Podcasts about dagens medicin

Altingets sundhedspolitiske podcast går på sommerferie med et tilbageblik på SVM-regeringens første folketingsår. To erfarne sundhedspolitiske kendere vurderer regeringen, sundhedsministeren og gransker de store sager og navnenyheder. Anders Kühnau vurderes at have mellem nul og én chance tilbage for at redde sin politiske fremtid som regionsformand. Dagens gæster er denne gang Nicolai Döllner, der er tidligere chefredaktør på Dagens Medicin og i dag selvstændig konsulent. Han flankeres af Martin Geertsen, der er tidligere sundhedsordfører og Regionspolitiker og som i dag er public affairs director hos PA-virksomheden primetime.Vært: Ole Toft, sundhedspolitisk analytiker. Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Waaliddiinta carruurta guriga ku haysta oo isticmalaya fasaxa lacagta lagu qaato ee loo yaqaan " Vård av barn" loona soo gaabiyo VAB ayaa aad u batay. Daawooyinka lagu tacaalo cudurka Covid-19 ayaa hadda lagu heli karaa warqad dhakhtar qoray, sda uu qoray wargeysaka Dagens Medicin. Maanta ayaa xisbiyada Centerpartiet iyo vänsterpartiet soo bandhigeen hindisahooda misaaniyaddooda baddiilka ah, taas oo baddiil u noqon karta misaaniyadii xukumaddu soo bandhigtay labo todobaad ka hor.

Mikael Elkan taler med tidligere formand for PLO Christian Freitag om stress, udbrændthed og det gode arbejdsliv i almen praksis. Det begyndte med en debat på Dagens Medicin, men måske er de ikke helt så uenige som debatten gav indtryk af. Hvad tænker du?

Hvor svært er det egentlig at komme til Danmark og bidrage som iransk læge?  I Danmark har vi en beløbsgrænse, som betyder, at hvis du tjener over 445.000 kroner årligt, så kan du - som udlænding - få lov til at arbejde i Danmark. Der er løbende en del debat om beløbsgrænsen, som Venstre tidligere foreslået at sænke den med 100.000 kroner, mens Liberal Alliance vil halvere den. En lavere grænse vil selvfølgelig alt andet lige gøre det nemmere for danske virksomheder at hyre udenlandsk arbejdskraft, men er beløbsgrænsen den eneste barriere for udenlandsk arbejdskraft, eller har Regelstaten også en finger med i spillet?  Forleden hørte jeg et oplæg om udenlandsk arbejdskraft, hvor Dansk Arbejdsgiverforening fortalte, at der i gennemsnit gik fem måneder fra en virksomhed indgik en aftale med en medarbejder på beløbsgrænsen og til medarbejderen fik sin arbejdstilladelse. Fem måneder! Hvem pokker kan arbejde med så lange tidshorisonter for ny arbejdskraft.  Forleden læste jeg så en artikel i Dagens Medicin, med overskriften "Mens operationer aflyses på stribe: Vejen til dansk autorisation for ikke-EU læger bliver længere og længere". Her kunne jeg bl.a. læse, at Styrelsen for Patientsikkerhed er hele 33 måneder om blot at tage ikke-EU lægers ansøgning om dansk autorisation under behandling – herefter venter både obligatoriske fag- og sprogprøver samt en evalueringsansættelse.   I alt er 1.284 læger er strandet i Heunickes bunke. Det svarer til ca. 5% af alle læger i Danmark. Hertil kommer dem, hvor man er i gang med behandlingen af deres autorisation. Problemet er så grelt, at overlæger fra Rigshospitalet helt har opgivet at rekruttere fra lande som USA, Canada og Australien, fordi udsigten til dansk autorisation virker tæt på udsigtsløs.  Men Heunickes bunke er ikke den eneste udfordring for udenlandske læger. Og det er emnet for dette afsnit af Regelstaten, hvor jeg taler med af Mostafa Hassanzadeh, som er en af de mange udenlandske læger, der venter på at få adgang til at hjælpe danske patienter.  Links:  Artikel i Dagens Medicin: https://dagensmedicin.dk/det-er-helt-syret-vi-sidder-med-laeger-som-oensker-at-komme-ind-paa-det-danske-arbejdsmarked-og-ministeren-vil-ikke-levere-en-plan-for-hvornaar-der-sker-hvad/ (https://dagensmedicin.dk/det-er-helt-syret-vi-sidder-med-laeger-som-oensker-at-komme-ind-paa-det-danske-arbejdsmarked-og-ministeren-vil-ikke-levere-en-plan-for-hvornaar-der-sker-hvad/)  Artikel om beløbsgrænsen: https://www.altinget.dk/arbejdsmarked/artikel/overvismand-saenk-beloebsgraensen-saa-erhvervslivet-kan-faa-mere-udenlandsk-arbejdskraft    Optagelsen er lavet 2. december 2021. 

Sommarsamtal med Marina Arkkukangas utifrån veckans artikel i Dagens Medicin. "Vi kan inte längre negligera vikten av fysisk aktivitet och träning." Staffan Hultgren intervjuar.

Tidigare var Marie Morell på bronsplats när Dagens Medicin rankade de mäktigaste i Sjukvården. Precis som förra året är hon näst högst upp av alla politiker på listan. Men en grupp "Coronatjänstemän" har trängt sig in mellan Lena Hallengren och Marie. Hon vill inte avskaffa sig själv; det vill säga ta bort politikerna från sjukvården.  – Tidigare ville vi mest bara förstatliga och/eller privatisera. Nu har vi en egen politik istället, säger Marie Morell i podden.  Hon är "genuint orolig" för hur vården ska orka ta nya tag när allt som ställts in ska tas ifatt. Hon berättar varför nätläkarna har gett regionerna en "nyttig spark i baken". Hon är inte lika het på Coronatester som Ulf Kristersson. Och vi får veta när sjukvårdsmedarbetarna står i givakt.

Det här är ljudfilen från ett gästspel jag nyligen gjorde på ett webinar som arrangerades av Dagens Medicin. Jag lägger ut den här också ifall någon är intresserad...

Det här är ljudfilen från ett gästspel jag nyligen gjorde på ett webinar som arrangerades av Dagens Medicin. Jag lägger ut den här också ifall någon är intresserad...

Länk till filmen: https://vimeo.com/415548717/c681027052       Kontakt: ivajuntan@gmail.com       Musik: Blind Love Dub by Jeris (c) copyright 2017 Licensed under a Creative Commons Attribution (3.0) license. http://dig.ccmixter.org/files/VJ_Memes/55416 Ft: Kara Square (mindmapthat)       Om du gillar du det vi gör - stöd Life Support Foundation! www.lifesupportfoundation.org     Bli månadsgivare eller använd Swish: 1234610804

I avsnitt 4 av Fysioterapeuternas podd ”En podd i rörelse” samtalar förbundets ordförande Stefan Jutterdal med Christina Kennedy, chefredaktör för Dagens Medicin. Samtalet handlar om debattklimatet i sociala medier och hur det har förändrats de senaste åren.

Nätläkarbranschen boomar och flera av de större bolagen värderas i miljardklassen. Kry, Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 är bara några av aktörerna. Bland ägarna och investerarna finns flera stjärnentreprenörer, globala investmentbolag och finansprofiler. Samtidigt skapar nätläkarna debatt. Gör de mer skada än nytta för det otroligt komplexa vårdsystemet i Sverige? Det här är Digitalpodden special om nätläkarna med Di Digitals Fredrik Björkman och Christina Kennedy, chefredaktör på Dagens Medicin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nätläkarbranschen boomar och flera av de större bolagen värderas i miljardklassen. Kry, Min Doktor, Doktor.se och Doktor24 är bara några av aktörerna. Bland ägarna och investerarna finns flera stjärnentreprenörer, globala investmentbolag och finansprofiler. Samtidigt skapar nätläkarna debatt. Gör de mer skada än nytta för det otroligt komplexa vårdsystemet i Sverige? Det här är Digitalpodden special om nätläkarna med Di Digitals Fredrik Björkman och Christina Kennedy, chefredaktör på Dagens Medicin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det hundratrettiosjätte avsnittet av podden gör vi en uppföljning av granskningen Soki Choi och Bonnier Fakta-härvan. Gäst är Hanna Brus, legitimerad kiropraktor, enhetschef på smärtkliniken på Capio St: Görans sjukhus och bloggare på Dagens Medicin. Det här är del 1 av 2 av uppföljningen och här pratar vi om medias rapportering om granskningen, vi ger också svar på frågan om huruvida Soki Choi verkligen har forskat på Harvard eller inte, och ifall Bonnier Faktas förlagschef Jonas Byström har svarat på Christians mejl.Dessutom förklarar Hanna hur Soki själv och förlaget genom Cecilia Viklund har försvarat sig mot kritiken, och vi diskuterar även hur det kommer sig att så många författare som pekats ut som pseudovetenskapliga ges ut av samma förlag. Tyvärr glömde vi att ta upp SVT/Fråga Doktorns försvar på kritiken mot dem, mer om det i Hannas blogginlägg som vi nämner i podden och som går att läsa i sin helhet här:https://www.dagensmedicin.se/blogg/hanna-brus/2019/03/03/soki-choi-och-bonnier-fakta-sidsteppar-sig-forbi-kritiken/Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sepsis, sepsis, sepsis, lägg ordet på minnet. 40 000 människor i Sverige drabbas och väldigt många dör i sviterna av det. Vilka är de vanligaste symtomen och behandling? Vi berättar hur sjukhusen kämpar för att få ned dödligheten och patienten är i fokus, som alltid. Julia fick sepsis som tonåring och klarade sig hyfsat väl men Tom fick amputera flera kroppsdelar. I MYT VS SANNING tar vi reda på om det är klokt att träna om man är sjuk. Anahita har träffat SENA:s ordförande Anders Widmark som berättar om Akutsjuksköterskedagarna som snart äger rum i Stockholm och konferensen arrangeras av både SENA och Dagens Medicin.

Under Almedalsveckan 2018 arrangerade Dagens Medicin ett maktmingel för de personer som i år har listats som de 100 mest inflytelserika personerna i VårdSverige enligt Dagens Medicins bedömning. Den stora nyheten i år är att hela sju representanter för patientorganisationer har kvalat in och två av dem är medlemmar i Neuro; Lise Lidbäck och Sara Riggare. Listan toppas av socialminister Annika Strandhäll, som är intervjuad i denna podcast, liksom bland andra Anders Blanck LIF, Lotta Håkansson reumatikerförbundet och Inger Roos Hjärt-Lung. En podcast för Neuropodden av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia www.neuro.se #neuro #almedalen #almedalen2018 #neuromedia #skl #lif #dm_agenda #funkpol #genterapi #dmagenda Se hela maktlistan 2018: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/06/27/skifte-i-toppen-pa-maktlistan-2018/

Att dö känns skrämmande för de flesta och döden är ett ord många helst inte tar i sin mun. Alexandra och Åza funderar på om man kan förbereda sig för att dö och pratar om vad människor ångrar mest på dödsbädden. Med i studion finns högaktuella Felicia Feldt och Sara Heyman för att prata om döden men också om synen på sjuksköterskeyrket och att det anses vara ett ”kall” för kvinnor. Felicia har arbetat på hospis men är också författare till självbiografin Felicia Försvann som skildrar en svår uppväxt och just nu är hon aktuell med nya boken Dödsbädden. Försoning och att förlåta är en lång process enligt Felicia Feldt, som har en avslutad relation med sin mamma Anna Wahlgren. Sjuksköterskan Sara Heyman är journalist på Dagens Medicin och har just debuterat med boken Sjukt, Syster! som handlar om kärlek och uppror i svensk sjukvård.

Vården ligger högt på väljarnas dagordning över viktiga frågor inför höstens val. Många oroas över dom långa vårdköerna. Från hela landet kommer rapporter om brist på vårdpersonal. Och trots att antalet läkare ökat kraftigt under 2000-talet råder det ändå brist på specialister inom många områden. Vad är lösningen på vårdens problem? Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund, intervjuas. Analys av Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Medicin. Och så om Moderaterna, som har sitt Sverigemöte i helgen. Hör reportage om vad som hänt sedan förra årets möte och samtal med Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator. Programledare: Monica Saarinen Producent: Karin Wickström

Mindre rockwool og mere kommunikation uden akademiske forbehold. I denne episode af Sundhedsvisioner skal du møde Nicolai Döllner, der er ansvarlig chefredaktør for Dagens Medicin.  Chefredaktøren er naturligvis kritisk over for sundhedsvæsenet og leverer her en kærlig revsen af både system og væsenets mangelfulde evne til at kommunikere – men han leverer også gode råd og betragtninger, som du kan tage med dig. Hør, hvorfor Nicolai Döllner er så fascineret af sundhedsstoffet, og hvorfor læger skal udfordres. Den største sag i 20 år Styrelsen for Patientsikkerhed har været på manges læber i sundhedsvæsenet i den seneste tid, og Nicolai Döllner mener, det er den største sag i de 20 år, han har været i gamet. Også HPV-sagen kommer på banen som et eksempel på, at sundhedsvæsenet har svært ved at møde danskerne i øjenhøjde. Chefredaktøren synes, lægerne skal give slip på de akademiske forbehold og komme danskerne i møde med kommunikation, som de kan forstå, og ikke rynke på næsen af populistisk formidling. Kommunikationsfolk isolerer lægerne med rockwool Sundhedsvæsenet har ansat mange kommunikationsfolk, men det ser chefredaktøren ikke som løsningen på at få sundhedsansatte til at kommunikere bedre – tværtimod oplever han, at der er kommet rockwool mellem pressen og sundhedsvæsenet, fordi kommunikationsfolkene primært betjener afsenderen og ikke altid er skarpe til at se, hvad der er væsentligt for modtageren. Han mener, man bør give fri adgang for pressen til at kontakte de ansatte på hospitalerne. Den direkte kontakt, der ikke går via et teflon-mellemled, er der, hvor der er let adgang, og kommunikationen bliver renest. Væk med de akademiske forbehold Chefredaktøren oplever, at læger ikke bryder sig om at kommunikere i følelser og synes det er svært at se, hvordan man kan hjælpe dem til at gøre det. Læger kan bedst lide at kommunikere til andre læger eller intellektuelle. Men, som han påpeger, er det jo med følelser, man rammer den brede befolkning. Sagen om HPV-kampagnen er et godt eksempel på, at danskerne har flyttet sig til et sted, som sundhedsvæsenet ikke har haft øje for. Det bør sundhedsvæsenet blive meget mere bevidste om. Da Calmette-vaccinen i sin tid blev lanceret, var der ikke nogen, der stillede spørgsmål ved den, men det har ændret sig. Danskerne gør ikke længere bare, som der bliver sagt, men forholder sig kritisk og undersøger eksempelvis, hvad bivirkningerne ved en behandling er. Chefredaktør, der vrider sig Journalister skal jo også mærke, hvordan det kan blive lidt ubehageligt at blive interviewet, og derfor skal du til sidst høre Nicolai Döllner komme på glatis – når værten Line Gade udfordrer ham til at fortælle om sig selv som privat person. Bridrag, anmeld og følg med Podcasten Sundhedsvisioner udgives af Sundhedskommunikation.com - Kommunikationsbureau for sundhedsvæsnet og dets interessenter. Det er Line Gade, der er vært. Line Gade er også ejer af og rådgiver i virksomheden Sundhedskommunikation. Besøg Sundhedsvisioner  og følg på Facebook. Besøg også  Sundhedskommunikation og følg på Facebook.  Du er altid velkommen til at birdrage med meninger og input - du er også velkommen til at bedømme og anmelde podcasten. 

Sjukvårdspoddens Björn och Jonas träffar Christina Kennedy som är chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens Medicin. De har som mission att förbättra svensk sjukvård och Christina, som hon själv uttrycker det, har lyxen att träffa inflytelserika människor och ställa de frågor hon vill ställa, vilket gör henne till en utmärkt samtalspartner för att bättre förstå hur vi ska uppnå en mer jämlik hälso- och sjukvård.

Vecka 31: Hanna Brus Hanna är legitimerad kiropraktor och bloggar regelbundet på Dagens Medicin. Hanna har gjort sig själv kontroversiell inom sin bransch, då hon tenderar att kritisera de egna leden. Twitter | Hemsida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Runt 90% av allt arkeologiskt grävande i Sverige görs i samband med stora vägbyggen eller husbyggen. Det kallas för uppdragsarkeologi. Idag är det länsstyrelsen som bestämmer vilka arkeologiföretag som får uppdragen, men ett nytt regeringensförslag syftar till att det istället ska var markexploatörerna (de som bygger vägarna) som ska upphandla det arkeologiska arbetet. Orsaken är att regeringen vill öka konkurensen mellan arkeologiföretagen och att nya och även små företag ska kunna komma in på marknaden. - Det här förslaget vill skapa bättre förutsättningar för konkurrens men det oroar mig att den vetenskapliga kvalitén blir lidande, säger Agneta Åkerlund som jobbar som länsantikvarie i Uppsala. Arkeologen Agneta Lagerlöf på Riksantikvarieämbetets samhällsavdelning har studerat hur det här systemet fungerar i andra länder, bland annat Holland, England och Irland där det här systemet har funnits i 20 år – När företag handlar upp vill de att det ska gå snabbt. De vill ha det till lägsta pris. Särskilt om marknaden är liten blir det prispress. Då blir det låg lönsamhet för arkeologerna. Det innebär i sin tur att de inte kan investera i kompetens, forskning och metodutvecklimg. Kvalitén sjunker gärna på de arkeologiska företagen i och med att de inte kan investera i forskning och metodutveckling. Det blir ett större glapp mellan uppdragsarkeologin och forskningen, den vetenskapliga processen. Anläggningsföretagen är intresserade av att få bort fornlämningen och få marken fri så fort som möjligt och är inte så intresserade av det forstatta arbetet med bearbetning analys och rapporter. Reslutat från undersökningar har inte kommit som de ska, de har inte blivit spridda till allmänheten. Kunskapsuppbyggnaden har blivit lidande. kunskapsuppbygganden har blivit lidande och man har fått enorma rapportskulder i England, Holland och Irland. Några av de bästa kommer från Tröndelag. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kth har skrivit en bok om skidåkning. Två av bokens huvudpersoner är Marit Björgen och Petter Northug. Det är två av världens bästa skidåkare som båda två kommer från Norska Tröndelag. Det är ett län, ett så kallat fylke, i höjd med Jämtland och Härjedalen. Att de bästa kommer just från Tröndelag, det är ingen slump menar Sverker Sörlin. Strålningen från mobiltelefonen, är den farlig eller är den inte farlig? I veckan publicerades en studie i den välrenomerade medicintidskriften Jama, där forskare har konstaterat att det verkligen syns effekter av mobilstrålning i hjärnan. Ulrika Björkstén, chef på Vetenskapradion, har under flera år följt det här forksningsområdet. Hon konstaterar att studien är behäftad med stora brister. Folk luktar värre än getter Känslig information om framtida nobelpristagare har stulits. Det handlar om fem inbundna gröna böcker med detaljerad information över möjliga pristagare i fysiologi eller medicin som stals ur en parkerad bil förra året. Det rapporterade tidskriften Dagens Medicin i veckan. Men vad innebär det att de här böckerna stulits från Nobelkommittén? Kan vi även i år få reda på vem som kommer får medcinpriset i förväg? Redaktör Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se