Podcasts about deltagarna

Föreläsningen "Få ut max av ChatGPT" visar hur du kan använda AI för att underlätta både i arbete och vardag. Du lär dig att mata ChatGPT med relevant input, använda röstkommandon och få hjälp med allt från textskapande till daglig planering. Med konkreta exempel och en lättsam ton får du inspiration att integrera ChatGPT i din vardag.Föreläsningen i 5 punkter– Upptäck bredden i ChatGPT – använd verktyget i alla delar av ditt liv.– Chatta på språng – prata med ChatGPT via appen för snabb hjälp.– Ge AI mer att arbeta med – mata den med text, bilder och dokument.– Planera med enkelhet – från resor till veckomatsedlar och träningsprogram.– Spara tid – låt ChatGPT sköta mejlsvar, mötesanteckningar och sammanfattningar.Få ut max av ChatGPT – måla med alla färgerFöreläsningen börjar med tanken att de flesta bara använder en bråkdel av ChatGPTkapacitet, som att måla med en färg när hela paletten finns tillgänglig. Med AI kan vi utforska fler nyanser, likt Veronica Maggios låt:"Jag vill ha svart, vill ha vitt, vill ha alla färger."Bic-penna eller Mont Blanc?Många ser ChatGPT som en Bic-penna – något simpelt och snabbt. Men rätt använt är det som en Mont Blanc – kraftfullt och mångsidigt. Målet är att inspirera till ett bredare användande av AI, och deltagarna visar stort intresse.På jobbet och i vardagenUndersökningar visar att majoriteten använder ChatGPT både privat och på jobbet, och många har uppgraderat till Plus-versionen. Föreläsningen understryker att AI kan vara ett bollplank som sparar tid, inspirerar, och förenklar – och att det finns otaliga sätt att använda verktyget.Lek, lär och maxa användningenFöreläsningen påminner om vikten av att ha roligt med ChatGPT för att lära sig mer. Genom lek, som att gissa en kändis, blir stämningen avslappnad och deltagarna får prova på att använda AI interaktivt. Men med en påminnelse: även när ChatGPT svarar snabbt, är det viktigt att dubbelkolla fakta.Att tala med ChatGPT via appen är en annan praktisk funktion, som gör det enklare att använda AI även när du är upptagen. Det uppmuntras att prova nya sätt att interagera och ge AI personligt anpassad input.Mer än bara text – bilder och analysChatGPT kan hantera bilder och dokument och ger t.ex. analyser baserat på innehåll i bilder eller skärmdumpar. Föreläsningen visar hur detta fungerar med exempel som att låta AI gissa hundraser eller skapa Lego-figurer. En visuell demonstration av AI:s potential.Använd ChatGPT i vardagenFöreläsningen listar 12 användningsområden för ChatGPT som hjälper med planering, ekonomi och dagliga beslut. AI kan skapa veckomatsedlar anpassade till familjens matpreferenser, föreslå resplaner eller jämföra produkter som elbilar. Deltagarna påminns om att vara källkritiska, särskilt vid ekonomiska beslut.Träning och hobbyprojekt är andra områden där ChatGPT kan bidra – från att skapa träningsscheman till att hjälpa dig strukturera ditt nästa kreativa projekt.Vardagligt stödChatGPT är även ett bollplank för tips kring personlig utveckling och praktiska problem, från hur man hanterar stress till att fixa en trasig cykelkedja. För underhållning ger AI serietips baserat på dina preferenser och hjälper föräldrar att skapa scheman som engagerar barnen.På jobbet – struktur, effektivitet och kreativitetChatGPT fungerar som en smart assistent på jobbet, med funktioner som projektplanering, hjälp med att prioritera och reducera distraktioner. AIkan även hjälpa till att skapa mötesanteckningar, dokumentera idéer och brainstorma för contentproduktion.Avslutning – tusen sätt att använda ChatGPTVi närmar oss slutet, men potentialen i ChatGPT är nära obegränsad. Det kan korrekturläsa, översätta, eller hjälpa dig bygga en egen version med Canvas-funktionaliteten. Du uppmanas att använda alla färger i din palett – både på jobbet och i vardagen – och se vad ChatGPT kan göra för att underlätta ditt liv.

Döda är vi när alla hjärnfunktioner oåterkalleligt är borta. Men om hjärta och andning stannar kan man få en glimt. Över den funderar Jimmy Vulovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En människa kämpar sig igenom dödsskräck, smärta och meningslöshet. Livet går. Det kommer en dotter, en son. Långt senare vilar en gammal döende hand i en yngre och för en kort stund får döden belysa livet. Att allas vårt oundvikliga slut bär livsinsiktens början i sig är sedan länge känt i skönlitteraturen. Ett av de mest gripande exemplen är Ivan Iljitjs död som Leo Tolstoj tecknar med mästerlig hand i en kortroman med samma namn från 1886. I den får vi följa hans liv av social och materialistisk ytlighet tillsammans med dottern, sonen och hustrun ända tills döden låter honom förstå den egentliga meningen. Även filosoferna är väl medvetna om allt det där. Livet kan enbart förstås baklänges men det måste levas framlänges, skriver Søren Kierkegaard i en notering från 1843. När man läser hans tanke högt låter den som en självklarhet, så pass självklar att dess innebörd ofta glöms bort. Ungefär som då vi i berättelser gång på gång låter oss överraskas av bra intrigvändningar. Vi vet ju alla att något kommer ske, något som förklarar allt som redan har varit. Det är en självklarhet. Ändå förvånas vi när det väl händer. Skönlitteratur liknar på det viset livet. Berättelser kräver också ett slut för att början och mitten ska fullbordas och förstås. Att läsa är därför som en övning i att leva och att dö.”Jag levde alltså mitt liv en gång till. Jag träffade människor jag inte ägnat en tanke på 50 år, jag visste vad de hette och vad de tänkte och vad jag tänkte.” Orden kommer från en man som var 74 år då han dog. Hjärtstillestånd. Kliniskt död men efter 1 minut och 40 sekunder återupplivades han av överläkaren Hans Zingmark som senare intervjuade mannen för en forskningsstudie om nära döden-upplevelser. Anders, som den avlidne kallas i studien, fortsätter: ”Hela mitt liv i detalj igen på 1 minut 40 sekunder – hur gick det till? Den sista dagen jag levde om, var när jag tittade på dig och mötte din blick.” Hans Zingmark kunde naturligtvis inte svara på hur det hade gått till. Ingen kan det. Men i studien ”Near-death experiences and the change of worldview in survivors of sudden caridac arrest”, som han 2022 skrev med Anetth Granberg Axèll, finns många andra svar. I den bekräftas nämligen på ett fascinerande sätt flera slutsatser från både tidigare forskning och från den beprövade livserfarenhet som kommer till uttryck i exempelvis skönlitteratur.Ett varmt sken och en härlig känsla av att nå en annan dimension är ett återkommande tema i de fyra djupintervjuer som studien bygger på. Ljuset beskrivs som livfullt, fritt från all ondska någonstans bortom vår fysiska verklighet. Tyvärr är det långt ifrån alla som får uppleva det, i alla fall om vi ska tro den tidigare forskning som säger att bara mellan 10 och 20 procent av dem som rycks ur dödens käftar återvänder med en nära döden-upplevelse. Så kanske stämmer det som en gång har sagts om att alla inte får gå samma väg. Förvåning förenar också återvändarna. Tre av studiens deltagare saknade då de dog all tro på en existens bortom det materiella livet, men alla fick bevittna motsatsen och då försvann även deras tidigare rädsla för döden. Ungefär som Ivan Iljitj då han alldeles i slutet av den smärtsamma dödskamp som han aldrig ska få återvända ifrån febrilt letar efter sin gamla dödsskräck. Men den är borta. Självcentreringen som präglat hela hans liv lämnar honom också. Då befrias han och döden finns inte längre. I romanen står det skrivet: ”Istället för döden var ljus. – Jaså, är det så! sade han plötsligt högt. Så härligt!”Trams, säger skeptikern. Det där är bara historier som det inte finns några bevis för alls, sådant som människan i årtusenden berättat för att finna tröst och moralisera om hur vi bör leva. Nu vet vi bättre. För nu tror vi på Vetenskapen där vi kan mäta saker och ting. Och det stämmer givetvis som skeptikern säger att människan länge har berättat om evigheten. Många har moraliserat också. För redan i den direkt från muserna åkallade historien om Odysseus irrfärder finns det ju faktiskt två vägar ut ur livet, en för de få till de ljusa elyseiska fälten och en in i Hades mörkerrike. I elfte sången närmar sig hjälten de döda i mörkret. Odysseus söker där råd om livet och siaren Teiresias berättar vad han måste göra för att kunna ta sig hem igen. Och av sin mor får han veta vad som har hänt på Ithaka sedan han lämnade ön för att strida vid Troja. Överväldigad av starka känslor öppnar han sin famn mot modern och ”tre gånger, såsom en dröm eller skuggbild, vek hon tillbaka”. Varför, mor? Hon svarar honom att ”likt en dröm fladdrar själen kring sen den övergett kroppen”. Och då förstår ju vem som helst att undflyende väsen av det slaget inte låter sig mätas.Det omätbara finns överallt. Av någon anledning finns exempelvis Ivan Iljitj i mig. Där är han tillsammans med många andra fiktiva personer som har berört mitt liv. Därinne bor också verkliga människor som jag har förlorat. De som för en kort stund plötsligt kan bli så levande igen, som om de när som helst skulle kunna komma in genom dörren eller kanske slå en signal, trots att de är döda. Alla är de omätbara men det gör inte känslan av dem osann. Och det finns mycket, även inom Vetenskapen, som vi antar finnas bara på grund av spåren det efterlämnar. Ingen har ju ännu sett eller direkt mätt varken DNA-strängens dubbelhelix eller universums mörka materia. Ändå tror vi på båda delarna. Då borde ju även de spår döden lämnar vara värt något, i både fiktionen och verkligheten. Ivan Iljitj ser med dödens hjälp meningslösheten i det ytliga liv han levt. Han fick ingen möjlighet att återvända för att förändra det. Deltagarna i studien fick dock dö med livet i behåll och deras lärdomar liknar det som litterära röster ur evigheten ofta berättat om. De återvände alla med insikter om börjans och mittens betydelse, förstod att värdera nära relationer mer än materiella ting. Livet blev mer levande efter döden. Samtidigt fylldes deras syn på det liv som vi alla just nu lever oss igenom av en stor tacksamhet och respekt. Om inte det är värdefull kunskap så säg.Jimmy Vuloviclitteraturforskare och författare

Svenska versionen av Love is Blind är runt hörnet och vi har fått en smygtitt på deltagarna. Vilka sticker ut? Vilka är vi out på? Vem behöver joina bald-laget? Och vem har en blandning av Tyrese och Patrick Swayze (!?) som typ? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Deltagarna berättar om projektet Barnsäkert som används som en förebyggande insats inom barnhälsovården. Sara Heimdal, vårdutvecklare för barnhälsovården i Sörmland, berättar om arbetet i regionen i stort och Jenny Gårdman Sandberg, barnsjuksköterska, och Licelotte Löfberg, familjevårdare, berättar om hur de använder BarnSäkert på familjecentralen i Strängnäs. Lina Larsson från FoUiS är också med och berättar om sin roll. Du hittar transkribering och relevanta länkar på www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden

Gäster: Daniel Westman, Roger Nilsson, Johan Wallin Rundabordssamtal, är en mötesform där alla deltagare ges samma status och varje deltagares röst har samma vikt. I detta fullspäckade avsnitt av Let Me Know samlas Bernt, Marko, Roger, Johan och Daniel för ett dynamiskt rundabordssamtal. Det blir en djupdykning i musiken de älskar, med särskilt fokus på KISS och deras turbulenta resa. Från Vinnie Vincents kontroversiella bidrag och albumet "Creatures of the Night" till diskussioner om marknadsföring och den växande klyftan mellan bandet och deras fans – ingen sten lämnas ovänd. Men samtalet sträcker sig bortom bara KISS. Deltagarna delar med sig av sina personliga musikpreferenser, diskuterar hur Spotify och Melodifestivalen har format deras lyssnarvanor, och reflekterar över live-skivors magi och musikens betydelse i deras liv. Dessutom utforskas likheter och skillnader mellan KISS och Bon Jovi, och det blir även en inblick i poddskapandets kreativa process och utmaningar. Häng med när de dissekerar favoritpoddar, ger rekommendationer och reflekterar över vad som egentligen gör en podcast intressant och engagerande. Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion och Välkomnande 05:57 Diskussion om Kiss-album och Lyssningsupplevelser 12:02 Spotify och Musikvanor 30:42 Musikens Udda Sidor 38:36 Outgivna Låtar och Fanzines 49:15 Kiss och Rykten 58:06 Vinnie Vincent och Kiss' Öde 01:09:10 Kiss i Sverige och deras fans 01:20:01 Vinny Vincent: En kontroversiell figur 01:27:05 Kiss: En diskussion om deras framtid 01:39:17 Kiss fans och deras köpkraft 01:47:12 Kiss merchandise och fansens förväntningar 02:01:20 Podcasts och deras påverkan 02:06:54 Topplistor och personliga favoriter 02:12:59 Kiss och deras utveckling 02:21:47 Musikens påverkan och känslor 02:29:11 Hitlåtar och deras framgångar 02:40:03 Avslutande tankar och reflektioner

Vi besöks i detta avsnitt av Annie Petersson och Mathias Huber från Exobe för att prata om de senaste trenderna från ISE i Barcelona. Vi gästas dessutom av Benny Andersson från Logitech som var med och arrangerade Video Installation World Cup. Barcelona | Logitech - VWC I detta avsnitt av Teamspodden diskuterar värdarna Linus och Mårten tillsammans med gästerna Annie och Mathias om den senaste ISE-mässan och trender inom AV-teknik. De utforskar hållbarhet, smarta arbetsplatser och integrationer mellan olika system. Diskussionen berör också marknadens mättnad och framtiden för mötesrum och digitala lösningar. I denna konversation diskuterades installationens utmaningar och tidsaspekter, byggstandarder och regler i olika länder, samt trender inom mötesrum och signaturer. Deltagarna reflekterade över MTR och Bring Your Own Device, AI:s roll i mötesrumsteknik, Microsofts närvaro och strategi på mässan, samt kameror och certifiering i AV-världen. Avslutningsvis berördes digital signage i MTR-perspektiv och framtiden för AV-professionella och mässor.

Det är den tiden på året! Amerikanska versionen av Love is Blind är snart tillbaka med sin åttonde säsong, och vi har fått en smygtitt på deltagarna. Vilka sticker ut? Vilka är vi out på?. Vem ser ut som en KKK-medlem? Och varför är kvinnoskor osynliga för Amat? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt träffar vi återigen Christoffer Daal. I denna konversation utforskas teman kring relationer, förlåtelse och personlig utveckling. Genom att dela med sig av sina erfarenheter av missbruk och föräldraskap, betonas vikten av att konfrontera det förflutna och bygga starka relationer. Samtalet rör sig också mot hur kreativitet, särskilt musik, kan fungera som en form av terapi och självinsikt. I denna konversation utforskas teman kring musikens betydelse i relationer, särskilt mellan far och son, samt de utmaningar som kommer med nykterhet och att hantera ångest. Deltagarna diskuterar hur musik kan fungera som ett verktyg för att uttrycka känslor och bygga relationer, vikten av att vara en närvarande förälder, och hur man kan konfrontera sina inre demoner för att uppnå sinnesro. I denna konversation utforskas hur träning och rörelse påverkar mental hälsa och kreativitet. Deltagaren delar insikter om hur olika former av träning, som grappling och löpning, hjälper till att hantera utmaningar och öppna dörrar till nya perspektiv. Tacksamhet och relationer betonas som viktiga aspekter av livet, liksom vikten av disciplin för att bygga en stabil grund för personlig utveckling. I denna konversation diskuterar vi vikten av disciplin och motivation i träning och livsstil. Vi utforskar hur man kan övervinna utmaningar och skapa en hållbar rörelsepraktik. Skillnaden mellan disciplin och mani tas upp, liksom vikten av att sänka instegen för att göra träning mer tillgänglig. Avslutningsvis ges tips för att förbättra livskvaliteten. //CW

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer. Resultatet går hand i hand med den första studien av det här slaget som publicerades 2019 och som vi diskuterade i avsnitt 175 av podden. Deltagarna åt betydligt mer kalorier de dagarna som de åt ultraprocessad mat jämfört med när de åt minimalt processad mat. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacob har haft med dottern på gymnasieskolans gym (00:04:42) Öppet hus på Jacobs skola och det udda med idrott som skolbetyg (00:12:16) Ultraprocessad mat leder till överätning - igen (00:13:27) Vad menas med ultraprocessad mat - en kort genomgång (00:20:44) Ultraprocessad mat fångar in nästan all uppenbart dålig mat (00:25:17) Ultraprocessad mat har fått mycket mer uppmärksamhet på senare utan att det egentligen kommit bättre studier (00:29:07) Vi tror att kakor du gör hemma har samma effekt som kakor du köper i butik (00:31:28) Kevin Halls första studie på kaloriintag när man äter ultraprocessad mat (00:34:41) En ny studie som i princip replikerar den nya studien (00:39:54) Maten som deltagarna får skiljer sig på många vis (00:42:31) I framtida studier är det tänkt att matcha rätterna som deltagarna får (00:45:16) Konsistensen och energitäthetens inverkan på kaloriintaget (00:57:23) Kan du få människor att äta mer kalorier med minimalt processad mat jämfört med ultraprocessad mat?

Mr Beast är världens största youtuber. Han har blivit känd genom att ge eller tävla bort enorma summor pengar. Men när han tillsammans med streamingjätten Amazon Prime ska filma världens största tävlingsprogram, går det inte som planerat. Deltagarna klagar på för lite mat och sömn, och flera hamnar på sjukhus. Nu har fem kvinnor stämt Mr Beast – kommer han att överleva skandalerna?

Avsnitt 334. Det är final för årets serie av poddar från Årets Bils stora test i danska Tannishus. I det sista avsnittet väljer vi ut våra personliga favoriter ur startfältet. Medverkande: Jan-Erik Berggren Expressen/Teknikens Värld, Carl-Johan Lejland Dagens Industri samt Anders Helgesson och Tommy Wahlström från Vi Bilägare.

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost. Den personliga dieten påstods vara anpassad efter deltagarnas proteom, gener och matvanor. Deltagarna blev indelade i fem olika grupper med namnen lipid metabolism, carbohydrate metabolism, systemic inflammation, oxidative stress, and microbiota status och sen jämförde man det mot en kontrollgrupp som fick ganska klassiska kostråd. Efter det diskuteras en lyssnarfråga som berör inflammatorisk och antiinflammatorisk kost och en lyssnarfråga kring IBS och magkatarr. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:25) Personlig diet anpassad efter en persons egna biologi (00:20:04) Bilderna finns på vår instagram @halsoveckanbytyngre (00:26:15) Det går utmärkt att testa individanpassade lösningar i stora RCT-studier (00:30:48) Finns det någon forskning bakom inflammatorisk och antiinflammatorisk kost (00:51:58) Hur ser kostråden ut vid IBS eller magkatarr?

Glad som en lärka eller arg som ett bi. Det är väldigt olika hur mycket vi påverkas av vårt humör. Medan en del har en positiv grundinställning verkar andra se oförrätter vart de än vänder blicken. Men hur ska man göra när man inte kan kontrollera sin ilska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En sak vi gör i behandlingarna är att kartlägga i vilka situationer man blir arg. Deltagarna får göra en tio-i-topp-lista över mest ilsketriggande situationer och får sedan öva på dem, säger Johan Bjureberg, som forskar på känsloreglering vid Karolinska institutet.De första resultaten av den så kallade “ilskestudien” publicerades år 2022, där Johan är ansvarig forskare. – Det finns vissa situationer som verkar vara stora triggers för många, där är trafiken i topp, men även hushållssysslor, säger han. En mildare form av ilska är det som kallas för att man blir “hangry”. Alltså när man tappar humöret i takt med att blodsockret sjunker. En som mycket väl vet hur det känns är fd. utrikesministern Ann Linde (S). – Jag har ju ett ganska häftigt humör, men efter många år i politiken och diplomatin får man lära sig att hantera det, säger hon. Medverkar gör: Johan Bjureberg, docent och psykolog vid Karolinska institutet som forskar på känsloreglering och Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog, aktuell med boken Växa tillsammans – att ta hand om parrelationen under småbarnsåren. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Fredrik snackar med Anna Odhner och Ann Sandström om konferensen Agila Sverige, och om agilitet i allmänhet. Agila Sverige är “en av de mest sociala konferenser man kan tänka sig”, och en konferens där man får höra från folk som inte hörs så ofta på konferenser och i andra sammanhang. 2024 års upplaga går av stapeln 30 och 31 maj i Stockholm, och det finns biljetter kvar för den som är snabb! Deltagarna styr en stor del av innehållet, och alla tal är av blixtlängd, perfekt för oss med sådär förmåga att fokusera långa stunder. Hur fungerar en konferens som denna? Hur väljs talarna ut? Anna och Ann berättar om upplägget, både bakom kulisserna och hur det fungerar för den som är vanlig konferensbesökare. Efter att ha diskuterat konferensen kommer diskussionen ganska naturligt in på agilt arbetssätt i allmänhet. Situationsanpassning är viktigt. Ingen jobbar på hela företaget, eller i ett generellt team. Alla jobbar i sin egen speciella situation. Att hålla ihop team är kanske något vi fokuserar alldeles för mycket på? Eller att alla “ska” kunna vara bra på allt. Allt samarbete måste inte betyda att man jobbar tillsammans på exakt samma sak exakt samtidigt. Det kan lika gärna vara att jag avlastar någon med en uppgift jag kan göra bra så att de kan fokusera på ett problem inom sitt expertisområde. Trender inom agilitet leder över på diskussion om hur man sätter upp sina API:er mellan personer och team, och hur man som utvecklare gärna vill sätta upp strukturer och processer utifrån sitt eget perspektiv. Det är faktiskt viktigt att folk på andra håll i organisationen (inte minst högre upp) förstår ungefär vad man håller på med och varför. Som avslutning diskuterar vi glädjen i ideellt arbete och allt positivt man får ut av det. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Ann Anna Kvadrat Westermo - gör switchar och routrar i Västerås Agila Sverige Scrum master Unconference Odenplan Agilitet Agil coach Scrum SAFE Agila Sverige på Youtube Jantelagen Micael Dahlen - “lyckoprofessorn” Tre tips på tal från tidigare år: The mediocre developer, från 2023 Mobbprogrammering i rekrytering, från 2021 Annas favorittal genom tiderna Titlar Det svåra är ju att få människor att jobba bättre tillsammans Prata med varandra Folk som inte pratar så ofta Valfri myndighets IT-avdelning Lokaler som är lätta att mingla i Naturligt mingel Mikroknockout Golvad av folks mod Så mycket fördelar och så lite nackdelar som möjligt Sanningar som kanske inte alls stämmer Rimligt mycket tvärfunktionellt Ständigt förändringsarbete Strukturkapital Lycklig av att hjälpa andra

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Välkomna åter till ett nytt avsnitt av vår podd! I detta avsnitt presenterar vi ett spännande och intensivt quiz, noggrant förberett av Enco. Deltagarna i dagens tävling är Harre, Moggi och Etoo, som kommer att utmanas i en serie frågor fördelade över tre omgångar. De två deltagare som samlar mest poäng under de första två omgångarna kommer att gå vidare till den avgörande finalen i den tredje omgången. Detta blir ett ögonblick fyllt av spänning där vi korar den allra första vinnaren av Jugadorespoddens quiz. Vilken av våra tävlande tror ni kommer att ta hem segern i denna prestigefyllda tävling?

Gud vilken härlig stämning idag!Vi har med vår härliga Fanny Klefelt och den fantastiska Johan Croneman som sidekicksDet pratas om biografer och streamingtjänster, hur kommer det se ut för filmer i framtiden egentligen?Generalsekreteraren på Rise, Hermine Holm gästar och pratar om deras arbete med folk som drabbats av incest.Vi får även finbesök av Johanna Öholm och Sebastian Tadros som berättar om hur det var att vara med i programmet ”Good luck guys”.Detta och annat härligt som man kan vilja lyssna på en torsdag som denna, god lysning så hörs vi imorgon

Desert Ultra är ett 250 kilometer långt flerdagarslopp i Namibias öken med allt vad det innebär av stekvärme, frysgrader på natten, en överhängande risk för groteska skavsår, vilda djur och löparmage deluxe. Deltagarna bär själva med sig allt de behöver och även det starkaste pannbenet och den mest vältränade atleten ställs på hårda prov. Många deltagare väljer att bryta, men en av dem som till sist tog sig i mål är Mia Thomsen. I det här spännande samtalet förflyttar vi oss tillbaka till Namibias öken och får veta allt om tävlingen, dag för dag.Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsoveckan by Tyngre avsnitt 82 handlar om en ny studie där man jämfört sötningsmedel mot vatten och en artikel som tar upp olika medicinska myter i Dagens Nyheter. Först tittar vi lite på en ny studie sponsrad av läskindustrin där de har jämfört viktnedgången hos deltagare som får dricka lightläsk eller vatten under en diet. Deltagarna fick alla hjälp med att försöka ställa om sin livsstil och börja äta mindre energi men en grupp fick också lightdryck medan en annan grupp fick vatten att dricka. Resultatet efter 12 veckor visade på ingen skillnad i viktnedgång och små skillnader när de gäller midjemått och långtidsblodsocker som i praktiken troligen inte är särskilt meningsfulla. Efter det blir det en längre diskussion kring en lista med tio medicinska myter i Dagens Nyheter. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:18) Lightdryck vs vatten under en viktnedgång (00:14:07) 10 medicinska myter enligt DN

#69 GESTALTAD LIVSMILJÖ I slutet av maj kunde studenter på Blekinge Tekniska Högskola (BTH) se en stor, märklig skapelse av bambu och tejp växa fram på campus. Tejpade gjorde ett tiotal personer som alla varit involverade i en kurs med ett mycket långt namn: Stads- och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer. Bygget, eller workshopen, utgjorde ett av kursens slutmoment. Våren 2023 arrangerades den för andra gången av BTH, Statens konstråd och Region Blekinge med syfte att åstadkomma tillfälle till kunskapsutbyte om hur konstnärliga perspektiv och arbetsprocesser kan integreras i stads- och landsbygdsutveckling. Deltagarna kom från olika fält som i sin yrkesvardag ställs inför frågor om hur livsmiljöer kan skapas där konsten ges en roll i medborgarnas tillvaro. I avsnittet intervjuas Annika Enqvist från Statens konstråd, Torun Ekstrand, Konst i Blekinge/Region Blekinge, Ebba Högström, Institutionen för Fysisk Planering, BTH och Ruben Wätte, konstnär och initiativtagare till det ståtliga bambubygget. Producent: Susanne Skog.

Vi öppnar veckans avsnitt med att diskutera en ny studie där man jämfört ChatGPTs svar mot läkares på olika forum på nätet. Deltagarna i studien fick ranka svaren efter hur bra de var rent kvalitetsmässigt och hur empatiska de upplevde svaren och ChatGPT vann överlägset. Efter det så intervjuar Erik ultralöparen Torbjörn Gyllebring som sprant 272 km på 24 timmar. Vi får höra lite kring hans förberedelser och hur han skötte intaget av energi under själva loppet. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om familjeliv och när Jacob ska vara med på nyhetsmorgon imorgon (00:02:39) ChatGPT är bättre än läkare på att svara på medicinska frågor på nätet (00:26:55) Erik intervjuar Torbjörn som sprang 272 km på 24 timmar

Hur kan sjukvården använda AI för att ställa bättre diagnoser? Hur kan vi själva använda AI för att optimera vår hälsa? Var kan artificiell intelligens göra för vår hälsa i dag – och vad kan vi vänta oss av framtiden? I Avsnitt 68 av podden Hälsa kommer inifrån pratar vi med professor Anne Håkansson, som forskar på ämnet AI och hälsa. Programledare är Sofia Mellström. Vad är AI, egentligen? Artificiell Intelligens är en samlingsterm för datorsystem som kan dra slutsatser, lösa problem, planera – och som är självlärande. Man kan säga att ett vanligt datorprogram är programmerat att göra rätt, medan ett AI-program är programmerat att lära sig en uppgift genom övning.  Ett bra exempel‚ som visar skillnaden, är AlexNet.  År 2012 var en tävling där datorprogram tävlade om att klassificera miljontals bilder. Det fanns traditionella datorprogram, specialskrivna för ändamålet. Men tävlingen vanns överlägset av AlexNet, ett datorprogram som helt saknade förkunskap, men som var designat att lära sig. Efter 5 dagars träning var AlexNet bättre på bild-kategorisering än de program som var specialskrivna för uppdraget. Sedan har bland annat forskare vid Danderyds sjukhus laddade ner AlexNet och började träna det i att tolka röntgenbilder. AI, en kort historia När vi studerar AI:s historia hamnar vi på 1950, då Alan Turing uppfann Turing-testet, som bedömer om en maskin är intelligent eller inte. Men själva termen ”artificiell intelligens” användes för första gången 1956. 1967 uppfanns Nearest Neighbors- algoritmen, som är viktig för klassificering av objekt och mönsterigenkänning. 1979 kom Stanford Cart som är föregångaren till självstyrande bilar.  1985 kom AI NETtalk som  använde deep learning för att lära sig att prata. 1997 kunde IBM:s superdator Deep Blue besegra den världsmästaren, Garry Kasparov i schack. 2004 hade NASA självkörande bilar på Mars yta. 2011 vann Watson i Jeopary. Det är samma Watson som vi talade om tidigare, som i dag används för att läsa röntgenbilder. 2012 kom AlexNet, som vi nämnde tidigare, som lärde sig att kategorisera miljontals bilder och vann över alla specialskrivna program.  2016 datorn AlphaGo vann 4 av 5 matcher mot mästaren Lee Sedol i spelet GO, som är mycket mer komplicerat än schack. Det finns en gratis dokumentär på YouTube som heter AlphaGo - The Movie. Den kan jag varmt rekommendera för att som vill veta mer om AI. November 2022 kom Chat GPT från Microsoft som spås bli en utmanare till Google.  Det känns som det händer väldigt mycket inom AI just nu.  Forskning på wearables, hur vi med mätdata kan uppmuntras till bättre hälsa  Anne Håkansson är professor i Computer Science vid universitetet i Tromsö. De studerar hur AI kan hjälpa människor att se över sin livssituation.  Hon berättar att personerna som ingår i studien använder mätenheter (t.ex.  fitbit och Ouroa-ring) som mäter olika kroppsfunktioner.  Deltagarna i studien får en app i vilken de kan skicka meddelande utifrån personens egna önskemål: det kan vara meddelande av typen: “Det är dags för dig att gå ut och gå”. Eller: “Nu har du varit högaktiv i tre timmar, nu kan det vara bra att ta en paus.” Om personen sover dåligt kan vi uppmuntra dem att ta det lugnt på kvällen (inte träna) för att undvika adrenalinpåslaget.  Men vi samlar även in andra data, som väder. Om det är regn eller storm ute så ska vi inte skicka en uppmuntran om att personen ska ut och gå. De ska ju vara en positiv återkoppling.  Vi vet också vilka fritidsintressen personerna har. Gillar de att cykla eller åka skidor. Då kan vi anpassa uppmuntran utifrån intresse, mål, behov och även såna saker som väder. Det blir relativt komplex. Vi behöver också veta deltagarnas schema för att se om de överhuvudtaget har tid att göra åtgärder.  Vi bygger upp en databas för varje person för att hitta mönster och se hur hen mår. Om de har vänner eller kollegor som också deltar kan vi hjälpa till med gruppaktiviteter. Hittar de personer i studien som har liknande behov så kan de koppla samman och uppmuntra varandra. 

Gissa spelaren är ett spel som går ut på att en i leken väljer en spelare och utifrån spelaren personen valt ge de andra deltagarna 3 ledtrådar. Deltagarna får sedan ställa 3 st ja eller nej frågor samt 2 gissningar var.

I detta avsnitt av problempodden diskuteras problemen med företag. Deltagarna i podden pratar om hur företag ofta prioriterar vinst framför samhällets och medarbetarnas välmående, och hur det kan leda till olika sociala och ekonomiska problem. Trots att podden kritiserar företag, är det viktigt att poängtera att den inte kommer att bli tokkommunistisk. Ett personligt problem som nämns är rädslan för att träffa människor, vilket kan vara ett vanligt problem efter covid-19 pandemin. Det kan ifrågasättas om det verkligen är rimligt att skriva "efter covid", eftersom pandemin fortfarande pågår och dess fulla konsekvenser ännu inte är kända. Avsnittet av problempodden skrevs med hjälp av AI, och med tanke på den snabba utvecklingen inom området, är det troligt att många människor kommer att bli arbetslösa inom 5-10 veckor. Robotar kommer antagligen att lära sig att använda rösten på ett mer naturligt sätt, vilket kan leda till ännu mer avancerad automatisering och förlorade jobb. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/problempodden/message

I avsnitt 39 av Hälsoveckan diskuteras tre vitt skilda ämnen. Vi börjar med att diskutera skolmaten i Lycksele kommun där kökschef och kökspersonal fått högljudd kritik och även blivit påhoppade medan de varit ute på stan efter att de utfört ändringar på menyn. Efter det tittar vi lite på en RCT-studie från Danmark där man har fått familjer att drastiskt minska på skärmtiden över två veckor. Deltagarna fick endast ha ungefär 30 minuter ”onödig” skärmtid varje dag och det inkluderade allt från mobiltelefon, dator, surfplatta och TV. Resultatet visade på en liten förbättring i mående hos gruppen men frågan är om insatsen är värd den lilla effekten? Till sist diskuterar vi lite kort Kombucha där en ny fallrapport om en kvinna som fick väldigt negativa av att regelbundet dricka drycken. Det finns idag inga påvisade hälsofördelar med drycken samtidigt som det finns en del fallrapporter med negativa effekter när konsumtionen har blivit ganska hög. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Ingen i panelen är hembygdens stolthet 00:02:57 Jacob var nyligen med i Nyhetsmorgon och på BORIS årsdag 00:09:17 Det blåser kraftiga vindar kring skolmaten i Lycksele Kommun 00:18:23 RCT visar på att kraftig begränsning av skärmtid i familjer ger liten förbättring i mående 00:21:18 Det finns få studier på skärmtid där man verkligen kunnat titta bra på orsakssamband 00:36:49 Fallrapporter om negativa effekter från högt intag av Kombucha

Denna vecka diskuterar vi två nyare studier. Den första studien har undersökt effekten av ett tidigt eller sent ätfönster under väldigt kontrollerade former. Deltagarna var inlåsta två gånger om under en veckas tid vardera och man kontrollerade allting de åt, hur mycket de rörde på sig, ljuset i deras lokaler med mera. Det som skiljde de två gångerna åt var när deltagarna åt sin mat. En gång var det tidigt ätfönster och en gång var det ett senare ätfönster. I den andra studien har undersökt om en diet som specialanpassats för att ge varje individ ett lågt blodsockersvar efter en måltid fungerar bättre för viktnedgång jämfört med att bara ge människor rådet om att äta en fettsnål diet. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Trötta värdar idag 00:03:46 Exakta samma mat och måltider fast olika tider på dygnet 00:08:14 En vecka åt de med start klockan 8 och slut vid 17 tiden ungefär 00:10:32 Människor har fler ättillfällen idag jämfört med förr 00:12:14 Hur våra kroppar fungerar varierar lite över dygnet 00:16:02 Studien har isolerat effekten av när man äter 00:17:35 Små fördelar med att äta maten tidigare på dagen 00:18:15 Det är lite oklart om deltagarna han anpassa sig för de olika ätfönstren på en vecka 00:24:01 Det är oklart om effekten man ser är betydelsefull rent praktiskt 00:28:02 En individanpassad diet jämfört med lågfettkost 00:30:26 En algoritm som kan förutsäga blodsockersvaret 00:34:06 Det här marknadsförs till konsumenter som något för effektiva viktnedgång 00:35:44 Det blir ett extremt fokus på en sak som knappt bevisats vara en riskfaktor i sig 00:37:04 Tidigare resultat på algoritmen har visat på en möjlig positiv effekt för typ 2 diabetiker 00:39:47 Lågfettdieten gav samma viktnedgång som den individanpassade kosten 00:45:04 Den här algoritmen ger ingen nytta för viktnedgång

Richard Henriksson är på golfresa och gästas av sina golfkompisar Eric Fredriksson Marcus Thuresson och Tommie Ekblad. Introfrågor eftersom vi har nya gäster. Brentfordmatchen ska givetvis snackas igenom. Är Saliba PLs nya Van Dijk? Sedan blir det någon form av PRAISE-bonanza. Eftersom det är en Liverpoolsupporter med så blir det en kort genomgång utav deras start på säsongen (så ett perfekt tillfälle att fylla på glaset eller ta en toapaus mitt i podden). Kan Arsenal sluta före Liverpool i tabellen? Hur viktiga är Partey och Xhaka? Deltagarna utvecklar också en Haaland-allergi under inspelningen. Sedan givetvis lite uppsnack inför North London Derby   www.arsenalmalmo.se   Facebook- Arsenal Malmö Instagram- arsenal.malmo Twitter- arsenalmalmo   Ni har väl inte missat vår webshop surfa in på arsenalmalmo.se och klicka på SHOP

Deltagarna som var närvarande under workshopen i Malmö fick tillsammans med andra praktiskt jobba med hur de kan dra nytta av lärdomarna i sin vardag. Du kan också göra detta på egen hand om dela dina tankar via Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Sofia Appelgren, mångfalds- och inkluderingsstrateg som har grundat det sociala företaget Mitt Liv Den 6 juli i Almedalen bjöd Mitt Liv, Kappahl, Morris Law och Duni Group in till ett seminarium om hur vi framtidssäkrar vår konkurrenskraft genom att attrahera och ta vara på hela arbetskraften - och vilka konkreta verktyg vi behöver för att lyckas. Deltagarna var bland annat Malin Cullin, EVP Sustainability and People & Culture på Duni Group, Jenny Sahlsten, Sustainability Manager på Morris Law, Jacob Wall, EVP Business Development på Axel Johnson och Nisha Besara, Chefredaktör på tidningen Chef. Moderator var Sofia Appelgren, mångfalds- och inkluderingsstrateg som har grundat det sociala företaget Mitt Liv och även startat upp VD-programmet CEOs for D&I. Seminariet tog avstamp i vilka krav omvärldens megatrender och lagstiftningen ställer på näringslivets förmåga att arbeta med social hållbarhet, mångfald och inkludering, samt vilka konkreta verktyg organisationer och näringsliv behöver för att lyckas med det strategiska mångfaldsarbetet. Besök Mitt Liv: www.mittliv.com Följ oss: https://www.instagram.com/mittlivab/ https://www.facebook.com/MittLivAB

Nisha Besara, Chefsredaktör på tidningen Chef Elisabeth Peregi, VD och koncernchef på Kappahl Malin Cullin, EVP Sustainability and People & Culture på Duni Group Jenny Sahlsten, Sustainability Manager på Morris Law Den 6 juli i Almedalen bjöd Mitt Liv, Kappahl, Morris Law och Duni Group in till ett seminarium om hur vi framtidssäkrar vår konkurrenskraft genom att attrahera och ta vara på hela arbetskraften - och vilka konkreta verktyg vi behöver för att lyckas. Deltagarna var bland annat Malin Cullin, EVP Sustainability and People & Culture på Duni Group, Jenny Sahlsten, Sustainability Manager på Morris Law, Jacob Wall, EVP Business Development på Axel Johnson och Nisha Besara, Chefredaktör på tidningen Chef. Moderator var Sofia Appelgren, mångfalds- och inkluderingsstrateg som har grundat det sociala företaget Mitt Liv och även startat upp VD-programmet CEOs for D&I. Seminariet tog avstamp i vilka krav omvärldens megatrender och lagstiftningen ställer på näringslivets förmåga att arbeta med social hållbarhet, mångfald och inkludering, samt vilka konkreta verktyg organisationer och näringsliv behöver för att lyckas med det strategiska mångfaldsarbetet. Besök Mitt Liv: www.mittliv.com Följ oss: https://www.instagram.com/mittlivab/ https://www.facebook.com/MittLivAB

Christoffer Erlandsson, Advokat & Senior Associate på Morris Law Den 6 juli i Almedalen bjöd Mitt Liv, Kappahl, Morris Law och Duni Group in till ett seminarium om hur vi framtidssäkrar vår konkurrenskraft genom att attrahera och ta vara på hela arbetskraften - och vilka konkreta verktyg vi behöver för att lyckas. Deltagarna var bland annat Malin Cullin, EVP Sustainability and People & Culture på Duni Group, Jenny Sahlsten, Sustainability Manager på Morris Law, Jacob Wall, EVP Business Development på Axel Johnson och Nisha Besara, Chefredaktör på tidningen Chef. Moderator var Sofia Appelgren, mångfalds- och inkluderingsstrateg som har grundat det sociala företaget Mitt Liv och även startat upp VD-programmet CEOs for D&I. Seminariet tog avstamp i vilka krav omvärldens megatrender och lagstiftningen ställer på näringslivets förmåga att arbeta med social hållbarhet, mångfald och inkludering, samt vilka konkreta verktyg organisationer och näringsliv behöver för att lyckas med det strategiska mångfaldsarbetet. Besök Mitt Liv: www.mittliv.com Följ oss: https://www.instagram.com/mittlivab/ https://www.facebook.com/MittLivAB

Jacob Wall, EVP Business Development på Axel Johnson Den 6 juli i Almedalen bjöd Mitt Liv, Kappahl, Morris Law och Duni Group in till ett seminarium om hur vi framtidssäkrar vår konkurrenskraft genom att attrahera och ta vara på hela arbetskraften - och vilka konkreta verktyg vi behöver för att lyckas. Deltagarna var bland annat Malin Cullin, EVP Sustainability and People & Culture på Duni Group, Jenny Sahlsten, Sustainability Manager på Morris Law, Jacob Wall, EVP Business Development på Axel Johnson och Nisha Besara, Chefredaktör på tidningen Chef. Moderator var Sofia Appelgren, mångfalds- och inkluderingsstrateg som har grundat det sociala företaget Mitt Liv och även startat upp VD-programmet CEOs for D&I. Seminariet tog avstamp i vilka krav omvärldens megatrender och lagstiftningen ställer på näringslivets förmåga att arbeta med social hållbarhet, mångfald och inkludering, samt vilka konkreta verktyg organisationer och näringsliv behöver för att lyckas med det strategiska mångfaldsarbetet. Besök Mitt Liv: www.mittliv.com Följ oss: https://www.instagram.com/mittlivab/ https://www.facebook.com/MittLivAB

En kraftfull verktygslåda öppnas för dig. Åtta näringslivstoppar från Mitt Livs VD-grupp CEOs for D&I (Diversity & Inclusion) visar vägen för hur Sveriges näringsliv möter framtiden genom mångfald och inkludering och samtidigt bygger konkurrenskraftiga företag. Deltagarna i första programmet var: Simone Margulies, VD Hemköp & Tempo Jan Berntsson, VD Deloitte Sweden Jacob Torell, VD Next Step Group Magnus Rosén, VD Nobina Pernilla Bonde, VD HSB Robert Dackeskog, VD Duni Group Therese Bohlin, fd VD Prime Weber Shandwick Thomas Ekman, VD Dustin Group På scenen presenterar VD-gruppen ett nytt bolagsgemensamt handlingsprogram med tydliga mål och konkreta handlingsförslag. Tillsammans har de under ett år lagt ner stort arbete för att skapa förändring i framstående företag och därigenom påverka samhället i en positiv riktning. Nu har du chansen att ta del av deras resultat och själv gå från ord till handling i din organisation. Detta avsnitt är en del av Mitt Livs symposium Ett Inkluderande Sverige 2022 som hölls i mars 2022. Läs mer om programmet: https://mittliv.com/se/effekter-paverkan/ceos-for-d-i/ Läs mer om Mitt Liv: www.mittliv.com Följ oss: https://www.instagram.com/mittlivab/ https://www.facebook.com/MittLivAB

Under 2021 startade Mitt Livs grundare Sofia Appelgren upp ett VD-program för ökad mångfald och inkludering på arbetsmarknaden. Syftet är att få näringslivet att skala upp arbetet för mångfald och inkludering i sina organisationer och ta ansvar för att möta en av Sveriges största samhällsutmaningar: utanförskapet på arbetsmarknaden. Programmet erbjuder plats till 8 vd:ar per år, och målet är att ha 40 bolag anslutna till år 2025 för att gemensamt skapa en stark röst som påverkar och driver arbetsmarknaden i rätt riktning. I programmet träffas gruppen vid tre tillfällen under ett år, där de fokuserar på att diskutera utmaningar och möjligheter med mångfald och inkludering, omvärldens krav, samt sitt ansvar som vd. Deltagarna får träffa forskare, tongivande samhällsdebattörer och ta del av konkreta case från andra organisationer. Målet är att arbetet ska utmynna i ett bolagsgemensamt handlingsprogram för mångfald och inkludering - med åtaganden som bolagen tillsammans har identifierat för att växla upp arbetet i sina organisationer och som samtidigt bidrar till att göra skillnad på arbetsmarknaden. Varje grupps handlingsprogram presenteras årligen på Mitt Livs symposium "En inkluderande arbetsmarknad", där även tidigare grupper presenterar hur arbetet har fortskridit i deras organisationer. Läs mer här: https://mittliv.com/se/effekter-paverkan/ceos-for-d-i/ Detta avsnitt är en del av symposiet Ett Inkluderande Sverige 2022 som hölls i mars 2022. Läs mer om Mitt Liv: www.mittliv.com Följ oss: https://www.instagram.com/mittlivab/ https://www.facebook.com/MittLivAB

Den 31 mars 2022 bjöd Mitt Liv in till ett nytt årligt symposium. Här fick ledare inspiration, kunskap och en konkret färdplan som gör Sveriges arbetsgivare världsbäst på att öppna upp arbetsmarknaden för fler. Den som antar utmaningen har mycket att vinna. Symposiet var kostnadsfritt och fokuserade på lösningarna när många andra stannar vid att prata om problemen. Eventet kretsade kring ett rykande färskt handlingsprogram för mångfald och inkludering som åtta VD:ar för stora svenska bolag tillsammans hade arbetat fram under ett års tid (se första programpunkten nedan). Deltagarna fick ta del av tydliga mål och konkreta åtgärder som steg för steg tar oss alla till en större mångfald bland medarbetare och ett lönsammare, livskraftigare företag. Vi samlade en rad namnkunniga talare som delade erfarenheter och tips från tekniksektorn, finans, juridik, fastighet, fordonsbransch med mera. Eventet livestreamades men genomfärdes även på plats på Världskulturmuseet i Göteborg. Det modererades av en nationell profil inom mångfald och inkludering: Madeleine Opira, grundare av tankesmedjan A Million Minds. Mångfald och inkludering är en framgångsfaktor för företags och organisationers affärsvärde, innovationskraft och förmåga att attrahera de bästa talangerna – men också avgörande för en lyckad integration och ett jämlikt och konkurrenskraftigt Sverige. Ett inkluderande Sverige 2022 lyfte de viktigaste perspektiven i en av vår tids viktigaste frågor: hur gör vi den svenska arbetsmarknaden världsbäst på inkludering? Symposiet riktade sig till de ledare som… • Tycker att mångfald och inkludering är viktigt, men är osäker på var man ska börja arbetet i praktiken. • Har förväntningar på sig högre uppifrån organisation eller styrelse att öka mångfalden i företaget • Vill förstå hur mångfald och inkludering skapar affärsvärden och stärker verksamheten Detta avsnitt är en del av symposiet Ett Inkluderande Sverige 2022 som hölls i mars 2022. Läs mer om Mitt Liv: www.mittliv.com Följ oss: https://www.instagram.com/mittlivab/ https://www.facebook.com/MittLivAB

I veckans morgonandakter tar Torbjörn Söderquist oss med på sin pilgrimsvandring för klimatet. I höstas vandrade han tillsammans med andra pilgrimer till klimatmötet i Glasgow. Musikern Torbjörn Söderquist är bosatt i Stockholm och engagerad i Vännernas samfund, Kväkarna.Kväkarsamfundet i Glasgow håller seminarium under klimatmötet. Deltagarna ska få pröva på något som kallas Möte för klarhet. Denna metod har funnits med kväkarna i deras samhällsförändrande arbete. I hundratals år. Genom tystnad, lyssnande och gruppens frågor kan den enskilde få hjälp. Hjälp att grunda sitt arbete från en djupare plats. Från ett stilla centrum bortom egot.MusikPsalm 730 Må din vägThe Shoemakers Wife av John DowlandFramfört av Torbjörn Söderquist, luta och Sofia Sahlin på tvärflöjt.Producent Karin Grönberg liv@sverigesradio.se Sveriges Radio Västerbotten

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre berättar Linnea först om en av hennes senaste studier. Hennes grupp tittade då på om en så kallad antiinflammatorisk kost kunde påverka symptomen hos personer med reumatisk artrit, RA. Deltagarna fick äta två olika dieter under två olika perioder och sedan jämförde man symptom och en mängd olika hälsomarkörer som man mätt via blodprov mm. Efter det berättar vi om en ny systematisk översiktsartikel på drycker med sötningsmedel där man tittade på alla interventionsstudier på människor där man jämfört det med drycker med socker eller mot vatten. Till sist berättar Jacob om en ny studie där man undersökt om flavonoider från kakao kan påverka risken för hjärt- och kärlsjukdom eller cancer hos friska äldre personer om de tar det som tillskott varje dag över flera år. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Om Linneas studie på antiinflammatorisk kost till personer med RA 00:24:44 Sötningsmedel i dryck vs sockersötad dryck eller vatten 00:49:51 Flavonoider från kakao minskar möjligen risken för hjärt- och kärlsjukdom

Thomas Ogander är initiativtagare till One Water Race, världens längsta endurance-race som har startskott i Stockholms skärgård i augusti 2021. Deltagarna ska ta sig från Arholma i norr till Landsort i söder, en sträcka på 250 km med 30.000 öar att välja bland. På under 72 timmar ska de simma och springa i mål, följda av ett filmteam och en säkerhetsbåt. Racet är en del av initiativet One Water Initiative som syftar till att bevara världens vattenskatt, i Sverige är målet att Stockholms skärgård ska bli helt fossilfri. Lyssna på Thomas berätta om hur man som människa gör för att klara av en sådan utmaning, hur de har planerat resan för de tävlande och vilka utmaningar man förväntas stöta på. Ett race är också en resa, in och lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag så pratar vi om lite bachelorette. ni vet... :D

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästar doktoranden Emil Bojsen-Möller för att berätta om hans studier på kopplingen mellan fysisk aktivitet och hjärnans plasticitet. Det blir en hel del diskussioner kring svårigheterna att mäta effekter på hjärnan och även svårigheterna att få människor att ändra beteende så att de faktiskt rör på sig mera. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol har skadat sig på fotbollsplanen 00:02:04 Fotbollen förr mot nu när det gäller galna tacklingar 00:04:32 Det är färre nickningar och inom ungdomsfotbollen försöker man minska det 00:08:49 Dagens gäst, Emil Bojsen-Möller 00:10:09 Emils väg från studier till en doktorandtjänst på GIH 00:15:24 Det är klurigt för en dansk att lära sig Svenska 00:17:12 Mastersuppsatts på hur hjärnans plasticitet påverkas av träning 00:22:48 Fortsatta studier på GIH kring hjärnhälsan hos kontorsarbetare 00:25:49 Första studien var en tvärsnittsstudie på fysisk aktivitet och kognitiva funktioner 00:28:39 Man fann inget samband mellan fysisk aktivitet och kognition 00:31:51 Deltagarna i studien hade hög fysisk aktivitet från början 00:34:59 Studie 2 tittade på om avbrutet sittande kunde påverka plasticiteten i hjärnan 00:41:54 Plasticiteten påverkas inte direkt om du redan gör saker som du kan 00:47:10 Alla former av fysisk aktivitet verkar kunna ha en effekt 00:49:00 Kan valet av intensitet ha en betydande effekt? 00:52:29 Emils studier ger inte stöd för den allmänna uppfattningen kring stillasittande på kontor 00:55:22 Fysisk aktivitet säljs in som att det är väldigt bra för allt 00:58:39 Studie nr 3, en interventionsstudie med försök att öka fysisk aktivitet eller minska stillasittande 01:02:22 Interventionen lyckades inte åstadkomma mer rörelser 01:06:27 Att du får till mer rörelse under en kort stund innebär inte nödvändigtvis att slutresultatet för dygnet blir bättre 01:12:39 Hjärnan påverkas av fysisk aktivitet, men vi har svårt att öka mängden fysisk aktivitet 01:14:26 Gudiol tror fortfarande att vi behöver göra förändringar i människors miljö för att ändra beteende 01:19:14 Emils förhoppningar och mål med framtiden 01:21:05 Vad vet vi idag kring träning och hjärnans funktioner?

Att återhämta sig från utmattning i en trädgård, hur funkar det? Botaniska trädgårdens verksamhet Gröna Rehab hjälper människor att hitta en väg ut ur stress och depression. Platsen är Lilla Änggården – trädgården och skogen runt. Här sker psykoterapi, arbetsterapi och fysioterapi i en kombination. Deltagarna får sköta trädgården, så frön, rensa ogräs, göra kroppskännedomsövningar och promenera i naturen. Detta varvas med samtal och vila. Åsa och Stina pratar med trädgårdsmästaren Hanna Berko och fysioterapeuten Malin Odenhall om hur stort det kan vara att plocka en vacker bukett till sig själv.  

G'DAY MATE! Semesterveckan är över och det har varit den bästa veckan på länge. Deltagarna har verkligen levt sitt bästa liv med danspartyn, grillning och hembränt. Nu är det snart slut på poddandet och vi börjar fundera över om vi verkligen kan stå för allt vi sagt...

Ansiktsigenkänning, exkludering av grupper, och mördarrobotar, ja hjälp, inte undra på att så många skräms av Artificiell Intelligence. Vilka är de stora utmaningarna kring AI? Räcker det inte att vi fokuserar på att AI faktiskt är svaret på många hållbarhetsutmaningar? Vad gör IBM inom AI och framförallt med fokus på etiken? Vad tittar forskningen på? Vad innebär etisk design på TietoEVRY? Deltagarna i detta avsnitt är Sebastian Krakowski, Postdoc vid Handelshögskolan i Stockholm och vid Institutet för Framtidsstudier, Fredrika Ling, Head of Design på TietoEVRY, och Therese Svensson, Data Science & AI Ethics Solution Specialist på IBM. 

Podd från BB! Simon har precis blivit farsa och Tommy poddar hemifrån från pappaledigheten. I veckan poddar dom om en artikel kring världens bästa löpare och deras träning. Vad är det som krävs för att tillhöra toppen på långdistanslöpning egentligen?   Här hittar du studien.   Tidsschema: 02:55 Simon har blivit pappa! 07:00 Deltagarna i studien 08:41 Vi går igenom studien 14:41 Vad gör att man blir snabb? Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Magnus Hedberg från Lyxfällan som sänds på TV3 & Viaplay gästar studion och berättar om minnesvärda stunder från serien och avslöjar också hur det gått för tidigare deltagare!

Fredrik snackar årets upplaga av Advent of Code med Henrik Ygge, Said Aspen, och Fredrik Bengtsson. Deltagarna berättar hur de tagit sig an årets upplaga, vilka verktyg de valt och hur de förberett sig. Vi diskuterar intressanta utmaningar, kniviga problem, och fördelen med att ha något som hjälper en att hålla en dygnsrytm när det är som mörkast på året. Topplistor - och vad är det de som kommer högt på listorna gör annorlunda mot oss vanliga dödliga? Avsnittet sponsras av GleSYS - eminenta VPS:er i egna miljövänliga datorhallarpå svensk mark. Oavsett om du behöver en Linux- eller Windows-VPS, en Kuberneteslösning, eller en Gitlabserver kan du komma igång på några minuter via GleSYS smidiga kontrollpanel. Det finns mycket intressant kvar att göra även när man löst dagens problem - panelen tipsar om både läsning av andras kod, diskussion i Slack, och trevliga kanaler på Youtube. Sist men inte minst kommer några snabba tips om abstinensen efter kodproblem blir för stor under resten av året. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Advent of Code Henrik Ygge Said Aspen Fredrik Bengtsson Namnutrymmeskollisioner Topp 100-listan för Advent of Code Kodsnacks Advent of code-repo Kotlin Rust Scala Lösningar med nya språk varje dag Advent of code i Excel Lua Första spelsylten Python itertools withDefault i Kotlin Eric Wastl - Advent of codes skapare Git-submoduler Synacore challenge Grafteori Game of life GleSYS - veckans sponsor VPS 1password Vmware KVM Privata nätverk Gitlab Plesk Kubernetes Rancher Jitsi GleSYS objektlagring GleSYS datorhallar och miljöarbete glesys.se Korrelation Reguljära uttryck De tekniska problemen dag ett Eric Wastls presentation om Advent of code Jonathan Paulson löser Advent of code 2020 på Youtube Vi Dagster Chinese remainder theorem Elixir Google code jam Topcoder Titlar Första året jag faktiskt satte klocka Min tredje vända Tidigt att gå upp en massa dagar i rad Samma dygnsrytm hela tiden Någon mattegrej som man glömt Koll på biblioteken Gammal klassisk copy-paste En mapp för varje dag Jag skippade submoduler i år Tvådimensionell strängmatchning Kod som mest liknade riktig kod Kod som man aldrig tittar på igen Jag har ändå utvecklat mina reguljära uttryck Preppat kaffekokaren Väldigt speciellt trafikmönster Python i Vi Prata med andra om problemen Här är ett problem, här är ett till

Tio feriearbetande ungdomar från Hässelby-Vällingby skapade detta avsnitt under höstlovet 2020. De delar med sig av olika erfarenheter för att bredda sitt och ditt perspektiv. I avsnittet berättas om upplevelser av catcalling. Fyra ungdomar samtalar om sin uppväxt i Vällingby. Deltagarna går ut på stan och intervjuar boende i området. Vi får också ta del av två krönikor, en om att drömma sig bort och en om att flytta runt, inte passa in men till slut hitta hem.

Det här samtalet mellan Marcus Carlsson, Åsa Wheelock, Gunnar Steineck och gästen Fredrik Jörgensen (jurist) spelades in den 22 november. Gruppen diskuterar flera av de myter som just nu sprids om vilka skyddsåtgärder som i enlighet med svensk grundlag går - eller inte går - att genomföra i pandemins tid. Och det finns även myter om smittan som är gravt felaktiga. Och munskydd. Deltagarna diskuterar allt från Folkhälsomyndighetens tradition av att sprida felaktigt lugnande information, svininfluensans massvaccination, hur mycket pengar ett människoliv är värt och riskgrupperna som skulle skyddas men man tog sig inte tid att definiera dem. Och som Marcus Carlsson väljer att summera det hela: ”Mycket av det här är ju inte direkt rocket science." Det här samtalet finns även att se på Facebook och Youtube: https://youtu.be/aIYHJo5IYVg https://www.facebook.com/VetenskapsforumCovid19/videos/370336374264029 Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: https://vetcov19.se/bli-medlem/ Du kan även donera till vårt arbete: https://vetcov19.se/donera/ Vinjett: Screen Saver Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Nytt avsnitt av Runes löparpodd. Tillsammans med segrarna i strapatstävlingen Para Endurance Race, Magnus Albinsson och Henrik Gustavsson, resonerar vi om att springa med 20 kilo i ryggsäcken, konsten att ta sig fram långa sträckor i svår terräng, och att utveckla en variant av idrotten genom att våga tänka i nya banor. Para Endurance Race är en strapatstävling som bygger på Fallskärmsjägarnas kraftprov Örnmarschen. Deltagarna ska ta sig de dryga sju milen genom Tiveden till Karlsborg med sammanlagt 40 kilo i varje tvåmannapatrulls ryggsäckar, och klara diverse utmaningar vid de olika kontrollerna. Lyssna, lär och låt er inspireras.

Brit inleder med att följa upp sina inlägg annonsbojkotten mot Facebook. Fler och fler företag ansluter sig. Det visar sig nu att kampanjen startats efter misslyckade försök från Zuckerberg att förklara Facebooks valda strategi i relation till några av vårens mest omdebatterade inlägg i sociala medier från Donald Trump. Deltagarna från ett antal ideella organisationer fick nog. Martin uppdaterar oss om situationen i Etiopien och berättar om nyheten från Sudan där man efter mer än 30 år av strängt islamistiskt styre har beslutat att genomföra vittgående reformer och avskaffat dödsstraffet för homosexualitet. De talar också om hur glada vi är över den dagbok från Afghanistan som vi publicerar under vinjetten "Röster" skriven av Mohammad som varit asylsökande i Sverige. Sedan dryga 40 veckor får vi följa hans vardag på plats. Martin berättar i den tredje delen om Sveriges del i den transatlantiska slavhandeln och hur situationen var för de svenska slavarna på ön. Och avslutningsvis får vi se om Brit till slut kommer iväg till Österrike eller inte när delar av Europa ser ett antal nya smittokluster och inför nya reserestriktioner.

Brit inleder med att följa upp sina inlägg annonsbojkotten mot Facebook. Fler och fler företag ansluter sig. Det visar sig nu att kampanjen startats efter misslyckade försök från Zuckerberg att förklara Facebooks valda strategi i relation till några av vårens mest omdebatterade inlägg i sociala medier från Donald Trump. Deltagarna från ett antal ideella organisationer fick nog. Martin uppdaterar oss om situationen i Etiopien och berättar om nyheten från Sudan där man efter mer än 30 år av strängt islamistiskt styre har beslutat att genomföra vittgående reformer och avskaffat dödsstraffet för homosexualitet. De talar också om hur glada vi är över den dagbok från Afghanistan som vi publicerar under vinjetten "Röster" skriven av Mohammad som varit asylsökande i Sverige. Sedan dryga 40 veckor får vi följa hans vardag på plats. Martin berättar i den tredje delen om Sveriges del i den transatlantiska slavhandeln och hur situationen var för de svenska slavarna på ön. Och avslutningsvis får vi se om Brit till slut kommer iväg till Österrike eller inte när delar av Europa ser ett antal nya smittokluster och inför nya reserestriktioner.

Välkomna ska ni vara till denna bakgårdsfest! I veckans avsnitt av Folkrace diskuterar Sanne och Marion avsnitt 6 av RuPauls Drag Race All Stars säsong 5. Deltagarna får i uppdrag att ge två country-esq looks under en grillfestbonanza någonstans i en småstad nära dig. Marion bjuder också på lite Ronnebyhistoria? SAMT så sker en nedbrytning av olika alkoholstereotyper. Så poppa huven, dra fram grillen och ta på truckerkepsen för nu köööör vi! Ni hittar oss som vanligt på instagram: Folkracepod Det går också bra att maila oss tankar och idéer: folkracepod@gmail.com

Avsnitt 35 är ett panelsamtal om preventiv hälsa och spelades in live under Impact Arena i Malmö. Som arrangör bakom eventet stod Mötesplats Social Innovation - Sveriges nationella kunskapsplattform för social innovation och socialt entreprenörskap.I samtalet pratar vi om hur vi jobbar med förebyggande arbete när det gäller hälsa och hur detta arbete kan utvecklas. Vi får höra om olika projekt som pågår och vilka utmaningar som ligger framför för att skapa ännu mer impact och förebygga ohälsa. Paneldeltagarna nämner samarbete mellan sektorer, involvering av medborgare och nya finansieringslösningar som nycklar för att lyckas med det preventiva arbetet. Deltagarna i panelsamtalet kommer från olika sektorer och var: Margareta Rämgård - Malmö Universitet, Gabriella Brunlid - Novo Nordisk, Claes Ramel - Malmö stad, Tomas Bokström - RISE och Mats Olausson - SEB.Mer info:Hemsida: KLICKA HÄRInstagram: KLICKA HÄRLyssna på avsnittet: KLICKA HÄRSigna upp dig för vårt nyhetsbrev: KLICKA HÄR See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Detta är del 2/2 av vårt jubileumsavsnitt där vi firar 150 avsnitt! Har du inte laddat hem eller lyssnat på del 1/2 så gör det, där går vi igenom mästerverket "BECK - Spår I Mörker". I detta avsnitt, del 2, kliver vi in i huvudet på Knösen aka Mr Avoja.  Det blir något av en gameshow. Knösen har fått svara på förinspelade frågor där Granström och Calle ska försöka lista ut vad han svarat. Deltagarna får tre alternativ och ska välja vilket de tror är det korrekta. Eller inkorrekta, beroende på vem du frågar... Vem vinner kampen mellan dessa giganter?? Svaret får du i detta avsnitt. Vi kan avslöja att det blir oliiiiiiiidliiigt spännande, som Peter Harryson skulle ha sagt. Och en jävla massa svammel förstås. Mycket nöje! #createpod #gameshow #moviequiz Här nedan finner ni frågorna som Knösen fått svara på:  1. Du får radera en film från dess existens, vilken blir det? 2. Calle har dött, i hans testamente har han skrivit in att du ska välja vilken film som ska spelas under likvakan. Vilken blir det?  3. Granström har dött och hans sista önskan var att du skulle välja vilken låt som ska spelas på hans begravning. Vilken blir det och varför?  4. Vilken är den största summa pengar du spenderat på fysisk media? 5. Dyraste filmmemorabilian han investerat i? Bonuspoäng om ni gissar vad den kostade, i dollar.  6. När du såg Calle för första gången, vad tänkte du då? 7. Och när du såg Granström?  8. Vilken tv-serie skulle du vilja kliva in och leva i som statist? 9. Vilken är den bästa filmen någonsin? 10. Vilken film gjord på 2000-talet kan bli en modern klassiker? 11. Vilken är den bästa svenska filmen som någonsin gjorts? 12. Vilken filmkaraktär relaterar du till mest och varför? 13. Vilken är den mest överskattade filmen någonsin? 14. Klockan är 03.30 och din morsa får ett samtal om att du är gripen av polis. Vad är det för brott du troligast begått? 15. Vilken är den bästa uppfinningen någonsin? 16. Vilket rockband som är aktivt idag, är relevant om 20 år? 17. Du får se en sista film till innan du dör, vilken blir det? 18. Du drabbas av en dödlig sjukdomoch får veta att du har 30 min kvar att leva, vad gör du? 19. Du får en miljon kronor med villkoret att allt måste brännas på en timme, vad spenderar du cashen på? 20. Vilken film skulle du vilja se en uppföljare till idag? (Drömuppföljare) 21. Vilken är den bästa Bladeflmen? 22. Vilken är den bästa skräckfilmen? 23. Vilken är den bästa scenen i filmhistorien? Mycket nöje!  #iTunes #Apple https://itunes.apple.com/us/podcast/creative-meltdown-podcast/id1171487351  #Android #Smartphone #Samsung http://www.subscribeonandroid.com/creativemeltdownpodcast.podbean.com/feed/ #Podbean https://creativemeltdownpodcast.podbean.com  #Acast  https://www.acast.com/creativemeltdownpodcast  #PlayerFM https://player.fm/series/creative-meltdown-podcast #Spotify  https://open.spotify.com/show/1WhckMo5QmkT37CNwSBO7Z?si=VxHA6h0dQiaZD-lNKrOwxw   www.creativemeltdownpod.wordpress.com         

Do you know what we are?? We are fucking BBC Destroyers. Denna vecka pratar vi om avsnitt 5 av RuPaul's Drag Race UK säsong 1. Deltagarna får i uppgift att sätta ihop girl groups och showa med egenskrivna nummer. Var lärde sig Marion att showa? Och vad får Sanne att kissa på sig av skratt? Detta och mycket mer i veckans avsnitt av Folkrace! Följ oss på Instagram: Folkracepod Du kan också maila oss på folkracepod@gmail.com Glöm inte bort att ta hand om dig, PUSS!

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästar Tommy Lundberg podden igen. Denna gång börjar vi med att diskutera hans nya bok Styrketräningens Fysiologi som han precis släppt. Efter det kommer vi in på dagens huvudämne som är effekterna av den behandling som transkvinnor och transmän genomgår. Tommy med flera på KI har de senaste tre åren studerat dessa personer från det att de börjat sin behandling och ett år framåt. Det resultatet som vi diskuterar är främst vilka effekter som behandlingen har på styrka och muskelmassa. Till sist blir det en lyssnarfråga kring kraft-hastighetskurvan och vilken betydelse det har om man tränar i rätt hastigheter där. Wille har slarvat med packningen av utrustningen i det här avsnittet så tyvärr är ljudet sämre än det brukar vara. Vi ber om ursäkt för det och Wille lovar bättring till nästa vecka. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Wille är slarvig 00:02:40 Boken Styrketräningens fysiologi av Tommy Lundberg 00:07:23 Det går inte att utforma ett program som passar perfekt med teorin 00:11:52 Skillnaderna mellan att skriva akademiskt och att skriva en bok 00:13:46 Ny studie på styrkan hos transkvinnor och transmän ett år efter behandling 00:19:34 Gällande IOK-regler för transkvinnor 00:22:21 Skillnad i prestationsnivå mellan män och kvinnor idag 00:25:09 Olika etiska utgångsläge ger olika syn på vem som ska ha bevisbördan 00:27:39 Transkvinnor bibehåller mycket av sin muskelmassa och styrka i ett år efter behandlingsstart 00:32:26 Transkvinnor är längre i förhållande till genomsnittet 00:41:25 Frågan kring transkvinnor är inte den samma som den kring maximala nivåer av testosteron för XY-kvinnor 00:44:39 Vad beror variationen i svar på behandlingen på för faktorer? 00:48:22 Studiedeltagarna ställer upp på väldigt mycket för vetenskapens skull 00:49:35 Deltagarna var inaktiva personer - det är inte så troligt det kommer studier på tränade 00:54:26 Vi har delat in idrotten i dam och herr och då måste vi definiera skillnaden 00:59:15 Det är mer än kön som påverkar prestationen så alla transkvinnor blir så klart inte bra idrottare 01:02:49 Frågor från lyssnarna - hur förskjuter man olika delar av kraft-hastighetskurvan? 01:09:33 Betydelsen av rätt muskelfiber för explosivitet

Många vill locka duktiga medarbetare med löften om en härlig företagskultur. Men hur gör man och vad finns bortom värdeord och floskler? Roller inom HR får allt oftare tillägget "people & culture". Många strävar efter en starkare företagskultur, inte minst för att attrahera talanger. Men också för att det kan hjälpa oss att fokusera och samarbeta bättre. Redan på 1980-talet gjorde SAS-chefen Jan Carlzon succé med - på den tiden - nytänkande idéer om att se människorna i företaget, riva hierarkier och fokusera på mötet med kunderna. Många kämpar fortfarande med att få till samma saker och det verkar inte vara så lätt alla gånger. Värdeord - har de något värde? Att företag vill jobba med sina värderingar är i grunden något bra och kanske något vi borde göra mer och oftare. Men allt för ofta stannar arbetet vid att välja ut några värdeord som ska säga något om kulturen och hjälpa till att forma den. Ord är trots allt bara ord. Det är inte alltid tydligt vad de där orden betyder i praktiken och i vardagen. Och om man inte kan säga emot värdeorden, har de verkligen någon betydelse då? Vem kan till exempel säga att nej, ansvarstagande och omtanke är inget jag vill jobba med? Det börjar med beteenden I slutänden är det våra beteenden som utgör vår kultur, hur vi är mot varandra och vilken social miljö det bygger. För en kultur har vi, antingen vi pratar om den eller inte. Eller som någon klok människa sa: en kultur har man inte, den gör man. Stress, kortsiktighet, otydlighet och intern tävlan föder en sorts kultur, där det blir svårt att se och uppmärksamma varandra och där både samarbete och fokus blir lidande. Arbetsmiljöforskningen talar sitt tydliga språk och visar på faktorer som psykologisk trygghet. Några viktiga beståndsdelar i en stark företagskultur är: 1. Tillhörighet och trygghet När vi känner att vi hör till, hör ihop och behöver varandra slipper vi lägga tid på att fundera på vad andra egentligen tycker om oss, vem som är vän eller fiende. Det frigör en massa kraft som vi istället kan lägga på det vi egentligen är på jobbet för att göra. 2. Sårbarhet Med tillhörighet och trygghet på plats kan vi lära oss tillsammans, dela både med- och motgång och i förlängningen göra riktigt bra saker för oss själva och våra kunder. 3. Syfte En stark gemensam berättelse som sätter fingret på vad vi strävar efter och vad arbetet ska leda till, skapar delade mål och värderingar. Om de här beståndsdelarna är på plats spelar det ingen roll om man har värdeord eller inte. Möten - en kulturmätare Möten är starka kulturbärare som visar i praktiken om de värderingar vi vill ha faktiskt finns på plats. Stäm av i de möten du har om det här gäller eller inte: Många får komma till tals Alla blir sedda och hörda Deltagarna är nyfikna på vad de andra tycker och tänker Där har du en första viktig indikation på om ni tillhörighet och trygghet på plats. Om inte: grattis. Då finns det något att förbättra! Vår samarbetspartner Twitch Health har hämtat rön från forskningen om vad som skapar framgångsrika hälsosatsningar. I det här inlägget listar de sju framgångsfaktorer. I korthet: satsa brett och inkluderande och lägg tid på att skapa delaktighet. Överlag är det mer effektivt med insatser som innehåller flera komponenter än att bara göra en och samma aktivitet eller insats. Vår samarbetspartner Firstbeat vill att vi månar om vår återhämtning. De pekar på forskning som visar på flera fördelar med en välmående personal. Bland annat bättre stresstålighet, produktivitet, effektivitet och uthållighet. Här är några enkla, konkreta knep som hjälper: Kom ihåg pauserna under arbetsdagen Ta promenadmöten utomhus Motionera med kollegorna Möjlighet till distansarbete Flexibel arbetstid (om möjligt). Planera arbetsdagen. Lägg gärna krävande uppgifter på morgonen.

Deltagarna checkar in i gökboet! Kvinnohat, pungslick och vargflockar. Jenny och Sandra pratar om den första veckan på hotellet. 

Ronie Berggrens 42:a del om USA-valet 2020, där den andra delen av Demokraternas första primärvalsdebatt, den 27 juni analyseras. Deltagarna var: Michael Bennet, Joe Biden, Pete Buttigieg, Kirsten Gillibrand, Kamala Harris, John Hickenlooper, Bernie Sanders, Eric Swalwell, Marianne Williamson, Andrew Yang. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Den moderna processade maten har länge misstänkts som en av de faktorer som bidrar till ohälsa och ökande övervikt. I en ny klinisk studie (maj 2019) har man undersökt på vilket sätt så kallad "ultraprocessad mat" påverkar kroppen och på vilket sätt den skiljer sig från oprocessad naturlig mat. Deltagarna fick två olika kostupplägg och prövade det ena upplägget under två veckor och det andra upplägget under två veckor. Studiens titel sammanfattar också resultatet av studien: "Ultra-Processed Diets Cause Excess Calorie Intake and Weight Gain: An Inpatient Randomized Controlled Trial of Ad Libitum Food Intake".  I detta podcast-avsnitt resonerar vi kring studiens resultat.

Fyra studenter från Ljusdesignutbildningen på Jönköping University berättar om varför de har valt att studera till ljusdesigner. De berättar om ambitioner och förväntningar, om den nya tekniken och om sina tankar om att skapa kreativa ljusmiljöer. Deltagarna heter Viktoria Hansson, Gustav Rällfors, Emilia Runslätt och Niklas Kläebo. Inspelning från Elfack-mässan i Göteborg. 

Bokcirkel om den ultimata sommarlektyren – Tove Janssons Sommarboken! Förlagets podd är tillbaka med en inspelning från Lilla teaterns bokcirkel, där det framkom att Sommarboken är en bok som bör läsas om varje sommar – som all riktigt god litteratur visar den nya sidor vid varje ny läsning. Deltagarna i bokcirkeln är Jakob Höglund – regissör för Lilla Teaterns uppsättning av Sommarboken och ny konstnärlig ledare för teatern, Sophia Jansson – konstnärlig chef på Moomin Characters och brorsdotter till Tove Jansson, samt Sara Ehnholm Hielm – förläggare på Förlaget som ger ut Toves böcker. Bokcirkeln leds av Lilla teaterns f.d. konstnärliga ledare Marina Meinander. Har du inte ett eget exemplar av Sommarboken rekommenderar vi att du skaffar dig boken fortast möjligast och jämför dina egna tankar med deltagarna i bokcirkeln– den finns givetvis hos Förlaget! https://www.forlaget.com/bocker/sommarboken/

I diskussionerna om ny partiledare för Liberalerna nämns ofta Nyamko Sabuni, tidigare integrationsminister, som tänkbar kandidat. Men vad krävs av den som lämnat politiken och sen vill komma tillbaka? Att komma tillbaka till politiken Hur ska kommunikationen se ut vid en politisk comeback, och vilka för- och nackdelar har det att ha ägnat sig åt något annat? Tommy Möller, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet, och medieforskaren Marie Grusell från Göteborgs universitet svarar på det.    Stöd i ensamheten Många människor plågas av ensamhet. Sen en tid tillbaka bjuder Sofia församling i Stockholm in till träffar för "Anonyma ensamma". Deltagarna får möjlighet att prata om sina erfarenheter av ensamhet men också om sina förhoppningar om hur det skulle kunna vara istället. På vilket sätt kan det vara lättare att lämna ensamheten om man har stöd av andra? Ingemar Gens och Tommy Sewón kommer hit och berättar om verksamheten. Dessutom undrar vi vad som hade hänt om makthavare lite oftare försökte sätta slagkraftiga rubriker på sina handlingar - hade Sverige blivit ett bättre land då? Och är det en bra idé för företag att betala ut så kallad svett-lön till duktiga anställda som tränar utanför arbetstid? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer

I detta avsnitt presenterar vi den nya undersökningen från transforming.business som handlar om digital transformation i Sverige. Undersökningen som ligger till grund för avsnittet kan niladda ner via länken http://transforming.business/portfolio-items/undersokning-digital-transformation/ .Digital transformation enligt känd modellUndersökningen är upplagd efter de modeller för digital transformation som beskrivs i boken "Att leda digital transformation", skriven av Joakim Jansson och Marie Andervin. Vill du veta mer om vad boken handlar om så kan du lyssna på detta avsnitt som beskriver "the digital maturity Matrix"eller avsnittet där vi beskriver de 9 motorerna för digital transformation.Skillnader mellan olika typer av verksamheterDet finns flera intressanta slutsatser man kan dra av undersökningen men det är tydligt att olika typer av verksamheter har kommit olika långt. Generellt på en skala mellan 1 - 100 så anser svenska verksamheter att man kommit halvvägs på resan. Offentlig verksamhet ligger efter näringslivet och data och telecom har kommit längre än t.ex tillverkningsindustrin.De stora utmaningarna med digital transformationAlla är i princip överens om att de stora utmaningarna inte handlar om teknik utan att det mer är en fråga om kultur, organisation och ledarskap. Vi tror att pendeln håller på att svänga över till att fokusera mer på att ta hand om dessa aspekter efter att fokuset under en längre tid har legat på tekniken.CIO roundtable verifierar resultatetDen 25 maj genomförde byBrick Management ett CIO roundtable där undersökningen diskuterades. Deltagarna verifierar resultaten, det är tydligt att digital transformation ligger mycket högt på deltagarnas verksamheters strategiska prioriteringar.Vill ni ha stöd med digital transformation? Hör av er genom att fylla i formuläret i footern.

I det tionde avsnittet av Combitech-podden gästas vi av säkerhetsprofilen Jaya Baloo, CISO på nederländska företaget KPN Telecom. Jaya talar bland annat om kvantdatorer och det enligt henne pågående tredje världskriget i cybervärlden. Deltagarna diskuterar detta samt hur nya tekniker som AI kan användas för att stå emot cyberattacker mot företag och offentliga organisationer.

Aktiepodden rivstartar det nya börsåret med analytikerdebatt och med nya köpvärda aktier. Deltagarna har olika uppfattningar om bitcoin och ser även risker i den amerikanska dollarn. Mycket avhandlas i senaste avsnittet. Aktie- och sparintresserade vill verkligen inte missa det här avsnittet!

Avsnitt 89 Ni har väl inte missat den nya tävlingen The Reaper swimrun som har premiär nu i sommar? Deltagarna blir jagade av två st liemän. Hinner dom ta era själar innan ni hinner till mål? Idag pratar vi med Fredrik Jakobsson mannen bakom det nya loppet. Fredrik är såklart själv en swimrunners sen 2013 då han körde Amfibiemannen för första gången. Fredrik har en bakgrund som klättrare men på senare år så har det blivit triathlon och nu nästan bara swimrun. Vi får lära känna honom lite bättre och höra om tävlingar han kört och om tankarna kring 2018

  I dagens avsnitt dyker vi ner i lite ny forskning som undersöker om vi kan hantera sömnbrist bättre med hjälp av olika kosttillskott. Deltagarna i den berörda studien fick under en 3 dagars period sova så lite som 2h/natt vilket verkligen får anses som ett tufft upplägg. Huvudområden - Vissa gånger går det inte undvika sömnbrist - Studiens upplägg - Vad visar resultatet av studien - Summering   Videon finns på Youtubekanalen: Prestera Mera – VIDEO  Artikeln hittar du här: http://www.presteramera.com/kan-tillskott-radda-effekterna-av-dalig-somn/    Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se    

Det är söndagen den andra Juli. Krigshjärta 8 står för dörren. På en liten scoutgård i Dalarna återförenas Elin och Samuel för en vecka av kul Lajvhäng. I detta avsnitt avhandlas förberedelserna innan. Hur det är att vara på plats och lite löst om det område och det lajv som sedan kom att fylla veckan.… Fortsätt läsa Avsnitt 35: Imorgon Kommer Deltagarna

Många har rädslor som begränsar dem, men som går att komma över. Deltagarna på Linköpings Höghöjdsbana får verkligen utmana sina rädslor. Mattias och Hanna Åhlfeldt berättar om varför man klättrar i tallar på 15 m höjd. Det är okay att vara rädd. När man ser deltagarna åstadkomma något som de inte vågat tidigare, och övervunnit sin rädsla, då är det som bäst, säger Hanna. Vi talar om teambuildning, att vara ute i naturen och rädslor som kan övervinnas. http://www.linkopingshoghojdsbana.se  

Ekonomiska Klubben är tillbaka. Deltagarna diskuterar rapportsäsongen och hur bolagen presterat. Fokus skiftas sedan till minusräntan – hur ska experimentet med negativ styrränta egentligen sluta? Driver minusräntan på bostadsbubblan i storstäderna? Ute i världen ökar även den ekonomiska ojämlikheten snabbt. Deltagarna argumenterar för att centralbankernas intention är att elda på förmögenhetsklyftorna med sin politik genom att skapa en ”förmögenhetseffekt”. Ta del av spännande makroekonomiska analyser och unika perspektiv genom att lyssna redan i dag!

Ekonomiska Klubben är tillbaka. Detta avsnitt är fullspäckat med innehåll om den amerikanska räntehöjningen, den italienska folkomröstningen och alla risker som finns på dagens aktie- och obligationsmarknad. Befinner vi oss i en gigantisk bubbla? Är det vi tar för givet i ekonomin en illusion? Som alltid råder oenighet bland deltagarna – men du som lyssnare får samtidigt höra båda sidorna av argumentationen. Deltagarna blickar även framåt – vilken tillgångsklass kommer prestera bäst under 2017? Missa inte årets sista avsnitt av Ekonomiska Klubben från Aktiespararna.

Allt fler har insett vilken kraft det finns i att släppa loss kroppen och följa musiken. Men vad har dansen för betydelse för hälsan och vad kan dans ge som inte någon annan fysisk aktivitet kan? Dansterapin har fått ett uppsving och dansen används på många håll som ett sätt att främja hälsa.Jag glömmer bort min sjukdom när jag dansar. Det är skillnad mot till exempel ett gymnastikprogram där jag måste tänka på rörelserna. När jag dansar bara njuter jag. Det berättar Susanne, en av deltagarna i dansgruppen för Parkinson-patienter på kulturhuset i Jönköping.I en studie vid Örebros universitet undersöktes om dans kan vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Deltagarna i studien hade stressrelaterade besvär och besökte ofta skolhälsovården. Under 8 månader fick de dans på schemat två gånger i veckan. Resultatet visade att de upplevde sig må bättre och att besöken hos skolhälsovården minskade.Gäster i programmet är Eva Bojner Horwitz, doktor i socialmedicin vid KI, Anna Duberg, medicine doktor i hälsovetenskap vid Örebro universitet och Åsa Unander-Scharin, professor som forskar i musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

I det senaste avsnittet av Aktiespararnas makroekonomiska podcast, Ekonomiska Klubben, avhandlas det amerikanska presidentvalet. Vad innebär Donald Trump för ränteutvecklingen? Den 4 december är det även folkomröstning i Italien. Hur är läget i Italien inför omröstningen? Indiens dramatiska beslut att demonetärisera 500- och 1000-rupiesedeln har inneburit kaos i landet. Den ekonomiska aktiviteten har också tvärnitat i Indien efter beslutet. Är det indiska beslutet en upptrappning av kriget mot kontanter? Deltagarna svarar även på Era lyssnarfrågor. Lyssna redan idag!

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert.  Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel. Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"?"Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt?Finns någon koppling mellan det svenska ordet refug och det engelska refugee?Var kommer ordet pulka kommer ifrån?Orden arbete och jobb vad har de för olika betydelser och nyanser?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Deltagarna visste inte var de var, vilket program de tävlade i eller vad som väåntade i den mörka skogen. Malin gästade RixMorronZoo och berättade om när hon själv blev så rädd att hon kissade på sig.

Nadine har här tagit över programledarollen och går ut stenhårt med en liten kvart (drygt 7 minuter) om dåliga förlorare och dåliga vinnare. Deltagarna redovisar hur de är i tävlingssituationer. Njut först av avsnittet och #mailaenkvartiveckan sen!  Trevlig lyssning! Inlägget 12. Är ni dåliga förlorare? dök först upp på En Kvart i Veckan.

Safaridagar och turistande när politiker och tjänstemän åker på biståndsresor och det blir få konkreta resultat av arbetet. Kaliber granskar svenska kommuners och landstings arbete med biståndsprojekt. Det är strax före jul och vädret gråmulet och regnigt. På folkpartiets expedition i Växjö håller man på att duka upp kaffe och pepparkakor när dörren slås upp och in kommer gästerna: fem politiker från Sydafrika. 2006 inledde Kronoberg ett biståndssamarbete med sydafrikanska Tlokwe. Sedan dess har det blivit många resor och många projekt. Just nu är de sydafrikanska politikerna i Växjö för att få en bild av hur politiken fungerar i Sverige och diskutera nya samarbetsområden. – So please welcome to the liberals here in Växjö…We have a very small office here.. Alla har bänkat sig och folkpartisten Annika Stacke börjar berätta om sitt parti. Snart går man över till att diskutera likheter och skillnader mellan kommunerna. Efter åtta år känner man varandra väl. Kronoberg i form av Växjö kommun, Regionförbundet Södra Småland och Landstinget Kronoberg har sedan 2006 bedrivit nära 30 biståndsprojekt i Tlokwe varav fyra pågår just nu. Det gör deras samarbete med den Sydafrikanska kommunen till ett av de mer omfattande inom den speciella form av bistånd som kallas kommunala partnerskap. Just nu bedriver cirka 70 kommuner, landsting och regioner drygt 100 projekt i Afrika, Asien och Östeuropa. En del har något enstaka projekt, andra har längre samarbeten med en eller ett par orter. Errol Temanie är projektledare från Tlokwe och har varit med från början. Efter arbete med allt från sjukvård till jämställdhet, vatten- och avloppsfrågor till budgetarbete känner han sig hemma i Sverige, det har blivit många besök för hans del. – Coming to your country gives us hope. You know we have many stories about how Sweden struggled. How poor swedes were at a particular point in time. Ni har gett oss hopp – ni har varit fattiga och arbetat er ur det. Det kan vi också göra säger han och berättar att ekonomiavdelningen i Tlokwe har börjat arbeta annorlunda efter att man har studerat hur man gör i Växjö och att man har fått en ny hemsida.  – Obviously if you go to our website and if you look at that website today it is very different from the website we had before. Riksdagen har beslutat att kommuner, landsting och regioner ska vara en del i Sveriges biståndsarbete. Varje år anslår SIDA - den myndighet som hanterar svenska biståndspengar - cirka 40 miljoner för de kommunala partnerskapen. Det övergripande målet är som i all SIDA:s verksamhet fattigdomsbekämpning. Det handlar också om att utveckla den lokala demokratin och bidra till att kommuner i samarbetsländerna fungerar effektivt. Tanken är också att de svenska kommunerna ska ha något att vinna på samarbetet – att man ska arbeta kring frågor där bägge parter kan utvecklas. I Kronoberg, där man bedrivit en stor mängd kommunala partnerskapsprojekt genom åren, säger Roland Gustbée, ordförande för Regionförbundet Södra Småland och fullmäktigeledamot i Växjö kommun att projekten ger mycket tillbaka. – Det ger oss i att vi har en omvärldsbevakning, men också att vi bidrar till Sveriges nationella mål på biståndssidan. Den främsta vinsten är helt enkelt att de som reser ner, vidgar sina vyer och upptäcker att man kan göra saker på ett annat sätt. Roland Gustbée är också medlem i den politiska styrgrupp som ansvarar för projekten. Varje projekt innebär minst två resor, en för sydafrikanerna till Sverige och en för svenskarna till Sydafrika. Och det har blivit många resor genom åren. Ett 100-tal kronobergare – främst politiker och tjänstemän - har besökt Tlokwe på sammantaget 40-talet resor. – Man kommer ner till Sydafrika, tjänstemännen träffas och går igenom och de har alltså ett ganska tight schema från åtta på morgonen till fem på eftermiddagen. För det mesta handlar det om kunskapsutbyte att diskutera hur man löser olika problem i de två länderna. Tight schema mellan åtta till fem säger Roland Gustbée. Men när jag tittar närmare på Kronobergs resor under de åtta år som biståndssamarbetet varat framträder en annan bild. Jag går igenom 27 reserapporter och scheman som visar hur man har använt dagarna i Sydafrika. I genomsnitt, under vistelsen, är mindre än häften eller 45 procent av tiden av det som normalt räknas som arbetstid mellan åtta på morgonen och fem på eftermiddagen schemalagd till arbete, möten eller studiebesök. Resten av tiden på plats går till ankomst- eller avresedagar där man oftast inte har några aktiviteter förutom kanske en middag eller ett besök på något museum.  Nära en tredjedel av tiden går till aktiviteter som inte har någon tydlig koppling till projektet. Ibland står det ledigt och shopping men mer vanligt är utfärder som safari eller en hantverksmarknad. Vid en av resorna, i det projekt som bland annat ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida var Öppna kanalen i Växjö med och filmande. Vi har fått deras tillstånd att använda oss av ljud från filmen. Första dagen tas man emot med en välkomstmiddag. Morgonen därpå samlas alla för att inleda arbetet. Man jämför arbetssätt mellan de olika kommunerna och diskuterar om hur man bäst använder internet för att kommunicera med medborgarna. Man besöker också den lokala tidningen och radiostationen. En av deltagarna föreläser på universitetet och man besöker ett barnhem för Hiv-smittade barn. Sammantaget ägnas tre och en halv dag åt arbete och studiebesök. Sedan gör svenskarna en utfärd och efter ett par timmar på små grusvägar kommer man fram till en lejonfarm. Där får man också möjlighet att hålla och kela med en lejonunge. Nästa dag ägnas också åt djur. Den här gången i  Pilanesberg National park på en safaridag där man bland annat ser elefanter, zebror och giraffer. Dagen efter safarin är ledig så när som på ett kyrkobesök och enligt reserapporten hinner man sista dagen med ett besök på ett lokalt bryggeri och får smaka på det inhemska ölet, innan man avrundar med en slutdiskussion och åker till flygplatsen. Tillbaka till Växjö och Regionförbundet Södra Småland där Roland Gustbée är ordförande.  Jag går igenom resan dag för dag med honom, och han säger att man ofta lägger resor över en helg eftersom det gör att man får billigare flygbiljetter – och då är man ju ändå ledig. Men han tycker ändå att det är för lite med tre och en halv dagars arbete. – Det är för lite arbete kan jag tycka. Och jag kan ju säga att i våra kontaker med Sydafrika har vi hela tiden försökt ligga på för att det ska vara mer arbete och mindre av, ska vi säga, turistiska saker. Sydafrikanerna säger också att det är mer arbetsintensivt när vi är här. Men vår granskning visar alltså att den här resan inte på något sätt är unik. Visserligen har den genomsnittliga arbetstiden ökat något under åren som gått, men en veckolång resa innebär i genomsnitt tre dagars arbete möte eller studiebesök efter en ankomstdag då man sällan har något på schemat förutom en lunch eller välkomstmiddag.  Två dagar går till sociala eller kulturella aktiviteter som safari eller andra utfärder. Vistelsen avslutas sedan med en avresedag som ibland innebär ett besök på ett museum eller kanske någon timmas slutdiskussion. Och just safari är en aktivitet som återkommer på flera resor. I 19 av de 27 resor Kaliber granskat har deltagarna åkt på en halv- eller en heldags safaritur. Ofta men inte alltid förlagd till en helg. Roland Gustbée igen. – Jag tycker att det är inte konstigt om folk vill passa på att se något av landet när man är där nere och just safari är ju något vi absolut inte kan erbjuda här hemma. Det viktiga är ju att arbetet blir gjort och jag har inget emot att man får en safaridag, att den kan ingå i resan, men det är viktigt att vi får ut någonting av projekten också naturligtvis. Ibland har man bekostat safarin själv, och ibland har den sydafrikanska kommunen bjudit på safarin. Och det är inte första gången som svenska kommuner åker på safari på biståndsresor, och då låter sig bjudas av samarbetskommunen. 2011 uppmärksammade Sydsvenskan att Staffanstorps kommun åkt på flera resor till Namibia, resor som oftast innefattat en safari och som kommunen i Namibia bjöd på. Det ledde till att Staffanstorp blev hårt kritiserat. Bo Gertsson är utvecklingschef i Staffanstorp. – Efter den kritiken framfördes har vi vid våra besök inte låtit oss bjudas på några safari. ICLD – Internationellt centrum för lokal demokrati - är den organisation som hanterar de biståndspengar som SIDA varje år anslår till de kommunala partnerskapen. Dåvarande generalsekreteraren för ICLD sa att det är orimligt att kommuner låter sig bjudas, och slog fast att kommunerna är på plats för att arbeta – inte för att bli underhållna. Staffanstorps kommun har fortsatt åka på safari – men efter kritiken betalar man allting privat säger Bo Gertsson. Deltagarna tar semester och betalar såväl utfärden som övernattningen. – Det har då bekostats privat. Inte av Mariental och inte av Staffanstops kommun. Men så har Kronoberg inte gjort. På de resor man har gjort från Kronoberg ligger safarin inom ramen för resan, och resa, övernattningar och traktamente betalas med biståndspengar. Det gör också lönen för den projektledare som är med. Men till skillnad från många andra kommuner och landsting har man valt att själv bekosta arbetstiden för deltagarna.  Vissa av safaritillfällena har deltagarna betalat privat, men ofta har den sydafrikanska kommunen stått för den kostnaden. Och Roland Gustbée, som sitter i den politiska styrgruppen för kronobergsprojekten tycker att det är okej att den sydafrikanska kommunen bjuder. – Jag tycker att det kan ligga inom det rimliga, inom en rimlig nivå. Det är en dagstur, det är inga övernattningar på dyra hotell. Man åker en minibuss i två och halv timme och sedan är man en dag och sen åker man hem på kvällen. Sun City är ett hotell- och kasinoområde cirka två och en halv timmes bilväg från Tlokwe. Därifrån har de flesta safariresorna utgått till Pilanesberg, den närmaste nationalparken - vi ringer dit och frågar vad en rundtur i nationalparken kostar. – It costs 460 rand per person for the safari. Ja, hade jag bott på Sun City hade det kostat mig 460 Rand eller drygt 250 kronor för en två och en halv timmes tur i buss tillsammans med 20 andra. För de som åkt på biståndsresa från Kronoberg har safarin ibland varit en heldagsutflykt i en egen minibuss. En av deltagarna som Kaliber pratar med och som har betalat safarin på egen hand berättar att det då kostade mellan 800 och 1 000 kronor. En genomräkning av de 19 resor där det ingår en safari visar att  cirka 90 personer har deltagit. Och för varje person handlar det alltså om en kostnad på mellan 250 och 1 000 kronor. Lite längre bort i korridoren på Regionförbundet Södra Småland sitter Annika Ström som är en av projektledarna som jobbar med Sydafrika. Hon säger att den sydafrikanska kommunen bjuder på safari på de resor som politikerna gör. På tjänstemännens resor händer det däremot att deltagarna betalar själva. Och hon säger att man ofta ber om att få betala själv. – Ofta säger vi att vi vill åka dit och att vi vill betala för det själva då. Och vid flertalet tillfällen har vi fått betala själva, och ibland får vi inte det. Men om man nu vill betala för safarin - hur kommer det sig att man inte alltid gör det? – Vi försöker alltid minimera och säga att vi inte vill bli bjudna men samtidigt är det ju en balansgång. Man kan inte säga nej helt och hållet. För det är ju nästan som att liksom…hur ska de kunna få visa att de är glada och tacksamma om det inte får göra något tillbaka. Och Annika Ström betonar att safarin ofta ligger på en helg, då man ju normalt är ledig, samtidigt tycker hon inte att man ska se den eller andra utflykter som enbart ledighet eller nöje. – Då har ju vi oftast i stort sett med oss antingen hela den sydafrikanska gruppen eller deltagare från teamet eller andra från kommunen som är med vilket gör att det finns en möjlighet för oss att prata på vägen dit, när vi sitter i bussen, när man äter, ja under hela den här resan så umgås man ju också och då skapar man ju relationerna som gör att vi sen när vi arbetar har lättare att ha de samtalen man kanske inte har med vem som helst om sitt arbete. Och det blir en annan stämning. Så jag ser det inte riktigt som helt ledigt. Annika Ström tycker inte att vårt sätt att räkna ger en rättvisande bild av hur man använder tiden på biståndsresorna. Att bara se på dagtid mellan åtta och fem är missvisande tycker hon och menar att studiebesök även kan ske på kvällstid och att vi borde räkna in middagarna i  arbetstiden. – Jag upplever ändå när vi är där att vi har ett program alla dagar som är ganska intensivt dagtid och sedan så har man oftast även på kvällen en middag tillsammans och det är ju liksom också jobb för vi sitter där och pratar om vad vi gör. Det är ju liksom inte en nöjesmiddag alltid. Kaliber idag handlar om när kommuner och landsting åker på biståndsresor med målet att minska fattigdom och utveckla demokrati. Vi har tittat närmre på 27 resor som politiker och tjänstemän från Kronoberg gjort till Tlokwe i Sydafrika. Resor där en tredjedel av tiden gått till aktiviteter som safari och andra utfärder och där politiker och tjänstemän flera gånger låtit sig bjudas på safarin av den sydafrikanska kommunen. Det är biståndspengar från SIDA som finansierar projekten men de som granskar slutrapporterna och betalar ut pengarna är Internationellt centrum för lokal demokrati, ICLD, som Sveriges kommuner och landsting, SKL står bakom. 2011 riktade dåvarande generalsekreteraren för ICLD stark kritik mot Staffanstorp som låtit sig bjudas på safari – och att man blir bjuden är heller inget som nuvarande generalsekreterare Maria Åberg tycker är okej. – Jag skulle absolut avråda det. Om man tänker så här, den sydafrikanska kommunen har sannolikt använt sina egna kommunala medel till att bekosta det här. Och det är ju naturligtvis en aspekt i det hela. Det är ju inte väl använda skattepengar från deras horisont, och det är ju naturligtvis något som man som svensk samarbetspart absolut borde reflektera väldigt mycket på och helt enkelt säga nej till. Maria Åberg säger att hon förstår att man kan behöva en halv dag för att återhämta sig från en resa, och om man förlänger resan för att få en billigare biljett kan det motivera att man ägnar en dag åt mer sociala aktiviteter. Men att en stor del av tiden går till annat än arbete är inget som ICLD står bakom. – Vi är ju intresserade av att se att de här projekten når resultat, alltså att man når vad man är där för att göra. Och går för mycket tid åt - oavsett vem som betalar – till det som du beskriver som turistande så är det naturligtvis inte vettigt, inte klokt, inte ett bra sätt att använda tiden. I sina redovisningar till ICLD har Kronoberg tydligt berättat om vad man har gjort dag för dag. Även aktiviteter som safari, hantverksmarknad och besök på lejonfarm har man beskrivit. Projektledare Annika Ström säger att man aldrig fått något påpekande eller ens en fråga från ICLD. – Så det är ju inte så att vi försöker dölja någonting. Skulle vi inte vilja säga att vi varit på safari till exempel då skulle vi ju inte skriva det i rapporterna. Men vi har ju hela tiden visat det och finansiären ser det och har inte sagt något om det då kan jag tycka att då har de väl gjort samma bedömning som vi att det är okej. ICLD har alltså aldrig varit i kontakt med Kronoberg om vare sig hur man använder tiden på plats, eller när den sydafrikanska kommunen bjuder på safarin vilket emellanåt skrivs uttryckligen i slutrapporten. Men Maria Åberg, generalsekreterare för ICLD, säger nu att man borde ha reagerat. – Ja det borde vi ha gjort. Vi borde ha pratat med dem om det här framgår i redovisningarna till oss. Det finns inget krav på att arbetstiden dag för dag ska redovisas i slutrapporterna till ICLD och det gör det svårt att säga i hur hög grad andra kommuner ägnar sig åt aktiviteter som inte har med projekten att göra. Kaliber har varit i kontakt med ett tiotal kommuner och regioner och tittat på reseberättelser eller scheman för cirka 20 resor. På ett par av resorna redovisar man att all tid på plats gått till arbete, men på de flesta resorna finns en del turistande på programmet, men oftast i mindre omfattning än i Kronobergs fall. Och enligt Maria Åberg är det ganska sällan som ICLD får slutrapporter där man berättar om mycket fritidsaktiviteter och turistande. – Vi ser väldigt få och tror jag färre och färre i våra redovisningar av den här arten som du nu beskriver. Det tillhör inte vanligheten. Men frågor om hur man balanserar arbete och fritid under de biståndsresor som görs och vad som är okej att göra och inte är något som diskuteras bland de kommuner som bedriver kommunala partnerskap. Det visar bland annat en ännu inte färdigbearbetad enkät som ICLD skickat ut till kommunerna. – Vi försöker ju uppmuntra kommunerna att under den förberedelsefasen så ska man stämma av förväntningar och stämma av kulturella skillnader och sätt att vara. Alltså resonera kring saker som gåvor, att det inte är ett investeringsprogram,  vad kan låta sig bjudas på och inte. Det är sådant vi uppmuntrar till att ta upp i väldigt tidigt skede, säger generalsekreterare Maria Åberg. Omkring 40 miljoner kronor av svenska biståndspengar går varje år till de kommunala partnerskapen. För ett projekt under ett år beviljas ofta mellan 300 000 kronor och 500 000 kronor.  Det övergripande målet handlar som i all svensk biståndsverksamhet till att reducera fattigdom, men det handlar också om att öka den lokala demokratin. Och Maria Åberg säger att ICLD ser goda resultat av verksamheten. – Jag och vi tycker att kommunerna är helt fantastiska i biståndsarbetet. Vi får ibland beskrivningar och ibland resultat som vi blir oerhört imponerade av. Att man lyckats nå så långt på ganska kort tid och med inte alltför stora pengar. När den politiska styrgruppen för projekten i Kronoberg lät göra en utvärdering av sju utvalda projekt för att se vad man nått för konkreta resultat sa några av de sydafrikanska deltagarna att projekten bidrog till att minska fattigdom genom att stimulera den lokala ekonomin. Och från bägge länder poängterade deltagarna att man lär av varandra och att människor utvecklas både som personer och i sitt yrke. Men några av de tillfrågade svenskarna pekade också på risken att det hela bara resulterar i en trevlig resa, som inte tas på allvar utan ses som semester eller belöning. Och när det kom till konkreta resultat kunde man konstatera att de var få. Utvärderingen ger tre exempel på konkreta resultat i de sju projekten. Ett projekt ledde till att Tlokwe började arkivera dokument elektroniskt. I ett jämställdhetsprojekt anordnades en konferens om våld i hemmet och så informationsprojektet som ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida. Men trots få konkreta resultat kommer man ändå till slutsatsen att man väl nått upp till målen att utbyta kunskap och öka förmåga och effektivitet i bägge kommunerna. Roland Gustbée, ordförande i Regionförbundet Södra Småland ser det också som att kommuner har en viktig roll att spela i biståndsarbetet. – Kommuner kanske inte är specialister på bistånd men kommuner är ju de som är bäst på att driva kommun.  Och det är ju just det som vi samverkar mest kring. Hur gör man bäst för att vara en kommun. Bo Sjö är nationalekonom vid Linköpings universitet. Han var tidigare knuten till SADEV, en myndighet som hade till uppgift att utvärdera svenskt bistånd men som lades ner för något år sedan. Han tror att det är svårt för kommunerna att utföra ett effektivt bistånd.  – Att utföra biståndsarbete på den nivån och så direkt som kommunerna är inblandade i det kräver mycket kunskap och den kunskapen har inte kommunerna. Man tror att man förstår problemen och lösningen men typiskt i sådana här projekt är ju att det inte blir något bra resultat av det. Och att det går mycket tid åt turistande är inget som förvånar honom. – Jag tror att man i det vanliga biståndet är mera effektiv. Man har sin återhämtningsperiod efter en lång resa naturligtvis, men det här allmänna tittandet är nog mycket mindre, utan man försöker vara mer effektiv i sin tidsanvändning. Men är det värt pengarna som han ser det? – Det är svårt att ha någon uppfattning om. Då måste man in och titta på vad kommunerna gör för de här pengarna och hur mycket lägger de ner i arbete på detta. Jag tror att det de kan göra i fråga om utveckling är ytterst minimalt. ICLD lät 2010 utvärdera de kommunala partnerskapen. I utvärderingen hittade man inte mycket stöd för att man uppfyllt de övergripande målen som att minska fattigdom och att det var svårt att mäta vad man faktiskt hade åstadkommit. Utredningen rekommenderade därför att arbetet framöver skulle ha konkreta mål som är möjliga att utvärdera och mäta. Och ICLD har fått nya riktlinjer säger generalsekreterare Maria Åberg. – Och den stora skillnaden det är egentligen målfokus. Att man har ett större krav på ett tydligt resultat. Kanske allra viktigast att de nya riktlinjerna betonar att projeten är lite längre. Treåriga för att det tar lång tid att uppnå ett resultat helt enkelt. Efter att jag träffat politiker och tjänstemän i Kronoberg åker den politiska styrgruppen iväg på ytterligare en resa till Sydafrika inom ramen för det biståndssamarbete man bedrivit de senaste åtta åren. När de kommit hem igen ringer jag upp en annan av de ansvariga politikerna i styrgruppen, oppositionsrådet i Växjö socialdemokraten Charlotta Svanberg. Det visar sig  att efter att Kaliber har börjat granska resorna har politikerna börjat diskutera om att sätta upp regler för vad som är okej och vad som inte är det. – De här fallen du har lyft upp där har det varit för mycket turistisk verksamhet på. Och vi har ju också pratat om det nu i styrgruppen att det kanske är nödvändigt att sätta upp tydligare regler på vad som är okej eller inte när man är i Sydafrika. Om det är okej att ta med familjemedlemmar naturligvis till egen bekostande men det kanske ändå påverkar projektet, om det är okej att stanna kvar på semester på egen bekostnad, hur man ska se på de turistiska delarna, hur mycket om är okej till exempel. Vi har inte riktigt haft de tydliga reglerna utan det har varit upp till varje projekt att avgöra. Reporter Lena Pettersson lena.pettersson@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Han ger tips om hur du ger ditt barn ekonomiskt självförtroende. De pratar även om medeltidsveckan på gotland och Adam undrar om Charlie verkligen är en lajvare på riktigt?

Robin berättar vad han skrev i mailet till Schulman i våras. Frida har skrivit sitt CV på rim. - Fyllemejla Martin Schibbye - PLUS-artiklar - Knullmaskinen Björn Afzelius - Ragga på pensionärer - The Fokken Twins - Utlandssvenskar - CV på rim - Deltagarna i SOS Island - Röka inne @grapoluponape @hej_frida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Egyptens unga blev en symbol för den arabiska våren när de fällde Mubarak. Nu samlas de åter på Tahrirtorget och vi undrar vad som kommer segra nu - ungdomlig idealism eller militär cynism? /// Siffran sju är inte bara ett turtal, antal dössynder eller den perfekta sizen på ett dvärgentourage - den är också den kritiska gränsen för räntan på statsobligationer - är det för att siffran är magisk? /// Deltagarna i Melodifestivalens första deltävlingar har presenterats. Vem vinner? Vi gör ryggradsreflex-testet på dagens sidekick Monica Green.