Podcasts about gymnastik

Immer in Bewegung bleiben: Dies ist und bleibt die beste „Medizin“ gegen Rückenschmerzen. Spaziergänge, Sport und Gymnastik helfen dabei, die Rückenmuskeln zu stärken und die Wirbelsäule zu stabilisieren. „Es muss nicht immer das Krafttraining im Fitnessstudio sein. Auch einfache Bewegungen helfen beim Erhalt oder dem Aufbau von Muskeln“, betont Bewegungswissenschaftler Prof. Dr. Heiko Wagner vom Institut für Sportwissenschaft in der neuen Folge des „Umdenken“-Podcasts der Universität Münster mit Blick auf den Tag der Rückengesundheit am 15. März. Im Gespräch erklärt er außerdem den Zusammenhang zwischen Rückenschmerzen und psychischen Faktoren und gibt weitere Tipps, um der „Volkskrankheit“ vorzubeugen.

Meine Lieben!

Wie du an deinem Mindset arbeitest, wird oft missverständlich und zu einfach erklärt. Es reicht nicht aus, vermeintlich "negative" Gedanken in "positive" Gedanken umzudrehen und dann Affirmationen aufzusagen. Das ist mentale Gymnastik, die auch einen kleinen Effekt hat, aber nicht langfristig und nachhaltig wirkt. Das Problem: Du glaubst den neuen Gedanken einfach nicht. Um diese Lücke zu schließen, helfen dir Brückengedanken. Wie Brückengedanken funktionieren und wie du sie für dich auch in deiner Selbstständigkeit nutzen kannst, erkläre ich dir heute. Vollständige Shownotes und weitere Informationen findest du unter https://julia-lakaemper.com/podcast/134/

Heute habe ich wieder eine sehr spannende #Pferdepodcastfolge für Dich! Es geht um die in meinen Worten "Blase" mit unserem Pferd und warum diese in unserer Beziehung und dem Training so super wichtig ist.

„Schritt ist die Mutter aller Gangarten“, bedauert Anja Beran, Leiterin des Ausbildungszentrums „Gut Rosenhof“, dass „die Schrittarbeit vergessen statt gepflegt wird!“ Dabei könne man das Pferd im Schritt sehr gut durchgymnastizieren, das Gehen auf der Vorhand ebenso wie die Schiefe verbessern. Den Fehler, den Reiterinnen häufig begehen würden: „Wenn ich einen langen, raumgreifenden Schritt haben möchte muss ich die Zügel  entsprechend lang lassen damit der Hals gemäß des Hinterbeins auch nach vorne gehen kann und ich diese ausgeprägte Nickbewegung, das Pferd die Nase nach vorne streckt. Wenn ich hingegen die Zügel aufnehme und das Pferd verkürzt den Hals, muss ich einen kürzeren Schritt reiten. Das heißt, das Pferd wird erhabener in der Haltung, richtet sich auf dann muss auch das Hinterbein mehr aufwärts arbeiten und darf nicht so nach vorne schieben. Dieser Grundsatz wird oft missachtet. Die Reiterinnen nehmen die Zügel auf machen den Hals kürzer und wollen aber gleichzeitig diesen langen raumgreifenden Schritt zeigen der in dem Pferd drinnen steckt. Langer Schritt und kurzer Hals gehen aber nicht zusammen. Es verspannt sich der Rücken und die Pferde gehen Pass. Eine lange Schrittphase von 15 bis 20 Minuten zu Beginn jeder Trainingseinheit sei gerade in der kalten Jahreszeit unumgänglich, unterstreicht Anja Beran: „Mit der Schrittarbeit kann man natürich auch vom Boden aus beginnen. Nach dem Aufsitzen gehen wir ein zwei Runden um die Bahn mit hingegebenem Zügel und langem Hals. Da achte ich drau,  dass das Pferd fleißig raumgreifend nach vorne geht und vor allem diese natürliche Nickbewegung auch zeigt. Dann erhöhe ichmeine Körperspannung, nehme die Zügel vorsichtig auf bis ich leichten Kontakt habe. In dem Maße muss ich auch den Schritt dann zurücknehmen. Ich darf das Pferd dabei nicht mit der Hand zurückziehen,  sondern wirklich durch ein vorsichtiges Aufnehmen und weniger mitgehen mit dem Sitz das Tempo reduzieren. Ich folge dieser Bewegung von dem langen Schritt nicht mehr. Das Pferd fühlt sich im Rücken gestört und merkt sie kommt nicht mehr mit und passt sich meinem Sitz an und kommt zurück. Dann wäre das Erste auf was ich achte, dass das Pferd anfängt zu kauen, dass wir eine feine Kommunikation eingehen. Das heißt,  wenn ich dann den vierten Finger von meiner inneren Hand bewege möchte ich, dass das Pferd sich in diese Richtung nach innen stellt und dahin abkaut. Am Außenzügel möchte ich eine ganz, ganz leichte Verbindung und dann fange ich mit der Gymnastik an. Das kann am Anfang sein ein Schenkelweichen an der Bande entlang. Da muss ich schon akribisch darauf achten dass das Pferd vorher im Schenkelweichen und nachher denselben Schritt geht.  Manche fangen mit dem Schenkelweichen an, dann wird das Pferd selber langsamer. weil es anstrengt und beim gerade richten schieben die Pferde wieder los. Das darf nicht sein! Dann folgenSchulter herein, travers, renvers, Travers anhalten, rückwärts richten u.s.w.  Das alles hilft extrem die Tragkraft zu verbessern. Mehr zur Schrittarbeit in der aktuellen Podcastfolge AUF TRAB. Viel Hörvergnügen wünschen Julia Kistner und die Welschies. Du brauchst noch ein Weihnachtsgeschenk? AUF TRAB organisiert in der wunderschönen Reithalle der Kaiserin Maria Theresa im Festschloss Schlosshof in NÖ– passend zum Ambiente – Kurse in klassischer Dressur. Es kommt der deutsche Trainer @HorstBecker, der jede Reitweise und jedes Ausbildungsniveau unterrichtet. Am 7. Bis 9. März 2025 ist das Thema die Bodenarbeit. Vom 31.10. bis 2.11.2025 gibt Horst aufbauend das Classic-Seminar „Einstieg in die Seitengänge & Versammlung am Boden und unterm Sattel.“ Highlight Centered Riding mit Rosi Schreiber-Jetzinger Vom 29. bis 30.3.2024 findet in Schlosshof ein Centered Riding Kurs (wahlweise Centered Jumping) mit der CR-Trainerin Rosi statt. Mehr Info unter julia@auftrab.eu Musik- und Soundrechte: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://auftrab.eu/index.php/musik-und-soundrechte/ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠#Pferde #Schritt #gymnastizieren l #reiten #Podcast Fotos: Anja Beran ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Simon Mäntylä (@simon_mantyla) är en av Sveriges bästa CrossFittare genom tiderna och han har konsekvent varit uppe i toppen i uppemot ett decennium. Vår sport må vara ung men han tillhör definitivt det gamla gardet i vårt avlånga land bland de som regelbundet tävlar på den högsta nivån. Han är också CEO och Head Coach på sin egna skapelse VI Program, en grupp-programmering många CrossFittare idag använder framgångsrikt i sin egen träning.  I dagens avsnitt pratar vi om träningsupplägg för CrossFit och Funktionell Fitness. Hur har utvecklingen av våra träningsmetoder sett ut över tid? Vilka förmågor ställer vår sport/våra sporter krav på? Hur står sig olika träningsupplägg mot varandra och hur hänger det samman vad vi gör på träningsgolvet med våra resultat på tävlingsgolvet? Förbered dig på ett lagomt nördigt avsnitt med både teori och praktik in action! ———————------------------------------------------------------ Timeline för samtalet: 00:00 Intro/försnack 03:00 Presentation av gästen 09:20 Grundläggande kunskaper om träningslära och träningsupplägg: CrossFit och konventionell strength & conditioning 16:45 Simons origin story: vägen till livet som heltidscoach och professionell idrottare via Gymnastik- och IdrottsHögskolan och diverse tränaruppdrag 27:40 Hur förklarar Simon att han nått en så hög nivå på CrossFit-prestation men sedan också stannat där länge? 34:20 Går det att applicera den metod som funkat för Simon personligen på en bredare massa - både för prestationshöjning och livslängd i sporten? 40:20 Hur har utvecklingen av träningsupplägg varit i CrossFit över åren? Har uppläggen förblivit samma eller förändrats över tid? 46:00 Vad händer med CrossFit som sport nu när sporten mognat och prestationerna inte höjs lika mycket varje år? 52:00 Hur hänger specificiteten på träningsgolvet ihop med det vi gör på tävlingsgolvet? Hur specifikt bör vi träna i CrossFit? 58:35 Hur lång tid får träningen ta, om vi ska bli duktiga på CrossFit? Vad händer när vi tidskomprimerar vår träning till exempelvis EMOMs? 1:05:00 Vilka förmågor krävs för att vara bra på CrossFit 2024?  1:12:00 Hur står sig olika typer av träningsupplägg mot varandra? Hur mäter sig en grupp-template a la VI Program mot andra alternativ? 1:22:00  Utro/eftersnack/kom i kontakt med Simon ———————------------------------------------------------------ Kom i kontakt med Simon Sociala medier: @simon_mantyla på Instagram VI-program: @vi_program på Instagram VI-program på nätet ———————------------------------------------------------------ Kom i kontakt med FFF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@henrikvalis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare E-post: henrik@vagnhallencrossfit.se ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ i Göteborg ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@vagnhallencrossfit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Facebook YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Fråga Coach Valis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Ett År av Mobility Flow-videos⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Leder till depression och utmattning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Autorin Charlotte von Winterfeld lernt zwei Frauen kennen, die an der frischen Luft und mit ein bisschen Gymnastik nicht nur was für sich tun, sondern für alle: Sie klauben Zigarettenkippen und Kaugummi von der Wiese.

Yoga gilt oft als harmlose Gymnastik. Doch in letzter Zeit gab es etliche Skandale: Gurus haben ihre Macht für sexuelle Übergriffe missbraucht. Wie kann es zu solchen Grenzüberschreitungen kommen? Und wie schützen Yoga-Schulen die Übenden davor? Klein, Mechthild www.deutschlandfunk.de, Aus Religion und Gesellschaft

Die Maus zum Hören - Lach- und Sachgeschichten. Heute: mit Autos und ihrem Spritverbrauch, einer geduldigen Warteschlange, Gymnastik mit Tanz und Akrobatik, mit Nina und natürlich mit der Maus und dem Elefanten. Rhytmische Sportgymnastik (00:57) Im Fotostudio (10:02) Mausfreundebuch: Paula (17:24) Klettern (20:38) Dackl und Isabel (29:04) Noah hört Kassetten (36:05) Bilderbuch: Bitte anstellen! (43:24) Frage des Tages: Verbrauchen Autos, die schnell fahren, weniger Benzin? (52:40) Von Nina Heuser.

We're back! Phil berichtet über den Team USA Showcase in London, wie es war LeBron und Co. aus nächster Nähe zu sehen und wie die Team USA Damen ihm Gänsehaut bereitet haben. Mit dabei in London waren unsere Ballers Club Gewinner. Es lohnt sich also sich auf KICKZ.com kostenlos zu registrieren! Dann konnten wir es kaum erwarten über DIE Eröffnungsfeier in Paris zu sprechen. Über die Boote, Flaggenträger und teils kontroversen Showeinlagen, bevor wir natürlich auf den überzeugenden ersten Auftritt von Team Deutschland gegen Japan eingehen und den sensationellen Sieg der Damen gegen Europameister Belgien feiern! (Frieda Bühner, let's goooo!) Rob erzählt außerdem, warum er die Basketballübertragungen ohne Ton schaut (Rant incoming!), was er so geil an Sportereignissen wie diesem findet und wie er innerhalb von 30 Minuten scheinbar zum Experten für Sportarten wie Turmspringen oder Gymnastik wird. Off-topic kommen Phil und Rob nicht umhin ganz am Schluss (spoiler free) kurz über Deadpool & Wolverine zu schwärmen und geben Einblicke in ihr MCU Nerd Wissen indem sie ihre Meinung zum neuesten Casting von Dr Doom kundtun. Don't judge! Auf geht's! Hosts: Robbin Barberan (@basketballlifer), Philip Olschowa (@phlp_fil_a)

Schwester Gabi hat Doris tolle Übungen gezeigt, aber irgendwie hat das nicht richtig funktioniert. Da kann man schon zu Schaden kommen. Man braucht eben mehr Übung bei den Übungen - so wie Ehemann Jürgen. Mit Michael Quast, Susanne Schäfer

BEI UNS AM DIEMELSEE ist ein wöchentlich erscheinender Podcast, der von der kleinen Gemeinde Diemelsee im Landkreis Waldeck-Frankenberg ins Leben gerufen wurde. Als erste hessische Kommune startete Diemelsee dieses einzigartige Format in Zusammenarbeit mit Lars Cohrs. Der Podcast widmet sich den Menschen und Themen aus allen 13 Ortsteilen der Gemeinde, wodurch eine vielfältige und facettenreiche Darstellung des Lebens am Diemelsee entsteht. Tauchen Sie ein in die Welt des Diemelsees und erfahren Sie mehr über die Bewohner, ihre Geschichten und die Besonderheiten dieser Region im Sauerland. Genießen Sie informative und unterhaltsame Episoden, die Ihnen einen Einblick in das Leben "BEI UNS AM DIEMELSEE" bieten.

Warum kommt Billy der Biber, der wahrscheinlich beste Moorweiher-Rüber-Geher aller Zeiten, nicht dazu, seine Schwimm-Aufwärm-Gymnastik zu machen? Und warum kann ein Maulwurf, der beim Graben falsch abgebogen ist, eine große Hilfe für einen Frosch-Papa sein? (Eine Geschichte von Heinz-Josef Braun und Stefan Murr, erzählt von Jürgen Tonkel in oberbayerischer Mundart)

Nirgendwo sonst werden mehr Knie operiert als in Deutschland - und die Ursachen sind vielfältig. Und es betrifft junge Sportler*innen genauso wie Ältere, Bewegungsmuffel oder Vielbelaster. Doch bedarf es immer gleich einer OP? Dr. Helge Riepenhof möchte mit seinem neuen Buch "Schluss mit den Knieschmerzen" Aufklärungsarbeit leisten. Bei DAS! wird der Sportmediziner mit verschiedenen Übungen zeigen, was zur Schmerzlinderung hilft - von Gymnastik bis zur Ernährung.

Viele Menschen, die an Parkinson leiden, ziehen sich in die Isolation zurück. Wegen der körperlichen Symptome nehmen Betroffene kaum noch an Aktivitäten teil. Die Beelitz-Heilstätten bieten deshalb eine neue Online-Gymnastik an. Von Peter Kolakowski www.deutschlandfunkkultur.de, Nachspiel

Flera och fler svenskar får det som kallas riktade hälsosamtal. Forskning har visat att samtalen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De två senaste åren har flera regioner börjat erbjuda personer som är 40 eller 50 år så kallade riktade hälsosamtal. Samtal om rörelse och vilaDet innebär provtagning och även samtal om möjliga livsstilsförändringar, som mer återhämtning och mer rörelser i vardagen. I vissa regioner kallas även 60 och 70 åringar, och på sina håll också förstagångsföräldrar. Hittills är det bara regionerna i Värmland och Blekinge som inte fattat beslut om att ha den här typen av samtal. Vill nå de som behöver det mestMen distriktssjuksköterskan Lisbeth Johansson i Jönköping märkte att de som kanske hade allra mest nytta av samtalen inte alltid dök upp. Hon satte igång forskning och disputerade nyligen på hur man når socioekonomiskt utsatta personer.-Vi vill ju inte att de här samtalen ska öka hälsogapet ytterligare, men med ett sms och sedan ett uppföljande telefonsamtal så kom personerna som har mest nytta av det i högre utsträckning än tidigare, säger forskaren Lisbeth Johansson vid Futurum på Region Jönköpings län. Anpassade samtal på jobbetAndra typer av samtal sker också på arbetsplatser via företagshälsovården. En halv miljon svenskar har varit med om den här typen av samtal sedan 80-talet. – Jag tror att vi kommer att behöva anpassa hur samtalen sker, eftersom de finns så många olika förutsättningar för individerna och olika motivation. På en arbetsplats är det också hierarkier, strukturer och arbetsmiljö som påverkar om man på arbetat kan känna att det här är hållbart hela livet, säger Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap med på inriktning fysisk aktivitet och hälsa, vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Tips för alla typer av behovI programmet kan du också höra tips för dig som vill öka din träning, men också för dig som mest känner att du vill sjunka ned i soffan.Medverkar i programmet gör Lisbeth Johansson, distriktssjuksköterska och filosofie doktor i hälsa och vårdvetenskap som arbetar som forskare på Futurum på Region Jönköpings län samt Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa, på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.Flera Uppsalabor berättar också om de är nöjda med hur mycket de rör på sig: Maria Söderlund, Anders Westerlund, Anisia Cicilaki, Ilyane Relali, Mathilda Wennertorp och Karin Pereira. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Erik Hemmingsson är författare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan med inriktning på folkhälsa. Han har ägnat många år åt forskning kring övervikt och fetma, både i England (University of Bristol) och på Karolinska Institutet. 2022 släppte han tillsammans med Stina Wollter boken "Kriget mot kroppen".Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt kan man inte kalla det manliga muskelbergsidealet, men klart är att det blivit vanligare att män strävar efter svällande biceps och sexpack än det varit tidigare. Gymmet har blivit en mer och mer självklar del i mångas liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En stor del till varför jag tränar är för att jag tror att det gör mig till en mer attraktiv partner, säger Kalle när Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun träffar honom utanför gymmet efter ett träningspass. Och Kalle verkar definitivt inte vara ensam om det. Enligt manlighetsforskaren Lucas Gottzén, som just nu bland annat studerar mäns beteende på dejtingappar, har “den manliga blicken” som tidigare varit riktad mot kvinnor, nu vänts tillbaka mot mannen själv. Män har blivit mer medvetna om hur de ser ut. Lucas säger att han tycker sig se att muskler är viktigt – men muskler på rätt sätt. – Historiskt sett har män inte drabbats av att utseendet spelar roll. Det har mer handlat om pengar, fast jobb osv. Nu har de mer och mer en kvinnlig blick på sig, att det handlar om att visa upp en snygg version av sig själv, säger han. Medverkar i programmet gör William Apró, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar om män och manlighet och Sebastian Lindvall, filmkritiker. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Brigitta Grube ist die Leiterin der Frauen-Gymnastikgruppe bei der Eintracht. Und diese Aufgabe betreibt sie mit großem Einsatz. Deshalb wurde sie im vergangenen Jahr von der Gemeinde Zeuthen mit dem Ehrenamtspreis ausgezeichnet.Die besondere Ehrung ist natürlich Thema in der 112. Episode des Podcasts "Die Eintracht im Ohr". Brigitta Grube verrät außerdem, …… wie es überhaupt zur Gründung der Gymnastikgruppe kam und wie sie Leiterin wurde.… dass es den Damen nicht nur um Beweglichkeit geht, sondern auch um persönliche Begegnung.… dass sie eine überaus erfolgreiche Ruderin war und sogar einen großen Titel gewann.Um die Frage, ob Männer bei der Gymnastik mitmachen dürfen, wird auch beantwortet.Um Fußball geht es auch. Tillmann Steffien, der Enkel von Brigitta Grube, ist ein hervorragender Torhüter, war sogar auf der Sportschule, spielte zuletzt für Empor Berlin. Aktuell weilt er in Kanada.

In dieser Episode beschäftigen wir uns damit, wie man den Yoga-Unterricht oder die eigene Yoga-Praxis zu mehr als nur Gymnastik machen kann.

Uiuiuiui, was ist denn im Hause Goder los? Letztens noch mit Thekla heimlich im Zimmer geknut.. äähh geprobt und heute schon der große Streit mit Elisabeth. Aber was kann er denn auch dafür, wenn Elisabeth einfach kein Kunstverständnis hat? Er wirft sich zumindest nichts vor, und das sollte doch reichen.

Akrobatik, Tanz, Turnen, Gymnastik und Freude an der Präsentation vereinen sich beim karnevalistischen Tanzsport. Auch nach dem Aschermittwoch ist bei den Garden und Tanzmariechen längst noch nicht alles vorbei. Die Turniersaison beginnt erst jetzt. Von Heinz Schindler www.deutschlandfunkkultur.de, Nachspiel

Svetten bryter fram i pannan och snart viker sig nog benen. I det här läget kan det kännas lockande att ge upp men vissa besitter förmågan att kämpa igenom både mjölksyra och smärta. De har en sak gemensamt: pannben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Baksidan är att man ibland får för sig att framgång får kosta hur mycket som helst, och har man inte den mentala tuffheten som pannbenet kräver ses man istället som skör och svag, säger Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan. Att ha pannben ses som en värdefull egenskap framförallt inom elitidrotten – att besitta förmågan att fortsätta kämpa trots att det tar emot. Men i vilken grad kan man egentligen tänka sig till resultat?– Det mentala är en outforskat område, svaret är att man i dagsläget inte riktigt vet när orken egentligen är slut, säger Göran Kenttä.Besläktat med ”att ha pannben” är personligsdraget grit som karaktäriseras av att ha driv, fullfölja projekt och att inte ge upp vid motgångar. Grit myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckworth, som i sin forskning såg hur skolelever med hög grit bland annat hade större sannolikhet att fullfölja sin gymnasieutbildning. – Duckworth har visat att det även spelar in för högre utbildning och korrelerar med om man håller ut i sitt äktenskap eller inte, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.Medverkar i programmet gör Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet och Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Im Silvester-Deep Dive hat Markus diese Woche Lucanus Polagnoli zu Gast. Lucanus hat Calm/Storm Ventures gegründet und investiert in Startups mit einem Fokus auf digitale Gesundheit. Im Podcast spricht er über die wirtschaftliche Realität von Fonds, Community als Anker in Krisenzeiten und die mentale Gymnastik, die es braucht um in Österreich etwas neues zu schaffen,Diskutier mit uns & der Community auf Discord: https://discord.gg/9AyzUEWpgBSchau dir den Podcast mit Video auf Youtube an: https://www.youtube.com/channel/UCAJ6dUsMbF8-PeQSdTMbgvg Folge uns auf Social Media:Instagram: https://www.instagram.com/futureweekly/Twitter: https://twitter.com/future_weeklyLinkedIn: https://www.linkedin.com/company/49159750/Facebook: https://www.facebook.com/futureweekly --- Du hast Feedback, Ideen, Moonshots oder Predictions zu den heutigen Themen? Schick uns ein Soundbite an podcast@austrianstartups.com und werde ein Teil der nächsten Episode. ---  Redaktion & Produktion: Jakob SeyboldMusik (Intro/Outro): www.sebastianegger.com

Heute habe ich eine faszinierende Podcastfolge mit einer besonderen Adventsüberraschung für Dich!

Leder till depression och utmattning, kan vara dolt hälsoproblem hos kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Die philosophische Lehre des Yoga betrifft Geist und Körper, soll beide zusammenspannen, um zur Vervollkommnung – ja gar Erleuchtung – des Menschen zu führen. Was ist heute übrig von diesen Ursprüngen? Und sind Yogakurse geradezu ein Paradebeispiel der kulturellen Aneignung durch den Westen? Yoga ist populär. Und weltweit ein Riesengeschäft. Von der klassischen Hatha-Variante und dem schweisstreibenden Bikram-Yoga über das Aerial-Yoga kopfüber in Tüchern bis hin zum Stand-Up-Paddle-Yoga auf dem Wasser – Yoga gibt es inzwischen in unzähligen Variationen. Seit 2016 ist es von der UNESCO als immaterielles Weltkulturerbe anerkannt und für Unzählige zum Beruf geworden. Was dabei immer wieder vergessen geht: Yoga ist weder Gymnastik noch Sport. Es geht nicht darum, sich möglichst kunstvoll zu verrenken. Vielmehr ist Yoga ein Lebensweg, dessen Philosophie die Kombination aus Bewegung, Meditation und Atemübungen vorsieht. Es ist eine Suche nach Selbstbefreiung durch gezielte Körperkontrolle. Eine Weisheitslehre, die eine ausgeprägte ethische Dimension beinhaltet und auf die Entwicklung des Bewusstseins ausgerichtet ist. Wie sehr verpflichtet eine Tradition? Welche religiösen und philosophischen Hintergründe hat Yoga und wie wurde es in Europa so erfolgreich? Um diese Fragen zu klären, besucht Olivia Röllin die Yoga-Lehrerin Olive Ssembuze in ihrem Yoga-Studio in Zürich und im «Sternstunde»-Studio diskutiert sie mit der Yoga-Pionierin Anna Trökes und dem Religionswissenschaftler sowie Philosophen Vanamali Gunturu. Diese Sendung ist eine Wiederholung vom 4. September 2022.

Berättelsen om hur tidernas främsta gymnast blev ansiktet utåt för psykisk ohälsa bland elitidrottare. Simone Biles (född 1997) är en amerikansk gymnast.Efter en turbulent första tid i livet adopteras den 3-åriga Simone Biles av sin morfar i Texas. Ett par år senare, under en dagsutflykt med förskolan, finner hon sig förtrollad av redskapen och rörelserna i den lokala gymnastikhallen. När hon själv, på ren instinkt, går bort till barnavdelningen och lyckas kopiera de äldre gymnasterna står det snabbt klart att hon besitter en talang utöver det vanliga.Idag är Biles att betrakta som en gigant inom den artistiska gymnastiken. Med sina 7 OS-medaljer och 19 VM-guld har hon förändrat sporten i grunden. Men bakom framgångarna döljer sig länge ett okänt mörker.P3 ID om Simone Biles är en berättelse om naturbegåvning, uppoffringar och vilja. Det handlar också om en av idrottshistoriens mest omfattande övergreppsskandaler, psykisk ohälsa och att lära sig lyssna på sin inre röst.I avsnittet hörs bland annat Linn Nenzén, programledare och reporter på Radiosporten, och Göran Kenttä, idrottspsykolog och forskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan.Programledare: Carl-Johan UlvenäsAvsnittsmakare och reporter: Hateff MousaviyanProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades 2023 av Studio OlgaLjudklippen i programmet är hämtade från dokumentären “Simone vs Herself”, IOC, NBC, WTHR, USA Gymnastics, Universal Sports, CBS, Al Jazeera, Sky News och Sveriges Radio.

Vi står inför ett medicinsk paradigmskifte, säger överviktsläkaren Ylva Trolle Lagerros om den nya aptitreglerande medicinen som fått stor uppmärksamhet. Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson.– Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare. Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna. Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?Producent: Shang ImamTILLÄGG:Det har efter vår direktsändning framkommit att Daniel som i ett av våra inslag berättar om hur han tog medicinen Ozempic för att gå ned i vikt, inte bara är en patient. Han är också medarbetare i ett kommersiellt företag som arbetar för viktminskning. Det var ingen information vi hade när vi gjorde intervjun med honom.

Leder till depression och utmattning. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Heute habe ich eine besondere Podcast-Folge für Euch erstellt und zwar ein Thema, was Ihr Euch mehrfach gewünscht habt.

Unsere Hörerin Immelie wünscht sich, dass wir mal über Sport sprechen. Diesem Wunsch kommen wir gerne nach! In dieser Episode erfahrt ihr nicht nur die Namen verschiedener Sportarten, sondern auch, ob wir sie schon einmal ausprobiert haben und was wir von ihnen halten. In Teil 1: Joggen, Radfahren, Kraftsport, Gymnastik, Yoga, Fußball, Schwimmen, CrossFit, Tennis, Golf und Tanzen. Und es geht noch weiter…   Transkript und Vokabelhilfe Werde ein Easy German Mitglied und du bekommst unsere Vokabelhilfe, ein interaktives Transkript und Bonusmaterial zu jeder Episode: easygerman.org/membership   Sponsoren Hier findet ihr unsere Sponsoren und exklusive Angebote: easygerman.org/sponsors   Intro Osterdatum (Wikipedia)   Ausdruck der Woche: Sport ist Mord Sport ist Mord – woher stammt der Satz? (Cosmiq)   Thema der Woche: Sportarten (Teil 1) Die beliebtesten Sportarten der Deutschen   Support Easy German and get interactive transcripts, live vocabulary and bonus content: easygerman.org/membership

Forskning har pekat på stillasittandet som ett problem men är verkligen all fysisk aktivitet bra? Har kontorsråttor automatiskt sämre kondition än byggarbetare? Svaret är nej, men varför är det så? – När vi tittat på de mer manuella yrkena, arbetarna, så såg vi att mer än hälften inte hade tillräckligt bra kondition för att klara sina yrken, säger Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hon har tillsammans med sina kollegor gjort en studie som tar upp vad som kallas för den ”fysiska aktivitetsparadoxen”. Det innebär att fysisk aktivitet som görs på arbetet inte alltid har samma positiva konditions- och hälsoeffekter som fysisk aktivitet som utförs på fritiden.Det finns arbetsplatser med fysiskt krävande yrken som har obligatorisk träning på arbetstid. Vatten- och avloppsteknikern Stefan jobbar på en sådan.– Det är ju väldigt lyxigt att kunna få till två timmars träning på arbetstid, säger han. Men vad är egentligen kondition och hur gör man för att förbättra den? Och varför är den så olika hos olika personer? Det kommer vi att undersöka i veckans Kropp & Själ i P1.Gäster i programmet: Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan och Conny Karlberg, chef för träning, tester och rådgivning på Bosön. Länk till konditionstestProgramledare: Stina Näslund.Reporter Ninos Chamoun besöker en arbetsplats som infört obligatorisk träning på arbetstid.Reporter Simon Sarnecki tar konditions-tempen på folk runt och omkring torget i Kärrtorp i södra Stockholm.Reporter Linnea Vennström träffar Jonatan som springer flera mil utan att vila.Producent: Shang Imam.

Ob man am Barren turnt oder in den Schulen besser Gymnastik macht: In einem Staat wie Preußen, der auf militärischen Drill setzt, führte eine solche Frage zu einem landesweiten Streit. Mittendrin der Turnpädagoge Carl Philipp Euler, dem deutsche Schülerinnen und Schüler bis heute das Gerätturnen zu verdanken haben. Autorin: Irene Geuer Von Irene Geuer.

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. I panelen i det här avsnittet av På minuten:Pia Johansson, Eric Stern, Helena Lindegren, Mark LevengoodMusik: Erland von HeijneTeknik och redigering: Susanne MartinssonProducent: Mette Göthberg

Über hundert Eichhörnchen in Not landen jedes Jahr bei der „Eichhörnchenhilfe Spessart“. Die Tiere sind entweder verletzt oder noch sehr klein und wurden von ihrer Mutter nicht mehr versorgt. Tessniem besucht Vera und lernt die Bewohner ihrer Rettungsstation kennen. Wie Vera die Tiere aufpäppelt, damit sie wieder in die Freiheit entlassen werden können? Warum Eichhörnchen Frieda regelmäßig Gymnastik machen muss? Und wie wir alle Eichhörnchen helfen können? Das erfährst du in dieser Folge.

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då? Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfDetta är en repris från hösten 2022.

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen. Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.  Programmet sändes första gången den 10 november 2022.Reporter: Emelie Bredmar emelie.bredmar@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen. Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.  Reporter: Emelie Bredmar emelie.bredmar@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Rückenschmerzen nach dem Longrun? Das muss nicht mehr sein! Denn in dieser Podcastfolge hilft uns Osteopath Sebastian Korschilgen zu verstehen, woher Rückenschmerzen bei Läufer:innen eigentlich kommen. Wir sprechen über die häufigsten Ursachen - Stichwort Wirbelsäule. Sebastian erklärt uns, warum die beim Laufen besonders belastet wird und somit oft die Ursache für Beschwerden im Rücken ist. Zum Glück können wir dagegen steuern - zum Beispiel mit Wirbelsäulen-Mobilisation. Welche einfachen Übungen wir in unser Warm-Up und Cool-Down integrieren können, erfahrt ihr in der Folge. Außerdem werfen wir einen Blick auf unsere Bandscheiben sowie einfache Methoden, mit denen wir diese im Alltag entlasten können. Rückenweh, adé!(00:01:31) - Intro Ende(00:02:42) - Wie verbreitet sind Rückenschmerzen unter Läufer:innen?(00:05:30) - Die unterschiedlichen Arten von Schmerzen(00:09:31) - Unsere Wirbelsäule & ihre Rolle bei Rückenschmerzen(00:14:08) - Ist Laufen gut für unsere Wirbelsäule?(00:16:25) - Darum ist Wirbelsäulen-Gymnastik essentiell für uns Läufer:innen(00:20:11) - So entsteht der Schmerz im Rücken(00:25:07) - Welche Faktoren begünstigen Rückenschmerzen zusätzlich?(00:31:10) - Wann Rückenschmerzen chronisch werden können(00:33:41) - Sonderfall Skoliose: Laufsport, ja oder nein?(00:35:37) - Gymnastikübungen, um Rückenschmerzen vorzubeugen(00:42:40) - Unsere Bandscheiben: So entlasten wir sie(00:47:07) - So können unsere Organe Rückenschmerzen begünstigen(00:49:07) - Bauchmuskeltraining gegen Rückenschmerzen(00:54:08) - Maßnahmen bei akuten Rückenschmerzen nach dem LaufenHier findet ihr Sebastians Praxis.Bild: Shutterstock/My Ocean ProductionSong: The Artisian Beat - Man of the Century Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik Hemmingsson är författare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan med inriktning på folkhälsa. Han har ägnat många år åt forskning kring övervikt och fetma, både i England (University of Bristol) och på Karolinska Institutet. 2022 släppte han tillsammans med Stina Wollter boken "Kriget mot kroppen". Följ Erik på Instagram: @erik_hemmingsson Följ Stina på Instagram: @stinawollter Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt för 60 kronor på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

På gymnastiken får man springa runt, klättra. hoppa och hänga i ringar. Emilia tycker mycket om att gå på gymnastik och det blir extra roligt om man använder sin fantasi. Plötsligt blir bollen ett dinosaurieägg, gymnastiksalen en cirkusmanege och balansbänken en smal bro över en flod full av krokodiler.Författare: Anna DunérBilder: Kirsten RaagaardUppläsare: Morgan LarssonProducent: Klara Grape, BarnradionEmilia på gymnastik gavs ut 2006.

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då? I flera studier har man kunnat visa att det finns samband mellan hur snabbt någon går och hur länge den personen kommer leva. En av de studierna står Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik bakom.  Vi har tittat på människor som är över 80 år gamla. Genom studien har vi kunnat se att det innebär en mycket förhöjd risk om man inte kan gå överhuvudtaget och det andra vi kunnat se är att man har en mycket högre risk för dödlighet de kommande åren om man går långsammare än 0,5 km/h, säger han. Han fortsätter. Det var väldigt överraskande att gränsen visade sig vara så tydlig. Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice Lööf

Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak. I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbetsgivare. Det här är en enorm resurs säger Elin Ekblom Bak, även om resultaten kan vara nedslående. Men samtidigt finns det mycket som kan göras på arbetsplatserna, för att få in mer fysisk aktivitet i jobbvardagen.Medverkande: Elin Ekblom Bak, Docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Stockholm.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Die philosophische Lehre des Yoga betrifft Geist und Körper, soll beide zusammenspannen, um zur Vervollkommnung – ja gar Erleuchtung – des Menschen zu führen. Was ist heute übrig von diesen Ursprüngen? Und sind Yogakurse geradezu ein Paradebeispiel der kulturellen Aneignung durch den Westen? Yoga ist populär. Und weltweit ein Riesengeschäft. Von der klassischen Hatha-Variante und dem schweisstreibenden Bikram-Yoga über das Aerial-Yoga kopfüber in Tüchern bis hin zum Stand-Up-Paddle-Yoga auf dem Wasser – Yoga gibt es inzwischen in unzähligen Variationen. Seit 2016 ist es von der UNESCO als immaterielles Weltkulturerbe anerkannt und für Unzählige zum Beruf geworden. Was dabei immer wieder vergessen geht: Yoga ist weder Gymnastik noch Sport. Es geht nicht darum, sich möglichst kunstvoll zu verrenken. Vielmehr ist Yoga ein Lebensweg, dessen Philosophie die Kombination aus Bewegung, Meditation und Atemübungen vorsieht. Es ist eine Suche nach Selbstbefreiung durch gezielte Körperkontrolle. Eine Weisheitslehre, die eine ausgeprägte ethische Dimension beinhaltet und auf die Entwicklung des Bewusstseins ausgerichtet ist. Wie sehr verpflichtet eine Tradition? Welche religiösen und philosophischen Hintergründe hat Yoga und wie wurde es in Europa so erfolgreich? Um diese Fragen zu klären, besucht Olivia Röllin die Yoga-Lehrerin Olive Ssembuze in ihrem Yoga-Studio in Zürich und im «Sternstunde»-Studio diskutiert sie mit der Yoga-Pionierin Anna Trökes und dem Religionswissenschaftler sowie Philosophen Vanamali Gunturu.

Warum kommt Billy der Biber, der wahrscheinlich beste Moorweiher-Rüber-Geher aller Zeiten, nicht zur Schwimm-Aufwärm-Gymnastik? Und warum kann ein Maulwurf, der beim Graben falsch abgebogen ist, eine große Hilfe für einen Frosch-Papa sein? (Erzählt in oberbayerischer Mundart von Jürgen Tonkel)

Du hast Angst im Gelände die Kontrolle über Dein Pferd zu verlieren? Dein Pferd ist beim Ausritt eilig oder ist vielleicht sogar schon mal durchgegangen? Du möchtest Dich wirklich sicher mit Deinem Pferd fühlen? Egal ob beim Ausritt oder beim gemeinsamen Spaziergang? Dann ist diese Pferdepodcast-Folge genau richtig für Dich!

Einen frohen Ostersonntag!