Podcast appearances and mentions of Johan Cullberg

De psykiskt sjuka har historiskt stötts ut ur samhället men också romantiserats inom konsten. Maria Küchen reflekterar över normalitetens oklara gränser och det höga priset för verklig originalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal”. Titeln på Thåströms soloalbum från 1999, säger vad många känner: den skapande outsidern är en frisk visionär i opposition mot en sjuk normalitet. Och visst – det normala kan verkligen vara konstigt.”Det man i dagligt tal kallar 'normalt' har inga klara gränser – och kan inte heller ha det”, skrev psykiatrikern Johan Cullberg i sitt grundverk ”Psykoser” . Det går bra för hyfsat normala människor att tro på tankeläsning och spådomar, på utomjordingar mitt ibland oss, på att Donald Trump är Guds utsände, på nästan vilka konstigheter som helst faktiskt – bara jag gör det tillsammans med andra.Idén om vad som är ”normalt” grundas på kollektiva överenskommelser. Om bara en enda person i världen trodde att Trump var Guds utsände så skulle den personen erbjudas psykiatrisk vård.Att vara normal, att kollektivt komma överens med många andra om vad som är rätt och sant, ger trygghet. Normaliteten har inget att vara rädd för. Så det är konstigt att den ofta blir så skräckslaget brutal mot det den definierar som onormalt.Till dem som normaliteten har stött ut hårdast hör de psykotiska. Psykiatrisjukhuset S:t Lars i Lund, som anlades 1879, fick år 1895 en egen begravningsplats utanför staden. Ett skäl – enligt en kartläggning av begravningsplatsens historia – var att ”borgarna i Lund protesterade och klagade över att de fick begravningsplatser bredvid 'dårarna' ''.Anhöriga skämdes för sina nära som förlorat förståndet. Barn, föräldrar och syskon stöttes bort, gömdes för världen och glömdes så gott det gick, både i livet och efter döden. Mellan 1895 och 1951 jordfästes mer än tusen döda på S:t Lars begravningsplats. Några enstaka fick en gravsten av sina släktingar, men oftast markeras de psykiskt sjukas sista viloplatser bara av pinnar i svart smide med ett nummer.Psykvården har varit full av brister och brutalitet. Men S:t Lars sjukhusområde är vackert. Sedan sjukhuset lades ner 2013 håller skolor och företag till i de ståtliga byggnaderna. Illvilja mot psykiskt sjuka var inte drivkraften när S:t Lars kom till. Lummiga parker skulle ge ro åt ångestridna själar. Överläkaren som var med och grundade sjukhuset ville ge dem vård, frisk luft och vila i en ljus och ordnad miljö. Men varken psykofarmaka eller samtalsterapi existerade år 1879. För de svåraste fallen återstod till sist bara livslång förvaring och kontroll i speciella asyler inom sjukhusområdet.”De e ni som e konstiga de e jag som är normal”. Thåströms identitet som outsider gör honom till en tämligen normal rockstjärna. Men skulle en psykotisk person tänka så? Hon definierar sig inte nödvändigtvis som normalitetens motsats. ”Det normala” upphör att ens existera. Det ersätts av ett helt eget system av visioner och kommandon, ångest och extas, klarsyn och förvirring, stränga strukturer och total upplösning. En inre värld kan uppstå som inte relaterar till normaliteten alls, och som i sin tur är omöjlig för normaliteten att relatera till.Psykosen är de kollektiva överenskommelsernas sammanbrott, till förmån för en helt individuell övertygelse. Kanske kan psykosen ses som en extrem och hjälplös form av individualism.Individualismen är norm i det samtida västerlandet. Det rimmar bra med den paradoxala normaliseringen av det ”konstiga” som speglas i Thåströms albumtitel. Alla förväntas vilja vara unika, tänka utanför lådan, finna sin egen sanning. Psykotikerns sanning är oöverträffat unik. Och ändå – total individualist på riktigt, psykotisk, vill ingen bli. Vi behöver de trygga kollektiva överenskommelserna. Och vi är mimetiska varelser, vi härmar.Under de senaste århundradena, parallellt med att individualismen växte fram som ideal, har psykiskt friska västerländska konstnärer experimenterat med att härma galenskapen. En romantisering av vansinnet uppstod under just romantiken. I sin bok ”Madness and the romantic poet” beskriver litteraturforskaren James Whitehead hur vansinne ansågs ge genial inspiration åt romantikens brittiska poeter. Den idén om kopplingar mellan skapande och psykisk sjukdom lever än. En annan rottråd letar sig ner i det tidiga 1900-talets surrealism. Surrealisten André Breton till exempel iakttog psykoser med fascination under sin tid som läkare, och det skulle komma att inspirera hans författarskap.Bland S:t Lars intagna fanns verkligen flera begåvade bildskapare, inte minst broderande kvinnor. I patienten Jacquette Stjernstedts journal står det om hennes sömnad: ”Kan i allmänhet inte användas till någonting. Syr en del bisarra mönster och figurer med egendomlig hopklottring av färgerna, dock ej utan en viss totalverkan”.Stjernstedt bröt upp broderiets konventioner. Motiven blev färgstarkt, kraftfullt och drömskt abstrakta. Hennes sjukdom födde fullödig konst. I dag kan man se den på Kulturen i Lund, i den permanenta utställningen ”En annan värld” med verk av ett sjuttiotal intagna på S:t Lars.Den mest kände bildkonstnären bland S:t Lars patienter är dock ingen kvinna med nål och tråd som verktyg, utan professorssonen Carl Fredrik Hill. Hans schizofreni fick honom att bryta nya vägar. Det gav honom en plats bland Sveriges främsta konstnärer. Vansinne kan onekligen vara visionärt – och smärtsamt isolerande. Efter några år på S:t Lars vårdades Carl Fredrik Hill i barndomshemmet i Lund av sina systrar, fram till sin död 61 år gammal år 1911. Han blev en unik konstnär, men priset för honom och hans närstående var högt.När individualismen blev norm, när den blev normal, konformerades den alltså till en paradoxal kollektivism. Det ger normalitetens individualister trygghet. Så att vi också i fortsättningen kan komma överens med varandra om vad som är verkligt och vilka vi är. En människa vars verklighetsuppfattning är så individuell att ingen annan kan relatera till den – det är hon som är konstig, trots allt. Det är vi som är normala. Vi som kanske innerst inne ser ner på människor som med läkarens journalspråk på S:t Lars inte kan användas till någonting. Kanske är vi rädda att hamna bland dem, att på riktigt stötas ut ur överenskommelserna om vad normalitet är – en normalitet som saknar klara gränser och kan omförhandlas närhelst en grupp människor vill det.Maria Küchenförfattare och skribentProducent: Ann LingebrandtLitteratur:Johan Cullberg: Psykoser. Natur & Kultur 2000Victoria Hult: Kulturmiljörapport 2019:37 – S:t Lars begravningsplats. Kulturen 2019James Whitehead: Madness and the romantic poet. Oxford University press 2017Joost Haan, Peter J. Koehler, Julien Bogousslavsky: Neurology and surrealism – André Breton and Joseph Babinski. Brain 2012

I det tvåhundratrettionionde avsnittet pratar vi om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig som är psykiatriker och professor i psykiatri vid Linköpings universitet. I den första delen av fyra berättar Markus om flykten från Polen, uppväxten i Lund och varför han lämnade Sverige för USA 2003. Varför upplevde han att psykiatrin hade ”kidnappats” och vilken roll spelade Johan Cullberg på den tiden?Vi pratar om ”Fallskärmsprojektets” bristande dokumentation, och det faktum att föräldrar förr lastades för sina barns schizofreni, ADHD och autism. Christian frågar även om Markus inställning till psykoterapi, både i form av samtalsterapi och i den bredare bemärkelse som psykiatrikerna Hans Forssman och Jan Wålinder beskrev på 1970-talet.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundranionde avsnittet av podden pratar vi om antidepressiva och psykofarmaka. Gäst är Elias Eriksson som är professor i farmakologi på Göteborgs universitet. I den första delen av fyra berättar Elias hur det var att växa upp i personalbostäderna på Lillhagens sjukhus. Han berättar även om nobelpristagaren Arvid Carlsson, som han forskade med och var god vän med. Christian frågar även om hur Elias upplevde den ovetenskapliga psykodynamiska psykiatrin och debatterna med Johan Cullberg på 80-talet, varför han tycker det var fel att lägga ner mentalsjukhusen, och varför han tycker att farmakologer överdriver vad man vet om hur psykofarmaka och signalsubstanser fungerar.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter, där han heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning!Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjukt Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars intervjuar Rikard Blomdahl, enhetschef BUP Stockholms Enhet för psykos och bipolär sjukdom. Rikard berättar om tidiga tecken, behandling och prognosRikard rekommenderar boken "Att insjukna i psykos" av Johan Cullberg, Maria Skott, Pontus Strålin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Cullberg 1934-2022, professor i psykiatri, psykoanalytiker, författare. Han tog strid för förändring med försöksverksamheter till patienternas bästa.En lyssnares fråga utifrån extrem utsatthet där pappan var förövare.Ockult symbolspråk för invigda, endast ”den som har öron, han höre”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Familjefilmen Lightyear när Pixarfilm är som bäst, Monica Törnell om sin plats i Swedish music hall of fame och författaren och psykiatern Johan Cullberg död.

Det är inte de stora julfesternas år, men tid att krypa upp i läsfåtölj eller TV-soffa. Här är Vetenskapsradions bok- och filmtips för julen. Du kan prova en framtid med interplanetära resor, förundras över grodan som äter upp sina barn och spottar ut dem igen, eller få verklig insyn i hur en dement människa tänker. Vetenskapspoddens filmtips: The Father, En runda till, Dune, 2001 - A Space Odyssey. Vetenskapspoddens boktips: Empire of Pain, Patrick Radden Keefe, En amerikansk epidemi, Johan Cullberg, Blå & Przewalskis häst, Maja Lunde, På naturens axlar: hur tio miljoner arter räddar ditt liv, Anne Sverdrup-Thygeson. I podden hörs Camilla Widebeck, Sara Sällström, Lars Broström, Sara Heyman. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se  

I denne episoden skal jeg innledningsvis snakke om «hvilehjemmet». Det er et begrep jeg har fra den svenske psykiateren Johan Cullberg. Det dreier seg om familier hvor et av medlemmene betraktes som syk. Siden personen er syk, må man behandle vedkommende med omhu. Hvis det dreier seg om psykisk sykdom, kan det hende at man føler seg forpliktet til å si ting som ikke gjør personen følelsesmessig opprørt. Man må liste seg rundt vedkommende, trå forsiktig og ikke si ting som kan forverre angsten eller depresjonen. Det betyr videre at man egentlig ikke kan gi direkte utrykk for hva man selv tenker og føler, og sakte med sikker har man skapt seg et familiesystemet hvor alle ubehagelige følelser og meninger undertrykkes for å skåne personen som sliter med angst. På sett og vis er det et slags stilltiende angrep på ytringsfrihet, og det medfører at familiemedlemmene må holde mye av det de tenker og føler for seg selv, og ofte må de lyve for husfredens skyld. I et klima som ikke tolererer alle medlemmens oppriktighet, men hele tiden undergraver sannheten for å skåne den «syke», kommer til å skli fra hverandre og tape enhver mulighet for gode relasjoner. Gradvis vil det etableres en usynlig vegg av løgn og irritasjon mellom den syke og de pårørende, og denne dynamikken innvarsler «starten på slutten».Dette fenomenet kaller Cullberg for hvilehjemmet, og det foregår sannsynligvis i ganske mange familier. Samtidig kan man påpeke at noe av den samme dynamikken foregår på et samfunnsplan hvor folk har en lei tendens til å bli krenket for alt mellom himmel og jord. Når folk i stigende grad føler seg krenket, må man være mer forsiktig med hva man sier, og det legger et destruktivt beslag på menneskers ytringsfrihet og åpenhet. Dette er et problem vi ser i stor skala i USA, og noe vi begynner å fornemme også her hjemme. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I denne episoden skal jeg innledningsvis snakke om «hvilehjemmet». Det er et begrep jeg har fra den svenske psykiateren Johan Cullberg. Det dreier seg om familier hvor et av medlemmene betraktes som syk. Siden personen er syk, må man behandle vedkommende med omhu. Hvis det dreier seg om psykisk sykdom, kan det hende at man føler seg forpliktet til å si ting som ikke gjør personen følelsesmessig opprørt. Man må liste seg rundt vedkommende, trå forsiktig og ikke si ting som kan forverre angsten eller depresjonen. Det betyr videre at man egentlig ikke kan gi direkte utrykk for hva man selv tenker og føler, og sakte med sikker har man skapt seg et familiesystemet hvor alle ubehagelige følelser og meninger undertrykkes for å skåne personen som sliter med angst. På sett og vis er det et slags stilltiende angrep på ytringsfrihet, og det medfører at familiemedlemmene må holde mye av det de tenker og føler for seg selv, og ofte må de lyve for husfredens skyld. I et klima som ikke tolererer alle medlemmens oppriktighet, men hele tiden undergraver sannheten for å skåne den «syke», kommer til å skli fra hverandre og tape enhver mulighet for gode relasjoner. Gradvis vil det etableres en usynlig vegg av løgn og irritasjon mellom den syke og de pårørende, og denne dynamikken innvarsler «starten på slutten».Dette fenomenet kaller Cullberg for hvilehjemmet, og det foregår sannsynligvis i ganske mange familier. Samtidig kan man påpeke at noe av den samme dynamikken foregår på et samfunnsplan hvor folk har en lei tendens til å bli krenket for alt mellom himmel og jord. Når folk i stigende grad føler seg krenket, må man være mer forsiktig med hva man sier, og det legger et destruktivt beslag på menneskers ytringsfrihet og åpenhet. Dette er et problem vi ser i stor skala i USA, og noe vi begynner å fornemme også her hjemme. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dårlig fungerende familier gjenkjennes på karakteristiske trekk i samspillet. Bagatellisering av problemer, følelsesmessig distanse, overinvolvering eller ekstrem renslighet er noen eksempler. Dagens episode blir en slags oppsummering av tidligere episoder, samt noen ytterligere refleksjoner rundt de vanskeligste samspillsmønrtrene som avstedkommer konflikter og problemer i familien.I kategorien Familie og samlivpå webpsykologen.nohar vi en serie artikler om dysfunksjonelle familier. Veldig mye psykologisk teori og praksis fokuserer på enkeltindividet, men ofte er enkeltindividet en uløselig del av et familiesystem. Man påvirker og påvirkes av sin familie, og terapeutisk sett kan det være klokt å ha et blikk for hele familien i behandling av psykiske lidelser og følelsesmessige problemer. Mennesker som bor sammen er i et tett samspill, og ofte er det i våre tetteste relasjoner vi føler mest. Dersom familien evner å håndtere følelsesmessige konflikter på en god måte, er familien ofte individets sterkeste støttespiller, men hos familier hvor følelsesmessige anliggende blir oversett, unngått eller avvist, kan familien bli en arena full av uavklarte følelser, skyldfordeling, rigide rollemønstre, syndebukkdynamikk og manglende evne til å ivareta eller tilgodese enkeltindividets behov.I denne serien med korte episoder om familiepsykolog har jeg beskrevet typiske strukturer og psykologiske problemer i dysfunksjonelle familier. I denne episoden skal jeg se litt på hvordan man kan kjenne igjen familier med store problemer når man møter dem. Her er det snakk om en del karakteristiske mønstre i samspillet mellom familiemedlemmene og deres samspill med omverdenen. Denne episoden bygger også på boken, Dynamisk psykiatri i teori og praksis, av den svenske psykiateren, Johan Cullberg.KilderCullberg, Johan (1999). Dynamisk psykiatri i teori og praksis. Tano Aschehoug. Perry, Christopher (1989). Defense Mechanism Rating Scale. Fifth edition. Oversatt avKjølbye, Morten og Sørensen, Per: De psykiske forsvarsmekanismer. Instrument til klinisk vurdering af de psykiske forsvarsmekanismer. (Boken kan anskaffes ved henvendelse til Morten Kjølbye ved psykoterapeutisk avdeling, Psykiatrisk hospital i Århus, Skovagervej 2, 8240 Risskov.) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dårlig fungerende familier gjenkjennes på karakteristiske trekk i samspillet. Bagatellisering av problemer, følelsesmessig distanse, overinvolvering eller ekstrem renslighet er noen eksempler. Dagens episode blir en slags oppsummering av tidligere episoder, samt noen ytterligere refleksjoner rundt de vanskeligste samspillsmønrtrene som avstedkommer konflikter og problemer i familien.I kategorien Familie og samlivpå webpsykologen.nohar vi en serie artikler om dysfunksjonelle familier. Veldig mye psykologisk teori og praksis fokuserer på enkeltindividet, men ofte er enkeltindividet en uløselig del av et familiesystem. Man påvirker og påvirkes av sin familie, og terapeutisk sett kan det være klokt å ha et blikk for hele familien i behandling av psykiske lidelser og følelsesmessige problemer. Mennesker som bor sammen er i et tett samspill, og ofte er det i våre tetteste relasjoner vi føler mest. Dersom familien evner å håndtere følelsesmessige konflikter på en god måte, er familien ofte individets sterkeste støttespiller, men hos familier hvor følelsesmessige anliggende blir oversett, unngått eller avvist, kan familien bli en arena full av uavklarte følelser, skyldfordeling, rigide rollemønstre, syndebukkdynamikk og manglende evne til å ivareta eller tilgodese enkeltindividets behov.I denne serien med korte episoder om familiepsykolog har jeg beskrevet typiske strukturer og psykologiske problemer i dysfunksjonelle familier. I denne episoden skal jeg se litt på hvordan man kan kjenne igjen familier med store problemer når man møter dem. Her er det snakk om en del karakteristiske mønstre i samspillet mellom familiemedlemmene og deres samspill med omverdenen. Denne episoden bygger også på boken, Dynamisk psykiatri i teori og praksis, av den svenske psykiateren, Johan Cullberg.KilderCullberg, Johan (1999). Dynamisk psykiatri i teori og praksis. Tano Aschehoug. Perry, Christopher (1989). Defense Mechanism Rating Scale. Fifth edition. Oversatt avKjølbye, Morten og Sørensen, Per: De psykiske forsvarsmekanismer. Instrument til klinisk vurdering af de psykiske forsvarsmekanismer. (Boken kan anskaffes ved henvendelse til Morten Kjølbye ved psykoterapeutisk avdeling, Psykiatrisk hospital i Århus, Skovagervej 2, 8240 Risskov.) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan Cullberg är professor i psykiatri och har bland annat skrivit böcker om kris och utveckling, dynamisk psykoterapi samt om psykoser och psykossjukdomar. I det här avsnittet av Popcornpodden möter du Johan Cullberg och mig i ett samtal om just psykossjukdomar - men också om kriser och mänskliga möten. Om vikten av att möta människan - före diagnosen.   Vi inleder med ingången i att vi båda har eller har haft, bröder med psykossjukdom. Så vad är en en psykos? Vilka symtom finns - och vilka behandlingar? Och så några ord, till den som är anhörig. Vi pratar om fördomar och myter - är det kanske så att schizofrenibegreppet borde avskaffas? Hör Johans tankar i frågan. Ett viktigt avsnitt - lyssna gärna, dela gärna.  Du kan också läsa ett blogginlägg på www.popcornpodden.se som sammanfattar delar av det här samtalet. Där hittar du också en del fakta om psykoser och psykossjukdomar! Hör gärna av dig med dina frågor och tankar! Tove Eloa

Ett halvt sekel i psykiatrin som professor, psykiater och anhörig. På 70-talet förändrade Johan Cullberg psykvården från tunga mediciner till psykoterapi. Självkännedom är viktigt, tycker han, så hur är det med hans egen?

Foto: Emi Gunér I det här avsnittet möter vi den briljanta manusförfattaren Cilla Jackert. Cilla står bakom serier och långfilmer som legendariska SPUNG, Lite som du och Känn ingen Sorg. I det här öppenhjärtiga samtalet berättar Cilla om viljan att förändra världen, vikten av bra arbetsrelationer och komplexiteten i att vara en skrivande mamma. Vi pratar också om huvudförfattarskapet, att hela tiden utmana sig själv och hur Cilla nu söker efter mer glädje i jobbet. Dessutom ett par tips på arbetsredskap som minskar distraktioner… Som vanligt, in och lyssna! Cilla tipsar om två böcker:  Dynamisk Psykiatri av Johan Cullberg: https://www.nok.se/forfattare/c/johan-cullberg/ Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet av Ludvig Igra: https://www.nok.se/forfattare/i/ludvig-igra/ Och vill du veta mer om Cilla, så hittar du henne på Twitter @CillaJackert

Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. I boken Den sårade divan skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala kvinnoroller som tog form i början av förra seklet.Medverkande: Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.Info: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) skrev bl.a romanserien Fröknarna von Pahlen som undersökte den kvinnliga sexualiteten och innehöll explicita sexskildringar. Hon ansågs osedlig och farlig för ungdomens moral.  Sigrid Hjertén (1885-1948) studerade för den franske målaren Henri Matisse. Hennes konst förlöjligades till en början men idag ses hon som en av 1900-talets största svenska konstnärer. Hon dog på Beckomberga efter en misslyckad lobotomering.Nelly Sachs (1891-1970) var poet och flydde till Sverige undan nazismen. Förföljelsen av judarna var en klangbotten i den lyrik som belönades med nobelpriset i litteratur 1966.Boktips: Den sårade divan av Karin Johannisson.

- När jag står och rakar mig kan jag bli chockerad över att det är pappas ansikte jag ser i spegeln och inte mitt eget. Det säger författaren och psykiatrikern Johan Cullberg om åldrandet. I en serie program ställer Katarina Hahr föjande fråga till ett antal män: "Hur många gånger om dagen tänker du på din pappa"? Det här är det första programmet. Programmet sändes första gången 1 januari 2013.   Lyssna på fler program ur serien Män om faderskap:

I det andra programmet i serien säger Johan Cullberg så här om åldrandet: När jag står och rakar mig kan jag bli chockerad över att det är pappas ansikte jag ser i spegeln och inte mitt eget.

Människor och tro: I huvudet på Breivik Hur ser det ut i psyket på en terrorist med korsfararideal? Programledare: Pia Fridén. I debatten efter attackerna när 77 människor dödades diskuterades om Breivik är tillräknelig eller inte. Om han ska dömas till fängelse eller vård. Om han är en ensam galning eller del av en större fascistisk ideologi. I studion har vi psykiatrikern Johan Cullberg som kommenterar domens utfall och Breiviks psyke och religionshistorikern Mattias Gardell som studerat Breiviks manifest i jakten på att försöka förstå varifrån han hämtat sin ideologiska grund.

Vad händer med skrivandet om språket går sönder? Och vad händer med lyssningen och läsandet om orden inte riktar sig utåt längre? Poeten Leif Holmstrand fick diagnosen schizofreni för tio år sedan och har sedan dess gett ut tio lyriksamlingar och han beskriver språkets upplösning som en revolt mot dramaturgin. Många är också de modernister som inspirerats av psykosens brutna språk. Men går det egentligen att härma? Psykoanalytikern och författaren Johan Cullberg som kommer ut med sin biografi om poeten Gunnar Ekelöf i vår, han har öra för att tyda tecknen i den schizofrenes kaotiska unika bildspråk. Reporter är Per Shapiro. Och så tittar vi närmare på litteratur som skrivs inifrån andra tillstängda rum. Ulf Lindströms hårdföra machovärld till exempel, hur talar den till oss andra?

Teologiska rummet söndag 4 april 17.00 i SR P1 (repris fredag 9 april 21.03) ”Tag och ät. Detta är min kropp som blir utgiven för er”. Jesus ord vid den sista måltiden upprepas varje dag när miljontals kristna världen över firar nattvard. Nattvarden är den mest centrala riten inom katolicismen och blir allt viktigare inom Svenska kyrkan. Men varför är nattvarden en så viktig rit, vad betyder bröd och vin, kropp och blod och varför genomgår den kristna världen just nu en nattvardsväckelse? Gäster: Cristina Grenholm, direktor för teologi i Svenska kyrkan, Anders Piltz, katolsk präst och Johan Cullberg, professor i psykiatri. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: För att världen ska få leva av Erwin Bischofsberger

Hur mycket regn måste ett fotbollslag stå ut med? Vi hör med regelexperterna efter slirandet under Schweiz-Turkiet igår. Gäst hos Nordegren idag är KGB:s tidigare man i Stockholm Boris Grigorjev. Den moderna svenska psykiatrins urfader Johan Cullberg talar ut, och så debatterar vi nyhetsspråket - är det verkligen ok att säga tjej och kille hursomhelst?!

Hur mycket regn måste ett fotbollslag stå ut med? Vi hör med regelexperterna efter slirandet under Schweiz-Turkiet igår. Gäst hos Nordegren idag är KGB:s tidigare man i Stockholm Boris Grigorjev. Den moderna svenska psykiatrins urfader Johan Cullberg talar ut, och så debatterar vi nyhetsspråket - är det verkligen ok att säga tjej och kille hursomhelst?!