Podcasts about stina oscarsson

Den ikoniska författaren Joan Didion gick bort 2021 idag släpps en ny bok över hela världen: Anteckningar till John en postum utgivning av hennes anteckningar till sin framlidne make John. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lina Kalmteg och Karin Arbsjö är litteraturkritiker har läst: Är det ett litterärt verk i egen rätt eller bara sista droppen förlaget och fansen vill pressa ur Joan Didion?HITLERS PROPAGANDIST LENI RIEFENSTAHL I NY DOKUMENTÄRLeni Riefenstahl sägs ha utvecklat en ny estetik inom filmen. Andra kallar henne nazisternas främsta propagandist. Riefenstahl inledde sin karriär som dansare i stumfilmen, och under sitt långa liv hann hon både utveckla filmkonsten och förneka de där nazi-kopplingarna. Nu kommer en ny tysk dokumentärfilm - enkelt kallad Riefenstahl. Samtal med P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström.STINA OSCARSON MÖTTE MÄNNISKOR I ÖGONHÖJDI helgen gick dramatikern, författaren och debattören Stina Oscarson bort. Skådespelaren Robert Fux började arbeta med Stina Oscarsson tidigt och minns henne som en slags urkraft och som en regissör och dramatiker som mötte människor i ögonhöjd och tog dem på allvar.ROBERT LONGOS HYPERREALISM PÅ LOUISIANADen amerikanska konstnären Robert Longo är känd för sina stora hyperrealistiska kolteckningar. Hans mest kända verk är "Men in the cities" från 1980 – svartvita porträtt på män och kvinnor i kostym men de tycks uppslukade i nån slags extatisk dans – eller är de kanske i fritt fall? Nu är Robert Longo aktuell med sin första soloutställning i Skandinavien, på konstmuseet Louisiana i Danmark.DET SKA VARA EN POET I FOLKMUSIKEN I ÅR!Det poetiska tar plats i folkmusiken – Folkmusiken i P2:s programledare Esmeralda Moberg tipsar om tre aktuella utgåvor som på olika sätt lyfter fram poesin: Levina Storåker, Sofia HK och duon Mikael Horvath och Mohlavyr. DÖDEN SOM FIENDE OCH BEFRIARE: DE BEAUVOIR VS LAWRENCEDen ena gjorde allt för att sky döden, den andre rusade till den. Kristoffer Leandoer funderar över konfrontationen med slutet genom två författare.Progamledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Andrev stör sig på människor som säger att de inte har TV och Parisa inser att hon just mött någon som på samma sätt sa att hen inte lyssnar på poddar. Båda har sett SVT:s nya serie "Smärtpunkten" (David Dencik, Maria Sid m fl) och det blir ett samtal om ordets betydelse, med Stina Oscarsson och Barakat Ghebrehawariat i åtanke efter debatten på Kulturhuset i Stockholm. Parisa har sett filmen The Challengers - det blir svett och stön. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Novus Santiy Check avsnitt 69 är nu ute - den här gången med Stina Oscarsson bakom mikrofonen. Tillsammans med Novus VD Torbjörn Sjöström, diskuteras bland annat ansvaret i det offentliga samtalet. ”Från alla som uttalar sig i det offentliga samtalet, oavsett om du uttalar dig i en tidning, Facebook eller X, så finns det krav. Det krävs att man tänker några varv till om det man säger ska nå en större publik, annars kan man lika gärna hålla tyst, säger Stina Oscarsson” Stina Oscarsson är en svensk journalist och författare. Hon har arbetat för olika tidningar och medier, samtidigt som hon också har skrivit flera böcker, inklusive romaner och barnböcker. Oscarsson är känd för sitt arbete inom kulturjournalistik och har även varit redaktör för olika litterära tidskrifter. Hon har gjort betydande bidrag till den svenska kulturscenen genom sitt skrivande och sina analyser. Vidare diskuteras även hur allt fler börjar se media som ett spel – och vilka konsekvenser det kan bidra med. ”När vi börjar agera utifrån att allt är ett spel, oavsett om det handlar om politik eller inte, det är då det stora sveket kommer. Det är något som i grunden egentligen ska vara värderingsdrivet. Om politiker skulle börja behandla sitt parti som ett varumärke och arbeta för att de skulle få så stort genomslag som möjligt, kan det leda till att man endast tittar på vissa frågor för att uppnå detta. Och därmed vinna spelet, säger Stina Oscarsson”

Hur kan vi? LIVE 7 december 2019 i MalmöVi får här höra samtal mellan följande: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt.Sidekicks är Jens Ganman och Mustafa Panshiri.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi? LIVE 7 december 2019 i Malmö Del 1Vi får här höra samtal mellan följande: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt.Sidekicks är Jens Ganman och Mustafa Panshiri.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi? Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

*Videon innehåller ett betalt samarbete med Sinful.se* MISSA INTE: Den 28:e januari bjuder vi in till det sista Hur kan vi: LIVE någonsin på Intiman i Stockholm med gäster som Richard Jomshof, Aron Flam, Makode Linde, Bilan Osman, Paolo Roberto, Hanif Bali, Ivar Arpi, Jens Liljestrand, Lars Trägårdh, Janne Josefsson, Mona Sahlin, Henrik Jönsson, Fredrik Lindström, David Eberhard, Leonidas Aretakis, Myra Åhbeck Öhrman, Soran Ismail med flera. Mer info och biljetter på www.hurkanvi.se Veckans avsnitt är ett bonusavsnitt där vi publicerar hela Hur kan vi: LIVE från den 29 oktober 2019 på Södra Teatern i Stockholm. Varför ser Alexander Bard framtiden som kaotisk och mörk medan Hanif Bali tycker den ser lovande ut? Vad behöver David Eberhard göra för att bli en bättre man? Finns toxisk femininitet? Och vem släppte in Chang Frick på Södra Teatern? Du får svaren på dessa frågor och mycket mer. Vi gör en framtidsspaning om Sverige 2020 tillsammans med Alexander Bard, Jack Werner och Hanif Bali. Vi pratar jämställdhet med David Eberhard, Elin Sundin och Atilla Yoldas och om demokratins villkor, skyldigheter och rättigheter med Stina Oscarsson, Edna Eriksson och Chang Frick. Till hjälp hade vi också en faktagranskande kontrollpanel bestående av Åsa Lundquist Coey, Pontus Ströbaek och Pontus Strimling. Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

För att uppmuntra till fler samtal om demokrati, politik, yttrandefrihet, religion, invandring och klimat under stundande valrörelse publicerar vi ett samtal från Hur kan vi? - Live i Malmö december 2019. Tillsammans med dramatikern Stina Oscarsson, partiledaren Jimmie Åkesson och journalisten Jörgen Huitfeldt utforskar Navid vad positiv nationalism är, hur stolta svenskar är över sin kultur och hur vi på riktigt inkluderar nya människor i den svenska gemenskapen. Vill du få tillgång till alla samtal från samtliga Hur kan vi? - Live sedan podden startade så gör du detta genom att bli Patreon på www.patreon.com/hurkanvi på nivån ”Samtalstaliban”.

Charlotte Brontë axlade inte konstens klimatansvar, ändå har hon bidragit till minskat bilåkande. Författaren Isabella Nilsson reflekterar över den eventuella nyttan med konst och människor. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Uppläsare Sofia Strandberg.I klimatkristider och andra humanitära kristider är det naturligt att vi ställer oss frågan om konstens och kulturutövarnas roll och ansvar, deras potentiella bidrag till problemets lösning. Men inte sällan uppmuntras eller snarare åläggs konstnären att bli aktivist. Hur ska konst vara skapt, frågar vi oss, för att effektivast förändra världen?Jag tycker att den som får en sådan fråga bör svara som Stina Oscarson:  att den förändring konst har möjlighet att skapa ligger bortom vår föreställningshorisont. Oscarson tror att konst absolut kan förändra världen, men att vi aldrig kan förutspå exakt på vilket vis. Det kan alltså gå hur som helst. Och det är att sätta sig på mycket höga hästar om man tror sig kunna kontrollera resultatet. Att kunna förutse vilka tankar och känslor som i mötet med konsten kommer att väckas inom en människa och vad hen sedan väljer att göra med dessa, skriver hon. Låt mig ta ett exempel från mitt eget liv:I november, när de två kilometrarna mellan mig och mataffären ligger inbäddade i ett yllefuktigt töcken av mörker, regn och snålblåst, finns det bara en enda person i världen som kan övertyga mig om att avböja mammas erbjudande om bilskjuts, till förmån för en klimatförnuftig utsläppsfri promenad. Denna enda person skulle ha kunnat heta Greta, men eftersom jag är en obotlig romantiker och verklighetsfrånvänd bokmal med en ofrivillig dragning åt tragik och patetik, så heter hon Jane. Jane Eyre, närmare bestämt. Bara genom att hela vägen till affären unna mig själv att leka att jag är den i stormnatten irrande romanhjältinnan Jane Eyre, som hjärtekrossad och tappert och övergivet stretar sig fram över den karga engelska heden så blek! så febrig! så modig! lyckas jag uppbåda tillräckligt med själsstyrka för att följa mitt klimatsamvetes röst. (Mr Rochester! yrar jag när jag utmattad segnar ner på en bänk vid självscanningsapparaterna.)På sanning: mer än någon annan konst har Charlotte Brontës romantiska svärmerier på detta sätt bidragit till minskat bilåkande i mitt liv. Ändå saknar hennes romaner varje tillstymmelse till klimataktivistiskt budskap eller ögonöppnande miljömedvetenhet. Inte en enda liten fjuttig konstnärlig gestaltning av flygskam kan hon erbjuda läsaren. Charlotte Brontë är helt enkelt inte en författare som axlat konstens klimatansvar. Det beror säkert delvis på det faktum att hon varit död i sisådär 150 år, men likväl: romanen Jane Eyre borde inte kunna räknas till sådan konst som har kraft att minska människors koldioxidutsläpp och hjälpa dem att ställa om till en miljömässigt hållbar livsstil. Ändå måste vi, givet min nyss återgivna empiriska erfarenhet, räkna Jane Eyre till just sådan konst. Jag är alltså ytterst benägen att hålla med Stina Oscarson. Jag tror att kulturen lika väl som naturen mår bäst av artrikedom och mångfald. Litteraturen behöver talskrivare som Greta Thunberg, den behöver kärleksromanförfattare som Charlotte Brontë, den behöver kulturskribenter som Stina Oscarson, och kanske till och med en nonsenspoet som undertecknad. Vi författare kan liksom inte helt egenmäktigt och självrättfärdigt låta kalhugga bokskogen i syfte att plantera nyttoväxter i dess ställe. Ett sådant tuktande vore sorgligt kontraproduktivt och dessutom fåfängt på gränsen till storhetsvansinnigt.Mångfaldens nödvändighet gäller, det tåls att inskärpas, naturligtvis inte bara för litteraturen och konsten men också för livet i stort. Även den förändring ett människoliv kan skapa ligger bortom vår föreställningahorisont. Vill säga, att bedöma huruvida ett liv är lyckligt eller olyckligt är kanske inte oöverstigligt svårt, om inte annat kan man ju fråga den som livet tillhör. Men att bedöma huruvida ett liv är nyttigt eller onyttigt, det är omöjligt. Varken livets ägare eller någon annan människa har den typ av överblick som skulle krävas. Ett till synes meningslöst och förspillt liv kan mycket väl utgöra en bit i ett ännu inte färdiglagt världspussel. Alla tråkiga intetsägande helgrå pusselbitar kanske tillsammans bildar hjältens listiga lösskägg, eller mynningen till en magisk grotta, eller en hundvalps mjuka päls. Medans tvärtom en vackert brokig pusselbit med glitter och silverstänk kanske visar sig utgöra en bit av den onda trollkarlens trolldryck! Så menar till exempel Nietzsche när han i Den glada vetenskapen påpekar att fastän en väldigt genial individ bidrar med mycket gott till världen kan hennes samlade inverkan på mänskligheten ändå vara skadlig. Detta eftersom, förklarar han, mindre heroiska naturer riskerar att gå under när de försöker leva med geniet som förebild; den lilla skarans hjältedåd väcker den stora massans självförakt. Spontant kan jag ju tänka då, att i så fall kanske vi klenare människor behöver jobba lite på vår självkänsla, snarare än att lasta genierna för deras oefterhärmliga genialitet. Men Nietzsche har en poäng: det är fullt möjligt att orsaka skada med det bästa man har, och lika möjligt, måste vi anta, att komma till nytta och vara till glädje med sitt livs sämsta. Vi repeterar Oscarsons ord Det kan alltså gå hur som helst. Och det är att sätta sig på mycket höga hästar om man tror sig kunna kontrollera resultatet.För egen del var jag under många år heltidssjukskriven till följd av svårt tvångssyndrom. Periodvis oförmögen att lämna lägenheten, insnärjd i min egen paranoida värld av magiskt tänkande, har jag knappast varit sinnebilden av en nyttig samhällsmedborgare. Ofta har jag känt mig värdelös, och också faktiskt varit det, enligt mångas sätt att räkna. Men kanske kommer även mitt nervösa livsverk att gå åtminstone plus minus noll till slut? Det positiva behöver som vi har sett inte alltid ha sin upprinnelse i något positivt.  Även något otrevligt kan på märkliga omvägar få oväntat trevliga följder. För att citera min lillasyster, som en morgon fundersamt mellan müslituggorna utbrast:Isabella, tror du inte man skulle kunna bygga en nöjespark baserad på dina tvångstankar?Hm. Osvuret är bäst. Men det man förlorar på gungorna tar man igen i karusellen. Soten är boten och boten är soten och såväl soten som boten är, om vi ska tro på vad en väldigt vis man en gång sade, tomhet idel tomhet och ett jagande efter vind.Isabella Nilsson, författare även känd som NonsensprinsessanI texten refereras till en text av Stina Oscarsson i Svenska Dagbladet den 6 augusti 2019. Artikeln endast tillgänglig för prenumeranter: https://www.svd.se/a/8mxypd/inte-kulturens-uppgift-att-radda-demokratinBilden är en illustration baserad på Georges Michels (1763-1843) målning "Moorland, The Storm Cloud": https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Georges_Michel_(1763-1843)_-_Moorland,_The_Storm_Cloud_-_35.534_-_Burrell_Collection.jpg och ett fotografi av skådespelerskan Charlotte Thompson (1843-1898) i rollen som Jane Eyre: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Charlotte_Thompson_as_Jane_Eyre_-_NYPL_ps_the_2712.jpg

Moa föreslår att SVT:s bondgårdsserie, byggs ut med scener där Kalle Wahlström argt svarar på kritik på Twitter. Kristofer och Nanna hjälps åt att dramatisera ett typsiskt utbyte. Dessutom läser Moa Nils van der Poels träningsmanifest och funderar på om det är möjligt att skridskoåkaren kan bli bryggan mellan sport och kultur som Sverige saknat, och rädda På spåret-deltagarna från att göra bort sig. Kristofer, tillbaka från föräldraledigheten, recenserar HBO:s realityserie Legendary, och funderar på om kulturministern kunde gjort bättre ifrån sig i den omtalade SVD-intervjun med Stina Oscarsson. Nanna har varit på melodifestivalen och sett djupt in i den svenska folksjälen och kan rapportera att fel låt vann. Hon har också sett Euforia och Booksmart, och undrar om vuxenvärlden i dag är för cool för moralpanik. Dessutom diskuteras Kanye West, som tyvärr varit aktiv i sociala medier igen.

Hur skulle skaparna bakom SVT-serien Kalifat kunna tänka om för att inte göra en stereotyp skildring av muslimer? Vad kan dramatikern och samtals-fetischisten Stina Oscarsson lära oss om hur man gör karriär? Och äger Apple våra känslor genom emojies? Kontexts redaktionspodd diskuterar vi det senaste inom politik, kultur och livet. I veckans avsnitt ger vi några konstruktiva tips till manusförfattarna bakom SVT-serien Kalifat. Dessutom lyssnar vi på Söndagsintervjun med Stina Oscarsson och frågar oss om hur man blir en sann och framgångsrik intellektuell. Slutligen funderar vi över det svenska språkets framtid – har emojis dödat vår kreativa kommunikation? I avsnittet medverkar Kontexts chefredaktör Mireya Echeverría Quezada, kulturredaktör Sarra Anaya och bildredaktör Hanna Stenman. För mer texter och analyser från Kontext, besök vår hemsida www.kontextpress.se. 

HUR KAN VI? LIVE Köp biljetter till Hur kan vi LIVE på Malmö Börshus eller digitala biljetter till livesändningen på www.hurkanvi.se/live Under våren 2019 gjorde Hur kan vi? utsåld succé i Göteborg, Malmö och Stockholm. Nu är Hur kan vi? LIVE tillbaka på hemmaplan i Malmö med ännu fler nya spännande gäster och samtal samt ett dagsprogram med fördjupande samtal, seminarier och workshops. Dagsprogram: Filip Bromberg, Pamela Von Sabljar och Christer Mattsson. Kvällsprogram: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt Sidekicks: Jens Ganman och Mustafa Panshiri Den 7 december bjuder Hur kan vi? in till ytterligare live-events med gäster som besökt podcasten.

HUR KAN VI? LIVE Köp biljetter till Hur kan vi LIVE på Malmö Börshus eller digitala biljetter till livesändningen på www.hurkanvi.se/live Under våren 2019 gjorde Hur kan vi? utsåld succé i Göteborg, Malmö och Stockholm. Nu är Hur kan vi? LIVE tillbaka på hemmaplan i Malmö med ännu fler nya spännande gäster och samtal samt ett dagsprogram med fördjupande samtal, seminarier och workshops. Dagsprogram: Filip Bromberg, Pamela Von Sabljar och Christer Mattsson. Kvällsprogram: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt Sidekicks: Jens Ganman och Mustafa Panshiri Den 7 december bjuder Hur kan vi? in till ytterligare live-events med gäster som besökt podcasten.

HUR KAN VI? LIVE Köp biljetter till Hur kan vi LIVE på Malmö Börshus eller digitala biljetter till livesändningen på www.hurkanvi.se/live Under våren 2019 gjorde Hur kan vi? utsåld succé i Göteborg, Malmö och Stockholm. Nu är Hur kan vi? LIVE tillbaka på hemmaplan i Malmö med ännu fler nya spännande gäster och samtal samt ett dagsprogram med fördjupande samtal, seminarier och workshops. Dagsprogram: Filip Bromberg, Pamela Von Sabljar och Christer Mattsson. Kvällsprogram: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt Sidekicks: Jens Ganman och Mustafa Panshiri Den 7 december bjuder Hur kan vi? in till ytterligare live-events med gäster som besökt podcasten.

Stina Oscarsson läser och samtalar med Maria Larsson. Sångensemblen Iris sjunger En delad värld (text och musik: Love Antell).

I dagens avsnitt träffar vi dramatikerna och kulturdebattören Stina Oscarsson som menar att hållbarhet är att acceptera döden, ta makten och våga stänga av mobilen för att kunna använda hjärnan mera. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stora Teaterns podcast "Konst som motstånd". Detta avsnitt med Stina Oscarsson, regissör, dramatiker och debattör som samtalar med Johan Hilton. Samtalet fokuserar på hennes konstnärskap, varför hon engagerar sig i kulturutrednigar och kulturpolitik samt hennes tankar runt konstens roll och uppgift i samhället. Inspelad 9 december 2014 i Stora Teaterns Kristallfoajé.

Varje morgon möts vi av krigsstora rubriker i tidningarna om att kollapsen för Europa är nära. På TV flimrar bilderna från våldsamma gatudemonstrationer i Grekland till bekymrade herrar och damer i kostym och kavaj. Den europeiska eliten inom ekonomi och politik rynkar sina pannor på ännu ett toppmöte. Kriser har sin dramatik och sin dramaturgi. Skräckbilder, visst, men hur sanna är de ? Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia samtalar med Stina Oscarsson, chef för Radioteatern.