Podcast appearances and mentions of david thurfjell

#58 Specialavsnitt: Nyfiken Bar och existentiell AW med Nina Björk och David Thurfjell (från 13 feb 2025)) by Tankesmedjan Nocturum

Välkomna till Den Gyllene grenen specialavsnitt live från Soho House i Stockholm.Dysfunktionella kärleksrelationer.Vad är en osund relation? Och vilka insikter är det vi behöver för att bryta destruktiva mönster?Under kvällen diskuterar vi hur kontroll, manipulation och isolering ofta förekommer både i sekter och ohälsosamma relationer. Vi diskuterar varför människor hamnar i dessa dynamiker och de bakomliggande psykologiska mekanismerna. Vilka varningssignaler bör vi vara vaksamma på? Och hur kan vi bäst hjälpa dem som är fast i sådana förhållanden?Medverkar gör:Anna Lindman, journalist och författare, aktuell med Det jag trodde var kärlek (2024) och författare till bland annat Sekten (2021), Anna Bennich, psykolog och författare, aktuell med Att försvinna sig (2024) och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, författare till bland annat En lockton i ödemarken (2023). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David och Torbjörn resonerar med oss om samtiden och Swedenborg, samt mycket annat! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Om barnens villkor i Gazakriget. Gäster: Lisa Hultman, professor i freds och konfliktkunskap vid Uppsala Universitet och Sofia Bidö, psykolog verksam hos Rädda Barnen.I Kiruna säger kommunen nej till ny gruva. Varför?Reportage från Göteborg där en diskussion om minnestavlor blossat upp. Det handlar om minnet av de svenska sjömän som dog under andra världskriget. Men vem ska ta hand om tavlorna? Följ med till källaren där de nu ligger.Krönika av David Thurfjell.Panelen med Mattias Svensson, SvD, Zina Al-Dewany, Aftonbladet, Kajsa Kettil, Borås Tidning.I andra timmen:Miljöpartiet får nytt språkrör: Amanda Lind. Men hos Miljöpartiet delas ledarskapet mellan två. Så hur fungerar ett lyckat samarbete mellan två språkrör?Politisk turbulens i Spanien. Premiärminister Sanchez har tagit ”timeout” men ger besked om framtiden på måndag.Anti-israeliska protester sprider sig globalt. Hör reflektion av korrespondent Cecilia Uddén.Om AI-manipulerade filmer och ljud, s.k. deepfakes. Hur används det här runt om i världen nu under detta ”supervalår”?Reportage från Costa Rica där traditioner från naturmedicinen bland ursprungsbefolkningen väcker större intresse.Kåseri Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauTekniker: Linus SjöholmProducent: Cecilia Tengmark

(This is a rebroadcast of a paid podcast episode from March 19th last year, which I now have made accessible to all. Hope you'll enjoy!)When Douglas Murrays book The Strange Death of Europe came out in 2017 I started recommending it to basically everyone I knew. Some of them, quite a lot of them actually, came back to me and said that they now saw the world in a different light. But they were also so disconcerted that they sometimes asked me to present a solution, since I was guilty of leading them down this path. What is to be done, Ivar? So today I'm putting that question to the author himself. He's one of the foremost thinkers and writers of our time, and that's not an exaggeration. He followed up The Strange Death of Europe with The Madness of Crowds two years later, which focused less on migration and islam, and more on the cultural issues afflicting us, centered around identity politics. And last year he came out with The War on the West which is what we focus on in today's conversation. Why is the west waging a war on the west? Why are we so preoccupied with feeling guilty over things that we fail to notice our achievements? How did antiracism become so racist? When did much needed self-criticism morph into abject self-flagellation?Below you can read the transcript of interview with Douglas Murray, for those of you who prefer that over listening to podcasts.Welcome, Douglas Murray, to Rak höger!– Very good to be with you!It's an honor to have you on! One of the reasons I've been very keen on having you on is because your books really are some books I recommend as I said before in the monologue. The latest one is called The War on the West and it came out a year ago and it really ties into the book you wrote before which was The Madness of Crowds and it sort takes it a step further. What is the War on the West and why did you chose choose that title?– Well, in in a number of recent books, as you say, I've been sort of groping towards what's going on in our time. In The strange Death of Europe I addressed the question of immigration and integration in the West, in particular in Europe. And this is obviously a subject which Swedes know very well, the challenges around. One of the things that I recognized that comes from mass migration and the great changing of a society is the identity of society changes. You might like the direction of change, or you might dislike it but it's pretty hard to argue against the simple proposition that if the people in the society changes, the society changes. One of the ways in which our societies have changed has been that we've had to change our guiding ethos and in my last book The Madness of Crowds, I looked at one of the things that is a changing ethos which is the way in which the public religion of our time has come to do with identity and what has become known as identity politics, obsessions with LGBTQIA+ issues, obsessions with women and the place of women in society and obsession with race and other identity related issues. These have become the dominant issue in our in our societies. – I addressed that as I say in The Madness of Crowds but there was an element of it that I had not addressed and which I wanted to address and did in in my most recent book in The War on the West, which is that in order for this to happen, it appears you also have to wage war on what we had in our societies. So to wage war on everything in our past to effectively presume that everything that happened in the past was bad and must be lambasted and criticized. In America, and we're all downstream these days, like it or not from American culture, in America this focuses on the idea that America has an original sin which is the sin of slavery. I don't deny the evils of slavery but it's a very s trange way to talk about it because of course, if America has original sin, is it the only country that does? Do other countries have original sins? What's the original sin of Uganda for instance? We in Britain and in Europe have ended up imbibing our own version of this and it comes in the form of anti-colonialism. The idea that for instance colonization is the original sin of Europe. In an obsession with slavery and any benefits that our society has had from that and in a third thing as well which is racism. Look at our societies and look at them through the prism solely of racism. Again, racism is a part of our past but it isn't the sole lens to look at it through and yet that has become the case. – I say that this has become a form of western anti-westernism and that's really what I write about in The War on the West. There are different types of anti-westernism, there is arab anti-westernism, there is Chinese anti-westernism and these are very interesting and important subjects themselves but the most important and the most dominant form of anti-westernism in our time is I believe Western anti-westernism and that's really what I write about in this book. The West's hate for its own past.When you read your book, it seems like there is a profound lack of curiosity about the actual inheritance and history and the people whose ideas have dominated or influenced our cultures for such a long time, to understand them and put them in their in their proper historical context, to understand where we come from.– That's right.I've been talking a lot about Christianity in this podcast lately I've interviewed Tom Holland, Paul Kingsnorth, Per Ewert and David Thurfjell on the subject and so much of that knowledge about the Christian heritage for example, you can just brush it over. Now in school, it's just one religion out of many and why should we learn more about that than others the other great world religions? I'm not sure if you share the sentiment? My own perspective is that if you're going to criticize something you better learn a lot about it and then you take it apart.– Well, but why would you have to learn and anything if you thought you already knew everything? Um I mean that's what's really happening. If you believe that everything that's gone wrong in the world is our fault in the West, you don't need to educate yourself about the rest of the world and you don't really have to educate yourself about your own past because you've already got this monomaniacal view of it, this single lens through which you need to look at everything, believing that everything was bad and that's all you need to know. Whereas to be informed, you would need to at least know the pros and the cons, the upsides and the downsides, the virtues and the vices. For instance, if you were to be interested in the historic subject of slavery, you would need to know both the ways in which it was done, the people involved, including the African nations involved and you would also have to know that it was the West that actually abolished slavery and how that came about including the Christian religious impulse, the Christian campaigners who brought it to an end.Perhaps my listeners know about that part, but it's not well known. That's one of the things that people are not so curious about, why did the West abolish slavery and Britain in particular?– Yes, it's a very interesting subject. Slavery has been a consistent throughout human history, almost every civilization we know of engaged in some form of it, it was the norm. First of all, principally, I hate that it makes me sound jingoistic, but when the British abolished slavery in the Nineteenth century, it was largely done through a moral argument whose moral force became impossible to resist, and the moral forces came from a Christian idea of the sanctity of the individual and that this sanctity applied to everyone, that everyone was equal in the eyes of God and that man did not have the right to enslave his fellow man. The moral force of this argument made by people like Wilberforce and others, as I say became impossible to resist and became so impossible to resist that actually slavery fell apart within a number of decades. It didn't fall apart simply through natural causes or from the force of that argument. It also stopped because the British navy patrolled the high seas and forcibly stopped vessels transporting slaves, for instance to Brazil which tried to continue slaving until the 1880s. So it was not simply through a force of moral argument but the initial impetus to ban slavery, to ban it not just in the British empire as it then was but around the world, undoubtedly had a Christian fuel behind it. That's a very important thing to recognize. There's another one that perhaps is more complicated morally, which is the Christian realization that was at the root of a form of colonialism, certainly in the age of the explorers existed, when Columbus and others set out, Columbus in particular and accidentally discovered the new world. One of the interesting questions that arises is what the natives in these places were and if the West had approached them in the way that many people think, among other things no missionary would have set out. It was the inside of European explorers, that said these people are like us. That's obvious to us today but it wasn't obvious at the time. Many other civilizations would have taken a contrary view. But the moment that people realize these were people like us, people with immortal souls, to use the language of the time, then of course the missionaries set out. And the missionaries would not have set out if these were not recognized to be, as it were, equals.While Britain was fighting Napoleon, the British parliament passed the act of the abolition of the slave trade in 1807. The argument is that it was the “white savior complex” and all that, and that's part of it maybe, but it was also the case that it was at a great cost that the British Empire did it. They fought a lot of wars to abolish the slave trade. A friend of mine who has roots from Africa was talking about slavery and colonialism on a panel a few years back. He said “most of you guys who are here are white, so you have sort of inherited a sense of guilt for the slave trade but my family actually owned and sold slaves for centuries and we only stopped because the Britons abolished the slave trade. That's the reason we stopped, so I have an actual inherited guilt from my family. But since I am black, I have the upper hand towards you, even though most of you were potato farmers until recently”. But that kind of argument is too complex. It's interesting that you're actually not interested in how these quakers, other Christians and British politicians like Wilberforce argued – that there souls were worth the same – they were part of the common humanity. But like you say, there seems to be a western war against the West and it's hard to understand why.– I'd say that the why is partly because it's so simple. It's so straightforward. It's such a simple narrative. The reality is complex the reality for the real story you have to know more? It would be absurd to for instance, look at the history of Africa and look at it solely through the lens of racism and slavery. You could do that but if you did, I think people would recognize you had a certain animus against the peoples of that continent. I think it's the same with the anti-westernism. I think there's an animus against the West that is revealed in this, that you're obsessed with this aspect of our past suggests that you have a problem with the West as a whole, because you want to focus only on the bad. If you did that with anyone, I think people would question your motives they would say why? Why can't you understand us in the round? Another example of that animus is something you mentioned in passing there. Phrases like “white savior complex”. This is a lose-lose situation that's been deliberately set up by people who I believe are simply antagonistic towards the West and its history. The lose-lose situation is if you've done something bad, you're blamed and if you do something good, you're said to be for instance, a white savior. What way out is there in this? The answer is none, it's a trap – don't fall into it. Anyone talking in that kind of language is inviting you to fail.One hundred years ago, if you look demographics a much larger portion of the world's population was living in Europe, and what we define as the West was much more powerful in all measures. If the great powers of Europe decided something, the rest of the world had to obey or fight and probably lose. Now we're in a situation where that's not the case anymore, I would argue. The West has declined to a large degree. China is a rising power and we have challenges to western power throughout the world. Is this guilt felt by the West a backhanded way to keep our self-image as powerful? That everything is our fault?– That's part of it. I would argue that one of the virtues of what has become known as the West, is self-criticism. I think is a vital part of the West's success economic, military, social and much more, is the desire to improve, the desire to hear arguments against yourself in the hope of getting better. That's not by any means a universal virtue, there are many societies around the world who have not engaged in that kind of self-criticism. I think that has an effect on the society itself. However, the problem of self-criticism is that it itself can get into overreach. And it gets into overreach and moves from being a virtue into being a vice, when it moves from self-criticism to self-laceration and then to self-loathing. – Some of the questions that has occasionally come up since The War on the West came out, has been people who said to me “How can you tell when a society moves from self-criticism to self-laceration to self-destruction?” I said well, it's in the same way that we all can tell it in our own lives. We've all developed an ability to distinguish between critics who wish us well and critics who wish us ill. I think everyone listening has had the experience in their own lives of hearing from people who criticize them in order to help them and people who criticize people they dislike. If someone who I knew loved me gave me advice, I would listen. If it was somebody who I knew loathed me, I think I'd be less likely to. How can I tell the difference? It's not hard and I don't think it's that hard in a society either. If somebody starts talking about original sins of your society, of guilt that is ineradicable and solely yours, who speaks in terms of “white savior complexes” and much more, you're dealing with somebody who doesn't want to improve you. You're dealing with somebody who wants to end you, who loathes you, loathes your society. That is not a hard thing to identify. It's there in all the language that is being used and in the campaigns that are being fought.One of the most concerning things about especially the English-speaking countries is the woke takeover of institutions, such as universities, the media and elementary schools and even the business world. You talk about this in your book, the critical race theory and what it says. The most popular books on the subject are bestsellers and they're being recommended in bookstores even here in Sweden. Of course more widespread in the United States and probably in in the United Kingdom as well. How can theories that are so counter to what we who are a little bit older, grew up to believe was anti-racism – namely colorblindness – and now it's the opposite. And not just the opposite – there is no good way to be white for an author as Robin DiAngelo and Ibram X. Kendi goes even further than she does. How has these extreme theories gotten such a hold of our societies?– One explanation is that we're living an age of over-correction and this is the most benevolent and interpretation that I can give. Over-correction is something I addressed in The Madness of Crowds in relation to social issues. Nobody can deny that historically women had fewer opportunities than men. That's something that almost everybody in our societies today wishes to rectify. But there is a group of people who do not want to settle on equality between the sexes but want to as it were make up for lost time by over-correcting and socking it to the men for a while. To say, well, women were prejudiced against in the past so let's be prejudiced against men for a time. Over-corrections like that seem to be pretty common in our societies in this century. Trying to make up for historic wrongs, perceived or actual, by overcorrecting in the present. The most striking version of this is the one that you just referred to. Again, nobody can deny that historically and to some extent today, that racism exists. It's one of I think a number of human evils which we should all be aware of and as I say try to resist. The settlement we had broadly come to, as you say when some of us were growing up was colorblindness as an aspiration, which is to get to the point as my friend Sam Harris has put it, that skin color would be as unimportant as hair color for instance.– Again, there seem to be people who wish to go through an over-correction. They wish to say because in white majority societies as ours in Europe, there has been prejudice against black people in the past, we must rectify that in the present not by equality but by socking it to the white people for a bit by being unpleasant to the white people for a time. This is I believe a completely suicidal route to go down for many reasons. One of which is that you are warring against the majority in your population, and I don't think that's ever a recipe for success. But nevertheless, it's the vengeful period that we are in, in which things are said about white people that wouldn't be tolerated if they were said about other people. You quoted the appalling Robin DiAngelo, she says as you say that there's no good way to be white. Just flip that around and imagine how abhorrent it would be and how appalled we would all be if Miss DiAngelo or anyone else said there's no good way of being black, or there's no good way of being Asian. It would be appalling. This would be identified quite rightly as racism. Well, it is and should be identified as racism in this case too. It's quite appalling the tone in which people like Kendi and DiAngelo and others are allowed to talk about whole races of people. I'm amazed they've got away with it but they certainly have so far and I want them not to. There's a book by a professor in America called Colorblind Racism that asserts that the very principle of colorblindness is itself racist. That again gets you into this lose-lose situation.I think that's brilliant, even trying to stop seeing race – that's also racism. There's no escape.– No escape. They've barred all of the exits while setting the house on fire. That's what these people have done and it's one of the things that I'm calling them out for in The War on the West, and what I want to identify for readers as a major challenge that we have to address.We have people like me who perhaps have an ideal of colorblindness and integration and then you look at what's going in the Swedish institutions. Here race is not as prevalent, but gender and sex and trans issues are. The mix is the same but it's just…– You have slightly different emphases.Yes, exactly. But then you start to think that “hm, if we are the only ones upholding the liberal principles of equal treatment, meritocracy, non-discrimination, and the other side are fighting tooth and nail to have their candidates on the board or their policies enacted, then we're going to lose.” I myself remember the first time I really reflected on me being white because for me, it was like an American phenomenon that you could see on television, and it was it was not that long ago. I think I was reading in the sociology class and somebody said it and I was like “Okay, so I'm not just an ethnic Swede, I'm white. Of course there's a biological core to some of these concepts but they are also socially constructed and then you start to identify with them and then they become a reality for people. That's something that has happened quite late in Sweden. I know Eric Kaufmann has written about this in Whiteshift and I've had him on. He said “If other groups are waging identity politics, the majority has a right to do it themselves”. What's your take on that?– My own view is that this way lies hell but it might be unavoidable if people keep going the way they're going. I don't want to identify by my skin color and I don't. If you were to say “Douglas, how do you think about yourself?” I would first of all say “I don't, very much. I don't sit around pondering.”That's refreshing!– I know, I don't sit around pondering myself. But if you say “Who are you?” or “How do you identify yourself?” I'd have an awful lot of things to say probably, starting with “I'm a writer”.  But I don't think that at any point, or at least it would be quite a long way down the list, would I say “I'm white”. I don't think it would actually be in my list particularly. I just don't like to think of myself in that way and I think most liberal minded people, for want of a better term, people in the West, also don't want to think in those terms. They don't want to be made to be white. It's reductive, it's got all sorts of implications. But if you push people endlessly, that might well be one of the places that they will go to. Eric Kaufman says it's a sort of legitimate understandable endpoint in this. I agree with the provision that I think that it's a very undesirable endpoint. I don't think the re-racialization of society is a desirable thing but it's certainly something that is going on. I don't want people to be pushed into identifying in this way. But I say at the end of The War on the West, I give an example of the options that are available and anyone who reads the conclusion to the book will see that. Rather stark way in which I lay this out.One of the things that's at the core of your three latest books that we're mainly talking about, is what is the West and why is it worth defending? The Strange Death of Europe is a very somber book in a lot of ways. It's in the title, that Europe is killing itself in a lot of ways. One of the main arguments that you have in the book is that Europe itself has lost faith in its beliefs, traditions, and legitimacy. That's also what you explore in The War on the West, how Europe is not even legitimate in many people's eyes. Why is it worth defending then?– My own belief is that it remains worth defending because it's still, by long way, the best of all available options. If you look at the alternative dominant systems in the twenty first century, I think all of them are infinitely less desirable than the systems that exist in what has become to be known as the West. I don't believe that for instance, the Chinese communist party's vision of the future is a desirable one, it's certainly not one I would want to live under. But it is an alternative scenario in which a degree of financial opportunity exists. a very minimal but a degree of it, and in which personal freedom is not regarded as being of any particular, significance. The things that we take for granted, like personal liberty, like human rights, and again, some people think this is a shocking thing to say but nevertheless it remains true: These are Western concepts, the Western constructs. And they are things that came from the West. People might wish to argue that or resile from even asserting that, but nevertheless it remains true. Anyone who actually cares about some of the subjects we've been discussing ought to reflect very seriously on whether or not they are in their critiques of our societies, not engaging in that fallacy. Immanuel Kant famously gives in the example of the dove that flies in free air that may mistake the resistance of the wind and think that in the absence of this wind, it would be able to fly faster when in actual fact, the wind is what keeps it up. – Another analogy would be the fish that believes it would swim faster if it weren't for the water. Perhaps there are a lot of people in our societies who are making this fundamental category error of thinking that if it weren't for the system that is around them. They would be going so much further and faster, and I think this is a delusion. There are certainly things that we can improve in our societies in the West, but the idea that the whole system itself needs replacing is a very serious mistake to make, because as I say the alternatives are highly undesirable.I know you were in a panel with Tom Holland and you spoke about the role of Christianity. And you were a friend of Christopher Hitchens and you've described yourself as a reformed Anglican turned atheist and but in that debate, you didn't sound triumphant so to speak. I know Tom Holland himself says that he sort of wished he could go the whole yard, but he recognizes the role Christianity has played in the West and I think this is a more and more common recognition by public intellectuals such as yourself, that maybe we've emphasized enlightenment, philosophy, liberalism and that part of our tradition too much and paid too little attention and given too little credit to Christianity. Now that our societies are more and more secular, or at least the majority populations are, then the question is: Is there a core missing here? Of what it means to be a Westerner?– Yes, I think there is and it's something we've seen in the last twenty years in particular. I think one of the results of 9/11 was a form of strident atheism that that found for instance, and I was a part of this, but found that one of the ways to criticize growing dominance of Islam in our societies, was to criticize religion as a whole. I think that's one of the things that went on in the 2000. Although in the case of Islam that remained difficult to do, in the case of Christianity, the atheists were pushing at a pretty open door. It was already fragile. I think that, without in any way speaking for my late friend, I think that one of the things that's happened in the last ten years, has been a greater reflection which you can see in the work of Tom Holland and others, a greater reflection on what you just laid out. Yes, part of our inheritance is enlightenment, part of it is reason, rationalism and the inheritance of ancient Greece and much more. But it is also the inheritance of Christianity. Twenty years ago, that seemed to be a slightly harder thing to assert than it is now. I think that the work of for instance Larry Siedentop, distinguished political philosopher who wrote a book some years ago called Inventing the Individual, without in any way being a dogmatic Christian himself, Larry Siedentop proves that concepts that we take for granted as the water we swim in, are to a great extent of Christian inheritance. People might like that or dislike it but it's the case whether you like it or not and we need to have a truthful understanding of ourselves and not one based on falsehoods that we just happen to enjoy.One argument that's been made is that what we call woke, which is a broad term but it's an umbrella term and it incorporates many of the things that we've been talking about, CRT, LGBTQ-issues, trans rights, diversity – it's also a view on power, who are the powerful, who are the powerless. But that is the god-shaped hole that's left behind by Christianity and woke moves in there and it gives you structure to the world, to your place in it. And it also has some of the concepts, like guilt, original. You could see these scenes from after George Floyd was killed by that policeman, you could see the scenes of white people washing the feet of black people. It was sort of a Christian tradition, but it also was not.– Well, here's the thing that's not. I agree with the observation, I regard a lot of these modern social movements as being forms of spilt Christianity or residue Christianity which the people engaging in it don't recognize and would be quite annoyed by if told this. Nevertheless, as you say very visible, recognizable aspects of Christianity are interwoven in this. But here's the difference and here's the fatally important difference: What is being offered at the moment is a form of secularized Christianity, without any ethic of redemption and that is dangerous. Very, very dangerous. The great brilliance of Christianity is the concept of redemption. The possibility of successfully atoning for sins. Take away the possibility of successful atonement, and all you have is a perpetual cycle of guilt and I believe that is what underlies a lot of the unhappiness in our societies today. Ok I'm told I'm evil, evil from birth. I'm told I'm guilty from Birth and I'm told that my very existence is some kind of insult or assault on the planet, that's part of the green movement, how my very being here is part of the problem and there's no way out other than to live a life of complete innocuousness or harmlessness. That was something that Jordan Peterson and I have discussed in the past and indeed I raised with Roger Scruton in what was sadly his last public appearance. Roger and I discussed this as well, this idea that harmlessness had become the great modern virtue that you were meant to slip into this world and slip out of it without having made any mark, certainly done no harm. This is a highly demoralizing stage of affairs to be in, but it is a dominant one that is being pushed on people. I don't like it at all, I want people to be extraordinary and successful and innovative and much more and I don't want us to live lives of thwartedness, of repression, of guilt without redemption. I think it's a hideous system.Sometimes there has been this criticism against Christianity, that it's too easy… – Well, they haven't tried it hard then.No, exactly and that you just go to confession in a Catholic…(this is my Swedish Lutheran upbringing here) You just go to confession…– Yeah, I was going to say that's recognizably protestant critique of Catholicism. But real forgiveness in the Christian sense is an awesome thing to behold when you really meet it. A few years ago, to cite a pertinent example, here was a white American youth who went into a black church and shot at congregants and killed a lot of them and it was a hideous crime of a kind that is uncommon, but happens.And his motive was to kill black people.– Yes. And some of the families of the people who were murdered said that they did not hate the killer, they forgave him. That's almost beyond my comprehension. I'm overwhelmed with admiration for anyone who could even aspire to such a state of grace actually took for want of a better term, perhaps there isn't a better term. So actual forgiveness, in the Christian sense, is an awesome thing to behold when it when it is actually exercised and should not be taken lightly.In this new woke religion, this is totally lacking. There is no way out so to speak. Your mere presence, if you have certain characteristics, being white or having a certain sexual orientation, destroys the fun for everyone.– That's also part of the victim hierarchy, the aspiration to victimhood which again I have very little sympathy with because I believe that our lives can be much better than simply trying to be victims. hat. It is one of the anomalies of the last generation, that we have moved the public ethic from an admiration for heroism into an admiration for suffering and what it means is a scramble to suffer or to claim suffering. Nobody actually wants to suffer but they want to claim to have suffered, and because to do so is to have the right to hold the microphone. But yes, what you describe correctly is a situation which we find ourselves in in Western societies, is what a chess playing friend of mine tells me in chess is known as “Zugzwang” which is when you have to move but every move will make your position worse. That's the position we find ourselves in and it's one I want to break and I'm very explicit about that. I believe that this system that we're describing, the anti-westernism and the wokeness and much more, it is a system that we should aspire to break in order that people can move on with their lives and move on to better things.I think that the conversations you've had with Jordan Peterson and Roger Scruton about being harmless, is certainly true about boys and men in our culture and you're very scared about masculinity and you're scared of men, and you have to keep them down. I would like to hear your thoughts about that and if there is a way out of it? And also, we're having a small MeToo-moment here where a politician has been accused by a member of his party for touching her thigh and not respecting her nine years ago. I suspect that he will be gone from the public eye and there's no way back for him. There's been a criminal charge now but I don't think it will pass the court law. So the first question is, is there a way out of pathologizing men and the second is what is the legacy of MeToo?– I address the overreach of MeToo, which I think was an overreach, an overcorrection. I address that in The Madness of Crowds. I believe you should not make all the interactions between men and women a sort of minefield that we've made them. Men can do terrible things to women, but they don't do it all the time and not everything is terrible. It should be possible for a man to make an advance from a woman and be rejected and for that to be the end of the matter. Again, there has to be a way to have a bad date for instance, men should not be in a society set up in such a position as they have the opportunity to make one move once on a woman and it has to be 100% successful and they have to hit the bull's-eye on the first throw, and this has to be the person they marry and so on. I'm afraid that everyone who knows the dating game knows that that's highly unlikely to happen. Mistakes are going to happen, and you have to have a reasonable view towards that, which includes forgiveness and moving on and much more That's quite different from when somebody behaves genuinely badly, but I believe all of this has been wrapped up in this into being the same thing and it's very dangerous because it makes relations between the sexes all but impossible and somebody who would like our species to continue I think that men and women have to be able to find a way to get on.I did the mistake of trying to ask two questions in one, but this ties into the first question I tried to ask. We also have a quiet new consent law in Sweden so you have to prove that you had consent instead of proving that you said no if there's a situation with an accusation of rape or something. You have to take a step back now as a man out of precautions, and as a young man because they are of course looking for a partner. What can be done about the situation for men right now because I think we have put them in quite of a bad situation and there are a lot of debates in Sweden about how first you ridicule men because they're too soft, I've certainly sometimes been guilty of that, and then you ridicule them or are angry with them when they try to be tougher and you ridicule men who are sensitive and vulnerable because they take too much space and attention from people who deserve it more, women. And then if they're too hard and don't show any feelings then they're toxic. So how can you solve this?– Exactly, it's not a good time to be young and heterosexual. I believe this this all has to be addressed and solved because otherwise…all of the stats, all the data shows that an increasing number of young men in particular are basically stepping out of the whole system. The evidence on the number of people who've had sex in the past year and so on, shows an increasing tendency towards young men basically stepping out of the system, thinking it's just all too difficult, too toxic and giving women a very wide berth. Again, I think this is a creation of a form of feminism which those people who created it will live to regret or the least the people who come after them will live to regret. It has to be solved.I just visited Åland which is an island between Sweden and Finland, thirty thousand people live there. I was giving a lecture with my college Anna-Karin Wyndhamn and we spoke about these issues. The same day we were there, they were debating to vote through a law that will have gender neutral pregnancies. So… why? Why is a tiny island in the north where many of the questions concern practical issues, dealing with this? All of a sudden, the most woke things are being debated in their parliament.– That's the story of our era and it has happened everywhere, and I don't care for the people who underestimate it, it seems to me that they haven't left the house very much in recent years. It's everywhere and it's a great waste of time and energy. My goodness, there are so many other things that are more important to be getting on with, so many bigger challenges that are literally on our doorsteps.Do you feel like you're wasting your time then, because you've written brilliant books, but they are about stupid people?– My hope is that I help to clear them out of the way, one of my self-appointed asks is to clear these people out of the way help my readers clear these people out of the way in order that people can get on to doing what they should be doing with their lives. And that's really what I want to do and if I have any success in my life, It'll be in in helping people to do that.Thank you Douglas Murray for being a part of Rak höger.– It's a great pleasure. Thank you.Inför varje podd…Tack för alla inspel inför den här podden. Som ni hör i avsnittet så är det till stor hjälp för mig att ta del av era tankar och frågor. Fortsätt gärna att skicka frågor och tankar till mig!Inför varje avsnitt av podden diskuterar jag ämnet med er och tar med era frågor till samtalet. Det ni behöver göra för att delta i samtalet är att ladda ned Substackappen och vara med i Rak högers chatt. Många är redan med, men jag hoppas givetvis på fler.För att gå med i chatten behöver du ladda ner Substackappen, som nu finns tillgänglig för både iOS och Android. Chattar skickas via appen, inte e-post, så slå på push-notiser så att du inte missar konversationen när den händer.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Best Of-avsnitt med höjdpunkter från säsong 2. Gäster: Thomas Kazen, Magnus William Olsson, David Thurfjell Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. *Välsignad vare frukten och må Herren öppna ditt sköte - Thella inleder sitt uppdrag att gå till botten med bibelreferenserna i The Handmaid's Tale. Författaren Margaret Atwood har skapat odödliga repliker i sin bok och tv-serie om Offred/June och de andra tillfångatagna kvinnorna i den religiösa polisstaten Gilead.Exempelvis denna vanliga hälsningsfras mellan två tjänarinnor:- Blessed be the fruit.- May the lord open.Men var i Bibeln står detta - och vad menas? Var ligger det ursprungliga Gilead? Vem är Isebel som givit upphov till benämningen Jezebels om kvinnorna som arbetar i Gileads bordeller? Välkomna med på resan in i Atwood-land och Bibel-land!*Bibeln vs kitsch - Thella har alltid trott att berättelsen om fotspåren i sanden kommer från Bibeln. Ända tills inspelningen av detta avsnitt . . .*Beethoven vs Kiss - Religionshistorikern och författaren David Thurfjell, aktuell med boken En lockton i ödemarken, har tagit med sig texten om lärjungarna på väg till Emmaus som möter den uppståndne Jesus men inte känner igen honom - och funderar på vad som egentligen fick honom intresserad av den berättelsen från första början. En fundering som leder in i ett samtal om Beethoven vs Kiss och Bibeln vs kitsch. Och om vad tro egentligen är för något.Avsnitten publicerades första gången den 2 mars och den 13 april 2023 och hittas i sin helhet längre ner på sidan.Medverkande som hörs i detta utdrag: Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, Magnus William Olsson, författare, David Thurfjell, religionshistoriker och författareBibelavsnitt: Luk 1:42, Luk 10:38, Höga v 4:1, 2 Kung 9 samt Luk 24:13Citat ur filmerna På heder och Samvete (A Few Good Men) och Handmaid's TaleMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Beethoven Sonat för piano nr 8 Op 13 - framförd av Angela HewittKiss - Great ExpectationsProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo Collmar

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan John Sjögren och David Thurfjell, inspelat vid Katolskt Forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm, utifrån Sjögrens bok ”Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld”. Det blir ett samtal om sanningens natur, om fantasins förhållande till verkligheten, om en besjälad värld, om Guds försyn och om sagans särskilda förmåga att väcka lika mycket sorg som glädje i läsaren.

Gänget gästas av David Thurfjell som är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm. Hans forskning handlar om islam, kristendom och sekularisering i dagens Sverige. Hans senaste bok En lockton i ödemarken utforskar gränsen mellan religiösa och sekulära uttryck med nedslag i myter, riter och maktstrategier i världens olika religiösa traditioner.En lockton i ödemarken finns hos Bokus och andra bokhandlare.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 33 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gänget gästas av David Thurfjell som är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm. Hans forskning handlar om islam, kristendom och sekularisering i dagens Sverige. Hans senaste bok En lockton i ödemarken utforskar gränsen mellan religiösa och sekulära uttryck med nedslag i myter, riter och maktstrategier i världens olika religiösa traditioner.En lockton i ödemarken finns hos Bokus och andra bokhandlare.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 33 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För 100 år sedan var det ännu olagligt att häda i Sverige, även att kritisera  kyrkan. Vad betydde religionen då och vilken roll spelade kyrkan i det samhället? Hur såg man på att vara kristen, och vad innebar det att trots förbud våga kritisera? Hur har vi rört oss mot det sekulära samhälle vi har idag, och hur tätt knuten är den berättelsen till yttrandefriheten? Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.

”Vad är detta märkliga som jag känner igen som religion? Varför tycks det spela en så stor roll i mänsklig kultur? Och varför skrämmer och lockar det mig på samma gång?” En personlig berättelse som rör sig mellan olika världsdelar, tidsepoker och perspektiv, med nedslag i författarens egna erfarenheter såväl som i myter, riter och maktstrategier i världens olika religiösa traditioner. David Thurfjell i samtal med Anders Rosengren, läkare och professor i molekylär medicin. Medarrangör: Norstedts

För den sekulariserade människan har skogen blivit ett tempel, men är kärleken till träden besvarad? Kulturredaktionens Nina Asarnoj funderar på om kärleken verkligen är besvarad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sände första gången 2020-10-14.En sommar blev årorna till min roddbåt stulna. En billig Blekingeeka, köpt på Blocket för att kunna ro runt i den lilla dypöl till sjö där vi hyr ett hus. Jag stod där på den lilla flytbryggan och spanade ut över vattnet. Först hade jag stampat hårt för att vattensnoken och hennes sju ungar skulle hinna krypa undan, tillbaka in mellan brädorna. På andra sidan sjön tyckte jag mig se något vitt. Kunde det vara mina åror? Jag simmar tvärs över och ja, där ligger de. När jag ska gå i land finns det ingen fast botten. Jag sjunker allt djupare i dyn och minns nu att grannen i samband med ett bryggbygge mätte upp dydjupet till elva meter. Jag har alltid anat att naturen är helt likgiltig för min existens, och nu var det uppenbart. Jag skulle bli till gyttja i botten av en sjö. Inte ens en måltid åt en varg eller näring åt en rosa akleja. Så ser döden ut. Bara några grumliga bubblor och sedan är man borta. Ända sedan jag läste filosofi i skolan har jag grubblat över det där klassiska exemplet om passivitet, alltså om bristen på handlingskraft är att betrakta som ett brott. Är det den som knuffar någon i sjön som är skurken eller den som står kvar på berget utan att agera? Och för att verkligen hårdra det hela: Är de björkdungar som susade utanför Auschwitz till exempel medskyldiga till de brott som begicks innanför stängslet?De flesta människor säger förstås nej. Träd eller gyttja kan inte ställas till svars. Träden är tvärtom våra nya ständigt förlåtande gudar och åtminstone här i Sverige är det ofta just bland susande björkar och vajande granar vi söker tröst och sammanhang. I det som brukar kallas världens mest sekulariserade land har naturen på många sätt ersatt kyrkorummet.Jag läser om det här fenomenet i religionshistorikern David Thurfjells bok ”Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion”. I sin forskning har han intervjuat 72 personer om deras relation till naturen. Han ställer frågan om varför det är i skogen så många moderna människor upplever andlighet och frid? Samtliga av de intervjuade vittnar om hur de söker sig till strövområden och parker för att komma i kontakt med sig själva och något större, men de vill ändå inte tala i termer av tro. I vår tid är det känsligt med religiösa uttryck. Gärna existentiella naturupplevelser men blanda inte in Gud. Thurfjell skriver om de doftämnen granar och tallar utsöndrar, fytoncider, som stärker immunförsvaret och får blodtrycket att sjunka. Hur hälsobringande det är med frisk luft och solsken. Det intressanta är bara att de där lugnande doftämnena som växterna ger ifrån sig, sannolikt är till för att stöta bort skadeinsekter. Tallspinnare, granbarkborrar och trädkramare.Men alla finner inte frid i naturen. För somliga får varannan tall, varannan gran bara blodtrycket att stiga. Axel Lindén är skogsägare och författare och har skrivit ett slags realitybok om sin ambivalenta relation till livet med skog. Han står med en stövel i naturromantiken och den andra på gaspedalen i traktorn. Hans bok heter ”Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter” och handlar om hur han försöker bedriva alternativt skogsbruk. I stället för att sköta skogen på det sätt som ger störst ekonomisk avkastning, vandrar han planlöst och smådeprimerat runt med en motorsåg och fäller en asp här och en björk där, mest för att få ved till pannan. Hans idéer om att låta skogen förbli blandad och att inte gallra så hårt, möts av skepsis av manliga bybor och skogsbolag. Axel Lindén slits mellan viljan att vara en professionell skogsägare, att maxa vinsten som pappa och farfar gjorde, och sin egen natursyn. För vem är han själv i släktkedjan? Hur kommer det sig att mormors blåbärssylt var perfekt, mammas bra men hans egen undermålig? Hur ser kunskapsöverföringen ut mellan generationerna? Vem är bäst på att tala med träden, den som optimerar avkastningen på en skog eller den som låter den växa igen? Vad säger träden själva?Föreställningen att blommor och träd har själ och kan kommunicera har beskrivits i ett flertal böcker de senaste åren. Titlar som ”Talande blommor. Blomsterspråkets ABC”, ”Trädens hemliga liv” och ”Naturens dolda nätverk” påstår att träd kan berätta om olika faror och att till exempel bokträd skyddar och hjälper varandra. Varför kommer alla dessa böcker just nu? Kan det vara en liknande rörelse som inom djurrättsrörelsen, att allt fler börjar ana att träden lider? Har de ropat om nåd utan att vi hört dem? Vi människor lyssnar ju ganska dåligt på träd och ofta är våra skogsupplevelser helt självcentrerade. Det handlar som så ofta, mest om vad skogen betyder för oss. David Thurfjell skriver i ”Granskogsfolk”: att ”även den romantiska naturupplevelsen är till stora delar antropocentrisk” och förklarar att vi människor visserligen har en psykologisk kapacitet att uppleva existentiella djuperfarenheter med inslag av estetik, jagupplösning och romantik. Men att det är en helt och hållet egoistisk upplevelse. Den sönderstressade nutidsmänniskan söker tröst och i takt med att vi blivit allt mer sekulariserade har lövsalarna blivit våra heliga rum. Skogen har blivit vår kyrka.Frågan är då bara hur ömsesidig den här existentiella relationen är? Hur förhåller sig naturen själv till människan och hennes liv och död? Väldigt passiv, skulle jag säga. I dokumentärfilmen ”Shoah”, Claude Lantzmanns nio timmar och 27 minuter långa mästerverk om ”Förintelsen” är träden hela tiden närvarande. Det växte björkar och fruktträd längs rälsen till Sobibór. Den susande blandskogen blev vittne till miljoner människors död. De flesta av nazisternas förintelseläger placerades på landsbygden, utanför små byar, vid skogsbrynen. Det var viktigt att ingen fick veta vad som pågick och träden hjälpte till att dölja barbariet. Massgravarna gömdes i skogen. Krematorierna eldades med kol och i den gång av taggtråd som ledde fram till de stora brännugnarna i Treblinka, fogades grenar av tall in mellan trådarna för att skydda för insyn. Ett slags förintelsens egna gärdsgårdar. Det kanske låter märkligt men den här passiviteten bland träden kan provocera mig. Min farmor och hennes två söner fanns med på de listor som redan fanns förberedda i Sverige om nazisterna skulle kommit hit. Farmor svimmade när hon fick se sitt och barnens namn flimra förbi i Aktuellt eller Rapport många år senare. Det är alltid svindlande att tänka på hur nära det var att även Sveriges judar skickades iväg. Mormor däremot, bodde under kriget i Stockholms skärgård där hon och morfar fiskade och odlade för att överleva. Och även om kunskapsöverföringen i min familj varit lika usel som blåbärsreceptförmedlingen i Axel Lindéns, är det väl ändå någon sorts genetiskt överförd envishet och livsvilja som fick mig att gripa tag efter knivskarpa vasstrån och dra mig upp ur dyn vid jakten på de där stulna årorna. Varannan gran och varannan tall blev tysta vittnen till min kamp. De var min gröna, högst ointresserade publik. Vi människor kommer alltid att ha en relation med det som växer, det är bara det att den inte är ömsesidig. Träden älskar oss inte tillbaka.Nina Asarnoj, medarbetare på kulturredaktionenLitteratur”Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion” (2020) av David Thurfjell”Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter” (2020) av Axel Lindén”Talande blommor. Blomsterspråkets ABC” (2019) av Isabel Kranz i översättning av Joachim Retzlaff”Trädens hemliga liv” (2016) och ”Naturens dolda nätverk” (2018) av Peter Wohlleben i översättning av Jim JakobssonFilm: ”Shoah” (1985) dokumentär av Claude Lantzmann, finns med svensk text på Youtube, längd 9 h och 27 min.

Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum. Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i.Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad.Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år.Medverkande:Lisa Öberg - fjällekologTomas Roslin - ekolog David Thurfjell - religionshistorikerSverker Sörlin - miljöhistorikerSara Sällström - reporterAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Om vilka spår som den lutherska kyrkan satt och som man fortfarande kan se i dagens Sverige Reformationen i Sverige gick stegvis men resultatet blev att svenskarna gick från att vara katoliker till att bli medlemmar i den svenska lutherska kyrkan.Vilka avtryck har det gjort och hur hade Sverige sett ut om vi behållit den katolska traditionen?Hör Magdalena Dahlborg från den katolska tidningen Signum, Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans Tidning, Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och Mustafa Panshiri, samhällsdebattör och tidigare polis. Även David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

In the middle of the night, you find yourself caught between dream and wakefulness, unable to move, unable to scream, with the feeling that someone's sitting on your chest. There are many names for this condition. Sleep paralysis. The Old Hag. The Nightmare. Mara. With returning guest, performance storyteller Dominic Kelly, we delve into this fascinating phenomenon that is deeply entrenched in the borderlands of folklore and belief. Dominic Kelly's website http://dominickelly.net/ See MARA at Stealing Thunder storytelling festival in England on 3rd june 2023 https://stealingthunder.co.uk/ Helgoya Fortellerfestival in Norway on 5th august 2023 https://www.facebook.com/profile.php?id=100092327174348 Bird sounds recorded by Ulf Elman https://xeno-canto.org/762155 Jelmer Poelstra https://xeno-canto.org/235198 CONNECT WITH US https://www.intheborderlands.com/ SUPPORT US https://www.patreon.com/IntheBorderlands https://www.brittle.one/ https://smarturl.it/inanna REFERENCES Mara https://en.wikipedia.org/wiki/Mare_(folklore) Sleep paralysis https://en.wikipedia.org/wiki/Sleep_paralysis Sleep Paralysis på Shelley R Adler (book) https://www.rutgersuniversitypress.org/sleep-paralysis/9780813548869 Hmong people https://en.wikipedia.org/wiki/Hmong_people Nocebo https://en.wikipedia.org/wiki/Nocebo The Old Hag of Newfoundland https://nuvomagazine.com/culture/canadian-urban-legends-newfoundlanders-can-tell-you-all-about-the-old-hag The Nightmare (film) https://www.imdb.com/title/tt3317522/?ref_=vp_close The Terror That Comes in the Night by David J. Hufford (book) https://books.google.ca/books/about/The_Terror_That_Comes_in_the_Night.html?id=Qsd0CAAAQBAJ&printsec=frontcover&source=kp_read_button&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false Hälsingland https://en.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4lsingland Why We Sleep by Matthew Walker (book) https://books.google.se/books/about/Why_We_Sleep.html?id=mIh4swEACAAJ&redir_esc=y Granskogsfolk by David Thurfjell (book) https://www.norstedts.se/bok/9789113102771/granskogsfolk The Dreaming https://en.wikipedia.org/wiki/The_Dreaming Avebury https://en.wikipedia.org/wiki/Avebury West Kennet Long Barrow https://en.wikipedia.org/wiki/West_Kennet_Long_Barrow Hallucinations by Oliver Sachs (book) https://www.oliversacks.com/oliver-sacks-books/hallucinations/ The Spell of the Sensuous by David Abram (book) https://www.davidabram.org/books The Encounter by Simon McBurney/Complicité (performance) http://www.complicite.org/productions/TheEncounter Reservoir 13 by John McGregor (book) https://www.goodreads.com/book/show/34146665-reservoir-13 Ravens in Winter by Bernd Heinrich (book) https://en.wikipedia.org/wiki/Ravens_in_Winter

Varför uttrycker många stadsbor en romantiserad bild av naturen? Har vi förlorat ett språk för att beskriva vår andlighet? Och varför kan det kännas pinsamt att berätta att man är aktiv i kyrkan? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om livets djupdimensioner, individualistiskt självutforskande och att bättra på sin egen berättelse. Gäst i programmet är David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Boktips: ”Det gudlösa folket – de postkristna svenskarna och religionen”, David Thurfjell (Norstedts), ”En lockton i ödemarken – Om människans förmåga att besjäla världen”, David Thurfjell (Norstedts), ”Granskogens folk – hur naturen blev svenskarnas religion”, David Thurfjell (Norstedts) Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: David Thurfjell, religionshistoriker och Thomas Kazen, bibelvetare DEL 11*Bibeln vs kitsch - Thella har alltid trott att berättelsen om fotspåren i sanden kommer från Bibeln. Ända tills inspelningen av detta avsnitt . . .*Beethoven vs Kiss - Religionshistorikern och författaren David Thurfjell, aktuell med boken En lockton i ödemarken, har tagit med sig texten om lärjungarna på väg till Emmaus som möter den uppståndne Jesus men inte känner igen honom - och funderar på vad som egentligen fick honom intresserad av den berättelsen från första början. En fundering som leder in i ett samtal om Beethoven vs Kiss och Bibeln vs kitsch. Och om vad tro egentligen är för något.*Varför ska Bibeln tåla hårdare faktagranskning än en autofiktiv roman? Bibelvetaren Thomas Kazen tycker att vi borde kunna läsa Bibeln som den litteratur den är. Religionshistorikern David Thurfjell tror att kristendomen vunnit mark på att alltid dribbla mellan mysterium och historiska fakta.*Händelser vid vatten, 1:a mosebok och elaka bröder Lollo såg serien Händelser vid vatten och började tänka på Josefs drömmar. Och det gjorde Kerstin Ekman också, efter att hon börjat skriva sin blivande romanklassiker och insett varifrån hon inspirerats till scenen med Johan och hans elaka bröder vid brunnen. Svar: Bibelns 1:a Mosebok såklart!Bibelavsnitt: Luk 24:13, 1 Mos 37I avsnittet refereras även till böckerna Händelser vid vatten av Kerstin Ekman och En lockton i ödemarken av David ThurfjellFilmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men)Musikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Beethoven Sonat för piano nr 8 Op 13 - framförd av Angela HewittKiss - Great ExpectationsMedverkande i avsnittet:David Thurfjell, professor i religionvetenskap vid Södertörns HögskolaThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Jakob Laler, Adam Alvin

Varför söker vi oss egentligen till religionen? Och hur skapas upplevelsen av det upphöjda och mystiska som det religiösa mötet kan vara? En som funderat mer på detta än de flesta är religionshistorikern och professorn David Thurfjell. Nu är han aktuell med nya boken "En lockton i ödemarken", som tar upp de här frågorna och mycket mer.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFoto David Thurfjell: Kajsa GöranssonFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ondska och Godhet var temat vi hade på Cirkus den 12/2. Med smarta och eminenta David Thurfjell, Nina Hemmingson och Isabella Lundgren. Nästa går av stapeln den 19/3. Biljetter bokas via Cirkus.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i det här avsnittet är David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. David är aktuell med boken ”En lockton i ödemarken”, som ur en rad olika perspektiv försöker belysa vad detta svårfångade fenomen som vi kallar för religion egentligen är för något. Det blir ett samtal om människans förmåga att besjäla världen, om längtan, om berättelsernas kraft, om tro och om religionens lockande obegriplighet.

Gäst i veckan podd är David Thurfjell, författare och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. I sin nya bok En lockton i ödemarken utforskar och upplöser Thurfjell gränsen mellan religiösa och sekulära uttryck. Trots att vi på rationell väg kan överblicka och förklara allt fler aspekter av tillvaron verkar religionen inte visa några tecken på att försvinna, varför är det så? Foto: Magnus Liam Karlsson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seDet är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt. Hören något går och viskar, går och lockar mig och beder, kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt.Så skaldar Dan Andersson i dikten Omkring tiggarn från Luossa (1917). Känslan som uttrycks …

- I Johanneskyrkan i Linköping diskuterar man frågan om homoäktenskap i "trygga rum". - Hör också om de fortsatta protesterna i Iran och hur de som bär slöja i Sverige blir bemötta. I veckan fattade Immanuelskyrkan i Örebro ett beslut om att börja viga samkönade par. I och med det så blev de den första församlingen inom Evangeliska frikyrkan, EFK, att tillåta det. I många andra frikyrkor pågår det fortfarande processer där församlingens medlemmar ska få tycka till i frågan. Vi besöker Johanneskyrkan i Linköping som också tillhör EFK för att höra hur diskussionen låter. Hör Erik Lindfelt, journalist och författare, om vad det är som gör att besluten tar sån tid.Protesterna i Iran fortsätter efter det att Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar. Många bränner sina slöjor för att visa sitt motstånd mot regimen, även de som bor i andra länder. Men hur ser de som ändå vill ha på sig sin slöja i Sverige på det som händer nu? Hör tre svenska kvinnor som fortsätter att bära sin slöja och om de upplever att protesterna har fått några konsekvenser. David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och David Nilsson Hamne producent: Anders Diamant

Öppna Facebook eller Twitter eller TikTok och hitta ett förslag från miljörörelsen; Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, Grön Ungdom. Kolla sedan i kommentarsfältet och du kommer hitta en förbluffande mängd hålfulla, elaka och rent hatiska kommentarer. För att förstå bakgrunden till den här hatströmmen bjöd vi in Martin Hultman, docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid Chalmers i Göteborg. Han har bland annat studerat vad som driver klimatförnekare, om klassisk manlighet kan förenas med hållbarhet och vad det egentligen provocerar så mycket.Bokrekommendationer:Hatet: en bok om antifeminism - Maria Sveland. Skogslandet: en granskning - Lisa Röstlund. Granskogsfolk - hur naturen blev svenskarnas religion - David Thurfjell. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” gästas jag av David Thurfjell. David är en svensk religionshistoriker och professor i religionsvetenskap. 2020 kom han ut med boken ”Granskogsfolk – hur naturen blev svenskarnas religion”. Som fick väldigt fint bemötande och beskrivs som både vacker och poetisk. I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det? 2019, kom David ut med boken. ”Det Gudlösa folket” och i den ställer David frågor som: Är svenskarna världens mest sekulariserade folk? Exakt de frågorna och några till vill jag ställa till David Thurfjell. Varmt välkomna till ett samtal i ”Så in i Själen”. Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus BlomgrenKlipp: Alex Pettersonmarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under slutet av 1700-talet svepte väckelserörelser över Svea rike och tog folket med storm. I Finland bredde Bedjarrörelsen ut sig. Rörelsen fick sig snart ett extra lyft tack vare sin kännspaka frontfigur – dvalapredikanten Anna Rågel. Mot slutet av seklet lockade hon tusentals från när och fjärran till den lilla socken Sastmola i Västra Finlands kusttrakter. Huvudsakliga källor: Mia Häggblom, Den heliga svagheten Handlingsmönster bland predikande kvinnor i det svenska riket under 1700-talets senare hälft, Historisk tidskrift för Finland 2/2016. Ingvar Dahlbacka, Anna Rågel och hennes beskyddare i Kvinnligt religiöst ledarskap (red. Simon Sorgenfrei & David Thurfjell), 2020. Aarni Voipio, Folkpredikanter och falska profeter, 1928.

Pandemin har gjort att vi vistas mer i naturen, ja rentav så mycket att vi förstör den. Borde vi sprida ut oss mer? Eller hur löser vi detta? Hur kan vi vara i naturen utan att skada den? Gör vår intensiva längtan till skogen att vi blir blinda för de skador som uppstår när vi överanvänder den? Vems ansvar är det att se till att alla är lagom mycket i skogen? Det diskuterar vi i dag med religionshistorikern David Thurfjell och Maria Ros Hjelm på Svenska turistföreningen. Varför letar vi ständigt efter kickar för att stå ut med den grå vardagen? Apropå Thomas Vinterbergs nya film "En runda till" där fyra uttråkade medelålders män bestämmer sig för att dricka två glas vin om dagen för att höja livslusten och kreativiteten. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, gästar oss. Vad är Tiburtiusdagen? Vi passar också på att ta reda på varför det är Tiburtiusdagen i dag - vem var Tiburtius och hur uppstod denna tradition från början? Tommy Kuusela på Institutet för språk och folkminnen medverkar. Programledare: Kattis AhlströmBisittare: Thomas NordegrenProducent: Maria Bertell

Pandemin har gjort att vi vistas mer i naturen, ja rentav så mycket att vi förstör den. Borde vi sprida ut oss mer? Eller hur löser vi detta? Gör vår intensiva längtan till skogen att vi blir blinda för de skador som uppstår när vi överanvänder den? Vems ansvar är det att se till att alla är lagom mycket i skogen? Det diskuterar vi i dag med religionshistorikern David Thurfjell och Maria Ros Hjelm på Svenska turistföreningen. Varför letar vi ständigt efter kickar för att stå ut med den grå vardagen? Apropå Thomas Vinterbergs nya film "En runda till" där fyra uttråkade medelålders män bestämmer sig för att dricka två glas vin om dagen för att höja livslusten och kreativiteten. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, gästar oss. Vi passar också på att ta reda på varför det är Tiburtiusdagen i dag - vem var Tiburtius och hur uppstod denna tradition från början? Tommy Kuusela på Institutet för språk och folkminnen medverkar. Programledare: Kattis Ahlström Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Maria Bertell

Filosofiska salongen med Anna Björklund och David Thurfjell diskuterar hur vi ser på sveghet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför längtar vi till skogen? Kan en promenad i skogen vara en andlig erfarenhet? Och varför talar vi tyst om träden? Gäst: David Thurfjell, religionshistoriker, författare och årets kultursvensk Samtala vidare om avsnittet. "Samtal fortsätter" på onsdag den 3/3, kl 19.00-19.45 med Sensus studieförbund. Gå in på: www.sensus.se/dela/kinamockaskogen/ Producent: Agneta Nordin, Lokatt Media Kinamockaskogen är ett samarbete mellan Lunds stift, Luleå stift, Sensus, Kyrkans tidning och Universitetskyrkan

Har naturen blivit svenskarnas nya religion? David Thurfjell är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och författare till flera böcker. I den senaste, Granskogsfolk, undersöker han svenskarnas närmast religiösa förhållande till naturen. Turn on, tune in, freak out!

En sovande spädbarn som ler i sömnen, solens strålar genom snötäckta grenar eller ett konstverk som får oss att förundras. Vad består den här upplevelsen av och vad betyder den för vårt mående? I boken Granskogsfolk har David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, intervjuat människor om deras relation till skogen. Han menar att skogen för en del personer kan fylla en roll likvärdig en kyrkas. I det sekulariserade samhället saknas ofta ord för livets olika dimensioner, det finns ingen färdig vokabulär för det som sker med en när man bli hänförd, hamnar i sorg eller kris. I naturen kan man spegla sig själv och sitt känsloläge utan ord, menar han. Förundran kan också användas som ett verktyg i pedagogiken, vissa menar att det är grunden för allt lärande. Tove Jonstoij är författare och regissör samt medförfattare till en bok om förundrans roll i pedagogisk verksamhet. - Förundran är att ha kvar den ursprungliga förmågan att bli glatt överraskad av någonting man upptäcker, känner eller ser. Förundran rymmer också att ta ett kliv tillbaka och tänka kan det vara så här!, berättar hon. Gäster i programmet: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Sara Hammarkrantz, journalist och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen? Genom historien har tänkare uppehållit sig kring människans relation till naturen och hur människan kan förklara och försvara sin position. Vilken betydelse har det om människan ställer sig ovan naturen eller ser sig som ett med naturen? Klimatkrisen och pandemin hanteras av naturvetenskapen och politiken, men behöver vi också föra in filosofiska och etiska aspekter för på djupet förändra vårt förhållande till det vi kallar natur? Filosofiska rummet gästas av Tobias Alexius, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Ulrika Björksten, redaktionschef på vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl

David Thurfjell är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap. I sin nya bok "Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion" ger sig Thurfjell i kast med svenskarnas kärlek till skogen. Vad Thurfjell finner är att skogen under sekulariseringen och urbaniseringens tidevarv har blivit en plats för svenskens privatreligiositet. Denna nya roll för skogen har kopplingar både till det asatroende och kristna Sverige men präglas samtidigt av vår samtids individualistiska världsåskådning.

Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser. David Thurfjell kom nyligen ut med boken Granskogsfolk om hur naturen blev svenskarnas religion. Han trivs själv i naturen och är intresserad av hur vårt samhälle sekulariserats. När de två intressena fick mötas blev det både forskning och en bok om vår relation till naturen. Programmet är en repris från den 2 september 2020. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

David Thurfjell och Anna Björklund i Filosofiska salongen: Är det lättare att förhålla sig till döden när man är troende? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För den sekulariserade människan har skogen blivit ett tempel, men är kärleken till träden besvarad? Kulturredaktionens Nina Asarnoj funderar på om kärleken verkligen är besvarad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En sommar blev årorna till min roddbåt stulna. En billig Blekingeeka, köpt på Blocket för att kunna ro runt i den lilla dypöl till sjö där vi hyr ett hus. Jag stod där på den lilla flytbryggan och spanade ut över vattnet. Först hade jag stampat hårt för att vattensnoken och hennes sju ungar skulle hinna krypa undan, tillbaka in mellan brädorna. På andra sidan sjön tyckte jag mig se något vitt. Kunde det vara mina åror? Jag simmar tvärs över och ja, där ligger de. När jag ska gå i land finns det ingen fast botten. Jag sjunker allt djupare i dyn och minns nu att grannen i samband med ett bryggbygge mätte upp dydjupet till elva meter. Jag har alltid anat att naturen är helt likgiltig för min existens, och nu var det uppenbart. Jag skulle bli till gyttja i botten av en sjö. Inte ens en måltid åt en varg eller näring åt en rosa akleja. Så ser döden ut. Bara några grumliga bubblor och sedan är man borta. Ända sedan jag läste filosofi i skolan har jag grubblat över det där klassiska exemplet om passivitet, alltså om bristen på handlingskraft är att betrakta som ett brott. Är det den som knuffar någon i sjön som är skurken eller den som står kvar på berget utan att agera? Och för att verkligen hårdra det hela: Är de björkdungar som susade utanför Auschwitz till exempel medskyldiga till de brott som begicks innanför stängslet? De flesta människor säger förstås nej. Träd eller gyttja kan inte ställas till svars. Träden är tvärtom våra nya ständigt förlåtande gudar och åtminstone här i Sverige är det ofta just bland susande björkar och vajande granar vi söker tröst och sammanhang. I det som brukar kallas världens mest sekulariserade land har naturen på många sätt ersatt kyrkorummet. Jag läser om det här fenomenet i religionshistorikern David Thurfjells bok Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion. I sin forskning har han intervjuat 72 personer om deras relation till naturen. Han ställer frågan om varför det är i skogen så många moderna människor upplever andlighet och frid? Samtliga av de intervjuade vittnar om hur de söker sig till strövområden och parker för att komma i kontakt med sig själva och något större, men de vill ändå inte tala i termer av tro. I vår tid är det känsligt med religiösa uttryck. Gärna existentiella naturupplevelser men blanda inte in Gud. Thurfjell skriver om de doftämnen granar och tallar utsöndrar, fytoncider, som stärker immunförsvaret och får blodtrycket att sjunka. Hur hälsobringande det är med frisk luft och solsken. Det intressanta är bara att de där lugnande doftämnena som växterna ger ifrån sig, sannolikt är till för att stöta bort skadeinsekter. Tallspinnare, granbarkborrar och trädkramare. Men alla finner inte frid i naturen. För somliga får varannan tall, varannan gran bara blodtrycket att stiga. Axel Lindén är skogsägare och författare och har skrivit ett slags realitybok om sin ambivalenta relation till livet med skog. Han står med en stövel i naturromantiken och den andra på gaspedalen i traktorn. Hans bok heter Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter och handlar om hur han försöker bedriva alternativt skogsbruk. I stället för att sköta skogen på det sätt som ger störst ekonomisk avkastning, vandrar han planlöst och smådeprimerat runt med en motorsåg och fäller en asp här och en björk där, mest för att få ved till pannan. Hans idéer om att låta skogen förbli blandad och att inte gallra så hårt, möts av skepsis av manliga bybor och skogsbolag. Axel Lindén slits mellan viljan att vara en professionell skogsägare, att maxa vinsten som pappa och farfar gjorde, och sin egen natursyn. För vem är han själv i släktkedjan? Hur kommer det sig att mormors blåbärssylt var perfekt, mammas bra men hans egen undermålig? Hur ser kunskapsöverföringen ut mellan generationerna? Vem är bäst på att tala med träden, den som optimerar avkastningen på en skog eller den som låter den växa igen? Vad säger träden själva? Föreställningen att blommor och träd har själ och kan kommunicera har beskrivits i ett flertal böcker de senaste åren. Titlar som Talande blommor. Blomsterspråkets ABC, Trädens hemliga liv och Naturens dolda nätverk påstår att träd kan berätta om olika faror och att till exempel bokträd skyddar och hjälper varandra. Varför kommer alla dessa böcker just nu? Kan det vara en liknande rörelse som inom djurrättsrörelsen, att allt fler börjar ana att träden lider? Har de ropat om nåd utan att vi hört dem? Vi människor lyssnar ju ganska dåligt på träd och ofta är våra skogsupplevelser helt självcentrerade. Det handlar som så ofta, mest om vad skogen betyder för oss. David Thurfjell skriver i Granskogsfolk: att även den romantiska naturupplevelsen är till stora delar antropocentrisk och förklarar att vi människor visserligen har en psykologisk kapacitet att uppleva existentiella djuperfarenheter med inslag av estetik, jagupplösning och romantik. Men att det är en helt och hållet egoistisk upplevelse. Den sönderstressade nutidsmänniskan söker tröst och i takt med att vi blivit allt mer sekulariserade har lövsalarna blivit våra heliga rum. Skogen har blivit vår kyrka. Frågan är då bara hur ömsesidig den här existentiella relationen är? Hur förhåller sig naturen själv till människan och hennes liv och död? Väldigt passiv, skulle jag säga. I dokumentärfilmen Shoah, Claude Lantzmanns nio timmar och 27 minuter långa mästerverk om Förintelsen är träden hela tiden närvarande. Det växte björkar och fruktträd längs rälsen till Sobibór. Den susande blandskogen blev vittne till miljoner människors död. De flesta av nazisternas förintelseläger placerades på landsbygden, utanför små byar, vid skogsbrynen. Det var viktigt att ingen fick veta vad som pågick och träden hjälpte till att dölja barbariet. Massgravarna gömdes i skogen. Krematorierna eldades med kol och i den gång av taggtråd som ledde fram till de stora brännugnarna i Treblinka, fogades grenar av tall in mellan trådarna för att skydda för insyn. Ett slags förintelsens egna gärdsgårdar. Det kanske låter märkligt men den här passiviteten bland träden kan provocera mig. Min farmor och hennes två söner fanns med på de listor som redan fanns förberedda i Sverige om nazisterna skulle kommit hit. Farmor svimmade när hon fick se sitt och barnens namn flimra förbi i Aktuellt eller Rapport många år senare. Det är alltid svindlande att tänka på hur nära det var att även Sveriges judar skickades iväg. Mormor däremot, bodde under kriget i Stockholms skärgård där hon och morfar fiskade och odlade för att överleva. Och även om kunskapsöverföringen i min familj varit lika usel som blåbärsreceptförmedlingen i Axel Lindéns, är det väl ändå någon sorts genetiskt överförd envishet och livsvilja som fick mig att gripa tag efter knivskarpa vasstrån och dra mig upp ur dyn vid jakten på de där stulna årorna. Varannan gran och varannan tall blev tysta vittnen till min kamp. De var min gröna, högst ointresserade publik. Vi människor kommer alltid att ha en relation med det som växer, det är bara det att den inte är ömsesidig. Träden älskar oss inte tillbaka. Nina Asarnoj, medarbetare på kulturredaktionen Litteratur Granskogsfolk. Hur naturen blev svenskarnas religion (2020) av David Thurfjell Tillstånd. Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter (2020) av Axel Lindén Talande blommor. Blomsterspråkets ABC (2019) av Isabel Kranz i översättning av Joachim Retzlaff Trädens hemliga liv (2016) och Naturens dolda nätverk (2018) av Peter Wohlleben i översättning av Jim Jakobsson Film: Shoah (1985) dokumentär av Claude Lantzmann, finns med svensk text på Youtube, längd 9 h och 27 min.

Det slutar aldrig rinna och skänker liv och lugn och finns där även om vi inte gör det. Fiskekompisarna hyllar i veckans avsnitt det rinnande vattnet och diskuterar vattnets betydelse för vår hälsa, vårt hopp och välbefinnande. Vi pratar också med religionshistorikern David Thurfjell och reder i huruvida vattnet rent kan vara andligt? Fiskekompisen med Johan Malm och Fredrik Löwgren. 

Varför blev naturen den mest självklara platsen för existentiella djuperfarenheter? Vår nya religion? David Thurfjell undersöker de sekulära postkristna svenskarnas relation till skogen och den historia som skapat denna. Samtalspartner är Per Starke, bitr. utvecklingschef, Svenska kyrkan på nationell nivå. Medarrangör Norstedts

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det? I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

17 september. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras naturen som svenskarnas religion. Med Ivar Arpi. Som gäst deltar David Thurfjell.

Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser. David Thurfjell kom nyligen ut med boken Granskogsfolk om hur naturen blev svenskarnas religion. Han trivs själv i naturen och är intresserad av hur vårt samhälle sekulariserats. När de två intressena fick mötas blev det både forskning och en bok om vår relation till naturen. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Överfulla parkeringsplatser vid våra nationalparker och mer folk än vanligt där vi söker stillheten och lugnet. Det har varit en speciell sommar. Varför är naturen så viktig för oss och hur störs vår upplevelse av att trängas med andra? I de intervjuer jag gjort om varför skogen är viktig, handlar svaren nästan alltid om intervjupersonerna själva och deras inre upplevelser, inte om skogen i sig, berättar religionsvetaren David Thurfjell som nyligen gett ut boken "Granskogsfolk Hur naturen blev svenskarnas religion". Vårt ökade friluftsliv under coronapandemin riskerar att slita på naturen och det studerar kulturgeografen Andreas Skriver Hansen. Han tror att det kan behövas speciella tillfälliga lösningar just nu, för att naturen inte ska ta för mycket stryk, på vissa platser. Vi hör också skogsforskaren Ann Dolling som studerar skogens betydelse för vår hälsa. Medverkar gör Jenny Berntson Djurvall från programmet Naturmorgon, producenten Björn Gunér och programledaren Lena Nordlund. Ljudtekniker Janne Juutila.

Aktualitetsprogram med Kalle Lind och Ina Lundström. Kalle och Ina gör sitt sista program. Nästa vecka tar Susanna Dzamic och Gustav Wirtén över stafettpinnen, det vill du inte missa!

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det andra programmet, Varför finns religion? Frågan om varför religion finns har säkert många svar, evolutionära, sociala och kognitiva. Religion tycks alltid ha funnits; i varje civilisation, i varje kultur, i alla etniska grupper, i varje samhälle. Och i varje tid. Det verkar lätt att slå fast att religion är en del av att vara människa. Men, så enkelt är det inte. Alla människor är inte religiösa, ingen har så här långt hittat några gener eller någon funktion i hjärnan som betingar oss att bli religiösa. Så frågan är: varför finns religion? Medverkande är David Thurfjell, religionshistoriker, Ingela Visuri, som studerat kognitiv religionsvetenskap och Ulf Jonsson, religionsfilosof och jesuitpater. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Varför finns religion, en antologi med David thurfjell som redaktör.

David Thurfjell gästar Popcornpodden! Följ med på en spännande resa genom svensk religionshistoria, till nutid och hur i ett riktigt spännande samtal om sekulariserade svenskar och hur naturen blev vår religion!  David är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap. Fantastiskt intressant samtal med många infallsvinklar på religion, tro, ceremoni, ritual och andlighet - liksom ensamhet,sammanhang och självförverkligande! Ett spännande samtal och ett viktigt, för att förstå vår del i den kultur vi idag lever i! David Thurfjell har skrivit flera böcker och är sommaren 2020 aktuell med boken "Granskogsfolk: hur naturen blev svenskarnas religion". "Det gudlösa folket - de postkristna svenskarna och religionen" kan också varmt rekommenderas. Maila gärna dina frågor och reflektioner till popcornpodden@gmail.com Dela gärna avsnittet på FB/Insta i dina kanaler, så att fler hittar hit!

I säsongens sista Dagens människa möter vi religionshistorikern och författaren David Thurfjell mitt ute i den uppländska skogen. David har skrivit boken Granskogsfolket som handlar om naturen som svenskarnas nya religion. Vad är det som gör att så många hellre går ut i skogen och möter Gud än att prioritera julottan? Hur många träd behövs för att man ska få en existentiell upplevelse och varför längtar vissa människor efter vackra sommarängar, medan andra trivs bättre i karga och dramatiska landskap?

Boken heter “Det gudlösa folket – De postkristna svenskarna och religionen” och gäst är författaren David Thurfjell. Se intervjun på Youtube här.Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Och ställer man frågan till majoritetssvensken så svarar de flesta att de varken är troende eller religösa. Samtidigt är en majoritet av svenskarna fortfarande medlemmar i kyrkan och de flesta ägnar sig åt kristna praktiker (firar jul, påsk etc.). Så det är uppenbart att det finns ett glapp mellan hur vi ser på religion kontra hur vi ser på oss själva och vår identitet. I programmet pratar vi bl.a. om hur och varför Sverige har blivit ett av världens mest sekulariserade länder. Vi pratar om majoritetssvenskarnas uppfattning om religion, gudstro och kristendom. Och vi pratar om vad vi kan kalla oss ifall vi nu inte ser oss som kristna. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilken relation har mainstreambefolkningen i Sverige till religion och hur stor plats tar naturen i den kristna tron? Har vi bytt ut religionen mot naturupplevelser.

Malous filosofiska salong med författare och dramatiker Martina Montelius och religionshistoriker och professor David Thurfjell. Vi ställer oss frågorna: Vad är ett liv värt? Och är det lättare att älska än att bli älskad? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilken plats har religionen i världens mest sekulära land? Och vilken är egentligen den kalenderhögtid som de allra flesta av oss samlas kring. Är det jul eller Melodifestivalen? Den som lyssnar får svar på det och väldigt mycket mer mellan himmel och jord. Avstamp för samtalet tar vi hos Nordiska museet och får lära oss om den kristna bakgrunden till något som väldigt, väldigt många av oss har hemma. I religionens namn – ett samtal om Sverige som ett kristet sekulärt land mellan David Thurfjlell som är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Eli Göndör som är fil. dr. i religionshistoria, forskare och författare knuten till tankesmedjan Timbro där han tar fokus på integrations- och religionsfrågor.  

Finns det en svenskshia islam och finns det en konflikt mellan sunni och shia i Sverige? Idag finns många olika muslimska samfund och församlingar och en växande grupp är shiamuslimer. Moskéerna har för många blivit som ett andra hem. Hos svenska shiamuslimer finns en oro över att återvändande IS-terrorister ska ge sig på sina forna fiender shiamuslimer. En konflikt som har sina rötter ända tillbaks till profetens Mohammeds död år 632. Samtidigt finns det ett bra samarbete mellan sunni och shia församlingar i Sverige, berättar Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige. Följ med på Iftar, brytningen av fastan under Ramadan, hos familjen Hashem i Örebro och hör om rädsla och hot mot shiamuslimska moskéer i Sverige. En av dom som utsatts är moskén i Jakobsberg, en av Europas största shiamuslimska moskéer. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap som bland annat forskat och skrivit om Shia islam i Sverige. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Det sägs att svenskarna är ett av världens minst religiösa folk- samtidigt finner många ett andligt rum eller andlig kontakt i naturen, inte minst i skogen - vad beror det här på? Vi undersöker svenskarnas fascination för skogen och dess existentiella kraft. Samtidigt har skogen länge varit en viktig handelsvara. Hur ser vi på skogen, som ett tempel eller som en produktionsyta? På en regional turistsajt försöker man locka turister till norra Sverige genom formuleringar som att "naturen till stor del är vår religion".  Vår reporter Jonas Knutell åkte till Råneälven i Bodens kommun och träffade några personer som fått nog av stan och flyttat närmare naturen för att få sin själsliga ro. Bland dom hundspannsguiden Rickard Karlsson med sina 23 Siberian Huskies. Förutom att vara en viktig plats för rekreation för många, så finns det ju också stora ekonomiska värden i skogen. Men vad är egentligen viktigast? Vår reporter Ellen Almgren åkte till Hälsingland och träffade Per Anders Hansson skogsbrukare och Thomas Tidholm författare, som har olika sätt att se på skogen och dess resurser. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns Högskola och som forskar i människors andliga upplevelser i naturen. Samt Eva Sanner, författare och terapeut som har studerat ekopsykologi, alltså naturens betydelse för vår hälsa. Människor och tro ställer frågan Är skogen svenskarnas egentliga tempel?  Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Vilka likheter finns mellan ett väckelsemöte och en Coldplay-konsert? Är Beyoncé vår frälsare? I veckans avsnitt undersöker vi relationen mellan musik och religion. I Sverige är det många som tror på något. Men ingen vill betrakta sig som religiös. Hur går det här ihop egentligen? I veckans avsnitt av Musikguiden i P3: Podd undersöker vi vilka likheter musik har med religion. Varför dras så många till Ghost? Och varför beskriver vi bra konserter som en "religiös upplevelse"? Emma berättar om när hon blev frälst när hon såg Bastille för första gången och Pontus drar en rät linje mellan Eminem och en gammal gospeltradition. I programmet hör du religionshistorikern David Thurfjell, klubbarrangören Palma Seitzmayer och Thomas Bossius från Göteborgs Universitet. Programledare: Pontus Andersson och Emma Vikström Reporter: Pontus Andersson och Oscar Kangro Producent: Samir Yosufi

Tarotläsning på företagsfesten, en kristall i fickan eller meditation på lunchen. Om den andliga vågen och de som söker en större mening med tillvaron. - Jag är troende men inte religiös, säger en av besökarna på harmonimässan i Solna. Här pågår en healingsession och rader av änglar och spåkulor finns till försäljning. En annan besökare ser andlighet som en slags personlig utveckling, ett sätt att lära känna sig själv och våga mer i livet. Ebba Bjelkholm håller kurser i tarot och ger även sessioner, hon märker av ett ökat intresse för andlighet, hennes kurser är fulltecknade och hon upplever att hon kan vara mer öppen med sin spirituella sida nu än tidigare. I studion: David Thurfjell, religionsvetare, Sanna Samuelsson, journalist, Pehr Granqvist professor i religionspsykologi.

- Jag är inte religiös, men jag tror på "nåt". När Människor och tro utnämnde Nåtismen till Sveriges vanligaste religion höll många lyssnare med. Den kanske vanligaste svenska livsåskådningen är det vi på redaktionen kallar för "nåtismen", alltså tron på "nåt". Och när vi bad lyssnarna ringa och mejla in till programmet var det många som kände igen sig. Vad ligger egentligen bakom när vi säger att vi tror på NÅT? Skönheten i naturen, kärleken, kreativiteten eller att det goda ändå ska segra till slut? Står "nåt" för ett tydligt ställningstagande i en värld där alla andra verkar så tvärsäkra eller är det en osäkerhet in för livets stora frågor? I det här programmet hör du lyssnare med olika bakgrund och olika erfarenheter ge många skiftande svar på vad detta "nåt" kan handla om. Till exempel livskraften i universum, själens obotliga ensamhet eller naturen. Claes Aronsson, Sveriges Radios Londonkorrespondent, bidrar med en krönika om hur den religiösa tron tappar mark i Storbritannien. I programmet som sändes första gången den 12 oktober 2017  har programledare Åsa Furuhagen sällskap av religionshistoriker David Thurfjell och den existentiella coachen Ann Lagerström. Du hör också en intervju från den 5 oktober med teologen Tomas Walch, initiativtagare till nätverket Kristen bortom Gud.

"Jag är inte religiös men jag tror på nåt." Så är det många som beskriver sig själva. Människor och tro djupdyker i frågan: vad kan detta "nåt" vara? Veckans program diskuterar vad vi svenskar tror på nuförtiden. Den kanske vanligaste svenska livsåskådningen är det vi på redaktionen kallar för "nåtismen", alltså tron på "nåt". Är du en av dem som tror på "nåt"? Eller letar du efter NÅT att tro på? Står "nåt" för ett tydligt ställningstagande i en värld där alla andra verkar så tvärsäkra eller är det en osäkerhet in för livets stora frågor? Vad ligger egentligen bakom när vi säger att vi tror på NÅT? Skönheten i naturen, kärleken, kreativiteten eller att det goda ändå ska segra till slut? I programmet hör du lyssnare med olika bakgrund och olika erfarenheter ge många skiftande svar på vad detta "nåt" kan handla om. Till exempel livskraften i universum, själens obotliga ensamhet eller naturen. Claes Aronsson, Sveriges radios Londonkorrespondent, bidrar med en krönika om hur den religiösa tron tappar mark i Storbritannien. I programmet har programledare Åsa Furuhagen sällskap av religionshistoriker David Thurfjell och den existentiella coachen Ann Lagerström.

Shiamuslimer i Sverige upplever hot från olika håll, både från IS-anhängare och högerextremister. Människor och tro har besökt moskén i Järfälla som antändes härom veckan. Shiamuslimer i Sverige får hot med både IS-koppling och med högerextremistiska förtecken. Reportage från den brandhärjade moskén i Järfälla och uppföljande studiosamtal med David Thurfjell, professor i religionssociologi vid Södertörns högskola. Ska dagisbarn kunna bära slöja? Till helgen tar Liberala kvinnor upp frågan, centralstyrelsen vill att landsmötet ställer sig bakom ett förslag att förbjuda slöja på barn i förskolor och lågstadieskolor. Debatt i Människor och tro mellan Gulan Avci (L) och Joel Halldorf, ledarskribent på tidningen Dagen. Finska kyrkans engagemang för flyktingar har gått för långt, tycker Finlands regering som provoceras av att kyrkorna läser upp asylbeslut. Sveriges Radios Finlandkorrespondent Thella Jonsson rapporterar i Människor och tro om en konflikt mellan kyrka och regering som trappats upp under våren. Mobbad i klostret. Diplomaten Hans Gunnar Adén, aktuell med självbiografin Brev från en klostercell, berättar i programmet om hur den första lyckliga tiden i klostret vändes i sin motsats.

Frågan om varför religion finns har säkert många svar, evolutionära, sociala och kognitiva. Religion tycks alltid ha funnits; i varje civilisation, i varje kultur, i alla etniska grupper, i varje samhälle. Och i varje tid. Det verkar lätt att slå fast att religion är en del av att vara människa. Men, så enkelt är det inte. Alla människor är inte religiösa, ingen har så här långt hittat några gener eller någon funktion i hjärnan som betingar oss att bli religiösa. Så frågan är: varför finns religion?  Medverkande är David Thurfjell, religionshistoriker, Ingela Visuri, som studerat kognitiv religionsvetenskap och Ulf Jonsson, religionsfilosof och jesuitpater. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Varför finns religion, en antologi med David thurfjell som redaktör.

Anders Kompass utmanade FN och fick gå. Ett samtal om civilkurage och människosyn. Skolminister Aida Hadzialic om vikten av ta i hand. Och religionshistorikern David Thurfjell om shiafobi.

Vilka teologiska tolkningar av islam motiverar IS och al-Quaida? Europa har drabbats av ännu ett terrordåd. Och dagligen fylls nyhetssändningarna med bestialiska dåd och grymheter utförda av våldsbejakande islamiströrelser som IS, al-Quaida, Talibanrörelsen med flera. Efter revolutionen i Iran 1979 kom Ayatolla Khomeinis doktrin om De rättslärdas styre där både den världsliga och religiösa makten lades i händerna på religiösa ledare. Men vilka teologiska tolkningar av islam ligger bakom de här fenomenen, har de uppstått i modern tid, eller går de att spåra tillbaka till traditioner och idéer längre tillbaka i islams historia. Nu har Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi, skrivit en bok som behandlar just idériktningar under den så kallade mellantiden, från mitten av 1200-talet och fram till 1900-talets början, då vi ser politisk islams genombrott. Ett försök att spåra sig tillbaka till en period i islam som delvis legat i skugga.Medverkande är Mohammad Fazlhashemi, professor i islams teologi samt David Thurfjell och Susanne Olsson, båda religionshistoriker med inriktning på islam.Programledare och producent Peter Sandberg.Boktips: Islams dynamiska mellantid av Mohammad Fazlhashemi.

Efter att den oppositionelle shialedaren Nimr al-Nimr avrättades i Saudiarabien i helgen har konflikten mellan sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran eskalerat. Saudiarabien och flera andra arabländer har brutit de diplomatiska relationerna med Iran efter att den saudiska ambassaden i Teheran attackerades under protester mot avrättningen av Nimr al-Nimr. Utvecklingen väcker oro för att de sekteristiska motsättningarna i regionen ska öka ytterligare. Medverkande:Leif Stenberg, professor i islamologi och chef för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som forskat om shiitisk islam och Bitte Hammargren, journalist inriktad på Mellanöstern som bland annat skrivit en bok om Saudiarabien och länderna på arabiska halvön, medverkar i studion. Sveriges radios korrespondent Cecilia Uddén som nyligen besökte Saudiarabien berättar om situationen för shiaminoriteten där, Människor och tros Alexandra

David Thurfjell, religionsvetare och Inga Sanner, idéhistoriker samtalar om "Det gudlösa folket", svenskarna och deras dubbeltydiga förhållande till religion. Sverige beskrivs ofta som världens mest sekulariserade land. Men hur väl stämmer det? I boken Det gudlösa folket av religionshistorikern David Thurfjell beskrivs ett postkristet sammanhang där man ger barnen kristna namn, firar jul och påsk, tänder ljus på första advent och går till kyrkan för att gifta sig och begrava sina anhöriga. Teologiska Rummet handlar om huruvida vi är ett religionsbefriat folk eller om det lever kvar avsevärda kristna avlagringar i våra beteenden och tankemönster. Gäster är David Thurfjell, religionsvetare vid Södertörns högskola och Inga Sanner, idéhistoriker vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Boken "Det gudlösa folket" av David Thurfjell handlar om post-kristna svenskars förhållande till religion. Joel Halldorf och Patrik Hagman har läst den, och för ett samtal om sekularisering, varför buddhister kommer undan med så mycket och hur man på jobbet bäst släpper bomben att man frikyrklig! | Klicka här för att lyssna på Läsarpodden på Itunes.

Sverige är ett av de mest sekulära länderna i världen enligt undersökningen World Values Survey. Här skattar vi religionen som mindre viktig, men hur kommer det sig? David Thurfjell professor i religionsvetenskap Södertörns högskola och Joel Halldorf på tidningen dagen förklarar varför. Sabina Koij är präst i Domkyrkoförsamlingen i Stockholm. Hon möter människor som ber henne tona ner det kristliga vid dop och bröllop, något som hon tycker är en utmärkt utgångspunkt för teologiska samtal. Louise Epstein är också nyfiken varför så många vurmar för utedasset. Historikern Kalle Bäck förklarar att avträdet, eller hemlighuset , tidigare var en plats för enskilda möten och social fostran. Bisittaren Roger Wilson är skeptisk till dylika inrättningar.

Många svenskar firar kristna högtider, gifter sig i kyrkan och ber när livet blir tufft – men kallar sig inte för kristna. När andra personer firar ramadan och ber betraktas de däremot som muslimer. Hur kommer det sig att det som är kulturellt kristet betraktas som sekulariserat medan andra kulturella uttryck för andra religioner ses som religiositet? I podden berättar David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, om sin forskning kring svenskars attityder till religion.

Utlevd homosexualitet är synd och stänger dörren till himmelriket. Debatt i tidningen Dagen har väckt starka känslor. Reportage från Örkelljunga och pingstpastor Timo Lordhem av Simon Sarnecki och samtal med Joel Halldorf som startade debatten och Erik Andersson, ordförande i EKHO riksförbundet för kristna HBTQ personer. Libanesiska shiamuslimer utvisas från Förenade Arabemiraten, ytterligare en pusselbit i kampen mellan sunni och shia. Reportage av Alexandra Sandels. Betraktelse från Jordanien av Jalal Lalouni.Nyhetssammanfattning av Simon Sarnecki. Det gudlösa folket, hur stämmer bilden av de sekulariserade svenskarna? Ny forskning i Göteborg och på Södertörn nyanserar bilden och talar om paradox. Samtal med Ann af Burén och David Thurfjell. Krönika av Margareta Svensson.

Människor och tro fortsätter sin sommarserie om nutidshistoriska händelser inom den religiösa sfären. Med hjälp klipp från Radioarkivet tar vi några steg tillbaka och betraktar konflikter som lett fram till dagens situation. Den här veckan handlar det om revolutionen i Iran 1979 då mullorna tog makten i landet. Medverkande är Mohammad Fazlhashemi, Idéhistoriker och teolog, Pooneh Rohi, författare och David Thurfjell, religionshistoriker. Programledare Peter Sandberg Producent Jalal Lalouni

Vågen av protesterna mot filmen The Innocense of Muslims rullar med allt starkare kraft genom den muslimska världen. Samtal med Cecilia Uddén, SR:s korrespondent i Mellanöstern och David Thurfjell, docent i religionsvetenskap. I Danmark diskuteras ett skrotande av lagparagrafen mot blasfemi. En känslig fråga i landet där Muhammedteckningarna först publicerades. Reporter Jenny Sanner Roosquist På påvens initiativ hålls ett seminarium i Stockholm där troende och icke-troende ska försöka nå samförstånd. Reportern David Berglund rapporterar och intervjuar deltagare i seminariet. Utrikeskrönikan. Denna vecka från Alicia Petrén, SR:s korrespondent i Sydeuropa. I veckans kavartssamtal möter vi psykologen Patricia Tudor-Sandahl som skrivit boken Ett givande liv om att bli en generös människa. Producent Marie-Caroline Biver Programledare Peter Sandberg

Muslimska brödraskapet lanserar sin egen kandidat till presidentposten i Egypten, tvärtemot vad man tidigare sagt. Vad betyder helomvändningen och vem är Khairat-al-Shater? Samtal med Sören Wibeck. Inom ramen för Sveriges Radios romska berättelser denna vecka tittar vi på religionens roll för identitetsbygge och som integrationsfaktor. Är församlingstillhörigheten en väg att bryta utanförskap eller lever fördomar mot romer även i kyrkliga sammanhang och vad betyder den religiösa mångfalden inom den romska gruppen. Reportage av Richard Stankov och Andreas Landmark och samtal med David Thurfjell som forskat på pingstväckelsen bland romer och med Veli Brijani från SRs romska redaktion som har rötterna i det mångreligiösa forna Jugoslavien. Utrikeskrönika från Daniel Alling i Ungern om den utbredda antiziganismen. Samtal om religion som mänsklig rättighet, med anledning av en nyutkommen bok av Hans Ingvar Roth där han tar upp komplexiteten med religionsfriheten, kanske den allra äldsta av

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder - stämmer det? Människor och tro på långfredagen 2011 temperaturen på sekularismen i vår tid. Vad står vi idag när det gäller samspelet mellan en sekulär stat och religion, tradition och värderingar? Hur långt kan man driva sekularismen? Kräver ett sekulärt land sekulariserade medborgare? Är Sverige skensekulärt och vad händer med diskussionen om en sekulär stat i revoltens Mellanöstern? Programledaren Tithi Hahn gästas av Lena Andersson, författare, Lars Dencik, professor i socialpsykologi och regissören Farnaz Arbabi. Medverkar gör också Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, Grace Davie, sociologiprofessor samt idéhistorikern Svante Nordin. Reportrar: Sofia Bagge och Sören Wibeck. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen Vestergren Även inom islam finns en diskussion om dynamiken mellan den religiösa och värdsliga makten. Teologiska Rummet från den 3 april 2011 handlar hur man resonerat i den shiitiska traditionen, i väntan på den tolfte imamens återkomst. Ska man hålla sig på avstånd, ska man samarbeta med makthavarna eller ska man rentav försöka ta den världsliga makten i egna händer.  Medverkande: Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och David Thurfjell, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Producent och programledare Peter Sandberg. Länk till Filosofiska rummet om Sekularism.

Om hur shiaislams rättslärda ska förhålla sig till den politiska makten. Medverkande är Muhammad Fazlhashemi, idehistoriker och David Thurfjell, religionshistoriker. Programledare och producent Peter Sandberg

Det är något speciellt med morgnar. Att vakna i gryningen precis innan solen har börjat värma upp gatornas asfalt. Det här är den bästa tiden för en lång promenad. Jag vandrar ensam in i ett närliggande naturreservat. Här finns vilda djur, men jag har inte de mjuka håriga nakna hoberfötter som krävs för att ta sig fram ljudlöst. Jag ser aldrig något liv i de här skogarna. Varje morgon har jag samma mål. Den här vandringen går mot den igenväxta tjärn som är så svår att hitta. Den liknar en glänta som bara kan upptäckas av den som gått vilse. Väl framme där sätter jag mig på strandkanten och låter tankarna vandra. Livet är enkelt här vid den svarta gölens vattens. Jag skulle kunna stanna här länge. Det är varmt i höstsolen och alldeles stilla. Hade jag några bekymmer så tar jag aldrig med dem hit. Min alldeles egna lilla strand har bara en funktion. Det är en fristad. Men jag kan inte bli kvar här. Mitt liv blir oförståeligt här. I det sorglösa tillståndet finns inga nyanser. På en annan lugn plats, i en annan tid, kanske till och med i en annan typ av verklighet, växte en gång ett träd. Trädet bar på vackra frukter. Människorna åt av trädet och allting förändrades. Sorglösheten fick ett abrupt slut. Människorna lämnade Edens lustgård och deras liv blev fulla av nyanser. Gott utkristalliserade sig vid sidan av ont. Plågor och lidanden drabbade dem. Men människorna hade blivit människor. Sedan dess lever minnet av det förlorade kvar. Kanske bara som en legend, kanske bara som en liten sprittande känsla av att vilja förflytta sig, att inte bli stillastående. Att en gång hitta vägen tillbaka. Eller så är det så enkelt att vi egentligen aldrig har lämnat lustgården. Bara förlorat blicken som avslöjar att vi redan befinner oss där. Medverkar i det här programmet gör Lennart Claesson intervjuad av Danjel Nam, Per Svensson intervjuad av Eric Schüldt samt David Thurfjell intervjuad av Roger Dackegård.