Podcasts about wahlstr

Bara den som gör sig till ett öga kan bli sedd. Kristoffer Leandoer ser hur en romantisk poet blev stor genom att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tidigt på morgonen lördagen den 26 oktober 1816 vandrar den tjugoårige romantiske poeten och läkarstudenten John Keats tvärs genom London från Warner Street till sin bostad intill Guy's Hospital i Southwark – enligt kartan i min dator en 53 minuters promenad söderut över Themsen. Det är en vacker höstmorgon, solen förgyller Londons spiror och tak och han har mycket att tänka på efter en natt tillbringad med läsning ur en lånad dyrgrip, folioutgåvan av George Chapmans klassiska Homerosöversättning.Chapman var Shakespeares samtida och hans ambition var att göra Homeros på engelska till ett diktverk i egen rätt, att som han själv sade ”öppna Poesin med Poesi”.Chapman ville besvara dikten, med andra ord, och medan han promenerar börjar Keats i sin tur formulera ett eget gensvar på nattens läsning. Vad är det han varit med om? Det känns som han varit ute på en mycket lång resa: Jag färdats kring i mången gyllne traktoch skådat månget praktfullt kungarikeoch öar västerut förutan likedär barder böjt sig för Apollos makt. Så börjar, i Gunnar Hardings svenska tolkning, den sonett som Keats komponerar i huvudet under sin vandring och skyndar sig att fästa på papper vid hemkomsten – fjorton rader som han genast skickar till föregående kvälls värd, som får den innan klockan ens hunnit bli tio på förmiddagen. Keats skrev alltid snabbt: vid ett tillfälle åstadkom han i vittnens närvaro en regelmässig sonett på mindre än en kvart.Men vad är det för resor han talar om?Visserligen skulle han bara några år senare dö vid Spanska trappan i Rom, men vid det här tillfället har Londonpojken ännu aldrig varit utomlands, de praktfulla kungariken och gyllne trakterna har han bara sett i sitt eget huvud, de är vad som brukar kallas läsefrukter, det vill säga samarbeten mellan den egna fantasin och orden man läser. Ingen har skildrat den komplicerade mentala process som läsandet innebär lika målande som Keats i denna dikt, ”On First Looking into Chapman's Homer”, som på svenska fått namnet ”Min första blick i Chapmans Homerosöversättning”. Med några få ord visar han hur läsaren blir medskapande genom att bära med sig sin förkunskap och sin förväntan till mötet med texten. Och mången skön berättelse jag hördeom mörkögde Homeros och hans länder,men fick först andas doften av hans strändernär Chapmans starka stämma dit mig förde. Till denna subtila växelverkan, där läsaren skriver boken och boken skriver läsaren, bidrar att det är en översättning, det är alltså inte alls Homeros egna ord som står i centrum för upplevelsen utan främst vilka signalsubstanser de frigör inne i John Keats. Det landskap som breder ut sig för den tjugoårige skaldens inre syn är varken homeriskt eller londonskt, det boken skriver i honom är något tredje, helt nytt; en värld som inte funnits förrän nu. Det är också som upptäckare han beskriver sig, det hans blick mött i den gamla folieutgåvan var inte dammiga bokstäver utan nya världar och en ny ocean: Det var som när en stjärnskådare fårsyn på en ny planet på himmelen,eller som Cortez när hans örnblick nårut över Stilla havet, och hans mäni vild förväntan runt kring honom ståri tystnad på ett berg i Darien. Strax efter att ha författat denna rymdodyssé på bara fjorton rader bestämmer sig Keats för att hoppa av sina läkarstudier, slänga bort fyra års utbildning och döma sig själv till ett liv i ekonomisk osäkerhet. Han förklarar beslutet med att han ”besitter Förmågor som är större än de flesta människors”.Det är ett nyktert konstaterande, inte det minsta skrytsamt. Keats hade en ovanligt klar syn på sig själv och visste hur dessa Förmågor bäst skulle sättas i arbete. Hans egen term för detta var ”negative capability”, negativ förmåga.Det vill säga att göra sig själv till ingen, tömma sig själv och uppgå i en annan varelse: ”Om en sparv visar sig utanför mitt fönster tar jag del i dess existens och börjar picka i gruset … på ytterst kort tid tillintetgörs mitt eget jag.”Hans orubbliga självförtroende som poet grundade sig i vetskapen om denna förmåga till självförglömmelse. ”Det slog mig genast”, förklarar han, ”vilken egenskap som krävs för att skapa en Framstående Människa & som Shakespeare besatt i så enormt hög grad – jag menar Negativ Förmåga, det vill säga när en människa har förmågan att vara kvar i osäkerhet, Gåtor, tvivel, utan att göra något irriterande försök att sträcka sig efter fakta & förnuft.”Sinnesintryck hellre än ideologi och tankar. Se hellre än veta. Se med andras ögon hellre än sina egna, eftersom de egna är inställda på det de redan känner till.”Låt oss öppna våra blad som blommor och bli passiva och mottagliga”, säger han. ”Jag lever i ögat, och min egen fantasi erkänner sig överträffad och får vila.”Keats säger det gång på gång: det viktiga är att inte ha någon personlighet, att inte ta plats själv. Man skriver inte, man blir skriven. Man läser inte, man blir läst. Bara den som gör sig till ett öga kan bli sedd. Han väljer de minsta och gråaste varelserna för att förklara skapandets processer, en sparv eller en spindel:”Det tycks mig att nästan varje Människa likt Spindeln utifrån sitt eget inre kan spinna sitt eget rymliga Citadell”, säger han. ”Jag tänker inte inbilla mig att en Människa kan vara jämlik med Jupiter, utan tänker att hon borde vara riktigt nöjd som ett slags köks-Merkurius, eller till och med som ett enkelt Bi.”Poeten är den mest opoetiska varelsen i hela skapelsen, eftersom poeten saknar egen Identitet och måste fyllas av någon annan Kropp. Solen, Månen, Havet är poetiska och äger egna oföränderliga attribut – poeten äger ingenting eget. Livet är ett högst tillfälligt lån, det vet han bättre än någon. Existensen är så overklig att tanken på dess overklighet gör honom full i skratt.I sitt allra sista brev sörjde han den sinnliga världen. Men det är en yrkesmans och hantverkares sorg över all omsorgsfullt förvärvad kunskap som nu går förlorad, kunskapen om ”kontrastverkan, ljus och skugga, all denna information som är nödvändig för en dikt.”Det Keats visste var att vägen till sinnevärlden faktiskt går genom orden, om man nu råkar vara försedd med en mänsklig hjärna. Vi vet för mycket. Att läsa och skriva är det sätt vi har att befrias från det vi vet och möta det vi inte vet.Bara ord kan kortsluta ord och öppna nya världar, nya gyllne trakter.Kristoffer Leandoerförfattare, kritiker och översättareLitteraturGunnar Harding: Där döda murar står – Lord Byron och hans samtida. Wahlström och Widstrand, 2002.

Season 6 Episode 3 of the Nordic Art Agency Podcast is our first podcast episode that is also available on our Nordic Art Agency Youtube Channel.  (For that reason the audio in places is a little patchy, but this will be improved)This episode features a deeply personal and important conversation with Swedish creative director, artist, activist, and storyteller Henrik Wahlström in conversation with by Juliet Rees, Founder of the Nordic Art Agency.Henrik shares his journey through art, mental health advocacy, and his powerful involvement in stigmatising mental illness. We also explore his collaboration with ‘Upp och Ner' and his recent projects that challenge social narratives and open up new dialogue around vulnerability, truth, and coping mechanisms.Henrik Wahlström is currently a Guest Artist at the Nordic Art Agency gallery in Malmö with an exhibition of his artworks, paintings & prints. The exhibition will be open all week in the gallery culminating with an Art Talk being given by Henrik Wahlström at Hansa on Saturday 3rd of May & Finissage being held at the gallery after the talk between 15:00 - 17:00. Find Henrik Wahlström on Instagram.

Det finns en hel del historiska skeenden som förekommer så flitigt i våra berättelser att vi slutar tänka på hur underliga de egentligen är. Bondetåget 1914 till exempel. Hur kommer det sig att några borgare i Uppsala fick fler än 30 000 av Sveriges lantbrukare att sätta sig på tågvagnar för att uppvakta kungen? Och hur kunde kungens mottagande av dessa i sin följd leda till att Sverige bara några månader innan första världskrigets utbrott stod utan regering?Det fanns mycket underligt i luften de där vintermånaderna 1913 och 1914. Och genom att plocka fram mikroskopet för att nära undersöka en händelse som annars alltid används som del av berättelsen om demokratiseringen upptäcker man flera mänskliga och roliga händelser.Hoppas ni gillar avsnittet!Läslista:Frykberg, Ragnhild, Bondetåget 1914: dess upprinnelse, inre historia och följder, Hörsta, Stockholm, 1959Platen, Gustaf von, Bakom den gyllne fasaden: Gustaf V och Victoria : ett äktenskap och en epok, Bonnier, Stockholm, 2002Hägg, Göran, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003Ohlsson, Per T., Svensk politik, Historiska media, Lund, 2014 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I århundraden har kloka gubbar och gummor varit en viktig del av folktraditionen. De var landsbygdens botare och siare – människor som besatt kunskap om örter, läkekonst och magiska ritualer. Men vilka var de egentligen? I det här 3,5 timmar långa avsnittet utforskar vi deras fascinerande historia. Hur kunde kloka bota sjukdomar med växter och viskningar? Vad hade de för metoder, och var gick gränsen mellan läkekonst och trolldom? Vi tittar också på hur de bemöttes av sin samtid – respekterade av många samtidigt som de var misstänkliggjorda av andra. Genom arkivens material och uppteckningar får möta mängder av personer som utövade sin klokskap ute i landet. Vilka var de egentligen? Vi får även besök av två fantastiska gäster. Karolina Kouvola, fil.dr. i religionsvetenskap, som lär oss Österbottens kloka gubbar och gummor och av Maria Svartberg, fil.mag i historia, som har skrivit om Kloka Anna från Småland. Följ med på en resa in i folktrons värld där mystik och gammal kunskap vävs samman. Lyssna på berättelser om de kloka som en gång var en självklar del av det gamla allmogesamhället!   Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollen. Vi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49 Intromusiken är producerad av Marc Jungermann   KAPITEL 00:00:00 Intro 00:10:29 Vilka var de kloka? 00:17:23 Klokas olika namn 00:21:59 Kött-Greta 00:33:51 Rydströmskan 00:51:40 Kloka flickan från Vallåkra 00:58:30 Hur kloka blir kloka? 01:05:28 Bettleri 01:14:20 Doktorn i Olsberg 01:18:58 Pojken med det onda knät 01:24:59 Annika a.k.a. Munebacka-kärringa 01:27:43 Finska Göta-Lena 01:37:33 Kloka gubben Wahlström 01:41:48 INTERVJU: Kloka Anna med Maria Svartberg 02:10:27 Prästfruns barn 02:21:21 Samuli Paulaharjus texter 02:28:09 INTERVJU: Kloka i Österbotten med Karolina Kouvola 02:48:55 Kloka Bölen i Halland 02:52:34 Troll-Ingrid 02:55:56 Finnskottekärringa 03:00:32 Alkoholiserade kloka 03:04:22 Kloka vs. Häxor 03:11:57 Den försvunna väven 03:17:57 Den kloke och Carl von Linné 03:22:09 Sammanfattning och vi ses i nästa avsnitt!

Henrik Wahlström är allkonstnären från Lund som tvingades till missbruksenheten av sina anhöriga där han fick diagnosen bipolär. Så från en kringflackande nattliv som DJ samt jobb inom TV -branschen fick han radikalt ändra sin livsstil. Nu åker han runt och föreläser om psykisk ohälsa och blandar detta med att vara konstnär samt sketchmakare på Instagram. Är man bipolär, eller har man en bipolär diagnos, var går gränsen mellan personlighet och sjukdom och vad är skitjobbiga människors riksförbund? Detta och väldigt mycket kommer här, men först - Skillnaden mellan Långa farbrorn och Mannen med den gula hatten! Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna på allt bonusmaterial och samtidigt stödja podden? Klicka på länken nedan: http://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe

Henrik Wahlström har en lång och gedigen erfarenhet inom TV-branschen som regissör och creative director. 2008 fick han diagnosen bipolär sjukdom, vilket markerade en vändpunkt i hans liv. Henrik valde att berätta om diagnosen för att skapa öppenhet och för att ta bort stigma. Denna erfarenhet ledde till att han startade kampanjprojektet Uppochner – en webbshop där överskottet går till organisationen Mind, som arbetar för psykisk hälsa. Trots sin kroniska sjukdom har Henrik byggt upp ett meningsfullt liv, och hans vision är att fler ska få möjlighet att förbättra sitt psykiska välbefinnande genom bättre kommunikation och en sundare syn på psykisk ohälsa.Lyssna till en fantastisk person med mod, humor och många talanger som berikar oss med sina erfarenheter.I förra avsnittet berättar jag om min erfarenhet av att tidigt ha fått diagnosen. Om du är intresserad, lyssna gärna på avsnitt 466.Uppochner – En överlevnadshandbok för bipolär sjukdom på AdlibrisInstagram: @henrikwahlstroemhttps://www.henrikwahlstroem.se/Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig. Vill du komma i kontakt med mig? Besök carolinenorbelie.com.Är du intresserad av Breathwork: carolinenorbelie.comNästa retreat äger rum den 21–24 maj i Deia. Gå in på carolinenorbelie.com för att boka din plats. För att boka mig som Breathwork-guide är priset just nu 900 kr (ordinarie pris 1800 kr). Passa på genom att mejla mig via carolinenorbelie.com.Följ mig gärna på:Instagram: @carolinenorbeliecoachingLinkedIn: Caroline NorbelieYouTube: Caroline NorbelieOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Glöm inte att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till Inredningspodden, en podd där du möter många olika personer som arbetar inom inredning, design och arkitektur på olika sätt. Jag heter Johanna Hulander – Efter ett antal år som kommunikationschef bytte jag bana för 13 år sedan och arbetar nu som konsult inom marknadsföring och kommunikation men även med journalistiska arbeten som Inredningspodden, nyhetsbrev och digitala kurser.Veckans gäst är affärsmannen Mats Wahlström, som beskriver sig själv som en nomad som arbetar och bor över hela världen. Därför är det inte så konstigt att textilföretaget som han skapat fått namnet ”Spirit of the nomad”. Han har arbetat inom många olika områden men hotellnäringen är han fortfarande aktiv inom och han driver sin gigantiska gård ”Son Fuster” på landsbygden på Mallorca som ett privat lyxhotell när han inte själv är där. Gården har han renoverat omfattande och i det här avsnittet så berättar han om sitt liv och delar sin syn på både inredning, hotellnäringen och entreprenörskap. Vi spelar mitt under pågående pressträff och därför så hör du ett sorl av människor i bakgrunden. Välkommen till Inredningspodden Mats Wahlström!Fredagsbrevet – Få ett nyhetsbrev varje vecka! Vill du få ett inspirerande fredagsbrev i inkorgen varje vecka? I Fredagsbrevet delar jag med mig av mitt personliga urval av inredning, design och arkitektur – OCH så klart får du ta del av Inredningspoddens gäster. Du hittar länk på Instagram @inrednings_podden eller @johanna_hulander.Min nya digitala kurs ”Försäljning och marknadsföring för egenföretagare” släpps 29 novemberUnder det senaste året har jag sett ett ökat intresse bland egenföretagare inom kreativa yrken, som märkt av lågkonjunktur och minskad försäljning, att lära sig mera om marknadsföring och försäljning. Därför så lanserar jag min nya digitala kurs ”Försäljning och marknadsföring för egenföretagare” där du som driver eget får lära dig hur du kan öka din synlighet och nå rätt kunder med smarta, budgetvänliga strategier. I den kursen kommer det även att finnas en egen poddserie med 10 avsnitt där du kommer att få lyssna på mig, några av Sveriges främsta experter inom dessa ämnen men även lyssna på egenföretagare som hittat egna framgångsrika vägar för marknadsföring och försäljning. Missa inte chansen att få en plats! Den 29 november öppnar dörrarna! Följ Inredningspodden på Instagram: @inrednings_podden Följ Johanna Hulander på Instagram @johanna_hulander Facebook: @inredningspodd. Kontakt via info@johannahulander.se och Instagram. I arkivet finns drygt 200 avsnitt. Inredningspodden med mig Johanna Hulander tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Det kan vara allt från konst, färgsättning, inredning eller trädgård. DELA AVSNITT DU GILLAR, GE BETYG I DIN PODD-LYSSNARE OCH TIPSA GÄRNA OM VILKEN GÄST DU VILL HÖRA I KOMMANDE AVSNITT! #inredningspodden#arkitektur#inredning#design#johannahulander#inredningspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nina Björks nya bok Medan vi lever beskrivs som en bok för intellektuell självhjälp i scrollandets tid. Har vänstern och feminismen fått en egen självhjälpsbok, rent av en egen Jordan B Peterson? Hur kan man finna ett meningsfullt liv när marknaden koloniserar vårt innersta och formar våra identiteter och livsstilar. Björk spårar en motsättning förlagd mellan moderskapet och mobilen. Anna Remmets gästar Apans anatomi och vi funderar över var feminismen tar vägen och essentialismen smyger in. Var hittar vi en radikal omsorg? Kan Donna Haraways cyborgfeminism hjälpa oss där Björk trasslar in sig? Avsnitt för Flammans prenumeranter, lyssna på hela avsnittet här: https://www.flamman.se/podd/apans-anatomi/existentiell-sjalvhjalp-for-cyborger/ Böcker: Nina Björk: Medan vi lever. Tankar om existensen (Wahlström & Widstrand, 2024) Liv Strömquist: Pythian pratar (Norstedts, 2024) För mer info: Anna Remmets: I livstilsdjungeln - radikal omsorg efterlyses https://www.arbetaren.se/2024/11/06/i-livsstilsdjungeln-radikal-omsorg-efterlyses/ Sophie Lewis: Full Surrogacy Now:Feminism Against Family https://www.versobooks.com/products/711-full-surrogacy-now Mathias Wåg: Moster-maskinen https://guldfiske.se/2013/08/04/moster-maskinen/ Mathias Wåg: Vi är alla kapitalets unga tjejer https://www.flamman.se/vi-ar-alla-kapitalets-unga-tjejer/ Tove Jansson/Emma Klingenberg: Novembervisa https://www.youtube.com/watch?v=Ghl6XhO4VAY

“It's a peculiar profession,” Margareta Wahlström says when asked about her life as a humanitarian aid worker. Wahlström has worked in crisis situations from Vietnam to Cambodia to Afghanistan, and she held high-level positions at both the United Nations and the Swedish Red Cross. Along with a stressful work culture that often rewards a certain workaholic “cowboy” mentality, the “peculiarities” of humanitarian work also mean that women are less likely than men to reach decision-making positions. Thanks in part to Wahlström, that is changing. Her consistent advocacy for gender equity is one reason she was recently awarded The Henry Dunant Medal, the International Red Cross and Red Crescent Movement's highest honor.

Hur deltar man i den mänskliga gemenskapen när man plötsligt finner sig tillhöra en annan art? Kåre Moberg får ett livsförändrande besked och känner igen sig i Solvej Balles septologi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Nyligen fick jag motta ett besked som förändrade mitt liv. Beskedet fick mig att plötsligt känna främlingskap inför andra människor. Så till den grad att jag upplevde att jag tillhörde, inte bara en annan kategori av människa, utan rentav en annan art.Som statistiker och forskare borde jag kanske söka skälen till detta utanförskap i vetenskapliga rapporter om den obotliga sjukdom som jag har drabbats av: pankreascancer med metastaser.Men det är i stället i skönlitteraturen som jag hittar en resonans till det främlingskap jag plötsligt känner.I den danska författaren Solveig Balles septologi ”Om uträkning av omfång”, har tiden fastnat i en loop. Vi följer Tara som försöker hitta en väg ut ur det fastslagna och förutbestämda, när den 18 november upprepas dag efter dag.Den första boken är ett slags klaustrofobisk ubåtsroman, men senare öppnar sig berättelsen, när det visar sig att det finns många fler som också sitter fast i den 18 november.Hur ska denna nya kategori av människor förhålla sig till personer som inte är i deras situation? Hur ska deras deltagande se ut, i den mänskliga gemenskapen och i världen i stort? Det är svårt att förändra sin situation när dagen börjar om varje morgon.Dessa ”tidsloopare” söker en samhörighet med sin omgivning, men som läsare får man en tydlig känsla av att deras värld är uppdelad i ett ”vi och dom”, och att alla andra fungerar mer eller mindre som statister.Det uppstår problem kring hur man talar om tid. Hur beskriver man längre och kortare tidsperspektiv när man inte har en morgondag?Sedan jag fick min diagnos känner jag igen mig. Tidshorisonten är inte lika snäv som för Balles ”tidsloopare”, men även för en döende – förlåt, någon med radikalt kortare förväntad livslängd – händer något med den förväntan, planering och längtan som präglar våra inre liv.Jag har försökt att plita ned listor på saker som obotligt sjuka inte kan göra, men varje gång jag skrivit ned något i stil med ”byta karriär”, ”renovera köket”, ”lära sig ett nytt språk”, så kommer jag på att det säkert finns andra i en liknande situation som mig, som mycket väl skulle kunna tänka sig att göra just dessa saker.Det som gör att vi obotligt sjuka känner oss som främlingar handlar nog mer om det bemötande vi får. Det stela och tveksamma uttrycket och det försiktiga undrandet om vad som kan sägas och inte sägas. Det gör att jag undviker att hälsa på flyktiga bekanta. Den enkla frågan ”hur är läget?”, kan ju endast besvaras med en lögn om man inte vill skapa stel och deprimerande stämning.Även om det kan verka obetydligt, så styr det på vilket sätt jag deltar i gemenskapen med andra.För att människor ska kunna interagera som jämbördiga moraliska varelser, behöver vi känna en tillhörighet till den universella mänskliga gemenskapen, skriver filosofen Jürgen Habermas i sin studie ”Den mänskliga naturens framtid”.I boken problematiserar Habermas genteknologin utifrån vad den kan göra med människans självförståelse som artvarelse. Det centrala temat är vad vi ställs inför när distinktionen mellan det ”framvuxna” och det ”framställda” suddas ut, och det blir möjligt, för bland annat föräldrar, att fatta irreversibla beslut om sina barns genetiska uppsättning.På ett elegant sätt guidar Habermas sin läsare fram till tämligen radikala och oväntade frågor.Hur påverkas symmetrin i våra relationer människor emellan, om några av oss har haft medprogrammerare, som har ”lekt gud” genom att fatta beslut om våra livsöden redan under fosterstadiet? Uppstår rentav en ny artspecifik kategori? Gäller de universella mänskliga rättigheterna för denna nya människokategori?På samma sätt som Jürgen Habermas genetiskt modifierade cyborgar och Solveig Balles tidsloopare ofrivilligt har dömts till ett utanförskap, trots att de rör sig bland oss som vilka som helst, så upplever jag att vi obotligt sjuka går omkring bland andra människor som om vi vore en egen art.Det är i de små vardagliga interaktionerna som jag slås av det. Som när min röntgenläkare önskar mig god bättring, och hans svar på mitt ”vi får hoppas” blir, ”ja, det är ju själva tanken med det här stället”. Jag kan inte låta bli att tänka att ”det kanske gäller för andra, men inte för den som är obotligt sjuk”.Eller när jag köper byxor till min dotter, och de är lite långa och behöver rullas upp. ”Bra, då räcker de lite längre”, tänker jag. Men sen: ”Kommer jag att leva så pass länge att jag får uppleva att min dotter kommer behöva förlänga byxorna?”.Jag och min fru brukade glatt utbrista ”så kul vi kommer ha det” när vi såg ett äldre par gå hem från teatern, eller bara från ett enkelt restaurangbesök. Nu ser jag med avund på sjuttioplussare och önskar innerligt att jag ska få uppleva åtminstone ett decennium till.Den här önskan att få bli gammal gör en del i Balles romansvit särskilt smärtsam för mig. Efter att flera decennier passerat låter hon den åldrade Tara återvända till sin man.Som gammal kvinna besöker hon den som var hennes ungdomskärlek. För att undgå det oundvikliga främlingskap som de både skulle ha känt inför varandra, går hon till honom när han sover. Hon känner inte längre förtvivlan eller längtan, men snarare en känsla av ömhet.På samma sätt föreställer jag mig att min fru, när hon tänker tillbaka på mig och vår tid tillsammans, kommer besöka mig i sitt minne, som en äldre kvinna som besöker en man i 40-årsåldern. För en av oss har tiden kristalliserats, för den andre har den fortsatt med upplevelser, glädje, sorg, ålder, utveckling – liv.För att visa att något skaver i Taras besök hos sin man, låter Balle en fluga ta plats i scenen. Med sitt fräcka surr stör den friden och hotar att väcka maken. Trots att Tara har besökt hemmet otaliga gånger och väl känner till varje ljud och händelse som försiggår där den 18 november, så har hon lyckats missa denna fluga. Eller är det något som hon förträngt som nu kommer upp till ytan?Den fluga som jag föreställer mig kommer störa min frus minne är allt kring cancerbehandlingen som man gärna glömmer – cellgifter, sjukhusbesök, sprutor, dåliga nyheter och dystra prognoser.Men flugan kan också symbolisera ett slags hopp – det fanns trots allt något som inte var helt förutbestämt. Den 18 november var inte exakt så som Tara trodde sig veta.Jag känner ett starkt släktskap med Balles tidsloopare i deras sökande efter en väg ut, efter en morgondag som har förvägrats dem. Jag önskar att mitt sökande ska leda mig till en plats där kontrasten mellan det jag har varit, och det jag nu känner mig som, kommer minska, och att jag återigen kommer att känna en tillhörighet till den mänskliga gemenskapen. Här och nu, och förhoppningsvis under flera år framöver.Kåre Mobergutbildningsforskare och statistikerEssän producerades av Karin ArbsjöLitteraturSolvej Balle: Om uträkning av omfång. Översättare: Ninni Holmqvist. Wahlström & Widstrand, 2023–.

Emilian ja hänen veljensä Miskan lapsuutta varjostaa turvattomuus. Miska kuolee traagisesti ennen kuin ehtii täyttää 40, mutta Emilia selviää lapsuudesta hengissä ja hänestä tulee kirjailija. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilia Aalto syntyy Göteborgissa vuonna 1989. Kymmenen vuotta vanhempi isoveli Miska on innoissaan: hän on toivonut pikkusisarusta monta vuotta.Elämä perheen isän kanssa on kuitenkin arvaamatonta, ja lopulta äiti lähtee lasten kanssa turvakotiin. Emilia on silloin 3-vuotias.39-vuotiaana Miska kuolee traagisesti. Isoveljen kuoleman jälkeen Emiliasta tulee kirjailija: teos När bror dör kertoo Miskasta ja lapsuudenperheestä, elämästä ja kuolemasta.Emilia: jag överlevde – men min bror dogEmilia Aalto föds i Göteborg 1989. Den tio år äldre storebrodern Miska är lycklig: han har önskat sig en lillasyster i många år. Men livet med pappan är oberäkneligt, och till slut tar mamman sig och barnen till ett skyddat boende. Emilia är då tre år gammal.Vid 39 års ålder dör Emilias storebror Miska tragiskt. Efter hans bortgång blir Emilia författare: boken När bror dör handlar om Miska, om barndomshemmet och familjen, om liv och död.Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Emilia Aalto/kirjailija/författare, Ingrid Lindholm/asiantuntija/ möjliggörare Nationellt kompetenscentrum anhörigaDokumentin teki/Programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.seTuottaja/producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.seKertoja/berättarröst: Ramin FarzinLoppumiksaus/slutmix: Magnus KjellssonProgrammet gjordes under våren 2024.Ohjelma tehtiin keväällä 2024.Vem är Emilia Aalto?Emilia Aalto är en sverigefinsk författare vars debutroman När bror dör publicerades år 2023 av Wahlström & Widstrand förlag. Boken fick flera positiva recensioner och nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2024. Emilia Aalto är född i Göteborg. Hon har bland annat studerat litteraturvetenskap och är idag bosatt i Stockholm.Kuka on Emilia Aalto?Emilia Aalto on ruotsinsuomalainen kirjailija, joka julkaisi vuonna 2023 esikoisteoksensa När bror dör. Teos sai huomattavaa mediajulkisuutta ja oli ehdolla Borås Tidnings debutantpris 2024 -palkinnon saajaksi. Emilia Aalto on syntynyt Göteborgissa. Hän on opiskellut mm. kirjallisuutta ja hän asuu nykyisin Tukholmassa.Läheisille ja omaisilleOletko päihderiippuvaisen tai psyykkisistä ongelmista kärsivän läheinen ja haluat tukea tilanteeseesi? Voit soittaa oman kuntasi vaihteeseen ja pyytää heitä ohjaamaan sinut oikealle taholle.

Hallå där ute i stugorna! Idag får Spelhyllan besök av två guldmedaljörer! Rikard Blomberg och Joakim Wahlström, två av de som vann SM i Drakar och Demoner på Spelkongressen nu i höstas. De berättar om nya DoD i allmänhet, hur det var att vinna DoD-SM i synnerhet, och mycket mer. Kom och lyssna!

Det är svårt att föreställa sig men det fanns några år vid sekelskiftet 1800/1900 som lingonen i de småländska skogarna var en av Sveriges största och viktigaste exportindustrier. Stora låglass tuffade iväg till Tyskland där de blev sylt eller tillsatser i rödvinstillverkningen.Det här avsnittet handlar om den stora lingonruschen. En tid när Moheda var vårt svar på Klondyke. Men det är också ett avsnitt om den roll som skogens skafferi har spelat igenom vår långa historia.Smaklig spis—Läslista (bl a)Andersson, Karl-Olof ”Lingonruschen i Småland” Släkthistoria mars 2019Palmbo, Frida ”Lingon” Kulturmiljö vid Norrbottens museum 31 augusti 2018Svanberg, Ingvar, Tunón, Håkan & Pettersson, Börge (red.), Människan och naturen, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2001Tellström, Richard, Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 2024 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 247. Vi blir era spanare på mässgolvet i Göteborg, lyssnar på litteraturpolitiska utspel, fångar upp en kommentar värd att utvecklas och badar i oförställd litteraturglädje på en mässa med mycket folk och rekordförsäljning. Författarförbundet lanserade sitt annonserade förslag till en mer författarvänlig ljudboksapp. Förläggaren ser en sympatisk plattform men har förtvivlat svårt att se konturerna av en affärsidé, en ekonomi som skulle kunna fungera. Journalisten ser ett förslag som gör Författarförbundet mer konkreta och därmed mer synliga i debatten om författarersättningar i ljudformat. Journalisten slänger sig upp på barrikaderna eller, mer ödmjukt, försöker han initiera ett samtal om småförlagens plats på Bokmässan. Förläggaren, som har ”förmånen” att reflektera över bokmässan efter en lång frånvaro, ser en mindre bokmässa men också en mässa där författarna som enbart kommer ut i ljud hittar en naturlig plats bland alla pappersböcker. Vi introducerar ett nytt format där vi lyfter upp oväntade försäljningsframgångar, fenomentitlar, och börjar med  en bok på Wahlström & Widstrand, Rent hus, och får samtidigt veta att vi missat en helt annan titel som var en större fenomentitel för W&W och förläggaren Maria Såthe.   00 24         Reflektioner över årets bokmässa, del 1 07 12         Författarförbundets ljudboksapp presenteras 14 07         Reflektioner över årets bokmässa, del 2 20 28         Fenomentitlar, samtal med Maria Såthe

Hur vet jag vem jag är, hur vet jag vad jag vill, vad är meningen, vad betyder tillit och vad är kärlek, vad gör tiden med oss, hur kan vi veta någonting om andra och om världen?Dessa inte alldeles små frågor ställer Nina Björk i sin nya bok Medan vi lever: tankar om existensen (Wahlström & Widstrand). Hon är författare och litteraturvetare och några av hennes tidigare böcker är Under det rosa räcket (1996), Lyckliga i alla sina dagar – Om pengars och människors värde (2012) och Om man älskar frihet: Tankar om det politiska (2020). Jag vet inte varför hon inte kallas filosof, och kanske är det inte nödvändigt med fler titlar, men hennes tankar har alltid förmågan att tvinga åtminstone mig att tänka efter. Det som nyss tycktes självklart känns inte längre lika självklart.I dagens podd pratar jag med henne om autenticitet, identitet, mening, tillit, kärlek, tid. Vad innebär det att vara sann mot sig själv? Mot andra? På vilket sätt skiljer det sig att göra sig själv till reklampelare för att sälja produkter och att sälja en bok man själv har skrivit? Den sistnämnda frågan ställer jag till Nina eftersom vi befinner oss på Bokmässan, där åtminstone en betydande del handlar om att sälja böcker. Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribePrenumerera på eller stötta Rak höger:Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livet går upp och ner för alla, men för den som lever med bipolär sjukdom är ofta topparna högre och dalarna djupare. Som bipolär gäller det att hitta sätt att balansera i mitten. Men hur? En överlevnadshandbok med hopp och konkreta tips. Henrik Wahlström i samtal med Maria Bergius, präst Göteborg. Medarrangör Bonnier Fakta

Hur pratar vi om det som är viktigt? En pappa och en dotter, en familj som tvingats tala svenska och inte samiska. En roman om oförmågan till kommunikation, när alla i familjen inte talar samma språk. Ella-Maria Nutti i samtal med i samtal med Maria Klasson Sundin, stiftsadjunkt Luleå stift. Medarrangör Wahlström & Widstrand

Här kommer det tredje avsnittet i den trilogi ingen visste att vi höll på med. Från Oppenheimer till testprogrammen för kärnvapen har det nu blivit dags för den svenska debatten om kärnvapen.Det är många författare och dokumentärmakare som har närmat sig det här spännande ämnesområdet. Men när jag och Daniel pratade ihop oss kände vi båda två att för lite uppmärksamhet har riktats mot viktiga frågor som: punktskatt på lättöl, dålig stämning i tågvagnar på Saltsjöbanan och Sveriges ÖB:s buffliga handstil.Att Sverige aldrig blev en kärnvapenmakt trots militärens stundtals ihärdiga kamp för egna bomber handlar om socialdemokratisk partipolitik, om den allmänna opinionen och om konsten att sitta lugnt i båten.Hoppas ni gillar avsnittet!Läslista:Agrell, Wilhelm, Övrig illegal verksamhet: övervakningen av de svenska kärnvapenmotståndarna 1958-1968, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1999Agrell, Wilhelm, Svenska förintelsevapen: utvecklingen av kemiska och nukleära stridsmedel 1928-1970, Historiska media, Lund, 2002Karlsson, Gunnel, Från broderskap till systerskap: det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP, Arkiv, Diss. Göteborg : Univ.,Lund, 1996Eriksson, Nancy, Nancy: Nancy Eriksson minns, Bonnier, Stockholm, 1985Sundberg, Ulf i Frankson, Anders (red.), Sverige under kalla kriget: myter och legender, Lind & Co, [Stockholm], 2021Ljudklipp av Erlander och Inga Thorsson kommer från Göran Ellungs dokumentärserie ”Tage Erlander – makten och sanningen”. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

UPPLÄSNING: Bruno K Öijer (arkivinspelning från 2014) Önskad av: Marianne Nilsson, Visby Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Jag frös” av Bruno K ÖijerDIKTSAMLING: Det förlorade ordet (Wahlström & Widstrand, 1995)MUSIK: Vilhelm Bromander/Matti Bye/Dennis Egberth: CloudsEXEKUTÖR: Mambo noir trio

LITTERATURVECKAN I P1 UPPLÄSNING: Amanda Ooms Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Ett är det än som i de mörka dagar” av Anna Maria RoosDIKTSAMLING: Aderton år (Wahlström & Widstrand,1902). Dikten är daterad ”Kgl. Biblioteket 1897”.MUSIK: Franz Liszt: En rêveEXEKUTÖR: Arkadij Volodos, piano

Sänt i FM 12 Mars 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritikerrosad roman i uppläsning av Cecilia NilssonDet är höst 1944 och Lapplandskriget har precis börjat. En flicka på snart 14 år flyr finska Tornedalen. Hon vandrar med de älskade kossorna och med grannbyarnas människor och djur i en kolonn på väg undan kriget. En berättelse om krigets fasor men också om det varma i människomöten, vänliga djur och magisk natur.Rosa Liksom är konstnär och författare, född i finska Tornedalen 1958. För hennes roman Kupé nr 6 (som sändes som Radioföljetong 2013) tilldelades hon Finlandiapriset 2011 och 2020 mottog hon Svenska Akademiens nordiska pris.För översättningen svarar Janina Orlov. Hon är litteraturvetare och översätter från från ryska och finska till svenska.Uppläsaren Cecilia Nilsson är skådespelaren med en lång rad roller för scen, film och tv bakom sig. Hon har bland annat medverkat i tv-serien Händelser vid vatten och skräckfilmen Konferensen. I Radioföljetongen hörde vi henne senast läsa Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman.Av: Rosa LiksomÖversättning: Janina OrlovUppläsare: Cecilia NilssonSlutmix: Maths KällqvistProducent: Joseph Knevel - produktionsbolaget KnevelFörlag: Wahlström & Widstrand

UPPLÄSNING: Monica Wilderoth Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Igenkommande” av Kristian LundbergDIKTSAMLING: Ett torn högre än jag själv (Wahlström & Widstrand, 1996)MUSIK: Trad. från Ryssland, Jan Johansson: Mellan branta stränder EXEKUTÖR: Jan Johansson, piano och Georg Riedel, kontrabas

UPPLÄSNING: Lotti Törnros Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Svetslågan” av Eva-Stina ByggmästarDIKTSAMLING: Vill du kyssa en rebell? (Wahlström & Widstrand 2023)MUSIK: Trad, Duncan Chisholm: I Horó 'S Na Hug òro EileEXEKUTÖR: Duncan Chisholm, fiol

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Daniel Boyacioglu debuterade 2003 med diktsamlingen ”Istället för Hip Hop” var han redan tvåfaldig vinnare av SM i Poetry Slam, hade turnerat landet runt med en föreställning för Riksteatern, gjort radioteater och skulle snart medverka i Dramatens uppsättning av ”I väntan på Godot”. ”Enda gången någonting blir till poesi är när det utmanar”, förklarade han i en intervju.Tjugo år, sju diktsamlingar och ett antal musikalbum senare är Daniel Boyacioglu fortfarande en mångsysslare och framträdande scenperson. Han har dessutom hunnit med att jobba åtta år som brandman, vilket speglades i hans förra diktsamling ”Allt om eld” från 2016. Den nya diktsamlingen ”Daniels bok” bearbetar på 180 sidor var författaren befinner sig i livet nu. Musikaliskt flödande dikter växlas med mer självbiografiskt berättande, om allt från kärlekssorg och barnlängtan till uppväxten i Stockholmsförorten Norsborg, erfarenheter av rasism och förhållandet till hiphopen.Titeln leder tankarna till Gamla testamentets Daniel, profeten i babylonisk fångenskap, och utifrån denna fond skildrar boken en diaspora-erfarenhet av idag. Vad innebär det att vara syrian i Sverige, frågar sig författaren, och hur borde han leva? ”Du ska veta min son att du har en historia / även om väldigt lite i Sverige kommer påminna dig om den”, skriver han i dikten ”Till min käre son, ifall jag hade någon”.DIKT: ”Rekviem över det Sverige som var” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Daniels bok (Wahlström & Widstrand, 2023)MUSIK: Peter Heider: Belle flammeEXEKUTÖR: MODALiST och Boozoo Bajou, elektronik.

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Försvarstal” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Allt om eld (Wahlström & Widstrand, 2016)MUSIK: Lorenzo De Finti: AndanteEXEKUTÖR: Fabrizio Bosso, trumpet och Lorenzo De Finti, piano.

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta attosekundpulser vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång.Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programmet är en repris från november 2023.Programledare och producent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Mitt kylskåp pajar och jag köper ett nytt” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Allt om eld (Wahlström& Widstrand, 2016)MUSIK: Paul Lambert: TegelEXEKUTÖR: Paul Lambert, piano

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Daniel Boyacioglu debuterade 2003 med diktsamlingen ”Istället för Hip Hop” var han redan tvåfaldig vinnare av SM i Poetry Slam, hade turnerat landet runt med en föreställning för Riksteatern, gjort radioteater och skulle snart medverka i Dramatens uppsättning av ”I väntan på Godot”. ”Enda gången någonting blir till poesi är när det utmanar”, förklarade han i en intervju.Tjugo år, sju diktsamlingar och ett antal musikalbum senare är Daniel Boyacioglu fortfarande en mångsysslare och framträdande scenperson. Han har dessutom hunnit med att jobba åtta år som brandman, vilket speglades i hans förra diktsamling ”Allt om eld” från 2016. Den nya diktsamlingen ”Daniels bok” bearbetar på 180 sidor var författaren befinner sig i livet nu. Musikaliskt flödande dikter växlas med mer självbiografiskt berättande, om allt från kärlekssorg och barnlängtan till uppväxten i Stockholmsförorten Norsborg, erfarenheter av rasism och förhållandet till hiphopen.Titeln leder tankarna till Gamla testamentets Daniel, profeten i babylonisk fångenskap, och utifrån denna fond skildrar boken en diaspora-erfarenhet av idag. Vad innebär det att vara syrian i Sverige, frågar sig författaren, och hur borde han leva? ”Du ska veta min son att du har en historia / även om väldigt lite i Sverige kommer påminna dig om den”, skriver han i dikten ”Till min käre son, ifall jag hade någon”.DIKT: ”Gråtens ballad” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Daniels bok (Wahlström & Widstrand, 2023)MUSIK: Alexandre Desplat: Morning tearsEXEKUTÖR: Vincent Segal, elcello, Prags symfoniorkester och Alexandre Desplat, dirigent

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Daniel Boyacioglu debuterade 2003 med diktsamlingen ”Istället för Hip Hop” var han redan tvåfaldig vinnare av SM i Poetry Slam, hade turnerat landet runt med en föreställning för Riksteatern, gjort radioteater och skulle snart medverka i Dramatens uppsättning av ”I väntan på Godot”. ”Enda gången någonting blir till poesi är när det utmanar”, förklarade han i en intervju.Tjugo år, sju diktsamlingar och ett antal musikalbum senare är Daniel Boyacioglu fortfarande en mångsysslare och framträdande scenperson. Han har dessutom hunnit med att jobba åtta år som brandman, vilket speglades i hans förra diktsamling ”Allt om eld” från 2016. Den nya diktsamlingen ”Daniels bok” bearbetar på 180 sidor var författaren befinner sig i livet nu. Musikaliskt flödande dikter växlas med mer självbiografiskt berättande, om allt från kärlekssorg och barnlängtan till uppväxten i Stockholmsförorten Norsborg, erfarenheter av rasism och förhållandet till hiphopen.Titeln leder tankarna till Gamla testamentets Daniel, profeten i babylonisk fångenskap, och utifrån denna fond skildrar boken en diaspora-erfarenhet av idag. Vad innebär det att vara syrian i Sverige, frågar sig författaren, och hur borde han leva? ”Du ska veta min son att du har en historia / även om väldigt lite i Sverige kommer påminna dig om den”, skriver han i dikten ”Till min käre son, ifall jag hade någon”.DIKT: ”Du har en balkong, jag har en balkong” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Daniels bok (Wahlström & Widstrand, 2023)MUSIK: Aukai: LumiEXEKUTÖR: Aukai

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Daniel Boyacioglu debuterade 2003 med diktsamlingen ”Istället för Hip Hop” var han redan tvåfaldig vinnare av SM i Poetry Slam, hade turnerat landet runt med en föreställning för Riksteatern, gjort radioteater och skulle snart medverka i Dramatens uppsättning av ”I väntan på Godot”. ”Enda gången någonting blir till poesi är när det utmanar”, förklarade han i en intervju.Tjugo år, sju diktsamlingar och ett antal musikalbum senare är Daniel Boyacioglu fortfarande en mångsysslare och framträdande scenperson. Han har dessutom hunnit med att jobba åtta år som brandman, vilket speglades i hans förra diktsamling ”Allt om eld” från 2016. Den nya diktsamlingen ”Daniels bok” bearbetar på 180 sidor var författaren befinner sig i livet nu. Musikaliskt flödande dikter växlas med mer självbiografiskt berättande, om allt från kärlekssorg och barnlängtan till uppväxten i Stockholmsförorten Norsborg, erfarenheter av rasism och förhållandet till hiphopen.Titeln leder tankarna till Gamla testamentets Daniel, profeten i babylonisk fångenskap, och utifrån denna fond skildrar boken en diaspora-erfarenhet av idag. Vad innebär det att vara syrian i Sverige, frågar sig författaren, och hur borde han leva? ”Du ska veta min son att du har en historia / även om väldigt lite i Sverige kommer påminna dig om den”, skriver han i dikten ”Till min käre son, ifall jag hade någon”.DIKT: ”Det dikten gör” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Daniels bok (Wahlström & Widstrand, 2023)MUSIK: Fabiano do Nascimento: Amor e carinhoEXEKUTÖR: Fabiano do Nascimento, gitarr

UPPLÄSNING: Stina Ekblad Önskad av Bo Allvin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”När året vänder...” av Paul AnderssonDIKTSAMLING: Ett andetag djupt är livet. Samlade dikter (Wahlström & Widstrand. 1992)MUSIK: Okänd upphovsperson: LyckönskanEXEKUTÖR: Filip Jers och Jouko Kyhälä, munspel

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång. Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programledare och producent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

UPPLÄSNING: Magnus Roosmann Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Näcken” av Ernst JosephsonDIKTSAMLING: Gula rosor (Jacob Dybwads förlag, Wahlström & Widstrand, 1896)MUSIK: Edvard Grieg: Solvejgs sangEXEKUTÖR: Nils Ökland, hardangerfela

UPPLÄSNING: Max von Sydow (inspelning från 2006) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Vinterorgel” av Erik Axel KarlfeldtDIKTSAMLING: Hösthorn (Wahlström & Widstrand,1927)MUSIK: Igor Stravinskij: Stycke för klarinettsoloEXEKUTÖR: Charles Neidich, klarinett

Här kraschlandar vi ibland pietister, erikjansare, laestadianism och en gammal kyrka som desperat försöker hålla alla nya idéer stången.I berättelsen om hur Sverige blev det moderna Sverige (som vi lågintensivt försökt komma åt i snart tio års tid) har vi denna gång kommit till en viktig men lite bortglömd aspekt. Demokratiseringen av tron.Trots häftigt motstånd från kyrkan lyckades de olika väckelserörelserna under 1800-talets första halvsekel växa. När de formella hindren under 1860-talet försvann blev det till en folkrörelse som förändrade hela Sverige.-Kom gärna och se vår föreställning ”Krig och fred”. Vi kommer till Lund, Malmö och Jönköping. Sedan styr vi kosan norrut och besöker pärlorna Östersund, Sundsvall och Umeå. Biljetter på: http://krigochfred.se-Läslista:Hägg, Göran, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003Lindmark, Daniel (red.), Ingångar till norrländsk kyrkohistoria, Luleå stiftshistoriska sällskap, Umeå, 2010Larsson, Bengt, Lars Levi Laestadius: hans liv, verksamhet och den laestadianska väckelsen, 2., [utök.] uppl., Artos, Skellefteå, 2004Braw, Daniel ”Väckelsen gjorde tron till en privatsak” Populär historia 3/2015-Avsnittet klipptes av Jonatan Peterson Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

UPPLÄSNING: Harald Leander Önskad av: Malin Hellström och Jörgen P Karlsson DIKT: ”Ishjärtat” av Bruno K ÖijerDIKTSAMLING: Dimman av allt (Wahlström & Widstrand 2001)MUSIK: Mikael Marin: BrötpolskaEXEKUTÖR: Väsen

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Willy Granqvist. Inspelning från 1977 ur arkivet. ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: "Det allra närmaste, spretande" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: En ängel i vår tid (Wahlström & Widstrand, 1976)MUSIK: Vítězslava Kaprálová: Aprilpreludium nr 3EXEKUTÖR: Sarah Cahill, piano

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: "Stoftets tystnad" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: Du är ett barn nu (Wahlström & Widstrand, 1977). Hämtad ur Samlade skrifter II (Bokförlaget Lejd, 2006)MUSIK: Benjamin Britten: Narcissus ur Metamorfoser efter OvidiusEXEKUTÖR: Allan Vogel, oboe

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge Första rad: En ängel ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: Ur "En ängel i vår tid" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: En ängel i vår tid (Wahlström & Widstrand, 1976). Hämtad ur Samlade skrifter I (Bokförlaget Lejd, 2005)MUSIK: Dave Maric: Tredje satsen ur Lucid intervalsEXEKUTÖR: Håkan Hardenberger, trumpet, Colin Currie, slagverk

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: "Tollundsmannen" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: Kropparna och rummen (Wahlström & Widstrand, 1974). Hämtad ur Samlade skrifter I (Bokförlaget Lejd, 2005)MUSIK: Anders Paulsson: LullabyEXEKUTÖR: Anders Paulsson, sopransaxofon

MÅNADENS DIKTARE (AUGUSTI) UPPLÄSNING: Pontus Plænge ”ett språk att / gripa med, hela / dagen ut”. Så inleds ”Besvärjelse”, den första dikten i Willy Granqvists debut från 1974, ”Kropparna och rummen”. Det språk han försöker besvärja fram här kan ses som en port in till hela det kommande författarskapet: ett sinnligt, sökande, sårbart, längtande, både glasklart och gåtfullt språk som griper tag i allt från vardagens bestyr, kroppens celler, museernas mosslik och stenarnas tidsdjup till kosmologiska och metafysiska perspektiv.Samma år som han debuterade som poet gjorde Granqvist hallåprov för Sveriges Radio och godkändes. De kommande åren skulle han vara verksam i många roller på radion och i en notis i diktsamlingen ”En ängel i vår tid” (1976) konstaterar han: ”För kanske första gången känner jag mig inlemmad i ett egentligt sammanhang, men ändå med friheten i behåll”. 1978 började han arbeta på kulturredaktionen, bland annat som producent för Dagens dikt. I antologin ”Dagens dikt” som han sammanställde 1981 skrev han i förordet: ”Poesin är ett pågående samtal som vi ständigt är inbjudna att ta del i”. Willy Granqvist gav ut sju diktsamlingar och två prosaböcker innan han 1985 själv avslutade sitt liv, endast 36 år gammal. Då fanns manuset till hans sista diktbok färdigt, den framforsande, både mörkt desperata och absurt humoristiska sömnlöshetsmonologen ”Natten”, som två år senare publicerades postumt. I förordet till en nyutgåva av ”Natten” (Nirstedt/litteratur, 2021) kallar Gabriel Itkes-Sznap boken ”en av de mest sällsamma i modern svenskspråkig poesi överhuvudtaget”. Willy Granqvists samlade skrifter utgavs i fyra volymer 2005-2010 på förlaget Lejd (redaktörer Magnus Ringgren och Krister Gustavsson).DIKT: "Besvärjelse" av Willy GranqvistDIKTSAMLING: Kropparna och rummen (Wahlström & Widstrand, 1974). Hämtad ur Samlade skrifter I (Bokförlaget Lejd, 2005)MUSIK: Frederico de Freitas: Serena ur Suite medievalEXEKUTÖR: Kungliga skotska nationalorkestern, Alvaro Cassuto, dirigent

UPPLÄSNING: Peter Andersson Önskad av Gunilla Löf DIKT: "Nu öppnar nattglim sin krona" av Erik Axel KarlfeldtDIKTSAMLING: Fridolins lustgård (Wahlström & Widstrand, 1901)MUSIK: Lisa Eriksson Långbacka: SomranEXEKUTÖR: Lisas

UPPLÄSNING: Lotti Törnros DIKT: "Blåmusslan" av Eva-Stina ByggmästarDIKTSAMLING: Vill du kyssa en rebell? (Wahlström & Widstrand 2023)MUSIK: Johan Norberg: SkogenEXEKUTÖR: Johan Norberg, gitarr, Jonas Knutsson, barytonsaxofon, Eva Kruse, kontrabas

I prästkragen slåss tripsarna och håller revir. Emma Wahlberg forskar om insekterna som alla sett men få vet mycket om. Vi besöker också årets Rikare trädgård. Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Jo, det är tripsar! Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg.Tripsarna hör till ordningen Thysanoptera, som betyder fransvingar. Tidigare kallades de för blåsfotingar, efter det blåsformade organet på frambenet som de fäster sig på underlaget med. Och tripsarna finns inte bara i blomkorgar utan nästan överallt - under bark, i jord, i död ved och jo, några arter trivs på krukväxter och i odlingar, och kan kallas skadedjur. Men det är bara några få av de nästan 8 000 arter som finns i världen. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh tillbringar morgonen hemma i hennes trädgård i Björnlunda i Sörmland, och i ekhagen i hembygdsparken strax intill. Vi får framför allt lära känna rörtripsarna och rovtripsarna - de två grupper som Emma gjort bestämningsnycklar för.Under pandemin bestämde sig Anders Henriksson för att dokumentera livet sin ganska vanliga villaträdgård i Jonstorp. Det gick långt bättre än han trott. Redan första året hade han fotograferat 1 000 arter - svampar, fåglar, däggdjur och skalbaggar. Nu har hans trädgård utsetts till Årets rikare trädgård 2023. Vår reporter Lena Pettersson har hälsat på hos honom.Cecilia Hector och Lise Romare har båda hört av sig till Naturmorgon med snarlika frågor: En insekt som bär iväg på en larv i ena fallet, en vuxen insekt i det andra. Vad är det som pågår? Entomolog Emma Wahlberg svarar.Daniel Marcusson hörde ett märkligt fågelläte. Martin Green vid Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet vet vem som låter - och kan berätta mer om fågeln vi hör.Och så uppmärksammar vi den betydelse som radiomannen Sten Wahlström haft för att naturens röster - inte minst fåglarnas - har kunnat höras i Sveriges Radio. Wahlström gick bort i april i år och just i dagarna har hans enorma samling av rullband med fågelinspelningar fått en säkrad framtid i Sveriges Radios arkiv.I veckans kråkvinkel hittar Karin Gyllenklev sig själv i en humlebagge.Programledare är Mats Ottosson.

UPPLÄSNING: Gunnar Harding DIKTSAMLING: Minnen ur glömskans städer (Wahlström & Widstrand 2023)MUSIK: Billy Strayhorn: Lotus blossomEXEKUTÖR: Sweet jazz trio

ÖVERSÄTTNING: Hans Björkegren UPPLÄSNING: Etienne Glaser Första rad: Mitt lånta stoft ska jag återlämna Önskad av Johan Ahlin DIKT: Ur "Rosen fryser i snön" av Osip MandelstamDIKTSAMLING: Rosen fryser i snön (Wahlström & Widstrand 1976)MUSIK: Einojuhani Rautavaara: Sats 3, Come un sogno, ur Symfoni nr 7, Angel of lightEXEKUTÖR: Helsingfors stadsorkester, Leif Segerstam, dirigent

UPPLÄSNING: Gunnar Harding DIKTSAMLING: Minnen ur glömskans städer (Wahlström & Widstrand 2023)MUSIK: Paolo Fresu: De la solitude mesuréeEXEKUTÖR: Paolo Fresu, trumpet och Lars Danielsson, cello

UPPLÄSNING: Kerstin Andersson LITTERATURVECKAN I P1: DIKT OM DIKTDIKTSAMLING: "Men hur små poeter finns det egentligen" (Wahlström & Widstrand 2008)MUSIK: John Cage: Harmony nr 15EXEKUTÖR: Stefan Hussong, dragspel, Mike Svoboda, trombon

Trevlig juldag på er alla människobarn! Hoppas ni har haft en en fin jul och är taggade på ett nytt poddavsnitt. I flertalet svenska orter är juldagen den stora fest- och hemvändarkvällen. Detta fick oss att slå i böckerna efter historiska festminnen. I detta avsnitt fokuserar vi på överklassens festande. Vi ger svaret på Askungens fråga om vad en bal på slottet egentligen är.På vägen blir det maskeradfester, trekantiga hattar, jippon i Kungsträdgården och tidernas mest svirande balveteran.--Läslista (bl a)Eriksson, Bo "Baler, baler, baler" ur Götlind, Anna & Linnarsson, Magnus (red.), År: historiker berättar, Första upplagan, Appell förlag, Stockholm, 2020Lagercrantz, Bo & Rehnberg, Mats, Kungens glada dagar: bilder från Carl XV:s tid, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1987[1954]Hellsing, My "Baler på 1700-talet" Populär historia 15 augusti 2020 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har vi äntligen hittat det perfekta ämnet? Robin får i detta avsnitt chansen att prata om Västerbotten och gamla lumparminnen från Umeå universitet samtidigt som Daniel Hermansson får ställa upp svenska och ryska soldater i formationer. Vi ska prata om sista gången (eller senast?) det var krig inom det svenska rikets gränser.Detta är den sista episoden av de händelserika finska krigen som i sin tur är en liten del av de massiva Napoleonkrigen. En liten skärva av någonting mycket större alltså. Mycket nöje!--LäslistaHårdstedt, Martin, Finska kriget 1808-1809, Prisma, Stockholm, 2006Bergström, K-G, Nöd och död: den ryska ockupationen i norr 1809, Historiska media, Lund, 2020Ericson Wolke, Lars, Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.