Podcasts about sanna samuelsson

Sanna Samuelsson har skrivit en berättelse om en flickas sommardag, om kossor, skam och att vara den i klassen som aldrig åker på semester. Hennes novell Köldhålet, uppläst av skådespelaren Malin Vispe, tilldelas Sveriges Radios Novellpris 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Premiäraktuella I'm still here bygger på historien om politikern Ruben Paivas död 1971 då den brasilianska diktaturen bedrev klappjakt på oppositionella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs film kritiker Emma Engström och Lotten Colin, Sveriges Radios Latinamerika-korrespondent, har sett Walter Salles ”I'm still here” som belönades med en Oscar för i kategorin ”Bästa utländska film”. Den berättar om hur fembarns-familjen Paiva drabbas när pappa Ruben grips och förs bort av regimen, för att senare hittas död efter svår tortyr 1971. Hustrun Eunice, som spelas av Fernanda Torres, för en hård kamp för sanning och filmen följer henne från 70-talet till 2014. Hur bra är ”I'm still here” och vilken betydelse har den fått i Brasilien? NÄRLÄSNING AV KENTS TEXTER Topplistorna med Kents bästa låtar och album har duggat tätt inför bandets återförening och kommande konserter – i P1 Kultur ger vi oss i kast med låttexterna! Musikjournalisterna Fredrik Strage och Tina Mehrafzoon, P3, och Elin Gusterman, musiklärare och körledare för Kentkören i Stockholm, diskuterar texternas särart och korar sina favoriter! HANS GUNNARSSON OM NOVELLKONST OCH ”DEN SMALA LYCKAN” Författaren Hans Gunnarsson har i en lång rad romaner och novellsamlingar skildrat ett slags förhöjd svensk vanlighet och i den boken “Den smala lyckan” följer vi ett gäng brevbärare med namn som Dubbel-Kjelle, Göran, Lill-Roffe, Armen och Bogdan som drar igång en bokklubb vid stambordet på ett ölhak. Varför har han valt att skriva en novellsamling denna gång? Vilka är skillnaderna mellan att skriva en roman och en novell? Och apropå noveller! Just nu sänds de nominerade novellerna till Sveriges Radios Novellpris 2025 i P1 och det är lyssnarna som bestämmer vem som ska vinna.Röstar gör man på går https://www.sverigesradio.se/novellen-i-p1 där det också att lyssna på novellerna, som är: VS-50 av Agri Ismaïl i uppläsning av Gunilla RöörSkallarna av Sara Gordan i uppläsning av Peter HaberGustavssons hundar av och med Christoffer CarlssonÄlgsönerna av Martin Engberg i uppläsning Ann PetrénKöldhålet av Sanna Samuelsson i uppläsning av Malin VispeSöndag 23 mars är sista dagen för att vara med och rösta fram vinnaren av Novellpriset 2025! KLASSIKERN OM ”VÄGGEN” AV MARLEN HAUSHOFER Den österrikiska författaren Marlen Haushofers ”Väggen” från 1963 är romanen om en kvinna som vaknar en morgon i sitt hus i Alperna - och är instängd bakom en osynlig vägg. Vad är det som pågår? Är det en depression, en miljökatastrof, en dröm, kanske rentav en dröm om ett bättre liv? I Katarina Wikars Klassiker hör vi skådespelaren Anna Godenius läsa ur Väggen. Programledare Johar BendjelloulProducent Estrid Holm

En ny världsordning kräver upprustning och inte bara av kanoner, utan även av kultur, menar den danske författaren och rikspsykologen Svend Brinkmann och slår ett slag för att uppvärdera europeisk kultur genom en europeisk kulturkanon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal om amerikanisering, kulturell upprustning och Europeisk identitet med Ida Ölmedal, kulturchef Svenska dagbladet och Viktor Malm, kulturchef Expressen. RUNDABORDSSAMTAL: NOVELLKONSTEN SKÄRSKÅDADAgri Ismail, Christoffer Carlsson, Martin Engberg, Sanna Samuelsson och Sara Gordan – fem författare med ett gemensamt: alla är nominerade till Sveriges radios Novellpris 2025. P1 Kultur har bjudit in till ett rundabordssamtal för att skärskåda novellkonsten: Vad är det särskilda i en novell? Hur gör man? Och varför gör man? ESSÄ: AMERICA FIRST – PARET LINDBERGH VISAR HUR ENKELT FASCISMEN FÅR VINGARMånga har frågat sig om makarna Lindbergh var nazister. Intressantare är att se hur lätt det fascistiska tänkandet sprider sig, menar Maria Küchen.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Möt Thomas Korsgaard i samtal med Sanna Samuelsson. Thomas Korsgaard har sedan sin debutbok fängslat läsare med berättelsen om outsidern Tue och hans uppväxt på den fattiga danska landsbygden. I år är han Sverigeaktuell med den andra och tredje delen i trilogin om Tue. Thomas Korsgaard är född 1995 på Jylland och debuterade som 21-åring med "Om någon skulle komma förbi". Med de efterföljande delarna "En dag kommer vi att skratta åt" det och "Man skulle kanske varit där" har berättelsen om Tue fortsatt att locka en ständigt växande läsekrets. Sanna Samuelsson är författare och kulturskribent. Hon var tidigare idé- och kritikredaktör på Göteborgs-Posten. Förra året kom hennes första roman "Mjölkat" (Albert Bonniers Förlag, 2023). I samarbete med Weyler förlag. Från 3 september 2024 Jingel: Lucas Brar

Vi dricker hennes mjölk, men skyr hennes ihållande blick. Sanna Samuelsson ser en målning av Lotte Laserstein och funderar över att stå inför en ko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Lotte Lasersteins målning ”Kor bakom staketet” från 1935 står två stirrande kor bakom taggtråd. Deras gloende ögon är ömsom ömma, ömsom ifrågasättande.Så minns jag tavlan som ställdes ut på en stor utställning med konstnären på Berlinische Galerie 2019.Men när jag senare letar upp bilden inser jag att korna inte alls tittade på mig så som jag mindes det. De ser ner i marken, man ser knappt ögonen på dem.Hela målningen är i övrigt grå, vardaglig, liksom – kan man hävda– överdrivet symbolisk. Den är målad några år före kriget. När Laserstein i ett försök att komma undan den alltmer repressiva miljön i Berlin tog sig ut på landsbygden med sina måleristudenter så var detta vad hon fann. Taggtråd, kor, detta status quo hos den som är född in i fångenskap. Status ko.Laserstein hade på 1920-talet beskrivits som ett framtidshopp inom den tyska konstscenen, men var sedan 1933 förbjuden att ställa ut eftersom hon enligt nazisterna var ”trefjärdedels judisk”. 1935 förbjöds hon att driva sin målarskola.”Kor bakom staketet” är inte hennes bästa målning. Det är inte den mest spektakulära och kan inte sägas vara kännetecknande för vare sig tidens konstströmningar eller Lasersteins konstnärskap.Men det är, tycks det mig, ett av få av hennes verk som, om än indirekt, kommenterar det politiska läget i Tyskland, innan hon tvingades fly till Sverige. Till skillnad från de kända porträtten – både av sig själv och vänner, som präglas av hennes känsla för ansiktet och dess skiftande uttryck.Hon skulle aldrig komma tillbaka till Tyskland. Hon försökte få både sin syster och mamma till Sverige, men utan resultat. Hennes mamma Meta mördades i Ravensbrück 1943.Det är svårt att måla en ko utan att det blir banalt. Kon är överdrivet bokstavlig i sin fångenskap, komisk. Hon är obekväm att titta på, obehaglig i sin uppgivenhet och tunga lekamen. Hon står där bakom staketet, och tycks mycket väl veta att det bara skulle komma nya om hon försökte rymma.Fast vem kan säga vad en ko tänker på, eller känner till. Det är omöjligt att veta vad som rör sig i en kos inre. Fyra magar, har vi fått lära oss på mjölkpaketet: Löpmagen, våmmen, nätmagen och bladmagen.Kon är djuret med den mest avancerade matsmältningen, naturens high-techsystem. Det krävs för att bryta ner det hårda gräset. Det är så mjölk blir till, från början till för kalven, men nu framavlad för att spruta året runt för människan. Bli till mjölk, smör, ost, yoghurt, mjölkpulver.Den amerikanska poeten Ariana Reines skriver i debutdiktboken ”The Cow” från 2006 om kons magsystem som ett mysterium. Hon beskriver hur man i forskningen kring kons matsmältning kan använda en våmfistel, ett titthål direkt in i kroppen. En permanent öppning sätts in till våmmen, den största av magarna där kon jäser gräset hon betat. Där kan vi se bearbetningen i realtid. ”Ett fönster”, kallar Reines det.Hos Reines tittar inga kor tillbaka på läsaren, de är döda. På omslaget till boken hänger kons kropp upp och ner, med huvudet i en tunna full med blod. Boken handlar om slakt, om destruering av kadaver, om galna kosjukan.Men även den levande kon är äcklig i sin industrialiserade kropp. Hon är den levande fabriken, samtidigt som hon är vår mamma. Vi är hennes kalvar. Vi dricker hennes mjölk och skyr hennes blick, står inte ut med tanken på att hon kan vara olycklig.Håkan Sandell skriver i sin diktsamling ”Dikter för analfabeter” från 1990 om kon:”Dess blick är en ammandesSömndrucket glansiga anklagelse;Vanans och upprepningensGräsrepande bristande helighet Dess särdrag bland djuren;Att inte vända bort blicken”Att kon stirrar oblygt är ett välkänt faktum, de tittar på en som om man vore en utomjording. Vad är det de ser när de tittar på oss: vän, förtryckare, förströelse, mat, vatten?Bonden – figuren de i de flesta fall betraktar – rör på sig ständigt, arbetar på, hastar från en hage till en annan för att kolla så att vattnet räcker till. Skyfflar gödsel för glatta livet. Bonden har inte tid att bara stå där, ägna sig åt det som korna gör: gloendet, det lata idisslandet. Men faktum är att kon är ett av de allra hårdast arbetande djuren, de sover bara fyra timmar per dygn. Resten av tiden ägnar de åt att idissla gräset. Kor och människor har bara olika syn på vad som räknas som arbete. Vi uppfattar kons blick som både besjälad och likgiltig, kanske till och med melankolisk. De ser oss, men de ser oss också inte. Deras ögon liknar våra, pupillen är rund och mörk.Därför dissekeras koögon ofta i undervisningen i skolan, de liknar våra även i sin funktion. Redan René Descartes använde under första hälften av 1600-talet ögat från en oxe för att undersöka hur den mänskliga synen fungerar.Men de ser inte exakt som vi. Deras syn är både sämre och bättre. Vidsynen är större, eftersom ögonen är placerade på sidan av ansiktet, men skärpan är lägre. De ser snarare rörelse och konturer än exakta detaljer. Rakt framåt ser de allra bäst, därav stirrandet, kanske.Att korna tittar på oss på sitt särskilda sätt tolkar vi människor på vårt vis. Att inneha en sådan blick antyder att omdöme, medvetande – kanske till och med en själ – finns. De ser sorgsna ut, förbluffade.Descartes hävdade att djur saknar tankeverksamhet. En reaktion på vad han ansåg vara en allmänt utbredd vidskeplighet, som gick ut på att djur eftersom de liknar oss också borde ha en själ. Men, menade Descartes, eftersom djuren inte kommunicerar med språk eller tecken, är de att räkna som naturens maskiner. De agerar automatiskt utifrån vad de tar in med sina sinnen, med ögonen, öronen, näsan och känseln.Detta påstående, som var nytt i Descartes tid, är – trots att det har diskuteras och ifrågasatts sedan dess – i dag en utbredd uppfattning. Vi ser djuren som enbart styrda av sina instinkter, av naturen, vilket skiljer dem från oss.Kanske är det därför som vi upplever kons stirrande som både störande och rörande. Vi skräms av möjligheten av att det finns något där. Blicken, som liknar vår, vänds inte bort, vilket i mänsklig social interaktion står för ett kontaktsökande, en invit till kommunikation. Men inga ord uttalas från kons läppar.När jag besökte utställningen med Lotte Laserstein som öppnade på Moderna museet i Malmö våren 2023 hittade jag inte komålningen. Däremot finns en liten tavla med titeln ”Kalven”. Djuret är fastbundet vid ett staket, den bruna och vita kroppen är målad från sidan. Verket är från 1935 och inte heller här tittar kalven på mig. Dess ögon är vända mot en framtid som skulle komma att bli än mer fruktansvärd. Sanna Samuelsson, kulturskribent och författare.

Smekmånaden mellan Hanna och Christopher tar slut här. P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om KD-skandalen och underklädesbyte. Lana Zand från P3 Nyheter pratar om Cluee News och nya tidens skvallermedier. Sanna Samuelsson från Göteborgs-Posten diskuterar surrogatmoderskap i populärkulturen och ska Hanna oroa sig över sitt korallbett? Inger Näslund svarar på frågan! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

ARTpoddens jordtema fortsätter - nu med fokus på ängsmark, änglamark, minnespraktik och Arkadien. Kontinuitetsäng och örtklädd gräsmatta. Ängen är både symbol och praktik, som medverkande gäst Sanna Samuelsson skriver. En hotad och obsolet biprodukt som saknar plats i det moderna jordbruket - men som återuppstår i poesin. I Avsnitt 25 av ARTpodden diskuterar Emma olika betydelser av begreppet, platsen och praktiken bakom ängar, med Ekologigruppens egna ängsexpert: Emil Åsegård, och författaren samt idé- och kritikredaktören på GP Kultur: Sanna Samuelsson. Dessutom presenterar våra landskapsarkitekter Emma Hammarström och Mimmi Wester Ekologigruppens Gräsmatteuppror som är i uppstarten. 

Författaren Johan Heltne drar i sin nya essäbok "Sympati för djävulen" paralleller mellan skrivarutbildningen på Biskops-Arnös och uppväxten i Livets ord. Han besöker studion tillsammans med GP:s idé- och kritikredaktör Sanna Samuelsson. Bob hund släpper nygammalt vad är "Det allra nästa bästa"?Det har gått drygt 30 år sedan bob hund, ett av Sveriges mest egensinniga och framgångsrika rockband, bildades. I dag släpps albumet "Det allra näst bästa" där bandet grävt i arkiven från 90-talet. Vi får besök av rockarkeologerna och bandmedlemmarna Thomas Öberg och Conny Nimmersjö.Utställningsaktuella Ann Böttcher gräver i minnenKonstnären Ann Böttcher är berömd för sina minutiöst utförda blyertsteckningar med naturmotiv. I det lilla formatet ställer hon de stora frågorna, och brottas med sin egen tyska och svenska historia. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg träffade henne inför den stora separatutställningen "Verk 2000 - 2021" som just nu visas på Malmö konsthall.Veckans ord: MissunnsamVarje vecka väljer någon på kulturredaktionen ett ord som på något sätt säger något om vår samtid. Den här veckan är det Gunnar Bolin som haft fingret i luften och känt av den. Missunnsamheten.Essä: Vem kan fly till rymden?Den frågan ställer sig författaren Dan Jönsson i dagens OBS-essä om att något förändrats i synen på rymden som plats för drömmar och utopiska projekt. Producent: Morris Wikström.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Det börjar i tårar och slutar i skratt. Varför stoppade inte Fredrick Federleys psykolog honom från att försöka lappa sin trasiga själ i ett underhållningsprogram på bästa sändningstid? Vi har sett dokumentären om Nationalteatern och Ellen drömmer om att återuppliva det gamla vänsterprojektet med teater i orten, för att förhindra den dystopiska framtiden i Lapidus "Paradis City". Sen vaknade vi, i vår lilla loge på Östermalms kvartersteater. Vaknade gjorde även kulturbarnen med räkmackan nedkörd halvvägs i vrångstrupen, av en käftsmäll från Sanna Samuelsson i GP. Och vad väljer du; att alltid örfila den du möter eller vråla HEJ allt vad du har i vederbörandes ansikte. Detta och mycket mera kan du få svaret på i veckans avsnitt. Mycket nöje! Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Vi snackar räkmackor och nepotism med GP:s Sanna Samuelsson som skrivit en omtalad debatt om kulturbarn. Vi får finbesök av P1 när Johan Cedersjö berättar om nyhetssatjen Bullentins uppgång och fall. Dessutom gör Christopher bort sig och myntar ordet "brobygg".

Idag sätter sig Linnea, Sara och Oscar in i mysticore med Sanna Samuelsson och får besök av Nahid Persson som gjort en film om när hon blev ihop med en kille som visade sig dejta 23 andra kvinnor.

Tarotläsning på företagsfesten, en kristall i fickan eller meditation på lunchen. Om den andliga vågen och de som söker en större mening med tillvaron. - Jag är troende men inte religiös, säger en av besökarna på harmonimässan i Solna. Här pågår en healingsession och rader av änglar och spåkulor finns till försäljning. En annan besökare ser andlighet som en slags personlig utveckling, ett sätt att lära känna sig själv och våga mer i livet. Ebba Bjelkholm håller kurser i tarot och ger även sessioner, hon märker av ett ökat intresse för andlighet, hennes kurser är fulltecknade och hon upplever att hon kan vara mer öppen med sin spirituella sida nu än tidigare. I studion: David Thurfjell, religionsvetare, Sanna Samuelsson, journalist, Pehr Granqvist professor i religionspsykologi.

Den här veckan är

Sanna börjar lifta genom Europa, från sitt barndomshem i Sverige, mot pappas hem i Portugal. Vad man ska ha sina rötter till och vad betyder de? Sofia Neves och Sanna Samuelsson sätter upp tummen och drar igenom Europa. De utgår från Sannas barndomshem, en bondgård i Östergötland, och liftar sedan ner till Alentejo i Portugal dit Sofias pappa precis flyttat tillbaka efter många år i Sverige. Vad ärver vi av våra föräldrar och hur förvaltar vi det? Är det deras ansvar eller vårt?Programmet är gjort av Sofia Neves och Sanna Samuelsson. Vi liftade hem är en Ljudbang-produktion för Sveriges Radio, producerat av Emma Janke och Manuel Cubas.

Två kvinnor liftar genom Europa. På vägen funderar de över vad man ska ha sina rötter till. Sofia Neves och Sanna Samuelsson sätter upp tummen och drar igenom Europa. De utgår från Sannas barndomshem, en bondgård i Östergötland, och liftar sedan ner till Alentejo i Portugal dit Sofias pappa precis flyttat tillbaka efter många år i Sverige. Vad ärver vi av våra föräldrar och hur förvaltar vi det? Är det deras ansvar eller vårt?Programmet är gjort av Sofia Neves och Sanna Samuelsson. Vi liftade hem är en Ljudbang-produktion för Sveriges Radio, producerat av Emma Janke och Manuel Cubas.