Podcasts about neurologisk

Migræne er en neurologisk lidelse med anfald af kraftig hovedpine, ofte med kvalme og lysfølsomhed. Nogle oplever også aura med syns- og føleforstyrrelser.I årevis kæmpede Sofie med uforklarlige symptomer som synsforstyrrelser og svimmelhed. Mistanken faldt på alt fra stress til sclerose, men først efter et langt udredningsforløb fandt lægerne svaret: migræne med aura. Diagnosen ændrede hendes hverdag – og hendes syn på sig selv. I podcasten deler hun sin historie om at blive taget alvorligt og lære at leve med en sygdom, som mange misforstår.Podcasten er produceret af SundhedsTV i samarbejde med Helse og sponsoreret af Pfizer.

För en andra gång har jag med mig Rickard Amidani. Rickard är idag marknadschef Trade på börsnoterade miljardbolaget Solar Sverige AB. Där han förhandlar om avtal varje dag. Med över trettonårs erfarenhet inom komplexa förhandlingar från positioner som säljchef, vice vd, marknadschef och kommersiell direktör. Rickard föreläser på IHM business School om förhandlingsteknik och är en del av IHM Advisory board 2024. Han har studerat förhandlingsteknik på Yale.Rickard pratar utifrån forskning inom  Neurologisk förhandlingsteknik baserad på empirisk forskning och erfarenhet. Både från en inköpare/beställaresperspektiv och förhandlare/säljare. I det här samtalet pratar vi om förhandlingsteknik och Rickard lyfter tips utifrån vad forskningen säger. Hur viktig det är att nå det emotionell och psykologiska hos en människa och inte bara det logiska. Vikten av att prata om vad konsekvenserna kan bli och inte bara vinsterna för att nå amygdala. Rickard kommer med tips hur man ska tänka innan en förhandling, med hur man ska tänka med prissättning och strategi. Buda inte ner dig själv är något vi pratar om. Hur man kan jobba med olika typer av frågor för att jobba vidare i en förhandling. Ska du sälja eller köpa en bostadsrätt? Jobbar du med försäljning, avtal eller förhandling? Då är jag övertygad om att du kommer få med dig verktyg och tips från detta intressanta samtal.

Jeg kan ikke med ord understrege, hvor vigtig den her samtale er! Lyt lyt lyt! For din skyld, for din mentale trivsels & hele din enheds skyld, for alle omkring dig skyld.Imran er speciallæge, tech-ekspert, foredragsholder & forfatter til flere bøger. Den nyeste er ‘Skærmsund' skrevet med Marie Brixtofte & Katja Bamberger Bro. Imran lavede borgerforslaget ‘Stop tech-industriens kommercielle udnyttelse af danske børn & unge' med & på blot seks uger underskrev mere end 50.000 danskere.Imran var en af de første danske læger der knus-elskede tech & alt det kom med. Men nu kan du høre hvorfor han ikke har det sådan længere, hvorfor digital sundhed er vigtig for ham & hvilke fortrydelser han har, når det gælder sine egne børn & skærm.Du kan blandt andet høre os tale om:Hvorfor skærm & SoMe bør reguleres ligesom andre stimulanser er blevetHvad fejlstimulering & fejlernæring har med skærm at gøreHvorfor Imran ikke tror på oplysning & digital dannelseHvorfor mennesket reagerer & drages af negative ting fremfor positive Lobbisme indenfor pharma & tech & læger Hvorfor du neurologisk altid vil tabe mod skærmenHvorfor begrebet “følg” er misvisende Imrans tre principper som støtter ham i at vælge, hvad han bruger sin tid påHvordan Imran som yngre læge synes teknologi var det fedeste i verden & sprang i med stor begejstring - & hvorfor han ikke har det sådan længere Hvordan unge har mere selvindsigt end voksne når det gælder skærmforbrugHvilke ting du skal være obs på omkring dit barn & deres adfærd når de får en skærmHvorfor & hvordan tech-virksomhederne fastholder dig på skærmenHvilke blind spots jeg har omkring mine børn & skærm, selvom mine børn ikke har sociale medierHvordan leg baseret barndom er udskiftet med skærm baseret barndom Hvorfor børne YouTube ikke er godtHvorfor mennesker altid vil tabe når det gælder SoMeHvad du bør gøre både for dig selv & børn for at fremme Jeres trivselOg meget mere.Jeg håber inderligt, at du vil dele den her samtale med alle du kender. For det her er vigtigt & der skal ske ændringer med det samme. For alle mennesker fortjener et liv der nærer dem & de trives i.Husk at trykke ‘følg' i din podcast app hvis du kan lide ENHED. Du kan se videoklip & opslag på Instagram @noell_enhed_podcast.Tak fordi du træder ind i ENHED rummet med min gæst & jeg,Stort kram, NoellEpisoder du med fordel kan lytte til:#17 med Imran Rashid hvor vi talte om målbare versus det mærkbare liv & her kom Imran bl.a. med 7 pejlemærker til hvordan, du kan begynde at mærke livet mere#120 med Jean von Baden om bl.a. afhængighed, blind spots om skærm m.m. hvorfor du jager (falsk) tryghed & hvordan hardware, software & virus påvirker dit liv #75 er medforfatter af bogen Skærmsund Marie Brixtofte på besøg til en snak om hvordan du styrker dit selvværd & gør op med din indre kritikerLink til Genstart episode 'Indenfor Metas mure' med gæst psykolog Lotte Rubæk som nævnes flere gange i den her samtale:https://www.dr.dk/lyd/special-radio/genstart/genstart-2024/genstart-indenfor-metas-mure-11802450125 Support this show http://supporter.acast.com/enhed-med-noell-elise. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tag dine overspringshandlinger alvorligt. De kan dække over grundlæggende konflikter og være et vindue ind til dit krøllede sind. Det er jo aldrig ligegyldigheder såsom tandbørstning, du har svært ved at få gjort, vel?Det handler denne samtale mellem religionshistoriker Liselotte Horneman Kragh og journalist Kirsten Elley om. Neurologisk er der en god forklaring på, hvorfor vi hiver hånden væk fra den varme kogeplade, men filosofisk set er det stærkeste argument mod overspringshandling, at du aldrig ved, om du har et i morgen at gøre tingene i.Litteratur: In the Realm of Hungry Ghosts- Close Encounters with Addiction af Gabor Mate, https://www.saxo.com/dk/in-the-realm-of-hungry-ghosts_dr-gabor-mate_paperback_9781785042201Citat af Walt Whitman - 1819-1892, Song of Myself, 51:Do I contradict myself?Very well then I contradict myself,(I am large, I contain multitudes.) Karen Blixen: Min afrikanske farm. (Her (i afsnittet ”Livets veje”) optræder fortællingen om en mands forvirrende tumlen rundt i mørke om natten, og da han står op næste morgen, ser han, at den uforståelige rute dannede tegningen af en stork). https://www.saxo.com/dk/den-afrikanske-farm_karen-blixen_haeftet_9788702266351

De akutte skader og sygedage er efter de satte forflytninger på dagsordenen, blevet langt færre og humøret er blevet bedre på Neurologisk afdeling på 9. sal på Regionshospitalet i Viborg. Her sætter de fokus på forflytning igen og igen – uddannelse, høj viden, erfaringsudveksling og arbejdsfællesskab. Serien tager udgangspunkt i rapporten ‘Forebyggelse af akut fysisk overbelastning – på social- og sundhedsområdet’. Rapporten er udarbejdet i 2019 af Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø og udført for BFA Velfærd og Off. administration.  Hvordan undgår personalet ryg- og kropsskader? Det forsøger journalist Michael Christophersen at finde svaret på i podcastserien ‘Forflyt med omtanke’, produceret af BFA Velfærd og Off. administration. I otte episoder høres de ansattes historier og eksperternes bud på, hvorfor krop- og rygskaderne opstår, og hvad der skal til, for at vi kan undgå dem.

‘Brainstorm' er sponsoreret af Lundbeckfonden*Tænk, hvis man kunne tage en pille om morgenen og resten af dagen føle sig mere åben og nærværende, end normalt. Idéerne vælter frem på arbejdet, slutningen af bogen skriver sig selv, og penselstrøgene danser over lærredet helt uden selvkritiske kvaler. Nettet flyder over med den slags erfaringer med mikrodosering af psykedeliske stoffer, og det har forskere opdaget.Forsking i psykedeliske stoffer er det ‘hotte' inden for hjerneforskning, og forskning i mikrodosering er det ‘hotte af det hotte'.Men hvad går mikrodosering egentlig ud på? Hvordan kan det være, at forskere er helt oppe at køre over fænomenet? Og hvorfor er mikrodosering måske bare én kæmpestor omgang placebo? Det og meget mere får du svar på i denne episode af Brainstorm, hvor du både møder Adrian, der har prøvet at mikrodosere psykedeliske svampe, og to af verdens førende forskere indenfor feltet, David Erritzøe og Gitte Moos Knudsen. Medvirkende:  David Erritzøe, academic clinical lecturer ved Neuropsychopharmacology Unit på Imperial College i London Gitte Moos Knudsen, professor på Københavns Universitet og overlæge ved Neurologisk afdeling på Rigshospitalet Adrian, der har prøvet at mikrodosere psykedeliske svampe Har du et hjerne-spørgsmål? Send dem til jbk@videnskab.dkOg Brainstorm er på Instagram! Find profilen her. Værter: Jais Baggestrøm Koch, podcastredaktør på Videnskab.dk   Asbjørn Mølgaard Sørensen, journalist på Videnskab.dk Produktion: Jais Baggestrøm Koch, Rikke Simone JørgensenMusik: Jais Baggestrøm KochRedaktion: Rikke Simone Jørgensen, Anette Lilleøre, Asbjørn Mølgaard Sørensen og Jais Baggestrøm Koch*Brainstorm er sponseret af Lundbeckfonden, som er  den største bidragsyder til dansk, offentligt udført hjerneforskning.Videnskab.dk og Lundbeckfonden deler en ambition om at udbrede viden til alle om hjernen og hjerneforskningen. Brainstorm kan produceres takket være sponsoratet fra Lundbeckfonden. Videnskab.dk har redaktionel frihed i forhold til indholdet.

I Brainstorm's sommerserie tager Jais og Asbjørn på chartertur i den danske forskningsverden, og besøger forskere der fremviser deres yndlings-hjerne-sights, og denne episodes rejseguide er hjerneforsker og nervecelle-feinschemecker, Gitte Moos Knudsen.Gitte svarer blandt andet på, hvordan en hjernecelle ser ud. Hvordan man vedligeholder ‘de små grå'. Og hvordan hjerneceller kan være én meter lange.Udover en masse viden om nerveceller får du også bog-tip, når Jais og Asbjørn anbefaler gode hjerne-bøger, du kan læse i din ferie. Medvirkende: Gitte Moos Knudsen, professor på Københavns Universitet og overlæge ved Neurologisk afdeling på Rigshospitalet Har du et hjerne-spørgsmål? Send dem til jbk@videnskab.dkOg Brainstorm er på Instagram! Find profilen her Værter:  Jais Baggestrøm Koch, podcastredaktør på Videnskab.dk   Asbjørn Mølgaard Sørensen, journalist på Videnskab.dk Produktion: Jais Baggestrøm Koch Musik: Jais Baggestrøm KochRedaktion: Asbjørn Mølgaard Sørensen og Jais Baggestrøm Koch*Brainstorm er sponsoreret af Lundbeckfonden, og det er takket være sponsoratet, at Videnskab.dk kan lave Brainstorm - Videnskab.dk bestemmer indholdet og har fuld redaktionel frihed.

Jais og Asbjørn tager på chartertur i den danske forskningsverden, og besøger forskere der fremviser deres yndlings-hjerne-sights, og dagens rejseguide er hjerneforsker og koglekirtel-entusiast, Gitte Moos Knudsen.Men hvad er koglekirtlen for noget? Ligner den en grankogle? Og passer det, at sjælen bor i den lille kirtel?Det får du svar på i denne udgave af ‘Brainstorm's sommer-cruise', hvor Asbjørn og Jais også anbefaler to gode hjerne-bøger, du kan læse i din ferie.Medvirkende: Gitte Moos Knudsen, professor på Københavns Universitet og overlæge ved Neurologisk afdeling på Rigshospitalet Har du et hjerne-spørgsmål? Send dem til jbk@videnskab.dkOg Brainstorm er på Instagram! Find profilen her Værter:  Jais Baggestrøm Koch, podcastredaktør på Videnskab.dk   Asbjørn Mølgaard Sørensen, journalist på Videnskab.dk Produktion: Jais Baggestrøm Koch Musik: Jais Baggestrøm KochRedaktion: Asbjørn Mølgaard Sørensen og Jais Baggestrøm Koch*Brainstorm er sponsoreret af Lundbeckfonden, og det er takket være sponsoratet, at Videnskab.dk kan lave Brainstorm - Videnskab.dk bestemmer indholdet og har fuld redaktionel frihed.

Alle mennesker i verden begår fejl, men i sundhedsvæsnet kan mikrogram blive til milligram og en fejlmedicinering kan få fatale konsekvenser for patienten. I dette program undersøger vi fejl i sundhedssektoren og forsøger at hjælpe til, med at bryde tabuet omkring at tale om sine fejl. Først og fremmest har vi talt med Katja Schrøder, hun er uddannet jordemoder, postdoc og forsker til daglig i fejl og fejlkulturer på SDU. Derefter har vi snakket med overlægerne Mette Lindelof og Jesper Gyllenborg fra Neurologisk afdeling i Roskilde, der vil dele deres egne fejl og komme med et klinisk og praktisk perspektiv, på hvordan man håndterer fejl i hverdagen på et hospital og hvordan man skaber rum på en afdeling, så der kan tales om det. Vi har talt med Overlæge i anæstesi på Herlev Hospital, Pernille Cedergreen, der fremfører et scenarie, hvor samtaleteknikken defusing præsenteres. Den bruges til at sikre ordentlig kommunikation kollegaer i mellem, i efterspiller på en begået fejl. Til sidst har vi interviewet Clara Boelskifte der arbejder som jurist i Lægeforeningen og til daglig vejleder medlemmerne i den juridiske proces omkring patientklager. Medvirkende: Katja Schrøder, Mette Lindelof, Jesper Gyllenborg, Pernille Cedergreen, Clara Boelskifte, Jaris Gerup og Morten RugeIndslag: 7:30:00 Katja Schrøder, 14:00:00 Mette Linfelof og Jesper Gyllenborg, 0:00 Pernille Cedergreen laver defusing, 0:00 Clara Boelskifte

Efter den kanadensiska förlagan "Ms Walk", startades Neuropromenaden av Neuros förening i Göteborg för fem år sedan. I år arrangerades den på 8 platser och detta är ett arrangemang som förbundet Neuro driver till förmån för insamling till neurologisk forskning och för att visa upp hur det kan vara att leva med någon av de neurologiska diagnoser som över en halv miljon i Sverige har. I det här podcastavsnittet intervjuas deltagare i 2019-års Neuropromenad i Slottsskogen i Göteborg. För medlemskap i förbundet Neuro och för att bidra till den neurologiska forskningen gå in på www.neuro.se  En podcast av Håkan Sjunnesson NeuroMedia för Neuropodden.

Dette er ‘Brainstorm', Videnskab.dk's nye podcast-serie om hjernen - sponsoreret af Lundbeckfonden* Rigtige Mandemænd er gode til at køre bil, og så vender de kortet rigtigt. Kvindekvinder passer børn, og de er gode til multitasking og sprog. Sådan er vores hjerner jo sat sammen. Du, som læser dette, sidder måske nu og overvejer, hvilket # denne sexistiske tekst skal havne under. Eller også sidder du og smiler fjoget med motorolie på skjorteærmerne, mens du udbryder: »Lillemor, kom-så-ska-du-se! Jeg er en rigtig mandemand!« I dagens afsnit af Brainstorm går vi i kødet på fordommene. For hvad siger videnskaben? Er der overhovedet noget, man kan kalde mande- og kvindehjerner. Lyt med, og få forskernes bud på, hvor meget kønnet fylder i hjernen i vores nye hjernemagasin, Brainstorm. PS. Der er også lidt om hvaler. **Medvirkende:** * Mikkel Wallentin, lektor i kognitionsvidenskab ved Aarhus Universitet * Gitte Moos Knudsen,  professor og overlæge ved Neurologisk afdeling på Rigshospitalet [Læs mere om Mikkel Wallentins studie her](https://videnskab.dk/krop-sundhed/dansk-forsker-afliver-hjernemyte-maend-bruger-ogsaa-begge-hjernehalvdele) **Værter:** * Jais Baggestrøm Koch, journalist og podcastredaktør på Videnskab.dk * Asbjørn Mølgaard Sørensen, journalist på Videnskab.dk **Produktion og musik:** Jais Baggestrøm Koch **Redaktion:** Asbjørn Mølgaard Sørensen og Jais Baggestrøm Koch **Kontakt:** * jbk@videnskab.dk * [Twitter](https://twitter.com/JaisBKoch) * [Facebook](https://www.facebook.com/VidenskabdkPodcast/) *Det er takket være sponsoratet fra Lundbeckfonden, at Videnskab.dk kan lave Brainstorm, men Videnskab.dk bestemmer indholdet og har fuld redaktionel frihed.

Ett dussin personer rör sig rytmiskt och vågformigt över golvet på Folkuniversitetets och Balettakademiens Neurodans. Den gemensamma nämnaren är att alla i danstruppen har neurologiska symtom, med olika grad av neuropatisk smärta och olika muskler som inte längre riktigt lyder viljan. Några är rullstolsanvändare och i vissa övningar sitter alla ner. I nästa övning rör sig alla framåt som en danstrupp och av deltagarnas utstrålning att döma är detta en riktig energigivare.   Solen lyser in genom den vackra danssalens höga fönster och på det stora solvarma trägolvet rör sig människor koncentrerat och graciöst. Nyss var det en rytmisk poplåt men nu strömmar klassisk musik ur högtalarna här på neurodansen. Det är både stående och sittande människor, med olika neurologiska diagnoser, som här kan dansa utifrån sin egen förmåga. Allt under ledning av danspedagogerna Åsa N. Åström och Jennifer Johannesson från Balettakademien, som turas om att instruera gruppen. Dansövningarna varierar mycket och det byggs kroppspyramider, man skickar kroppsbudskap till varandra och rör sig över salsgolvet i formationer. Danspedagogernas filosofi är att dansen utvecklar hjärnan och kroppens motorik, samtidigt som personerna bygger självförtroende och ökar sin livsglädje. En perfekt modell för personer med olika neurologiska diagnoser, där muskler inte längre fungerar som man var van vid. En podcast av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia för Neuropodden Bli medlem, ge en gåva och följ det arbete Neuro (Neuroförbundet) gör för att neurologisk rehabilitering och forskning ska vara en självklarhet.  www.neuro.se

Neurologiforskningsveckan2018 del 1 - hur ska dyra särläkemedel finansieras? NeuroMedias podcast Neuropodden rapporterar från Neurologiveckan 2018, som arrangeras av Svenska Neurologföreningen. Del 1 här handlar om så kallade särläkemedel för sällsynta, ovanliga diagnoser. Där kan läkemedelskostnaden vara enormt hög per patient, i vissa fall flera miljoner kronor per år. Och hur skall kostnaden för dessa dyra så kallade särläkemedel finansieras och vilka ska få tillgång till läkemedlen?  Detta var ämnet för ett intressant samtal på scenen framför 200 neurologer under neurologiveckan. Och det var Kristina Niemi, kanslichef på Neuro, som samtalade med neurologen Rayomond Press och Gustav Befrits från Stockholms läns landsting. Han ingår också i NT-rådet som tar beslut om särläkemedelshanteringen i Sverige: Det senaste om behandlingar och forskning om några av de neurologiska diagnoserna som var på agendan detta år handlade om myastenia gravis, stroke, huvudvärk, migrän och multipel skleros. Men mer om det i kommande avsnitt. En rad nya behandlingar har tagits i bruk de senaste åren efter framgångsrik mångårig forskning och fler kommer med all sannolikhet att bli verklighet de närmaste åren. Men det finns ett stort hot mot att svårt sjuka patienter i olika sällsynta långvariga diagnoser verkligen skulle kunna få en bättre livskvalitet med nya avancerade behandlingar- och det är kostnaderna. Läkemedelsbolagen läger ner enorma pengar på forskning och när de väl lyckats få ett nytt preparat godkänt av alla nödvändiga instanser, så vill de naturligtvis ha igen sina satsade pengar och gärna med vinst. För när patentet efter 8-10 år har gått ut, så får andra läkemedelsbolag tillverka dessa framgångsrika läkemedelssubstanser - och de kan göra det mycket billigare, eftersom utvecklingskostnaden redan är betald. Den typen av kopior kallas ofta generika och ska ha samma verksamma innehåll med samma effekt, som ursprungsläkemedlet. De nyutvecklade läkemedlen som kommer ut på marknaden tenderar allmänt att bli allt dyrare, eftersom läkemedelsbolagen ser en god chans att tjäna lite pengar på sjuka patienter som genom sina neurologläkare desperat hungrar efter att få tillgång till nya bättre läkemedel som ger en högre livskvalitet med mindre biverkningar. För vem vill inte vara frisk, eller åtminstone så lite sjuk som möjligt… En podcast av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia för Neuropodden Läs mer på www.neuro.se #neuro #forskning #Almedalen #särläkemedel #neurologi #snf #nhr #skl #ntrådet #Håkansjunnesson #neuromedia #neuropodden

En halv miljon människor i Sverige lever med en neurologisk sjukdom/diagnos och för att uppmärksamma behovet av att den neurologiska forskningen måste öka, har Neuropromenaden skapats. Den handlar om att samla in mer pengar till forskarna för att ge dessa resurser att hitta orsakssamband och nya behandlingar för en rad neurologiska diagnoser. Förlagan är en Kanadensisk insamlingsmodell och sedan starten av den svenska varianten av Neuropromenaden i Göteborg 2015, genomfördes den 2018 på fem orter den 12 maj. Det handlar om att lämna bidrag till Neurofonden via www.neuropromenaden.se och det kan man göra även efter själva vandringsdagen. En podcast av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia för Neuropodden  www.neuropodden.se  www.neuro.se    

I podcast 12 talar Niklas Jonsson om neurologisk co-morbiditet vid anestesi. Vad ska du tänka på att fråga patienten? När behöver du anpassa din anestesi? När behöver du anpassa din post-operativa plan? Föreläsningen hölls på SYA:s vårmöte 2017.

Finns det psykiatri som inte utgår från evidensbaserad forskning och diagnosmanual? De två senaste decennierna har forskning om hjärnan utvecklats avsevärt. Neurologisk vetenskap växer snabbt och det pågår dagligen diskussioner och debatter om vilka metoder som fungerar eller baseras på empirisk evidensbaserad data, alltså om det kan påvisa samband mellan faktorer och företeelser. Vi gör ett kort nedstamp i den neurologiska forskningen om hur vi med hjälp av psykoterapi kan ersätta emotionella minnen, en process kallad för “memory reconsolidation”. Slutsatserna är mycket imponerande, men hur avgörande är det för en psykiatrisk klinik? Måste vi basera arbete på evidensgodkända studier eller ha blivit publicerade i en etablerad och känd tidskrift för att föra effektiv, god psykiatrisk vård? Vi samtalar med Carina Håkansson som för 25 år sedan startade familjevårdstiftelsen i Göteborg. Det utvecklades till ett oberoende psykiatriskt system som ett kliniskt alternativ. Idag kallar hon verksamheten för “Det utvidgade terapeutiska rummet”. Hur ser Carina och hennes medarbetare på denna forskning och de här frågorna? Socialpsykologisk Vård Stockholm www.socialpsykologiskvard.se Produktion & upphovsrätt: Gustaf Lundh Musik: Fiktion - "Wobble Trust" + "Alania (Orig. by Paavoharju) + "It shone, pale as bone" (Orig. by L. Demian) ur Burn That Gloom 2012 Källa kopplad till essän: * D. Lane R, Lee R, Nadel L, Greenberg L - "Memory reconsolidation, emotional arousal, and the process of change in psychotherapy: New insights from brain science" Behavioral and brain sciences (2015), Page 1 of 64 * http://www.dn.se/debatt/enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression + https://www.rorinteminterapi.se

Det er Ida og Camilla, som sidder bag mikrofonerne på dette program om den gode klinik. Neurologisk afdeling på Herlev sygehus får topkarakterer for deres klinikophold. Derfor har vi været ude og interviewe deres ledende overlæge Jesper Erdal, samt overlæge og klinisk lektor Mette Lindelof. De fortæller om hvordan de motiverer deres yngre læger til at supervisere, hvordan du som læge selv bliver bedre til at have studerende med rundt og hvordan man får uddannelse og supervision integreret i en hel afdeling. Som altid er vi selvfølgelig også klar med noget forskernyt, hvor vi har taget sci-fi brillerne på og kigger på fremtidens muligheder. I overlægens bord snakker Anæstesiologisk overlæge Egon Godthaab Hansen om ressourcer i sundhedsvæsenet og evidensbaseret forskning. Medvirkende: Mette Lindehof, Jesper Erdal, Ida Roost, Camilla Godthaab