensualitet", "Andlighet", och "Glädje och fest". Kulturredaktionens Mårten Arndtzén och Expressen biträdande kulturchef och konstkritiker Valerie Kyeyune Backström har sett utställningen, där konstnärer som Lynette Yiadom-Boakye, Jacob Lawrence, Chris Ofili, Kudzanai Chiurai och Chéri Chénin medverkar.DET NYA USA TAR PLATS PÅ STOCKHOLM FILMFESTIVALKulturredaktionens och USA-poddens Roger Wilson, tidigare USA-korrespondent i San Francisco, har träffat regissörerna bakom filmerna ”An American Pastoral” och ”Mad Bills to Pay” som båda skildrar dagens USA. ESSÄ: RESERSÄLLSKAP – VÄNNER OCH FRÄMLINGAR SOM KOMMER NÄRATemat för veckans radioessäer från OBS är vänskap och idag ska det handla om resesällskap. Det kan vara någon väldigt nära, en bekant eller en total främling. Författaren och essäisten Henrik Nilsson argumenterar för ett nytt sätt att se på dessa möten.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin?I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende? När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Film:Pride - regi av Matthew WarchusBok: Ett lyckligare år - Jonas Gardell

Ekot bryter samarbetet med frilansare i Gaza, hur tänker andra redaktioner? Och så tar vi tempen på den brittiska yttrandefriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lokala journalister i GazaI veckan avbröt Sveriges Radio sitt samarbete med den Gazabaserade frilansjournalisten Baraa Lafi, efter ett avslöjande av stiftelsen Doku. Där framkom bland annat att hon tidigare varit inblandad i bojkottningskampanjer mot Israel, sponsrade av en högt uppsatt Hamastjänsteman. Det här väcker en större fråga: Går det att överhuvudtaget hitta oberoende lokala journalister i Gaza?Freddi Ramel intervjuar Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara, Expressens utrikesredaktör Erik Wiman och Nathan Shachar, utrikesreporter på DN.P4 Kronoberg gick vilse om davidsstjärnaFörra veckan publicerade P4 Kronoberg ett inslag med rubriken: Ministern bär davidsstjärnan mitt under känsliga konflikten. Det här väckte stark kritik: Hade P4 själva satt likhetstecken mellan judar i Sverige och Staten Israels krigföring? Erik Peterson ringde upp P4 Kronobergs kanalchef Marcus Sjöholm och intervjuar även Willy Silberstein, tidigare utrikeschef på Ekot och före detta ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism. Yttrandefriheten i StorbritannienFrågan om yttrandefrihet har varit väldigt aktuell i USA: men ett annat land där diskussionen går på högvarv är Storbritannien. Du kanske har sett bilderna på pensionärer med rullatorer som bärs bort av polis eller hört om komikern som arresterats för ett skämt han skrivit i sociala medier. Hur mår egentligen yttrandefriheten i Storbritannien? Joanna Korbutiak pratar med James Savage, ansvarig utgivare på The Local och ordförande för Utgivarna.

23 september. I Sakine Madons nya bok ”Till kättarens försvar” går hon igenom den svenska debatten kring yttrandefrihet, från dödsdomen mot Salman Rushdie på 1980-talet till dagens diskussioner om koranbränningar och Palestinademonstrationer. Andreas Ericson intervjuar henne.

En av de stora pratshowerna i USA, Jimmy Kimmel Live, stoppades efter ett uttalande som programledaren gjorde om mordet på högerdebattören Charlie Kirk. Vad innebär detta för yttrandefriheten i USA? Samtal med Roger Wilson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LISA LANGSETH OM DIAGNOSHYSTERI OCH SVÅRIGHETEN ATT TALA OM ”SJÄLEN”Möt regissören och manusförfattaren Lisa Langseth som efter framgångarna med Netflix-serien ”Kärlek och anarki” nu är bioaktuell med ”The Dance Club” – en dramakomedi om psykisk ohälsa, gruppdynamik och behovet av att ... ja, hämnddansa framför personer som fått en att må dåligt. SÅ BLEV DEN ISRAELISKA FILMEN ”THE SEA” ETT SLAGTRÄ I VÄRLDSPOLITIKENDen israeliska filmen ”The Sea” – om en palestinsk pojke på Västbanken som drömmer om att få se havet – har blivit storpolitik med anledning av kriget i Gaza. Vår filmreporter Emma Engström berättar mer.PIPILOTTI RIST LEKER MED GRAVITATIONEN PÅ KONSTHALLEN ACCELERATORUtställningen ”Gravity, Be My Friend” av den banbrytande videokonstnären Pipilotti Rist visas just nu på Accelerator i Stockholm. Det rör sig om drömlika installationer, där kropp, begär och genus utforskas med humor, poesi och teknologisk innovation. Hör konstkritikern tillika Sydeuropa-korrespondenten Cecilia Blomberg om Pipilotti Rist och hennes verk. KULTURKANON-KLASSIKERN: ”ETT DRÖMSPEL” AV AUGUST STRINDBERGI vår programserie Klassikern väljer vi den här månaden verk ur den svenska kulturkanon. Nu är det nu dags för August Strindbergs drama Ett drömspel från 1902. Jenny Teleman berättar om drömspelets turbulenta tillkomst och om ett äktenskap i upplösning. Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Yttrandefriheten är en ständigt debatterad fråga. Hur viktig är denna frihet för oss? Och när kan vi tänka oss att inskränka den? Detta är en repris av ett väldigt stimulerande samtal med Sakine Madon för några år sedan. Diskussionen utgår från Sakines bok "Inget är heligt" som handlar om yttrandefrihetens historia i Sverige och undersöker samtida exempel som Lars Vilks för att förstå ämnet.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera aktuella lagförslag hotar journalisters möjligheter att granska makten. Allt från grundlagsändringar som kan stoppa rättsdatabaser, ökad sekretess i domstol, mer statlig övervakning med signalspaning och bakdörrar i krypterade appar. Hur påverkas pressfriheten? Varför är politikerna så tysta?   Lyssna på denna insplening av Journalistförbundets seminarium "Hur påverkar lagförslagen press- och yttrandefriheten i Sverige?"  Medverkar gör: Ulrika Hyllert, ordförande , Journalistförbundet Diamant Salihu, journalist, SVT   James Savage, ordförande, Utgivarna Malin Höök, director of finance & risk solutions, Dun & Bradstreet Tove Carlén , moderator , Journalistförbundet

Yttrandefriheten är den aspekt av demokratin som påverkats mest i den autokratiseringsvåg som pågår just nu, och trenden med av-demokratisering i världen är kraftigare idag än vad den var på 1930-talet. I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för V-Deminstitutet som mäter demokratinivåer i världens länder. Vad menade Staffan I. Lindberg när han sa att USA inte längre kan klassas som en liberal demokrati? Hur påverkar den utvecklingen oss i Sverige, och vad kan vi lära oss av den autokratisering som skett i Turkiet och Ungern de senaste åren? Vilka aspekter av demokratin ser V-Deminstitutet är på nedgång i Sverige? Och vad kan varje enskild medborgare göra för att stå upp för demokratin?

Vad betyder yttrandefrihet? De senaste åren har innebörden av ordet blivit någon form av tolkningsfråga. Inte bara inom amerikansk politik där begreppet ofta används, utan även på de största sociala medier-plattformarna som nu har valt att ta bort sina faktagranskningsfunktioner. Ändringen har inte bara inneburit bredare åsiktsfrihet utan även ett större flöde av desinformation - där propaganda har lika mycket rätt att existera som vilka andra poster som helst.

Civilklädda män från den amerikanska migrationsmyndigheten griper en ung man i New York i mars 2025. Han heter Mahmoud Khalil och har blivit en framträdande figur i pro-palestinska demonstrationer vid elituniversitetet Columbia. Nu har han blivit måltavla för Donald Trumps hårda tag mot studenterna som protesterar mot kriget i Gaza. Khalil anklagas för att stödja Hamas – och trots att det inte finns några åtalspunkter riktade mot honom vill Trumpadministrationen utvisa Khalil. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med DN:s USA-korrespondent Björn af Kleen. Producent: Måns Mosesson och Sabina Marmullakaj.

På säkerhetskonferensen i München kritiserade USA:s vicepresident JD Vance Europas bristande yttrandefrihet. Europeiska makthavare menar dock att Europa är demokratins högborg och har utmärkt yttrandefrihet. Hur står det egentligen till med den saken?Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=uzZcCCdPEFILäs mer om Det fria Sverige på https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

På säkerhetskonferensen i München kritiserade USA:s vicepresident JD Vance Europas bristande yttrandefrihet. Europeiska makthavare menar dock att Europa är demokratins högborg och har utmärkt yttrandefrihet. Hur står det egentligen till med den saken? Inlägget Har JD Vance fel om yttrandefriheten i Europa? dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

6 februari. I veckan dömdes Salwan Najem, som tillsammans med Salwan Momika anordnade koranbränningar i Stockholm 2023, för hets mot folkgrupp. Vad betyder domen? Hur påverkar den debatten om yttrandefrihet? Andreas Ericson diskuterar med Sakine Madon, redaktör på tidningen Fokus.

När faller allas rätt till fri åsiktsbildning över kanten? Regeringar från både höger och vänster har steg för steg inskränkt yttrandefriheten, skriver journalisten Nils Funcke. Han har för Kvartals räkning gått igenom genomförda och planerade ändringar i grundlagarna sedan 2015. Utlandsspionerilagen innebär exempelvis att utländska aktörer kan tysta och förhindra samhällsdebatt i Sverige. Inläsare: Magnus Thorén

En tryggare miljö där Facebook och X och ägare som Elon Musk tvingas ta större ansvar för näthat och desinformation, eller ett allvarligt hot mot vår yttrandefrihet? EU:s lagpaket Digital services act och vågen av regleringar som just nu sköljer över västvärldens digitala plattformar har väckt starka känslor. Skyddar det här oss från falska nyheter eller tystar lagarna bara obekväma röster? Med Göran Fröjdh, journalist på Kvartal och Daniel Westman, juridisk expert. Programledare: Magnus Thorén.

Brottet hets mot folkgrupp tillkom på legitim grund, men riskerar att komma i konflikt med yttrandefriheten. Lagstiftaren målar in sig i ett hörn om man tror att alla fobier kan utdrivas exorcistiskt med hjälp av kriminalisering, skriver professor emerita i straffrätt Suzanne Wennberg. Inläsare: Magnus Thorén

En tryggare miljö där Facebook och X och ägare som Elon Musk tvingas ta större ansvar för näthat och desinformation, eller ett allvarligt hot mot vår yttrandefrihet? EU:s lagpaket Digital services act och vågen av regleringar som just nu sköljer över västvärldens digitala plattformar har väckt starka känslor. Skyddar det här oss från falska nyheter eller tystar lagarna bara obekväma röster? Med Göran Fröjdh, journalist på Kvartal och Daniel Westman, juridisk expert. Programledare: Magnus Thorén.

Just nu pågår en strid om hur människor ska få uttrycka sig på sociala medier. Politiker, nätjättar, journalister, opinionsbildare och vanligt folk befinner sig i en dragkamp mellan mer frihet eller mer regleringar. På ena sidan står de som vill begränsa så att inte trafficking, mobbing och desinformation ska få spridas på nätet. På andra sidan står dem som menar att ingen fullödig demokrati kan finnas om inte fri åsiktsbildning existerar. Båda sidorna har bra och fullgoda argument. Men går det att ha både och eller kommer den ena sidan vinna på den andras bekostnad? Det samtalar vi om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Aron Flam som är komiker, författare och producent av podden Dekonstruktiv kritik. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠⁠

Flera politiska förslag som påverkar oss i mediebranschen är i höst aktuella på olika sätt. Bland annat ska flera utredningar om grundlagsförändringar presenteras. Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, har tagit fram sju frågor att ha koll på hösten 2024 som påverkar yttrandefriheten.  Tove Carlén sammanfattar också det senaste om public service-utredningen, den avslutade remissrundan om ett nytt tidskriftsstöd och att det kritiserade fotoförbudet av skyddsobjekt åter hamnat i fokus. 

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Yttrandefriheten i Sverige är under attack – och detta under förevändningen att bekämpa hat och desinformation.   Vem ligger bakom angreppen på yttrandefriheten? Kan vi verkligen lita på att politiker kan avgöra vad som är sant och falskt? Och vad händer med ett samhälle där medborgarna inte längre tillåts vara anonyma på internet?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om ÅSIKTSKONTROLL.

Professor Martin Kulldorff intervjuas av Magnus Thorén. I våras fick Martin Kulldorff sparken från ansedda Harvard Medical School. Orsaken var att han under coronapandemin hade motsatt sig den amerikanska strategin gällande nedstängningar, stängda skolor och vaccination av unga. I Fredagsintervjun berättar Kulldorff om hur han som professor censurerades och om varför han anser att yttrandefriheten på allvar nu är hotad i väst.

Professor Martin Kulldorff intervjuas av Magnus Thorén. I våras fick Martin Kulldorff sparken från ansedda Harvard Medical School. Orsaken var att han under coronapandemin hade motsatt sig den amerikanska strategin gällande nedstängningar, stängda skolor och vaccination av unga. I Fredagsintervjun berättar Kulldorff om hur han som professor censurerades och om varför han anser att yttrandefriheten på allvar nu är hotad i väst.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med politiska chefredaktören för Uppsala Nya Tidning, författaren och skribenten Sakine Madon, om hennes nya bok “Inget är heligt” och om den svenska yttrandefriheten. De pratar om hur yttrandefriheten uppstod i Sverige och hur den fungerar i praktiken idag. De pratar även om identitetspolitik, hets mot folkgrupp och antirasism.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. Joel Halldorf reflekterar över religiös och sekulär ikonoklasm, och över möjligheten till samexistens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Mose kommer ner från det heliga berget Sinai möts han av en chockerande syn. De israeliter som han med Herren hjälp nyss befriat ur Egyptens slaveri, verkar redan ha glömt sin Gud. I stället sjunger och dansar de kring en guldkalv som de själva tillverkat. Utom sig av vrede kastar Mose stentavlorna med budorden till marken, sedan förstör han guldkalven. Han gör ett grundligt jobb: Bränner upp den, maler den till stoft och strör ut den i vattnet. Inte ett spår av den falska gudabilden ska finnas kvar.Mose är en ikonoklast, en som förstör religiösa bilder och symboler. Och han är varken den första eller den sista i historien. Såväl Koranen som en judisk Midrash berättar om hur Abraham – stamfader inom judendom, kristendom och islam – slår sönder avgudabilder i sin hemstad Hebron.I religionernas världar finns bilder, byggnader och böcker som betraktas som heliga. De påkallar de frommas respekt – men ibland slår vördnaden inför de egna bilderna över i våld mot andras symboler. En sådan linje löper genom religionernas historia: hebréerna krossar kanaanesiska statyer, kristna bränner judiska bokrullar, muslimer målar över kristna bilder, protestanter förstör katolska ikoner och så vidare.I dag hör vi så ofta om religion och våld att det är lätt att tro att två grupper med olika idéer om det heliga omöjligen kan leva fredligt tillsammans. För om den ena uppfattar något som heligt, då kommer den andra snart se det som sin heliga plikt att förstöra det. Men bredvid berättelsen om den religiösa ikonoklasmen löper en annan linje: En bortglömd historia som handlar om respekt för, ja till och med en nyfikenhet på grannarnas gudabilder.Den brittiske journalisten William Dalrymple upptäckte den under sina resor i Mellanöstern på 1990-talet. Här har kristna och muslimer levt sida vid sida i sekler, och genom åren har många stigar mellan dem trampats upp. Visst trätte de lärda om läran, men folkets perspektiv var annorlunda. De förhöll sig praktiskt till religionen och besökte heliga platser för att få hjälp. Om en viss plats erbjöd bot mot sjukdomar eller dåliga skördar då sökte sig många nyfikna dit, utan att fråga om platsen var kristen eller muslimsk. Huvudsaken var att man fick hjälp.I boken ”Från det heliga berget” berättar Dalrymple om ett besök vid helgonet Nebi Uris grav i Syrien. Här finns en helgedom som muslimer, katoliker och kristna armenier besöker för att sova en natt och förhoppningsvis vakna upp fria från åkommor. Den muslimske föreståndaren berättar att han nyss tagit emot en kristen flicka, som rest dit efter att helgonet visat sig för henne i en dröm. Hon tillbringade en natt där och vaknade upp frisk. Som tack återvände hon med en bagge som hon offrade till Nebi Uri.I en annan stad gästar han ett nunnekloster och inser att många muslimer deltar i gudstjänsten. De knäböjer på sina bönemattor och tänder ljus vid ikonerna, medan prästen svingar rökelsekaret och läser ur Bibeln. I Johannes döparens kyrka i Damaskus ber kristna och muslimer tillsammans inför relikerna från det helgon som båda religionerna hyllar. I Libanon finns en undergörande bild som lockar till sig både kristna och muslimer. Och så vidare. I dag har politiseringen av de religiösa identiteterna gjort att de förlorat sin porösa karaktär. Gränserna stärks, och stigarna mellan religionerna bevakas hårt. Det har gjort sådana här platser sällsynta – men några lever ännu kvar, som påminnelser om sedvänjor som en gång var utbredda. Dalrymple skriver: ”Det är först på 1900-talet som denna hävdvunna tolerans fått ge vika för en ny, hårdare islamistisk attityd, och det är inte förrän helt nyligen som den synkretism jag bevittnat blivit en raritet av oändligt värde.”Dessa folkliga mötesplatser, där man inte bara tolererar den andre utan faktisk tillber dennes heliga symboler, ger en annan bild av samexistensen än historien om ikonoklasm. Men båda är sanna, vilket påminner oss om att fromheten kan fungera både som bro och slägga. Den kan vara en väg till den andre, men också ett vapen mot henne.Det moderna sättet att hantera religiösa spänningar har stavats sekularisering. Om staten är neutral och religionen privat, då leder det till att religiösa spänningar desarmeras. Så har vi tänkt, och många gånger har det fungerat. Resultatet har blivit en sval tolerans med öppenhet mot mångfald. Som den amerikanske presidenten Thomas Jefferson formulerade det: ”Det skadar mig inte om min granne tror på tjugo gudar eller ingen gud. Det varken kostar mig pengar eller bryter benet på mig”.Toleransens styrka och svaghet är svalkan. I Jeffersons ord ryms inte bara öppenhet, där ekar också ett ointresse. Han bryr sig inte om vad hans grannar håller på med. Och om nyfikenheten saknas trampas det upp färre stigar mellan husen. I stället lever man sida vid sida som främlingar.Men främlingskap blir lätt till fiendskap, därför riskerar även den sekulära svalkan slå över i het ikonoklasm. ”Min vän”, skrev den franske upplysningsfilosofen Diderot i ett brev år 1765, ”om vi älskar sanningen mer än konsten, låt oss be att Gud sänder oss några ikonoklaster.” Han ville att Europa skulle bryta upp från sitt religiösa förflutna, och då behövde de gamla bilderna krossas – oavsett hur vackra de var. I denna revolutionära anda har sekulära ikonoklaster gett sig på religiösa symboler.Vi lurar oss om vi tror att sekulariserade samhällen inte betraktar något som heligt. Tvärtom kan både nationen, demokratin och mänskliga rättigheter beskrivas som heliga. Ganska ofta stöter man också på texter där politiker eller ledarskribenter säger att ”Yttrandefriheten är helig”. Det vill säga att rätten att kritisera andras föreställningar är en så viktig grundsten för demokratin att den inte får kränkas eller inskränkas.Men då och då dyker det upp personer som tar detta ett steg längre. Som inte nöjer sig med att vörda yttrandefriheten, utan betraktar det som sin heliga plikt att i yttrandefrihetens namn kränka eller förstöra symboler som andra betraktar som heliga. Man bränner heliga böcker och smädar religiösa symboler i ett slags yttrandefrihetsfundamentalism. Ikonoklasmen i vår tid följer alltså samma mönster som den gjort genom historien. En del stannar inte vid att vörda sitt eget utan känner ett tvingande behov av att ge sig på andras heliga bilder. Fromheten slår över i fanatism.Det verkar svårt att skapa en ideologi som är befriad från den ikonoklastiska frestelsen. Den letar sig in över allt. Men det bästa skyddet individen kan utveckla är nog en öppenhet som inte stannar vid sval tolerans, utan tillåter sig att vara nyfiken. Som inte bara rycker på axlarna och accepterar att den andre existerar, utan vågar besöka honom för att se vad som finns att upptäcka. Kanske inser jag då att den heliga bilden kan vara ett fönster till en värld som står öppen också för mig.Joel Halldorfkyrkohistoriker, författare och skribentLitteraturWilliam Dalrymple: Från det heliga berget – en resa i skuggan av det bysantinska riket. Översättning: Katarina Sjöström. Cordia i samarbete med Frikyrkliga studieförbundet, 2001.

Vad säger experterna om de nya lagar och utredningar som tillkommit på tryck- och yttrandefrihetsområdet? Hur påverkar ”snabbspår” och ensamutredningar kvaliteten på lagstiftningen? Vilken effekt får det på vår meddelar- och opinionsfrihet? Och vad innebär det i praktiken för viljan att använda sin yttrandefrihet att lagarna är svårtydda?  Tryckfrihetsexperten och debattören Nils Funcke, och Madelaine Seidlitz, jurist med expertis inom asylrätts- och migrationsfrågor, gästar Yttrandefrihetspodden för att prata om juridiken som omgärdar yttrandefriheten.

6 december. Jacob Mchangama leder The Future of Free Speech Project och även skrivit boken ”Free speech: A history from Socrates to social media”. Han pratar med Mattias Svensson om hur även världens demokratier blivit rädda för det fria ordet och i tilltagande utsträckning vill reglera det.

Andrew Doyle is a playwright, journalist, author and political satirist from Northern Ireland, who has created the character Titania McGrath and written for the fictional character Jonathan Pie. He joined GB News in 2021 and hosts the weekly show Free Speech Nation. Three of his most recent books are fresh off the press with Swedish translations.Andrew Doyles böcker De nya puritanerna, Yttrandefriheten och Woke finns att köpa i den svenska bokhandeln.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 29 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andrew Doyle is a playwright, journalist, author and political satirist from Northern Ireland, who has created the character Titania McGrath and written for the fictional character Jonathan Pie. He joined GB News in 2021 and hosts the weekly show Free Speech Nation. Three of his most recent books are fresh off the press with Swedish translations.Andrew Doyles böcker De nya puritanerna, Yttrandefriheten och Woke finns att köpa i den svenska bokhandeln.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 29 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juridikpodden är TILLBAKA. Vi tar ett helhetsgrepp på Koranbränningarna. Vi tar upp konst och journalistik som bryter mot lagen. Och Tove förkunnar sin kärlek till förvaltningsdomstolar. (Mårten är mer skeptisk.)

Thomas Bull, yttrandefrihetsexpert och justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, intervjuas av Staffan Dopping. Yttrandefriheten i Sverige tycks ha gått från att vara en styrka till att vara ett problem. Koranbränningarna har satt strålkastaren på en av våra grundlagsskyddade friheter, och allt fler röster talar för att det borde vara förbjudet att bränna religiösa böcker. Var går gränsen för det som får sägas? Vilka yttranden, om än vidriga och motbjudande, bör ha statens skydd? Och varför framstår det som att yttrandefriheten är ovanligt omhuldad i vårt land? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thomas Bull, yttrandefrihetsexpert och justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, intervjuas av Staffan Dopping. Yttrandefriheten i Sverige tycks ha gått från att vara en styrka till att vara ett problem. Koranbränningarna har satt strålkastaren på en av våra grundlagsskyddade friheter, och allt fler röster talar för att det borde vara förbjudet att bränna religiösa böcker. Var går gränsen för det som får sägas? Vilka yttranden, om än vidriga och motbjudande, bör ha statens skydd? Och varför framstår det som att yttrandefriheten är ovanligt omhuldad i vårt land?

Varför ska vi ha massa kyrkor i Stockholms innerstad när vi kan riva dem och bygga höghus av glas och betong istället? Ja, det undrar Timbros Fredrik Kopsch vilket ger oss anledning att tala om arkitektur och stadsplanering. Men vi följer även upp rapporteringen kring socialdemokratiska Kombilotteriets utsugning av fattigpensionärer, tittar på Irlands nya lag för att inskränka yttrandefriheten och gläds åt nationalistiska framgångar i Sverige.

10 februari. Ett avslaget tillstånd att demonstrera utanför Turkiets ambassad leder till hårda diskussioner när Mattias Svensson, Peter Wennblad och Maria Ludvigsson sammanfattar veckan. Andreas Ericson försöker fördela ordet.

I tisdags sa statsminister Ulf Kristersson att svenskarna ska "fundera över hur vi agerar", han uppmanade till lugn och besinning, yttrandefrihetsexpert Nils Funcke menar att detta är en inskränkning av yttrandefriheten. Vi pratar med Nils om var gränsen för yttrandefrihet går. Är det okej att bränna Koranen? Vad räknas som hets mot folkgrupp? Dessutom pratar vi om Erdoan-dockan. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Navid pratar med politiska chefredaktören för Uppsala Nya Tidning, författaren och skribenten Sakine Madon om hennes nya bok “Inget är heligt” och om den svenska yttrandefriheten. De pratar om hur yttrandefriheten uppstod i Sverige och hur den fungerar i praktiken idag. De pratar även om identitetspolitik, hets mot folkgrupp och antirasism. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framföra ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter. Maila feedback, kritik och videor på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Mattias Svensson samtalar med Sakine Madon om hennes bok ”Inget är heligt” och en svensk yttrandefrihetsdebatt som rör Lars Vilks, Rasmus Paludan, lättkränkta studenter, gangsterrap och Torgny Segerstedt.

Yttrandefriheten tar vi kanske för självklar, men den hotas både från höger och vänster och från de religiösa. Tur då att Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning har tänkt på det här och skrivit boken "Inget är heligt - Sverige och debatten om yttrandefriheten". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Sakine Madon: Elisabeth-Ohlson-Wallin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Dan, Magnus och Björn är åter samlade och talar om yttrandefrihet, både på nätet och på gatan. Dessutom tittar vi närmare på det franska presidentvalet och den kinesiska snuvan som verkar göra en comeback i maj.Digital Service Act: EU vill inskränka yttrandefriheten på nätet, men kanske är det nödvändigt? Vi vrider och vänder på för- och nackdelar med att "alla får komma till tals". Presidentvalet i Frankrike: Marine Le Pen gick framåt men förlorade ändå klart mot Macron. Vi resonerar kring den parlamentariska bubblan och de små segrarnas strategi. Islam kontra yttrandefriheten: Rasmus Paludan nekades demonstrationstillstånd i Borås; en seger för islamismen eller en bra lösning av polisen? Bo Rothstein vill hursomhelst gå ännu längre.Kinasnuvan på tapeten snart igen: Folkhälsomyndigheten varnar för ny "topp" i coronaspridningen i maj: Kan vi förvänta oss nya restriktioner framöver, eller är den tiden förbi?Bli stödprenumerant: https://www.svegot.se/product/stodprenumeration-for-radio-svegot/Ge en gåva: https://www.svegot.se/product/gava-till-radio-svegot/

Det fria Sveriges ordförande Dan Eriksson skriver om varför yttrandefriheten har en svår tillvaro inom mångkulturen, men varför den är viktig att försvara ändå.Läs artikeln på https://detfriasverige.se/yttrandefriheten-standigt-under-attack-i-det-mangkulturella-samhallet/Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Vem ska bestämma vem vi får lyssna på? Vad skapar grogrund för konspirationsteorier? Och varför ska vi lyssna på dem vi inte håller med? Det är frågor som vi tar upp om i veckans Hotspot. Vi pratar bland annat om den läsande, den lyssnande och den tittande generationen. Vi pratar också om agendasättande journalistik, monokultur och ”average Joe”. Gäst i programmet är Johan Westerholm, grävande journalist och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se.

Håller yttrandefriheten på att försvagas i Sverige? Vad kan vi lära oss av dess förkämpar? Och hur mår det fria samtalet på våra sociala medie-plattformar? Det är frågor som vi tar upp i veckans Hotspot där vi bland annat pratar om Gustav V, Carl Johan De Geer och Thomas Mattsson. Gäst i programmet är Johan Westerholm, grävande journalist och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se.

Ronie Berggren intervjuar Katerina Janouch om ett åtal om grovt förtal som väntar henne för att hon berättat om en skola där en lärare pressade en 9-årig kristen flicka att mot sin vilja leva sig in i rollen som muslim. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin EU är på väg att besluta om nya nätlagar som innebär stor förändring för vad man får säga och publicera på internet. Kan det vara ett hot mot yttrandefriheten? Juridikprofessorn Sanna Wolk reder ut detta. Stina Vickhoff kör veckans ettikettsbrott, nämligen om man får snylta på andras streamingtjänster. Christian Olsson från Radiosporten ger oss senaste OS-nytt och så pratar vi med Essy Klingberg om den nya populära appen BeReal.

Rätten att säga vad man tycker och tänker ses ofta som en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Men hur mår vår yttrandefrihet egentligen? Kan vi ha tagit den för givet? Vad är det vi får och inte får säga? Vem bestämmer? Vad säger lagen? Och vad händer med yttrandefriheten när det offentliga samtalet nästan uteslutande sker på nätet?  P3 Dystopia pratar språknormer, hets mot folkgrupp och förbjudna ord. Och så tar vi reda på hur det faktiskt är att bli "canceled".

Rätten att säga vad man tycker och tänker ses ofta som en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Men hur mår vår yttrandefrihet egentligen? Kan vi ha tagit den för givet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det vi får och inte får säga? Vem bestämmer? Vad säger lagen? Och vad händer med yttrandefriheten när det offentliga samtalet nästan uteslutande sker på nätet? P3 Dystopia pratar språknormer, hets mot folkgrupp och förbjudna ord. Och så tar vi reda på hur det faktiskt är att bli "canceled".

Rätten att säga vad man tycker och tänker ses ofta som en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Men hur mår vår yttrandefrihet egentligen? Kan vi ha tagit den för givet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det vi får och inte får säga? Vem bestämmer? Vad säger lagen? Och vad händer med yttrandefriheten när det offentliga samtalet nästan uteslutande sker på nätet? P3 Dystopia pratar språknormer, hets mot folkgrupp och förbjudna ord. Och så tar vi reda på hur det faktiskt är att bli "canceled".

Efter en rad brutala islamistiska attacker i Frankrike och Österrike höjs säkerheten runtom i Europa och EU kämpar med att få bort terrorpropaganda från nätet. Frankrikes president, Emmanuel Macron, kallade till toppmöte under tisdagen tillsammans med sin Österrikiske motpart Sebastian Kurz samt Tysklands Angela Merkel och EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel. Michel framförde redan inför mötet en rad förslag på hur radikalisering ska motverkas. Han anser bland annat att EU bör instifta en särskild utbildning för imamer. Förslag på hårdare gränskontroller, tuffare bevakning av internet och inskränkningar av religiösa samfunds verksamheter har gett upphov till snåriga debatter om säkerhet, religions- och yttrandefrihet. Detta handlar veckans avsnitt av Europapodden om! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Jacob Lalér Europapodden europapodden@sverigesradio.se