Podcasts about Nelly Sachs

Den iranska thrillern Det heliga trädets frukter är en skildring av hur förtryck normaliseras, men hur det också plötsligt spricker. Möt filmskaparen Mohammad Rasoulof vars skapande tvingat honom i exil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. IRANSK FULLTRÄFF! ÄR EN AV ÅRETS BÄSTA FILMER REDAN HÄR?P1 Kulturs Saman Bakhtiari träffade Mohammad Rasoulof på Göteborg filmfestival. Hör hans porträtt av en regissör som verkligen sätter allt på spel för sitt konstnärskap. Dessutom, vår filmkritiker Emma Engström berättar varför hon gett högsta betyg till Rasoulofs bioaktuella film ”Det heliga trädets frukter” – ett familjedrama, en politisk thriller och en rysare, som hon beskriver som ”så spännande att man smäller av”.LYRIKPRISET! HÖR EN DIKT AV DEN NOMINERADE POETEN MARIAN NARAGHIDen här veckan ger vi er lyssnare smakprov från de nominerade nominerade till Sveriges Radios Lyrikpris. Den första pristagaren var Nelly Sachs och förra årets vinnare var Judith Kiros för ”Det röda är det gränslösa”. I dagens P1 Kultur får ni höra en dikt av Mariam Naraghi som är nominerad i år, med motiveringen: ”Med sinne för storslagenheten i det oansenliga får Mariam Naraghis 'Jägmästarna säger' Uppsalaförortens vardagslunk att gnistra av poesi. I de små besjälade detaljerna skymtar den större världen, ibland skrämmande men också full av möjligheter och mening bortom det uppenbara.” Övriga nominerade till Lyrikpriset är ”Måla” av Kristofer Folkhammar, ”Ingenmans strand” av Nils-Åke Hasselmark, ”Rubicon / Issos / Troja” av Lotta Lotass och ”Kåta blommor” av Axel Winqvist. Priset delas ut den 13 mars.KLASSIKERN: ELIZABETH SMARTS KULTROMAN – SKRIVEN SOM I FEBERDet är 80 år sedan som den kanadensiska författaren Elizabeth Smarts mytomspunna roman "Vid Grand Central Station där satt jag och grät" kom ut. Författaren Pamela Jaskoviak, som har ett långt och laddat förhållande till denna bok, berättar mer i veckans Klassiker.WILMER X INTAR BIODUKEN I NY DOKUMENTÄRI nya dokumentären ”Wilmer X - När tiden stannar” får vi följa bandet från ett grått och monotont 70-tals-Malmö till att de reste sig ”som en elektrisk storm” med ikoniska låtar som ”Teknikens under”, ”Vem får nu se alla tårar” och ”Om en hund mådde såhär”. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat bandmedlemmarna Jalle Lorensson och Nisse Hellberg inför biopremiären.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Den nära vänskapen mellan Gunvor Hofmo och Ruth Maier var intensiv men kortvarig. 22 år gammal mördades Ruth i Auschwitz. Eva Ström reflekterar över den starka dikt som Hofmo skrev för att minnas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2019-05-06.Det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz, så lyder ett berömt citat av den tyska filosofen Theodor Adorno. Ändå är det just de poeter som skrev om Förintelsen som har förnyat diktkonsten. Jag tänker förstås inte minst på den Paul Celan, som med sin förtätade poesi gestaltade sitt eget och seklets trauma. Men också Nelly Sachs har Förintelsen som sitt stora tema. Till dessa sällar sig även en norsk poet, Gunvor Hofmo, som levde 1921–1995.Hofmo var inte själv judinna, men fick ändå sin vardag söndersliten av nazisternas mördarmaskineri. Flera i hennes släkt var politiskt aktiva och internerades av den norska naziregimen, ett par av dem dog i tyska koncentrationsläger. Men det var en annan händelse som främst skulle komma att prägla hennes liv och diktning.1940 träffade hon den ett år äldre Ruth Maier. På ytan var de olika. Hofmo föddes utanför Oslo och växte upp i arbetarmiljö. Maier var en judisk flykting från en bildad överklassfamilj i Wien. Men de visade sig vara syskonsjälar och blev oskiljaktiga. Ruth var Gunvors universitet, de läste Rilke och Zweig och norska diktare som Olaf Bull efter att Ruth snabbt lärt sig norska.Vi känner Ruths uppväxt, tankar och möten med Norge väl genom hennes efterlämnade dagbok. Där lär man känna en sekulärt uppfostrad begåvad ung flicka, med skådespelar- och konstnärsdrömmar. Hon förälskar sig i både pojkar och flickor, men har också depressiva sidor. Hon finner sig inte tillrätta i sin norska värdfamilj och tiden i Norge är pressande. Resten av hennes familj, mor, syster och mormor, lyckades fly till England och det blir Ruths dröm att få återförenas med dem. Under vårvintern 1941 tas hon in på en psykiatrisk klinik.I jämförelse med Ruth ter sig Gunvor mer sluten. Även hon skriver dagböcker och dikter, men det är inte lika lätt att lära känna hennes mer tystlåtna personlighet som den livliga flickan från Wien. Det är genom skildringarna i Ruths dagbok vi får en konkret bild av henne. Inte minst imponerar Gunvors politiska mod – hon protesterar när vännen diskrimineras på grund av sin judiska börd.Ruths död blev det sår som Gunvor Hofmos dikt kom att kretsa kring, och som ger den dess obönhörlighet och styrka.Hur ska man beskriva deras omvälvande och ibland stormiga vänskap? Mycket talar för att det var en förälskelse. Den 9 januari 1941 skriver Ruth om Gunvor i sin dagbok ”Dagarna blir ljusare när man älskar någon”. Men den tvååriga relationen fick ett abrupt slut i november 1942, när Ruth arresterades av norsk polis i en så kallad juderazzia. Hon fördes med skeppet Donau till Stettin, för vidare befordran till Auschwitz, där hon omedelbart mördades i gaskamrarna i december, 22 år gammal.De sista ord som Ruth yttrade till Gunvor kom i ett brev: Varför skulle inte vi lida, när det finns så mycket lidande i världen? Och så det märkliga tillägget: bekymra dig inte om mig, jag vet inte ens om jag skulle vilja byta med dig.Ruths död blev det sår som Gunvor Hofmos dikt kom att kretsa kring, och som ger den dess obönhörlighet och styrka. Så här låter det i den första dikten i urvalsvolymen ”Jag glömmer ingen”, i Eva Runefelts och Staffan Söderbloms lyhörda översättning från 2019. Gud, om du ännu ser: det finns ingen vardag mer. Det finns bara stumma skrik, det finns bara svarta lik som hänger i röda träd! Hör hur tyst det är. Vi vänder oss om och går hem, men ständigt möter vi dem. Allt vi förnimmer i dag är de dödas andetag! Om vi i glömskan står: är det i deras aska vi går. Gud, om du ännu ser: det finns ingen vardag mer. När Ruth fördes bort tog Gunvor som sin livsuppgift att bära henne inom sig i en sorgens symbios.Men att försöka härbärgera Ruth och samtidigt ge uttryck för sin sorg blev till sist för mycket för henne. Förgäves försökte hon ge ut Ruth dagbok, vilket bidrog till att hon insjuknade i en svår psykos.I likhet med Paul Celan och Nelly Sachs kom alltså Gunvor Hofmo att tillbringa långa tider på mentalsjukhus. Länge skrev hon inte. Men under den sista sjukhusvistelsen fick hon en skrivvrå och när hon slutligen kunde lämna institutionen så fortsatte hon att ge ut diktsamlingar, men levde isolerat.Känsloläget är konstant och konsekvent i hennes lyrik, men för att förstå den förtvivlade kraften i finns det anledning att återvända till Adorno. För vad menade han egentligen när han sa att det är barbariskt att skriva poesi efter Auschwitz? Det har diskuterats och givna svar finns inte. Jag har tänkt att han menat att det var omoraliskt att forma sitt språk till något slag av estetisk njutning, när en så grundläggande ödeläggande förintande ondska ägt rum. Att det vore barbariskt att förtiga det i poesi som då blir till balsam, eskapism eller kosmetika, men att det även vore barbariskt att göra det till ämne för sin dikt. Det märkliga är dock som sagt att den poesi som under 1900-talet blivit nyskapande och bestående , som Paul Celans, har Förintelsen som sitt tema. Det förändrade hans dikt, och det förändrade även diktkonsten. Gunvor Hofmos poesi är mindre avskalad än den sene Celans, men dikterna ljuder likaledes av insikten om avgrunden, och om nödvändigheten i att fortsätta dikta.Gunvor är en överlevande i förhållande till Ruth, och känner den överlevandes irrationella skuld. Här finns en rasande brottning med den Gud, hon aldrig kunde släppa. Här finns en förtärande ensamhet, och en ödslig övergivenhet.I de fall man kan ana ljuset i hennes längtan, tycks det stråla från minnet av Ruth. På en fest hade en kamrat till dem vägra att sjunga Härlig är jorden, på grund av det sönderslitande krig som pågick. Då steg Ruth upp och pläderade flammande för att man skulle sjunga sången, för att skönheten och glädjen ändå måste få finnas. Kanske är det denna händelse som ekar i dikten Jag vill hem. Jag vill se stjärnorna över nattblank sjösom sjunger, sjunger:Härlig är natten,härlig är dagen,Ingen av dem ska dö! Jag vill hem till människorna –som en blindgenomstrålas i mörkretav sorgens stjärnljus.Den skrivandets största uppgift blir för Hofmo att aldrig glömma. Då hålls också smärtan vid liv. Denna smärta och nakenhet kan vara skrämmande och svår att ta till sig när man läser hennes dikt. Hon var själv medveten om det. Och kunde skämmas över det:Man tycker inte om sina dikter. De är alltför pinsamma vittnen. Man skäms över dem som när man ser sitt ansikte alltför plötsligt och naket i spegeln efter en vaknatt. Och man vänder sig bort från de där orden, de mörka vittnena. […] Så blir då din bästa dikt den du skäms mest över, den du allra helst skulle ha förnekat, eftersom den blottade för mycket av det innersta i dig. Så blir din bästa dikt, den du inte skulle ha skrivit, för den kostade dig för mycket. Med denna konsekventa inställning till sin diktning är det förståeligt att Gunvor Hofmo aldrig uppträdde offentligt eller gav några intervjuer. Det finns få fotografier av henne, endast i sin dikt uttryckte hon sig. I två ord kan den sammanfattas: Efteråt och Ensamhet. Gunvor Hofmo skrev sin dikt efter Auschwitz, och också efter Ruth, den blev både en generationsdikt, och hennes eget ödes personliga bikt.Eva Ström, författare LitteraturGunvor Hofmo: Jag glömmer ingen. Valda dikter i översättning av Eva Runefelt och Staffan Söderblom. Norstedts, 2019.Ruth Maiers dagbok – ett judiskt kvinnoöde. Översättare:Staffan Söderblom. Norstedt, 2019.

Nikola Herweg (Deutsches Literaturarchiv Marbach) im Gespräch mit Emmanuel Wiemer. Eröffnung von Sandra Richter, Direktorin des Deutschen Literaturarchivs Marbach. Der Verlagslektor Horst E. Wiemer arbeitete von 1936 bis 1977 im Verlag C.H. Beck und gilt als Entdecker des Romanciers Heimito von Doderer. Wiemers spätere Frau Madeleine Boudot-Lamotte wiederum war von 1938 bis 1944 bei Gallimard in Paris angestellt. Durch sie und ihren Bruder kamen Briefe von Annette Kolb, Jean Cocteau, Marguerite Yourcenar, aber auch Widmungen von Proust ins Familienarchiv. Dieses Archiv mit wichtigen Zeugnissen zur österreichischen, deutschen und französischen Literatur aus der Zeit der größten Katastrophen des 20. Jahrhunderts hat Emmanuel Wiemer, der Sohn des Ehepaars Wiemer, nun dem DLA gestiftet. Nikola Herweg leitet das Helen und Kurt Wolff-Archiv für Exilliteratur im DLA und ist unter anderem Herausgeberin von Werken und Briefen von Hilde Domin, Nelly Sachs, Felix Hartlaub und Ilse Aichinger. Den Originalbeitrag und mehr finden Sie bitte hier: https://lisa.gerda-henkel-stiftung.de/salonsc24_dla_familienarchiv_wiemer_boudot_lamotte

Nikola Herweg (Deutsches Literaturarchiv Marbach) im Gespräch mit Emmanuel Wiemer. Eröffnung von Sandra Richter, Direktorin des Deutschen Literaturarchivs Marbach. Der Verlagslektor Horst E. Wiemer arbeitete von 1936 bis 1977 im Verlag C.H. Beck und gilt als Entdecker des Romanciers Heimito von Doderer. Wiemers spätere Frau Madeleine Boudot-Lamotte wiederum war von 1938 bis 1944 bei Gallimard in Paris angestellt. Durch sie und ihren Bruder kamen Briefe von Annette Kolb, Jean Cocteau, Marguerite Yourcenar, aber auch Widmungen von Proust ins Familienarchiv. Dieses Archiv mit wichtigen Zeugnissen zur österreichischen, deutschen und französischen Literatur aus der Zeit der größten Katastrophen des 20. Jahrhunderts hat Emmanuel Wiemer, der Sohn des Ehepaars Wiemer, nun dem DLA gestiftet. Nikola Herweg leitet das Helen und Kurt Wolff-Archiv für Exilliteratur im DLA und ist unter anderem Herausgeberin von Werken und Briefen von Hilde Domin, Nelly Sachs, Felix Hartlaub und Ilse Aichinger. Den Originalbeitrag und mehr finden Sie bitte hier: https://lisa.gerda-henkel-stiftung.de/salonsc24_dla_familienarchiv_wiemer_boudot_lamotte

Glück ist nie von Dauer und unsere Sehnsucht wird nie ganz gestillt, sagt Susanne Boeckler und zitiert passend dazu Psalmen und ein Gedicht von Nelly Sachs.

heute u.a. Georg Büchner-Preis für Südtiroler Autor Oswald Egger; Missbrauchter Mythos: das Stauffenberg-Attentat; Schwierige Umstände: Zur Besuch in Schlingensiefs Operndorf in Burkina Faso; Gedicht: "Schmetterling" von Nelly Sachs; Streaming-Tipps: "Lady of the Lake". Moderation: Ina Plodroch. Von Ina Plodroch.

de oföddas kör av nelly sachs.you can watch me read this poem on youtube:hereas i promised here is this poem in english:We unborn onesAlready yearning is beginning to shape usThe shores of blood open up to welcome usWe sink like dew into loveStill the shadows of time lie like queriesOver our secret.You lovers,Full of yearningHark, you who are failing with farewells,We are those whose life is beginning in your eyes,In your hands, who are searching in the blue air –We are those bringing the scent of tomorrow's dawn.Already your breath draws us in,Bears us down into your slumberInto the dreams, the soil where we are planted,Where our black nurse, the night,Helps us growUntil we are mirrored in your eyesUntil we speak into your ear.Like butterfliesCaught by the captorsof your yearning –Sold to the earth like birds' voices –We new-dawn-scented ones,We are lights yet to come for yourSorrow.i hope you subscribe to my podcast and support me if you can viapatreon:) thank you!!!Support the show

【导语】 本期主播：包慧怡、姜林静、陈杰 2024年，中法建交60周年之际，跳岛FM与法国驻华大使馆共同推出「法兰西特派！La dépêche française ! 」特别企划，用6期节目带领中文听众领略法国文学的独特魅力。本期节目是这个系列的第一期。 “春天，十个海子全部复活。”——春天向来是属于诗人的季节。在法国，“诗人的春天”这一活动已经举办了四分之一个世纪。本期「沙仑的玫瑰」专栏也将献给诗歌，复旦大学外语学院的三位老师包慧怡、姜林静和陈杰会各自分享一首自己偏爱的新年诗。在这个“五十年不遇”的寒冬，让我们一起用关于新生的诗歌，召唤春天的到来。 1963年2月11日，经历漫长的挣扎，美国诗人西尔维娅·普拉斯留下一个黑色弹簧活页夹，里面是四十首诗作的手稿。第一个单词是“爱”，最后一个单词是“春天”。 法国诗人兰波则在19岁结束的时刻意识到，埋葬过春天的大地是自己的栖居之所：如果说灵魂指向天空，那么要想“自如地在一个灵魂和一副身体里拥有真实”，就也必须“拥抱粗粝的现实”。 当冬日沉沦，20世纪德国诗人玛丽·路易斯·卡施尼茨用一首短诗迎接春日的复活，“有时我们起来/我们起来复活/日头正中/我们的头发充满活力/我们的皮肤正在呼吸。” 起身，向上——当严冬稀薄的日照投下死的阴影，这是诗人们留给我们的箴言。如果说下坠是肉身必须承受的诅咒，那么每一次起身，就是我们在日常中不断迎来新生的微小尝试。 【客座主播】 包慧怡，爱尔兰都柏林大学中世纪文学博士，复旦大学英文系副教授。著有《我坐在火山的最边缘》、文集《缮写室》等。 陈杰，索邦大学法语文学博士，复旦大学法语系副教授。著有《十七世纪法国的权力与文学》《法国古典主义诗剧批评本》。 姜林静，海德堡大学德语文学博士，复旦大学德文系副教授。研究方向：德语文学中的政治神学，德奥文学与古典音乐的关系。 【时间轴】 点击链接，跳转查看节目中提到的三首诗歌的原文和译文。 02:40《过冬》的创作背景：天才女诗人普拉斯人生的最后几年 12:03 “一切蜜蜂都是女人”：普拉斯诗作中关于蜂房的隐喻 22:01 蜂群的性别分工：20世纪女诗人为何纷纷为蜜蜂着迷？ 32:45《言语炼金术》：兰波在19岁对诗人生命的回溯 42:25 “醉舟”与“醉船”：兰波如何革新了我们对诗的认知 49:12 迷人的法语未完成过去时：当下是由每一个过去的瞬间组成的 59:20 《复活》：想象一种属于日常的新生 64:00 历数诗歌和历史中那些被召唤“起身”的女儿们 71:50 用起身，抵抗万物死亡阴影之下的严冬 【节目中提到的人名和作品】 人名 艾米莉·狄金森（1830-1886）：美国诗人。诗风凝炼，比喻尖新，常置格律以至语法于不顾。生前只发表过10首诗，默默无闻，死后近70年开始得到文学界的认真关注，被现代派诗人追认为先驱 西尔维娅·普拉斯（1932-1963）：美国自白派诗人的代表，1963年她最后一次自杀成功时，年仅31岁。这位颇受争议的女诗人因其富于激情和创造力的重要诗篇留名于世。 泰德·休斯 （1930-1998）：英国诗人和儿童文学作家。他与美国著名女诗人西尔维亚·普拉斯的婚姻曾经非常轰动，但是却以悲剧结束，普拉斯的自杀使他备受指责。 弗丽达·休斯 Frieda Rebecca Hughes（1960-）：英裔澳大利亚诗人和画家。迄今为止，出版了七本儿童读物、四本诗集和一本短篇小说，并举办过多次展览。休斯是诗人西尔维娅·普拉斯和泰德·休斯的女儿。 保罗·策兰（1920-1970）：本名保罗·安切尔，法国籍布科维纳犹太诗人、翻译家。出生于布科维纳切尔诺夫策，是二次大战后最重要的德语诗人之一。 英格博格·巴赫曼（1926-1973）：奥地利女作家。其主要成就是抒情诗创作。她于1953年因发表处女诗集《延迟的时期》而一举成名。 保罗·魏尔伦（1844-1896）：出生于法国梅斯，法国诗人，象征主义派别的早期领导人，与马拉美、兰波并称象征派诗人的“三驾马车”。 阿蒂尔·兰波（1854-1891）：出生于法国夏尔维勒，19世纪法国著名诗人，早期象征主义诗歌的代表人物，超现实主义诗歌的鼻祖。 夏尔·波德莱尔（1821-1867）：法国诗人，象征派诗歌之先驱，现代派之奠基者，散文诗的鼻祖。代表作包括诗集《恶之花》及散文诗集《巴黎的忧郁》。 玛丽·路易斯·卡施尼茨 Marie Luise Kaschnitz （1901-1974）出生于卡尔斯鲁厄市的一个军官家庭。在魏玛受过良好的教育，学习图书贸易，先后在慕尼黑和罗马出版社供职。二战中，她亲历了法兰克福市的沉沦，促使她的艺术观发生了极大转变，由早期抒情诗中理想化的艺术风格，转变为对现实生活的悉心关注，开始了内心流亡。 罗泽·奥斯兰德 Rose Ausländer（1901-1988）：德国女诗人，德国20世纪流亡文学的代表人物之一。 希尔德·多敏 Hilde Domin （1909-2006）：德国当代著名犹太裔女诗人，她的诗是战后德国流亡文学的重要代表。 奈莉·萨克斯 Nelly Sachs （1891-1970）：德语诗人、剧作家，1966年与阿格农共同获得诺贝尔文学奖。 布莱希特 （1898-1956）：德国戏剧家、诗人。他的剧作在世界各地上演。布莱希特创立并置换了叙事戏剧，或曰“辩证戏剧”的观念。 书籍 《爱丽尔》[美] 西尔维娅·普拉斯 《地狱一季》[法] 阿蒂尔·兰波 《灵光集》[法] 阿蒂尔·兰波 《卡拉马佐夫兄弟》[俄] 费奥多尔·陀思妥耶夫斯基 《罪与罚》[俄] 费奥多尔·陀思妥耶夫斯基 【出品人】蔡欣 【制作人】何润哲 广岛乱 【文案编辑】李小马 【运营编辑】黄鱼 不理 【后期剪辑】Viann 【视觉顾问】孙晓曦 【视觉指导】汐和 【平面设计】心心

Marco Cassini"Alias"Incontri sulla traduzioneCircolo dei Lettori, Torinowww.circololettori.itFondazione Circolo dei lettori e Scuola del libro presentano "Alias". Incontri sulla traduzione, la prima edizione di un simposio sul tradurre, su chi traduce e chi sogna di farlo.A febbraio a Torino, tra giovedì 1 e sabato 3 al Circolo dei lettori, si alternano incontri dedicati alla teoria e alla pratica di uno dei più affascinanti mestieri legati al mondo del libro. «Tradurre non è tradire, è il contrario: far dialogare fra loro lingue, parole, voci di autrici e autori è il principio stesso di ogni arte, non soltanto della letteratura. Perché la cultura è essa stessa traduzione, messaggio che passa fra chi scrive e chi legge.Ancora una volta, George Steiner ci illumina sull'evidenza che «capire» significa sempre «decifrare», anche quando la comunicazione avviene all'interno della stessa lingua. Tradurre è anche avere nelle mani, nella testa e nel cuore un mestiere bellissimo che è un confronto quotidiano, intenso e appassionante, in cui ogni giorno le lingue regalano e si regalano qualcosa di nuovo» commenta Elena Loewenthal, direttore Fondazione Circolo dei lettori.«Le nostre letture sono spesso mediate dal lavoro invisibile di chi, dietro le quinte di un testo, ha sapientemente (ri)costruito scenografia, dialoghi, costumi, luci di quello spettacolo favoloso che è l'opera letteraria, che sembra svolgersi sotto i nostri occhi come fosse nato nella lingua che conosciamo. Le traduzioni ci portano in mondi e tempi che ci diventano familiari anche se concepiti con altri segni, in altre latitudini. ALIAS racconta tutto questo; è un assaggio di percorsi che qui possono prendere l'avvio. È dedicato a chi i libri in traduzione li legge e desidera indagare quella metamorfosi e a chi quel mestiere alchemico vorrebbe farlo suo», dichiara Marco Cassini della Scuola del libro. giovedì 1° febbraio h 19Consigli per sopravvivere in naturaValentina Lodovini legge Margaret Atwoodintroduce Gaja CenciarelliDa sempre Margaret Atwood trasfigura narrativamente i grandi temi che animano i nostri giorni, dalla incombente catastrofe climatica alla questione femminile; in questo testo, pubblicato in Italia da Racconti edizioni, l'autrice tratteggia un prontuario per sopravvivere sì in natura, ma soprattutto alla nostra natura, quella di esseri umani. La lettura di Valentina Lodovini, una delle più apprezzate attrici del panorama cinematografico italiano, ci permetterà di assaporare le parole di Atwood nella versione di Gaja Cenciarelli, che introdurrà la lettura raccontando come è entrata nel suo mondo letterario.venerdì 2 febbraio h 17-17.45Gina Maneri: «Saer, Onetti e gli altri: il traduttore camaleonte»In traduzione è preferibile un approccio filologico o autoriale? Le cose non sono così semplici: chi traduce deve saper affrontare scritture diverse e modulare il suo approccio, capire quando la forma è sostanza e quando invece la scrittura è solo un veicolo per raccontare delle storie.venerdì 2 febbraio h 18-18.45Marco Federici Solari: «Satira e sintassi: tradurre la comicità di Brecht»La traduzione del comico mostra i cortocircuiti tra le culture: ciò che fa ridere gli uni lascia perplessi gli altri. E si è allora costretti alla riscrittura. Di esempio in esempio, con lo sguardosempre rivolto ai problemi della resa linguistica, affronteremo un maestro della satira come Bertolt Brecht.venerdì 2 febbraio h 19Nobel oblige: tradurre i maestri con Maurizia Balmelli, Margherita Carbonaro, Anna Ruchat. Modera Vittoria MartinettoLe traduttrici che hanno reso in italiano, tra le altre, le opere dei premi Nobel Herta Müller e Thomas Mann (Carbonaro), Jean-Marie Le Clezio (Balmelli), Elfriede Jelinek, Nelly Sachs e Heinrich Böll (Ruchat), stimolate da Vittoria Martinetto (traduttrice e docente di letteratura iberoamericana all'Università degli studi di Torino) raccontano difficoltà e piacere di tradurre opere immortali.sabato 3 febbraio h 10-10.45Federica Aceto: «Ali Smith: la lingua inglese come personaggio»Ali Smith fa un uso originale e personalissimo della lingua inglese, che nei suoi libri trascende il ruolo di semplice veicolo di senso, diventando a tutti gli effetti un elemento fondamentale della storia, un vero e proprio personaggio. Ciò rende particolarmente difficile e stimolante il compito di chi traduce, costantemente sul filo del paradosso e dell'intraducibilità.sabato 3 febbraio h 11-11.45Fabio Pedone: «Rifare il classico: tradurre il mondo alla rovescia dei Viaggi di Gulliver»Ritradurre un classico moderno come Gulliver's Travels non significa riprodurlo con una patina linguistica d'epoca, ma ridargli vita nel momento attuale, con tutti i suoi paradossi,per provare a ricreare un'utopia concreta: l'emozione impregiudicata della prima lettura in un pubblico coevo.sabato 3 febbraio h 12-12.45Lorenzo Flabbi: «Tradurre Annie Ernaux, le sfide della scrittura esatta»In traduzione, è più facile riprodurre in maniera convincente le sinuosità di un raffinato arabesco (la scrittura di Julien Gracq, ad esempio) o la traiettoria di una linea precisissima che non ammette deviazioni (Annie Ernaux, per dirne una)? Si elabora qui una possibile risposta, appoggiandosi a una fedeltà traduttiva lunga dieci anni.Durante i tre giorni si indagano gli aspetti più camaleontici di questo mestiere che richiede solitudine ma suscita contatti inaspettati, costringe all'attenzione ma addestra alla fantasticheria. Partendo da scrittori e scrittrici del calibro di Margaret Atwood, Herta Müller, Thomas Mann, Jean-Marie Le Clezio, Elfriede Jelinek, Heinrich Böll, Annie Ernaux e Bertolt Brecht esploriamo i problemi della resa linguistica grazie a traduttori e traduttrici che ogni giorno affrontano la difficoltà e il piacere di tradurre opere immortali, il filo sottile tra paradosso e intraducibilità, il bisogno di capire quando la forma è sostanza e quando invece la scrittura è solo un veicolo per raccontare delle storie. Info e prenotazioniQuote di iscrizione:1 lezione: 30 euro • 5 lezioni: 120 euroiscrizioni: info@scuoladellibro.itper i titolari di Carta Io leggo di Più del Circolo dei lettori1 lezione: 15 euro • 5 lezioni: 60 euroiscrizioni: info@circololettori.itIL POSTO DELLE PAROLEascoltare fa pensarewww.ilpostodelleparole.itDiventa un supporter di questo podcast: https://www.spreaker.com/show/tracce-di-il-posto-delle-parole_1/support.

Dessutom: satir med Public Service, krönika, panelen och kåseri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1Klimattoppmötet COP28 i Dubai är inne på sluttampen - kommer det bli något avtal? Samtal med Mathias Fridahl på Stockholm Environment Institute och reportage om det växande hotet som alla luftkonditioneringsapparater utgör - redan idag slukar de en femtedel av världens energi.Afrikakorrespondent Richard Myrenberg rapporterar från översvämningarna i Östafrika.Debatten om den svenska narkotikapolitiken har åter väckts till liv. Samtidigt som experter vill se en avkriminalisering av narkotikabruket, värnar politiken om förbudet. Kan Norge visa vägen till en fungerande kompromiss?Nybyggda hus fortsätter fascinera och irritera. Nu prisas ett omtalat hus i Göteborg som är byggt i klassisk stil - samtidigt som bedömare skakar på huvudet. Krönika av Ulrika Knutson om Finland och Pisa-undersökningen.Timme 2Vi besöker vi Kärrtorp 10 år efter nazisternas attack mot demonstranter där och hör om det nya begreppet ”flytande fascism”.Satir med public service.Den kinesiska ekonomin hackar - på påverkas omvärlden om det blir kris i Asiens ekonomiska motor? Hör Kinakommentator Hanna Sahlberg.Även Europas ekonomiska motor Tyskland har grus i maskineriet. Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Det är Nobeldagen idag. En av de svenskar som fått priset i litteratur är Nelly Sachs, kanske vår internationellt mest kända pristagare, men inte så omtalad här i Sverige.Kåseri av Emil Jensen om hur vi använder liknelser med djur i språket.Programledare: Jesper LindauProducent: Anna PandolfiTekniker: Sophie Andersson

Per Magnus Johansson talar om det psykiska lidandet och den kvinnliga utsattheten på Göteborgs Dramatiska Teater efter föreställningen Den sårade divan i november 2023. Ställer frågor gör regissör Anna Ulén, skådespelarna Mia Eriksson och Hanna Ullerstam samt publiken. Den sårade divan handlar om tre kvinnliga konstnärer, deras kreativitet, liv och sjukdom - Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. Efter boken av Karin Johannisson.  Regi: Anna Ulén. Med Mia Eriksson, Hanna Ullerstam och Karin Lycke.    

Kulturredaktionen Mattias Berg berättar om när Svenska Akademien 1949 inte kunde enas om en Nobelpristagare i litteratur, drabbades av fruktbart tvivel över vad som är värt något i längden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den chilenska författaren Gabriela Mistralsfår 1945 det första Nobelpriset i litteratur efter kriget. Och allting tycks nu förändrat i skuggan av Förintelsen och Bomben. Ställt under stark existentiell vånda, tvivel och tvekan.Vad är en människa? undrar författaren Primo Levi. Att skriva poesi efter Auschwitz är barbari, säger den tyske filosofen Theodor Adorno 1949.Den 3 november samma år, 1949, kommer också nyheten i Ekot. ”I år utdelas inget Nobelpris i litteratur. Och motiveringen är i all korthet den att ingen av årets kandidater har kunnat samla den absoluta majoritet som enligt stadgarna fordras för att priset ska utdelas.” Och kanske kan man se Svenska Akademiens historiska beslut 1949 som ett slags avgörande ögonblick. Att man inte längre kan vara lika säker på att man har överblick. En symbolisk och faktisk kontrollförlust.Men fortfarande tycks Akademien mest se vita västerländska män. Till exempel den amerikanske författaren William Faulkner – som till slut blir den som får 1949 års Nobelpris, ett år i efterskott.Och ännu är det långt till en varaktig förändring av värdeskalor och hierarkier. Efter Gabriela Mistral kommer det till exempel att dröja över 20 år tills nästa kvinna får Nobelpriset i litteratur – den tysk-svenska författaren Nelly Sachs 1966.Men kanske är ändå Akademiens oenighet 1949 ett första litet frö av den nya tiden. Av fruktbart tvivel över vad som faktiskt är värt någonting i längden. På det invanda kvalitetsbegreppets egen kvalitet.Gabriela Mistrals dikt lästes av Märta Ekström.

"En ny framtidsteater är min dröm" säger den tysk-svenska judiska diktaren i en kort intervju efter att hennes Nobelpris tillkännagivits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nelly Sachs berättar att hon skriver på en tragisk balett.

Anna Ruchat"Spettri familiari"Ibis Edizionihttps://ibisedizioni.com"Tutte le idee distorte finiscono nel sangue, ma si tratta sempre del sangue altrui."Albert CamusSpettri familiari è il romanzo di una famiglia normale, normalmente segnata da ipocrisia e tacite reciproche coperture. Suddiviso in due parti, la prima ambientata negli anni Ottanta del Novecento, la seconda ai nostri giorni, si sviluppa su più piani narrativi: al racconto in terza persona si alternano taccuini, lettere, architetture morte e nella seconda parte la voce in prima persona dei protagonisti.La geometria della struttura e il teatro delle cose inanimate fanno emergere in filigrana i sobbalzi dell'esistenza.Anna Ruchat (Zurigo, 1959) traduttrice e scrittrice.I suoi esordi letterari sono legati alla traduzione, in particolare, quella di Il respiro e Il freddo di Thomas Bernhard. Da allora ha tradotto molti scrittori di lingua tedesca, tra cui Friedrich Dürrenmatt, Victor Klemperer, Nelly Sachs, Paul Celan, Mariella Mehr, Christine Lavant, Heinrich Böll.Inizia la sua attività di scrittrice nel 2004. Con la raccolta di racconti Gli anni di Nettuno sulla terra (Ibis, 2018) si aggiudica il Premio svizzero di letteratura 2019. Da ultimo ha pubblicato La forza prigioniera (Passigli 2021).IL POSTO DELLE PAROLEAscoltare fa Pensarehttps://ilpostodelleparole.itQuesto show fa parte del network Spreaker Prime. Se sei interessato a fare pubblicità in questo podcast, contattaci su https://www.spreaker.com/show/1487855/advertisement

May is Jewish History Month and we're heading out of Poetry Month with Nelly Sachs, a Jewish poet whose writings serve as a deep and abiding record of the experiences of Holocaust survivors. She won a Nobel Prize for this work, crafting haunting and hopeful messages that have helped generations of communities heal. Join us this week to learn more about her incredible legacy!

Kulturnytt har i veckan undersökt svenska folkets läsvanor genom opinionsinstitutet Novus. Vi diskuterar några av resultaten med hjälp av reportern Mina Benaissa och litteraturredaktören Lina Kalmteg. INFLUERAREN MÖTER KRITIKERNEn fråga gällde bland annat hur du får tips om vad du ska läsa. För att ge liv åt statistiken sammanförde vi unga bokinflueraren Jasmine Bardan, med upp till 100 000 visningar på TikTok, och Ingrid Elam som har 40 års erfarenhet av att bedriva litteraturkritik i traditionella medier. Reporter: Mina Benaissa.VÅR LITTERATURREDAKTÖR KOMMENTERAR – OCH GER ETT VIKTIGT LYSSNINGSTIPSLina Kalmteg kommenterar resultaten för hur vi får våra lästips. Och tipsar om programmen kring Sveriges Radios romanpris, som börjar sändas på måndag: vinnaren utses nästa fredag, 27 april.VI PORTRÄTTERAR DEN FJÄRDE OCH SISTA BOKCIRKELNI dag har turen kommit till bokcirkeln Brända Böcker, med deltagare från Linköping och Norrköping. Fem kvinnor i 40-50-årsåldern som efter nio års gemensamt läsande blivit en sammansvetsad och aktiv grupp - och gärna surrar med författare på Instagram. P1 Kulturs Helene Alm är reporter.KLASSIKERN: "JAG BOR I SVERIGE" AV SONJA ÅKESSONBokcirklarna i årets romanprisdiskussioner kommer från Gotland och Östergötland. Från Gotland kom också veckans klassiker: poeten Sonja Åkesson, som föddes i Buttle 1926. Hon var känd och omtyckt för en enkel, rättfram dikt laddad med samhällskritik och satir över det mest vardagliga.I veckans Klassiker återvänder Katarina Wikars till en av hennes diktsamlingar från 60-talet: "Jag bor i Sverige".LYRIKPRISET: UR FEMTE NOMINERADE SAMLINGENLyrikpriset. som delas ut av en jury, är det äldsta av de litterära priser som Sveriges Radio offentliggör nästa vecka - det instiftades redan 1958, då Nelly Sachs blev den första pristagaren. Åtta år senare blev hon Nobelpristagare i litteratur.Men vem har då skrivit 2022 års bästa diktsamling? Fem poeter är nominerade och under veckan har vi lyssnat på utdrag ur deras böcker. I dag ska vi höra ett stycke ur "Staten. Systrarna. Dikten" av Sorin Mafisi, i hennes egen uppläsning.FLER LYSSNINGSTIPS – EN PODD OM FÖRFATTAREN J K ROWLINGProgramledaren Mårten Arndtzén har lyssnat på en amerikansk podd, som handlar om debatten om den så framgångsrika författaren J K Rowling - världsberömd för sina böcker om Harry Potter.... OCH SÅ, KANSKE, ETT TV-TIPS: NORSKA "EXIT" OM FINANSMÄN SOM LEVER RÖVAREVår kritiker Emma Engström har börjat se tredje säsongen av norska serien "Exit" på SVT Play, som hade svensk premiär i dag - och undrar om hon ska orka titta vidare.Programledare: Mårten ArndtzénProducent: Mattias Berg

Sara Lafolie från Svenska barnboksinstitutet kommer till studion för att berätta om årets Barnboksprovning. Dessutom intervjuar vi Lars Andersson och åker hem till bokcirkeln i Visby. Bokprovningen, som noggrant går igenom föregående års utgivning av barn- och ungdomsböcker, har gjorts sedan 1993.LARS ANDERSSON OM VAD MAN KAN GÖRA SOM FÖRFATTARE OCH FÖRÄLDERVad har då litteraturen själv för ansvar för att bli läst? Och författarna? Lars Andersson, som nyligen kommit ut med sin 36:e roman, har en skarp uppmaning. Dessutom berättar han för vår reporter Jenny Teleman om hur det känns när en son med Downs syndrom börjar att läsa.HEMMA HOS BOKCIRKELN "TRE KVINNOR" I VISBYTre kvinnor från gotländska Visby har sedan två år tillbaka läst och diskuterat böcker, oftast böcker de inte tycker särskilt mycket om och oftast med nån bebis närvarande. Nu är Caroline Svensson, Linnea Wigforss och Sara Kurland med och korar vinnaren av Sveriges Radios romanpris.Vår reporter Helene Alm besökte dem.TREDJE NOMINERADE POETEN TILL SVERIGES RADIOS LYRIKPRISLyrikpriset är det äldsta av Sveriges Radios priser och har sedan delats ut sedan 1958, då Nelly Sachs blev den första mottagaren. Som uppladdning inför Litteraturveckan i P1, som börjar på måndag, sänder vi den här veckan korta uppläsningar ur varje nominerad poets utgivning. Pristagaren utses av en jury.I dag: Christoffer Bergström, som debuterade 2022 med samlingen "Avstånd"."BEEF" – EN AV DE MEST HYLLADE TV-SERIERNA PÅ LÄNGE PÅ NETFLIXI tv-serien Beef på Netflix hamnar två trafikanter i en våldsam trafikincident – som båda vägrar att släppa. Det leder till hämndaktion efter hämndaktion som till slut riskerar att rasera båda deras liv.Vår filmkritiker Joakim Silverdal gav den en fyra i betyg i Kulturnytt i morse. Vad är det då som är så bra med Beef?, frågar vi honom i ett samtal om konflikt och komik.ESSÄ: OM RESANDETS VÄLSIGNELSERMänniskan är en resande varelse och efter pandemi har förstås resorna ökat - både i antal och i distans. Kanske funderar du som lyssnar just nu på om och vart du ska färdas i sommar. Då kan det vara värt att bli påmind om varför vi reser, samt vilken sorts resor som får störst betydelse. Anna Blennow är inte enbart poet och docent i latin, utan en tågresenär av rang som dessutom forskat på guideböcker till Rom. Nu får hon guida oss genom en historia av resor.Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

Oft überrascht mich die Aktualität eines uralten Wortes aus der Heiligen Schrift für unsere Zeit. Zum Beispiel das Bußgebet des Daniel, das in der Fastenzeit häufiger gelesen wird: „Ach, HERR, wir sind geringer geworden als alle Völker. In aller Welt sind wir heute wegen unserer Sünden erniedrigt. Wir haben in dieser Zeit weder Vorsteher noch Propheten und keinen, der uns anführt.“ (Daniel 3,37.38) Das beschreibt für mich gut, wie es gerade um die Kirche steht. Wir sind überall wegen unserer Sünden erniedrigt. Und wir haben einen eklatanten charismatischen Führungskräftemangel. Übrigens nicht nur in der katholischen Kirche, sondern auch in Kirchen und Gemeinschaften, die andere Zulassungsbedingungen zu ihren anders verstandenen Ämtern haben. Ich weiß, es gibt eine gefährliche Sehnsucht nach dem „starken Mann“. Auch in der Kirche. In der Politik zeigt die sich häufig am Vorabend von Terrorregimen. Der erhoffte messianische Heilsbringer entpuppt sich als Verderber. Vielleicht ist es die Angst vor solcher Überhöhung und Verderbnis, die Menschen misstrauisch werden lässt. Manchmal so sehr, dass sie jede Macht des Missbrauchs, jede Weisheit der Besserwisserei, jede Weisung der Übergriffigkeit verdächtigen und jeden Unterschied in der Begabung letztlich für Ungerechtigkeit halten. Diese Angst mag auch der Grund dafür sein, den Mangel an prophetischen und vollmächtigen, weisen und glaubwürdigen Frauen und Männern, an vertrauenswürdigen Vater- und Mutterfiguren gar nicht erst zu benennen oder zu beklagen, und nicht auszusprechen, dass wir „in dieser Zeit weder Vorsteher noch Propheten [haben] und keinen, der uns anführt“. In einer vergleichbaren Not schickt Gott im Ersten Buch Samuel (16,1-13) den gleichnamigen Propheten in das Haus des Bethlehemiters Isai, um denjenigen seiner Söhne zum König zu salben, den der Herr dem Propheten zeigen würde. Nacheinander treten die Söhne, einer schöner und stattlicher als der andere, vor ihn hin. Keiner ist der Erwählte. Bis der jüngste, aus dem Blick geratene Sohn David von der Weide und den Schafen herbeigeholt ist und Samuel Gott sagen hört: „Auf, salbe ihn! Denn er ist es.“ Woher weiß Samuel das? Weil die Kriterien Gottes andere sind: „Gott sieht nämlich nicht auf das, worauf der Mensch sieht. Der Mensch sieht, was vor den Augen ist, der HERR aber sieht das Herz.“ „Man sieht den Leuten nur vor den Kopf“, sagt der Volksmund. Vielleicht aber auch deshalb, weil das einfacher und schmerzloser ist, weil wir mehr nicht sehen wollen. Nelly Sachs schreibt: „Samuel sahhinter der Blindenbinde des Horizonts –Samuel sah –im Entscheidungsbereichwo die Gestirne entbrennen, versinken,David den Hirtendurcheilt von Sphärenmusik.“ Je mehr wir in Parteien und Lagern denken und darauf schauen, woher einer kommt, zu wem einer gehört, wie einer „sich macht“ – umso schmerzlicher werden uns jene fehlen, die mit uns die Wege Gottes für die Kirche in dieser Zeit finden, wählen und gehen können. Um die auszumachen, braucht es Leute wie Samuel, die mit Gott „das Herz sehen“. Also die Mitte der Person, die Reinheit ihrer Absicht, ihre Offenheit für Wort und Wirken Gottes und für die Führung des Heiligen Geistes, ihre Güte und Wahrhaftigkeit. Darum bete ich in dieser Fastenzeit: um Menschen, die hinter die „Blindenbinde des Horizonts“ sehen und auf die abgelegenen Weiden der Kirche, um jene zu finden, deren Herzen begabt und bereit sind, zu raten und zu erziehen, zu leiten und zu lehren – und vor allem in alledem zu lieben. Fra' Georg Lengerke

Verwandlungen, Vorstellungskraft - von Iris Wolff

Bereits als Schüler gibt Delius Gedichte in Auftrag bei den bekanntesten Lyrikern seiner Zeit – darunter sind Namen wie Marie Luise Kaschnitz, Günter Eich, Hans Magnus Enzensberger und Nelly Sachs. Somit scheint vorgezeichnet, wohin sein eigener Weg ihn führen wird. Christian Berkel liest aus den Erinnerungen mit großem A. Audio online bis zum 06.03.2024.

Första rad: Än hyllar döden livet Översättning: Erik Lindegren Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Flykt och förvandling"  (FiB:s lyrikklubb 1961)MUSIK Ruth Gipps: Adagio ur Symfoni nr 2 H-durEXEKUTÖR BBC:s walesiska nationalorkester. Dirigent: Rumon Gamba

Ich habe mich früher wirklich überschlagen, mit Vision Boards, Reflexionsfragen, Ausrichtungen für das neue Jahr. Ganz ehrlich, mich hat es mehr gestresst, statt mir geholfen. Für mich darf es pragmatisch bleiben und dennoch, mag ich mich ausrichten. Dann muss nicht pünktlich zu einem neuen Jahr sein, manchmal und immer mal mittendrin auf meinen Wegen. "Alles beginnt mit der Sehnsucht." so lautet ein Zitat von Nelly Sachs. Für mich seit über 15 Jahren eine Orientierung. Warum du deiner Sehnsucht mehr Gehör schenken darfst und was sie mit deinem Herzen und deiner Lebendigkeit zu tun hat, all das Teile ich mit dir in dieser Folge. Danke dir, wenn du dem Impuls folgst, mir zu lauschen. Das bedeutet mir die Welt. Von Herzen, Andrea

Simon Constam is a Toronto poet and aphorist. His first book of poetry, BROUGHT DOWN, was published in January 2022, by Wipf and Stock Publishers.  Its early reviews have been exceptional! Kevin John Hart, Anglo-Australian theologian, philosopher, and poet, “Some of the poems remind me, in the best way, of poems by Yehuda Amichai and Nelly Sachs. . . . From time to time, I also was reminded of some of the later poems of R. S. Thomas.”  He has published poetry in a number of magazines, among them The Jewish Literary Journal, long con magazine, the Dark Poets Club, and Poetica Magazine. Since late 2018, he has been publishing, under the moniker Daily Ferocity, an original aphorism every day on Instagram and for an email subscriber base. In early 2023, Simon's first two books of aphorisms, The Love Aphorisms and The Book of Dark Ideas, will be published.   See Simon at simonconstam.com Brought Down: Constam, Simon: 9781666790115: Amazon.com: Books

Geoffrey Shugen Arnold, Roshi - Zen Mountain Monastery, New York, Sunday 11/27/2022 - Beginning with the poem "Between Your Brows" by Nelly Sachs, Shugen Roshi talks about healing and awakening, the self and mind, giving and receiving; experiencing their equivalence and realizing that we're dwelling in Buddha Nature.

I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.   TESTAMENTET Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.   Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.   STRIDERNA Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.   Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   KVINNORNA Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   VALET Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta. Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft. Om själva valet. Kort sagt.   Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

Psykiskt lidande har länge kopplats samman med konstnärlig kreativitet. Svensk statistik bidrar med lite välkommen torr fakta till debatten, konstaterar Ulf Karl Olov Nilsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är förhållandet mellan politik och kärlek? Vad är sambandet mellan fantasi och döden? Vad har sömn att göra med universums uppkomst? Tycker du att frågorna är stora, att företeelserna är svåravgränsade? Jovars, men håll med om att denna typ av enorma spörsmål kan hjälpa oss att se nya ting.En sådan rymlig fråga som sysselsatt oss sedan antiken är den om galenskapens förhållande till kreativitet. Jag säger galenskap och inte psykisk sjukdom eftersom frågan om det galna geniet historiskt benämnts med just det ordet. Platon skriver exempelvis i dialogen Faidros att den besinningsfulla diktningen kommer att överskuggas av de vansinnigas. Och sedan dess har författare skrivit både trots galenskap och tack vare den. Konst har drivit människor till vansinne och ut ur det. Konstnärer har simulerat vansinne eller ansträngt sig för att bli galna för att utnyttja det konstnärligt. Litteraturen har visat att det aldrig gar att veta sakert om det ar forfattaren, romanfiguren eller lasaren sjalv som ar galen. Forfattare har skrivit jag som skriver detta ar galen som en avsiktlig paradox, ty om forfattaren verkligen var galen vore ett sadant uttalande inte palitligt. Forfattare har skrivit alla andra ar galna, men inte jag for att lasaren ska forsta att ett övertydligt fornekande av en egen galenskap indirekt bekraftar den. Konst och litteratur har brukat, missbrukat, men ocksa berikat galenskapens satt att tala från första början.Dessa kopplingar låter kanske som någonting fullkomligt hopplöst att försöka kvantifiera och studera vetenskapligt. Men i det arkiviska mästarlandet Sverige är ingenting omöjligt och under arbetet med sin doktorsavhandling fick psykiatern Simon Kyaga tillgång till en unik statistisk källa, Sveriges nationella hälsoregister med fakta om samtliga folkbokförda. I registret finns uppgifter om medborgares yrken, släktskap, men också upplysningar ur sjukvårdsregister om slutenvårdsinläggningar och diagnoser. Kyaga kunde alltså forska på personer med kreativa yrken hans exempel är i första hand just konstnär och författare och leta samband med psykiska sjukdomar och funktionsvariationer som schizofreni, bipolaritet, autism och depression. Men inte bara det; det gick också att se vad patienternas släktingar arbetat med.Tillsammans med journalisten Jonas Mattson presenterade Kyaga resultaten i boken Ekvilibrium, om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Där lär vi oss att för bipolär sjukdom är kreativa yrken generellt vanligare än för kontrollgruppen, att bildkonstnärer och författare oftare ges diagnoserna schizofreni och bipolaritet och att självmord är 50 procent vanligare bland författare än befolkningen i stort. Men ännu viktigare, som jag uppfattar det, är det faktum Kyaga och Mattson signalerar redan med titeln Ekvilibrium, nämligen att den kreativitet som tycks kunna följa med ett psykiskt lidande bör vara i jämnvikt. Syskon och föräldrar till patienter med bipolaritet och schizofreni ligger nämligen ännu mer över snittet för kreativa yrken. Författarna menar att detta tyder på att många patienter har en stor kreativ potential som de på grund av sitt psykiska lidande inte kan leva ut. För skaparkraft gäller alltså följande: det är bra att vara lite galen, men inte för mycket; idealet skulle vara ett ekvilibrium mellan associativ-intuitiv fallenhet och förmågan att planera och genomföra.Autismspektrumdiagnoserna då? Jo, också här bekräftar statistiken vad vi kanske kunde ana: en överrepresentation i yrken med en mer vetenskaplig kreativitet. Personer med, observera ordet, lagom mycket autism eller ADHD blir inte sällan lyckade matematiker, ingenjörer eller digitala-innovatörer. Det tycks med andra ord finnas speciella uttryckssätt för olika psykologiska tillstånd och därmed också utpräglade stildrag för, exempelvis, ett psykotiskt eller depressivt sätt att tala och föra sig eller för den delen ett autistisk skrivande. Men samtidigt: beträffande Nelly Sachs som är ett av bokens förslag på en författare som tidvis led av psykotiska symtom så var det givetvis inte hennes psykos som gav henne Nobelpriset i litteratur. Däremot kan ett studium av det psykotiska talets egenheter förmodligen lära oss något om hennes sätt att uttrycka sig i dikt.Är dessa forskningsresultat ett efterlängtat svar på en tusenårig gåta eller något vi redan visste? Jag svarar försiktigt ja på båda frågorna, för nog får vi här siffror på det som intuitivt känns rimligt. Likväl är den här typen av samband per definition svårgripbara, bland annat för att utgångspunkterna diagnoser och yrken är så konkreta att de blir osäkra. Diagnoser är knappast en nöjsam tillförlitlig källa; det märks bara alltmer i en tid av diagnostisk inflation där liknande tillstånd historiskt givits ytterst olika såväl namn som förklaringar. Dessutom måste de psykiatriska diagnosmanualernas akilleshäl framhållas, nämligen att de bortser från orsakerna till lidandet och endast vill beskriva det. För nog är själva orsaken till exempelvis en depression inte oavhängig om den lidande kan göra någonting kreativt med den. Kunskap om vägen in i en sorg hjälper oss högst sannolikt med vägen ut ur den.Och mer allmänt är det verkligen säkert att författare eller konstnär är mer kreativa yrken än Kyagas och Mattsons förslag på ett icke-kreativt: revisor. Det finns väl mycket konst som inte är speciellt kreativ. Liksom det knappast finns några garantier för att man skriver bra bara för att man kallar sig själv för författare. Själva definitionen av kreativitet genom yrket är begränsande.Men ändå är de statistiska kopplingarna mellan yrke och diagnos fascinerande. Statistik är inte en exakt vetenskap som en politiker artikulerade saken apropå osäkra opinionsundersökningar. Men statistik kan hjälpa oss att tänka.Det yttersta syftet med Kyagas forskning är också tilltalande: att visa på hur exakt samma mänskliga kvaliteter den blixtsnabba associationsförmågan, det stegrade drivet, den monomana blicken för detaljer just det som ibland leder människor vilse, andra gånger i sin bästa och lagom förhöjda bemärkelse lett till verkligt nya och viktiga skapelser.Ulf Karl Olov Nilsson, författare, psykolog och psykoanalytikerLitteraturSimon Kyaga och Jonas Mattsson: Ekvilibrium Om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Natur & kultur, 2022.

Matheus Guménin Barreto (1992) é poeta e tradutor mato-grossense. É autor dos livros de poemas "A máquina de carregar nadas" (7Letras, 2017), "Poemas em torno do chão & Primeiros poemas" (Carlini & Caniato, 2018) e "Mesmo que seja noite" (Corsário-Satã, 2020). Doutorando da USP, da Universidade de Leipzig e da Universidade de Salzburg na área de Língua e Literatura Alemãs - subárea tradução -, estudou também na Universidade de Heidelberg. Teve poemas seus traduzidos para o inglês, o espanhol, o alemão, o catalão e o italiano; e publicados em revistas ou antologias no Brasil, na Espanha, no México, em Portugal e nos EUA. Integrou o Printemps Littéraire Brésilien 2018 (França e Bélgica - Universidade Sorbonne) e a Giornata mondiale della poesia 2022 (Itália - Universidade de Roma). Publicou em periódicos ou em livros traduções de Bertolt Brecht, Ingeborg Bachmann, Johannes Bobrowski, Nelly Sachs, Paul Celan, Peter Waterhouse, Rainer Maria Rilke e outros. Entre os cursos que ministra esporadicamente está o “Verso vivo: introdução ao verso livre e ao verso fixo de Shakespeare a Criolo”. Facebook e Instagram: @matheusgumenin // Mais: www.matheusgumenin.com ►► Apoie pequenas editoras. Compre livros de autores independentes! https://loja.tomaaiumpoema.com.br/ _________________________________ Matheus Guménin Barreto — Um corpo incendiado. Este _________________________________ Use #tomaaiumpoema Siga @tomaaiumpoema Poema: Um corpo incendiado. Este Poeta e voz : Matheus Guménin Barreto Apoio: Afetiva Rede de Culturas https://tomaaiumpoema.com.br ATENÇÃO Somos um projeto social. Todo valor arrecadado é investido na literatura. FAÇA UM PIX DE QUALQUER VALOR CNPJ 33.066.546/0001-02 ou tomaaiumpoema@gmail.com Até mesmo um real ajuda a poesia a se manter viva! #poesia | #poemas | #podcast

Keep up with Josh on his website, on Twitter, and on Instagram. Pick up his new book Flight and Metamorphosis, a collection by the poet, dramatist, and Nobel laureate Nelly Sachs. The New York Times recommends it and so do I! Josh is on tour. Go see him live.Diver deeper into  some of the poems we explore on the podcast: Casting Back, Paul van Ostaijen: Village, 1928 a version, Art Pepper, Mandelstam: Voronezh, 1935. Josh might have you read the 1984 Village Voice interview with James Baldwin and urges you to watch the Apu Trilogy.Dig our explorations of working lives? Please show your support at Patreon.Get in touch on Insta, Twitter, Facebook, or at podcastforaliving [at] gmail.Please hit that follow button and share the pod with your people.As always, special thanks to Liv Hunt for logo design, Rotem Fisher for mastering audio, and Brian Trahan for music production and engineering. Our theme song is Nile's Blues by Kevin MacLeod, licensed under Creative Commons by an Attribution 4.0 License. Be kind and stay healthy. Thank you for listening. ★ Support this podcast on Patreon ★

Keep up with Josh on his website, on Twitter, and on Instagram. Pick up his new book Flight and Metamorphosis, a collection by the poet, dramatist, and Nobel laureate Nelly Sachs. The New York Times recommends it and so do I! Josh is on tour. Go see him live. Diver deeper into  some of the poems we explore on the podcast: Casting Back, Paul van Ostaijen: Village, 1928 a version, Art Pepper, Mandelstam: Voronezh, 1935.  Josh might have you read the 1984 Village Voice interview with James Baldwin and urges you to watch the Apu Trilogy. Dig our explorations of working lives? Please show your support at Patreon.Get in touch on Insta, Twitter, Facebook, or at podcastforaliving [at] gmail.Please hit that follow button and share the pod with your people.As always, special thanks to Liv Hunt for logo design, Rotem Fisher for mastering audio, and Brian Trahan for music production and engineering. Our theme song is Nile's Blues by Kevin MacLeod, licensed under Creative Commons by an Attribution 4.0 License. Be kind and stay healthy. Thank you for listening. ★ Support this podcast on Patreon ★

Dikt: Kärvarna Uppläsning: Hanna Hallgren Hanna Hallgren (f. 1972) är uppväxt i Skillingaryd och bosatt i Näsby på Öland. Hon debuterade som poet 2001 och har sedan dess publicerat ett tiotal böcker. Hennes senaste, "Ensamhetsträning med Majken Johansson", tilldelades Sveriges Radios lyrikpris den 7 april. Hanna Hallgren är även verksam som lärare och forskare på Linnéuniversitetet inom genusvetenskap och konstnärlig forskning. Till hennes poetiska inspirationskällor hör bl.a. Frederike Mayröcker, Gloria Gervitz, Paul Celan, Somaya El Sousi och Nelly Sachs.Diktsamling: Ett paradis, fastän förtorkat (Pequod press, 2018)MUSIK Leo Lind: Middle partEXEKUTÖR Leo Lind

Uppläsning: Hanna Hallgren Första rad: Vad är att tro? Hanna Hallgren (f. 1972) är uppväxt i Skillingaryd och bosatt i Näsby på Öland. Hon debuterade som poet 2001 och har sedan dess publicerat ett tiotal böcker. Hennes senaste, "Ensamhetsträning med Majken Johansson", tilldelades Sveriges Radios lyrikpris i förra veckan. Hallgren är även verksam som lärare och forskare på Linnéuniversitetet inom genusvetenskap och konstnärlig forskning. Till hennes poetiska inspirationskällor hör bl.a. Frederike Mayröcker, Gloria Gervitz, Paul Celan, Somaya El Sousi och Nelly Sachs.Diktsamling: Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom (Kabusa böcker, 2008)MUSIK Robert Nathaniel Dett: Desert interlude ur Eight Bible VignettesEXEKUTÖR Clipper Erickson, piano

1:a rad: Mellan dina ögonbryn Urval och uppläsning: Karl- Daniel Törnkvist Översättning: Eva-Lisa Lennartsson DIKTSAMLING: Flykt och förvandlingMUSIK Edward Elgar: Elegi op 58EXEKUTÖR Kammarorkestern Kreml, Misja Rachlevskij, dirigent

Today's program continues my consideration of the end of the calendar year and is the second of several programs that focus on poets born in December. I read poets who were born in the second week of December, during various decades and in various countries: Bjornstjerne Bjornson, Padraic Colum, Delmore Schwartz, Emily Dickinson, Nelly Sachs, and Grace Paley.

Der Zweite Weltkrieg hatte begonnen, als Nelly Sachs zusammen mit der Mutter die Flucht nach Schweden gelang. Dort lebte sie sehr bescheiden, aber im Reichtum ihrer Sprache und fand Worte für das Grauen des Holocaust.

Die Bilder, die in ihr aufstiegen, bedrängten sie und gönnten ihr keine Ruhe: Nelly Sachs berichtet, sie habe mit ihrem ganzen Dasein erlitten, wovon ihre Gedichte erzählen. Als "die Stimme Israels" wurde sie gefeiert, sie selbst bestand darauf, ihren Glauben ganz persönlich definieren zu dürfen. Autorin: Monika Buschey

Nelly Sachs fühlte sich mehr als Deutsche denn als Jüdin. Dann kam Hitler. Politische und private Krisen führten dazu, dass Nelly Sachs sich in ihren Gedichten mit der jüdischen Überlieferung beschäftigte - vor allem mit der Mystik. Ihre Dichtung ist Widerstand und Todesklage angesichts der Shoah. Von Burkhard Reinartz www.deutschlandfunk.de, Aus Religion und Gesellschaft Hören bis: 19.01.2038 04:14 Direkter Link zur Audiodatei

Nelly Sachs fühlte sich mehr als Deutsche denn als Jüdin. Dann kam Hitler. Politische und private Krisen führten dazu, dass Nelly Sachs sich in ihren Gedichten mit der jüdischen Überlieferung beschäftigte - vor allem mit der Mystik. Ihre Dichtung ist Widerstand und Todesklage angesichts der Shoah. Von Burkhard Reinartz www.deutschlandfunk.de, Aus Religion und Gesellschaft Hören bis: 19.01.2038 04:14 Direkter Link zur Audiodatei

Wolf-Dieter Steinmann, Ettlingen, Evangelische Kirche: Die leise und eindringliche Stimme von Gedichten darf nicht verstummen. Wie die der Gedichte von Nelly Sachs.

Nelly Sachs, Premio Nobel de Literatura 1966. Refranes día de la madre y “Los arcoíris negros” de Sergio Pérez Torres

Stefania Rabuffetti"In fil di trama"Prefazione di Massimo ArcangeliCastelvecchi Editorehttp://www.castelvecchieditore.com/"La poetessa, in questa sua ultima raccolta, alle linee tirate giù ogni strabenedetto giorno ha aggiunto le sottolineature. Sono i reticoli fra leparole incatenate, una per composizione, evidenziate in grassetto. Segnano un cammino parallelo, un'alternativa interna alla trama principale. Quasi a voler catturare in quell'urgenza di scrivere sotto dettatura anche il lettore. Quasi a volerlo far suo, tessendo la sua tela, in unabbraccio mortale che, in realtà, è una promessa di rinascita."Massimo ArcangeliCento poesie legate a un filo, incatenate l'una all'altra da una parola chiave, in un percorso circolare turbato dai soprassalti della coscienza - labirinto emotivo e intreccio vertiginoso di pensieri. Stefania Rabuffetti, in questa sua ultima raccolta, prosegue in una ricerca che da anni - nel prendere l'abbrivio da una personale rilettura di Montale, Pavese e Sereni - scava nell'anima di Alda Merini, nell'ironia di Wislawa Szymborska, nella pluralità metafisica di Fernando Pessoa, nella lotta interiore di Nelly Sachs, nella ricchezza metaforica di Ingeborg Bachmann. Navigare all'unisonoSiamo sulla stessa barcasulla stessa lunghezza d'ondaabbiamo lo stesso passola stessa andatura di marciala strada spianata dal ventoche di spalle ci spingead andare lontanoabbiamo un obiettivo comuneda raggiungerel'infinito come punto d'arrivo.Stefania Rabuffetti, vive e opera a Roma, dove è nata nel 1972. Ha lavorato per dieci anni nella redazione di vari programmi televisivi Rai.Con Manni ha pubblicato le raccolte poetiche Il perimetro dell'anima (2009, premio Minturnae 2010), Libertà vigilata (2011), Vietati gli specchi (2016), Cartoline dall'universo (2017), Parole affamate di parole (2019).IL POSTO DELLE PAROLEascoltare fa pensarehttps://ilpostodelleparole.it/

Auf ihrem neuen Album haben Fjarill aus Hamburg Gedichte von Pär Lagerkvist und Nelly Sachs vertont. Für Sängerin Aino Löwenmark ist dieses Album das „schwermütigste von allen“ – Hoffnung scheint zumindest musikalisch durch.

Läsfesten i P1 pågår för fullt! Möt Kiese Laymon, amerikansk författare till den självbiografiska romanen "Tung", som nu blir Radioföljetong. Hör honom om hur han fick modet att skriva om familjens och sina egna hemligheter. Romanen "Tung" handlar om den komplicerade relationen mellan en mor och hennes svarta son. Hon, en hårt arbetande akademiker, drillar sin pojke i skrivandets och språkets konst, för att göra motstånd mot rasismen och våldet i det amerikanska samhället. Men samtidigt om hon lär honom hur han kan undkomma polisvåld, slår hon själv, plötsligt och hårt. Författaren Kiese Laymons bästsäljande roman sänds nu som Radioföljetong i Sveriges radio och i dagens P1 Kultur möter du honom i Mina Benaissas intervju. Här kan du läsa Anna Tullbergs recension av romanen. KRÖNIKA: UPPLÄSNINGENS HEMLIGHETER OCH KNEP Marie Lundström funderar i dagens P1 Kultur över högläsning och uppläsning varför kan ett enda felbetonat ord vilja få en att trycka på pausknappen? Och, vilken betydelse har röstens olika tonlägen för för vår förmåga att lyssna och ta till oss en text? Joseph Knevel, som är ansvarig för Radioföljetongen och Radionovellen, medverkar för att reflektera vad som krävs för att få till en riktigt bra uppläsning. ROMANPRIS-JURYNS TREDJE DISKUSSION: "CAESARIA" AV HANNA NORDENHÖK För 28:e året i rad har vi en lyssnarjury som genom intensiva samtal kommer fram till vem som ska få Sveriges Radios Romanpris 2021. Det är lyssnarna som har makten! Förra veckan kunde ni höra reportage i P1 Kultur om de fyra utvalda bokcirklarna från Uppland och Sörmland som fått uppdraget att läsa årets nominerade romaner. Varje cirkel har nu skickat en representant och det är de fyra flitiga storläsarna som tillsammans med programledare Jenny Teleman diskuterar de nominerade romanerna: "Tritonus" av Kjell Westö "Dagarna, Dagarna, Dagarna" av Tone Schunnesson "Caesaria" av Hanna Nordenhök "Splendor" av Stefan Lindberg I dag diskuteras "Caesaria" av lyssnarjuryn som består av Josefin Månsson, Fredrik Holstein, Inger Eklind och Sven-Eric Bergman. Skådespelaren Lotti Törnros läser ur "Caesaria". LYRIKPRISET 2021: DIKTLÄSNING UR "TOPOSATOPICUS" AV KRISTER GUSTAVSSON Under veckan kommer vi att höra poeterna läsa ur de nominerade diktsamlingarna till Sveriges radios Lyrikpris. Det instiftades redan 1958 då den första pristagaren var Nelly Sachs. 30 000 kronor och äran står på spel. Årets nominerade är: "Under tiden" av Anna Hallberg "Kälda" av Birgitta Lillpers "Toposatopicus" av Krister Gustavsson "Konsten at med hvissa metodiska rörelser hemkalla en hädangången till lifvet" av Helena Boberg "På kyrkogården i södra Lappland" av Börje Lindström Idag läser Krister Gustavsson ur sin diktsamling "Toposatopicus" . PROGRAMLEDARE: Lisa Bergström PRODUCENT: Maria Götselius

Årets läsfest i P1 är igång! I en hel vecka står litteraturen och läsandet i fokus då Sveriges radios tre litteraturpriser ska delas ut. Hör författare, bokdiskussioner och dikter. I dag berättar Göran Greider hur lyrikhyllan blivit hans medicinskåp Nu börjar Litteraturveckan i P1, en vecka fylld av samtal om att läsa, skriva och lyssna. Marie Lundström, till vardags programledare för Lundströms Bokradio, är med varje dag i P1 Kultur fram till fredagskvällens galasändning. Då blir det fest och glitter och Marie Lundström som är vår galavärd avslöjar vilka författare som tilldelas årets litteraturpriser. I dagens P1 Kultur intervjuar Marie Lundström författaren Göran Greider, som drabbats av svår sjukdom och som tillbringar många dagar på sjukhus just nu. Han finner kraft och tröst i poesin ett slags "litterär alvedon" som han kallar det. ROMANPRiS-JURYNS FÖRSTA DISKUSSION: Tritonus av Kjell Westö För 28:e året i rad har vi en lyssnarjury som genom intensiva samtal kommer fram till vem som ska få Sveriges Radios Romanpris 2021. Det är lyssnarna som har makten! Förra veckan kunde ni höra reportagei P1 Kultur om de fyra utvalda bokcirklarna från Uppland och Sörmland som fått uppdraget att läsa årets nominerade romaner. Varje cirkel har nu skickat en representant och det är de fyra flitiga storläsarna som tillsammans med programledare Jenny Teleman diskuterar de nominerade romanerna: "Tritonus" av Kjell Westö "Dagarna, Dagarna, Dagarna" av Tone Schunnesson "Caesaria" av Hanna Nordenhök "Splendor" av Stefan Lindberg. Under måndagen diskuteras Tritonus av lyssnarjuryn som består av Josefin Månsson, Fredrik Holstein, Inger Eklind och Sven-Eric Bergman. Skådespelaren Lotti Törnros läser ur "Tristonus". ATT LÄSA PROUST Författaren Magnus Florin, aktuell med Strindbergstudien "Lykttändaren", medverkar om den franska författaren Marcel Proust och varför ska man välja just hans "På spaning efter den tid som flytt" som långläsning och tankeflykt. Kanske till om med som tröst? LYRIKPRISET 2021 Sveriges radios Lyrikpris instiftades redan 1958 då den första pristagaren var Nelly Sachs. 30 000 kronor och äran står på spel. Under veckan kommer vi att höra poeterna läsa ur de nominerade diktsamlingarna som är: "Under tiden" av Anna Hallberg "Kälda" av Birgitta Lillpers "Toposatopicus" av Krister Gustavsson "Konsten at med hvissa metodiska rörelser hemkalla en hädangången till lifvet" av Helena Boberg "På kyrkogården i södra Lappland" av Börje Lindström Först ut är Anna Hallberg som läser själv ur sin diktsamling "Under tiden". PROGRAMLEDARE: Cecilia Blomberg PRODUCENT: Maria Götselius

Episodio 44 de Poesía 1110: Valeria Riboreiro, Marcelo Moreno, Dina Emed, Ernesto Chiarante, Cacho Lemos y Diego Recalde , nos comparten sus textos elegidos. ¿Cuál fue la relación de Albert Camus con el fútbol? ¿Qué anécdota vivieron las escritoras Selma Legergnöf y Nelly Sachs durante el nazismo en Alemania? Aprendemos algunas cosas sobre “El Otoño del patriarca” de García Marquez y “La Divina Comedia” ¿A qué llamamos Contexto? ¿Y Subtexto? ¿ Y una Elegía? Descubrimos lo que és un Silent Book Conocemos historia y actividades de la sala teatral “Espacio Tole Tole” en la voz de Martín Marcou y Juan Ramón Jiménez le envía una carta a uno de sus grandes amores, Georgina Hubner. Ariana Harwicz, Pablo Neruda, Federico García Lorca, Dante Alighieri, Leo Masliah, Pere Gimferrer y Fabián Casas , nos regalan sus palabras a través de las voces de nuestros locutores y nos detenemos a pensar las letras de Andra Day, Andrés Calamaro, Liliana Herrero, y Pascuala Ilabaca, entre otros. Poesía 1110: Un espacio para pensar y resonar el acto poético en todas sus formas; La poesía de todas las cosas.

Utdrag fra lydboka «Vandreutstillinger», lest av forfatter Cecilie Løveid. Om boka: «Vandreutstillinger» er en samling dikt om kunst og kunstnere, deres liv eller verker. Diktene er refleksjoner i møtet med kunsten og forsøker seg på nye helgenkåringer innenfor feltet. Løveid kommenterer like gjerne ulike kunstverk, som hun prøver å gjenskape kunstverket i teksten. Diktene inviterer leseren til refleksjoner rundt språk, politikk, og historie. Diktene i «Vandreutstillinger» omtaler kunstnere og forfattere som Gerhard Richter, Andy Warhol, William Turner, Sasha Waltz, Graciela Iturbide, Kitty Kielland, Sigbjørn Obstfelder, Gunvor Hofmo, Jonas Dahlberg, Nordahl Grieg, Helge Skodvin, Nelly Sachs, Paul Celan, Lisbeth Bodd, Angela Winkler, Peggy Guggenheim (kunstsamler), Francisco Goya, Marcel Duchamps, Marina Abramović, Jan Groth og John Donne. Løveids poesi er fabulerende. Filosofisk og leken velger hun sin egen posisjon – de stedene der hun vil forstå, og de stedene det er mulig å stå, misforstå, eller gå. Boka ble tildelt Brageprisen 2017 og Kritikerprisen 2017.

Nelly Sachs föddes i Tyskland men bodde sedan 1940 i Stockholm dit hon kom som flykting. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966 med motiveringen "för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde" I programmet om Nelly Sachs medverkar även Håkan Olsson, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Halmstad. Vi pratar om Sachs diktning och ger prov på hur den kan tolkas.

31 gennaio 2021 - Passi dal "Libro di Giobbe" - testi di Paul Celan, Yvan Goll, Primo Levi e Nelly Sachs - scelti e presentati da Caterina Fasce letti da Roberto Tomaello e Irene Villa - Giacomo Carissimi Historia di Hiob - interpretato da Andrea Lanzola, Nicola Ferrari, Sofia Pezzi, Silva Trosti - a cura di Giorgio Devoto, don Paolo Farinella, Anna Laura Messeri

Första rad: Jag känner ej den rymd Översättning: Gunnar Ekelöf Uppläsning: Anna Pettersson Diktsamling: "Nelly Sachs. Dikter" (ny samlingsvolym utgiven av Faethon, 2020) MUSIK Czesaw Marek: Berceuse EXEKUTÖR Ingolf Turban, violin, Jitka Cechova, piano

Första rad: Än hyllar döden livet Översättning: Erik Lindegren Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Nelly Sachs. Dikter"  Faethon, 2020 MUSIK Henri Dutilleux: Hommage till Bach EXEKUTÖR Robert Levin, piano

Första rad: Kommer någon Översättning: Eva Ström och Daniel Pedersen Uppläsning: Sofia Berg- Böhm Diktsamling: "Nelly Sachs. Dikter", ny samlingsvolym utgiven av Faethon, 2020) MUSIK Georges Ivanovich Gurdjieff: Melodi för enneagrammet EXEKUTÖR Herbert Henck, piano

Hon utforskade ett mellantillstånd mellan liv och död. Elisabeth Åsbrink reflekterar över Nelly Sachs liv och poesi i ljuset av henne samlade dikter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I ett rum med fönster mot en gård sitter en kvinna och skriver. Ett litet kök med tvätten hängande med tomma armar på tork, från vägg till vägg. Ett bo, ett hjärta, ett inuti. Och som om rummet var vänt ut och in består det av allt utom sig självt. Om natten skriver hon. Lugnast så, tystast, ensammast. Allt som hörs är hennes mors andning och rosslingarna från rören i väggarna, hälsningar från en annan värld. Hon skriver natten. Eller skriver natten henne? För att inte störa sin mor tänder hon inga ljus. Ord läggs på ord, mörker på mörker. Texten lägger sig i lager över sig själv när hon fyller samma pappersark med nya dikter, tankar och strykningar. Natt efter natt, dikefter dikt. Nelly Sachs. Inga stjärnor syns. Poeten Nelly Sachs debuterade femtiosex år gammal, året var 1947 - och i min bok om just det året, är hon en del av den dåtid som skapade vår nutid, och det här var så jag föreställde mig henne. I en liten lägenhet, kallad kajutan, längst ner i huset på Bergsundsstrand 23, i de kvarter som kallades knivsöder i Stockholm, levde Nelly Sachs med sin mor och tog hand om henne, samtidigt som hon fångade frånvarons signaler och sände dem vidare som poesi. Två decennier efter sin debut tilldelades hon Nobels litteraturpris 1966. Det finns ett oändligt antal sätt att närma sig denna diktare. Till exempel kan man tala om änglarna, om askan, om handmusklerna eller luftgravarna. Det är också möjligt att utgå från hennes öde, den flykt från nazityskland till Sverige som blev så avgörande i formandet av hennes författarskap. Hon och hennes mor lämnade Berlin i maj 1940. Då hade Polen gått under, Danmark var besatt, i Norge pågick de sista striderna innan nazisternas ockupation blev ett faktum och den tyska armén var på väg mot Frankrike. De fick tillflyktsort i Stockholm, där de levde ett flyktingliv. Nelly Sachs skrev: Vi är så såriga att vi tror att vi dör när gränden slänger ett ont ord efter oss. Som femtonåring fick den tysk-judiska Nelly Sachs romanen "Gösta Berlings saga" i present, och blev djupt gripen. Hon till och med skrev till sin svenska idol, Selma Lagerlöf, och fick svar.  Långt senare, när nazisternas förföljelser blev allt våldsammare skrev Sachs återigen ett brev till den då åldrade och sjukliga Selma Lagerlöf. Då var det november 1938, och hon vädjade: Kan jag med min mor komma till Sverige, för att vila ut bland det godaste av hjärtan? För den allra ringaste möjlighet till liv skulle jag tacka med varje fiber av min varelse. Men hon fick inget svar. En vän till familjen Sachs reste till Värmland för att personligen be Selma Lagerlöf om hjälp, men blev oturligt nog skadad i en trafikolycka innan hon hann fram. Tiden gick. I januari 1939 skrev Nelly Sachs ett nytt brev till Selma Lagerlöf, hon bönade och hoppades men inte heller denna gång kom något svar. Den skadade vännen skrevs ut från sjukhuset och kunde äntligen ta sig till Selma Lagerlöfs gård, men på grund av byggnadsarbeten kunde den åldrade författaren inte höra ett ord av vad som sades. Först nästa dag, när vännen återkom med papper och penna och bokstaverade fram sitt ärende, kom ett svar från Selma Lagerlöf. Hon vill hjälpa Nelly Sachs. Och hon skrev direkt till den svenska regeringen: Det är av vikt för mig att fröken Sachs blir mottagen i Sverige. Nelly Sachs lojala vän sökte sedan stöd från prins Eugen och fann borgenärer som kunde garantera att Nelly och hennes mor inte skulle ligga det svenska samhället till last. Året var alltså 1940 och det officiella Sverige ville inte ta emot judar, särskilt inte judiska intellektuella, men en glipa öppnade sig och genom den slank Nelly och hennes mor igenom. Nelly Sachs var målmedveten. Hon ville inget annat än att skriva och kom snabbt i kontakt med flera av Sveriges ledande poeter, som Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren. Ett starkt spår i hennes diktning är temat om en stor kärlek som gått förlorad. Ett annat starkt spår utgörs av själva förlusten. Hon gör den påtaglig, synlig och förnimbar, och uttrycker gång på gång närvaron av det som inte längre finns. Idag är det en etablerad konstnärlig genre att gestalta det som inte längre existerar, själva tomrummet. Men då, strax efter kriget, var Nelly Sachs den första som gjorde sig till tomrummets talesperson.  Någon måste bära röst för det som inte längre fanns. Någon måste ge ord åt det ordlösa och kropp åt det kroppslösa. Nelly Sachs utför den tyska litteraturens sorgearbete, har någon sagt. Den första att göra konst av frånvaro, säger en annan. Den som bevisar nödvändigheten av att skriva poesi efter Auschwitz, säger en tredje. Döden är närvarande nästan jämt i hennes diktning, ibland dramatisk och skrämmande, ibland trivial, en intilliggande värld, lika befolkad som de levandes värld. Hos Sachs går de döda och de levande bredvid varandra.  När hennes verk samlades i en volym, våren 2020, uppstod ett nytt tillfälle att besöka hennes särskilda poetiska verklighet. I boken Nelly Sachs dikter, utgiven av bokförlaget Faethon, samsas gamla och nya översättningar med rika kommentarer och referenser som tillsammans ger nya nycklar till hennes verk. Även den som finner Nelly Sachs författarskap högstämt eller alltför abstrakt får lust och kunskap att läsa vidare. Själva boken är mörkt grå, tung och glittrar lite som granit. Den påminner om en sten - men en sten som öppnar sig och visar sig innehålla hela universum. I sin inledning skriver redaktören Daniel Pedersen om titeln på Nelly Sachs debutsamling, I dödens boningar. Den påminner om det märkliga mellantillstånd som inträder vid ett besök hemma hos en vän eller en familjemedlem som avlidit, en stark förnimmelse av både närvaro och frånvaro samtidigt, svår att begripa men omöjlig att slå ifrån sig. Detta mellantillstånd är Nelly Sachs landskap. Av en tillfällighet läser jag i diktsamlingen strax efter en älskad persons död. Plötsligt djupnar ord-bilderna, raderna framstår som i relief, får nya skuggor och nytt ljus. Förlust, saknad, längtan och frånvaro kläs i nya ord - och förläggs genom dikterna utanför hennes själv och utanför läsaren, som inte alltid måste förstå allt. En del dikter framstår, i alla fall för mig, snarare som skulpturer i rök och luft. De finns och de finns inte. I en tidig dikt ger Nelly Sachs molnen röster. De har samlat sig till en kör som sjunger för människorna där nere, de som vet så lite om sig själva, om sina liv, om sin död och om den värld som omger dem. Molnets kör sjunger: Vi är fulla av suckar, fulla av blickar Vi är fulla av skratt Och ibland bär vi era ansikten Vi är inte långt ifrån er Vem vet hur mycket av ert blod som stigit upp Och färgat oss? Vem vet hur mycket tårar ni fällt genom vår gråt? Hur mycket längtan som format oss? Dödspelare är vi. Vänjer er mjukt vid döden. Ni oövade, som ingenting lärt under nätterna. Många änglar har ni fått Men ni ser dem inte.                (Översättning Margaretha Homqvist) Elisabeth Åsbrink, författare Litteratur Nelly Sachs: Dikter. Red Daniel Pedersen, Översättningar av Margaretha Holmqvist, Eva Ström, Daniel Pedersen, Rolf Moberg, Gunnar Ekelöf, Erik Lindegren och Percival. BOkförlaget Faethon, 2020.

"En sensationell skatt", så beskriver I Thielska galleriets museichef Patrik Steorn fyndet han gjorde i museets magasin. Om det inte vore för Coronan skulle konstexpertisen redan sitta på flyget till Sverige. Det odaterade porträttet av hertiginnan Katarina är med största sannolikhet målad av renässansmästaren Lucas Cranach den äldre (1472-1553). En sensation i konstvärlden. Gunnar Bolin har sett tavlan live och talar med den avgående museichefen på Thielska Galleriet Patrik Steorn. INTERAKTIV INDUSTRIHISTORIA PÅ AVESTA ART "Aquanauts - Expeditionen till Siljansringen 1897" - heter det stora verket på årets upplaga av Avesta Art som firar 25 års jubileum. I det gamla järnverket "Verket" - har Pompe Hedengren - mer känd från grafisk formgivning - orkestrerat en berättelse som utspelades i slutet av 1800-talet . Cecilia Blomberg har varit där. ÄPPELKONST I UNIVERSITETSMILJÖ Ända sen i januari har konstnären Johanna Gustafsson Fürst tagit plats Konsthallen Accelerator på Stockholms universitet med sin utställning "Ympa orden, piska min tunga". En utställning i två delar om språk och makt som tagit Johanna Gustafsson Fürst både till Tornedalen, till kunskap om ympning av äppelträd och kunskap om böjträ som används i svensk möbelindustri. NONSENSPROMENAD I SÖDERKÖPING Författarträffar och poesiuppläsningar hör till det som blivit svårgörligt i coronatider, men med lite påhittighet kan man förstås åstadkomma alternativ. Under rubriken "Upplyst trams" genomfördes häromveckan en vandring med nonsenspoesi i Söderköping, och bland dom hugade poesiälskarna återfanns vår reporter Karsten Thurfjell. OBS-ESSÄN: OM ÄNGLARNA, ASKAN, HANDMUSKLERNA OCH LUFTGRAVARNA I år är det 50 år sedan Nelly Sachs dog. Den tyskjudiska poeten kom till Sverige 1940, blev svensk medborgare 1952 och tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966. Nu har det kommit en bok med hennes samlade dikter, med några av de bästa gamla översättningarna och en hel del nya tolkningar. Denna bok har författaren Elisabeth Åsbrink läst och ger i denna essä sin bild av Sachs liv och poesi. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Wer derzeit in Stuttgart von Fremden angerufen wird, dem wird nichts verkauft, sondern Gedichte vorgetragen. Abonnenten des Lyriktelefons können sich an Gedichten von Nelly Sachs, Hölderlin oder Paul Celan erfreuen, live vorgetragen von Schauspielern. Klaus Rodewald im Gespräch mit Britta Bürger www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit Hören bis: 19.01.2038 04:14 Direkter Link zur Audiodatei

I vår är det 50 år sedan poeten och nobelpristagaren Nelly Sachs dog. Hur ska man läsa hennes dikter idag? Och vad gör dem alltjämt angelägna? Först vid 55 års ålder debuterade Nelly Sachs som poet, och tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Sina sista diktsamlingar skrev hon intagen på Beckomberga. Hon föddes i Berlin i en judisk familj. 1940 flydde hon från nazisternas Tyskland till Sverige. Hon skrev sina dikter i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, i ettan på Bergsunds strand i Stockholm, där de bodde tillsammans. Efter moderns död vistades hon långa tider på Beckomberga där hon skrev bland annat diktsamlingen Glödande gåtor. Hemmet hade för henne blivit en alltför otrygg plats då hon ansåg sig förföljd av nazistspiritistiska ligor. Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till? Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv med författaren Aris Fioretos, översättaren Margareta Holmqvist, som var hennes förtrogna och psykoanalytikern Daniel Frydman, som studerat hennes sjukjournaler. Ur arkivet: Margit Abenius, Bengt Holmqvist, Lenke Rothman och Nelly Sachs. Uppläsare: Eva-Lisa Lennartsson, Emil Almén, Ulla Sjöblom och Sofia Berg-Böhm. Detta är en P1 Dokumentär som sändes första gången 4/12 2016.

I vår är det 50 år sedan poeten och nobelpristagaren Nelly Sachs dog. Hur ska man läsa hennes dikter idag? Och vad gör hennes poesi alltjämt angelägen? Hör Katarina Wikars dokumentär om Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset. VECKANS ORD: ANSLAGSTAVLA Kulturredaktionens Joakim Silverdal ser hur floran av affischer förändrats i pandemins tid: Veckans ord är "Anslagstavla" Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Today we examine the fascinating and somewhat frustrating career of Gloria Davy (1931-2012). Yet another African American singer who found greater opportunity abroad than in the United States, Davy has the distinction of being the first Black singer to perform the title role of Verdi's Aida at the Metropolitan Opera, which role served as her debut in 1958. Another early career success came when she replaced Leontyne Price as Bess in an international tour of Porgy and Bess. Her earliest recordings, both live and studio, reveal a voice of uncommon beauty with an interpretive sensitivity to match. A superb musician, Davy also sang contemporary music throughout her career, including important premieres by Hans Werner Henze and Karlheinz Stockhausen. One must ask the question, however, if her voice would have been better served had she not turned to sung Bess and Aida so early in her career, but had instead had access to roles such as Anna Bolena, which she sang brilliantly at Town Hall in New York in 1957. The episode includes a rare airing of Davy's 1956 album of Spirituals, in arrangements by the lesser-known African American composer Julia Perry and excerpts from her recordings of Shulamit Ran's O the Chimneys, on poems by Nelly Sachs, and the 1972 revision of Stockhausen's momentous Momente. Countermelody is a new podcast devoted to the glories of the human voice raised in song. Singer and vocal aficionado Daniel Gundlach explores great classical and opera singers of the past and present with the help of guests from the classical music field: singers, conductors, composers, coaches, agents, and voice teachers. Daniel’s lifetime in music as a professional countertenor, pianist, vocal coach, voice teacher, and journalist yields an exciting array of anecdotes, impressions, and “inside stories.” At Countermelody’s core is the interaction between singers of all stripes, their instruments, and the connection they make to the words they sing. Please also visit the Countermelody website for updates, additional content, and to pledge your support. www.countermelodypodcast.com

Die deutsch-schwedische Schriftstellerin Nelly Sachs erhielt 1966 gemeinsam mit dem hebräischen Schriftsteller Samuel Agnon den Literaturnobelpreis, womit ihre literarische Auseinandersetzung mit dem jüngeren Schicksal des jüdischen Volkes gewürdigt wurde. Nach zwanzig Jahren (Hermann Hesse, 1946) erhielt wieder ein deutschsprachiger Autor diese höchste literarische Auszeichnung. Überhaupt war sie die erste deutsche Dichterin, der ein Nobelpreis zugesprochen wurde … von Manfred Orlick Sprecher ist Uwe Kullnick Manfred Orlick, Diplom-Physiker. Nach Studium an der Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg zunächst im Universitätsrechenzentrum dann als Kliniksphysiker an der Klinik für Nuklearmedizin tätig. Er ist, neben seinem naturwissenschaftlichen Beruf, immer auch literarisch tätig gewesen. Regelmäßig Beiträge in Regionalzeitungen von Halle und Leipzig, dazu zahlreiche Rezensionen. Publikationen: “Man will es einfach nicht glauben” (Glossen, 2009), “Freizeitführer Saalekreis” (2012), “Wahre Geschichten entlang der Straße der Romanik” (2016), “Wahre Geschichten um den Lutherweg S.-A.” (2017). Seit 2015 Hrsg. “literarisches echo” (Magazin für Literaturgeschichte).

Mascha Kaléko (1907 – 1975) fand in den Zwanzigerjahren in Berlin Anschluss an die intellektuellen Kreise des Romanischen Cafés. Zunächst veröffentlichte sie Gedichte in Zeitungen, bevor sie 1933 mit dem ›Lyrischen Stenogrammheft‹ ihren ersten großen Erfolg feiern konnte. 1938 emigrierte sie in die USA, 1959 siedelte sie von dort nach Israel über. Mascha Kaléko zählt neben Sarah Kirsch, Hilde Domin, Marie Luise Kaschnitz, Nelly Sachs und Else Lasker- Schüler zu den bedeutendsten deutschsprachigen Lyrikerinnen des 20. Jahrhunderts. Sie können die Rezension nachlesen auf dem Blog des Rezensenten: radiergummi.wordpress.com.

Karin Johannissons Augustnominerade bok har blivit teater. Tre kvinnliga konstnärer: Sigrid Hjertén, Agnes von Krusenstierna och Nelly Sachs är i fokus på Hudiksvalls teater. Kajsa Isakson regisserar. DET UNIKA FORNMINNET "HELGÖBOPLATSEN" RISKERAR ATT FÖRSTÖRAS NÄR ANSVARET FÖR PLATSEN ÄR OKLART På Helgö, en av Mälaröarna i Ekerö kommun, finns ett unikt fornminnesområde från 500 talet. Av arkeologerna anses "Helgöboplatsen" vara betydligt mer intressant än det närliggande kulturarvet Birka. Men numera behövs en kunnig guide för att besökare ska förstå vad som döljer sig här under sly och gräs. En av de ideella guiderna är Bernt Malmros, en av tomtägarna i området, med speciellt intresse för fornminnena. VERSACE PÅ BESÖK I BORÅS Högljudd glamour med massa guld och maxade mönster har intagit den gamla teko-staden Borås. På Textilmuseet där pågår just nu en utställning som blickar tillbaka på den italienska modeskaparen Gianni Versaces glansdagar, från 1989 fram till hans död 1997, då han sköts till döds utanför sitt hem i Miami Beach i USA. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa var där och träffade utställningens kurator: Karl von der Ahé och museichefen Ulrika Kullenberg. OBS-ESSÄN HANDLAR OM KRITIKENS KRIS "Kritik är inte nödvändigtvis detsamma som en negativ synpunkt. I en filosofisk, estetisk, och politisk tradition utgör den snarare grunden för ett reflekterande vridande och vändande på påståenden i syftet att förstå dess, och även våra egna, förutsättningar och gränser." Det säger Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, i dagens OBS-essä. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

durée : 00:03:31 - 3 minutes de philosophie pour redevenir humain - Rendons à chaque chose son poids juste, ni plus ni moins.

durée : 00:03:31 - 3 minutes de philosophie pour redevenir humain - Rendons à chaque chose son poids juste, ni plus ni moins.

Reisezeit lockt. Sie kann auch erinnern: "Gott ist wieder reisefertig", wie Nelly Sachs schreibt. Wie in der Bibel oft erzählt, kommt Gott auf Menschen zu, begleitet sie auf allen Strecken, trägt Schweres mit.

Den nära vänskapen mellan Gunvor Hofmo och Ruth Maier var intensiv men kortvarig. 22 år gammal dödades Ruth i Auschwitz. Eva Ström reflekterar över den starka dikt som Hofmo skrev för att minnas. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz, så lyder ett berömt citat av den tyska filosofen Theodor Adorno. Ändå är det just de poeter som skrev om Förintelsen som har förnyat diktkonsten. Jag tänker förstås inte minst på den Paul Celan, som med sin förtätade poesi gestaltade sitt eget och seklets trauma. Men också Nelly Sachs har Förintelsen som sitt stora tema. Till dessa sällar sig även en norsk poet, Gunvor Hofmo, som levde 19211995. Hofmo var inte själv judinna, men fick ändå sin vardag söndersliten av nazisternas mördarmaskineri. Flera i hennes släkt var politiskt aktiva och internerades av den norska naziregimen, ett par av dem dog i tyska koncentrationsläger. Men det var en annan händelse som främst skulle komma att prägla hennes liv och diktning. 1940 träffade hon den ett år äldre Ruth Maier. På ytan var de olika. Hofmo föddes utanför Oslo och växte upp i arbetarmiljö. Maier var en judisk flykting från en bildad överklassfamilj i Wien. Men de visade sig vara syskonsjälar och blev oskiljaktiga. Ruth var Gunvors universitet, de läste Rilke och Zweig och norska diktare som Olaf Bull efter att Ruth snabbt lärt sig norska. Vi känner Ruths uppväxt, tankar och möten med Norge väl genom hennes efterlämnade dagbok. Där lär man känna en sekulärt uppfostrad begåvad ung flicka, med skådespelar- och konstnärsdrömmar. Hon förälskar sig i både pojkar och flickor, men har också depressiva sidor. Hon finner sig inte tillrätta i sin norska värdfamilj och tiden i Norge är pressande. Resten av hennes familj, mor, syster och mormor, lyckades fly till England och det blir Ruths dröm att få återförenas med dem. Under vårvintern 1941 tas hon in på en psykiatrisk klinik. I jämförelse med Ruth ter sig Gunvor mer sluten. Även hon skriver dagböcker och dikter, men det är inte lika lätt att lära känna hennes mer tystlåtna personlighet som den livliga flickan från Wien. Det är genom skildringarna i Ruths dagbok vi får en konkret bild av henne. Inte minst imponerar Gunvors politiska mod hon protesterar när vännen diskrimineras på grund av sin judiska börd. Ruths död blev det sår som Gunvor Hofmos dikt kom att kretsa kring, och som ger den dess obönhörlighet och styrka. Hur ska man beskriva deras omvälvande och ibland stormiga vänskap? Mycket talar för att det var en förälskelse. Den 9 januari 1941 skriver Ruth om Gunvor i sin dagbok Dagarna blir ljusare när man älskar någon. Men den tvååriga relationen fick ett abrupt slut i november 1942, när Ruth arresterades av norsk polis i en så kallad juderazzia. Hon fördes med skeppet Donau till Stettin, för vidare befordran till Auschwitz, där hon omedelbart mördades i gaskamrarna i december, 22 år gammal. De sista ord som Ruth yttrade till Gunvor kom i ett brev: Varför skulle inte vi lida, när det finns så mycket lidande i världen?  Och så det märkliga tillägget:  bekymra dig inte om mig, jag vet inte ens om jag skulle vilja byta med dig. Ruths död blev det sår som Gunvor Hofmos dikt kom att kretsa kring, och som ger den dess obönhörlighet och styrka. Så här låter det i den första dikten i urvalsvolymen Jag glömmer ingen, i Eva Runefelts och Staffan Söderbloms lyhörda översättning från 2019.                                             Gud, om du ännu ser:                       det finns ingen vardag mer.                       Det finns bara stumma skrik,                       det finns bara svarta lik                         som hänger i röda träd!                       Hör hur tyst det är.                         Vi vänder oss om och går hem,                       men ständigt möter vi dem.                         Allt vi förnimmer i dag                       är de dödas andetag!                         Om vi i glömskan står:                       är det i deras aska vi går.                         Gud, om du ännu ser:                       det finns ingen vardag mer.   När Ruth fördes bort tog Gunvor som sin livsuppgift att bära henne inom sig i en sorgens symbios. Men att försöka härbärgera Ruth och samtidigt ge uttryck för sin sorg blev till sist för mycket för henne. Förgäves försökte hon ge ut Ruth dagbok, vilket bidrog till att hon insjuknade i en svår psykos. I likhet med Paul Celan och Nelly Sachs kom alltså Gunvor Hofmo att tillbringa långa tider på mentalsjukhus. Länge skrev hon inte. Men under den sista sjukhusvistelsen fick hon en skrivvrå och när hon slutligen kunde lämna institutionen så fortsatte hon att ge ut diktsamlingar, men levde isolerat. Gunvor är en överlevande i förhållande till Ruth, och känner den överlevandes irrationella skuld. Känsloläget är konstant och konsekvent i hennes lyrik, men för att förstå den förtvivlade kraften i finns det anledning att återvända till Adorno. För vad menade han egentligen när han sa att det är barbariskt att skriva poesi efter Auschwitz? Det har diskuterats och givna svar finns inte. Jag har tänkt att han menat att det var omoraliskt att forma sitt språk till något slag av estetisk njutning, när en så grundläggande ödeläggande förintande ondska ägt rum. Att det vore barbariskt att förtiga det i poesi som då blir till balsam, eskapism eller kosmetika,  men att det även vore barbariskt att göra det till ämne för sin dikt. Det märkliga är dock som sagt att den poesi som under 1900-talet blivit nyskapande och bestående , som Paul Celans, har Förintelsen som sitt tema. Det förändrade hans dikt, och det förändrade även diktkonsten. Gunvor Hofmos poesi är mindre avskalad än den sene Celans, men dikterna ljuder likaledes  av insikten om avgrunden, och om nödvändigheten i att fortsätta dikta. Gunvor är en överlevande i förhållande till Ruth, och känner den överlevandes irrationella skuld. Här finns en rasande brottning med den Gud, hon aldrig kunde släppa. Här finns en förtärande ensamhet, och en ödslig övergivenhet. I de fall man kan ana ljuset i hennes längtan, tycks det stråla från minnet av Ruth. På en fest hade en kamrat till dem vägra att sjunga Härlig är jorden, på grund av det sönderslitande krig som pågick. Då steg Ruth upp och pläderade flammande för att man skulle sjunga sången, för att skönheten och glädjen ändå måste få finnas. Kanske är det denna händelse som ekar i dikten Jag vill hem.   Jag vill se stjärnorna  över nattblank sjö som sjunger, sjunger: Härlig är natten, härlig är dagen, Ingen av dem ska dö!   Jag vill hem till människorna som en blind genomstrålas i mörkret av sorgens stjärnljus. Den skrivandets största uppgift blir för Hofmo att aldrig glömma. Då hålls också smärtan vid liv. Denna smärta och nakenhet kan vara skrämmande och svår att ta till sig när man läser hennes dikt.  Hon var själv medveten om det. Och kunde skämmas över det: Man tycker inte om sina dikter. De är alltför pinsamma vittnen. Man skäms över dem som när man ser sitt ansikte alltför plötsligt och naket i spegeln efter en vaknatt.  Och man vänder sig bort från de där orden, de mörka vittnena. [] Så blir då din bästa dikt den du skäms mest över, den du allra helst skulle ha förnekat, eftersom den blottade för mycket av det innersta i dig. Så blir din bästa dikt, den du inte skulle ha skrivit, för den kostade dig för mycket.  Med denna konsekventa inställning till sin diktning är det förståeligt att Gunvor Hofmo aldrig uppträdde offentligt eller gav några intervjuer.  Det finns få fotografier av henne, endast i sin dikt uttryckte hon sig.  I två ord kan den sammanfattas: Efteråt och Ensamhet. Gunvor Hofmo  skrev sin dikt efter Auschwitz, och också efter Ruth,  den blev både en generationsdikt, och hennes eget ödes personliga bikt. Eva Ström, författare   Litteratur Gunvor Hofmo: Jag glömmer ingen. Valda dikter i översättning av Eva Runefelt och Staffan Söderblom. Norstedts, 2019. Ruth Maiers dagbok  ett judiskt kvinnoöde. Översättare: Staffan Söderblom. Norstedt, 2019.

Melissa and CJ discuss poet Nelly Sachs and novelist Agatha Christie in Episode 18 of the Sisterhood of the Bottomless Mimosa podcast. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sieben von sechzig angetretenen Wettbewerbsteilnehmern im Fach Gesang waren für das Semifinale mit Orchester im Münchner Prinzregententheater ausgewählt worden. Zwei Arien, begleitet vom Münchner Rundfunkorchester unter Andriy Yurkevich und die Auftragskomposition von Stefano Gervasoni: "Zwei Grabschriften nach Epitaphen von Nelly Sachs" standen auf dem Programm.

I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.   TESTAMENTET Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.   Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.   STRIDERNA Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.   Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   KVINNORNA Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   VALET Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta. Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft. Om själva valet. Kort sagt.   Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

Vid 55 år debuterade hon som poet, tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Då var Nelly Sachs svårt psykiskt sjuk och levde periodvis på Beckomberga där hon skrev sina sista diktsamlingar. Nelly Sachs föddes I Tyskland I en judisk familj, men flydde till Sverige under andra världskriget 1940.Efter flykten skrev hon sina dikter  i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, där i ettan på Bergsundsstrand i Stockholm.Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till?Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv och verk tillsammans med bl.a. hennes översättare och förtrogna Margaretha Holmqvist, författaren Aris Fioretos och psykiatern Daniel Frydman.

I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.TESTAMENTETOm Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling.Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996.Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.STRIDERNAOm hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930.Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978.Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.KVINNORNAOm den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940.Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning.Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.VALETOm hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen.Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan.Om Nobelkodens dubbla kryptering.Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta.Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft.Om själva valet. Kort sagt.Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983.Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001.Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005.Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945.Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson.Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013.Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943.Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.seFotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

Jan Erik Vold er ikke i tvil om at tysk-jødiske Nelly Sachs fortsatt er på lista over de store verdenspoetene, 50 år etter at hun fikk nobelprisen i litteratur. Han ble kjent med diktene hennes på 1960-tallet da Sachs kom i oversettelser både på svensk og norsk. I Diktafon hører vi gjendiktninger av både Erik Lindegren og Åse-Marie Nesse og av Astrid Nordang, som var i Diktafon for et par uker siden, med det nye utvalget hun har utgitt i Aschehougs gjendiktningsserie. Programleder i Diktafon er Annelita Meinich

I år er det 50 år siden den tysk-jødiske poeten Nelly Sachs (1881-1970) fikk Nobelprisen i litteratur. Det feires med ny norsk gjendiktning. Møt Astrid Nordang i Diktafon. Programleder er Annelita Meinich

Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. I boken Den sårade divan skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala kvinnoroller som tog form i början av förra seklet.Medverkande: Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.Info: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) skrev bl.a romanserien Fröknarna von Pahlen som undersökte den kvinnliga sexualiteten och innehöll explicita sexskildringar. Hon ansågs osedlig och farlig för ungdomens moral.  Sigrid Hjertén (1885-1948) studerade för den franske målaren Henri Matisse. Hennes konst förlöjligades till en början men idag ses hon som en av 1900-talets största svenska konstnärer. Hon dog på Beckomberga efter en misslyckad lobotomering.Nelly Sachs (1891-1970) var poet och flydde till Sverige undan nazismen. Förföljelsen av judarna var en klangbotten i den lyrik som belönades med nobelpriset i litteratur 1966.Boktips: Den sårade divan av Karin Johannisson.

John and myself(Chris) continue our exploration of Southern California Culture with Ehrhard Bahr. "Professor Bahr received his Ph.D. from UC Berkeley and has been a member of the UCLA faculty since 1966. He is an internationally distinguished expert on Goethe, and specializes not only in 18th- century German Literature, but also in 20th-century literature and Critical Theory. Professor Bahr has published over 200 scholarly articles and reviews, as well as books on Goethe, the Marxist theoretician Georg Lukács, the philosopher Ernst Bloch, and the poet Nelly Sachs. He has also produced editions of Goetheâ??sWilhelm Meister novels (1982) and a three-volume history of German literature (1987-88). His co-edited volume on the French Revolution, The Internalized Revolution, appeared in 1992. He is a past President of the interdisciplinary German Studies Association and of the Goethe Society of North America. An additional special interest of Ted Bahrâ??s is German exile culture in Los Angeles between 1933 and 1955. Besides authoring scholarly studies in this area, he recently served as a consultant to the exhibition "Degenerate Art": The Fate of the Avant-Garde in Nazi Germany at the Los Angeles County Museum of Art, at the Smithsonian Institute in Washington, and at the Altes Museum in Berlin. Professor Bahr was also a consultant for the exhibitionExiles and Ã?migrés at LACMA in 1997." hoaxbusterscall.com

Vem var egentligen Alfred Nobel? Hur kunde sprängämnesindustrins grundare bli mänsklighetens välgörare? Varför bråkas det så ofta om litteraturpriset? Mattias Berg söker svaren i radioarkivets myller. Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Den märklig brevväxlingen mellan Fredsängeln och Dynamitkungen, mötet på sjön i Zürich.Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris och försvarsindustri.Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.Om den bokstavliga striden kring just Krig och fred. Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om dödsskuggans dal trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, försöker att tolka tecknen.Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Inte ens ärtsoppan.Om Nobelkodens dubbla kryptering.Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis, som brändes efter hans död. Det yttre uttrycket för hans inre drama - som fick världspremiär först långt in på 2000-talet.Om hur hans kemipris bara fyra månader efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki gavs just till den vetenskapliga upptäckt som gjort dem möjliga.Om ouvertyren till Verdis opera "Ödets makt". Och musiken som spelas för kvinnorna längst inne i hans apteringsfabrik under andra världskriget, Blomman från Hawaii och Nya Sätervalsen. Kort sagt: Om hela dubbelheten. Motsatsernas förening. Nobelkoden.Medverkande (utöver vad som nämns i programmet):Del 1: Testamentet.Ulla Billquist sjunger Jag bygger ett luftslott och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen Dynamitkungen från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken Ned med vapnen är från programmet Boktornet 1996.Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987. Del 2: Striderna.Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av Maskeradbalen från La Scala-operan i Milano 1930.Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978.Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 och enkäten från programmet Efter tre samma år. Del 3: Kvinnorna.  Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940.Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning.Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007. Del 4: Ödets makt.Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet Vem är rädd om Virginia Woolf från 1983.Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. och hans svar kommer ur programmet Vad gör man på Svenska Akademien? 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001.Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama Nemesis i Kulturnytt 2005.Professor Arne Westgren talar om att mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt. Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945.Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet Förmögen, högt bildad herre från 1995. Producent för det var Rolf Hersson.Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera Ödets makt spelas av Wien-filharmonikerna 2013.Slutligen hör vi ett klipp ur programmet Bofors. Där de svenska kanonerna smidas från 1943. Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.

Best known in Britain for her award-winning novel Fugitive Pieces, Anne Michaels is also an acclaimed poet. Her latest collection, Correspondences, shortlisted for the 2014 Griffin Prize, is an extraordinary and utterly sui generis collaboration with painter Bernice Eisenstein. In a unique, accordion-style format, Michaels’s resonant book-length poem, a historical and personal elegy, unfolds on one side of the book’s pages. On the other, and in unison, Bernice Eisenstein's haunting portraits depict the 20th century writers and thinkers the poem summons: Paul Celan, Nelly Sachs, W.G. Sebald, Anna Akhmatova, Primo Levi and others, each accompanied by quotations that illuminate the deeper connections among them. Anne Michaels joined us for an evening of readings and discussion in conversation with Gareth Evans, publisher of Railtracks, Michaels’s meditative dialogue with John Berger, produced in association with the bookshop in 2011. With thanks to Ledbury Poetry Festival. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sveriges Radios lyrikpris tilldelas författaren Ida Börjel. Hon är född 1975 och har publicerat tre diktsamlingar. Det som utmärker hennes poesi är en nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen. Hennes dikter är både politiska och humoristiska. – Vilken overklighetskänsla som infann sig nu. Det känns som ett modigt juryarbete. Om man inte jobbar med något sorts publikfrieri så kan man bli lite förvånad när det dyker upp läsare som fått en riktig kontakt med texten, säger Ida Börjel när Kulturnytt ringer upp för att meddela att hon fått priset. Ida Börjel debuterade 2004 med diktsamlingen "Sond" och sedan dess har det blivit två diktsamlingar. Den senaste heter "Konsumentköplagen: juris lyrik". Det som utmärker hennes poesi är en nyfikenhet på verkligheten utanför litteraturen. Och hon använder sig av så olika saker som juridiska paragrafer och rasistiska närradiokanaler. Hennes dikter är både politiska och roliga. Sveriges Radios lyrikpris delas ut vid Romanprisgalan i Berwaldhallen i Stockholm måndagen 7 mars. Sveriges Radios lyrikpris har delats ut sedan 1958. Det har under åren gått till författare som Nelly Sachs, Tomas Tranströmer och Ann Jäderlund. Prissumman är på 30 000 kronor.

Kosmo har tema villkor. Det handlar om villkor för skapande och för överlevnad. På Judiska teatern i Stockholm pågår just nu den gestaltade utställningen Flykt och förvandling som handlar om Nelly Sachs liv och verk. Nelly Sachs föddes 1891 och växte upp och levde i Berlin tills hon var 49 år. På grund av nazisternas maktövertagande tvingades hon att fly sitt hemland och lyckades komma med ett av de sista civila planen till Sverige. I exilen utvecklade Nelly Sachs sitt poetiska språk och 1966 fick hon Nobelpriset i litteratur. Utställningen Flykt och förvandling skapades förra året på Judiska Museet i Berlin och initiativet till den togs av författaren Aris Fioretos, som också varit svenskt kulturråd i Berlin. Aris Fioretos har även skrivit en bok med samma titel, en rikt illustrerad bok, som kallas för bildbiografi och som nu ges ut. Anneli Dufva har träffat honom och Pia Forsgren som står för regin och scenografin på Judiska teatern i ett samtal om vad vår tid kan lära av Nelly Sachs levnadsöde. I dagarna kommer diktsamlingen Asylansökan skriven av den palestinska poeten Ghayath Almadhoun ut på svenska. Han tillhör den minoritet av palestinska flyktingar som kom till Syrien från Jordanien på 70-talet och som aldrig fått några medborgerliga rättigheter. De får inte äga hus eller mark, resa eller driva företag och de har inga giltiga pass. Ghayath Almadhoun som idag är 30 år växte själv upp i ett flyktingläger i Syrien. Men för två år sedan fick Ghayath Alamdhoun, trots avsaknad av pass, visum till Sverige för att delta i festivalen Baghdad café. Han bestämde sig då för att hoppa av och sökte asyl i Sverige. Marie Liljedahl har träffat honom. Frilansjournalisten Karine Mannerfelt har varit i Damaskus, Syriens huvudstad, där de flesta konstnärer i årtionden levt isolerade från resten av världen. Det har varit en strategi från den styrande al Assad-familjen att inte tillåta influenser utifrån, förutom från Sovjetunionen. All verklig opposition är fortfarande förbjuden i landet, men det finns vissa öppningar, i alla fall när det gäller kontakter med omvärlden. Abir Boukhari har öppnat galleriet All Art Now. All Art Now är snarare ett konstlaboratorium där syriska unga konstnärer får möjlighet att experimentera och där Abir Boukhari även hjälper dem att skapa internationella kontakter. Kosmo har också bett litteraturkritikern och vice rektor för Malmö högskola Ingrid Elam att fundera kring vad Nobelpriset i litteratur har för betydelse för den svenska identiteten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl