Podcasts about maria k

Die 19 Jahre alte Maria Köhler wird im Sommer 1984 tot in ihrem Zimmer in einem Aschaffenburger Schwesternwohnheim gefunden. Wenig später steht fest: Die angehende Krankenschwester wurde von ihrem Ex-Freund erdrosselt Der 25 Jahre alte Türke flieht am Morgen nach der Tat in sein Heimatland. Und obwohl die Polizei seinen Namen hat, Fotos von ihm und mittlerweile sogar seine DNA, fehlt von ihm jede Spur. Jetzt haben die Ermittler einen neuen Anlauf gestartet, ihn zu finden. Blaulichtreporterin Katrin Filthaus war live dabei, als der Fall bei "Aktenzeichen XY ... Ungelöst" vorgestellt wurde und berichtet in dieser Folge davon. In diesem Video seht ihr Originalaufnahmen aus dem Jahr 1984: https://www.main-echo.de/mediathek/main-echo-tv/moerder-von-maria-koehler-aus-aschaffenburg-wird-nach-40-jahren-weltweit-gesucht-alle-hintergruende-im-video-sts-28780 In unserem Dossier findet ihr alles über den Fall: https://www.main-echo.de/dossiers/tatort-schwesternwohnheim/ Ihr habt Fragen, Feedback oder Anregungen? Dann schreibt eine Mail an podcast@main-echo.de Moderation und Schnitt: Mara Pitz Sprecher: Julian Goletzka Foto: Polizei Unterfranken Design: Fabian Schüßler

Herzlich willkommen zum BB RADIO Mitternachtstalk! Ich bin Jens Herrmann und freue mich riesig, dass ihr wieder mit dabei seid. Heute habe ich einen ganz besonderen Gast – eine Stimme, die ihr garantiert schon unzählige Male gehört habt! Er ist Schauspieler, Synchronsprecher, Hörbuchinterpret, Synchronregisseur – und eine echte Legende in der Branche: Dietmar Wunder! Wenn Daniel Craig als James Bond cool „Geschüttelt, nicht gerührt“ sagt oder Adam Sandler seine verrückten Sprüche klopft, dann steckt dahinter – genau, Dietmar Wunder! Seit 2006 leiht er dem britischen Geheimagenten seine markante Stimme und sorgt dafür, dass wir Bond auch auf Deutsch mit Gänsehaut genießen können. Doch das ist längst nicht alles: Auch Hollywood-Stars wie Cuba Gooding Jr., Don Cheadle, Sam Rockwell und Rob Lowe sprechen auf Deutsch mit seiner unverwechselbaren Stimme. Aber wusstet ihr, dass er ursprünglich gar nicht Synchronsprecher werden wollte? Als Kind hat ihn Sean Connery als James Bond so sehr fasziniert, dass er Schauspieler werden wollte. Zunächst ging es aber in eine ganz andere Richtung: Er machte sein Abitur und absolvierte eine Ausbildung zum Augenoptiker. Doch die Leidenschaft für die Schauspielerei ließ ihn nicht los. Parallel nahm er Schauspielunterricht an der renommierten Privatschule von Maria Körber – ein Glück für uns alle, denn so begann eine beeindruckende Karriere! Seine ersten Synchronrollen hatte er Anfang der 90er, unter anderem in den Serien „Happy Days“, „Twin Peaks“ und „Ausgerechnet Alaska“. Doch das war erst der Anfang! Inzwischen ist Dietmar Wunder in zahllosen Serien zu hören – ob in „Ally McBeal“, „Gilmore Girls“, „Dr. House“ oder „CSI: NY“. Auch in der Zeichentrickwelt war er aktiv – zum Beispiel in „Tabaluga“! Doch nicht nur im Synchronstudio ist er ein echter Profi. Als Synchronregisseur hat er große Kinoproduktionen betreut, darunter Blockbuster wie „Die Chroniken von Narnia“, „Miami Vice“ und „Avatar – Aufbruch nach Pandora“. Auch als Hörbuchsprecher begeistert er sein Publikum: In der „Millennium“-Trilogie von Stieg Larsson, der „Alex-Cross“-Reihe von James Patterson oder in den Thrillern von Jeffrey Deaver – seine Stimme zieht uns immer wieder in den Bann. Und natürlich dürfen wir „Geisterjäger John Sinclair“ nicht vergessen – eine absolute Kultreihe! Dietmar Wunder ist ein Mann mit vielen Talenten, aber vor allem ist er eine faszinierende Persönlichkeit. Wenn er spricht, kann man gar nicht anders, als ihm gebannt zuzuhören – ein Gespräch mit ihm vergeht wie im Flug! Also, lehnt euch zurück und freut euch auf einen spannenden Mitternachtstalk mit der Stimme Hollywoods: Dietmar Wunder!

Tempo Dokumentärfestival invigdes med filmen Yalla Parkour om en unga män som utövar parkour på Gazas stränder, mitt bland explosioner, flyktingläger och ruiner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den prisade dokumentären ”Yalla Parkour” är producerad av Malmöbaserade Basel Mawlawi. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat regissören Areeb Zuaiter och huvudrollsinnehavaren Ahmed Matar. Träningen på de raserade husen är på liv och död i stunden men det är också träning för en möjlig framtida frihet. För honom blev parkour en väg ut ur Gaza. Numera bor han i Stockholm.HON FILMADE SINA EGNA BARN – NU FÅR ”ALEQUE & ISSAY” VÄRLDSPREMIÄRPå onsdagskvällen är det världspremiär för dokumentären ”Aleque & Issay” på Tempo dokumentärfestival i Stockholm. Där får vi följa en svensk familjs flytt till Beijing i Kina med tre små barn, varav det yngsta syskonet, endast 3-4 år, är speaker. Barnens mamma och filmens regissör, Tora Mkandawire Mårtens, är gäst i P1 Kultur.KULTURMINISTERN OCH FRAMTIDEN FÖR SVENSK FILMI veckan presenterades den nya filmutredningen, med tre huvudpunkter: Sänkt moms på biobiljetter, en lag om strömningsavgifter och en ny filmfond på 300 miljoner kronor. P1 Kulturs Nina Asarnoj tog pulsen på kulturminister Parisa Liljestrand – hur ser hon på framtiden för svensk film?NU KLIVER ”STENBECK” IN I VARDAGSRUMMEN I NY TV-SERIEPå fredag är det premiär för ”Stenbeck” på SVT – en verklighetsbaserad dramaserie om den kontroversiella finansmannen Jan Stenbeck som motvilligt tar över familjeföretaget Kinnevik och omvandlar det till ett banbrytande medieimperium. Serien är regisserad av Goran Kapetanovic efter ett manus av Alex Haridi, Helene Lindholm och Lotta Erikson, baserat på Per Anderssons biografi ”Stenbeck: en biografi över en framgångsrik affärsman”. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Goran Kapetanovic.OSCARSBELÖNADE ”NO OTHER LAND” KASTAR LJUS ÖVER KONFLIKTEN PÅ VÄSTBANKENDokumentärfilmen ”No other land” utspelar sig i området Masafer Yatta på Västbanken från 2019 till oktober 2023. Vi får följa en palestinsk aktivist (Basel Adra) och en israelisk journalist (Yuval Abraham) som gör motstånd med kameran som vapen, när byar jämnas med marken för att göra plats åt ett militärt övningsområdet. Filmen prisades som Bästa dokumentär på både Berlins filmfestival, på European Film Awards och nu senast på Oscarsgalan. P1 Kulturs Lisa Bergström ringde upp en av upphovsmännen, Basel Adra.ESSÄ: VÄVEN ÄR EN METAFOR FÖR TEXTEN”Tygets tyngd” heter essäserien som sänts i OBS i veckan. Serien avslutas med en essä om väven. För väven har en avgörande plats i den stora berättelsen om människan, men den kan faktiskt också ses som en del av vår litteraturhistoria. För det är inte väven som är en metafor för texten – utan precis tvärtom. Det konstaterar författaren Maria Küchen.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

I den stora berättelsen om människan intar väven en avgörande plats. Maria Küchen följer den ut i rymden, ner i jorden och in i skriften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2021-04-06.Varje gång jag använder mina ärvda kökshanddukar föreställer jag mig min farmor och hennes tillvaro som småbrukare i ett svunnet Sverige. I början av förra seklet vävde hon handdukarna för hand. Det samtidigt lena och sträva linnet vibrerar av en tyst berättelse. De är en text som aldrig skrevs, de bär på en röst som inte hörs.Det latinska ordet textus betyder både ”text” och ”textil”. På grekiska har ordet hýfos samma tvetydighet. Det läser jag i Jesper Svenbros essäbok ”Myrstigar” från 1999, där han avsöker skrift och läsning i antikens Grekland.En hellenistisk dikt som Svenbro citerar presenterar sig själv som hýfos leptón. Det betyder både ”fin väv” och ”subtil text”. Bilden av texten som väv är med andra ord mycket gammal. Men hur är det med väven som text? Kan vävda tyger, precis som den skrivna litteraturen, påtagligt härbärgera berättelser?Jag möter väven som text i min farmors handdukar, och i poeten Burcu Sahins dikter, i hennes debutbok ”Broderier” från 2018. ”Vi ärver tunga tyger i turkos” står det, ”en symaskin / viknålar / blekta garnnystan / ryggen som sårbarhet, skydd”.Meterlånga gardiner och sidenöverkast, sjalar, lapptäcken, innehållet i linneskåpet – alla dessa textilier i Burcu Sahins poesi bär på berättelser om mödrar och döttrar, hårt arbete, flykt, migration, kärlek och sorg.I essän ”Tyst text” i tidskriften Ord och bild, fortsätter Sahin att konkret avsöka sin mors och mormors textilier som kunskapsbärare. ”Jag rörde vid tyget och trådarna. Jag betraktade stygnen” skriver hon. ”Jag förstod med tiden att även min mors och mormors handarbeten var en källa till kunskap; stygn och mönster som kunde dechiffreras. Jag började föreställa mig ett språk som gick att känna, fibrer och fingertoppar, bortom det talade och skrivna.”Textiliernas berättelse, vävens språk, är tyst text om kvinnors arbete. I andrahandsbutiker för välgörande ändamål finns ofta drivor av sådana textilier, sådan text, som säljs mycket billigt – förmödrars handarbeten ur skänkta dödsbon, kökslinne, sänglinne, grytlappar.Text, väv och minne är intimt länkade till varandra. Ibland blir detta extra påtagligt, som i den tidiga rymdfartens repminnen, rope memories.Core rope memory användes på 1960-talet i Nasas första Mars-sonder och i månfärdernas datorer. Mjukvaruprogrammet skrevs på den tekniska högskolan MIT och vävdes sedan, bokstavligen, av erfarna textilväverskor. Till minnesvävarna användes tunn koppartråd och magnetiska ringar.Det komplexa informationsflödet i datorer förmedlas binärt, med hjälp av enbart ettor och nollor. En koppartråd som träddes genom en ring i de tidiga rymdfärddatorernas minne representerade 1, en tråd som leddes förbi en ring representerade 0.Kvinnor vävde de tidiga rymdfärdernas minnen. Genom deras vävar av koppartråd och metallringar strömmade information – i blygsam mängd om man jämför med dagens datorer, men tillräckligt för att astronauter skulle kunna ta sig fyrtiotusen mil ut i rymden, ända till månen och tillbaka igen.Dessa minnesvävar av koppartråd och magneter tillhör redan det förflutna. De visas i museer och påminner om arkeologiska fynd. Tidiga textilier – tillverkade före det skrivna språket, före historien – kan se ut ungefär som ett rope memory i datorn på en tidig rymdfarkost.Arkeologiska textilfynd är inte lika vanliga som föremål av ben, lera och sten. Tyg multnar bort fortare, men kan bevaras mycket länge om omständigheterna är gynnsamma, som i torvdammen Windover pond i mellersta Floridas träskmarker.Dammen grävdes ut på 1980-talet i samband med ett bygge. Den ligger ett par hundra meter från motellet Space Shuttle Inn, i utkanten av staden Titusville nära Kennedy Space Center. Från Kennedy Space Center har NASA sedan 1960-talet sänt upp raketer med rymdfärjor, satelliter, sonder och månfarare. I Windover Pond återfanns kvarlevor av 167 ursprungliga invånare i det som långt senare skulle bli USA. Fynden var mer än sjutusen år gamla.De döda låg i fosterställning med huvudet västerut och ansiktet mot norr. De var svepta i tyg. Tretusenfemhundra år innan Egyptens pyramider byggdes, vävde dessa jägare och samlare på den amerikanska kontinenten textilier av palmblad – inte bara stora begravningssvepningar utan också mattor och väskor. Minst sju olika komplexa vävmetoder användes och det antyder att någon form av vävstol krävdes. Medan årtusendena gick, förvandlades deras textilarbeten i dammen sakta till torv.Tygerna i Windover vävdes långt före den skrivna historien, av människor som inte hade något skriftspråk. Textilierna är äldre än texten. Det är skriften som är en metafor för väven, snarare än tvärtom.Men relationen mellan text och textil är inte bara metaforisk. Den kan vara oerhört påtaglig, som i rymddatorernas repminnen och inkafolkets khipu-trådar. I sin essä berättar Sahin om khipu, ”ursprungligen ett slags skriftsystem som användes av inkabefolkningen före kolonieringen av Amerika.”En khipu”, skriver Burcu Sahin, ”bestod av färgade trådar, spunna eller flätade, av alpacka- eller lamahår. Trådarna hade numeriska värden och kodades i form av knutar i ett decimalsystem. Det sägs att när spanjorerna anlände till Amerika förstörde inkabefolkningen sina textilier för att förhindra att de hamnade i händerna på kolonisatörerna eftersom det var där de dokumenterade sin troslära och kunskap.”Den etymologiska relationen mellan textil och text finns i fler språk än grekiska och latin. Orden ”sutra” och "sutur", kirurgtråd, har samma rot i sanskrit. En sutra i den indiska klassiska litteraturen är en koncentrerad litterär form för undervisning i huvudsakligen muntliga traditioner, en skriven tråd att följa när stora mängder muntlig tradition memoreras.Den skrivna indiska sutran speglar något som egentligen primärt är muntligt. Och även i den arkaiska grekiska diktningen som Jesper Svenbro beskriver i ”Myrstigar”, är skriften egentligen sekundär. Dikten han citerar tycks av poeten själv ha uppfattats som en väv, ett spindelnät, som fångar rösten och dödar den. ”I denna metaforiska väv” skriver Svenbro, ”har rösten fastnat som en snara.”Inte bara Burcu Sahins förmödrars tyger är tysta texter, nät som har fångat och tystat en röst. Den skriva dikten i sig, är det också. Och även i de sjutusenåriga tygerna från Windover pond finns en tystnad, en tystad röst. Vilka var dessa människor? De talar inte längre, utom genom resterna av sina kroppar och textilier.Alla dessa trådar och tystnader, texter och fibrer, rymdfartens repminnen och ursprungsfolkens svepningar – de ingår i den stora texten om människan, en enorm mångskiftande väv i tid och rum. Också den här betraktelsen, den här rösten som har befriat sig själv ur den skrivna textens nät, ingår där som ett litet inslag, en av alla oräkneliga trådar.Maria Küchen, författare och kulturjournalist

En ny världsordning kräver upprustning och inte bara av kanoner, utan även av kultur, menar den danske författaren och rikspsykologen Svend Brinkmann och slår ett slag för att uppvärdera europeisk kultur genom en europeisk kulturkanon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal om amerikanisering, kulturell upprustning och Europeisk identitet med Ida Ölmedal, kulturchef Svenska dagbladet och Viktor Malm, kulturchef Expressen. RUNDABORDSSAMTAL: NOVELLKONSTEN SKÄRSKÅDADAgri Ismail, Christoffer Carlsson, Martin Engberg, Sanna Samuelsson och Sara Gordan – fem författare med ett gemensamt: alla är nominerade till Sveriges radios Novellpris 2025. P1 Kultur har bjudit in till ett rundabordssamtal för att skärskåda novellkonsten: Vad är det särskilda i en novell? Hur gör man? Och varför gör man? ESSÄ: AMERICA FIRST – PARET LINDBERGH VISAR HUR ENKELT FASCISMEN FÅR VINGARMånga har frågat sig om makarna Lindbergh var nazister. Intressantare är att se hur lätt det fascistiska tänkandet sprider sig, menar Maria Küchen.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Vi summerar årets stora svenska filmfest med vår filmkritiker Björn Jansson som var på galan. Dessutom: dagbok från Damaskus efter diktaturens fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SAMTAL: VAD VAR DET FÖR GALA OCH VANN RÄTT FILM? Vår filmkritiker Björn Jansson kommer till studion för att summera intrycken från gårdagens stora svenska filmfest. Förhandsfavoriten ”Den sista resan” fick se sig slagen av ”Passage” i den tunga kategorin ”årets film”. Och ekonomi och politik var de stora samtalsämnena från start till slut. Vilka nominerade och vinnarfilmer från 2024 får man inte missa – och var kan man se dem? REPORTAGE: DAGBOK FRÅN DAMASKUS Humor har blivit ett sätt att hantera de omvälvande händelserna i Syrien efter diktaturens fall den 8 december. En som tagit till det är Selma från Damaskus som i dagliga inlägg på sociala medier uppdaterat om läget, från vardagliga betraktelser till storpolitik. Reporter Revend Shexo, Ekot Radio Sweden. (Selma heter egentligen något annat, men hennes identitet är känd för redaktionen.) SAMTAL: BRADFORD ÄR BRITTISK KULTURHUVUDSTAD – VAD BETYDER DET? Inspirerat av det europeiska kulturhuvudstadsåret utser Storbritannien vart fjärde år sin egen kulturstad. I år har turen kommit till den gamla industristaden Bradford, där man hoppas att kulturen ska leda till att staden lever upp. Vad är Bradford för stad och vad har utmärkelsen för betydelse? Sveriges Radios Londonkorrespondent Pontus Mattsson har besökt invigningen. REPORTAGE: SÅ BLEV ETT AV VÄRLDENS MEST BERÖMDA FOTON TILL Troligen har du sett det någon gång. Ett svartvitt foto av en ung kvinna som rundar ett gathörn i Italien. Fotot heter ”An American girl in Italy” och är taget av den amerikanska fotografen Ruth Orkin 1951. En klassiker vad gäller gatufotografi man just nu kan se på Kulturhuset i Stockholm, i en stor internationell utställning som för första gången visar hela Orkins fotokonst. P1 Kulturs Jenny Teleman gick dit för att få berättelsen om tjejen som gjorde vad som föll henne in. ESSÄ: DET ÄR NORMALT ATT VARA KONSTIG För inte så länge sedan stöttes psykiskt sjuka ut ur samhällsgemenskapen och placerades på anstalter, som S:t Lars i Lund, för att glömmas bort. Men vansinne har också romantiserats och setts som en källa till konstnärligt skapande. Hur normalt är det egentligen att vara konstig? Det frågar sig författaren Maria Küchen i dagens essä från OBS.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

De psykiskt sjuka har historiskt stötts ut ur samhället men också romantiserats inom konsten. Maria Küchen reflekterar över normalitetens oklara gränser och det höga priset för verklig originalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal”. Titeln på Thåströms soloalbum från 1999, säger vad många känner: den skapande outsidern är en frisk visionär i opposition mot en sjuk normalitet. Och visst – det normala kan verkligen vara konstigt.”Det man i dagligt tal kallar 'normalt' har inga klara gränser – och kan inte heller ha det”, skrev psykiatrikern Johan Cullberg i sitt grundverk ”Psykoser” . Det går bra för hyfsat normala människor att tro på tankeläsning och spådomar, på utomjordingar mitt ibland oss, på att Donald Trump är Guds utsände, på nästan vilka konstigheter som helst faktiskt – bara jag gör det tillsammans med andra.Idén om vad som är ”normalt” grundas på kollektiva överenskommelser. Om bara en enda person i världen trodde att Trump var Guds utsände så skulle den personen erbjudas psykiatrisk vård.Att vara normal, att kollektivt komma överens med många andra om vad som är rätt och sant, ger trygghet. Normaliteten har inget att vara rädd för. Så det är konstigt att den ofta blir så skräckslaget brutal mot det den definierar som onormalt.Till dem som normaliteten har stött ut hårdast hör de psykotiska. Psykiatrisjukhuset S:t Lars i Lund, som anlades 1879, fick år 1895 en egen begravningsplats utanför staden. Ett skäl – enligt en kartläggning av begravningsplatsens historia – var att ”borgarna i Lund protesterade och klagade över att de fick begravningsplatser bredvid 'dårarna' ''.Anhöriga skämdes för sina nära som förlorat förståndet. Barn, föräldrar och syskon stöttes bort, gömdes för världen och glömdes så gott det gick, både i livet och efter döden. Mellan 1895 och 1951 jordfästes mer än tusen döda på S:t Lars begravningsplats. Några enstaka fick en gravsten av sina släktingar, men oftast markeras de psykiskt sjukas sista viloplatser bara av pinnar i svart smide med ett nummer.Psykvården har varit full av brister och brutalitet. Men S:t Lars sjukhusområde är vackert. Sedan sjukhuset lades ner 2013 håller skolor och företag till i de ståtliga byggnaderna. Illvilja mot psykiskt sjuka var inte drivkraften när S:t Lars kom till. Lummiga parker skulle ge ro åt ångestridna själar. Överläkaren som var med och grundade sjukhuset ville ge dem vård, frisk luft och vila i en ljus och ordnad miljö. Men varken psykofarmaka eller samtalsterapi existerade år 1879. För de svåraste fallen återstod till sist bara livslång förvaring och kontroll i speciella asyler inom sjukhusområdet.”De e ni som e konstiga de e jag som är normal”. Thåströms identitet som outsider gör honom till en tämligen normal rockstjärna. Men skulle en psykotisk person tänka så? Hon definierar sig inte nödvändigtvis som normalitetens motsats. ”Det normala” upphör att ens existera. Det ersätts av ett helt eget system av visioner och kommandon, ångest och extas, klarsyn och förvirring, stränga strukturer och total upplösning. En inre värld kan uppstå som inte relaterar till normaliteten alls, och som i sin tur är omöjlig för normaliteten att relatera till.Psykosen är de kollektiva överenskommelsernas sammanbrott, till förmån för en helt individuell övertygelse. Kanske kan psykosen ses som en extrem och hjälplös form av individualism.Individualismen är norm i det samtida västerlandet. Det rimmar bra med den paradoxala normaliseringen av det ”konstiga” som speglas i Thåströms albumtitel. Alla förväntas vilja vara unika, tänka utanför lådan, finna sin egen sanning. Psykotikerns sanning är oöverträffat unik. Och ändå – total individualist på riktigt, psykotisk, vill ingen bli. Vi behöver de trygga kollektiva överenskommelserna. Och vi är mimetiska varelser, vi härmar.Under de senaste århundradena, parallellt med att individualismen växte fram som ideal, har psykiskt friska västerländska konstnärer experimenterat med att härma galenskapen. En romantisering av vansinnet uppstod under just romantiken. I sin bok ”Madness and the romantic poet” beskriver litteraturforskaren James Whitehead hur vansinne ansågs ge genial inspiration åt romantikens brittiska poeter. Den idén om kopplingar mellan skapande och psykisk sjukdom lever än. En annan rottråd letar sig ner i det tidiga 1900-talets surrealism. Surrealisten André Breton till exempel iakttog psykoser med fascination under sin tid som läkare, och det skulle komma att inspirera hans författarskap.Bland S:t Lars intagna fanns verkligen flera begåvade bildskapare, inte minst broderande kvinnor. I patienten Jacquette Stjernstedts journal står det om hennes sömnad: ”Kan i allmänhet inte användas till någonting. Syr en del bisarra mönster och figurer med egendomlig hopklottring av färgerna, dock ej utan en viss totalverkan”.Stjernstedt bröt upp broderiets konventioner. Motiven blev färgstarkt, kraftfullt och drömskt abstrakta. Hennes sjukdom födde fullödig konst. I dag kan man se den på Kulturen i Lund, i den permanenta utställningen ”En annan värld” med verk av ett sjuttiotal intagna på S:t Lars.Den mest kände bildkonstnären bland S:t Lars patienter är dock ingen kvinna med nål och tråd som verktyg, utan professorssonen Carl Fredrik Hill. Hans schizofreni fick honom att bryta nya vägar. Det gav honom en plats bland Sveriges främsta konstnärer. Vansinne kan onekligen vara visionärt – och smärtsamt isolerande. Efter några år på S:t Lars vårdades Carl Fredrik Hill i barndomshemmet i Lund av sina systrar, fram till sin död 61 år gammal år 1911. Han blev en unik konstnär, men priset för honom och hans närstående var högt.När individualismen blev norm, när den blev normal, konformerades den alltså till en paradoxal kollektivism. Det ger normalitetens individualister trygghet. Så att vi också i fortsättningen kan komma överens med varandra om vad som är verkligt och vilka vi är. En människa vars verklighetsuppfattning är så individuell att ingen annan kan relatera till den – det är hon som är konstig, trots allt. Det är vi som är normala. Vi som kanske innerst inne ser ner på människor som med läkarens journalspråk på S:t Lars inte kan användas till någonting. Kanske är vi rädda att hamna bland dem, att på riktigt stötas ut ur överenskommelserna om vad normalitet är – en normalitet som saknar klara gränser och kan omförhandlas närhelst en grupp människor vill det.Maria Küchenförfattare och skribentProducent: Ann LingebrandtLitteratur:Johan Cullberg: Psykoser. Natur & Kultur 2000Victoria Hult: Kulturmiljörapport 2019:37 – S:t Lars begravningsplats. Kulturen 2019James Whitehead: Madness and the romantic poet. Oxford University press 2017Joost Haan, Peter J. Koehler, Julien Bogousslavsky: Neurology and surrealism – André Breton and Joseph Babinski. Brain 2012

Gleich zwei Archiv-Schätze mit überraschendem Ende von Henry Slesar – Ein junger, ehrgeiziger Staatsanwalt feiert seinen ersten Triumph im Gerichtssaal. Mit einem furiosen Plädoyer hat er den Angeklagten auf den elektrischen Stuhl gebracht. Am Tag der Hinrichtung gesteht ihm plötzlich ein anderer den Mord… Auch das zweite Stück dreht sich um Gewissensbisse: Kellnerin Thelma hat ein gutes Herz. Daher verspricht ihr ein Stammgast, eine alte Dame, eine große Geldsumme zu vererben. Als diese dann aber ausdauernd am Leben bleibt, schmieden Thelma und ihr Bruder einen bösen Plan. Bastian Pastewka präsentiert: Der Tag der Hinrichtung und Die Sache mit der freundlichen Kellnerin Von Henry Slesar (Hörspiel 1) Mit Rolf Schult, Christian Rode, Hallgard Bruckhaus u.a. Regie: Rolf von Goth (Hörspiel 2) Mit Friedrich Schönfelder, Maria Körber, Käthe Haack u.a. Regie: Friedhelm von Petersson SFB/rbb 1975 Podcast-Tipp: Der Zerfall Babylons – mit Volker Kutscher durch Berlin 1929-38 https://1.ard.de/zerfall-babylons-audiothek

Główna bohaterka to kobieta, która mieszka na poddaszu domu gdzieś na prowincji. Rzadko odwiedza swoją najbliższą rodzinę, która mieszka w tym samym domu na parterze. Zdaje się, że nie ma porozumienia pomiędzy mieszkańcami parteru a Grażynką z poddasza. Czy wszyscy żyją w odmiennych rzeczywistościach? Czy są sobie obcy? A może sama rzeczywistość jest obca i nieprzenikniona? Reżyseria: Waldemar Modestowicz. Reżyseria dźwięku: Maciej Kubera. Opracowanie muzyczne: Waldemar Modestowicz. Obsada: Marta Lipińska, Anna Grycewicz, Sławomir Orzechowski, Maria Kłusek

9.-10. augustil 2024 toimud Paide Vallimäel Arvamusfestival. PARE ja Eesti Töötukassa juhtisid käsikäes Tööelu ala.9. augustil kell 14-15.30 toimus arutelu "Kestlik tööelu muutuvas maailmas".Tööturu ja tööelu tuleviku kujundamine, tehnoloogilised muutused (inimesed ja tehisaru), elukestev õpe, töödisaini uuendamine, job security, vananeva tööjõu kaasamine, jätkusuutlikkus, vastutustundlik ettevõtlus ning riiklike ja rahvusvaheliste poliitikate roll tööjõu arengus. Arutelu eesmärgiks on jagada teoreetilisi perspektiive ja praktilisi näiteid, mis inspireerivad otsima uuenduslikke lahendusi, et kohaneda muutuvate nõudmistega tööturul. Kes paneelis arutlesid?Maria Kütt, PARE juhatuse aseesimees, Riigikantselei tippjuhtide kompetentsikeskuse juhatajaMeelis Paavel, Eesti Töötukassa juhatuse esimeesUlla Saar, Majandus- ja Kommunikatsiooniministeeriumi tööala asekantslerJanika Leoste, Tallinna Ülikooli õpperobootika vanemteadurRainer Sternfeld, kood/Jõhvi kaasasutajaArutelu juhtis Miltton New Nordicsi partner, psühholoog ja juhtimisnõustaja Eva-Maria Kangro.Mõnusat kuulamist!PARE podcast on ka Apple podcastis ja Spotifys podcastide all leitav. Märksõnadeks “Avameelselt inimeste juhtimisest‪”.Eessõna: Kai Saard, PARE tegevjuhtHelisalvestus: Tehnikateenused OÜHelitöötlus: Laur Lindmäe

Peter Sunde gästar P1 Kultur för att prata om hur han ser på The Pirate Bay i dag och om att bli huvudkaraktär i SVT:s nya dramaserie The Pirate Bay. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 00-talet skakades det globala medielandskapet i grunden – och ur internetkulturen klev en aktör fram och gjorde musik- och filmindustrins affärsmodeller obsoleta, nästan över en natt. Upphovsrätt ställdes mot informationsfrihet. På sikt ledde det fram till streamingmodellen vi har idag. Nu skildras kampen mellan fildelningspiraterna å ena sidan och Antipiratbyrån och de stora filmbolagens jurister å den andra, i en ny dramaserie på SVT. Vår reporter Björn Jansson har träffat seriens regissör Jens Sjögren för ett samtal om utmaningarna i att skildra nära nutidshistoria.SAMTAL: ”BARNJAZZ PÅ SVENSKA” OCH KLASSISKA ”MUSIKBOKEN” FÖRSÖKER NÅ EN SVÅR MÅLGRUPPHur gör man jazz av barnvisor? Måste barnmusik vara gullig? Det pratar vi med Marcus Sturewall från Sture Kvintett om, som nyss släppt albumet ”Barnjazz på svenska” och gästar P1 Kultur. Vi får också besök av författaren Gitten Skiöld, som skrivit och omarbetat ”Musikboken – ett intro till klassisk musik”. Att skriva faktaböcker för barn har sina egna utmaningar – och dessutom om klassisk musik, hur engagerar man den unga läsaren i det?EFTERLYSNING: SÖK TILL LYSSNARJURYN FÖR SVERIGES RADIOS ROMANPRIS!Söndag 10 november är det sista dag för att söka till vår lyssnarjury. Alltså den utvalda lilla grupp som är med och bestämmer vilken roman och författare som får Sveriges Radios Romanpris 2025. Berätta vem du är, ålder, var du bor, vad du brukar läsa, varför du läser och givetvis varför just du skulle passa i lyssnarjuryn i ett mejl till romanpriset@sverigesradio.se.ESSÄ: MARIA KÜCHEN OM DEN HELIGA HUMORNI den sista delen av OBS serie om humorns ansikten riktar författaren och kritikern Maria Küchen blicken mot Bibeln och annan helig humor. Jesus skrattar inte i testamentena, men kanske gjorde han en viktigare manöver än man tidigare trott när han vände skrattarna emot sig.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Få böcker har påverkat det västerländska tänkandet så mycket som Bibeln. Det är ingenting man skrattar bort. Ändå finns ju humorn hela tiden där. Maria Küchen funderar på vem som skrattar åt vad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-02-01.Har du hört den där om när Jesus skulle rädda en äktenskapsbryterska från stening? Jesus sa: "Den av er som är fri från synd ska kasta första stenen." Genast kom en sten flygande och träffade den stackars äktenskapsbryterskan mitt i pannan, och Jesus vände sig ilsket mot folkmassan och fräste: "Alltså ibland blir jag bara så trött på dig, mamma."För att tycka att det här skämtet är roligt, måste man veta att jungfru Maria bland kristna anses vara den enda människan utan synd, bortsett från Jesus då. Skämtet är med andra ord rätt så internt kristet. Det fyller ett par av de funktioner som humor alltid har haft – att skapa en känsla av gemenskap genom samförstånd, och en avslappnad stämning genom avdramatisering av det högstämda. Och det belyser att vad som är "roligt" alltid beror på sammanhanget. Det spelar helt enkelt roll vem som skämtar om vad, och när det skämtas.Jag tänker på skämtet om steningen – det är en stening som ju i evangeliet aldrig ens börjar, eftersom alla människor utom Jesus och hans mamma är syndare – när jag läser "Gudomliga komedier" av den systematiska teologen Ola Sigurdson. "Gudomliga komedier" är en historisk och filosofisk studie i tre band om humor, subjektivitet och transcendens. Men Gud och humor är långtifrån det enda som Sigurdson avhandlar. Och hans åtskillnad mellan humor som sympati och humor som antagonism, kan tillämpas på all slags skämtsamhet. Det är som bekant skillnad mellan att skratta med någon och att skratta åt någon.När de romerska soldaterna i evangeliet häcklade och skrattade åt den döende Jesus på korset, så var deras humor maximalt aggressivt antagonistisk. Många vill nog inte ens kalla det för humor. Men man ger en förskönad bild av människan om man blundar för humorns mörkersida. Hånskrattet är också ett skratt, och när mobbare påstår att mobboffer saknar humor så menar de allvar – de tycker själva på riktigt att deras mobbande är kul.Gycklandet i samband med korsfästelsen är ett extremt exempel på aggressivt antagonistisk humor. Men antagonistisk humor kan såklart också vara helt varmt godartad. Du har kanske själv varit med om hur förälskade par retas rätt så hårt med varandra. Hos Martin Luther, som var roligare än somliga tror, slår den antagonistiska humorn ibland över i grova påhopp, men Luther kan också vara kvick.I en ironisk uppräkning av vilka reliker som katolikerna ännu saknar, nämner han "två fjädrar och ett ägg från den heliga Anden". Den storslaget mäktiga Heliga Anden framstår plötsligt som en flaxande värphöna. Luthers lustighet är ett typexempel på vad Sigurdson kallar inkongruent humor – något storslaget förs samman med något lågt och lite löjligt som det faktiskt liknar. Både den heliga anden och hönan kan ju flyga.När Luther drev med den romersk-katolska kyrkan levererade han med andra ord inte enbart skatologiska skämt – bajshumor, för att tala folkspråk. Bajshumor, ironi, kvickhet, fars, antagonistisk humor och godmodigt skämtande för att skapa samhörighet, det vill säga humor som sympati – allt det här finns det exempel på i Bibeln. Det är svårt att inte se humorn i Jonas bok – ni vet, profeten som sväljs av en stor fisk. Och svart humor blixtrar till i bland till och med i Jobs bok, där en maximalt drabbad människa grälar med Gud om varför han måste vara med om allt detta förfärliga.Utan galghumor skulle det bli ännu svårare för människor att uthärda det outhärdliga. Kanske bidrar det till att galghumor är ett väsentligt inslag i den judiska humorn. Där saknas inte heller självironi, som i anekdoten om tre rabbiner som grälar vid en flod. "Det är jag som har rätt", säger den första. "Gud kommer att visa det genom att låta bladen falla av trädet där borta." Genast faller bladen av trädet, men de två andra rabbinerna tycker inte att det håller som bevis. "Gud kommer att visa att jag har rätt genom att vända flodens lopp", envisas den första rabbin. Genast börjar floden strömma åt andra hållet, men hans två antagonister avfärdar även det. Då kommer en tordönsstämma från himlen: "Det är den förste rabbin som har rätt!" De två andra rabbinerna svarar med en mun: "DU ska inte lägga dig i!"Här skrattas det inte åt det heliga – humor som antagonism. Det skrattas med det – det är humor som sympati. Att skratta åt det heliga är både tillåtet och nödvändigt, men att skratta med det heliga är också fullt möjligt, och helig dårskap är en uråldrig del av de stora religionerna. Portalfigurer inom den islamiska sufismen drunknar i skratt, kärlek, vin och Gud. Aposteln Paulus talade om vikten för en kristen att vara en "dåre inför världen". Heliga dårar genom tiderna har gycklat med makten, och Paulus tankar om helig dårskap togs upp av Martin Luther, som dessutom presenterade skrattet som en kur mot melankoli.Ola Sigurdsons ambition i sin humorstudie är inte att själv vara rolig, men han bjuder på ett långt pärlband av fun facts – visste du att den romerske kejsaren Heliogabalus var den förste kände västerlänningen som roade sig med pruttkuddar? Främst tar han dock begreppet "humor" i bruk på avancerad filosofisk nivå. Den systematiska teologin saknar skarp gräns mot filosofin – och den systematiska teologen Sigurdson tar humor på allvar.Humor är en allvarlig sak – inte minst när människor antagonistiskt skrattar åt en förtryckande övermakt. De maktlösas antagonistiska humor blir en överlevnadsstrategi och ett vapen. Och att skämta aggressivt antagonistiskt uppåt har alltid varit snyggare än att göra det neråt. Det är inte bevisat att Jesus hade humor – det sägs aldrig i evangelierna att han skrattade – men hans förkunnelse kom underifrån och riktade sin kritik uppåt. Därför blev den lika farlig som satirisk humor kan vara i en diktatur.De första kristna betraktades verkligen som dåraktiga av omvärlden. Det speglas bland annat i den första kända avbildningen av Kristus på korset, satirisk romersk graffiti där han avbildas som åsna."Inkarnationen", skriver Sigurdson, "alltså Guds människoblivande i Kristus, är en absolut paradox och därför är kristendomen enligt filosofen och teologen Sören Kierkegaard den mest komiska av religioner". Jag tänker medan jag läser Sigurdsons storverk till studie, att Jesus kanske tog den aggressivt antagonistiska humorn i bruk genom att låta den vändas mot honom själv. Han gjorde sig till den som det skrattades åt. Så kanske var Jesus själv kristendomens första heliga dåre. Och kanske behövs fler heliga dårar som häcklar makten i vår tid. Kristendom, precis som humor, har aldrig klätt i makt. Den fungerar bara när den ägs av, och upprättar, de utskrattade och maktlösa.Maria Küchenförfattare och skribentLitteraturOla Sigurdsson: Gudomliga komedier – humor, subjektivitet, transcendens. Glänta produktion, 2021.

Ref.: P. Ambrosius Bantle ORC, Schondorf

2022. aasta oktoobris avaldas PARE personalitöö pädevusringi – mudeli, mille põhjal saab nii alustav kui mõningase ja ulatusliku kogemusega personalitöötaja (nii spetsialist kui juht) hinnata oma teadmiste ja oskuste taset. Möödunud kevadel aga sai mõttegrupp taas kokku ning pädevusring sai märkimisväärselt uuendatud. Neist muudatustest selles podcasti episoodis juttu teemegi. Külas on Telia personalidirektor ja PARE juhatuse esimees Ingrid Viinapuu ja personalijuhtimise õppejõud ja doktorant, PARE aseesimees ja Riigikantselei tippjuhtide kompetentsikeskuse juhataja Maria Kütt, kes mõlemad ka mainitud mõttegrupis mudelit muutmas olid.Lingid: Pädevusring: https://pare.ee/padevusring/2022. aasta pädevusringi tutvustav podcast: 36. saade https://pare.ee/loe-ja-kuula/podcastid/  2022. aasta pädevusringi tutvustav kohvihommik: https://www.youtube.com/watch?v=I_tLHGGtjlkMõnusat kuulamist!PARE podcast on ka Apple podcastis ja Spotifys podcastide all leitav. Märksõnadeks “Avameelselt inimeste juhtimisest‪”.Saatejuht: Kai Saard, PARE tegevjuhtHelisalvestus ja töötlus: Laur Lindmäe

Kapitelsmesse aus dem Kölner Dom am Gedenktag Maria Königin, Zelebrant: Weihbischof Ansgar Puff.

Fiebig, Sebastian www.deutschlandfunk.de, Morgenandacht

Gedenktag Maria Königin   Lesung aus dem Buch Jesaja (Jes 9, 1-6) Aus dem heiligen Evangelium nach Lukas (Lk 1, 26-38)   Lob dir Christus   Donnerstag, 22. August 2024 ________________________ Lesejahr: B II  Sprecher:  Marek Gierszał, Thomas Kycia Gesang: Dominikanerschola Ave Florum Flos Musik: Szymon Jakubowski, Tomasz Rojek OP (Lob dir Christus) Jingle: Haroun Sweis Foto: P. Adam Rokosz OP Grafik: Danuta Mikeska-Kycia Projektbetreuung: Thomas Kycia Kontakt: info@bibeltogo.de Mehr auf: https://bibeltogo.de Instagram: https://www.instagram.com/bibel_to_go/  Facebook: https://www.facebook.com/BibeltogoPodcast Bibel to go. Die Lesungen des Tages Die Lesungen und das Tagesevangelium Das heutige Evangelium vorgelesen Evangelium Tag für Tag Bibel zum Hören Tageslesungen Bibel online Jahreskreis

Grüße vom Strand, es geht weiter durch den Sommer mit unserem Interview mit Jean-Pierre Berchez, an das wir aus Folge 20 anknüpfen wollen. Maria vertieft mit ihm die Diskussion in die frühen Anfänge von Scrum in Jean-Pierres Leben. Hört rein, um weitere Einblicke und spannende Geschichten aus seinem beeindruckenden Erfahrungsschatz zu bekommen.“ +++ Zitate zur Folge “Sehr sehr viele von den bekannteren Persönlichkeiten kamen aus der Smalltalk Ecke: Patterns und Smalltalk.” “Wie ist unser Netzwerk entstanden? Das war kein Zufall” “Wir haben uns damals auf dem Java-Forum getroffen.” “Uta Kapp ist eine Persönlichkeit, die sich stark in einer Domäne ausgetobt hat, in der zu dem Zeitpunkt nur Männer unterwegs waren.” +++ Links zur Folge Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Unsere drei Hosts aus den Bereichen Agil, Lean und systemischer Organisationsentwicklung sind schon reisefertig und wollen euch im Sommer weiterhin mit Wissen für die Ohren versorgen. Im Sommer-Spezial gibt es ein kleines Interview für euch. Wer unser geheimer Gast ist, lüftet sich in der Folge. +++ “Der Scrum Day hat eigentlich nur als kleiner Slot gedacht.” “Die Teilnehmendenzahlen wachsen enorm, wir brauchten etwas größeres.” “Für mich war das ganz natürlich.” +++ Links zur Folge Was ist der Scrum Day? Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Die “Zusammen mehr Elefant”-Gastgeberinnen Alisa, Maria und Nadja blicken auf die erste Staffel ihres Business-Podcasts zurück und reflektieren über die Lernkurve, die sie während dieser Zeit durchlaufen haben. Erfahrt, wie das nebenberufliche Podcast-Projekt die Expertinnen aus den Bereichen Scrum, Lean Management und systemische Organisationsentwicklung verändert hat, welche ihre Lieblingsfolgen sind und ob eine zweite Staffel geplant ist. +++ Zitate zur Folge “Wer will das denn hören?” “Alles ist Content.” “Der Glaube an die Selbstwirksamkeit erwächst.” “Bei Trainings und dem Praxistransfer ist noch viel Luft nach oben.” “Wie heißt das mit dem S? Scrum? Kenn' ich nicht, bin ich jetzt blöd?” “Wie gehen wir das denn jetzt konkret an, gibt es da was?” +++ Links zur Folge Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Fyra essäer om lyriska bilder som kan uppfattas som klichéer men ruvar på oupptäckta hemligheter. Maria Küchen reflekterar över fjäderfän i dikten och avslöjar vilken vår allra mest poetiska fågel är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen i oktober 2018. Vilken fågelart förekommer oftast i svensk dikt? Jag tänker inte berätta det riktigt än. Den som skriver en bok eller gör en radioessä ska inte frestas att avslöja allt genast. Och den som gestaltar en fågel i skönlitteratur kan inte bara skriva ”fågel”. Den aktuella fågeln måste artbestämmas. Är det en gråsparv eller en havsörn, en sånglärka eller en struts? Läsaren måste få veta. Läsaren behöver få rätt associationer. Det här har jag ständigt påpekat när jag har handlett människor som vill utveckla sitt litterära skrivande inom ramarna för olika utbildningar och kurser. Skriv inte bara fågel, skriv vad det är för fågel! Så det är tur för den svenska litteraturen att Nils Ferlin aldrig råkade ut för mig som skrivarskolefröken. Då hade det stått ”gråsparv” eller ”pilfink” i stället för ”grå liten fågel” i en av hans allra mest mest älskade dikter. ”Inte ens en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist det finns på den andra sidan och det tycker jag nog blir trist. ” Så börjar Nils Ferlins dikt ”Inte ens” i samlingen ”Goggles” som gavs ut 1938. Frasen ”inte ens en grå liten fågel” är språkligt sett så mycket vackrare, så mycket mer böjlig och böljande, och den faller så mycket bättre in i diktens rytm, än en artbestämning av typen ”inte ens en pilfink”. Och inte heller när det gäller diktens betydelse och innehåll, dess tema, behöver jag någon artbestämning av Ferlins fågel, den i dödsriket frånvarande. Den är liten. Den är grå. Det räcker så. Kanske tillhör den inte ens någon särskild art. Den är livets oansenliga fågel, hoppet som kvittrar i snåren, anspråkslöst och oförtröttligt. Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Tillsammans med bland annat måne, stjärnor och rosor tillhör fåglarna poesins mest välanvända metaforer. Att fåglar har en central plats i poesi är inte så konstigt. De sjunger och de kan flyga, det är precis vad dikten också vill göra. Och när poeter söker bilder för existensen är fåglar metaforiskt brukbara ända till döds. När fåglar dör berövas de sin sång och sin flykt, precis som när en människa förlorar hoppet. Döda fåglar är ett omhuldat tema i svensk poesi. Svenska skalders dikter om döda fåglar är överraskande många. Det skriver Sten Hidal, professor emeritus i bibelvetenskap och ordförande i Tegnérsamfundet, i sin lekfullt spirituella och samtidigt noggrant underbyggda och strukturerande bok ”Fåglar i svensk poesi”. Harry Martinson skrev om en död sjömås, Margareta Ekström om en död entita, Niklas Törnlund om en lövsångare som spräckte skallen mot hans fönster, Göran Tunström om en blåmes som åts upp av katten, Olof Lagercranz döpte en hel bok till ”Den döda fågeln”. Även levande och döda örnar förekommer i poesin, men örnen tycks ha fallit ur modet bland diktare ungefär samtidigt som romantiken gjorde det. Jag gissar att de fascistiska ideologiernas fascination för örnar har bidragit till att skamfila örnens poetiska rykte. Som diktläsare kan jag ärligt talat bli trött på poesins fåglar överhuvudtaget, precis så som jag regelbundet tröttnar på måne, stjärnor och rosor – och sedan återupptäcker jag dem och återanvänder dem i mitt eget skrivande. Utnötta metaforer nöts ut av en anledning, de är oöverträffat brukbara. Fåglarna i svensk dikt är dock inte bara metaforer för existentiella tillstånd och skeenden. De är påtagliga varelser i egen rätt. Den svenska fågeldiktningens pionjär, Erik Axel Karlfeldt, använde dem ofta som årstidsmarkörer. Hos den samtida poeten Joar Tiberg är sångkaraktäristiken särskilt central. Men giganten i svensk fågeldiktning är Bengt Emil Johnson. ”Ingen annan poet har så många fågelarter som han” konstaterar Sten Hidal imponerat i sin bok. I Bengt Emil Johnsons verk eskalerar fågelintresset oavbrutet och han påstod själv att han tidvis ”förfåglades”. Blå kärrhökar, sädesärlor, talgoxar, koltrastar, ringduvor, oändliga mänger näktergalar, tranor, gökar, steglitsor, knipor, spovar, taltrastar, blåhakar, alla flyger de genom den svenska moderna dikten. Men vilken är diktens vanligaste? Det är inte näktergalen, inte duvan, inte svanen. Inte heller är det någon mytologisk fågel – varken artonhundratalsromantikern Atterboms fågel blå, Ferlins lilla grå fågel eller den rätt så ymnigt förekommande Fågel Fenix. Den vanligaste fågeln i svensk poesi är i god ordning artbestämd. Att skalder artbestämmer fåglar har överhuvudtaget blivit allt vanligare i Sverige det senaste seklet. Jag föreställer mig att det är en frukt av sekularismens förkärlek för det vetenskapliga, det i sak korrekta. Precis som samtidens skrivarkursfröken tycker även sekularisten att det är viktigt att vi vet exakt vilken fågel vi talar om, inte bara på biologilektionen utan även i dikter. Det är helt enkelt alltid viktigt att veta i stället för att gissa, drömma eller tro. Vetandet i sig har ett värde, alltid, överallt. Den som bara säger ”en grå liten fågel” tycks inte ha fullständigt klart för sig vad hon talar om. Den som säger ”pilfink” ”gråsparv” eller ”lövsångare” har däremot på fötterna, vetenskapligt såväl som poetiskt. Långt fler män än kvinnor tar plats bland skalderna i ”Fåglar i svensk poesi”. Och jag blir då förstås också nyfiken på om det också är vanligare att män än kvinnor artbestämmer fåglar när de diktar? Kanske, kanske inte. Finlandssvenska Solveig von Schoultz verk har en varierad fågelvärld där läsaren bland annat möter en sandbadande orrhöna. Den allra vanligaste fågeln i åtminstone rikssvensk dikt tycks dock Solveig von Schoultz aldrig ha skrivit om, KRÅKAN. Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel Kråkan är den svenska poesins favoritfågel. Nästan varje diktare som överhuvudtaget nämner någon fågelart, har med kråkan. Det skulle jag inte ha gissat. Av alla fåglar vår fauna rymmer, varför just kråkan?! Professor Sten Hidal, som ligger bakom avslöjandet, sliter med frågan och kommer fram till att kråkan just i sin alldaglighet innebär en poetisk utmaning. Kan det verkligen bli stor dikt av något sådant som en kråka? Inte en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, utan en stor grå oromantiskt intelligent fågel som kraxande rotar i sopkorgar och stjäl andra fåglars ägg? Lennart Sjögren har i sin dikt ”Världskråkan” gjort kråkan till en symbol för hela mänskligheten. Harry Martinson har beskrivit kråkan som ”hård och grå som en dammig sko”, Staffan Söderblom har kallat henne ”landskapets gånggärn” – hon finns egentligen ingenstans, men i nära anslutning till nästan allt. Och jag tänker att precis så är det ju också med dikten. Själva poesin kan liknas både vid en grå liten fågel som sjunger på grönan kvist, en skränande äggtjuv och det som fattas oss i dödsriket. Ett liv helt utan dikt, ett liv helt utan fåglar, är inget liv. Maria Küchen, författare Litteratur Sten Hidal: Fåglar i svensk poesi, Norma 2018.

Wer trägt denn nun die Verantwortung für meine Weiterbildung? In dieser Episode tauchen wir in die Fragen rund um Erwartungshaltungen zum Thema Weiterentwicklung ein. Was “schulden” uns unsere Führungskräfte? Wo endet ihre Verantwortung und wo beginnt unsere eigene? Und wie weit sollten Arbeitgeber in die Entwicklung ihrer Mitarbeiter investieren? Wir diskutieren, was es bedeutet, wenn gesagt wird: „Das ist doch der Job von HR!“ – und ob es fair ist, unsere Weiterbildungsbedürfnisse vollständig der Personalabteilung zu überlassen. Außerdem sprechen wir darüber, für wen wir uns eigentlich weiterbilden – sind es unsere eigenen Ambitionen oder die Erwartungen des Arbeitgebers? Vielleicht könnten wir alle mehr erreichen, wenn wir uns selbst in den Mittelpunkt unserer Weiterentwicklung stellen würden. Und obendrauf: noch ein paar Gedanken von uns als Trainerinnen aus den Fachrichtungen Lean Management Scrum und systemische Organisationsentwicklung. +++ Zitate zur Folge “Eigentlich reicht's doch.” “Was ist eigentlich HR? Tut sich da der Himmel auf und landet da dann ein Raumschiff?” “Die Firma schuldet mir doch etwas, schließlich komme ich jeden Tag hier her und verbringe meine Zeit hier.” +++ Links zur Folge Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

“In der letzten Folge hat Maria einen wichtigen Wendepunkt in ihrem Verständnis von Transformationen geteilt und wir haben die ersten Schritte in das Thema Haltungsebenen unternommen. Diese Woche knüpfen Alisa, Nadja und Maria daran an und beleuchten, wie Führungskräfte ihre Organisationen unterstützen können, um am Markt zu bleiben, und welche Rolle Führung in Transformationen spielt. Maria erklärt das Konzept des Wertetargets und wie es zur erfolgreichen Navigation durch Veränderungen beitragen kann. Erhaltet professionelle und einzigartige Einblicke, während die drei Expertinnen aus den Bereichen Lean, Scrum und systemische Organisationsentwicklung ihre Erfahrungen und Perspektiven teilen.” +++ Zitate zur Folge “Da braucht dich nur einer schieß angucken und zack, bist du wieder rot.” “Lernen heißt noch nicht Entwicklung.” “Lean spricht mehrere Haltungsebenen gleichzeitig an” +++ Links zur Folge Spiral Dynamics - Leadership, Werte und Wandel: Eine Landkarte für Business und Gesellschaft im 21. Jahrhundert Tribal Leadership: Leveraging Natural Groups to Build a Thriving Organization Haltung erweitern Karen Eilers Michael Münch Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Många har frågat sig om eller till vilken grad Charles och Anne Lindbergh var nazister. Intressantare är att se hur enkelt det fascistiska tänkandet sprider sig, menar Maria Küchen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-03-30.Amerikanskan Anne Morrow Lindbergh var pilot, kritikerhyllad bästsäljande författare och mamma till sex barn. Fem av dem fick leva till vuxen ålder. En av hennes söner mördades när han var två år.Hennes man var sällan hemma. Hans yrke och hans rastlöshet lockade honom ut på ständiga resor världen över. Förutom äktenskapet i USA med Anne, hade han sju barn med tre olika kvinnor i Europa.Anne Morrow Lindbergh dog 2001 och blev nästan hundra år. Flera av nittonhundratalets stora omvälvningar i västerlandet speglades i hennes liv. Kvinnans frigörelse, massmediernas framväxt och ökande inflytande, USA:s uppgång och fall som nation – och nazismen.Var Anne Morrow Lindbergh nazist? Var hennes man nazist? Många har ställt frågan. Bland annat den amerikanske romanförfattaren Philip Roth och den New York-baserade svenske journalisten Lennart Pehrson.2004 publicerade Roth en roman i ämnet, ”Konspirationen mot Amerika”. Och Lennart Pehrson gav år 2017 ut ”Historien om Charles A Lindbergh – från Jesus till Judas”. Det är en mycket grundlig, omfattande och intressant biografi över Annes man, flygpionjären Charles Lindbergh junior.1927 skrev Lindbergh historia när han blev den första som korsade Atlanten i ett flygplan. Eller var han verkligen först?Redan 1919 hade två britter flugit över norra Atlanten. De startade från Newfoundland och landade föga glamouröst sexton timmar senare på en irländsk mosse. Deras namn, Jack Alcock och Arthur Whitten Brown, är det få som minns idag. Charles Lindberghs flygning från New York till Paris åtta år senare gjorde honom däremot till världsstjärna.Förgäves försökte han värja sig. Kanske var han västvärldens första globala superkändis, första offret för den offensivt växande medieindustrins sensationslystnad och personfixering.1932 kidnappades och mördades hans och Annes tvåårige son. En tysk immigrant, Bruno Hauptmann, greps, dömdes och avrättades för dådet. Rättegången mot Hauptmann blev så att säga meta-medial. ”Det var något helt nytt”, skriver Lennart Pehrson, ”att journalisterna på plats även rapporterade om sig själva, om hur många de var, om sina arbetsmetoder”.Charles och Anne Lindbergh förlorade chansen till ett privatliv. Men värre var det nog att Charles Lindbergh så småningom förlorade sin heder.Charles Lindbergh avskydde kommunismen och han engagerade sig politiskt för att till varje pris hålla USA utanför andra världskriget. När han besökte USA:s Berlinambassadör 1938 fick han ta emot Tyska örnens orden, en civil hedersmedalj, av pilotkollegan riksmarskalk Hermann Göring. Anne Morrow Lindberg kastade en snabb blick på medaljen och konstaterade att den skulle bli Charles Lindberghs ”albatross”. Hon syftade på en känd 1700-talsdikt av Samuel Taylor Coleridge, där en sjöman skjuter en albatross som fört tur med sig, drar olycka över sin besättning och tvingas bära den döda fågeln runt halsen som straff. Charles Lindbergh samarbetade med Henry Ford, bilindustrimagnaten som kanske är mest känd för att ha uppfunnit det löpande bandet, men Ford var också grov antisemit. En annan av Lindberghs mentorer och inspiratörer var transplantationskirurgen Alexis Carrel, som 1912 hade fått Nobelpriset i medicin. I sin bok ”Den okända människan”, utgiven på svenska år 1936 av Bonniers, propagerade Carrel för att vetenskapen skulle skapa ”intelligenta, kraftiga, moraliskt sunda människor”.Rashygien skulle tillämpas för att främja den vita rasen. Kvinnor skulle koncentrera sig på att föda och fostra barn. De ”abnorma”, de som hindrade den normala människans utveckling, skulle snabbt och smärtfritt gasas ihjäl.I Sverige fick Carrels bok utförliga recensioner, i både Dagens Nyheter och Aftonbladet. Recensenterna uttryckte inga invändningar mot idén om rashygienisk ihjälgasning.Boken sålde mycket bra och trycktes i flera nya upplagor. I ett sådant idéklimat levde och verkade Charles Lindbergh.En religiöst färgad tro på teknik och vetenskap, förakt för det annorlunda och främmande, skräcken för att dras in i ett nytt världskrig – i USA löpte allt detta samman i brokig och heterogen rörelse, America First, där Lindbergh blev en frontfigur.Och om han hade velat, hade han möjligen kunnat bli USA:s president. I Philip Roths roman ”Konspirationen mot Amerika”, blir han det. Han slår ut Franklin D Roosevelt i presidentvalet 1940. Resultatet blir ett samhälle där fascismen tar över.Det går inte till inte som i Hitlers Tyskland – inget statligt fascistiskt våld, inga brunskjortor och militärmarscher, inga hakkors. Det är som att det inte behövs. I stället sipprar fascismen sakta in och genomsyrar som ett slags tändvätska. Den framstår faktiskt som rimlig, människovänlig och demokratisk, tills allt tar fyr och pogromerna börjar.Var Charles och Anne Morrow Lindbergh nazister? Lennart Pehrson är försiktig med att antyda det. Han understryker också att Charles Lindberghs ställningstaganden ofta gjorde Anne olycklig. Roths dom är hårdare. Han citerar Charles Lindberghs dagbok, där Lindbergh skriver om behovet av att ”skydda oss själva mot främmande raser och mot inblandning av underlägset folk.” Roth citerar också Anne Morrow Lindbergh, som efter Berlinolympiaden 1936 skrev om ”den strängt puritanska åsikten som råder där hemma om att diktatur med nödvändighet måste vara något ont” och om den ”självklart mycket starka judiska propagandan i de judiskägda tidningarna.”Vem är nazist? Kanske är det mer fruktbart att fråga VAD nazism och fascism är. Det är en människosyn och en världsbild som gradvis sipprar in och genomsyrar våra samhällen och våra tankar. Lögner och rykten förvandlas till något som ”alla vet”, till alternativa fakta. Värnandet om medmänskliga kärnvärden förvandlas till något ”puritanskt”, till ”politiskt korrekthet”.Ihjälgasning av dem som anses hindra en sund utveckling börjar ses som normalt och rationellt. Löpande band-principen användes så småningom inte bara vid biltillverkning. Den tillämpades i nazisternas förintelseläger.Men motviljan i USA mot Charles Lindberghs grumliga politiska sympatier var utbredd. Nationens Jesus, som hade stått för utvecklingstro och framtidshopp, blev en Judas, som det heter i undertiteln till Lennart Pehrssons bok. En brun skugga faller över piloterna Charles och Anne Morrow Lindberghs insatser i flyghistorien.Där var de banbrytare. De flög världen över, de kartlade nya rutter, och Anne skrev. Hennes fackböcker från trettiotalet om flyg, ”Norröver till Orienten” och ”Hör, vinden!”, prisbelönades och lovsjöngs. Efter andra världskrigets slut reste hon runt i Europa, och publicerade sedan artiklar om krigets förödelse och Europas förväntningar på framtiden i tidskrifter som Harper's, Life och Reader's Digest.När hennes man som tjugofemåring gjorde sin flygning från New York till Paris, då låg världen och framtiden för USA:s fötter. Charles Lindbergh blev aldrig president och USA blev ingen fasciststat. Men år 2017 – nittio år efter pionjärflygningen över Atlanten – i ett USA som tycks ha sina glansdagar bakom sig, dammade president Donald Trump av Lindberghs isolationistiska trettiotalsslogan och började upprepa den som ett mantra: America First.Maria Küchen, författare och kritiker LitteraturLennart Pehrson: Historien om Charles A Lindbergh – från Jesus till Judas. Albert Bonniers förlag, 2017.Philip Roth: Konspirationen mot Amerika. Översättare Hans-Jacob Nilsson. Albert Bonniers förlag, 2005.

Författaren G K Chesterton kallades paradoxernas furste. För Maria Küchen är han en långvarig samtalspartner, som hon ofta grälar med. Men i paradoxen möts de. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången 2020.Helt och hållet världsliga människor kan aldrig förstå världen.” Så skrev författaren G K Chesterton i boken ”Ortodoxi” från 1908. Femtio år senare, i sin bok ”Tröstens villkor”, skrev filosofen och författaren Ingemar Hedenius att ”inga religiösa samfund, som vill vinna intellektuella personers förtroende, kan i våra dagar avstå från hjälpen av någon sorts filosofi.”Hedenius var brinnande ateist. Chesterson var lika brinnande kristen. De möttes aldrig, men de symboliserar polerna i ett spänningsfält där den moderna debatten om rationalism och religion började på 1800-talet och fortsätter obruten in i vår tid. Mycket i ”Ortodoxi” kunde lika gärna ha formulerats idag. Chestertons sprudlande kvickhet påminner om Oscar Wilde. Ändå har jag inte riktigt förstått varför jag ständigt återvänder till honom. Redan i sin egen tid sågs han som konservativ och som en udda fågel och han är långtifrån oproblematisk. Hans reaktion mot Hitlers maktövertagande och nazismens rasteorier var visserligen direkt och stark. Det borde i konsekvensens namn inte finnas minsta stråk av antisemitism i Chestersons tankevärld, men hans skönlitterära böcker innehöll karikatyrer av judar som giriga kommunister. Antisemitism är ett urgammalt och utbrett drag i västerländsk kultur generellt. Dess udd bröts 1945. Till dess var det acceptabelt bland européer att driva med judar. Vi glömmer det gärna idag, men Chesterton påminner mig. Han har kallats paradoxernas furste. Trots sin konservativa hållning, vände han ut och in på konventionella synsätt med paradoxen som vapen.Att inte tro på Gud, hävdade skeptiker som Hedenius, är att bejaka förnuftet. Gudstro är irrationellt och därmed förkastligt. Mot detta hävdar Chesterton det meningslösa med att tala om förnuft och tro som motsatser. Även förnuftet är en fråga om tro, skriver han. Det kräver av oss att vi tror oss om att vara något mer än förvirrade apor.Hans tilltro till förnuftet innebär något annat än en ateistisk materialism, vars slutstation blir att människans fria vilja ogiltigförklaras. Chesterton, som föddes 1874, var ateist i ungdomen. Hänfört slukade han andra ateisters skrifter. Och just dessa skrifter sådde, som han uttrycker det, ”det första vilda tvivlet på tvivlandet självt”. Kristendomen ansågs hindra människor från att söka glädje. Samtidigt ansågs den skapa irrationell lycka. Den berövade människor deras frihet, hävdade samma materialister som förnekade den fria viljan. Kristendomen var för fredligt fåraktig och för krigiskt blodtörstig. Den tilltalade dåraktiga kvinnor och den var kvinnofientlig. De kristna var för lyckliga och för olyckliga. Den unge Chesterton fick inte ihop det – tills en ljudlöst blixt i hans huvud vände på allt. Kristendomens själva kärna, insåg han, ligger i konflikten mellan motsatta lidelser, i paradoxen. ”Den som förlorar sitt liv skall vinna det.” ”Genom död till liv.” ”De sista skall vara de första.” Paradoxen är inte metaforisk: En människa i dödsfara måste kämpa för sitt liv genom att sätta det på spel. ”Sekularitetens dubbla attack”, skrev Chesterton, ”har kastat ljus över tron.”Jag håller verkligen långtifrån alltid med honom. Att läsa honom är inte självbekräftande. Det är en dialog på gränsen till gräl. Han är inte alltid exakt. Han skriver om ”buddhismen” men menar den yngre teosofin, en västerländsk lära inspirerad av buddhism och hinduism som vann mark i Europa och USA under hans samtid. Men i vår tid, när det ofta presenteras som filosofiskt rationellt att inte tro på Gud, fascinerar det att en person så till den grad filosofiskt tänker sig fram till en kristen tro. Även en ateist borde kunna gilla det. Särskilt som Chesterton upptäcker en kärna av ateism mitt i det kristna mysteriet:”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Enligt två av Bibelns fyra evangelier var det Jesus sista ord på korset innan han dog. ”Det var inte vid korsfästelsen som jorden skakade och solen slocknade på himlen”, skriver Chesterton, ”utan vid ropet från korset – ropet som förkunnade att Gud hade övergett Gud. Låt nu … ateisterna själva – fastän det är för svårt att uttrycka i ord – välja en gud. De kommer bara att finna … en enda religion i vilken Gud för ett ögonblick tycks vara ateist.”Att omutligt tänka sig fram till en ståndpunkt för eller emot Gud, leder kanske till sist ohjälpligt in i paradoxen. Det slår mig när jag läser Chesterton, men också när jag läser 1900-talsateister som Ingemar Hedenius och norrmannen Arnulf Øverland.Øverland kallade kristendomen för ”den tionde landsplågan” och friades med nöd och näppe från ett hädelseåtal. ”Jag har aldrig gillat kristendomen”, konstaterade han ofta frankt, och vände på Jesus ord i sin vrede mot nazismen: Förlåt dem inte, ty de vet vad de gör.Man skulle inte gissa att en människa med den inställningen skrev psalmer. Men i den norska psalmboken finns följande rader av Øverland: ”Vår dag är kort. Vår ångest stor vid tidens öppna grind. O Gud. Finns här en sorg på jord som inte ock är din?”Hans vrede mot kristendomen har kallats profetisk snarare än religionskritisk. Och Ingemar Hedenius skrev år 1963 i diktsamlingen Nog finns en dag:”Gud är min broder och lika skuldbelastad som jag Hans öga världen, rösten kosmos – ogripbar i sin sorg”.Ateister skriver psalm och dikt om Guds sorg. En kristen beskriver Gud som ateist. Det betyder inte att Hedenius och Øverland var garderobskristna som trodde på Gud och Jesus egentligen. Lika lite var Chesterton ateist egentligen. Paradoxens gnistor ska inte användas för att fösa in människor i fållor där de inte vill befinna sig och inte hör hemma. Men kanske särskiljer dessa flyktigt gnistrande paradoxer livets strukturer från naturlagarna som styr döda ting. Och kanske särskiljer de människans fria inre liv från de helt konsekventa och förutsägbara tankekonstruktioner som kännetecknar både fundamentalistisk religiositet och fundamentalistisk rationalism. Vi människor är varken konsekventa eller förutsägbara. Vi är komplext motsägelsefulla och paradoxala. Troligen är det därför jag fortsätter att dras till G K Chestersons bok ”Ortodoxi”, för att paradoxen är hans drivkraft. Ortodox är han minst av allt, och han bekräftar vad jag alltid har anat: Ett tankearbete är inte fullbordat när allt stämmer med allt annat. Det fullbordas, men bara flyktigt, i paradoxens gnista.Maria Küchen, författare och kritiker

In dieser Folge teilt Maria einen wichtigen Wendepunkt, der ihren Blick auf das Wirken oder Nicht-Wirksam-Werden von Transformationsvorhaben nachhaltig verändert hat. Warum scheint es einigen Organisationen leichter zu fallen und anderen so viel schwerer? In dieser Folge wagen Alisa, Nadja und Maria den Start in das Thema Haltungsebenen und was es braucht, um das, was wir für möglich halten, um neue Optionen zu erweitern. Eine Folge für Hartgesottene, die bereit sind, ihr eigenes Lösungsvolumen kritisch auszumessen. +++ Zitate zur Folge “Ich weiß doch, wie es geht, wieso macht denn hier keiner mit?” “Es gibt keine Abkürzung. Du musst durch alle Phasen durch. Und alle bleiben erhalten.” “Willst du uns etwa damit sagen, dass das alles was mit uns selbst zu tun hat? Das kannst du doch jetzt nicht machen.” “Ich weiß, warum du da in den Widerstand gegangen bist, ich hätte es auch gemacht.” “Meine Erwartung an Führung habe ich da nicht wieder gefunden, allerdings ist diese Erwartungshaltung meine.” “Was wären wir nur ohne den Scrumday? Wir wären da, aber nicht hier gemeinsam” +++ Links zur Folge Haltung entscheidet - Martin Permantier Haltung erweitern - Martin Permantier Haltung entscheidet Scrumday Ralf Tauscher Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Nach unserem Cliffhanger und Absprung von unserer Folge Rund ums agile Arbeiten, schauen wir in dieser Folge mit der Lupe auf die beliebteste Praktik, um Agilität umzusetzen: das Scrum Rahmenwerk. Bekannt ist es, ja, aber wurde es immer als gut befunden? Und was würde “gutes Scrum” eigentlich bedeuten? Was es außer der 3-5-3-3 noch zu gutem Scrum braucht und wie Lean und Systemisches Cosching hier mit hineinspielen, das besprechen wir in dieser Folge. +++ Zitate zur Folge Die 5 Events sind der Kern, der Herzschlag. Sollte der Scrum Master auch bisschen systemisch Zeug lernen? Ja, bitte. Wir fragen uns, welchen Zweck soll denn das Ganze hier erfüllen. In vielen Unternehmen ist es so, dass die Leute, die früher Projektleitung gewesen sind, heute dann die Product Owner sind und du immer die gleichen üblichen Verdächtigen dabei hast. Fußball ist Fußball, die Teams spielen alle nach den gleichen Regeln, aber manche Teams gewinnen mehr als andere und das liegt dann an den Taktiken. Wenn man die Ananas von einer Pizza Hawaii runter nimmt, ist es eine Schinkenpizza, nicht dass der Eindruck entsteht, ich kenne mich mit Pizza nicht aus. +++ Links zur Folge Scrum Framework Poster Scrum Framework Video Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Wir steigen ab. Tiefer in den Kaninchenbau der Agilität hinein. Alisa führt uns zurück zu den Ursprüngen des agilen Manifests. Wir beschäftigen uns mit der immer wiederkehrenden Frage: Wann befinden wir uns im komplexen Bereich bei Projekten? Alisa stellt Maria und Nadja vier Dimensionen von zwei Professoren vor, die die beiden während einer Studie 2007 aufgestellt haben. Begib dich gemeinsam mit uns auf eine Expedition ins agile Arbeiten. Entdecke die Parallelen zum Lean Management und wie der systemische Ansatz einen Rahmen spannt. +++ Zitate zur Folge “Agilität und Lean haben für mich auch das Potential auch gesellschaftlich voran zu kommen.” “Eine Organisation reift so weit wie ihre Führung.” “Agiles Arbeiten braucht Zeit es zu erleben.” “Dieses Transparent machen, okay, ich geb's zu, das haben wir nicht erfunden.” “Der Prozess bleibt, die Notwendigkeit geht.” +++ Links zur Folge agiles Manifest “Reinventing Project Management” - Aaron J. Shenhar, Dov Dvir Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Wie Führende & Unternehmende das Hamsterrad nachhaltig verlassen können - Interview mit Maria Kämper Beate-Maria Kämper arbeitet seit 15 Jahren als Therapeutin, Seminarleiterin und Mentorin Göthert-Methode zertifiziert in eigener Praxis in Hannover. Davor war sie 16 Jahre als Rhythmik-und Musikpädagogin in den verschiedensten Institutionen tätig. Für Beate-Maria Ist es eine erfahrene Gewissheit, dass ein Bewusstsein für das Feinstoffliche für die Zukunft des Menschen eine wichtige Grundlage ist.   Nach 22 Jahren der Selbsterfahrung, 15 Jahren Berufstätigkeit, habe ich genug Erfahrungen gesammelt, um sagen zu können, dass ein gesunder Feinstoffkörper DIE Grundlage für eine sehr gute Lebensqualität ist. Unabhängig von äußeren Umständen ist es möglich, innere Ruhe, Power, Zuversicht, Lebensfreude in sich zu erleben und inspiriert sein Leben und seine Arbeit zu gestalten. Meine Passion ist es, dies vor allem Führungskräften, Unternehmenden , selbstständig Tätigen weiter zu geben, da ich es als eine wichtige Aufgabe erachte, Menschen zu unterstützen, die etwas kreieren, gestalten wollen und Verantwortung übernommen haben. 3 Tipps für Dich: Kümmere Dich in jedem Fall um deinen Feinstoffkörper Identifiziere Dich nicht mit belastenden Gedanken und Emotionen Sei jeden Tag dankbar, dass Du den neuen Tag erleben darfst.   Kontakt zu Beate-Maria Kämper Beate-Maria Kämper Königstr.30 30175 Hannover 0511-48 977 907/ 0176-58384140 info@feinstoffpraxis-kaemper.de www.feinstoffpraxis-kaemper.de   ☀️☀️☀️ Lebe auch Du erfüllt und finanziell frei - nutze dazu gern mein vielfältiges Angebot:  ☀️Stell dir vor, es gibt eine Welt in der du frei, gesund und unabhängig leben kannst .... Stell dir vor, es ist möglich Freiheit, Liebe und Licht zu teilen  ....  Werde ein Teil davon https://www.amatabayerl.de/freedom-love-community/  ☀️ erfüllt & frei leben - Inspiration für mehr Zeit, mehr Geld, mehr Lebensqualität:  https://t.me/erfuelltundfrei ☀️ cashflow https://t.me/+4-avx8ZXdBMyMTQy ☀️ natürlich gesund & forever fit https://t.me/+Ws0-tACfekZKje69 ☀️ Paraguay Freunde https://t.me/+TV9bfAWYyZJmN2Ri    ☀️ Freedom-Session - wenn Du es satt hast, allein in Deinem Business unterwegs zu sein, schwankende Einnahmen Dich nerven oder Du einfach mehr willst und bereit bist, was zu verändern, dann buche Dir eine kostenfreie Freedom Session mit mir oder jemanden aus meinem Team. Da schauen wir dann ganz genau, wo Du momentan stehst und was es braucht, um für Dich und Dein Business endlich etwas positiv zu verändern: Call mit Amata  https://calendly.com/win-system/call-mit-amata ☀️ FB-Gruppe Finanzielle Freiheit für Powerfrauen https://www.facebook.com/groups/499454611618735 ☀️ Kostenfreier 4-Schritte-☀️ Bücher und E-Books https://www.amatabayerl.de/buch-autor...  ☀️ Homepage https://www.amatabayerl.de  ☀️ Leben in Fülle Newsletter https://www.amatabayerl.de/newsletter/  ☀️ Instagram https://www.instagram.com/erfuellt_und frei Ich freue mich auf Dich  in Love  Deine Amata Intromusik: Your Love - Atch Free Music Archive - CC BY

Under våren har sexuellt våld i den franska filmindustrin debatterats intensivt och kvinnor i branschen vittnar om en miljö där övergrepp accepteras. Varför har metoo-protesterna fått ny kraft? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För en knapp vecka sedan tillsatte det franska parlamentet en kommission som ska utreda sexuellt våld inom kultursektorn, skådespelaren Gérard Depardieu ska ställas inför rätta, anklagad för våldtäkt och vittnesmålen om sexuella övergrepp i filmvärlden haglar i medierna. Varför händer det just nu? Samtal med Sveriges Radios Sydeuropa-korrespondent Marie Nilsson Boij.OM PODDEN ”WHO TROLLED AMBER HEARD”2022 pågick förtalsrättegången mellan exmakarna Johnny Depp och Amber Heard inför hela världen och sociala medier var sprängfulla av giftiga kommentarer om rättstvisten. När rättegången avslutades ansågs båda vara skyldiga, allt slutade med en förlikning och Amber Heard betalade en miljon dollar till Johnny Depp. Men hur var det egentligen med attackerna mot Amber Heard i sociala medier? I podden ”Who trolled Amber Heard” hävdar journalisten Alexi Mostrous att det var betalda nättroll och botar som låg bakom delar av kampanjerna och det finns spår som leder till Saudiarabien. P1 Kulturs Emma Engström har lyssnat och reder ut.MÖT DEN MAROCKANSKA FILMSKAPAREN ASMAE EL MOUDIRDokumentären ”The Mother of all lies” hade premiär på Cannes-festivalen 2023 och regissören Asmae El Moudir – ett löfte inom marockansk film – vann priset för bästa regi i sektionen Un Certain Regard. På fredag har den premiär i Sverige och i ”The mother of all lies” återskapar Asmae El Moudir sin uppväxt, med hjälp av sina äldre släktingar och en uppbyggd miniatyrvärld. Björn Jansson har mött regissören för att höra mer om filmen där den drygt 80-åriga motsträviga farmodern är huvudkaraktären.NYTT NORSKT MUSEUM SLÅR UPP PORTARNANicolai Tangen är en av Norges rikaste personer, han har tjänat miljarder på sin investeringsfond. Samtidigt har han byggt upp världens troligen största samling av modern nordisk konst från 1900-talet. På lördag öppnar ”Kunstsilo” och Jens Möller har träffat Nicolai Tangen, som berättar hur det kom sig att han satsat så mycket pengar på konst och varför han bestämde sig för att skänka samlingen till hemstaden Kristiansand.OBS ESSÄ: DRÖMMARNA I NAZITYSKLAND FÖRUTSÅG FASAN SOM VÄNTADEDen här veckan handlar OBS om drömmar och idag är det författaren Maria Küchen som tittar närmare på väldigt speciella drömmar från en speciell tid och plats i historien, nämligen i Tyskland 1933–1939.Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

Klassikaraadio on kultuuripealinnas Tartus festivalil Balti & Eesti Muusika Päevad, mille fookuses on Baltimaade uusim helilooming.

In der aktuellen Episode von ‘Zusammen mehr Elefant' teilt Nadja ihre Erfahrung über die 5S-Methode zur Arbeitsplatzoptimierung gemeinsam mit Alisa und Maria. Die drei reflektieren, wie sie als Grundlage für Verbesserungen jenseits von Fertigungsbereichen dienen kann. Basis ist wieder mal eine Community-Anfrage, die darauf abzielt, dass 5S mehr als nur eine Methode ist und wie sie sich darüber hinaus entwickeln kann. Steigt mit ein in ein Thema, das sehr stark an die Vorgehensweise von Mari Kondos “KonMari”-Methode erinnert. Erfahrt, wie die Einführung von Lean über 5S hinausgeht und wie sie richtig umgesetzt werden kann, während die drei Expertinnen aus den Bereichen Lean, Scrum und systemische Organisationsentwicklung ihre Perspektiven zu dem Thema teilen.“ +++ Zitate zur Folge “Mein Lieblingsbeispiel zur Erklärung von 5S ist immer die Vorgehensweise von Mari Kondo.” “Es gibt so viele tolle Sachen, die es in Lean gibt, die meinen Scrum Teams helfen würden.” “Nach zwei Kindern hat ist Mari Kondo auch nicht mehr so streng mit sich” “Wie fühlt es sich für dich an, wenn du im Flow bist? Es wird sichtbar, was man schafft.” +++ Links zur Folge Autopoesis - Clemens Dachs Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

In der neuesten Folge von ‘Zusammen mehr Elefant' reflektieren Alisa und Maria ihre Erfahrungen von einer kürzlich besuchten Lean-Konferenz gemeinsam mit Nadja. Sie diskutieren die Herausforderungen, wenn Lean Management auf kurzfristige Kosteneinsparungen fokussiert wird, welcher Konflikt sich daraus ergibt und was passieren muss, um Menschen aktiv zu Verbesserungen einzuladen. Sie beleuchten kritisch, wie Lean oft in die falsche Ecke gestellt wird und welche Fallen es bei der Einführung von Lean gibt, basierend auf einer Community-Anfrage. Begebt euch auch diese Woche in einen Deep Dive mit unseren drei Expertinnen aus den Bereichen Lean, Scrum und systemische Organisationsentwicklung und erfahrt, was gutes und nachhaltiges Lean ausmacht. +++ Zitate zur Folge “Ich kenn das ja, da wird Scrum in freier Wildbahn ausprobiert und da gibt es das ein der andere Missverständnis.” “Du kannst sofort anfangen zu arbeiten.” “Viele denken immer, Standards sind Handschellen und rauben Kreativität.” +++ Links zur Folge Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 +++ Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

In der aktuellen Episode von ‘Zusammen mehr Elefant' erforschen Alisa, Maria und Nadja das faszinierende Thema der hierarchiefreien Organisationen und den Weg zur Verbesserung der Zusammenarbeit durch eigene Prinzipien. Sie präsentieren ein Fallbeispiel und diskutieren, wie Organisation ihre eigenen Prinzipien definiert und umgesetzt hat, um effektive Zusammenarbeit zu fördern. Taucht mit ein und erfahrt, welche Anekdoten die drei Expertinnen aus den Bereichen Lean Management, Scrum und systemische Organisationsentwicklung noch so teilen. +++ “Leute von der Industrie würden jetzt sagen, wer Visionen hat, sollte zum Arzt gehen.” “Kommt jemand an die Grenzen in seinem Bereich, hat die Person der Verantwortung, sich Hilfe zu suchen.” “Menschen mit einem inneren Orientierungsrahmen, können sich leichter an Eigenverantwortung und an neue Umstände gewöhnen.” “Selbstentwicklung muss von alleine passieren.” +++ Links zur Folge Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Reinventing Organisations - Frederic Laloux Leading Change - John Cotter +++ Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Herzlich willkommen zu einer weiteren Herzblutfolge von “Zusammen mehr Elefant.” In Folge 9 dreht sich alles um Vertrauen und dessen Bedeutung für Menschen in Transformationsprojekten. Wir teilen persönliche Erfahrungen aus den Perspektiven von Scrum, Lean-Management und systemischer Organisationsentwicklung. Erhalte Impulse, wie Du Vertrauen und Resilienz stärken und Blockaden aufweichen kannst. Erhalte Praxistipps, die dich inspirieren sollen, eigene Lösungsansätze in schwierigen Situationen zu finden. Dir hat die Folge gefallen? Empfehle die Folge den Menschen, denen Du Vertrauen schenken möchtest! Teile Sie mit Kollegen und Freunden! Einer reicht! “If just one person believes in you Deep enough, and strong enough, believes in you Hard enough, and long enough before you knew it Someone else would think, if he can do it, I can do it. Making it..” aus Song “Just One Person” | Snoopy!!!The Musical. Produced by Larry Grossman & Jim Ed Norman Gemeinsam können wir Veränderungen bewirken und eine Vertrauensrevolution in Transformationsprojekten starten! Also - Play-Button drücken und gemeinsam mehr vom Elefanten entdecken! Klicke auf den Abonnieren-Button, um keine Folgen mehr zu verpassen. +++ Links zur Folge The Willpower Instinct - Kelly McGonigal Ph.D. - Das Buch, das Alisa nicht mehr einfallen wollte.

Boston Globe senior opinion writer and columnist Kimberly Atkins Stohr joins us to share more about the life and impact of Maria K. Stewart, the first Black female published political writer. Then, Boston historian and journalist Dart Adams joins us to share more about Black leaders and landmarks in Boston's history that need recognition. 

Willkommen zur achten Folge von ‘Zusammen mehr Elefant', wo wir uns der häufigen Frage widmen: Warum scheitern Transformationen? Wir gehen über die oberflächlichen Antworten hinaus und tauchen tief in die Materie der Organisationsentwicklung ein. Entdeckt gemeinsam mit Alisa, Maria und Nadja, dass nicht jede Transformation gleich ist und ein ausgerufener Plan nicht zwangsläufig allen bekannt ist. Erfahrt, warum es keine einheitlichen Gründe für das Scheitern von Transformationen gibt und wie ihr die vielschichtigen Herausforderungen meistern könnt. +++ Zitate zur Folge “Wissen alleine verändert kein Verhalten” “Meistens kriegen wir doch noch nicht mal unsere eigene Awareness rüber, warum wir diese Transformation wollen” “So und eins ist ganz klar, das wird richtig hart werden, und wenn das nicht läuft, dann werden Köpfe rollen.” “Jetzt kommen sie mit der Knarre und überfallen uns mit der Transformation.” +++ Links zur Folge Open Space Agility Handbuch - Danie Mezick, Joachim Pfeffer Lean Transformations for Small and Medium Enterprises: Lessons Learned from Italian Businesses 8 Regeln des totalen Stillstands - Prof. Dr. Peter Kruse The Life-cycle of Emergence: Using emergence to take social innovation to scale by Margaret Wheatley & Deborah Frieze (PDF-Link: https://berkana.org/wp-content/uploads/2020/04/Emergence-Booklet-English.pdf) +++ Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Ärkebiskop Martin Modéus och författaren och poeten Maria Küchen i ett nära samtal med programledaren Marianne Greip om den personliga tron och andligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett möte med Jesus, syndabekännelsen och fastan handlar samtalet om i denna gudstjänst som finns att lyssna på separat eller ladda ned som podd.Samtalsgudstjänsterna vilar på kristen grund och handlar om andlighet, tro och ett kristet liv, men med en mer personlig och öppen form än traditionella gudstjänsters liturgi.Till varje samtalsgudstjänst har programledaren bjudit in en präst eller pastor och där samtalet kommer att kretsa kring de frågor som ligger gästen varmt om hjärtat.Varje gäst har i sin tur att bjudit in ytterligare en gäst som på något sätt fungerat som förebild eller inspiration. På så sätt kan samtalet fördjupas på ett spännande sätt.På fastlagssöndagen förflyttar vi oss till biblioteket i Ärkebiskopsgården i Uppsala. Ett bibliotek som skapades av religionshistorikern Nathan Söderblom som var ärkebiskop för runt 100 år sedan. Idag är gästen den nuvarande ärkebiskopen Martin Modéus. Sedan 2013 har Ärkebiskopens fastebok getts ut inför fastetiden. I år gick uppdraget till Maria Küchen, poet och författare som också att gästar samtalsgudstjänsten. Boken heter ”Livets vatten”.Medverkande:Martin Modéus, ärkebiskop i Svenska Kyrkan Maria Küchen, poet och författarePresentationerna läses av Jocke WallgrenBibelcitat:”Levande tillsammans med Kristus”Efesierbrevet 2:5Musik:Psalm 257 Pris vare Gud Allena Han - Caesar- PsalmprojektetPsalm 776 Morgon och afton - The Master's VoiceNr 954 i Psalmer i 2000-talet Du har aldrig begärt av mig… - Tomas BoströmS:t Patricks bön - Erik TillingTekniker:David HellgrenMagnus LarssonProgramledare och producent:Marianne Greipliv@sverigesradio.se

På Dramaten spelas just nu Federico García Lorcas pjäs Yerma, en av hans tre så kallade kvinnopjäser. Nina Zanjani gestaltar smärtan i att inte kunna få barn och kritikerna jublar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur uppmärksammar den spanske poeten och dramatikern Federico García Lorca (1898-1936) vars pjäs ”Yerma” sätts upp på Dramaten i Stockholm.Pjäsen handlar om infertilitet och längtan efter barn och är regisserad av den superhyllade belgiska regissören Lisaboa Houbrechts, född 1992. ”Ett av den samtida europeiska teaterns mest spännande namn”, skriver Dramaten i programmet och Cecilia Blomberg har träffat henne.Vi pratar också med författaren Lina Wolff som bott länge i Spanien - om Lorcas betydelse för hennes skrivande. Det var nämligen han som satte igång hennes författarskap.DÄRFÖR ÖKAR RYSSLAND TRYCKER PÅ SINA FÖRFATTAREI Ryssland förföljs inte bara landets oppositionella, utan också en rad välkända författare på grund av sin kritik mot kriget i Ukraina. I veckan utfärdades en arresteringsorder mot bästsäljande författaren Boris Akunin, som förts upp på listan över extremister och terrorister. Kulturredaktionens Fredrik Wadström kommenterar läget.HAJPAD DANSK FÖRFATTARE MED SKRIVKRAMP: ASTA OLIVIA NORDENNHOFDessutom handlar det om dansk litteratur. Stjärnskottet Asta Olivia Nordenhof, född 1988, får Kulturredaktionens litteraturkritiker att stråla. Nu kommer hennes nya roman ”Djävulsboken”. Hon påstår att den är del två i en svit på sju böcker. Problemet är bara hennes skrivkramp som slog till redan efter första delen. Anna Tullberg och Lina Kalmteg analyserar hennes projekt och berättar varför de längtat så efter del 2. Just den här trenden med litterära serier tittar vi också lite närmare på. Lina Kalmteg har pratat med Lisa Lindberg, förläggare på Norstedts förlag. OBS-ESSÄN GRÄVER NER SIG: EN TEXT OM JORDBRUK”Tro och jord har alltid hört ihop. I tusentals år har den odlande människan vädjat till gudarna: Låt solen lysa eller molnen komma, låt regnet falla eller markerna torka upp.” Så inleder författaren Maria Küchen onsdagens OBS-essä. En text om att bruka jorden. Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Den odlande människan har alltid slitit hårt, men också satt sin lit till högre makter. Maria Küchen läser några klassiska skrifter om jordbruk och blickar med dem upp mot rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tro och jord har alltid hört ihop. I tusentals år har den odlande människan vädjat till gudarna: Låt solen lysa eller molnen komma, låt regnet falla eller markerna torka upp.Det är ett uttryck för maktlöshet. Ibland är maktlösheten undergiven, ibland rasande, som när Karl Oskar i Vilhelm Mobergs Utvandrarna bärgar sitt ynka hö, ”är det här hö eller katthår?”, och skyller eländet på ”Herrens väderlek”.Till sin fromma hustru Kristinas fasa, slänger han till sist det han har räfsat ihop upp mot himlen, och ropar åt Gud att har Gud tagit allt det andra så kan han ta detta också.Vädret rår vi människor inte på, inte i grunden. Mänsklighetens överlevnad är fortfarande beroende av odling, och odling är beroende av det allsmäktiga vädret, och kanske styrs faktiskt detta väder av gudomliga krafter som kan bevekas?Kanske å andra sidan inte. Det finns inga gudar, säger samtidens sekulära människa. Men är det så att hon har gjort sig själv till Gud? Vi har blivit så teknologiskt avancerade att det nästan ger en känsla av allsmäktighet.”Vid mitten av nittonde århundradet efter Kristi födelse”, skrev Vilhelm Moberg i förordet till Utvandrarna, ”skakades oföränderlighetens ordning i sin grund. Nyupptäckta krafter utnyttjades, vagnar kunde köras utan hästar och båtar kunde gå över haven utan segel. Jordklotets delar fördes närmare varandra.”För Moberg var det något gott. Klimatkrisen som missbruket av jordens resurser skulle leda till, kunde han knappast föreställa sig. Missväxt och hunger fick Karl Oskar att utvandra, och mot slutet av Vilhelm Mobergs klassiska romankvartett blir han en jordbrukstillväxtens apostel i Minnesota på andra sidan Atlanten. Kontinentens ursprungsfolk, som levde på naturens villkor, avfärdades av Karl Oskar som lata.Idag är Minnesota en av de viktigaste jordbruksstaterna i USA. Vid ett besök på Kennedy Space Center i Florida hörde jag en storjordbrukare från Minnesota hålla föredrag om satelliternas omistliga betydelse för hans verksamhet. Han var en Karl Oskar i det tjugoförsta seklet, herre över så väldiga marker att de sköttes om från rymden. För människor i äldre tider skulle det ha varit helt ofattbart – ett Guds mirakel, eller kanske häxkonst.Inte för att storjordbruk är något nytt. Det är proportionerna och metoderna som är nya. Den romerske statsmannen och bondsonen Cato den äldre – han som sägs ha avslutat alla sina tal i senaten med ”För övrigt anser jag att Kartago borde förstöras” – var en erfaren jordbrukare i betydande skala. Hans råd till landägare, i verket ”Om lantbruk” från år 160 före Kristus, fick stort genomslag. Men det är inte bara gårdens ägare som arbetar hårt i Catos bok. De som sliter värst är slavar.”Åt de slavar som bär bojor” skriver Cato, ”ger du om vintern fyra skålpund bröd, men när de börjar gräva om vingården fem skålpund.” Att hälla diesel i traktorn känns plötsligt människovänligt på en skala. När man läser Cato blir teknologins dubbelhet tydlig – den har förslavat naturen, men befriat människor.Catos text ger råd om allt från att plantera rätt grödor på rätt plats, till att sälja frukt och vin på auktion. Den är det äldsta bevarade exemplet på latinsk prosa. 2015 gavs den ut på svenska av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. I samma praktfulla volym finns texten ”Lantliga ting”, av Marcus Terentius Varro, som föddes några decennier efter Catos död och sågs som sin tids mest lärde man i Rom.De senaste seklen med sin olja och elektricitet, har drivit upp tempot i all mänsklig strävan – men varken kunskap eller ihärdighet uppfanns under den industriella revolutionen. Det blir tydligt i ”Lantliga ting” – den enda skriften i Varros väldiga produktion som finns bevarad i sin helhet. Där, precis som hos Cato, behandlas jordbruk sakkunnigt och konkret.Cato skriver, att den som förvaltar ett jordbruk ”får inte ha rådfrågat någon teckentydare, fågelskådare, spåman eller astrolog”. Inför sin egen stora uppfinning jordbruket, har människan aldrig varit totalt vidskepligt hjälplös. Då skulle inget ha fungerat.Samtidigt genomsyrade religionen hela livet i Catos Rom, och förstås även jordbruket. Den innebar ingen morallära. Sin medfödda karaktär kunde en människa inte göra något åt. Det viktiga var att upprätta kontrakt med gudarna för att få lycka och välgång, genom att utföra traditionens riter korrekt. Det här skriver Örjan Wikander och Dominic Ingemark om i en essä i Lantbruksakademiens bok.Religiöst bruk var centralt hos Cato, oavsett hans varningar om spåmän och astrologer. Varros tid ett sekel senare var annorlunda. Grekiska filosofer hade blivit mer på modet än gamla gudar.Greken Hesiodos, västvärldens äldste kände poet vid sidan av Homeros, var också bonde. På 700-talet före Kristus skrev han i sin stora dikt ”Verk och Dagar”, om vikten av att arbeta för födan i stället för att slösa sin tid med att söka gräl på torget.Hos Hesiodos har gudarna berövat människorna chansen till bekväm överlevnad. Tankarna går till Bibelns skapelseberättelse, där människan drivs ut ur Eden och tvingas slita i sitt anletes svett.Kristendomen förklarade missväxt som Guds straff för människors synd. Men den synen accepterar inte Karl Oskar i Utvandrarna. Han är modellen för den moderna människan – tar saken i egna händer i stället för att be till Gud, och arbetar hårt.Strävsamhet är ett adelsmärke för samtidsmänniskan, som förväntas producera maximalt för att kunna konsumera maximalt. Men det är också ett ideal med djupa rötter inom jordbruket. Hesiodos Verk och dagar är en moralpredikan, och en bondepraktika med rymden som vägvisare. Plogar gör man vid den tiden på året när stjärnbilden Plejaderna försvinner under horisonten just före soluppgången. När samma stjärnbild stiger upp på himlen strax innan solen går upp, är det tid för skörd.Hesiodos, Catos och Varros verk inspirerade en mängd bondepraktikor, som hjälpte svenska småbrukare ända in på 1800-talet. Och i sin almanacka läste Karl Oskar om stjärnbilderna och planeternas gång. ”Av dessa stjärnbilders möten med de kringvandrande planeterna”, trodde han, ”berodde väder och vind och kanhända även människors öden.”Han satte sig upp mot kristendomens Gud. Men liksom Hesiodos tvåtusen sjuhundra år tidigare, och liksom storjordbrukaren som föreläste på Kennedy Space Center, begrundade han rymden. Vädret och Gud har aldrig varit de enda skälen till att bönder vänt blicken uppåt. De har alltid sökt vägledning hos sol och måne, planeter och stjärnor. Rymd och jord hänger ihop, precis som rymd och tro.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturÖrjan Wikander & Sten Hedberg (red). Om jordbruket av Marcus Porcius Cato, Samtal om lantbruket av Marcus Terentius Varro (översatta från latinet av Sten Hedberg), samt Liv, lantbruk och livsmedel i Catos och Varros värld: tolv artiklar av nutida svenska forskare. Särskilt artikeln Tron på högre makter. Religion och folktro av Dominic Ingemar och Örjan Wikander. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, 2015.Hesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Tolkade av Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.

In unserer siebten Folge beleuchten wir, wie Organisationen in Situationen der Unsicherheit Expert*innen um Unterstützung bitten und dabei der entscheidende Schritt die Auftragsklärung ist. Wir diskutieren, wie wir als Organisationsentwicklerinnen die Erwartungshaltungen navigieren, mit der obersten Priorität, das Wohl der Organisation zu gewährleisten und das konkrete Problem zu verstehen, das gelöst werden soll. Erfahrt, warum Organisationsentwicklung keine Einheitslösung bietet und wie wir individuelle Lösungen für jede einzigartige Herausforderung entwickeln.“ +++ Zitate zur Folge “Ich hab das auf einer Konferenz gesehen und möchte das auch.” “Mein Antrieb ist es, Organisationen zu helfen und zu unterstützen.” “Wir haben hier tolle Lösungen, kauf unser 12 Wochenprogramm, dann seid ihr agil.” “Was sind die Gründe, warum sich dieses Werkzeug so entwickelt hat und was ist davon für euch so nützlich?” +++ Links zur Folge Cynefin-Framework als Wegweiser zur Agilen Führung The Cynefin Framework - Dave Snowden Two Loop Modell - Berkana Institute +++ Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Tauch ein in die Welt der systemischen Organisationsentwicklung und wecke deine systemischen Sinne. Mit Herzblut erzählt uns Maria, was hinter der systemische Haltung steckt. Wieso basteln wir uns unsere Wirklichkeit zusammen? Wieso sind wir alle Beobachter auf dieser Welt? Wir gehen der Frage nach, wie es uns gelingen kann, die Wirklichkeiten miteinander zu verbinden und gemeinsam Lösungen zu schaffen, die von den Menschen in Organisationen nicht nur toleriert, sondern ehrlich gelebt werden können. +++ Zitate zur Folge “Da wo du stehst, ist deine Wirklichkeit.” “Wir spinnen uns unsere Realität zusammen.” “Was ist, wenn das mit dem Rahmenwerk Scrum irgendwann durch ist und nicht mehr gehyped ist?” “An manchen Tagen ist es richtig hart, machen wir uns nichts vor: Anzunehmen, das es im Grunde jeder gut meint.” “Das Leben ist keine “wenn-dann-Funktion” +++ Links zur Folge Soziale Systeme Die Grenzen des Denkens Einführung in die systemische Organisationsentwicklung Einführung in die systemische Organisationstheorie Landkarten der Transformation +++ Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Startet mit ‘Zusammen mehr Elefant' in die Welt von Scrum ein. Alisa erzählt Maria und Nadja, warum Scrum ein Rhythmus ist, der immer wieder geübt werden muss. In dieser Folge erkunden wir, woher die Rollentrennungen in Scrum stammen, was die Grundlagen von Scrum in Lean sind und warum dieses leichtgewichtige Rahmenwerk spürbar für effektivere Zusammenarbeit sorgt und wie es dabei unterstützt, gute Entscheidungen zu treffen.“ +++ Zitate zur Folge: “Nicht zu große Teams zu haben, ist jetzt nicht nur eine Sache, die wir von Scrum kennen” “So einen Scrum Master können wir doch nach drei Monaten schon wieder abschaffen, ist doch mal wieder gut mit der Verbesserung.” “Mein vergleich wäre, es ist ein Rhythmus und je länger wir Scrum üben, desto besser verstehen wir, was da passiert.” +++ Links zur Folge: Scrum Guide Agile Competitors and Virtual Organizations Scrum: The Art of Doing Twice the Work in Half the Time +++ Lean auf gut Deutsch Band 1 Lean auf gut Deutsch Band 2 Agile Competitors and Virtual Organizations Reinventing Organisations - Frederic Laloux +++ Fragen, Anregungen oder Themenwünsche? Kontaktiert uns gern via LinkedIn: Alisa Stolze | Nadja Böhlmann | Maria Kühn Musik “Zusammen mehr Elefant Theme Song” von Philipp Körner “Zusammen mehr Elefant” ist eine Produktion von Alisa Stolze, Maria Kühn und Nadja Böhlmann Postproduktion Nadja Böhlmann +++ Bei unseren Buchempfehlungen handelt es sich um einen Werbe- oder einen Affiliate-Link. Wenn du auf diesen Link klickst, etwas kaufst, erhalten wir (je nach Anbieter) eine Provision. Dir entstehen dadurch keine Mehrkosten und du unterstützt unser Podccast-Projekt. Wir danken dir für deinen Support!

Immer mehr Menschen wollen zu Hause gepflegt werden. Der Druck auf Angehörige, diese Pflege zu leisten, wächst. Er führt oft zu Überforderung und Lohn-Einbussen. Spitex-Organisationen bieten heute ein Erwerbsmodell für die Pflege von Angehörigen an. «Kontext» zeigt auf, was es damit auf sich hat. * Steigender Pflegebedarf * Zunehmender Anspruch, zu Hause gepflegt zu werden * Druck auf Angehörige * Innovatives Spitex-Modell * Lohn für pflegende Angehörige Im Podcast zu hören sind: * Maria Köppel, MS-Patientin, diplomierte Pflegefachfrau und Spitex-Mitarbeiterin * Sepp Köppel, Berufsschullehrer, pflegender Angehöriger (Ehemann) von Maria Köppel * Iren Bischofberger, Pflegewissenschaftlerin * Samuel Burri, Branchenverantwortlicher Pflege bei der Gewerkschaft Unia Erstendung: 25.8.2023 Bei Fragen, Anregungen oder Themenvorschlägen schreibt uns: kontext@srf.ch Mehr zum Kontext Podcast: https://srf.ch/audio/kontext

Prokuratura Regionalna w Szczecinie postawiła ginekolożce dr Marii Kubisie zarzuty popełnienia pięciu przestępstw polegających na udzielaniu ciężarnym kobietom pomocy w przerwaniu ciąży. W styczniu dokumentację medyczną pacjentek zabezpieczyło CBA."W toku śledztwa ustalono, że dochodziło w toku wizyt lekarskich do sytuacji, w których Maria K. nie przeprowadzała wywiadu ani badania lekarskiego i nie sporządzała dokumentacji medycznej z wizyty. Podejrzana nie ustalała, czy zaistniały określone ustawowo przesłanki do przerywania ciąży" - podała Prokuratura Regionalna w Szczecinie.W programie "Rozmowa Dnia Extra" gościem Pawła Orlikowskiego był pełnomocnik lekarki mec. Rafał Gawęcki, którego zapytaliśmy m.in. ot czy prokuratura regionalna jest właściwym organem do prowadzenia tego typu spraw.– Oczywiście, że nie. Jeśli rzucimy okiem ustawę "Prawo o prokuraturze" to tam wyraźnie jest wskazane jakimi przestępstwami zajmuje się prokuratura regionalna. Zresztą taka informacja widnieje też na stronie prokuratury regionalnej. Mianowicie prowadzi ona i nadzoruje postępowania przygotowawcze, ale w sprawach ścigania najpoważniejszych przestępstw dotyczących przestępczości finansowo - gospodarczej, skarbowej, przeciwko obrotowi gospodarczemu względem mienia wielkiej wartości. Czyny zarzucone dr Kubisie nie mieszczą się w tym zakresie, który jest wymieniony w ustawie – mówi prawnik.W trakcie rozmowy połączyliśmy się również z prokuratorem Marcinem Lorencem – rzecznikiem prasowym Prokuratury Regionalnej w Szczecinie, którego zapytaliśmy, który prokurator prowadzi tę sprawę.–  Sprawę prowadzi prokurator delegowany do prokuratury regionalnej w Szczecinie – odpowiada krótko pan rzecznik. Na pytanie naszego dziennikarza, czy jest nim prokurator oddelegowany z prokuratury rejonowej, czyli najniższego szczebla, Marcin Lorenc odpowiada –  Został delegowany mocą dekretu prokuratora krajowego.Sprawa dr Marii Kubisy od początku budzi wiele emocji i uzasadnionych wątpliwości czy działania prokuratury nie mają podtekstu politycznego.– Można by postawić taki zarzut prokuraturze, gdyby takie czynności zostały podjęte we wrześniu czy na początku października. Teraz kiedy są podjęte te czynności w takiej, a nie innej sytuacji politycznej też to się może spotkać z zarzutem. Trudno jest powiedzieć, który moment byłby dobry moment do postawienia zarzutów. Jest na pewno zakończeniem pewnego etapu zbierania dowodów. Nie ma żadnych dowodów, że był on dopasowany do sytuacji politycznej w Polsce –  mówi prokurator Lorenc.Inne zdanie ma prawnik doktor Kubisy.– Nie oszukujmy się. Jesteśmy w określonej przestrzeni politycznej. Każda partia ma swój elektorat. Natomiast w całej sprawie nie możemy tracić z pola widzenia tego, co stało się z tymi aborcjami, które przestały być wykonywane – mówi mecenas Gawęcki, a na pytanie prowadzącego, czy ma na ten temat jakąś teorię odpowiada – Tak, lekarze się boją.Cała rozmowa z pełnomocnikiem dr Marii Kubisy  i przedstawicielem prokuratury, która postawiła jej zarzuty w "Rozmowie Dnia Extra"

Immer mehr Menschen wollen zu Hause gepflegt werden. Der Druck auf Angehörige, diese Pflege zu leisten, wächst. Er führt oft zu Überforderung und Lohn-Einbussen. Spitex-Organisationen bieten heute ein Erwerbsmodell für die Pflege von Angehörigen an. «Kontext» zeigt auf, was es damit auf sich hat. * Steigender Pflegebedarf * Zunehmender Anspruch, zu Hause gepflegt zu werden * Druck auf Angehörige * Innovatives Spitex-Modell * Lohn für pflegende Angehörige Im Podcast zu hören sind: * Maria Köppel, MS-Patientin, diplomierte Pflegefachfrau und Spitex-Mitarbeiterin * Sepp Köppel, Berufsschullehrer, pflegender Angehöriger (Ehemann) von Maria Köppel * Iren Bischofberger, Pflegewissenschaftlerin * Samuel Burri, Branchenverantwortlicher Pflege bei der Gewerkschaft Unia Bei Fragen, Anregungen oder Themenvorschlägen schreibt uns: kontext@srf.ch Mehr zum Kontext Podcast: https://srf.ch/audio/kontext

To celebrate Black History Month, we welcome Tolkien scholars Megan B. Abrahamson and Maria K. Alberto for a discussion on their in-progress research into Black fan art depictions of the elf Fingon. In between Fëanorian apologia, they share what inspired Tumblr artists to break with the 'default' depiction of Tolkien's elves as light-skinned.Note: We experienced some intermittent audio issues while recording this episode. Please excuse the audio quality in places.

Vivian Maria Köhler ist Lead Artist beim Berliner Entwicklerteam Paintbucket Games (Through The Darkes of Times, Forced Abroad) und damit hauptverantwortlich für die Pinselschwünge und die Illustrationen in den Spielen des erfolgreichen Indie-Studios. Aber natürlich macht ihr Leben noch mehr aus als nur diese Arbeit. Im Gespräch mit Dom Schott erzählt Vivian von ihrer Ausbildung an der Games Academy, dem Aufwachsen in Berlin, ihrer Barkeeping-Erfahrung und allerlei mehr. Fun Fact: An beiden Aufnahmeorten hatte es zum Zeitpunkt des eingeschalteten Mikrofons knapp 30°C - und das hört man auch.

Full show: https://kNOwBETTERHIPHOP.com Artists Played: unselftitled, Ol Dirty Bastard, Kelis, conshus, IMAKEMADBEATS, Austyn Michael, Lava La Rue, Biig Piig, The As, Krohme, Brother Ali, Chuck D, Speech, Doug Wimbish, Minimatic, Maria K., Danger Mouse, Black Thought, Joey Bada$$, Russ, Dylan Cartlidge, Word Chemist, Raj P, Nick Blaze, Sudan Archives, Homeboy Sandman, Adrian Younge, Ali Shaheed Muhammad, Lonnie Smith, Loren Oden, Maria Chiara Argiro, Leisure Chief, Butcher Brown, Michael Millions, The Range, Brutal Caeser, Emskee, OutKast, GOODie MOb, IMAKEMADBEATS